Kultur, religion & historia - Göteborgs universitet

Kultur, religion & historia 

Är du intresserad av hur vi förhåller oss till vårt eget liv, 

till andra människor, till det främmande och till historien? 

I dagens mångkulturella samhälle är det kanske viktigare 

än någonsin att ha insikt i och förståelse för – inte bara 

vår egen kultur – utan även andra människors religion och 

livsåskådning. 

Religionsvetenskap, arkeologi, filosofi och musikvetenskap 

är alla exempel på ämnen som, från olika perspektiv, ger 

dig verktyg att bättre förstå vår verklighet och vilka vi är. 

ÄMNEN, FRISTÅENDE KURSER 

• Antikens kultur och samhällsliv 

• Arbetspraktik 

• Arkeologi 

• Barn- och ungdomskultur 

• Ekonomisk historia 

• Etnologi 

• Filmvetenskap 

• Filosofi 

– Praktisk filosofi 

– Teoretisk filosofi 

– Logik 

• Genusvetenskap 

• Historia 

• Idé- och lärdomshistoria 

• Japanska 

• Konst- och bildvetenskap 

• Kulturstudier 

• Kulturvård 

• Litteraturvetenskap 

• Musikvetenskap 

• Religionsvetenskap och teologi 

• Scandinavian Cultural and Social Studies 

• Teaterstudier 

• Vetenskapsteori 

PROGRAM, GRUNDNIVÅ 

• Bebyggelseantikvariskt program 

• Konservatorsprogrammet 

• Kultur, kandidatprogram 

• Kulturarvsstudier, kandidatprogram 

• Liberal arts, kandidatprogram 

• Religionsvetenskapligt program, kandidatprogram 

• Teologiskt program, kandidatprogram 

PROGRAM, AVANCERAD NIVÅ 

• Gendering Practices, Master’s Programme 

• Kulturarv och modernitet: materiellt och immateriellt 

under 1000 år 

• Masterprogram i kulturvård 

• Religious Studies, Master’s Programme 

114

KURSER 

KULTUR, RELIGION & HISTORIA 

ANTIKENS KULTUR OCH 

SAMHÄLLSLIV 

Institutionen för historiska studier, Renströmsgatan 6, 

031-786 4510, www.historiskastudier.gu.se 

Studievägledning 

Anders Simonsen, 031-786 5526 

anders.simonsen@history.gu.se 

Genom att läsa ämnet antikens kultur och samhällsliv 

får du en god inblick i vårt gemensamma 

europeiska kulturarv. Du får ta del av litteratur och 

mytologi som fortfarande betraktas som en omistlig 

kulturskatt. Du kommer att få lära dig hur mycket 

av dagens debatter om bland annat demokrati, 

uppfattningen om andra kulturer och synen på 

kvinnligt-manligt tar avstamp i idétraditioner som 

går tillbaka till antiken. Arvet från antiken kan ge 

dig ökad insikt, förståelse och respekt för historiska 

perioder som i ordets egentliga betydelse var mångkulturella. 

Den antika civilisationen omfattar alla 

länder runt om eller i närheten av Medelhavet och 

alla dessa områden och länder har satt olika spår 

i Europas historia. Du får också lära dig hur man 

använder sig av olika källor från antiken, texter, 

bilder och arkeologiska fynd och de olika metoder 

som används för att kunna utnyttja dem vetenskapligt 

på bästa sätt. 

Grundnivå 

Antikens kultur och samhällsliv: Grundkurs, 

30 hp (AN1111) 

Kursen ger dig grundläggande kunskaper om de 

antika civilisationerna, främst den grekiska och den 

romerska, som utgör vårt gemensamma europeiska 

kulturarv. Kursen ger dig kännedom om forskningsläget 

inom antikämnet och du studerar antikens historia, 

bildkonst, arkitektur, religion samt litteratur 

och filosofi. Du får även insikt i sociala strukturer i 

de antika samhällena. Du deltar även i exkursioner 

och fältövningar. För den nätbaserade kursen krävs 

tillgång till dator med internetanslutning. 

Förkunskapskrav: Grundläggande behörighet 

Urval: Betyg (34 %), högskoleprov (33 %) och 

högskolepoäng (33 %) 

Start: HT13, 100 %, 2013-09-01 – 2014-01-18 

Anm-kod: GU-12007 

Start: HT13, 50 %, kväll, 2013-09-01 – 2014-06-07 


Start: HT13, 50 %, nät, 2013-09-01 – 2014-06-07 


Antikens kultur och samhällsliv: 

Fortsättningskurs, 30 hp (AN1222) 

Kursen ger dig fördjupad kunskap om det europeiska, 

antika idéarvet. Du lär dig bedöma och tolka 

olika källkritiska problem inom ämnet. Du får 

kännedom om arbetet med antikhistoriska texter, 

bildtolkning och arkeologi samt om hur man kan 

kombinera dessa ämnesområden för att belysa en 

frågeställning. Du kommer att lära dig mer om 

antikvetenskapens olika materialgrupper samt skriva 

ett eget självständigt arbete. För den nätbaserade 

kursen krävs tillgång till dator med internetanslutning. 

Förkunskapskrav: Godkänd kurs Antikens 

kultur och samhällsliv: Grundkurs (30 hp). 

Urval: Högskolepoäng, max 225 hp 

Start: HT13, 50 %, nät, 2013-09-01 – 2014-06-07 


Start: VT14, 100 %, 2014-01-19 – 2014-06-07 


Antikens kultur och samhällsliv: 

Fördjupningskurs, 30 hp (AN1333) 

Efter kursen har du ökad förmåga att kritiskt utvärdera 

olika källmaterial, teoribildningar och metoder 

inom ämnet, liksom att i muntlig och skriftlig form 

presentera aktuella forskningsområden. Du använder 

dina antikvetenskapliga kunskaper och kritiska 

insikter för att formulera och söka information till 

en forskningsuppgift inom något aktuellt antikvetenskapligt 

fält. Uppgiften genomförs som ett 

skriftligt arbete. För den nätbaserade kursen krävs 


Förkunskapskrav: Följande kurser godkända: 

Antikens kultur och samhällsliv: Grundkurs 

(30 hp) och Antikens kultur och samhällsliv: 

Fortsättningskurs (30 hp). 


Start: HT13, 100 %, 2013-09-01 – 2014-01-18 


Start: HT13, 50 %, nät, 2013-09-01 – 2014-06-07 


Aspekter på familjen i antiken, 7,5 hp (AN1020) 

Kursen ger dig fördjupade kunskaper om familjen 

som fenomen i de antika samhällena. Efter genomgången 

kurs kan du jämföra olika familjestrukturer 

i de grekiska och romerska samhällena utifrån 

aspekter som medborgarskap, sociala grupperingar 

och hierarkiska sammansättningar (män, kvinnor, 

barn och äldre generationer, slavar och frigivna). 

Du kommer även att kunna anlägga ett kritiskt 

förhållningssätt till källmaterialet. 

Förkunskapskrav: Godkänd kurs Aspekter på 

kvinnligt och manligt i antiken, 7,5 hp (tidigare 

Kvinnors villkor i antiken, 5 p). 


Start: HT13, 50 %, nät, 2013-09-01 – 2013-11-03 


Grekisk mytologi. En introduktion, 7,5 hp 

(AN1040) 

Kursen är en orientering i antik grekisk mytologi 

med betoning på de antika gudarna och de episka 

hjältesagorna, samt en översikt över hur dessa myter 

och sagor under antiken fungerade som ett sätt att 

bearbeta problem och konflikter av olika karaktär. 

Efter kursen har du också översiktlig kunskap om 

de antika grekiska myternas och sagornas uppkomst 

och fortlevnad, samt om de viktigaste kultplatserna 

och kopplingen mellan gudar, myter och platser. 

Du känner också till ett antal grekiska dramer och 

deras relation till specifika myter och du kan diskutera 

mytens form i relation till religion och kult. 




Start: HT13, 50 %, kväll, 2013-09-01 – 2013-11-03 


Etruskerna. Gåtfulla eller ej?, 7,5 hp (AN1050) 

Kursen behandlar Italiens äldsta kända kulturfolk, 

etruskerna. Etruskernas högkultur existerade mellan 

700-150 före vår tideräkning och de ansågs länge 

vara plötsligt uppdykande och försvinnande på den 

historiska scenen. Denna bild har dramatiskt förändrats 

genom utgrävningar och ikonografiska studier. 

Efter kursen har du kunskap om det etruskiska 

samhället och dess arkeologiska och ikonografiska 

källor, och du kan redogöra för huvuddragen i kulturens 

historia, utveckling och religion. 




Start: VT14, 50 %, kväll, 2014-01-19 – 2014-03-23 


Gladiator. Antiken i populärkulturen, 7,5 hp 

(AN1060) 

Då antiken tappat sin tidigare normerande position 

förmedlas kunskap och intryck om antiken i dagsläget 

till stor del genom populärkulturen. Denna 

skapar och förmedlar uppfattningar om de antika 

samhällena vilket exemplifieras av hur storfilmen 

Gladiator förmedlar bilden av det romerska riket. 

Efter kursen har du kunskap om populärkulturella 

förhållningssätt till den antika perioden och du kan 

kritiskt analysera populärkulturell gestaltning av 

historiska karaktärer och skeenden. 




Start: HT13, 50 %, kväll, 2013-11-04 – 2014-01-18 


Medelhavsvärldens tidiga kulturer i myt och 

verklighet, 7,5 hp (AN1070) 

Kursen behandlar Medelhavsvärldens förhistoria 

(brons- och järnålder). Efter kursen har du kunskap 

om de olika områdenas civilisationer under 

den aktuella tidsperioden med avseende på bland 

annat deras historia, arkeologi, handel och sjöfart, 

konst, religion, sociala/politiska miljö och sagovärld 

i form av myter och legender. Du har även insikt 

i den nedgång och det plötsliga slut som flera av 

civilisationerna uppvisar. Studiebesök och eventuellt 

exkursioner kan förekomma. 




Start: VT14, 50 %, kväll, 2014-03-24 – 2014-06-07 


Avancerad nivå 

Antikvetenskapligt självständigt 

examensarbete, 15 hp (AN2010) 

Du kan läsa kursen som fritt vald kurs på avancerad 

nivå eller som momentet självständigt arbete 

i din magistereller masterexamen. Efter kursen 

har du fördjupat din förmåga att kritiskt analysera 

antikvetenskapliga forskningsområden och att presentera 

dina resultat i skriftlig och muntlig form. 

Huvudvikten läggs vid ett självständigt skriftligt 

arbete som bidrar till din fördjupade kritiska insikt i 

och kunskap om antikvetenskapligt textförfattande. 

Arbetet avslutas med ett seminarium. 

Kurser som huvudsakligen behandlar miljö och hållbar utveckling, och där mer än 

hälften av inslagen rör ekologisk, ekonomisk eller social hållbar utveckling. 

Kurser som delvis behandlar miljö och hållbar utveckling, och där mindre än 


115

KULTUR, RELIGION & HISTORIA KURSER 

Förkunskapskrav: Kandidatexamen (180 hp), eller 

motsvarande, med något av ämnena Arkeologi eller 

Antikens kultur och samhällsliv som huvudområde 

(90 hp). 


Start: HT13, 100 %, 2013-09-01 – 2013-11-03 


Start: VT14, 100 %, 2014-01-19 – 2014-03-23 


Antikvetenskapligt självständigt 

examensarbete, 30 hp (AN2020) 

Kursen – som dels ges som fristående kurs på avancerad 

nivå, dels som momentet självständigt arbete i 

din magister eller masterexamen – syftar till att lära 

dig redogöra för, och ha kritisk förståelse och insikt 

om, ett självständigt valt antikvetenskapligt studiefält. 

Du ska kritiskt kunna analysera, redogöra och 

förhålla dig till det valda studiefältets teorier och 

metoder samt bearbeta, analysera, tolka och presentera 

dessa enskilt genom skriftliga arbeten. 




(90 hp). 


Start: HT13, 100 %, 2013-09-01 – 2014-01-18 


Start: VT14, 100 %, 2014-01-19 – 2014-06-07 


Det grekiska symposiet som idé och praktik, 

15 hp (AN2050) 

Kursen består av två delmoment. Det första vill ge 

dig kunskap om olika källor till det antika symposiet, 

såsom konst och litteratur. Du kommer även 

att få kännedom om den sociala och religiösa roll 

som symposiet spelade liksom om hur symposiets 

idé spreds i den antika världen. I det andra delmomentet 

kommer du skaffa dig inblick i symposiet 

som vetenskaplig praktik genom att skriva ett föredrag 

som framförs inför publik under den vetenskapliga 

konferensens former. 


motsvarande, med något av ämnena Antikens kultur 

och samhällsliv, Arkeologi, Klassiska språk eller 

Historia som huvudområde (90 hp). 


Start: VT14, 100 %, 2014-01-19 – 2014-03-23 


Materialitet i teori och praktik i det mykenska 

kärnområdet, 15 hp (AN2065) 

Kursen fördjupar din kunskap om Medelhavsvärldens 

förhistoria med fokus på sen egeisk 

bronsålder i Argolis - det mykenska kärnområdet. 

Aspekter som belyser det mykenska samhällets sociala, 

ekonomiska och ideologiska struktur behandlas. 

Kursen inleds med en introduktion till olika 

aspekter av materialitet, det argiviska landskapets 

topografi och den historiska utvecklingen sedd i sin 

egeiska och europeiska kontext. Därefter studerar 

du olika kontextuella aspekter av det arkeologiska 

materialet. 

Förkunskapskrav: För tillträde till kursen krävs 

godkända studier som motsvarar kandidatexamen 

(180 hp), med något av ämnena Antikens 

kultur och samhällsliv, Arkeologi, Klassiska språk 

eller Historia som huvudämne (90 hp), alternativt 

Fil. Kand. examen (120 p) med något av 

ämnena Antikens kultur och samhällsliv, Arkeologi, 

Klassiska språk eller Historia som huvudämne (60 

p) (enligt kursplaner gällande till och med 2007- 

06-30). 


Start: HT13, 100 %, 2013-11-04 – 2014-01-18 


Tematisk läskurs i antikvetenskap 1, 7,5 hp 

(AN2096) 

Efter kursen har du vidgat och fördjupa dina kunskaper 

i ett självvalt tematiskt område inom antikvetenskapen. 

Du kommer under kursen att öka 

din förmåga till självständig problemdiskussion och 

kritisk bedömning av vetenskaplig litteratur. 


kandidatexamen (180 hp), eller motsvarande, med 

något av ämnena Antikens kultur och samhällsliv, 

Arkeologi, Klassiska språk eller Historia som 

huvudämne (90 hp), alternativt Fil. Kand. examen 

(120 p) med något av ämnena Antikens kultur och 

samhällsliv, Arkeologi, Klassiska språk eller Historia 

som huvudämne (60 p) (enligt kursplaner gällande 

till och med om 2007-06-30). 


Start: HT13, 100 %, 2013-09-01 – 2013-09-30 


Tematisk läskurs i antikvetenskap 2, 7,5 hp 

(AN2097) 

Efter kursen har du vidgat och fördjupa dina kunskaper 

i ett självvalt tematiskt område inom antikvetenskapen. 

Du kommer under kursen att öka 

din förmåga till självständig problemdiskussion och 

kritisk bedömning av vetenskaplig litteratur. 


kandidatexamen (180hp), eller motsvarande, med 

något av ämnena Antikens kultur och samhällsliv, 

Arkeologi, Klassiska språk eller Historia som 

huvudämne (90hp), alternativt Fil. Kand. examen 

(120p) med något av ämnena Antikens kultur och 

samhällsliv, Arkeologi, Klassiska språk eller Historia 

som huvudämne (60p) (enligt kursplaner gällande 

till och med om 2007-06-30). 


Start: HT13, 100 %, 2013-10-01 – 2013-11-03 


ARBETSPRAKTIK 

Humanistiska fakultetskansliet, Humanisten, 

Renströmsgatan 6, 031-786 0000 

www.hum.gu.se 


Praktiksamordnare Sigridur Beck, 031-786 1108 

praktik@hum.gu.se 

Grundnivå 

Kvalificerad arbetspraktik med humanistisk 

inriktning, 30 hp (KAH100) 

Komplettera din kandidatutbildning med praktik. 

Du ska själv hitta en relevant praktikplats där du 

aktivt och på en kvalificerad nivå kan arbeta med 

frågor som har anknytning till den utbildning du 

har. Det kan vara inom exv statliga och kommunala 

myndigheter, företag och kulturinstitutioner. 

Kursen i sin helhet ska stimulera till reflektion kring 

en framtida yrkesroll och ge insikter i hur man professionellt 

hanterar situationer som man som färdig 

humanist möter. 


minst 150 hp på grundnivå inklusive ett uppsatsarbete 

om minst 15 hp på kandidatnivå i något av 

huvudområdena inom Humanistiska fakultetens 

område, se www.hum.gu.se/utbildning/grundniva/ 

huvudomraden. Du behöver inte ha tagit poängen 

vid GU. Du ska senast den 15 juni inför nästkommande 

hösttermin, respektive 1 december inför 

nästkommande vårtermin ha en praktikplats och 

praktikplan upprättad mellan företrädare för praktikplatsen 

och studenten, se exempel på www.hum. 

gu.se/utbildning/grundniva/praktik. För individuell 

vägledning när det gäller praktikplatser, kontakta 

Karriärcentrum, karriarcentrum@gu.se. Om praktikplanen 

inkommer efter den 15 juni respektive 

1 december och du vid kursstart uppfyller de 

övriga behörighetskraven antas du i mån av plats. 

Praktikplanen skickas till Praktikhandläggaren, 

Humanistiska fakultetskansliet, Box 200, 405 30 

Göteborg eller praktik@hum.gu.se. 


Start: HT13, 100 %, nät, 2013-09-02 – 2014-01-17 


Start: VT14, 100 %, nät, 2014-01-20 – 2014-06-06 


ARKEOLOGI 






Med utgångspunkt i de materiella spåren efter människor 

och deras verksamheter studerar och tolkar 

arkeologiämnet hur människan formerat sig socialt, 

som grupp och som individ, från äldsta förhistoria 

till modern tid, både i Norden och globalt. 

Arkeologi studerar de långa tidsrymder från vilka 

inget skriftligt källmaterial finns men också materiella 

spår från senare tiders samhällen, från vilka även 

andra typer av källmaterial finns. Med sitt fokus 

på materiella spår kan arkeologin ge unika bidrag 

till en diskussion om människans samhällen. Det 

förflutna ger viktiga referensramar i samtiden och 

tolkningarna av det förflutna är ofta samtidspolitiskt 

influerade. Ett viktigt arkeologiskt studiefält är 

därför hur ämnets tolkningar tillkommer, samt hur 

dessa tolkningar använts historiskt och i samtiden. 

Inte minst gäller detta definierande och avgränsning 

av kulturarv, där materiella lämningar/fornlämningar 

ofta spelar en stor roll. Arkeologen arbetar både 

teoretiskt och praktiskt och frågeställningarna tar 

upp problem som relaterar till såväl naturvetenskap, 

samhällsvetenskap som humaniora. 

Grundnivå 

Arkeologi: Grundkurs, 30 hp (AE1111) 

Med utgångspunkt i materiella spår efter människor 

och deras verksamheter studerar du hur människan 

formerat sig socialt från äldsta förhistoria till 

Ytterligare utbildningar, ändringar och tillägg i katalogen hittar du på vår webbplats, www.utbildning.gu.se 

116

KURSER 


modern tid, både i Norden och globalt. Du får kunskap 

om arkeologiska teorier och metoder och insikt 

i den arkeologiska kunskapens roll i dag. Du deltar 

i exkursioner och fältövningar. För den nätbaserade 

kursen krävs tillgång till dator med internetanslutning. 

I den nätbaserade kursen ingår fysiska träffar i 

samband med kursstart och exkursioner. 




Start: HT13, 100 %, 2013-09-01 – 2014-01-18 


Start: HT13, 50 %, nät, 2013-09-01 – 2014-06-07 


Start: VT14, 100 %, 2014-01-19 – 2014-06-07 


Arkeologi: Fortsättningskurs, 30 hp (AE1222) 

Kursen fördjupar din kunskap om arkeologiämnet. 

Efter kursen har du insikt om arkeologins och kulturmiljövårdens 

samtidspolitiska och etiska dimensioner. 

Du producerar också ett eget mindre skriftligt 

arbete och deltar i en arkeologisk utgrävning där du 

tillämpar de kunskaper som inhämtats i de tidigare 

kurserna. För den nätbaserade kursen krävs tillgång 

till dator med internetanslutning. I den nätbaserade 

kursen ingår fysiska träffar i samband med kursstart, 

samt ett obligatoriskt fältmoment. 

Förkunskapskrav: Godkänd kurs Arkeologi: 

Grundkurs (30 hp). 


Start: HT13, 100 %, 2013-09-01 – 2014-01-18 


Start: HT13, 50 %, nät, 2013-09-01 – 2014-06-07 


Start: VT14, 100 %, 2014-01-19 – 2014-06-07 


Arkeologi: Fördjupningskurs, 30 hp (AE1333) 

Kursen fördjupar din kritiska insikt om arkeologisk 

forsknings- och kunskapsprocess. Du får insikter i 

vetenskapligt texthantverk och dess begränsningar 

och möjligheter. Arkeologisk kunskap och kritisk 

insikt tillämpas då du självständigt formulerar en 

forskningsuppgift i form av ett självständigt skriftligt 

arbete som behandlar ett arkeologiskt problemområde. 

För den nätbaserade kursen krävs tillgång 

till internet och det ingår fysiska träffar i samband 

med kursstart och slutseminarier. 

Förkunskapskrav: Godkända kurser 

Arkeologi: Grundkurs (30 hp) och Arkeologi: 

Fortsättningskurs (30 hp). 


Start: HT13, 100 %, 2013-09-01 – 2014-01-18 


Start: HT13, 50 %, nät, 2013-09-01 – 2014-06-07 


Start: VT14, 100 %, 2014-01-19 – 2014-06-07 


Barn, ungdom och arkeologi, 7,5 hp (AE1010) 

Kursen behandlar olika frågor med temat Barn, 

ungdom och arkeologi. Efter kursen har du kunskap 

om barn och ungdomar under förhistorien 

och du kan också reflektera kritiskt runt kunskapsförmedling 

(via museer, medier och barn- och 

ungdomslitteratur) om det förflutna till barn och 

ungdomar. I kursen - som vänder sig till arkeologer, 

lärare och andra intresserade av temat – deltar du 

också i studiebesök och exkursioner till museer och 

fornlämningsmiljöer i Göteborgsområdet. 




Start: VT14, 50 %, kväll, 2014-03-24 – 2014-06-07 


Samtidsarkeologi, 7,5 hp (AE1060) 

Kursen är en introduktion till samtidsarkeologin 

och efter kursen har du insikt och kunskap om det 

framväxande samtidsarkeologiska studiefältet, dess 

teorier, metoder, källmaterial och mångvetenskaplighet. 

Du har också insikt om fältets relation till 

arkeologier riktade mot förhistorien och medeltiden, 

dess vidgande av kulturarvsbegreppet, samt om 

dess kulturpolitiska och demokratiska dimensioner. 

I kursen deltar du också i exkursioner till samtidsarkeologiska 

miljöer. 




Start: HT13, 50 %, kväll, 2013-11-04 – 2014-01-18 


Fornnordisk myt och ritual i arkeologiskt 

perspektiv, 7,5 hp (AE1080) 

Efter kursen har du kunskap och insikt om den 

reflexiva diskussionen om de fornnordiska myternas 

betydelse som bärare av en nationell/nordisk självbild 

både igår och idag. Du har även kännedom 

om den nya kunskap rörande den yngre järnålderns 

mytiska och rituella värld som dagens arkeologiska 

forskning producerat. Exempel på sådant är mytiska 

platser, rituella specialister och mytförvaltare som 

smeden, thulen och völvan, samt diskussioner om 

myt och ritual ur ett genus- och queerperspektiv. 




Start: VT14, 50 %, kväll, 2014-01-19 – 2014-03-23 


Arkeologisk fältkurs, inriktning publik 

arkeologi, 15 hp (AE1079) 

Under kursen blir du bekant med olika teoretiska 

och praktiska aspekter av det som kallas Publik 

arkeologi. De teoretiska delarna genomför du vid 

föreläsningar och teorin omsätter du sedan i praktik 

vid en arkeologisk undersökning förlagd till 

Västsverige. Du får kunskap om hur en arkeologisk 

undersökning genomförs samt om hur undersökningen 

kan bidra till ett vidgat samtal och dialog 

med det omgivande samhället och dess medborgare. 

Förkunskapskrav: För tillträde till kursen fordras 

godkänt resultat på Arkeologi: Grundkurs (30 hp) 

eller Antikens kultur och samhällsliv: Grundkurs 

(30 hp) eller Historia: Grundkurs (30 hp). 


Start: Sommar13, 100 %, 2013-06-09 – 2013- 

08-31 


Sista ansökningsdag: 2013-03-15 

Genus, kropp och kroppslighet i arkeologiskt 

perspektiv, 7,5 hp (AE1092) 

Här får du översiktlig kunskap om den arkeologiska 

diskussionen kring genus, kropp och den 

kroppsliga praktiken. Teman du möter är: den 

växande och åldrande kroppen, olika genus- och 

sexualitetsidentifikationer som kvinnligt, manligt, 

queer och ytterligare andra genus samt transformation 

av kropp genom kläder. Du får förståelse 

för den materiella kulturens aktiva position vid 

förhandlingar av kroppslighet och kroppsliga identifikationer. 

Exempel hämtas från olika miljöer och 

delar av världen. 




Start: VT14, 50 %, kväll, 2014-03-24 – 2014-06-07 


Arkeologisk fältkurs, inriktning fältmetodik, 

15 hp (AE1093) 

Kursen introducerar arkeologisk fältmetodik och 

kulturmiljövård och består av föreläsningar kring 

aspekter av den arkeologiska fältverksamheten och 

kulturmiljövården samt kring själva undersökningsobjektet. 

Du får en introduktion i GIS-metodik 

och GIS-dokumentation (precisionsinmätning med 

totalstation och GPS). Du deltar sedan i en arkeologisk 

utgrävning förlagd till Västsverige och redovisar 

i studielag olika vetenskapliga aspekter av denna 

utgrävning vid ett avslutande seminarium. 




Start: Sommar13, 100 %, 2013-06-09 – 2013- 

08-31 


Sista ansökningsdag: 2013-03-15 

Dokumentation och tolkning av hällbilder, 

7,5 hp (AE1096) 

Hällbilderna i Bohuslän är världskända och utmärker 

sig såväl genom sitt antal som genom sin variation. 

Kursen introducerar olika former av dokumentation 

som frottage, plastning, foto, mätning 

med GPS/ totalstation. Målet är att du självständigt 

skall kunna genomföra dokumentation av en hällbildslokal 

med lämplig metod och kritiskt diskutera 

arkeologiska och publika tolkningar. Fältarbetet sker 

inom Tanums Världsarvsområde och föreläsningarna 

sker på Vitlycke museum och i Göteborg. 

Förkunskapskrav: För tillträde till kursen fordras 

godkänt resultat på Arkeologi: Grundkurs (30 hp) 

eller Antikens kultur och samhällsliv: Grundkurs 

(30 hp). 


Start: HT13, 50 %, dag, 2013-09-01 – 2013-11-03 


Arkeologi, landskapsbruk och kulturarv, 

7,5 hp (AE1097) 

På kursen Arkeologi, landskapsbruk och kulturarv 

får du inblickar i samarbetet mellan arkeologi, 

kulturmiljövård och naturvård. Du studerar hur 

arkeologin kan bidra till ökad kunskap kring miljöhistoria 

och landskapsförändringar i ett långtidsperspektiv. 

Du får lära dig hur begreppet landskap kan 





117


problematiseras och hur olika synsätt får konsekvenser 

för människors delaktighet i landskapsvården. 

De teman som ingår i kursen sammanfattas ibland 

under benämningen Grön arkeologi . 




Start: HT13, 50 %, 2013-11-04 – 2014-01-18 



Arkeologiskt självständigt examensarbete, 

15 hp (AE2010) 

Du kan läsa kursen helt fritt eller som momentet 

Självständigt arbete i din magisterexamen (60 

hp). Kursen består av ett antal föreläsningar som 

fördjupar din kritiska insikt i, och kunskap om, 

att författa vetenksapliga texter inom arkeologi. 

Parallellt med dessa föreläsningar arbetar du med 

ett självständigt skriftligt examensarbete inom ett 

arkeologiskt område du valt själv. Examensarbetet 

handleds av lärare och du redovisar arbetet på ett 

seminarium. 




(90 hp). 


Start: HT13, 100 %, 2013-11-04 – 2014-01-18 


Start: VT14, 100 %, 2014-03-24 – 2014-06-07 


Arkeologiskt självständigt examensarbete, 

30 hp (AE2020) 

Du kan läsa kursen helt fritt och den kan fungera 

som momentet Självständigt arbete i din masterexamen 

(120 hp). Kursen består av ett antal föreläsningar 

som fördjupar din kritiska insikt i, och 

kunskap om, att författa vetenskapliga texter 

inom arkeologi. Parallellt med dessa föreläsningar 

arbetar du med ett självständigt skriftligt examensarbete 

inom ett arkeologiskt område du själv valt. 

Examensarbetet handleds av lärare och du redovisar 

arbetet på ett seminarium. 




(90 hp). 


Start: HT13, 100 %, 2013-09-01 – 2014-01-18 


Start: VT14, 100 %, 2014-01-19 – 2014-06-07 


Aktuella teoretiska och metodologiska 

problem inom arkeologin, 15 hp (AE2030) 

Du kan läsa kursen fritt och med fördel som Fritt 

vald kurs på avancerad nivå om du läser något av 

institutionens 2-åriga (120 hp) masterprogram. 

Efter kursen kan du förhålla dig kritiskt till arkeologins 

teorier och metoder, deras historia, politiska 

dimensioner och relation till andra discipliner. 

Kursen består av ett antal föreläsningar och parallellt 

med dessa arbetar du med en enskild skriftlig 

uppgift och med att bearbeta en vald frågeställning 

i ett studielag. 




(90 hp). 


Start: HT13, 100 %, 2013-09-01 – 2013-11-03 


Start: VT14, 100 %, 2014-01-19 – 2014-03-23 



problem inom arkeologin II, 15 hp (AE2040) 

Du kan läsa kursen fritt och med fördel som Fritt 

vald kurs på avancerad nivå om du läser något av 

institutionens 2-åriga (120 hp) masterprogram. 

Efter kursen kan du förhålla dig kritiskt till arkeologins 

teorier och metoder, deras historia, politiska 

dimensioner och relation till andra discipliner. 

Kursen består av ett antal föreläsningar och parallellt 

med dessa arbetar du med en enskild skriftlig 

uppgift och med att bearbeta en vald frågeställning 

i ett studielag. 


motsvarande, med något av ämnena Antikens kultur 

och samhällsliv, Arkeologi, Klassiska språk eller 

Historia som huvudområde (90 hp). 


Start: HT13, 100 %, 2013-11-04 – 2014-01-18 


Start: VT14, 100 %, 2014-03-24 – 2014-06-07 



problem inom arkeologin III, 15 hp (AE2050) 

Kursen kan läsas helt fritt och kan även med fördel 

läsas som en Fritt vald kurs på Avancerad nivå för 

de studenter som läser någon av institutionens 

2-åriga (120 hp) Mastersprogram. Kursen består av 

att antal seminarier/föreläsningar som behandlar 

olika aspekter av temat Aktuella teoretiska och 

metodologiska problem inom arkeologin. Den 

studerande skall utföra ett enskilt skriftligt tentamensarbete 

i form av ett konferenspaper som sedan 

presenteras inom ramarna för ett seminarium i 

konferensform. 



Antikens kultur och samhällsliv som huvudämne 

(90 hp), alternativt Fil. Kand. examen (120 p) med 

något av ämnena Arkeologi eller Antikens kultur 

och samhällsliv som huvudämne (60 p), (enligt 

kursplaner gällande till 2007-06-30). 


Start: HT13, 100 %, 2013-09-01 – 2013-11-03 


Start: VT14, 100 %, 2014-01-19 – 2014-03-23 


BARN- OCH 

UNGDOMSKULTUR 

Institutionen för kulturvetenskaper, 

Vera Sandbergs allé 8, 031-786 5623/6160 

www.kultur.gu.se 


Kerstin Ahlskog Arbaeus, 031-786 4134 

kerstin.arbaeus@kultur.gu.se 

Ämnet Barn- och ungdomskultur är mångvetenskapligt. 

Här studerar vi barns- och ungas uppväxtvillkor 

i relation till centrala samhälleliga 

institutioners handlings- och tankemönster som 

är bestämmande för barns och ungas kulturella 

omgivning. Utifrån historiska och kulturvetenskapliga 

perspektiv diskuteras barns och ungas kulturella 

tillhörighet, deras självförståelse och identitetsskapande. 

Kurserna i Barn- och ungdomskultur ger dig 

verktyg att analysera barns och ungas kulturella världar 

och att öka din förståelse för dessa. Barndomsoch 

ungdomsbegreppen problematiseras genomgående 

och ställs i relation till olika former av kulturproduktion 

och kulturskapande. Grundläggande 

teman är kulturproduktion för och med barn och 

unga, barn och unga i det samtida mediesamhället 

samt barns och ungas skapande och lärande. 

Grundnivå 

Barn- och ungdomskultur, grundkurs, 30 hp 

(BOU110) 

Hur skapar barn och unga identiteter? På vilket sätt 

bidrar samhälleliga institutioner till att forma barns 

och ungas kulturella omgivning? Kursen belyser 

dessa och likartade frågor ur såväl ett historiskt som 

ett kulturvetenskapligt perspektiv. Vidare problematiseras 

barndomsoch ungdomsbegreppen i relation 

till framväxten av det senmoderna samhället. 

Kursen ger också en översikt av kulturproduktion, 

samt olika teoretiska modeller för att förstå barns 

och ungas kulturskapande. 




Start: HT13, 100 %, 2013-09-01 – 2014-01-18 


Barn- och ungdomskultur, fortsättningskurs, 

30 hp (BOU120) 

I fortsättningskursen ges möjlighet att bredda kunskaperna 

om forskningsfältet barn- och ungdomskultur. 

Här fördjupas diskussionen kring barns och 

ungas uppväxtvillkor i relation till kulturella och 

samhälleliga förändringsprocesser. Vidare ges en fördjupad 

och en breddad förståelse för olika teoretiska 

perspektiv och hur dessa kan tillämpas i studier av 

barns och ungas kulturskapande. Kursen ger kunskap 

om olika tvärvetenskapliga metoder samt träning 

i att använda dessa i en mindre studie. 

Förkunskapskrav: Godkänd grundkurs i Barn- och 

ungdomskultur eller motsvarande 


Start: VT14, 100 %, 2014-01-19 – 2014-06-07 


Barn- och ungdomskultur, Fördjupningskurs, 

30 hp (BOU130) 

I fördjupningskursen tränas förmågan att använda 

teoretisk litteratur för att problematisera och kritisk 

bedöma hur olika problemställningar kan omvandlas 

till avgränsade forskningsuppgifter. Vidare 

fördjupas kunskaperna i interdisciplinära teorier 

och forskningsmetoder och förmågan att välja ut 

lämpliga teoretiska och metodiska angreppssätt 

utvecklas ytterligare. Kursen mynnar ut i en uppsats 

som bygger på en studie baserad på ett självständigt 

formulerat problemområde. 


118

KURSER 



godkänt resultat på kurserna BOU110 Barn- och 

ungdomskultur, grundkurs (30 hp) och BOU120 

Barn- och ungdomskultur, fortsättningskurs (30 hp) 

eller motsvarande. 

Urval: Platsgaranti 

Start: HT13, 100 %, 2013-09-01 – 2014-01-18 



Teoretiska perspektiv på barns och ungdomars 

kulturella praktiker, 7,5 hp (BOU200) 

På vilka sätt kan musik, datorspel, litteratur, film, 

konsumtion, sociala medier etc. fylla en funktion 

och tillskrivas mening i barns och ungdomars vardagsliv? 

Hur kan användande av kulturprodukter 

förstås utifrån olika teoretiska infallsvinklar? Med 

utgångspunkt från dagsaktuell forskning om barns 

och ungdomars kulturella världar och med tonvikt 

på samtiden undersöks hur olika teoretiska perspektiv 

kan tillämpas vid studier av barn och unga i 

olika miljöer, situationer och på olika platser. 

Förkunskapskrav: Fullgjorda kurser minst motsvarande 

kursfordringar för kandidatexamen 


Start: HT13, 50 %, em, 2013-11-04 – 2014-01-18 


Dans- och musiketnologi, 15 hp (ET2104) 

För mer information om kursen, se Etnologi. 

EKONOMISK HISTORIA 

Mat förr och nu: produktion, distribution och 

konsumtion, 15 hp (EHG180) 

För information om kursen, se Ekonomisk historia 

under intresseområdet Ekonomi & Juridik. 

ETNOLOGI 







Etnologin, eller folklivsforskning som ämnet en 

gång i tiden hette, är vetenskapen om hur olika 

individer och sociala grupper i det svenska samhället 

gestaltar sin tillvaro utifrån sina specifika ekonomiska 

och kulturella förutsättningar. Etnologers 

ambition är inte bara att visa hur människor gör. 

Inom etnologin handlar det framför allt också om 

att skapa en ökad förståelse för varför människorna 

gör som de gör. Frågor som sysselsätter etnologer är 

med andra ord: vilka erfarenheter, ideal och värderingar 

ligger bakom olika individers eller gruppers 

konkret iakttagbara beteenden? Etnologin förmedlar 

kunskaper om existerande sociala och kulturella variationer 

i dagens samhälle – men den stannar inte i 

nuet. Definitionen av etnologi som kulturvetenskap 

innebär att nutida fenomen även sätts i relation till 

historiska och samhälleliga förändringsprocesser. 

Grundnivå 

Kurspaket: Etnologins grunder, 30 hp 

(ETGRU) 

Kurspaketet Etnologins grunder består av kursen 

ET1101 Etnologins grunder I – Vardagsliv i Sverige 

(15hp) samt ET1201 Etnologins grunder II – 

Vardagslivets dimensioner (15hp) och motsvarar 

före detta Grundkursen (A-kursen) i etnologi. 




Start: HT13, 100 %, 2013-09-01 – 2014-01-18 


Kurspaket: Etnologi fortsättning, 30 hp 

(ETFORT) 

Kurspaketet Etnologisk fortsättning består av kurserna 

ET1301 Etnologisk fortsättning I – fält och 

inriktningar (15 hp) samt ET1401 Etnologisk fortsättning 

II – etnologiskt fältarbete (15 hp). 

Förkunskapskrav: Godkänd kurs ET1201 

Etnologins grunder II: Vardagslivets dimensioner 

eller godkänd grundkurs i etnologi (ET1100). 


Start: VT14, 100 %, 2014-01-19 – 2014-06-07 


Kurspaket: Etnologisk fördjupning, 30 hp 

(ETKAND) 

Kurspaket Etnologisk fördjupning består av kurserna 

ET1501 Etnologisk fördjupning – Etnologi som 

kulturvetenskap (15 hp) samt ET1601 Etnologisk 

kandidatuppsats (15 hp) och motsvarar före detta 

Fördjupningskurs (C-kursen) i etnologi. 

Förkunskapskrav: Godkänd kurs Etnologiskt fältarbete 

(ET1401) eller fortsättningskurs i etnologi 

(ET2100), eller motsvarande. 


Start: HT13, 100 %, 2013-09-01 – 2014-01-18 


Etnologins grunder I – vardagsliv i Sverige, 

15 hp (ET1101) 

Efter introduktionen till etnologi och folkloristik 

och ämnenas centrala begrepp, ges inblickar i hur 

vardagslivet tedde sig för olika sociala grupper i det 

förindustriella Sverige, samt hur deras liv påverkats 

av industrialismens framväxt, med avseende på 

klass, etnicitet, generation och genus. Här får du 

även studera folklorens betydelse i olika vardagliga 

kontexter. Kursen bjuder på flera studiebesök samt 

chansen att på egen hand pröva på etnologiska och 

folkloristiska fältarbetsmetoder. 




Start: HT13, 100 %, 2013-09-01 – 2013-11-03 


Etnologins grunder II – Vardagslivets 

dimensioner, 15 hp (ET1201) 

Andra delen av grundkursen behandlar svenskt 

vardagsliv från 1930-talet fram till nutid, med fokus 

lagd på människornas skiftande livsvillkor i urbana 

miljöer. Här behandlas platsers och tingens roll som 

identitetsskapare och potential att bli kulturarv. Här 

finns även chansen att diskutera hur bilder av de 

andra och uppfattningar av det normala beträffande 

klass, kön, generation och etnicitet relaterar till 

rådande maktstrukturer. Också i denna kurs ingår 

studiebesök och praktiska uppgifter. 

Förkunskapskrav: Genomgången kurs ET1101 

Etnologiska grunder I: Vardagsliv i Sverige, eller 

motsvarande. 


Start: HT13, 100 %, 2013-11-04 – 2014-01-18 


Etnologisk fortsättning I – fält och 

inriktningar, 15 hp (ET1301) 

Kursen ger insikter i etnologisk och folkloristisk 

teoribildning, problemformulering och metodik 

med betoning på aktuella forskningsinriktningar. 

Olika moment i forskningsprocessen granskas och 

övning ges i vetenskaplig textanalys. Kursen ger 

även inblickar i kulturell mångfald i Europa med 

betoning på att utveckla kritiska förhållningssätt 

och ge orientering om forskningsinriktningar med 

etnologisk relevans i europeiska kontexter. 


Etnologins grunder II: Vardagslivets dimensioner 

eller godkänd grundkurs i etnologi (ET1100). 


Start: VT14, 100 %, 2014-01-19 – 2014-03-23 


Etnologisk fortsättning II – fältarbete, 15 hp 

(ET1401) 

Kursen ger färdigheter i att genom fältarbete skapa, 

söka och bearbeta material från såväl nuet som från 

det förflutna. I kursmomenten tränas förmågan att 

intervjua, göra deltagarobservationer och arkivsökningar 

av olika former av material. Vidare tränas 

förmågan att tillämpa reflexiva förhållningssätt. 

Uppsatsarbetet utgör en teoretisk och metodisk 

övning i att samla, bearbeta, tolka och presentera 

primärmaterial. 


Etnologisk fortsättning I - fält och inriktningar, 



Start: VT14, 100 %, 2014-03-24 – 2014-06-07 


Etnologisk fördjupning – etnologi som 

kulturvetenskap, 15 hp (ET1501) 

Kursen ger kunskaper om olika kulturvetenskapliga 

forskningsinriktningar med särskild koppling 

till internationella strömningar och etnologiska 

referensramar. Kursen fyller det dubbla syftet att 

inom ett brett fält av specialområden orientera om 

aktuellt forskningsläg med teoretisk fördjupning 

och möjligheter att välja teoretisk och metodisk 

inriktning inför kommande kandidatuppsats i 

etnologi. Kursen ger även kunskaper i att kritiskt 

granska uppsatsarbeten för att få ökade insikter om 

forskningsprocesser: problemformulering, teoretisk 

tillämpning, materialinsamling och textproduktion. 

Förkunskapskrav: Godkänd kurs Etnologiskt fältarbete 

(ET1401) eller fortsättningskurs i etnologi 





119


(ET2100), eller motsvarande. 


Start: HT13, 100 %, 2013-09-01 – 2013-11-03 


Etnologisk kandidatuppsats, 15 hp (ET1601) 

Kursens syfte är att studenten omsätter förvärvade 

etnologiska och folkloristiska kunskaper, genom 

att självständigt genomföra olika moment i forskningsprocessen, 

till exempel teoretisk och metodisk 

tillämpning, problematisering och textmässig strukturering. 

Uppsatsen bör omfatta ca 30 sidor och ska 

försvaras vid seminarium. 


Etnologisk fördjupning – etnologi som kulturvetenskap 



Start: HT13, 100 %, 2013-11-04 – 2014-01-18 


Våra liv och berättelser, 7,5 hp (ET1102) 

Kursen ger en orientering om muntliga och skriftliga 

levnadsberättelser med avseende på hur olika 

generationer tidigare berättat och idag berättar 

om sina liv. Med utgångspunkt från vardagslivet 

poängteras olika former av berättande, människors 

minnen och motiv för att berätta. Föremål, miljöer, 

sång och musik som kan förknippas med minnesbilder 

och vara till stöd för självbiografiskt berättande 

uppmärksammas. De teoretiska perspektiven innefattar 

även olika föreställningar kring berättande, 

historiesyn och kulturarv. 




Start: VT14, 50 %, kväll, 2014-01-19 – 2014-03-23 


Vardagslivets vetenskap, 15 hp (ET1104) 

Efter en introduktion i etnologiämnets grundläggande 

begrepp och kultursyn syftar kursen till att i 

ett historiskt jämförande perspektiv förmedla kunskaper 

om vardagliga livsmönster och värdesystem 

mot bakgrund av människors varierande sociala och 

kulturella förutsättningar. Ur ett kulturvetenskapligt 

perspektiv behandlas identitets- och kulturmötesproblematiken 

liksom människors levnadsvillkor 

med utgångspunkt i de klassiskt etnologiska fälten: 

arbete, fritid och familj. Detta relateras till rådande 

ideologier och maktförhållanden i samhället utifrån 

konstruktioner av genus, klass, etnicitet och generation. 




Start: HT13, 50 %, nät, 2013-09-01 – 2014-01-18 



Etnologiska perspektiv och etnografiska 

metoder, 15 hp (ET2101) 

Kursen ger fördjupad orientering och kunskaper 

om etnografiskt fältarbete, kvalitativa intervjuer och 

självbiografiskt berättande. I kursmomenten ingår 

tillämpning och färdighetsträning som inbegriper 

planering, genomförande och tolkning. Särskilt 

fördjupas analysen av teoretiska och metodiska 

tolkningssammanhang. Kursdeltagarna tränas i ett 

reflexivt betraktelsesätt med betoning på skilda sociala 

och tidsmässiga kontexter samt övar förmågan 

att bedöma etiska aspekter. Kursen är förberedande 

inför magister- och/eller masterexamen i etnologi. 

Kursen kan även ingå som valfri kurs inom ramen 

för magister- respektive masterexamen med annat 

huvudämne. Kursen förmedlas via föreläsningar, 

seminarier, fältarbeten och övningsuppgifter. 

Förkunskapskrav: Fullgjorda kurser, motsvarande 

minst 180 hp inom valfritt huvudområde, eller 

motsvarande. 


Start: HT13, 100 %, 2013-11-04 – 2014-01-18 


Magisterexamensarbete i etnologi, 15 hp 

(ET2301) 

Kursen syftar till att fördjupa förmågan att planera, 

genomföra och redovisa etnologiska forskningsuppgifter 

för specifika målgrupper inom akademin eller 

i det omgivande samhället. Med kursens inriktning 

och uppläggning befrämjas anställningsbarheten 

inom alla fält där etnologisk kompetens har relevans. 

Kursens innehåll förmedlas via seminarier och 

handledning. 

Förkunskapskrav: Kandidatexamen inom humanistiskt 

eller samhällsvetenskapligt utbildningsområde 

med minst 60 hp i etnologi (ET1101, 1201, 

1301 och 1401) samt godkänt resultat på kurs 

ET2101 Etnologiska perspektiv och etnografiska 

metoder, eller motsvarande. 


Start: VT14, 100 %, 2014-03-24 – 2014-06-07 


Masterexamensarbete i etnologi, 15 hp 

(ET2601) 

Kursen betonar möjligheter till fördjupning och 

självständig bearbetning, forskningsplanering och 

tillämpning av etnologiska perspektiv. Med utgångspunkt 

från internationell forskningsdebatt appliceras 

relevanta teoribildningar och etiska förhållningssätt. 

Kursen syftar till att ge gedigen forsknings- och 

utredningserfarenhet för att med vetenskaplig kompetens 

och kritiskt förhållningssätt kunna omsätta 

etnologiska perspektiv inom relevanta arbetsmarknadssammanhang. 

Kursen förmedlas via seminarier 

och handledning. 



med minst 60 hp i etnologi (ET1101, ET1201, 

ET1301 och ET1401), godkänt resultat på kurs 

ET2101 Etnologiska perspektiv och etnografiska 

metoder, samt godkänt resultat på kurs ET2301 

Magisterexamensarbete, eller motsvarande. 

Urval: Högskolepoäng utan maxgräns 

Start: VT14, 100 %, 2014-03-24 – 2014-06-07 


Masterexamensarbete i etnologi, 30 hp 

(ET2602) 

Kursen betonar möjligheterna till fördjupning och 

självständig bearbetning, forskningsplanering och 

tillämpning av etnologiska perspektiv. Med utgångspunkt 

från internationell forskningsdebatt appliceras 

relevanta teoribildningar och etiska förhållningssätt. 

Kursen syftar till att ge gedigen forsknings- och 

utredningserfarenhet för att med vetenskaplig kompetens 

och kritiskt förhållningssätt kunna omsätta 

etnologiska perspektiv inom relevanta arbetsmarknadssammanhang. 

Kursen förmedlas via seminarier 




med minst 60 hp i etnologi (ET1101, ET1201, 

ET1301 och ET1401) samt godkänt resultat på 

kurs ET2101 Etnologiska perspektiv och etnografiska 

metoder, eller motsvarande. 


Start: VT14, 100 %, 2014-01-19 – 2014-06-07 



Under kursen appliceras kulturvetenskapliga 

perspektiv och metoder på bruket och görandet 

av musik och dans, utifrån framför allt etnologi, 

folkloristik, kulturstudier (cultural studies) samt 

musikvetenskap. Förutom föreläsningar och seminarer 

ingår även att insamla och diskutera eget 

empiriskt material utifrån metodval, teorier och 

etiska aspekter. 

Förkunskapskrav: Kurser motsvarande fil kandexamen, 



Start: VT14, 100 %, 2014-01-19 – 2014-03-24 


FILMVETENSKAP 





Kerstin Ahlskog Arbaeus, 031-786 41 34 


Filmvetenskap är studiet av film och tv, av deras 

plats i samhället och vad de betyder för oss. En stor 

del av vår kunskap om världen kommer från film 

och tv och olika digitala medier som bygger på ljud 

och rörliga bilder. Att studera film och tv i alla dess 

former är därmed ett sätt att studera människan, 

kulturen och samhället. Att studera filmvetenskap är 

att lära sig reflektera över hur film och tv och olika 

ljud- och bildbaserade medier fungerar, att lära sig 

hur man förhåller sig kritisk till den stora mängd 

rörliga bilder vi möter dagligen, kanske också att 

lära sig se och lyssna på nya sätt. Filmvetenskap är 

ett teoretiskt ämne i den bemärkelsen att vi sysslar 

med begrepp, med texter, med ord, men alltid 

med bilderna och ljuden i förgrunden. Ett viktigt 

moment i utbildningen är därför att förstå hur olika 

inblandade (amatörer och professionella, filmare 

och kritiker, experter och allmänhet, likgiltiga och 

hängivna) uttrycker sig, men också att förstå utifrån 

vilken utgångspunkt man själv talar. 

Grundnivå 

Filmvetenskap: Grundkurs, 30 hp (FL1100) 

Delar av kursen kan ges på engelska. 

Vad film är idag? Grundkursen i filmvetenskap ger 

dig en bred översikt över film och belyser filmens 


120

KURSER 


växlande roller som konstart och nöjesform i en allt 

mer digital medievärld. Du får träning i att tala och 

skriva om film och tv, och en möjlighet att bygga 

upp färdigheter och kunskaper i mötet mellan vardagliga 

erfarenheter och professionell mediebransch. 




Start: HT13, 100 %, 2013-09-01 – 2014-01-18 


Start: VT14, 100 %, 2014-01-19 – 2014-06-07 


Filmvetenskap: Fortsättningskurs, 30 hp 

(FL1200) 

Film i dag handlar om så mycket mer än film – och 

filmvetenskap handlar om mycket mer än att analysera 

film. Under fortsättningskursen i filmvetenskap 

studerar vi film utifrån ett jämförande och tillämpat 

perspektiv, såväl historisk som medialt. Under kursen 

fördjupar vi även diskussionen kring teori och 

metod. Kursen avslutas med ett mindre transmedialt 

projektarbete. 

Förkunskapskrav: Godkänt resultat på 

Filmvetenskap: grundkurs, eller motsvarande 


Start: HT13, 100 %, 2013-09-01 – 2014-01-18 


Start: VT14, 100 %, 2014-01-19 – 2014-06-07 


Filmvetenskap, kandidatkurs, 30 hp (FL1800) 

Om du har läst filmvetenskap i ett år (60 hp) och 

andra ämnen minst ett år (60 hp) och vill ta en 

kandidatexamen med filmvetenskap som huvudämne 

skall du gå Filmvetenskap, kandidatkurs 30 

hp. På kandidatkursen gör du dels ett examensarbete, 

dels läser du två kurser som fördjupar dina 

färdigheter i analys av medievärlden utifrån filmvetenskapliga 

teorier och metoder. 

Förkunskapskrav: Godkänt resultat på minst 120 

hp varav minst 60 hp i filmvetenskap eller motsvarande. 


Start: HT13, 100 %, 2013-09-01 – 2014-01-18 


Start: VT14, 100 %, 2014-01-19 – 2014-06-07 



Filmvetenskapliga metoder, 15 hp (FL2110) 

Den här kursen utgör första steget mot en magistereller 

masterutbildning i filmvetenskap. Kursen ger 

fördjupade kunskaper om olika analytiska och teoretiska 

förhållningssätt till studier av rörliga bilder 

i olika medier. Utifrån tematiska undersökningar 

diskuteras centrala frågor inom den samtida filmvetenskapen. 

Förkunskapskrav: Kandidatexamen med filmvetenskap 

som huvudämne, eller motsvarande. 


Start: HT13, 100 %, 2013-09-01 – 2013-11-03 


Filmvetenskap Magisteruppsats, 30 hp 

(FL2130) 

Kursen utgörs av ett examensarbete motsvarande 30 

hp och består av eget arbete och en seminarieserie. 

Examensarbetet kan också utföras i form av en 

utredning eller annan form av analytiskt projektarbete. 

Kursen har inga delmoment, men innehåller 

obligatoriska redovisningar av arbetet och kritisk 

diskussion av andras arbeten. 

Förkunskapskrav: Kandidatexamen med filmvetenskap 

som huvudämne eller motsvarande samt 

minst 15 hp i filmvetenskap, eller motsvarande på 

avancerad nivå. 


Start: VT14, 100 %, 2014-01-19 – 2014-06-07 


Manusanalys, 15 hp (FL2210) 

Kursen lär dig att läsa och förstå den skrivna text 

som ligger till grund för bild och ljud i film, tv-drama, 

men också även datorspel. Kursen bygger dels 

på den nya manusforskning som har växt fram i 

skärningslinjerna mellan traditionell filmstilorienterad 

filmvetenskap, adaptionsstudier, litterär textanalys, 

dramaforskning och praktiskt manusskrivande, 

dels på olika text- och kodanalytiska inriktningar 

inom forskning om digitala medier. Kursen är 

öppen för alla som har en kandidatexamen. 

Förkunskapskrav: Kandidatexamen, eller 

motsvarande. 


Start: HT13, 100 %, 2013-11-04 – 2014-01-18 


Tillämpad textteori, 15 hp (FL2510) 

Kursen ger en problemorienterad och historiskt 

grundad förståelse av 1900-talets mest tongivande 

text- och teckenteorier i relation till analysobjekt 

som traditionellt inte benämns som text, till 

exempel doft, ljud, musik, bild, objekt, miljö och 

människor. Centrala begrepp tas upp, olika betydelselager 

identifieras och frågor formuleras kring 

text och tecken. Teoretiska kluster som semiotik, 

strukturalistisk lingvistik, intertextualitet och 

dekonstruktion belyses. 

Förkunskapskrav: Kandidatexamen, eller 

motsvarande. 


Start: VT14, 100 %, 2014-01-19 – 2014-03-23 


FILOSOFI 

Institutionen för filosofi lingvistik och vetenskapsteori, 

Olof Wijksgatan 6, 031-786 0000 

www.flov.gu.se 


Peter Johnsen, 031-7865213, peter.johnsen@gu.se 

Filosofi är det mest ursprungliga och grundläggande 

av alla akademiska ämnen. Alla dagens vetenskaper, 

idéer som präglar olika samhällen, och de flesta 

av våra vardagsföreställningar har sitt ursprung i 

filosofin. I Sverige omfattar filosofiämnena praktisk 

filosofi, teoretisk filosofi och logik. Den teoretiska 

filosofin inriktar sig på hur världen är och hur vi 

kan veta och uttrycka något om den, medan den 

praktiska filosofin intresserar sig för hur världen 

bör vara, etiskt, estetiskt, moraliskt och politiskt. 

Logik handlar om att resonera stringent och korrekt 

och används inom all filosofi. Filosofistudier 

ger en oöverträffad träning i grundläggande kritiskt 

tänkande som går att tillämpa inom varje annat 

område. Filosofi passar därför utmärkt som inledning 

eller komplement till snart sagt alla slags 

studier, men också till all slags forskning och många 

praktiska verksamheter. Hos oss får studenterna öva 

upp förmågan att tänka kritiskt och systematiskt, 

argumentera logiskt, förstå komplicerade resonemang 

och genomskåda språkliga fällor. Man tränas 

också i att förstå och analysera filosofiska frågor och 

diskussioner i såväl nutida som från svunna tider, 

såväl i sin egen rätt som kopplat till olika vetenskapliga, 

samhälleliga och vardagliga företeelser och 

verksamheter. 

PRAKTISK FILOSOFI 

Grundnivå 

Praktisk filosofi: Grundkurs, 30 hp (FP1100) 

Kursen ger dig en överblick över centrala problem 

och teorier inom den praktiska filosofin. Områden 

som behandlas är moralfilosofi (etik), samhällsfilosofi 

(politisk filosofi och rättsfilosofi), religionsfilosofi 

och estetik. Praktisk filosofi ger kunskap 

och träning som befrämjar fördjupat och kritiskt 

tänkande inom alla områden där värde- och normfrågor 

aktualiseras. 




Start: HT13, 100 %, 2013-09-01 – 2014-01-18 


Start: VT14, 100 %, 2014-01-19 – 2014-06-07 


Praktisk filosofi: Fortsättningskurs, 30 hp 

(FP1200) 

Fortsättningskursen i praktisk filosofi består av 

fördjupningar i värdeteori, den praktiska filosofins 

historia, metaetik samt politisk filosofi. Inom ramen 

för kursen kommer du att formulera en väl avgränsad 

filosofisk problemställning och skriftligt diskutera 

denna i en mindre uppsats. Efter avslutad kurs 

förväntas du att i högre omfattning kunna diskutera 

filosofiska problemställningar med såväl specialister 

som lekmän på området. 

Förkunskapskrav: Godkänt resultat från Praktisk 

filosofi: Grundkurs (FP1100) eller motsvarande. 


Start: HT13, 100 %, 2013-09-01 – 2014-01-18 


Start: VT14, 100 %, 2014-01-19 – 2014-06-07 


Praktisk filosofi: Fördjupningskurs, 30 hp 

(FP1300) 

Kursen avser att ge dig fördjupade kunskaper i central 

praktisk-filosofisk teori och är till stor del base- 





121


rad på självständiga arbeten. Du kommer att 

1) självständigt formulera en i jämförelse med tidigare 

studier mer komplicerad problemställning och 

på basis av vetenskaplig argumentation och metodik 

utreda denna i en uppsats. Vidare kommer du att 

2) studera problemställningarna i och kritiken av 

några klassiska och moderna filosofiska verk, samt 

deras historiska inflytande. 


filosofi: Grundkurs (FP1100) och Praktisk filosofi: 

Fortsättningskurs (FP1200) eller motsvarande. 


Start: HT13, 100 %, 2013-09-01 – 2014-01-18 


Start: HT13, 50 %, dag, 2013-09-01 – 2014-06-07 


Start: VT14, 100 %, 2014-01-19 – 2014-06-07 


Start: VT14, 50 %, dag, 2014-01-19 – 2015-01-18 



Praktisk filosofi: Avancerad litteraturkurs 1, 

15 hp (FP2100) 

Kursen anknyter till aktuell forskning inom kärnområden 

i praktisk filosofi. Utbildningen består av 

två delkurser om vardera 7,5 hp eller en om 15 hp. 

Du kan välja mellan Normativ etik, Filosofins historia, 

Politisk filosofi, Metaetik eller Tillämpad etik. 

Valet görs i samråd med examinator. Kursen kan 

sökas av alla som är behöriga för studier på avancerad 

nivå. Kursen är obligatorisk för magistereller 

masterexamen i praktisk filosofi. 

Förkunskapskrav: 90 hp på grundnivå. 


Start: HT13, 100 %, 2013-09-01 – 2013-11-03 


Start: HT13, 100 %, 2013-11-04 – 2014-01-18 


Start: HT13, 50 %, dag, 2013-09-01 – 2014-01-18 


Start: VT14, 100 %, 2014-01-19 – 2014-03-23 


Start: VT14, 100 %, 2014-03-24 – 2014-06-07 


Start: VT14, 50 %, dag, 2014-01-19 – 2014-06-07 



15 hp (FP2200) 

Kursen anknyter till aktuell forskning i praktisk filosofi, 

exempelvis inom Fri vilja, Estetik, Rättsfilosofi, 

Affärsetik, Miljöetik, Medicinsk etik, Feministisk 

filosofi, Globaliseringens filosofi, Livsfilosofi med 

mera. Utbildningen består av två delkurser om vardera 

7,5 hp eller en om 15 hp. Kursen kan sökas av 

alla som är behöriga för studier på avancerad nivå. 

Obligatorisk för masterexamen i praktisk filosofi. 

Förkunskapskrav: 90 hp på grundnivå 


Start: HT13, 100 %, 2013-09-01 – 2013-11-03 


Start: HT13, 100 %, 2013-11-04 – 2014-01-18 


Start: HT13, 50 %, dag, 2013-09-01 – 2014-01-18 


Start: VT14, 100 %, 2014-01-19 – 2014-03-23 


Start: VT14, 100 %, 2014-03-24 – 2014-06-07 


Start: VT14, 50 %, dag, 2014-01-19 – 2014-06-07 



15 hp (FP2300) 

Kursen anknyter till modern forskning i praktisk 

filosofi och är obligatorisk för masterexamen. Se 

aktuell kursplan eller kontakta institutionen för 

mer information. 



Start: HT13, 100 %, 2013-09-01 – 2013-11-03 


Start: HT13, 100 %, 2013-11-04 – 2014-01-18 


Start: HT13, 50 %, dag, 2013-09-01 – 2014-01-18 


Start: VT14, 100 %, 2014-01-19 – 2014-03-23 


Start: VT14, 100 %, 2014-03-24 – 2014-06-07 


Start: VT14, 50 %, dag, 2014-01-19 – 2014-06-07 


Praktisk filosofi: Vetenskapliga metoder och 

filosofipedagogik, 15 hp (FP2500) 

Denna utbildning består av två delkurser: Vetenskapliga 

metoder och Filosofipedagogik. I den 

första kommer du att fördjupa och bredda dina 

metodkunskaper och din förmåga att praktiskt 

använda filosofisk metod, särskilt i samband med 

uppsatsskrivande. Den andra delkursen syftar till 

att ge en pedagogisk grund för att undervisa och 

handleda i filosofi (och närliggande ämnen). Kursen 

är obligatorisk för magister- och masterexamen i 

praktisk filosofi. 


filosofi: Grundkurs (FP1100 eller PF1000), Praktisk 

filosofi: Fortsättningskurs (PF1200 eller FP3000) 

och Praktisk filosofi: Fördjupningskurs (FP1300 

eller PF5000) eller motsvarande. 


Start: HT13, 100 %, 2013-09-01 – 2013-11-03 


Praktisk filosofi: Vetenskapen i samhället – 

ansvar, etik och värde, 7,5 hp (FP2525) 

Denna kurs är en seminarieserie och behandlar 

etiska och samhälleliga aspekter på forskning och 

vetenskap i allmänhet. Områden som behandlas är 

bland annat forskningsetik, vetenskaplig redlighet, 

etisk och politisk värdering av forskningsresultat, 

forskares personliga ansvar, vetenskapens roll i samhället, 

och samhällets bilder och hantering av forskning. 

Kursen avser att knyta an frågorna till din 

egen verksamhet och kan således läsas oberoende 

av akademisk inriktning. 



Start: HT13, 25 %, dag, 2013-09-01 – 2014-01-18 


Praktisk filosofi: Magisteruppsats, 15 hp 

(FP2600) 

På den här kursen utnyttjar du dina kunskaper och 

färdigheter i praktisk filosofi för att självständigt 

utföra en avgränsad forskningsuppgift och redovisa 

den i en längre uppsats. Du tränas i att samarbeta 

med andra genom att delta i ventileringar av utkast 

och färdiga uppsatser vid seminarier, samt muntligt 

försvara din uppsats och opponera på en medstudents 

uppsats vid ett slutseminarium. Kursen är 

obligatorisk för magisterexamen i praktisk filosofi. 

Magisteruppsatsen kan utgöra grunden till en masteruppsats. 


filosofi: Grundkurs (FP1100), Praktisk filosofi: 

Fortsättningskurs (FP1200) och Praktisk filosofi: 

Fördjupningskurs (FP1300), eller motsvarande. 


Start: HT13, 50 %, dag, 2013-09-01 – 2014-01-18 


Start: VT14, 50 %, dag, 2014-01-19 – 2014-06-07 


Praktisk filosofi: Masteruppsats, 30 hp (FP2800) 

På den här kursen utvecklar du dina kunskaper och 

färdigheter i praktisk filosofi genom att självständigt 

formulera och utföra en omfattande forskningsuppgift 

i form av en längre uppsats. Du tränas i samarbete 

med andra genom att delta i ventileringar av 

utkast och färdiga uppsatser, samt att muntligt försvara 

din uppsats och opponera på en medstudents 

uppsats vid ett slutseminarium. Kursen är nödvändig 

för att erhålla masterexamen i praktisk filosofi. 


filosofi: Grundkurs (FP1100), Praktisk filosofi: 

Fortsättningskurs (FP1200) och Praktisk filosofi: 

Fördjupningskurs (FP1300), eller motsvarande. 


Start: HT13, 100 %, 2013-09-01 – 2014-01-18 


Start: HT13, 50 %, dag, 2013-09-01 – 2014-06-07 


Start: VT14, 100 %, 2014-01-19 – 2014-06-07 


Start: VT14, 50 %, dag, 2014-01-19 – 2015-01-18 


TEORETISK FILOSOFI 

Grundnivå 

Teoretisk filosofi: Grundkurs, 30 hp (FT1100) 

Kursen är ämnad att ge en allmän orientering om 

centrala teoretiskfilosofiska problem och teorier 

rörande kunskap, sanning, mening, och existens, 

dels ur ett historiskt, dels ur ett systematiskt perspektiv. 

Särskild vikt läggs vid färdighetstränande 

moment där förmågan att förstå, värdera, och 

kritisera avancerad filosofisk (och annan) text står 

i fokus. 




Start: HT13, 100 %, 2013-09-01 – 2014-01-18 


Start: VT14, 100 %, 2014-01-19 – 2014-06-07 



122

KURSER 


Teoretisk filosofi: Fortsättningskurs, 30 hp 

(FT1200) 

Kursen är ämnad att ge fördjupad förståelse av 

samt orientering i några av den teoretiska filosofins 

huvudområden: språkfilosofi, metafysik, medvetandefilosofi, 

och filosofisk logik. Särskild vikt läggs 

vid färdighetstränande moment där förmågan att 

förstå, värdera, och kritisera avancerad filosofisk 

text (i tal och skrift) fördjupas samt där studenten 

introduceras till grundläggande formaliseringar och 

härledningar i särskilt predikat- och satslogik. 

Förkunskapskrav: Godkänt resultat från 

Teoretisk filosofi: Grundkurs (FT1100) eller 

motsvarande. 


Start: HT13, 100 %, 2013-09-01 – 2014-01-18 


Start: VT14, 100 %, 2014-01-19 – 2014-06-07 


Teoretisk filosofi: Fördjupningskurs, 30 hp 

(FT1300) 

Kursen ger ytterligare fördjupning inom några av 

den teoretiska filosofins huvudområden. Filosofiska 

problem behandlas genom närstudier av centrala 

texter. Färdighetstränande moment som inkluderar 

textanalys, textkritik, samt muntlig och skriftlig 

framställning är här centrala. Kursen avslutas med 

ett uppsatsmoment inom ramen för vilket studenten 

förväntas behandla ett väl avgränsat filosofiskt 

problem i argumenterande form och med tydlig 

anknytning till aktuell debatt på området. 


Teoretisk filosofi: Grundkurs (FT1100) samt 

Teoretisk filosofi: Fortsättningskurs (FT1200) 



Start: HT13, 100 %, 2013-09-01 – 2014-01-18 


Start: HT13, 50 %, dag, 2013-09-01 – 2014-06-07 


Start: VT14, 100 %, 2014-01-19 – 2014-06-07 


Start: VT14, 50 %, dag, 2014-01-19 – 2015-01-18 



Teoretisk filosofi: Avancerad litteraturkurs 1, 

15 hp (FT2100) 

Kursen ger en ytterligare fördjupning inom ett 

eller två av den teoretiska filosofins huvudområden. 

Kursens innehåll ska ha anknytning till den 

forskning som idag bedrivs vid institutionen, och 

bestäms i samråd med examinator. Kursen ges vanligtvis 

som en ren läskurs, men kan även utgöras 

av en kurs inom det nationella nätverket för kurser 

på avancerad nivå i filosofi. Kursen är obligatorisk 

för magistereller masterexamen i ämnet teoretisk 

filosofi. 

Förkunskapskrav: 90 hp på grundnivå. 


Start: HT13, 100 %, 2013-09-01 – 2013-11-03 


Start: HT13, 100 %, 2013-11-04 – 2014-01-18 


Start: HT13, 50 %, dag, 2013-09-01 – 2014-01-18 


Start: VT14, 100 %, 2014-01-19 – 2014-03-23 


Start: VT14, 100 %, 2014-03-24 – 2014-06-07 


Start: VT14, 50 %, dag, 2014-01-19 – 2014-06-07 



15 hp (FT2200) 






som en ren läskurs, men kan även utgöras av 

en kurs inom det nationella nätverket för kurser på 

avancerad nivå i filosofi. Kursen är obligatorisk för 

masterexamen i ämnet teoretisk filosofi. 



Start: HT13, 100 %, 2013-09-01 – 2013-11-03 


Start: HT13, 100 %, 2013-11-04 – 2014-01-18 


Start: HT13, 50 %, dag, 2013-09-01 – 2014-01-18 


Start: VT14, 100 %, 2014-01-19 – 2014-03-23 


Start: VT14, 100 %, 2014-03-24 – 2014-06-07 


Start: VT14, 50 %, dag, 2014-01-19 – 2014-06-07 



15 hp (FT2300) 






som en ren läskurs, men kan även utgöras av 

en kurs inom det nationella nätverket för kurser på 

avancerad nivå i filosofi. Kursen är obligatorisk för 

masterexamen i ämnet teoretisk filosofi. 



Start: HT13, 100 %, 2013-09-01 – 2013-11-03 


Start: HT13, 100 %, 2013-11-04 – 2014-01-18 


Start: HT13, 50 %, dag, 2013-09-01 – 2014-01-18 


Start: VT14, 100 %, 2014-01-19 – 2014-03-23 


Start: VT14, 100 %, 2014-03-24 – 2014-06-07 


Start: VT14, 50 %, dag, 2014-01-19 – 2014-06-07 


Teoretisk filosofi: Vetenskapliga metoder och 

filosofipedagogik, 15 hp (FT2500) 

Denna kurs består av två delkurser: Vetenskapliga 

metoder och Filosofipedagogik. I den första kommer 

du att fördjupa och bredda dina metodkunskaper 

och din förmåga att praktiskt använda filosofisk 

metod, särskilt i samband med uppsatsskrivande. 

Den andra delkursen syftar till att ge en pedagogisk 

grund för att undervisa och handleda i filosofi (och 

närliggande ämnen). Kursen är obligatorisk för 

magister- och masterexamen i teoretisk filosofi. 


Teoretisk filosofi: Grundkurs (TF1100 eller 

TF1000), Teoretisk filosofi: Fortsättningskurs 

(FT1200 eller TF3000) och Teoretisk filosofi: 

Fördjupningskurs (FT1300 eller TF5010 och 

TF5020) eller motsvarande. 


Start: HT13, 100 %, 2013-09-01 – 2013-11-03 


Teoretisk filosofi: Magisteruppsats, 15 hp 

(FT2600) 

På den här kursen utvecklar du dina kunskaper och 

färdigheter i teoretisk filosofi genom att självständigt 

formulera och utföra en omfattande forskningsuppgift 

i form av en uppsats. Du tränas i samarbete 

med andra genom att delta i ventileringar av utkast 

och färdiga uppsatser, samt att muntligt försvara din 

uppsats och opponera på en medstudents uppsats 

vid ett slutseminarium. Kursen är nödvändig för 

magisterexamen i teoretisk filosofi. Uppsatsen kan 

utgöra grunden till en masteruppsats. 








Start: HT13, 50 %, dag, 2013-09-01 – 2014-01-18 


Start: VT14, 50 %, dag, 2014-01-19 – 2014-06-07 


Teoretisk filosofi: Masteruppsats, 30 hp 

(FT2800) 

På den här kursen utvecklar du dina kunskaper 

och färdigheter i teoretisk filosofi genom att 

självständigt formulera och utföra en omfattande 

forskningsuppgift i form av en längre uppsats. Du 

tränas i samarbete med andra genom att delta i ventileringar 

av utkast och färdiga uppsatser, samt att 

muntligt försvara din uppsats och opponera på en 

medstudents uppsats vid ett slutseminarium. Kursen 

är nödvändig för masterexamen i teoretisk filosofi. 








Start: HT13, 100 %, 2013-09-01 – 2014-01-18 


Start: HT13, 50 %, dag, 2013-09-01 – 2014-06-07 


Start: VT14, 100 %, 2014-01-19 – 2014-06-07 


Start: VT14, 50 %, dag, 2014-01-19 – 2015-01-18 






123


LOGIK 

Grundnivå 

Logik: Formella språk, 7,5 hp (LC1510) 

Kursen är en introduktion till logikämnet och ger 

baskunskaper om formella språk, särskilt predikatlogik 

och satslogik. Tyngdpunkten ligger på färdighet 

snarare än abstraktion och du lär dig att hantera 

logiska formler. Vidare presenteras begrepp som 

bevisbarhet och logisk konsekvens och du lär dig 

olika sätt att analysera slutledningar. Kursen förutsätter 

inte matematiska färdigheter, men det är en 

fördel om du har vana att läsa matematisk text. 




Start: HT13, 50 %, dag, 2013-09-01 – 2013-11-03 


Start: VT14, 50 %, dag, 2014-01-19 – 2014-03-23 


Logik: Mängdteori, 7,5 hp (LC1540) 

Detta är en introduktion till naiv mängdlära och till 

Zermelo-Fraenkels mängdteori. Kursen leder fram 

till Cantors analys av oändlighetsbereppet och du 

får lära dig hur man kan definiera antal även för 

oändliga storheter. Vidare diskuteras urvalsaxiomets 

roll i mängdläran, liksom sambandet mellan välordningar 

och så kallade ordinaltal. 




Start: HT13, 50 %, nät, 2013-11-04 – 2014-01-18 


Start: VT14, 50 %, nät, 2014-03-24 – 2014-06-07 


Logik: Modallogik, 7,5 hp (LC1530) 

Kursen presenterar intensional logik i form av 

grundläggande modallogik och introducerar några 

tillämpningar som exempelvis tidslogik och dynamisk 

logik. Modallogiken presenteras dels syntaktiskt 

i form av axiomsystem, dels semantiskt via så 

kallade Kripkestrukturer. Här presenteras också ett 

antal fullständighetssatser. 

Förkunskapskrav: Godkänt resultat från Logik: 

Formella språk (LC1510) eller motsvarande. 


Start: HT13, 50 %, dag, 2013-11-04 – 2014-01-18 


GENUSVETENSKAP 







Vad har normer med sexualitet att göra? Är vi 

jämställda? Finns kön och spelar klass någon roll 

i dagens samhälle? Om du är intresserad av att 

studera frågor som rör genus, sexualitet, etnicitet, 

ålder, klass och funktionsnormalitet ska du läsa 

genusvetenskap. På våra kurser i genusvetenskap 

studerar du olika sätt att förstå makt och skapandet 

av normalitet. Feministisk teoribildning och metod, 

queerteori, intersektionalitets- och maskulinitetsforskning 

har en framträdande plats på schemat. Du 

läser om hur föreställningar upprepas och utmanas 

i olika delar av samhället: i arbetsliv, politik, hemliv, 

i människors identiteter och i kulturella uttryck som 

konst och litteratur. Du studerar olika rörelser som 

arbetar eller har arbetat mot förtryck, diskriminering 

och uteslutning. 

Undervisningen ges i form av föreläsningar, seminarier 

och studiebesök. Du lär dig att teoretisera, 

analysera, samla in material och argumentera. Du 

arbetar individuellt och i grupp och lär dig att 

formulera dina kunskaper och analyser i essäer, 

artiklar och uppsatser. Genusvetenskap ger dig 

viktiga kunskaper och kritiska perspektiv om du ska 

arbeta med jämlikhets- och maktfrågor till exempel 

som journalist, utredare och handläggare på myndigheter, 

med undervisning, opinionsbildning eller 

i ideella föreningar. 

I Göteborg kan du läsa genusvetenskap på grundoch 

avancerad nivå samt på forskarnivå. Du kan 

ta en filosofie kandidatexamen, magisterexamen 

samt en examen inom det tvärvetenskapliga masterprogrammet 

Gendering Practices. Fler kurser på 

avancerad nivå kan komma att ges under vårterminen 

2014. Utvecklingsarbetet med vårt nya masterprogram 

Gendering Practices pågår och kan komma 

att förändra kursutbudet. Uppdaterad information 

finns på webben. För information om Gendering 

Practices se programsidorna i denna katalog. 

Grundnivå 

Genusvetenskap, grundkurs, 30 hp (GS1101) 

På den här kursen studerar du maktförhållanden 

och normer relaterade till kön, sexualitet, etnicitet, 

klass, ålder och funktionsnormalitet i nutid 

såväl som dåtid. Politik, organisation, vardagsliv, 

kulturella representationer i konst, litteratur och 

populärkultur fokuseras och analyseras. Du får 

också träning i att utföra egna granskningar och att 

skriva essäer eller artiklar. Kursen vänder sig till alla 

som söker genusvetenskaplig bildning och yrkeskompetens. 




Start: HT13, 100 %, 2013-09-01 – 2014-01-18 


Start: VT14, 100 %, 2014-01-19 – 2014-06-07 


Genusvetenskap, fortsättningskurs, 30 hp 

(GS1201) 

På den här kursen studerar du klassiska feministiska 

texter och hur de förhåller sig till dagens politiska 

frågor och sociala rörelser. Du får också lära dig att 

göra intervjuer, använda mediematerial, granska 

utredningar och analysera bilder. Du skaffar dig 

fördjupad förståelse för genusvetenskaplig teoribildning. 

Avslutningsvis utför du ett självständigt arbete 

där du får användning av dina kunskaper i teori och 

metod. 

Förkunskapskrav: Godkänd Genusvetenskaplig 

grundkurs. 


Start: VT14, 100 %, 2014-01-19 – 2014-06-07 


Genusvetenskap, fördjupningskurs, 30 hp 

(GS1301) 

Vad är ett genusrelevant problem? Hur kan man 

urskilja ett sådant i medier, människors vardagsliv, 

politik, kultur och teoribildningar? På föreläsningar 

och seminarier fördjupas de teoretiska perspektiven. 

Källtexter läses och granskas och metodologins 

betydelse och utvecklingsmöjligheter diskuteras. 

Du utför ett självständigt arbete av vetenskaplig 

karaktär. 

Förkunskapskrav: Godkänd Genusvetenskaplig 

grundkurs samt fortsättningskurs. 


Start: HT13, 100 %, 2013-09-01 – 2014-01-18 



Theories in Gender Studies, 15 hp (GS2201) 

This course will help you develop in-depth analytical 

skills in the field of Gender Studies. The course 

is structured around the study of central contemporary 

theoretical texts and active participation 

in seminars, in order to give you tools to develop 

a reflexive, theoretical approach to research done 

within the field. 

Förkunskapskrav: Students with a Bachelor’s 

degree in Gender Studies, or a Bachelor’s thesis 

with a gender perspective written within another 

discipline, are eligible. 


Start: HT13, 100 %, 2013-09-01 – 2013-11-03 


Kritiskt skrivande, 15 hp (GS2305) 

På den här kursen studerar du feministiskt och 

annat kritiskt skrivande. Du studerar argumentationsformer 

och texternas teoretiska och ideologiska 

sammanhang. Skrivande och argumenterande är 

också redskap i kvalitativ metod så kursen erbjuder 

också metodologisk träning. Med denna kunskap 

i bagaget utför du sedan två skrivövningar. 

Undervisningen sker genom lärarledda seminarier 

där litteratur, egna och andra studenters texter 

analyseras. 

Förkunskapskrav: Fil.kandexamen eller 

motsvarande. 


Start: VT14, 100 %, 2014-03-24 – 2014-06-07 


Critical Studies on Gender Equality Policy 

and Diversity, 15 hp (GS2101) 

This course gives you theoretical and methodological 

tools to develop your work with anti-discrimination 

and norm-challenging practices in the fields 

of politics, NGO:s and public as well as corporate 

organisations. Theories of intersectionality will be 

given special attention, and the course will give you 

training in intersectional analysis of norms of exclusion 

and inclusion. 

Förkunskapskrav: Bachelor’s Degree or 

equivalent. 


124

KURSER 



Start: VT14, 100 %, 2014-01-19 – 2014-03-23 


Equality Work and Public Administration, 

15 hp (GS2304) 

This course will give you hands on-skills in the 

field of equality policy work, and help you develop 

a reflexive approach to policy work and the implementation 

of legislation. The course focuses on the 

relation between political decisions and the management 

of equality politics and gives you practical 

knowledges in the field. 

Förkunskapskrav: Eligible for the course is the 

student that has passed GS2101, Critical Studies on 

Gender Equality Policy and Diversity. 


Start: VT14, 100 %, 2014-03-24 – 2014-06-07 


Magisterexamensarbete i genusvetenskap, 

15 hp (GS2300) 

Under den här kursen ska du utföra en självständig 

genusvetenskaplig undersökning. Viktiga 

moment är utvecklandet av kompetensen i en för 

undersökningen vald metod samt av en analytisk 

ansats. Även förmågan att uttrycka sig skriftigt och 

muntligt ska fördjupas. Det handlar om att utveckla 

och formulera en genusvetenskaplig relevant problematik 

och metodologi liksom att vidareutveckla 

förmågan att kunna urskilja samt samla in relevant 

material alternativt att utföra en teoretisk studie. 

Förkunskapskrav: 30 hp på avancerad nivå varav 

15 hp från kursen Genusvetenskaplig teoribildning 

GS2201. 


Start: VT14, 100 %, 2014-03-24 – 2014-06-07 


Genusvetenskap: Självständigt arbete för 

masterexamen, 30 hp (GS2302) 

På den här kursen ska du formulera vetenskapligt 

grundade tillvägagångssätt för kritiskt arbete med 

jämlikhetsfrågor i organisationer och samhällsliv. 

Kursen utgörs av färdigställandet av ett självständigt 

uppsatsarbete. Kursen har ett nationellt såväl som 

internationellt perspektiv. 

Förkunskapskrav: Genomgången 

Genusvetenskaplig teoribildning, GS2201, Kritisk 

jämställdhets- och mångfaldsforskning, GS2101 

samt GS2304, Jämlikhetsarbete och förvaltningspraktik, 

alternativt GS2303 Introduktion till 

offentlig förvaltning och jämlikhetsfrågor. 


Start: VT14, 100 %, 2014-01-19 – 2014-06-07 


Methodologies of Gender Studies, 15 hp 

(GS2401) 

The aim of the course is to reach a broad understanding 

of different methods and methodologies. 

Methods that are used in the interdisciplinary 

field of Gender Studies and gender research in 

other disciplines will be examined and compared. 

Methodological questions will also be discussed 

as useful tools in different sorts of professional 

settings, such as writing of reports and making 

surveys. 

Förkunskapskrav: Eligible for the course is 

the student that has passed GS2201, Theories in 

Gender Studies. 


Start: HT13, 100 %, 2013-11-04 – 2014-01-18 


HISTORIA 






Historia är vetenskapen om människan som samhällsvarelse 

i det förflutna. Som historiker försöker 

vi förstå och förklara hur makt har utövats, hur 

produktionen har organiserats och hur kulturella 

normer har etablerats. Många av dessa frågeställningar 

delar vi med andra vetenskapliga discipliner, 

men det centrala i historisk forskning är alltid – på 

ett eller annat sätt – tidsdimensionen: kontinuitet 

och förändring i grundläggande samhällsstrukturer, 

enskilda händelseförlopps utveckling över tid eller 

helt enkelt avståndet i tid till den företeelse som 

undersöks. Studier i historia ger alltså kunskap om 

historiska sammanhang ur ekonomiska, sociala, 

politiska och kulturella perspektiv och, inte minst, 

hur dessa olika aspekter förhåller sig till varandra. 

Dessutom präglas undervisningen av ett vetenskapligt 

perspektiv, som bland annat innebär att anlägga 

ett kritiskt förhållningssätt till såväl historiska dokument 

som olika former av historieskrivning och 

historieproduktion. 

Grundnivå 

Historia, grundkurs, 30 hp (HI1110) 

Se historien på nya sätt! Du får här kunskap om 

historiska sammanhang ur ekonomiska, sociala, 

politiska och kulturella perspektiv och inte minst 

hur dessa förhåller sig till varandra. Dessutom 

utvecklar du ett vetenskapligt och kritiskt förhållningssätt 

till såväl historiska dokument som olika 

former av historieskrivning och historieproduktion. 

Den nätbaserade kursvarianten innehåller fyra studiedagar 

i Göteborg och det krävs tillgång till dator 

med internetanslutning. 


(GB) samt Hi A och Sh A (områdesbehörighet 1). 

Eller: GB samt Hi 1b alt. 1a1+1a2 och Sh 1b alt. 

1a1+1a2 (områdesbehörighet A1). 



Start: HT13, 100 %, 2013-09-01 – 2014-01-18 


Start: HT13, 50 %, kväll, 2013-09-01 – 2014-06-07 


Start: HT13, 50 %, nät, 2013-09-01 – 2014-06-07 


Start: VT14, 100 %, 2014-01-19 – 2014-06-07 


Historia, grundkurs, 60 hp (HI1113) 

Kursen är en kombinerad grundoch fortsättningskurs 

och ger dig inledningsvis grundläggande 

kunskap om historiska sammanhang och en första 

orientering i historisk metod och teori med betoning 

på sociala, politiska och kulturella förändringar. 

Du utvecklar också förmågan att kritiskt analysera 

och att vetenskapligt förklara historiska förlopp. 

Slutligen introduceras du till olika historiska metoder 

och redovisar dina färdigheter i en vetenskaplig 

uppsats baserad på insamlat källmaterial. 


(GB) samt Hi A och Sh A (områdesbehörighet 1). 

Eller: GB samt Hi 1b alt. 1a1+1a2 och Sh 1b alt. 




Start: HT13, 100 %, 2013-09-01 – 2014-06-07 


Historia, fortsättningskurs, 30 hp (HI1114) 

Här ökar du din förmåga till historisk analys genom 

fördjupade studier i historievetenskapens teori och 

metod. Du får också övning i självständigt vetenskapligt 

arbete genom att samla in ett begränsat 

källmaterial samt bearbeta det enligt grundläggande 

historievetenskapliga krav.Den nätbaserade kursvarianten 

innehåller två lektionstillfällen i Göteborg och 

det krävs tillgång till dator med internetanslutning. 

Förkunskapskrav: Godkänt resultat på Grundkurs 

(A) i historia. 


Start: HT13, 100 %, 2013-09-01 – 2014-01-18 


Start: HT13, 50 %, nät, 2013-09-01 – 2014-06-07 


Start: VT14, 100 %, 2014-01-19 – 2014-06-07 


Historia, fördjupningskurs, 30 hp (HI1116) 

Kursen fördjupar din kritiska insikt om den historiska 

forsknings- och kunskapsprocessen. Du får 

även insikter i det vetenskapliga texthantverket och 

dess begränsningar och möjligheter. Du tillämpar 

dina kunskaper i praktiken när du i ett större skriftligt 

arbete självständigt formulerar en historievetenskaplig 

forskningsuppgift och bearbetar historiskt 

källmaterial. För den nätbaserade kursen krävs 



Historia fortsättningskurs (B) 30 hp, eller Historia 

grundkurs (AB) 60 hp 


Start: HT13, 100 %, 2013-09-01 – 2014-01-18 


Start: HT13, 50 %, nät, 2013-09-01 – 2014-06-07 


Start: VT14, 100 %, 2014-01-19 – 2014-06-07 


Kärlek, sorg och fruktan. 

Känslolivets historia 1500-2000, 

Orienteringskurs, 7,5 hp (HI1617) 

Attityder och förhållningssätt till känslolivet har 

genomgått förändringar genom historien. Du tar 

del av aktuell forskning och teoribildning på området 

och får förståelse för den ömsesidiga påverkan 

som sker mellan mänskligt känsloliv och andra 

aspekter i kulturen i ett givet samhälle. 








125


Start: HT13, 50 %, kväll, 2013-09-01 – 2013-11-03 


Sverige och förintelsen, Orienteringskurs, 

15 hp (HI1621) 

Kursen inleds med en översikt över Europas historia 

från första världskrigets slut fram till 1945. I 

centrum står de ekonomiska kriserna, bakgrunden 

till nationalsocialismens framväxt och kriget 1939- 

1945. Vidare behandlas kort Sveriges 1920-tal, 

den röd-gröna koalitionen, folkhemspolitiken och 

den svenska säkerhetspolitiken under krigsåren. 

Från svensk samtida horisont behandlas rasismen, 

antisemitismen och den tyska förföljelse- och utrotningspolitiken 

gentemot bland annat den judiska 

befolkningen. 




Start: HT13, 50 %, kväll, 2013-09-01 – 2014-01-18 


Tingen som historia. Föremål och livsvillkor 

från 1800 till nutid, Orienteringskurs, 15 hp 

(HI1625) 

Du får en bred översikt över de vardagliga föremålens 

betydelse för förändrade livsvillkor under 

tidigmodern och modern tid och en bred förståelse 

för hur föremålen kan användas som källa till kunskap 

om förfluten tid. Tematiskt behandlas föremålens 

tillkomst utifrån sitt sammanhang. Särskild 

tyngdpunkt läggs på förståelsen och tolkningen av 

föremålens innebörd. 




Start: HT13, 50 %, kväll, 2013-09-01 – 2014-01-18 


Start: VT14, 50 %, kväll, 2014-01-19 – 2014-06-07 


Människan och havet. Historiska och 

arkeologiska perspektiv, Orienteringskurs, 

15 hp (HI1626) 

Kursen syftar till att ge en orientering om förhistoriska 

och historiska aspekter på olika typer 

av mänsklig aktivitet i kust- och havsmiljö i ett 

långtidsperspektiv. Följande sex teman behandlas 

historiskt, komparativt och tvärvetenskapligt: maritim 

interaktion; kommunikation längs kuster och 

över hav; sjömakt; kust och hav som resurskällor; 

kust och hav som rekreationsplatser; samt mänskliga 

föreställningar och mentaliteter i relation till kust 

och hav. 




Start: HT13, 50 %, kväll, 2013-09-01 – 2014-01-18 


Hälsa, medicin och samhälle 1750-1950, 

7,5 hp (HI1627) 

Kursen ger en översikt i den social- och medicinhistoriska 

utvecklingen under perioden. Fokus ligger 

på Sverige med utblickar mot Västeuropa. Den 

sociala och medicinska utvecklingen behandlas dels 

genom temaorienterade föreläsningar, dels genom 

fördjupande seminarier. Kursen riktar sig till alla 

med intresse för medicinhistoria. 




Start: HT13, 50 %, kväll, 2013-11-04 – 2014-01-18 


Göteborg och Västerhavets kulturarv, 15 hp 

(HI1628) 

Städerna runt Västerhavet (Kattegatt-Skagerack) 

utvecklade utöver sin handel en arkitektonisk stadsbyggnadskultur. 

Du studerar herrgårdarnas och 

städernas ekonomiska och kulturella betydelse och 

fördjupar dig i de svenska exemplen Göteborg och 

Gunnebo, de danska Randers och Gammel Estrup 

samt det norska Larvik och Larviks herrgård från 

1700-talet till modern tid. 




Start: VT14, 50 %, nät, 2014-01-19 – 2014-06-07 


Västsverige genom tiderna, 15 hp (HI1629) 

Kursen ger en bred bild av Västsverige från tidig 

medeltid fram till idag. Du får grundläggande kunskaper 

om regionens kultur och samhällsutveckling. 

Du studerar bebyggelseutveckling, ekonomisk, 

social, religiös och politisk utveckling. Teorin varvas 

med besök i lokalhistoriskt intressanta miljöer, såväl 

kulturlandskapet som museer och arkiv. 




Start: VT14, 50 %, kväll, 2014-01-19 – 2014-06-07 


Göteborg genom tiderna, 15 hp (HI1630) 

Kursen ger en bred bild av Göteborg och dess 

föregångare från medeltid till idag. Du får grundläggande 

kunskaper om stadens kultur och samhällsutveckling. 

Du studerar bebyggelseutveckling, 

ekonomisk, social, religiös och politisk utveckling. 

Teorin varvas med besök i lokalhistoriskt intressanta 

miljöer. 




Start: HT13, 50 %, kväll, 2013-09-01 – 2014-01-18 


Paleografi 1300-1800, Orienteringskurs, 

7,5 hp (HI1924) 

Kursen sker på distans med individuella övningar i 

tydande av gamla handskrifter. Två lärarledda träffar 

med gemensamma övningar ingår. Observera att 

kursen främst riktar sig till dig som är nybörjare och 

att fokus ligger på texter från 1600- och 1700-talen. 




Start: HT13, 50 %, nät, 2013-09-01 – 2013-11-04 


Start: VT14, 50 %, nät, 2014-01-19 – 2014-03-23 


Arkivvetenskap, 60 hp (HI1426) 

Kursen ger en bred introduktion till arkivverksamheten 

och dess samhällsrelevans. Särskild tyngdpunkt 

läggs på professionsutveckling och yrkesetik. 

Vidare ges insikter i de metoder som arkivarien 

använder; arkivbildningsfrågor, arkivredovisning, 

gallringsmetodik och vårdfrågor. Studenterna 

ges också kunskap och förståelse för hur arkiven 

påverkas av IT-användandet och hur IT-system kan 

användas i arbetet. Den studerande tillämpar slutligen 

sina kunskaper i ett självständigt arbete. 




Start: HT13, 100 %, 2013-09-01 – 2014-06-07 


Viking and Medieval Scandinavian History, 

15 hp (HI1430) 

Teaching language: English. This is an overview 

of viking and medieval Scandinavian history. The 

influence of the Church during this era receives 

attention; how a more united medieval Europe 

emerged through the church and how this influenced 

the Scandinavian countries. The state building 

process and political culture is of great interest. 

Differences and similarities between Scandinavia 

and rest of Europe are also focused as well as later 

views on medieval Europe. 




Start: HT13, 50 %, dag, 2013-09-01 – 2014-01-18 


Start: VT14, 50 %, dag, 2014-01-19 – 2014-06-07 


Western Colonialism and Imperialism, 15 hp 

(HI1440) 

Teaching language: English. The course is conducted 

in the form of lectures and seminars. To 

begin with, all students study a few key works that 

are focused on Western colonialism from various 

perspectives. These works are then discussed during 

introductory lectures and seminars. Following this 

there is an opportunity to examine various aspects 

of, or epochs in the history of Western colonialism 

in more detail through the study of more specialised 

literature. 




Start: HT13, 50 %, dag, 2013-09-01 – 2014-01-18 


Start: VT14, 50 %, dag, 2014-01-19 – 2014-06-07 


Mode- och klädhistoria. Från forntid till 1900, 

15 hp (HI1640) 

Här får du inblick i svensk och västerländsk modeoch 

klädhistoria från forntid till ca 1900, med 

tyngdpunkt på 1700- och 1800-talen. Du får veta 

mer om hantverk, status, modeideal och kläder 

under den förindustriella perioden samt mode och 

kläder i ett framväxande konsumtionssamhälle. 

Kursen är tvärvetenskaplig och fokus ligger på de 

områden där modern forskning föreligger. 


126

KURSER 





Start: VT14, 50 %, dag, 2014-01-19 – 2014-06-07 


Mode- och klädhistoria. Från 1850 till nutid, 

15 hp (HI1650) 

Du studerar svensk och västerländsk modeoch 

klädhistoria från omkring 1850 fram till nutid. Du 

läser om hantverk, status, modeideal och kläder från 

industrialismens genombrott till nutid. En röd tråd 

är hur kläder och mode kopplas till det omgivande 

samhället. Andra återkommande teman är produktion 

och konsumtion av tyger och kläder, relationer 

mellan kropp och kläder samt klädernas betydelser 

i genuskonstruktioner. Kursen är tvärvetenskaplig 

och fokuserar på områden där det finns modern 

forskning. 




Start: HT13, 50 %, dag, 2013-09-01 – 2014-01-18 


Genushistorisk översikt, orienteringskurs, 

15 hp (HI1660) 

Genus är idag en central aspekt i historisk forskning. 

Genom denna kurs får du dels en orientering 

om kvinnors och mäns villkor i tid och rum, dels 

kunskap och insikt i hur ämnets teoriutveckling har 

sett ut. Kursen är både kronologiskt och tematiskt 

upplagd. 




Start: HT13, 50 %, nät, 2013-09-01 – 2014-01-18 


Makt, kropp och sexualitet, Orienteringskurs, 

15 hp (HI1665) 

På den här kursen studerar du mäns och kvinnors 

handlingsutrymme ur såväl ett politiskt, socialt som 

ekonomiskt perspektiv. Du analyserar även samhällets 

normer för vad som exempelvis har betraktats 

som normalt respektive onormalt, friskt respektive 

sjukt, så som det uttrycks genom lagstiftning, vetenskap 

och utbildning. 




Start: VT14, 50 %, nät, 2014-01-19 – 2014-06-07 



Historia, magisterkurs, 30 hp (HI2138) 

Kursen syftar till att ge den som påbörjat studier 

omfattande Historia grundkurs, fortsättningskurs 

och fördjupningskurs före den 1 juli 2007 och som 

har ytterligare 120 hp i ett eller flera andra ämnen, 

möjlighet att uppfylla kraven för äldre magisterexamen 

i huvudområdet Historia utan förlängd studietid. 

Detta gäller dock längst till och med utgången 

av juni 2015. Kursen består av Historiografi och 

historieteori, 15 hp, och examensarbete, 15 hp. 

Förkunskapskrav: Historia fördjupningskurs samt 

minst 120 hp i annat/andra ämne(-n). 


Start: HT13, 100 %, 2013-09-01 – 2014-01-18 


Start: VT14, 100 %, 2014-01-19 – 2014-06-07 


Religion och politik. Samhällsförändringar 

och religionsskiften i Europa 300-1700, 

15 hp (HI2129) 

Kursen behandlar övergången till kristendomen i 

Europa samt konfessionaliseringen under reformation 

och motreformation. Övergången studeras i 

förhållande till politiska förändringar, framväxten 

av kungadömen och stater i det medeltida Europa, 

samt i förhållande till uppkomsten av centraliserade 

stater under tidigmodern tid. Kursen ger dig ett 

långtidsperspektiv genom jämförelser mellan det 

medeltida religionsskiftet och den tidigmoderna 

konfessionaliseringen. 

Förkunskapskrav: Godkänt resultat på HI1116 

Historia, Fördjupningskurs (30 hp) eller HI4100 

Historia: Fördjupningskurs 1 (20 p) eller motsvarande, 

eller avlagd kandidatexamen om minst 180 hp. 


Start: HT13, 50 %, dag, 2013-09-01 – 2014-01-18 


Start: VT14, 50 %, dag, 2014-01-19 – 2014-06-07 


Feodalism och det medeltida samhället, 

15 hp (HI2130) 

Kursen behandlar feodalism som historisk företeelse 

och som teoretiskt begrepp. Främst behandlas det 

medeltida Europa och hur väsentliga delar av dess 

samhällsstruktur har uppfattats i modern forskning, 

främst frågan om hur politisk makt och kontroll 

över bönder har utövats. I kursen uppmärksammas 

formerna för samhällelig organisation, såsom den 

medeltida staten och andra sammanslutningsformer. 

Möjligheterna till jämförelser inom det medeltida 

Europa samt med andra kulturer behandlas även. 






Start: HT13, 50 %, dag, 2013-09-01 – 2014-01-18 


Start: VT14, 50 %, dag, 2014-01-19 – 2014-06-07 


Förintelsen i historieskrivning och 

samhällsdebatt, 15 hp (HI2131) 

Kursen ger utförlig kunskap om den tyska förföljelse- 

och utrotningspolitiken 1933-1945 gentemot 

främst den judiska befolkningen samt om hur 

denna politik har förklarats av historiker och samhällsvetare. 






Start: HT13, 50 %, dag, 2013-09-01 – 2014-01-18 


Start: VT14, 50 %, dag, 2014-01-19 – 2014-06-07 


Det svenska folkhemmets ekonomiska och 

politiska historia, 15 hp (HI2132) 

Kursen ger utförlig kunskap om de samhällshistoriska 

förutsättningarna för det svenska folkhemmet 

eller välfärdsstaten. Den granskar och diskuterar de 

avgörande förändringar i Sveriges moderna historia 

som ledde fram till folkhemsprojektet. Vidare diskuteras 

den svenska välfärdsstaten i jämförelse med 

motsvarigheterna i andra europeiska länder och i 

USA. 






Start: HT13, 50 %, dag, 2013-09-01 – 2014-01-18 


Start: VT14, 50 %, dag, 2014-01-19 – 2014-06-07 


Svenskt agrarsamhälle under 1700- och 

1800-talen, 15 hp (HI2133) 

Kursen behandlar det svenska agrarsamhället under 

1700- och 1800-talen. Vi diskuterar det agrara samhällets 

särdrag, särskilt uppmärksammar vi begreppet 

bondeekonomi. Vi diskuterar också övergången 

till industrisamhället. Vilka förändringar i agrarsamhället 

underlättade denna? Vi ser även närmare på 

begreppet proto-industralisering. I vad mån är det, 

som ofta görs idag, meningsfullt att kalla Sverige vid 

1800-talets mitt för ett u-land? 






Start: HT13, 50 %, dag, 2013-09-01 – 2014-01-18 


Start: VT14, 50 %, dag, 2014-01-19 – 2014-06-07 


Europas koloniala arv, 15 hp (HI2134) 

Inledningsvis studerar vi några centrala verk som 

behandlar Europas koloniala arv ur olika perspektiv. 

Därefter får du möjlighet att fördjupa dig i olika 

aspekter av eller epoker i den europeiska kolonialismens 

historia genom studier av mer specialiserad 

litteratur. Du författar också en text kring någon 

fråga av relevans för kursens teman. Dessa texter 

ventileras i en avslutande seminarieserie. 






Start: HT13, 50 %, dag, 2013-09-01 – 2014-01-18 


Start: VT14, 50 %, dag, 2014-01-19 – 2014-06-07 


Historisk demografi, 15 hp (HI2135) 

Kursen behandlar den historiska demografins grunder 

och syftar till att ge en allmän överblick över 

ett mycket stort ämnesområde. Undervisningen 

består av seminarier och en individuell tillämpningsövning 

på ett begränsat, men typiskt, svenskt 

historiskt-demografiskt källmaterial. I övningen får 

du möjlighet att tillämpa demografiska metoder och 





127


konkretisera den demografiska faktorn i en känd 

historisk kontext. 






Start: HT13, 50 %, dag, 2013-09-01 – 2014-01-18 


Start: VT14, 50 %, dag, 2014-01-19 – 2014-06-07 


Genus i historien, 15 hp (HI2136) 

Kursen behandlar genusstrukturer i historiska 

samhällen och genus som social och analytisk 

kategori. Kursen avser att ge kunskap i genushistoriens 

utveckling och teoretiska traditioner. Utöver 

genushistoriens teori och empiri, ligger fokus på 

hur uppfattningar om kön har växlat genom tiderna 

och hur detta har påverkat samhällets organisation. 

Förhållandet mellan konstruktion, kategori och 

kontext diskuteras utifrån maktstrukturer, kön och 

sexualitet. 






Start: HT13, 50 %, dag, 2013-09-01 – 2014-01-18 


Start: VT14, 50 %, dag, 2014-01-19 – 2014-06-07 


Svensk stormaktstid – politik, ekonomi, 

kultur, 15 hp (HI2139) 

Syftet med kursen är att belysa det stormaktstida 

Sverige med utgångspunkt i den nyare forskningen. 

Ambitionen är att ge en helhetsbild av det dåtida 

samhällssystemet. Litteraturen tar därför upp en 

mängd olika aspekter utifrån olika tolkningar 

och synsätt: befolkningsutvecklingen, jordbrukets 

förhållanden, den tidigmoderna statens framväxt, 

krigföringens villkor, relationen mellan styrande och 

styrda samt kulturella mönster inom befolkningens 

breda lager. 



Historia, Fördjupningskurs 1 (20 p) eller motsvarande, 



Start: HT13, 50 %, dag, 2013-09-01 – 2014-01-18 


Start: VT14, 50 %, dag, 2014-01-19 – 2014-06-07 


Forskningsförberedande kurs i historia, 

30 hp (HI2160) 

Kursen avser att ge fördjupade insikter i historieämnets 

utveckling, vetenskapsteori, historisk teori och 

metod, problemformulering samt en forskningsfältspecifik 

fördjupning. Den skall förbereda studenten 

inför examensarbete samt eventuell forskarutbildning 

i historia. Kursens fyra delkurser kan också 

läsas som fristående kurser som då söks separat: 

HI2161 Historiografi (7,5 hp), HI2162 Historisk 

teori (7,5 hp), HI2163 Historisk metod (7,5 hp) 

samt HI2164 Historisk fördjupning (7,5 hp). 

Förkunskapskrav: Kandidatexamen (180 hp) eller 

motsvarande, med ämnet historia som huvudämne 

(90 hp). 


Start: HT13, 100 %, 2013-09-01 – 2014-01-18 


Start: VT14, 100 %, 2014-01-19 – 2014-06-07 


Historiografi, 7,5 hp (HI2161) 

Kursen ger dig fördjupade insikter i historieämnets 

utveckling. Kursen ingår också som delkurs nr 1 

i HI2160 Forskningsförberedande kurs i historia 

(30 hp). 

Förkunskapskrav: Kandidatexamen (180 hp) 

eller motsvarande i historia, idéhistoria, etnologi, 

ekonomisk historia, antikens kultur- och samhällsliv, 

statsvetenskap eller socialantropologi. 


Start: HT13, 100 %, 2013-09-01 – 2013-10-06 


Start: VT14, 100 %, 2014-01-19 – 2014-02-23 


Historisk teori, 7,5 hp (HI2162) 

Kursen ger dig fördjupade insikter i historieämnets 

skilda teoretiska traditioner. Kursen ingår också som 

delkurs nr 2 i HI2160 Forskningsförberedande kurs 

i historia (30 hp). 


kandidatexamen (180 hp) eller motsvarande i 

historia, idéhistoria, etnologi, ekonomisk historia, 



Start: HT13, 100 %, 2013-10-07 – 2013-11-03 


Start: VT14, 100 %, 2014-02-24 – 2014-03-23 


Historisk metod, 7,5 hp (HI2163) 

Du får fördjupade insikter i ett av institutionens 

forskningsområden. Inom detta forskningsområde 

studerar du forskningslitteraturens problemställningar, 

källmaterial, metodiska lösningar samt resultathantering. 

I möjligaste mån anpassas kursen efter 

ditt planerade forskningsområde inför det kommande 

examensarbetet, varvid aktuellt forskningsläge 

identifieras och problematiseras. Målsättningen 

är att du utifrån detta skall kunna formulera ett 

fruktbart vetenskapligt problem. Kursen ingår också 

som delkurs nr 3 i HI2160 Forskningsförberedande 

kurs i historia (30 hp). 


eller motsvarande i historia, idéhistoria, etnologi, 

ekonomisk historia, antikens kultur- och samhällsliv, 



Start: HT13, 100 %, 2013-11-04 – 2013-12-08 


Start: VT14, 100 %, 2014-03-24 – 2014-04-27 


Vetenskaplig fördjupning, 7,5 hp (HI2164) 

Du fördjupar dig i vetenskaplig forskningslitteratur 

i anslutning till ämnet för ditt självständiga arbete. 

Kurslitteraturen väljer du i samråd med koordinator 

för avancerad nivå och handledare av examensarbetet. 

Kursen ingår också som delkurs nr 4 i HI2160 

Forskningsförberedande kurs i historia (30 hp). 

Förkunskapskrav: Kandidatexamen (180 hp) eller 

motsvarande i historia, etnologi eller arkeologi. 


Start: HT13, 100 %, 2013-12-09 – 2014-01-18 


Start: VT14, 100 %, 2014-04-28 – 2014-06-07 


Historiskt självständigt arbete, 30 hp (HI2170) 

Kursen avser en termins heltidsstudier på avancerad 

nivå. Leder tillsammans med HI2160 Forskningsförberedande 

kurs i historia fram till Magisterexamen 

eller tillsammans med HI2160 samt valfria 

kurser om 60 hp fram till Masterexamen. 


eller motsvarande, med ämnet historia som huvudämne 

(90 hp) 


Start: HT13, 100 %, 2013-09-01 – 2014-01-18 


Start: VT14, 100 %, 2014-01-19 – 2014-06-07 


IDÉ- OCH LÄRDOMS- 

HISTORIA 

Institutionen för litteratur idéhistoria och religion, 

031-786 1115, www.lir.gu.se 


Kristina Svensson, kristina.svensson@lir.gu.se 

Idéhistorikern intresserar sig för hur människan i 

olika tider har uppfattat sig själv och sin omvärld. 

Vad skiljer människan från djuren? Vad består universum 

av? Hur bör ett samhälle organiseras? Kan 

jag veta någonting med säkerhet? Hur uppnår jag 

ett gott liv? 

Frågor som dessa bjuder in till filosofins och vetenskapernas 

historia. Men det är inte bara de stora 

idéerna och erkända tänkarna i det förflutna som 

en idéhistoriker studerar. Lika mycket intresserar 

tankarnas grogrund i samhälle och traditioner; 

samspelet mellan historisk källa och kontext är 

utmärkande för det idéhistoriska perspektivet. 

Institutioner, teknik och media blir viktiga faktorer 

för att förstå hur världs- och människobilder 

uppstår och förmedlas. Idéhistorikern räds inte de 

stora linjerna, de övergripande sammanhangen; en 

tvärvetenskaplig impuls hör till ämnets kännemärken. 

Ett annat särdrag är de öppna gränserna. En 

filosofisk traktat, en vetenskaplig uppsats, ett 

konstverk, en politisk pamflett, en teknisk ritning, 

en reklamannons; det är inte källan som definierar 

idéhistorieämnet utan sättet man läser källan på, de 

frågor man ställer till det förflutna. På våra kurser 

på grundnivå får du som student kunskap om 

idéhistorieämnets allmänna drag. På avancerad nivå 

dominerar modern tid, inte sällan med utgångspunkt 

i aktuell debatt. Politisk teori, estetik, kontinental 

filosofi, postkoloniala och genusteoretiska 

perspektiv, är inriktningar som präglar våra kurser 

generellt. I undervisningen fäster vi stor vikt vid 

textanalys, argumentation och kritiskt tänkande. 


128

KURSER 


Grundnivå 

Idéhistoriens huvudlinjer 1 och 2, grundkurs, 

30 hp (IL1110) 

IL1101 och IL1102 ingår och kan också sökas separat, 

men vill du läsa idé- och lärdomshistoria helfart 

grundkurs en hel termin, bör du i första hand söka 

detta kurspaket. 




Start: HT13, 100 %, 2013-09-01 – 2014-01-18 


Start: VT14, 100 %, 2014-01-19 – 2014-06-07 


Idéhistoriens huvudlinjer, grundkurs 1, 15 hp 

(IL1101) 

Är du intresserad av den västerländska kultursfärens 

intellektuella historia? Här får du en orientering 

från antiken till upplysningen. I relation 

till den politiska och samhälleliga utvecklingen, 

den europeiska kolonialismen, den dominerande 

genusordningen m.m. diskuteras centrala idéer och 

traditioner inom filosofi, vetenskap, religion, politik 

och estetik. Du får också pröva på den idéhistoriska 

praktiken: att tolka och analysera texter. 




Start: HT13, 100 %, 2013-09-01 – 2013-11-03 


Start: VT14, 100 %, 2014-01-19 – 2014-03-23 


Idéhistoriens huvudlinjer, grundkurs 2, 15 hp 

(IL1102) 

Här följer vi den västerländska kultursfärens intellektuella 

och vetenskapliga historia, från romantiken 

till postmoderna tider. Vi diskuterar modernitetens 

olika begrepp och föreställningar i relation till idéhistoriskt 

intressanta miljöer. Du får också pröva på 

den idéhistoriska praktiken: att tolka och analysera 

texter. Vi rekommenderar att Idéhistoriens huvudlinjer 

1, IL1101, är väl inhämtad. 




Start: HT13, 100 %, 2013-11-04 – 2014-01-18 


Start: VT14, 100 %, 2014-03-24 – 2014-06-07 


Idéhistorisk fortsättningskurs 1, Tvärsnitt och 

tolkning, 15 hp (IL1103) 

Här får du både fördjupa dig i en specifik idéhistorisk 

miljö eller tematik med koppling till aktuell 

forskning i idéhistoria, och träna dig i att tolka texter 

av idéhistoriskt intresse. Det senare innebär att du 

i seminarieform läser, diskuterar och analyserar 

texter av hög komplexitet. Du får också skriva en 

essä, fungera som diskussionsledare i ett seminarium 

samt hålla ett egenhändigt populärvetenskapligt 

föredrag. 

Förkunskapskrav: IL1101 och IL1102 eller IL1100 



Start: HT13, 100 %, 2013-09-01 – 2013-11-03 


Start: VT14, 100 %, 2014-01-19 – 2014-03-23 


Idéhistorisk fortsättningskurs 2, Teori, 

tradition och praktik, 15 hp (IL1104) 

Hur skriver man en vetenskaplig uppsats i idéhistoria? 

Hur formulerar man en relevant och genomförbar 

problemställning? Var finns källmaterial? 

Vad är akribi inom humaniora? Här får du både 

metodologiska verktyg och teoretiska perspektiv på 

idéhistorisk forskning. Du omsätter denna kunskap 

i en egenhändigt författad vetenskaplig uppsats, 

som du försvarar på ett seminarium. Du får också 

opponera på annan uppsats. 

Förkunskapskrav: IL1101, IL1102, alt IL1100, 

samt IL1103. IL1103 kan ersättas av IL1107, 

IL1108 eller IL1109. Eller motsvarande kunskaper. 


Start: HT13, 100 %, 2013-11-04 – 2014-01-18 


Start: VT14, 100 %, 2014-03-24 – 2014-06-07 


Idéhistorisk fördjupningskurs, uppsatskurs, 

30 hp (IL1510) 

Här fördjupar du dina tidigare inhämtade kunskaper 

i idé- och lärdomshistoria och erövrar grundläggande 

färdigheter i vetenskaplig framställning. 

Kursen förbereder dig teoretiskt, metodologiskt och 

praktiskt inför skrivandet av din examensuppsats, 

som du ägnar dig åt under kursens andra hälft. I 

uppsatsen, som du försvarar på ett seminarium, får 

du visa att du kan formulera ett eget forskningsproblem, 

hantera ett empiriskt material och kritiskt 

utveckla en självständig argumentation. 

Förkunskapskrav: IL1104 eller IL2100, alternativt 

IL3100 


Start: HT13, 100 %, 2013-09-01 – 2014-01-18 


Start: VT14, 100 %, 2014-01-19 – 2014-06-07 


Estetikens idéhistoria, grundkurs, 15 hp 

(IL1108) 

Vad är konst? Vilken roll har föreställningar om 

skönhet spelat i vår idéhistoria? Kan man definiera 

god smak? I ett kronologiskt svep från antiken till 

postmodernismen får du bekanta dig med estetiska 

frågor och konstteoretiska begrepp. Genom diskussion 

och analys av centrala källtexter ger kursen en 

ökad förståelse för de estetiska idéernas relation till 

sådant som människobild, kunskapssyn, ideologi 

och samhällsutveckling. 




Start: HT13, 50 %, kväll, 2013-09-01 – 2014-01-18 


Politisk idéhistoria, grundkurs, 15 hp (IL1107) 

Vad menade Aristoteles med att människan är ett 

politiskt djur? Hur försvarade Wollstonecraft kvinnans 

politiska rättigheter? Varför förkastade Marx 

liberalernas tal om frihet? Detta är några av de 

många frågor du får tillfälle att diskutera på kursen. 

Den ger en orientering i det politiska tänkandet 

från antiken till vår tid och analyserar teman och 

politiskt laddade begrepp som välfärd, rättvisa, jämlikhet, 

frihet, övervakning, globalisering, solidaritet 

och makt. 




Start: VT14, 50 %, kväll, 2014-01-19 – 2014-06-07 


Människobilder, 15 hp (IL1109) 

Vi härstammar från aporna. Människan är en maskin. 

Kvinnor har anlag för hysteri som män inte har. 

Nostalgi är en klinisk sjukdom. Människan har 

ingen själ, bara en summa av erfarenheter och 

intryck. – Varifrån kommer alla dessa idéer? Här 

får du en översikt över centrala föreställningar om 

människans natur från antiken till våra dagar, och 

en förståelse för hur idéerna relaterar till sociala, 

vetenskapliga och politiska faktorer i den västerländska 

historien. 




Start: VT14, 50 %, kväll, 2014-01-19 – 2014-06-07 



Det kritiska tänkandets praktik, 15 hp (LIR202) 

För information om kursen, se Litteraturvetenskap. 

Humanioras historia, identitet och praxis, 

15 hp (LIR201) 

Det humanistiska vetenskapsområdet debatteras 

livligt. Vilken är humanioras identitet? Hur ser de 

humanistiska kunskapsformerna ut och vilken är 

deras samhälleliga relevans? Hur skall humaniora 

förstås i relation till andra kunskapsområden? På 

denna tvärvetenskapliga kurs problematiserar vi 

olika tolkningstraditioner och kulturvetenskapliga 

metoder. För dig med intresse för såväl historien 

som samtiden ger den en bred humanistisk kompetens 

liksom redskap för vidare studier i humaniora. 

Förkunskapskrav: Avslutade kurser om minst 

180 hp på grundnivå, varav minst 90 hp med 

progression i något ämne där det ingår ett kandidatexamensarbete 

om minst 15 hp. Behörig är också 

den som har motsvarande utländsk utbildning eller 

som har motsvarande förkunskaper enligt tidigare 

studieordning. Dessutom krävs språkkunskaper 

motsvarande Sv B och En A. 


Start: HT13, 50 %, dag, 2013-09-01 – 2014-01-18 


Att läsa Foucault, 7,5 hp (IL2102) 

Den franske filosofen och idéhistorikern Michael 

Foucaults betydelse inom humanistisk och samhällsvetenskaplig 

forskning kan knappast överskattas. 

Hans nydanande arbeten om bland annat 

vansinnets, övervakningens respektive sexualitetens 

historia erbjuder en arsenal av teoretiska perspektiv 

och metodologiska möjligheter. Vi läser och analyserar 

några av hans mest omdiskuterade texter. 

Kursen inspirerar till kritiskt tänkande och ger dig 

begreppsliga verktyg för eget forskningsarbete. 





129











Start: HT13, 50 %, dag, 2013-09-01 – 2013-11-03 


Vår tids nyckelord – begrepp och makt, 

7,5 hp (IL2108) 

Varje tid har sina nyckelord. Identitet, frihet, 

globalisering, legitimitet, revolution, suveränitet, 

kanon och bildning är exempel som präglar vår tids 

debatt. Med nyckelord öppnar eller stänger man 

dörrar, inkluderar eller exkluderar, skapar underoch 

överordning. Nyckelorden sammanhänger alltså 

med makt. Det är relationen dem emellan som är 

vårt fokus i denna kurs, som har tydlig forskningsanknytning. 

Via nyckelorden behandlar vi också 

historieskrivningens problem. 










Start: HT13, 50 %, dag, 2013-11-04 – 2014-01-18 


Estetik, media och modernitet, 7,5 hp (IL2105) 

Immanuel Kants ”Kritik av omdömeskraften”(1790) 

är en av den moderna estetikens viktigaste texter. 

Den noggranna närläsningen av detta verk paras 

med utblickar till olika sammanhang för att ge 

perspektiv på Kants text. Vi diskuterar teman som 

kanonbildning och tolkningsmodeller inom idéhistoria, 

mediernas betydelse under moderniteten, 

samt feministiska och postkoloniala perspektiv på 

konst och estetik. 










Start: VT14, 50 %, dag, 2014-01-19 – 2014-03-23 


Kvinnliga vetenskapsmän och den moderna 

vetenskapens framväxt, 7,5 hp (IL2109) 

Vetenskapen har sina ideal: den ska vara objektiv 

och inte styras av ideologiska intressen eller av vem 

det är som forskar. Men ett genusperspektiv visar att 

verkligheten inte är så enkel. Här får du diskutera 

genus, vetenskap och filosofi utifrån den moderna 

naturvetenskapens framväxt ca 1500-1900. Genom 

direktkontakt med källtexter av kvinnliga tänkare 

söker vi oss bortom en kanoniserad historieskrivning. 










Start: VT14, 50 %, dag, 2014-03-24 – 2014-06-07 


Idé- och lärdomshistoria, 

Magisterexamensarbete, 15 hp (IL2501) 

Att skriva en magisteruppsats i idé- och lärdomshistoria 

innebär att du får omsätta dina ämneskunskaper 

och färdigheter på ett självständigt sätt. Under 

arbetets gång blir du ytterligare förtrogen med 

vetenskaplig metod inom idéhistorisk forskning och 

vad det innebär att formulera, avgränsa och genomföra 

en forskningsuppgift inom givna tidsramar. 

Du uppövar din förmåga till kritisk bedömning av 

vetenskaplig litteratur samt färdigheten att sammanställa 

och presentera material. 

Förkunskapskrav: Avslutade kurser om minst 180 

hp på grundnivå, varav minst 90 hp med progression 

där det ingår ett kandidatexamensarbete i 

något humanistiskt eller samhällsvetenskapligt 

ämne om minst 15 hp, eller motsvarande. Av dessa 

avslutade kurser krävs att minst 60 hp är i ämnet 

idé- och lärdomshistoria på grundnivå, eller motsvarande. 

Motsvarande utländsk utbildning ger också 

behörighet. Dessutom krävs godkänt resultat om 

minst 15 hp i idé- och lärdomshistoria på avancerad 

nivå. 


Start: HT13, 50 %, dag, 2013-09-01 – 2014-01-18 


Start: VT14, 50 %, dag, 2014-01-19 – 2014-06-07 


Idé- och lärdomshistoria, 

Masterexamensarbete, 30 hp (IL2502) 

Att skriva en masterexamensuppsats i idé- och 

lärdomshistoria innebär att du får omsätta dina 

ämneskunskaper och färdigheter på ett självständigt 

sätt. Under arbetets gång får du fördjupad förtrogenhet 

med vetenskaplig metod inom idéhistorisk 

forskning och vad det innebär att formulera, 

avgränsa och genomföra en mer omfattande forskningsuppgift 

inom givna tidsramar. Du uppövar 

din förmåga till kritisk bedömning av vetenskaplig 

litteratur samt färdigheten att sammanställa och 

presentera material. 

Förkunskapskrav: Avslutade kurser om minst 180 

hp på grundnivå, varav minst 90 hp med progression 

där det ingår ett kandidatexamensarbete i 

något humanistiskt eller samhällsvetenskapligt 

ämne om minst 15 hp, eller motsvarande. Av dessa 

avslutade kurser krävs att minst 60 hp är i ämnet 

idé- och lärdomshistoria på grundnivå, eller motsvarande. 

Motsvarande utländsk utbildning ger också 

behörighet. Dessutom krävs godkänt resultat om 

minst 30 hp i idé- och lärdomshistoria på avancerad 

nivå. 


Start: HT13, 100 %, 2013-09-01 – 2014-01-18 


Start: VT14, 100 %, 2014-01-19 – 2014-06-07 


JAPANSKA 

Introduktion till Japans kultur och samhälle, 

7,5 hp (JP1302) 

För information om kursen, se Japanska under 

intresseområdet Språk. 

KONST- OCH 

BILDVETENSKAP 







Konst- och bildvetenskap är ett vidsträckt ämne och 

omfattar konst och konstyttringar alltifrån Egyptens 

pyramider till dagens installationer. Under de 

senaste årtiondena då konsten sprängt tidigare ramar 

har också ämnet konstvetenskap förändrats. Detta 

betyder att ämnet nu även ägnar sig åt andra visuella 

uttryck än de rent konstnärliga. Ämnet konstoch 

bildvetenskap handlar till stora delar om att lära sig 

att se, analysera och tolka bilder och andra visuella 

uttryck för att kunna sätta in dem och förstå dem i 

både historiska och samtida sammanhang. 

Grundnivå 

Konst- och bildvetenskap, grundkurs, 30 hp 

(KV1001) 

Kursen ger en grundläggande och historisk överblick 

genom orientering i västerländska traditioner rörande 

bildanvändning och gestaltad miljö. Kursen ger 

även en introduktion till grunderna för konstbildens 

likaväl som den instrumentella bildens kunskapsteori. 

Kursen omfattar allt från religiösa kultföremål 

och konstnärligt betingade bilder till massmediala 

bildkulturer, byggnader och bebyggelse. 




Start: HT13, 100 %, 2013-09-01 – 2014-01-18 


Start: VT14, 100 %, 2014-01-19 – 2014-06-07 


Konst- och bildvetenskap, fortsättningskurs, 

30 hp (KV2001) 

Kursen ger tematiskt fördjupade kunskaper om den 

västerländska bild- och byggnadskulturen. Den ska 

utveckla förmågan att beskriva, analysera och tolka 

konstoch bildverk och ge kännedom om konstoch 

bildvetenskapliga metoder och teorier. Kursen 

ger övning i kritisk undersökning och skriftlig 

presentation av olika konstoch bildvetenskapliga 

problem. 

Förkunskapskrav: Godkänt resultat på KV1001 

Konst- och bildvetenskap, grundkurs, eller 

motsvarande. 


Start: HT13, 100 %, 2013-09-01 – 2014-01-18 


Start: VT14, 100 %, 2014-01-19 – 2014-06-07 



130

KURSER 


Konst- och bildvetenskap, fördjupningskurs, 

30 hp (KV4001) 

Kursen ger fördjupade insikter i ämnets metod 

och teoribildning i syfte att utveckla förmågan till 

självständig problemdiskussion och kritisk bedömning 

av källor och vetenskaplig litteratur. I kursen 

diskuteras ett urval konstvetenskapliga texter som 

representerar olika skolor av särskilt intresse ur 

metodisk och teoretisk synpunkt. I kursen prövas 

även modeller för analys och tolkning av gestaltad 

miljö, design och bild, som sammantaget resulterar 

i en vetenskaplig uppsats. 

Förkunskapskrav: Godkänt resultat på kurser om 

60 hp i konstoch bildvetenskap eller motsvarande. 


Start: HT13, 100 %, 2013-09-01 – 2014-01-18 


Start: VT14, 100 %, 2014-01-19 – 2014-06-07 



Konst- och bildvetenskap, metod, teori och 

historiegrafi, 15 hp (KV5001) 

Kursen ger fördjupade kunskaper i metodologiska 

system och teoribildningarna inom konstoch 

bildforskningen. Såväl äldre tradition som nyare 

vetenskapsteoretiska perspektiv presenteras. Undervisningen 

består av föreläsningar och seminarier. 

Förkunskapskrav: Filosofie kandidatexamen 

med minst 90 hp i konst och bildvetenskap eller 

motsvarande. 


Start: HT13, 100 %, 2013-11-04 – 2014-01-18 


Konst- och bildvetenskap, magisteruppsats, 

15 hp (KV5005) 

Kursen består av ett kursmoment: att skriva en 

vetenskapligt betingad uppsats. Inom ramen för 

kursen tränas studenten i vetenskapliga diskurser 

liksom att opponera på andras texter och försvara 

egna. Undervisningen består av föreläsningar, seminarier 


Förkunskapskrav: Filosofie kandidatexamen med 

minst 90 hp i konstoch bildvetenskap eller motsvarande, 

samt godkänd på KV5001 Metod, teori 

och historiegrafi. 


Start: VT14, 100 %, 2014-01-19 – 2014-03-23 


Konst- och bildvetenskap, masteruppsats, 

30 hp (KV5007) 

Kursen syftar till att tillämpa konstvetenskapliga 

teorier och metoder i form av ett självständigt skriftligt 

arbete. Inom ramen för kursen tränas studenten 

i vetenskapliga diskurser liksom att opponera på 

andras texter och försvara egna. Undervisningen 

består av seminarier och handledning. 

Förkunskapskrav: Filosofie kandidatexamen med 

minst 90 hp i konstoch bildvetenskap samt godkänd 

på KV5001 Metod, Teori och Historiografi, 

15 hp eller motsvarande. 


Start: VT14, 100 %, 2014-01-19 – 2014-06-07 


Konstkritikens historia, teori och praktik, 

15 hp (KV5008) 

Brukar du läsa konstrecensioner i dagstidningen 

eller i tidskrifter och samtidigt fundera över vad 

som skrivs, hur det skrivs och varför det skrivs som 

det gör? Då kan kursen Konstkritik var något för 

dig! Här får du såväl historiska förklaringar som 

sociala och politiska till konstkritiken som fenomen. 

Inom kursens ram sätts såväl klassiska källtexter som 

icke-kanoniserad dagskritik in i sitt sammanhang 

utifrån sociala, politiska, geografiska och vetenskapliga 

praktiker. 

Förkunskapskrav: Filosofie kandidatexamen eller 

motsvarande. 


Start: VT14, 100 %, 2014-03-25 – 2014-06-07 


Samtidskonst, 15 hp (KV5009) 

Är du nyfiken på konsten just nu? På kursen Samtidskonst 

får du studera och förstå vår tids konstnärliga 

uttryck i ett lokalt och globalt perspektiv. 

I kursen studeras olika miljöer där samtida konst 

visas, exempelvis gallerier, konstinstitutioner och 

offentliga rum. Roller inom fältet samtidskonst 

undersöks, såsom curator-, museiintendent-, konstnärs-, 

kritiker- samt betraktarrollen. Undervisningen 

består av föreläsningar, seminarier och studiebesök. 

Förkunskapskrav: Filosofie kandidatexamen 



Start: HT13, 100 %, 2013-09-01 – 2013-11-03 



För mer information om kursen, se Filmvetenskap. 

KULTURSTUDIER 





Kerstin Arbaeus, 031-786 4134 


Kulturstudier handlar om den moderna människans 

livsvillkor och hennes behov av mening och 

tillhörighet i vår moderna tid. Vår tids samhälleliga 

och kulturella omvandlingsprocesser som globaliseringen 

och medialiseringen har bidragit till att lösa 

upp traditionella identitetsmönster som en gång var 

knutna till klass, kön, etnicitet, nation och religion. 

Identitet är inte längre något man övertar, utan 

något var och en själv måste skapa, oftast i samspel 

med andra. Därför är det centrala intresset för kulturstudier 

just ungdomliga subkulturer, ungas och 

äldres upptagenhet av symboler, stilar, kulturella 

koder och konsumtionsmönster, såväl som produktionen 

av musik, serier och mode. Kategorin kultur 

är rotad i en förståelse av människan som meningsskapande, 

meningsbärande och kommunicerande 

varelse. Kulturella uttryck och kollektiva livsformer 

ses som meningsbärande strukturer som har sin 

egen sociala grammatik. Vare sig vi studerar golfkultur, 

hip hop eller punk, formar klädkoder, frisyrer, 

musik och dansstilar olika meningsbärande mönster 

som kan liknas vid språk. Kulturforskarens uppgift 

blir då att söka efter ingångar för att läsa kulturens 

texter. Genom att sätta in stiluttrycken i sitt sociala 

och historiska sammanhang kan vi undersöka deras 

betydelser och förstå dem som bärare av mening. 

Tittar vi på kulturyttringar genom dessa linser, blir 

de alla möjliga att se som symboliska uttryck för 

hur människan bearbetar olika aspekter av det senmoderna 

samhällets livsvillkor. 

Grundnivå 

Kulturstudier, grundkurs, 30 hp (KVL110) 

Vad är kultur och hur studerar man den? Det 

undersöker vi på den här kursen. Viktiga begrepp 

är identitet, modernitet, smak och makt. Genom 

att studera företeelser i vardagskulturen, som kläder, 

musik, populärkultur eller stilar spårar och diskuterar 

du värdesystem, kulturella koder och maktstrukturer. 

Vi undersöker hur medier och konsumtion 

påverkar vår självbild och hur människor formar, 

förändrar och uttrycker identitet. I praktiska 

övningar får du pröva på kulturanalysens arbetsmetoder. 




Start: HT13, 100 %, 2013-09-01 – 2014-01-18 


Kulturstudier, fortsättningskurs, 30 hp 

(KVL120) 

Här riktar vi ljuset mot kultur, demokrati och 

urban utveckling och analyserar kulturens demokratisyn 

och demokratins kultursyn. Begrepp som 

medborgarskap, offentlighet, det offentliga rummet, 

makt och stadens omvandlingar står i centrum. 

Du möter teorier om globalisering och bekantar 

dig med centrala begrepp inom urbanteori. Under 

kursen fördjupar du kunskaperna i tvärvetenskapliga 

metoder och får pröva dem praktisk genom att 

skriva en uppsats där du presenterar en egen mindre 

kulturstudie. 

Förkunskapskrav: Godkänd grundkurs i 

Kulturstudier eller motsvarande 


Start: VT14, 100 %, 2014-01-19 – 2014-06-07 


Kulturstudier, fördjupningskurs, 30 hp 

(KVL130) 

Vilka är de grundläggande och centrala verken inom 

kulturstudiefältet? På kursen läser och diskuterar du 

några samtida kulturstudier som varit av stor betydelse 

för teoribildning och metodutveckling. Du får 

fördjupade insikter i teori och forskningsmetod och 

utvecklar din förmåga att välja teoretiska perspektiv 

och metodiska redskap för studier av samtidskultur. 

Kunskaperna omsätter du i din uppsats, som ska 

utgöra en kulturstudie där du självständigt och kritiskt 

bearbetar ett problem. 

Förkunskapskrav: Godkänd fortsättningskurs i 

Kulturstudier eller motsvarande 


Start: HT13, 100 %, 2013-09-01 – 2014-01-18 






131



Kurser på avancerad nivå inom Kulturstudier tillkommer, 

för mer information se www.utbildning. 

gu.se. 



KULTURVÅRD 

Institutionen för kulturvård, Guldhedsgatan 5A, 

031-786 00 00, www.conservation.gu.se 


Ann-Margret Lund Andreasson, 031-786 47 01 

annmargret.andreasson@conservation.gu.se 

Grundnivå 

Linoljefärg och färglära, 7,5 hp (KTM101) 

Tillsammans med institutionens övriga kurser i 

äldre måleritekniker och material kan du utveckla 

din kompetens inom Traditionellt byggnadsmåleri. 

Idag behövs kunskapen för att underhålla, vårda 

och utveckla byggnader från olika tidsperioder. I 

den här kursen lär du dig om bindemedlet linolja 

samt traditionellt använda pigment. Du lär dig även 

dokumentation, måleriets historia samt färglära. 


eller motsvarande och dokumenterad yrkeserfarenhet/utbildningar 

inom måleri/annat hantverk eller 

yrkeserfarenhet/utbildning inom kulturvårdens 

verksamhetsområde. 



Start: VT14, 100 %, Mariestad, 2014-01-19 – 

2014-02-19 


Papp, väv och limfärg, 7,5 hp (KTM102) 




Kunskapen behövs för att underhålla, vårda och 

utveckla byggnader från olika tidsperioder. I den 

här kursen lär du dig om bindemedlet limfärg samt 

traditionellt använda pigment. Du lär dig även om 

papp- och vävspänning. 

Förkunskapskrav: Grundläggande behörighet eller 

motsvarande och dokumenterad yrkeserfarenhet/ 

utbildningar inom måleri/annat hantverk eller 






2014-03-23 


Schablon och limfärgstapet, 7,5 hp 

(KTM103) 




Idag behövs kunskapen för att underhålla, vårda 

och utveckla byggnader från olika tidsperioder. I 

den här kursen lär du dig om schablonmåleri med 

traditionella material och tekniker. Du lär dig även 

om limfärgstapeter. 


eller motsvarande och dokumenterad yrkeserfarenhet/utbildningar 

inom måleri/annat hantverk eller 






2014-04-29 


Måleri – projektuppgift, 7,5 hp (KTM104) 




Kunskapen behövs för att underhålla, vårda och 

utveckla byggnader från olika tidsperioder. I den 

här kursen lär du dig att genomföra och redovisa 

en mindre projektuppgift om traditionella material 

eller arbetsmetoder. Du lär dig även om slamfärgstillverkning 

och slamfärgsmåleri. 


samt Godkänd på minst två av kurserna KTM101, 

KTM102 och KTM103. 



2014-06-07 



Material Analysis for Conservators, 7,5 hp 

(KU1010) 

The aim of the course is to give an overview of 

methods used for chemical analysis of art and other 

museum objects. Spectroscopical, chromatographical, 

microscopical and thermoanalytical methods are 

presented. Principles, limits and potential sources 

of error of the different methods are dealt with. 

Frequently used methods are applied in case studies 

selected by the participants. Development of an 

analysis plan in relation to the context of the selected 

problem is an important part of the course. 

Förkunskapskrav: Konservatorprogrammet 120 p 

(180 hp) eller motsvarande. 


Start: VT14, 100 %, 2014-04-30 – 2014-06-07 


Integrated Conservation, 15 hp (KU0920) 

How do we look at cultural heritage in situations 

with conflicting interests? Questions concerning 

assessment of values and concepts like authenticity, 

continuity and change are increasingly important. 

In this course we focus on cultural heritages in the 

multicultural world and their impact on our own 

work in this field. We study topics related to inclusion 

and diversity in planning and conservation, 

adaptation to globalization and migration and problems 

related to threatened cultural heritage. 

Förkunskapskrav: Kandidatexamen i kulturvård 

eller motsvarande eller kvalificerad yrkeserfarenhet 

från kulturarvsområdet, minst 36 månader, efter 

prövning. 

Urval: Högskolepoäng (50 %) och yrkeserfarenhet 

(50 %) baserat på kvalificerad yrkeserfarenhet inom 

kulturarvsområdet om minst 36 månader. 

Start: HT13, 100 %, 2013-11-04 – 2014-01-18 


LITTERATURVETENSKAP 


031-786 1115, www.lir.gu.se 


031-786 4555, studiev.litt@lir.gu.se 

Vill du bli en god läsare? Eller en bra skribent? Vill 

du veta mer om människors skrivande och läsande 

i olika tider? Då är Litteraturvetenskap ett ämne för 

dig. Du får öva dig i textanalys och texttolkning. 

Du får kunskap om hur ordkonsten och berättandet 

förändrats i olika tider och kulturer, genrer och 

medier. Litteraturens estetik undersöks, men också 

dess existentiella betydelse och sociala villkor. 

Litteraturvetenskap kan studeras på grundnivå och 

avancerad nivå och kan utgöra huvudområde i 

kandidat-, magister-, master- och doktorsexamen. 

Vissa av kurserna ges också som distansutbildningar. 

Vår utbildning har tydlig forskningsanknytning. I 

ämnet bedrivs forskning inom exempelvis läsning, 

äldre litteratur, genus och litteratur, modernism och 

populärfiktion. 

En utbildning i Litteraturvetenskap ger kunskaper 

och färdigheter som är efterfrågade på många håll i 

samhället. Du får övning i att analysera berättelser 

i olika medier. Du tränar dig i att uttrycka dig 

muntligt och skriftligt, att argumentera och att producera 

vetenskapliga och kulturjournalistiska texter. 

Detta är kompetenser som du kan använda dig av 

som lärare, bibliotekarie, kulturskribent och redaktör. 

Utbildningen gör dig också attraktiv på olika 

typer av företag och kulturinstitutioner, där man 

behöver och värdesätter humanistisk bildning och 

kompetens. Våra tidigare studenter arbetar exempelvis 

som förlagsredaktörer, översättare, forskare, 

projektledare, informatörer och inom reklam- och 

dataspelsbranschen. 

Grundnivå 

Litteraturvetenskap, Grundkurs, 30 hp (LV1111) 

Vill du förstå litteratur? Vad kan skönlitteraturen 

säga oss om människors tankar och villkor genom 

historien? Här får du träna dig i att analysera olika 

slags litterära texter - från sonetter till poesislam, 

från hjälteepos till deckare, från antika dramer 

till bloggar. Vi diskuterar även värderingen av litteratur 

och litteraturens roll i offentligheten. Den 

textanalytiska verktygslåda som du får med dig är 

användbar vad du än väljer att arbeta med. Delar av 

undervisningen är obligatorisk. 




Start: HT13, 100 %, 2013-09-01 – 2014-01-18 


Start: VT14, 100 %, 2014-01-19 – 2014-06-07 


Sagor och barnlitteratur, myter och medier, 

15 hp (LV1121) 

Detta är en kurs om berättandets och berättelsens 

betydelse, särskilt för barn. Du får studera både 


132

KURSER 


riktigt gamla och helt nya berättelser från olika kulturer 

och i olika former: från den muntliga sagotraditionen, 

via moderna barnböcker till Disney-filmer 

och dataspel. Kursen ger perspektiv på olika sätt att 

använda sig av ett medieöverskridande berättande i 

syfte att väcka barns läs- och skaparlust. 




Start: HT13, 100 %, 2013-09-01 – 2013-11-03 


Start: VT14, 100 %, 2014-01-19 – 2014-03-23 


Barn- och ungdomslitteratur 1: Från fabler till 

manga, 15 hp (LV1124) 

Vad läste barn förr i tiden och hur ser barnboksmarknaden 

ut idag? I kursen får du följa barn- och 

ungdomslitteraturens utveckling och iaktta hur 

perspektiven växlat mellan att uppfostra och att roa. 

Du får läsa alltifrån fabler, sagor och gamla pojkoch 

flickböcker till moderna bilderböcker, grafiska 

romaner, ungdomsromaner och mangaserier. Du 

övar dig i textanalys och jämför olika genrer. Vilka 

böcker har genom tiderna väckt debatt? Hur kan vi 

förklara fenomenen Harry Potter och Twilight? 




Start: HT13, 50 %, kväll, 2013-09-01 – 2014-01-18 


Litteraturvetenskap: Litteratur och genus, 

Grundkurs, 15 hp (LV1130) 

Vilken betydelse har egentligen genus för vår förståelse 

av litteratur? Hur har synen på kön och genus 

förändrats genom tiderna? Här lär du dig analysera 

litterära texter ur ett genusperspektiv. Du får en 

översikt över hur den litterära genusforskningen 

vuxit fram från 1960-talets könsrollstänkande till 

dagens queer- och maskulinitetsforskning. Du får 

också en inblick i olika litteraturhistoriska epoker 

från 1800-talets salongskultur till 2000-talets chick 

lit-fenomen. 




Start: VT14, 50 %, kväll, 2014-01-19 – 2014-06-07 


Litteraturvetenskap, Fortsättningskurs, 30 hp 

(LV1212) 

Här får du utveckla dina färdigheter i att analysera 

litteratur. Vi börjar med att läsa litterära klassiker 

från antiken till idag, och diskutera frågor om 

genre, kanon och litteraturhistorieskrivning. Sedan 

får du en introduktion till litteraturvetenskapliga 

teorier och metoder. Du lär dig också hur man skriver 

en vetenskaplig uppsats. Kursen avslutas med en 

specialisering, där du fördjupar du dig inom ett litteraturvetenskapligt 

ämnesområde, och läser aktuell 

forskning med anknytning till det. 


Litteraturvetenskap, grundkurs, 30 hp eller motsvarande 

kunskaper. 


Start: HT13, 100 %, 2013-09-01 – 2014-01-18 


Start: HT13, 50 %, nät, 2013-09-01 – 2014-06-07 


Start: VT14, 100 %, 2014-01-19 – 2014-06-07 


Litteraturvetenskap: Fördjupningskurs, 30 hp 

(LV1310) 

Vill du lära dig mer om hur man forskar om litteratur? 

Här får du en bred introduktion till litteraturvetenskapliga 

teorier och metoder. Du får också 

studera ett litteraturvetenskapligt specialområde i 

en temakurs. Varje termin finns två eller tre olika 

teman att välja bland. I anslutning till temat skriver 

du en vetenskaplig uppsats. Kursen avslutas med ett 

seminarium där du får diskutera din uppsats och 

göra en konstruktiv kritisk granskning av andras 

arbeten. 

Förkunskapskrav: Godkänt resultat på Litteraturvetenskap, 

Fortsättningskurs 30 hp eller motsvarande. 


Start: HT13, 100 %, 2013-09-01 – 2014-01-18 


Start: HT13, 50 %, nät, 2013-09-01 – 2014-06-07 


Start: VT14, 100 %, 2014-01-19 – 2014-06-07 




15 hp (LIR201) 

För information om kursen, se Idé- och lärdomshistoria. 


Att tänka kritiskt är efterfrågad kompetens i dagens 

samhälle. Här får du reflektera teoretiskt och öva 

dig praktiskt i denna humanistiska färdighet. 

Kursen är ett samarbete mellan litteraturvetare, idéhistoriker 

och religionsvetare vilket innebär att de 

kulturella uttrycken text, idé och rit står i fokus för 

en gemensam och tvärvetenskaplig undersökning 

kring textkritik, religions-, medie- och ideologianalys. 

Den ger användbara redskap för vidare studier 

i humaniora. 


kandidatexamen eller motsvarande. Utöver detta 

krävs språkkunskaper motsvarande Sv B och En A. 

(Godkänt resultat från LIR201, Humanioras historia, 

identitet och praxis (15 hp) rekommenderas, 

men är inget krav.) 


Start: VT14, 50 %, dag, 2014-01-19 – 2014-06-07 


Life writing – biografiska genrer i förvandling, 

7,5 hp (LIR204) 

Biografi, självbiografi, dagbok, performance, blogg. 

Den typ av texter som kommit att betecknas med 

termen “Life Writing” blir allt vanligare och inriktningen 

utgör ett snabbt växande forskningsfält 

internationellt. I denna tvärvetenskapliga kurs får 

du en inblick i områdets växlande praktiker och en 

fördjupad kunskap om fältets teoribildning. I kursen 

ingår en offentlig föreläsningsserie med aktuella 

författare inom området. 


kandidatexamen eller motsvarande. Utöver detta 

krävs språkkunskaper motsvarande Sv B och En A. 


Start: VT14, 25 %, dag, 2014-01-19 – 2014-06-07 


Litteraturteoretisk magisterkurs, 15 hp (LV2110) 

Vad är litteraturteori och hur kan den användas? 

Här får du bekanta dig med en mängd litteraturteoretiska 

riktningar som illustrerar den teoretiska 

pluralismen inom dagens litteraturvetenskap. 

Kursen behandlar bland annat genusteori, hermeneutik, 

semiotik, receptionsteori, narratologi, 

postkolonialism. Undervisningen är upplagd som 

en serie seminarier där olika lärare deltar inom sina 

respektive specialområden. 


kandidatexamen eller motsvarande. Dessutom krävs 

språkkunskaper motsvarande Sv B och En A. 


Start: HT13, 50 %, dag, 2013-09-01 – 2014-01-18 


Litteraturhistorisk magisterkurs, 15 hp (LV2120) 

Här får du reflektera kring centrala litteraturhistoriska 

frågor och orientera dig i olika forskningstraditioner 

kring kursens tema, vilket varierar från 

termin till termin. Du får också träna dig i det litteraturvetenskapliga 

hantverket – att analysera och 

beskriva ett ämnesområde och formulera intressanta 

frågeställningar i anslutning till det, sätta in olika 

litterära texter i sin historiska kontext samt diskutera 

relevant teori och metod. 





Start: VT14, 50 %, dag, 2014-01-19 – 2014-06-07 


Recensionens teori och praktik, 7,5 hp 

(LV2140) 

Är du intresserad av kritik, vill du lära dig att skriva 

recensioner? I den här kursen få du träna dig i 

olika kritiska och recenserande framställningssätt, 

vilka kommenteras i studentgruppen och av lärare. 

Seminariediskussioner ger inblickar i kritikens plats 

i den offentliga kulturdebatten, historiskt och idag. 

Kursen är tänkt att utveckla både språksäkerhet och 

kritisk kreativitet, och stor vikt läggs vid att träna 

upp ett realistiskt förhållningsätt till deadlines och 

utrymmesgränser. 


universitetsstudier om sammanlagt 90 hp. Utöver 

detta krävs språkkunskaper motsvarande Svenska B 

och Engelska A. 


Start: VT14, 25 %, dag, 2014-01-19 – 2014-06-07 


Litteraturvetenskap, Magisterexamensarbete, 

15 hp (LV2211) 

Här får du en breddad orientering i litteraturvetenskaplig 

forskning och en vetenskaplig fördjupning 

inom ett begränsat temaområde. Du lär dig att planera 

och genomföra ett skrivprojekt med höga 





133


vetenskapliga anspråk i form av en magisteruppsats. 

Du får ytterligare övning i att diskutera det egna 

skriftliga arbetet och att föra konstruktiva kritiska 

diskussioner kring andras arbeten i seminarieform. 


minst 60 hp med progression (grundkurs och fortsättningskurs) 

i litteraturvetenskap samt kandidatexamen 

i ett humanistiskt eller samhällsvetenskapligt 

huvudområde, eller motsvarande, alternativt kandidatexamen 

i något av de moderna språkämnena 

med litterär inriktning som huvudämne, eller motsvarande 

utländsk examen. Dessutom krävs språkkunskaper 



Start: HT13, 50 %, dag, 2013-09-01 – 2014-01-18 


Start: VT14, 50 %, dag, 2014-01-19 – 2014-06-07 


Litteraturvetenskap, ämnesfördjupning I, 

7,5 hp (LV2220) 

Här får du på egen hand fördjupa dig inom ett 

specifikt litteraturvetenskapligt område. Du kan 

välja bland olika läskurser om exempelvis gotik och 

skräcklitteratur, antikens lyrik, modernism, genusteori, 

nybiografism, svensk arbetarlitteratur eller 

världslitteratur. Höstterminen 2013 erbjuds även en 

seminarieserie om Nordic Noir, Skandinavisk samtidsfiktion 

i världen. Det är också möjligt att sätta 

ihop en egen läskurs i samråd med ansvarig lärare. 

Ämnet bestämmer du i samband med kursstarten. 









motsvarande Svenska B och Engelska A. 


Start: HT13, 25 %, dag, 2013-09-01 – 2014-01-18 


Start: VT14, 25 %, dag, 2014-01-19 – 2014-06-07 


Litteraturvetenskap, ämnesfördjupning II, 

7,5 hp (LV2230) 





















Start: HT13, 25 %, dag, 2013-09-01 – 2014-01-18 


Start: VT14, 25 %, dag, 2014-01-19 – 2014-06-07 


Litteraturvetenskap, Ämnesfördjupning III, 

7,5 hp (LV2240) 





















Start: HT13, 25 %, dag, 2013-09-01 – 2014-01-18 


Start: VT14, 25 %, dag, 2014-01-19 – 2014-06-07 


Litteraturvetenskap, Ämnesfördjupning IV, 

7,5 hp (LV2250) 





















Start: HT13, 25 %, dag, 2013-09-01 – 2014-01-18 


Start: VT14, 25 %, dag, 2014-01-19 – 2014-06-07 


Litteraturvetenskap, Masterexamensarbete, 

15 hp (LV2311) 

Att skriva en masteruppsats i litteraturvetenskap 


och färdigheter praktiskt, i form av en vetenskaplig 

uppsats. Under arbetets gång fördjupar du din förtrogenhet 

med litteraturvetenskaplig metod, samt 

tränar din förmåga att inom givna tidsramar planera, 

avgränsa och genomföra en mer omfattande 

forskningsuppgift. Du uppövar dessutom din 

förmåga att kritiskt granska andras såväl som ditt 

eget vetenskapliga arbete. Du kan välja att skriva 

masteruppsats om 15 hp om du redan har skrivit 

en magisteruppsats. 

Förkunskapskrav: Godkänt resultat på kurser 

på avancerad nivå om minst 60 hp, varav minst 30 

hp inklusive ett magisterexamensarbete om 15 hp i 

huvudområdet litteraturvetenskap. Dessutom krävs 



Start: HT13, 50 %, dag, 2013-09-01 – 2014-01-18 


Start: VT14, 50 %, dag, 2014-01-19 – 2014-06-07 


Litteraturvetenskap, Masterexamensarbete, 

30 hp (LV2321) 

Att skriva en masteruppsats i litteraturvetenskap 


och färdigheter praktiskt, i form av en vetenskaplig 

uppsats. Under arbetets gång fördjupar du din förtrogenhet 

med vetenskaplig metod inom litteraturvetenskaplig 

forskning, samt tränar din förmåga att 

inom givna tidsramar planera, avgränsa och genomföra 

en mer omfattande forskningsuppgift. Du 

uppövar dessutom din förmåga att kritiskt granska 

andras såväl som ditt eget vetenskapliga arbete. 







med litterär inriktning som huvudämne. Dessutom 

krävs godkänt resultat på kurser på avancerad nivå 

om minst 60 hp, varav minst 30 hp i huvudområdet 

litteraturvetenskap, samt språkkunskaper motsvarande 

Sv B och En A. 


Start: HT13, 100 %, 2013-09-01 – 2014-01-18 


Start: HT13, 50 %, dag, 2013-09-01 – 2014-06-07 


Start: VT14, 100 %, 2014-01-19 – 2014-06-07 


Start: VT14, 50 %, dag, 2014-01-19 – 2015-01-18 


MUSIKVETENSKAP 







Musikvetenskap är ett humanistiskt ämne med 

kurser som handlar om musikens historia och teori, 

om stilar och genrer, om musikskapare och deras 

verk och om hur människor använder musik idag 

och igår. Inom modern musikvetenskap studeras 

alla former av musik: populärmusik (rock, pop, 

schlager, dansmusik), konstmusik, folkmusik och 

världsmusik. Vid Göteborgs universitet har forsk- 


134

KURSER 


ningen i musikvetenskap täckt in ett mycket brett 

spektrum av ämnen men ofta haft en inriktning 

mot musiksociologiska frågeställningar och musik 

i Sverige. Idag ligger ämnets fokus på studier av 

musiken i dess kulturella och sociala sammanhang 

med betoning på de senaste hundra åren och 

nutiden. Musikvetenskap är ett teoretiskt ämne och 

rymmer ingen praktisk musikundervisning. Studier 

i musikvetenskap kan vara användbara som förberedelse 

för högre musikutbildning vid de konstnärliga 

högskolorna, som kompetensutveckling för musiker 

eller som del i en utbildning till kulturjournalist 

eller kulturadministratör på musikområdet, men de 

kan också förbereda för verksamhet som forskare 

inom ämnet, ett ämne som har beröringspunkter 

både med en lång rad andra humanistiska och samhällsvetenskapliga 

ämnen och med det omgivande 

musiklivet. Många av våra studenter läser också 

musikvetenskap som ett bildningsämne, alltså för 

att bredda och fördjupa ett musikintresse. 

Grundnivå 

Musikvetenskap grundkurs, 30 hp (MV1111) 

Är du intresserad av den rika flora av musik som 

finns runt om oss idag: rock, pop och schlager, klassiskt, 

jazz, blues och visor? Denna musik och dess 

historia ryms i denna kurs, liksom frågor om hur 

människor använder musik, och varför människor 

har smak för olika musik. Du får också själv undersöka 

hur musik fungerar i olika miljöer. Delar av 

kurslitteraturen är på engelska. 




Start: HT13, 100 %, 2013-09-02 – 2014-01-17 


Musikvetenskap fortsättningskurs, 30 hp 

(MV1211) 

Kursen fördjupar kunskaperna om musik och 

förmågan att analysera musik. Delkurs 1) Från 

folk- till världsmusik, 7,5 hp, behandlar musik från 

hela världen med viss tyngdpunkt på Norden och 

Europa. Delkurs 2) Verktyg att analysera musik, 

7,5 hp, ger fördjupade kunskaper i musikanalytiska 

begrepp och metoder. Delkurs 3) Musikhistorisk 

teori och metod, 7,5 hp, diskuterar teorier och 

metoder vid musikhistorisk forskning. Delkurs 4) 

Uppsats, 7,5 hp, individuellt skrivs ett muskvetenskapligt 

arbete. 

Förkunskapskrav: Minst 22,5 hp godkända 

på Musikvetenskap grundkurs (MV1111), eller 

motsvarande. 


Start: VT14, 100 %, 2014-01-20 – 2014-06-06 


Musikvetenskap fördjupning, 30 hp (MV1311) 

På kursen skriver du, med handledning, en vetenskaplig 

uppsats i ett musikvetenskapligt ämne du är 

intresserad av, samt får ytterligare skolning i vetenskapsteori 

med inriktning mot musikvetenskap. 

Kursen innehåller också en fördjupning inriktad 

mot ett musikaliskt material, ett forskningsperspektiv 

eller en teoretisk inriktning inom det musikvetenskapliga 

området. 


musikvetenskap (MV1211), eller motsvarande. 


Start: HT13, 100 %, 2013-09-02 – 2014-01-17 



Audiovisualitetsteorier, 15 hp (MV2111) 

Kursen ger en kritisk, problemorienterad förståelse 

av centrala audiovisualitetsteorier från i första hand 

det senaste seklet, framför allt teoribildningar inom 

eller relaterade till musikvetenskapliga och filmvetenskapliga 

diskurser och praktiker, till centrala 

medieteorier och till samtida begreppsbildning 

inom visual culture och audio culture. Kursen ger 

också en historisk översikt över audiovisuella mediers 

historia, med tydlig tonvikt på västerlandet och 

tiden efter 1895. 


förkunskaper motsvarande kandidatexamen inom 

humanistiskt eller samhällsvetenskapligt utbildningsområde. 


Start: VT14, 100 %, 2014-01-20 – 2014-03-21 


Studieperioden kan komma att ändras. 

För information kontakta 031-786 1966, alternativt 

mats.nilsson@gu.se. 

Musik och medieteori, 7,5 hp (MV2112) 

Kursen ger en översikt över teorier relevanta för 

förståelsen av medialiseringens betydelse på musikområdet. 

Med tonvikt på ljudreproduktionsmediernas 

utveckling sedan slutet av 1800-talet kartläggs 

sambanden mellan medialisering och musikens stil-, 

receptions- och kulturhistoria. Vidare diskuteras 

medialiseringens betydelse för musikuppfattningar, 

verkbegrepp och upphovsrättsfrågor. 





Start: VT14, 50 %, dag, 2014-03-24 – 2014-06-06 


Studieperioden kan komma att ändras. 

För information kontakta 031-786 1966, alternativt 

mats.nilsson@gu.se. 

Musik, människa och hälsa, 7,5 hp (MV2113) 

Kursen ger en översikt av aktuella problemställningar 

och teorier inom forskningsfälten musikpsykologi 

och musik och hälsa. Fokus riktas numera allt mer 

mot frågor som handlar om hur hjärnan processar 

musik, vilka effekter musik har, perception och 

upplevelser av musik, musik och emotioner samt 

musikens roll i människans evolution. Delkursen 

innehåller förutom en översikt av dessa forskningsfält 

även en kort historik över deras historia. 





Start: VT14, 50 %, dag, 2014-03-24 – 2014-06-06 


Studieperioden kan komma att ändras. För information 

kontakta 031-786 1966, alternativt mats. 

nilsson@gu.se. 

Musikvetenskaplig magisteruppsats, 30 hp 

(MV2201) 

Kursen består av en magisteruppsats med tillämpning 

av vetenskapliga teorier och metoder samt deltagande 

i seminarier och diskussioner kring forskningsmetodik. 

Examensarbetet kan även utföras i 

form av en utredning eller annan form av kritiskt 

projektarbete. I ett särskilt seminarium försvarar och 

diskuterar studenten sin egen magisteruppsats samt 

granskar kritiskt och genomför en opposition på en 

annan students magisteruppsats. 


motsvarande kandidatexamen med musikvetenskap 

som huvudområde, samt minst 30 hp på avancerad 

nivå, varav minst 15 hp i musikvetenskap, eller 

motsvarande. 


Start: HT13, 100 %, 2013-09-02 – 2014-01-17 


Start: VT14, 100 %, 2014-01-20 – 2014-06-06 



För mer information om kursen, se Filmvetenskap. 



RELIGIONSVETENSKAP 

OCH TEOLOGI 


031-786 1115, www.lir.gu.se 


Kristina Svensson, 031-786 4519 

kristina.svensson@lir.gu.se 

Intresset för frågor som på olika sätt handlar om 

kulturell och religiös identitet har under senare år 

ökat. Nya kontakt- och konfliktytor skapas mot 

andra grupper och de föreställningar vi har kring 

livsåskådning, kulturarv eller ideologier är mäktiga 

identitetsskapande krafter. Detta får sitt uttryck 

i den form som vi vanligen kallar religion, men 

också livsåskådningar som ifrågasatt religionens roll. 

När du studerar religionsvetenskap på grundnivå 

får du kunskaper om och färdigheter att analysera 

detta och många andra frågor och fenomen, 

strukturerat på olika inriktningar: Kristendomens 

historia, Tros- och livsåskådningsvetenskap, 

Religionsbeteendevetenskap, Religionshistoria, 

Bibelvetenskap med eller utan språkinriktning. Du 

börjar utbildningen med en tematisk grundkurs om 

30 hp, där alla inriktningar ingår. På fortsättningsoch 

fördjupningsnivå läser du kurser i ovanstående 

inriktningar. Alla våra kurser, förutom de språkliga 

bibelstudierna, ger undervisningsbehörighet om du 

avser att bli lärare. 

På avancerad nivå är inriktningarna tre till antalet: 

Kristendomsstudier, Exegetik samt Religion, historia 

och samhälle. 





135


Grundnivå 

Religionsvetenskap, grundkurs, 30 hp (RKT110) 

Här får du kunskaper och verktyg för att ta dig an 

några av ämnets grundläggande frågor: Hur kan 

man förklara religionens roll i den enskildes liv såväl 

som i samhället? Vad är bärande i världsreligionerna 

och deras historia? Vilka är de centrala religiösa 

texterna och hur kan man tolka dem? Hur kan man 

förstå och analysera teologiska, filosofiska och etiska 

frågor? Du får också diskutera aktuella frågor och 

kritiskt analysera medias roll för våra föreställningar 

om religiösa fenomen. 




Start: HT13, 100 %, 2013-09-01 – 2014-01-18 


Start: HT13, 50 %, nät, 2013-09-01 – 2014-06-07 


Start: VT14, 100 %, 2014-01-19 – 2014-06-07 


Livskunskap, skola och samhälle, 7,5 hp 

(RKT118) 

Vad är livskunskap? Och hur relateras det i olika 

utbildningssammanhang till teman som värdegrund, 

sex, samlevnad, religion och livsåskådning? Dessa 

frågor behandlas ur ett mångvetenskapligt perspektiv. 

Du får redskap att kritiskt reflektera kring det 

framväxande området livskunskap och dess relation 

till skola och samhälle, nu och då. 




Start: VT14, 25 %, em, 2014-01-19 – 2014-06-07 


Kristendomens historia, fortsättningskurs, 

15 hp (RKT121) 

Du stiftar bekantskap med de olika kyrkbildningars 

uppkomst och förändring från äldsta tid till nutid. 

Fokus ligger på kyrkornas förhållande till den 

världsliga makten och det omgivande samhället 

samt hur man har utformat lära och gudstjänstliv. 

Tillsammans med dina kurskamrater läser och diskuterar 

du texter från olika skeden av historien ur 

ett vetenskapligt perspektiv. 


Religionsvetenskap (RKT110), 30 hp eller godkänd 

grundkurs i Religionsvetenskap (RK2000/ 

RKL200), 20 p (tidigare utbildningssystem), eller 

motsvarande. 


Start: HT13, 50 %, dag, 2013-09-01– 2014-01-18 


Start: VT14, 50 %, dag, 2014-01-19– 2014-06-07 


Bibelvetenskap, fortsättningskurs, 15 hp 

(RKT129) 

Du breddar din kunskap om och förståelse av 

de bibliska texternas innehåll och karaktär, deras 

tillkomst och historia. Vi behandlar förhållandet 

mellan Gamla och Nya testamentet liksom centrala 

bibliska teman. Genom föreläsningar, seminarier 

och gruppövningar lär du dig texttolkningens förutsättningar 

och metoder. Du lär dig att bedöma och 

tolka bibliska texter och att självständigt använda 

bibelvetenskapliga metoder för egen texttolkning. 





motsvarande. 


Start: HT13, 50 %, dag, 2013-09-01 – 2014-01-18 


Gamla testamentet med hebreiska, 

fortsättningskurs, 15 hp (RKT126) 

Du lär dig grunderna i bibelhebreiska ur ett exegetiskt 

perspektiv och läser bibeltexter från olika 

genrer i den hebreiska Bibeln. Du bekantar dig med 

filologi, textkritik, masora och olika bibelöversättningar 

och får därigenom en djupare förståelse för 

översättningsproblematik. Du erövrar ett elementärt 

ordförråd och lär dig att självständigt läsa enkel 

gammaltestamentlig text på originalspråket samt att 

tolka och diskutera dess exegetiska implikationer. 





motsvarande. 


Start: HT13, 50 %, dag, 2013-09-01 – 2014-01-18 


Religion, historia och samhälle, 


Du fördjupar dina kunskaper om judendom, islam, 

buddhism och hinduism men du får också stifta 

bekantskap med New Age, nya religiösa rörelser och 

västerländsk esoterism. Ledord i studierna är mångfald, 

historia och nutid, tradition och modernitet. 

Vidare diskuterar och problematiserar vi religionssociologiska 

och religionspsykologiska teorier och 

metoder med fokus på frågor om religionens roll 

och funktion på individ-, grupp-, samhälls- och 

global nivå. 


Religionsvetenskap (RKT110), 30 hp alternativt 

godkänd grundkurs RK2000/RKL200), 20 p (tidigare 

utbildningssystem), eller motsvarande. 


Start: VT14, 100 %, 2014-01-19 – 2014-06-07 


Tros- och livsåskådningsvetenskap, 


Tros- och livsåskådningsvetenskap omfattar såväl 

systematisk teologi som religionsfilosofi och etik. 

Här fokuserar vi på ämnesområdenas olika metoder 

för att analysera och tolka religioner och livsåskådningar 

med avseende på verklighetsuppfattning, 

gudsföreställning och människosyn. Frågan om religioners 

och livsåskådningars innehåll och funktion 

i ett mångkulturellt samhälle är av särskilt intresse. 

Vidare fördjupas förmågan att belysa och diskutera 

centrala problemområden i kristen tro. 





motsvarande. 


Start: VT14, 50 %, dag, 2014-01-19 – 2014-06-07 


Religionshistoria, fördjupningskurs, 15 hp 

(RKT134) 

Delkurs 1 behandlar metoder och teorier som 

används inom det religionshistoriska fältet. Du får 

fördjupad kunskap om olika teoretiska perspektiv 

på religion samt en inblick i hur olika religiösa 

texter, handlingar och tankar kan tolkas och förstås 

inom religionshistorien. Under delkurs 2 kan du 

antingen följa den föreläsningskurs som ges om 

ursprungsfolkens religioner, eller välja bland valfria 

läskurser med fördjupning mot Asiens religioner, 

judendom, islam eller Nya religiösa rörelser. 


Religionshistoria (RKT124), 15 hp eller godkänd 

fortsättningskurs i Religionsvetenskap (RK3000/ 


motsvarande 


Start: HT13, 50 %, dag, 2013-09-01 – 2014-01-18 


Tros- och livsåskådningsvetenskap, 

fördjupningskurs, 15 hp (RKT133) 

Inriktningen omfattar såväl systematisk teologi som 

religionsfilosofi och etik. Här fördjupar du dig i 

inriktningens metoder med betoning på teorier 

om analys och tolkning av religioners verklighetsuppfattning, 

gudsföreställning, människo- och 

samhällssyn. Vi fokuserar särskilt på religioners och 

livsåskådningars tillhörigheter och funktioner i ett 

föränderligt och mångkulturellt samhälle. Du tränar 

ytterligare på att analysera, tolka och diskutera 

centrala problemområden i kristen tro. 


Tros- och livsåskådningsvetenskap (RKT123), 

15 hp eller godkänd fortsättningskurs i 

Religionsvetenskap (RK3000/RKL300), 20 p (tidigare 

utbildningssystem), eller motsvarande. 


Start: HT13, 50 %, dag, 2013-09-01 – 2014-01-18 


Religionsbeteendevetenskap, 


Här fördjupar du dina kunskaper om centrala religionsbeteendevetenskapliga 

frågeställningar, teoribildningar, 

metoder och begrepp samt tränar på att 

självständigt och kritiskt reflektera och diskutera 

kring dessa. Du lär dig också att identifiera och 

formulera religionsbeteendevetenskapliga problem. 

Med empiriska metoder, individuellt eller i grupp, 

samlar du in och behandlar material av relevans för 

sådana problem. Resultatet i form av en rapport 

redovisar du i ett seminarium. 


Religionsbeteendevetenskap (RKT122), 15 hp eller 

godkänd fortsättningskurs i Religionsvetenskap 

(RK3000/RKL300), 20 p (tidigare utbildningssystem), 



Start: HT13, 50 %, dag, 2013-09-01 – 2014-01-18 



136

KURSER 


Kristendomens historia, fördjupningskurs, 

15 hp (RKT131) 

Du fördjupar dina kunskaper om kyrkornas historia 

genom att studera ett bestämt ämnesområde med 

hjälp av vetenskaplig litteratur, genom att kritiskt 

reflektera över grundläggande källtexter samt genom 

att skriva en mindre uppsats, som du själv väljer 

ämnet för. Därigenom får du utökade kunskaper 

om vad det innebär att arbeta vetenskapligt med 

texter från historia och nutid. 


Kristendomens historia (RKT121), 15 hp eller 

godkänd fortsättningskurs i Religionsvetenskap 

(RK3000/RKL300), 20 p (tidigare utbildningssystem), 



Start: VT14, 50 %, dag, 2014-01-19 – 2014-06-07 


Gamla testamentet med hebreiska, 


Du fördjupar dina kunskaper i Gamla testamentet, 

som studeras med hjälp av bibelkommentarer 

utifrån centrala gammaltestamentliga texter på 

hebreiska. Du stiftar bekantskap med textkritik och 

filologi och tränger djupare in i religionshistoriska, 

historiska, feministiska och teologiska aspekter av 

bibeltexterna och får därmed redskap för att ta ställning 

till frågor om bibelsyn och livstolkning. 

Förkunskapskrav: Godkända fortsättningskurser i 

Gamla testamentet med hebreiska (RKT126), 15 

hp och Bibelvetenskap (RKT129) eller godkänd 

kurs i Gamla testamentets hebreiska (RK4600/ 


motsvarande. 


Start: VT14, 50 %, dag, 2014-01-19 – 2014-06-07 


Nya testamentet utan grekiska, 


Du får här en introduktion i det grekiska språkets 

uppbyggnad. Du får också en orientering om 

problem och metoder vid översättning av Nya testamentet 

från grundspråket. Du lär dig att bedriva 

ett vetenskapligt studium av nytestamentlig text i 

översättning samt att författa en vetenskaplig analys 

av en nytestamentlig text. Till kursen hör ett fördjupat 

studium av den historiske Jesus och paulinsk 

teologi. 


Bibelvetenskap (RKT129), 15 hp eller godkänd 

fortsättningskurs i Religionsvetenskap (RK3000/ 


motsvarande. 


Start: VT14, 50 %, dag, 2014-01-19 – 2014-06-07 


Svenska kyrkans tro och liv, 


I fokus står Svenska kyrkans självförståelse och liv 

i historia och nutid. Infallsvinklarna och perspektiven 

är flera: identitet och mångfald, organisation 

och ämbete, bekännelse, arvet från fornkyrkan och 

reformationstiden, spiritualitet och gudstjänstliv 

samt Svenska kyrkans historia och kyrkoordning. 

Förkunskapskrav: Godkänd fortsättningskurs 

i Tros- och livsåskådningsvetenskap (RKT123), 

15 hp eller i Kristendomens historia (RKT121), 

15 hp eller motsvarande. För sökande från tidigare 

utbildningssystem krävs godkänd fortsättningskurs i 

religionsvetenskap (RKL300/RK3000), 30 hp eller 

motsvarande. 


Start: VT14, 50 %, dag, 2014-01-19 – 2014-06-07 


Multidisciplinära fältstudier, 15 hp (RKT139) 

Oavsett vad du har studerat tidigare får du här en 

introduktion till forskningsbaserade fältmetoder 

som du kan använda för fältarbete i olika delar av 

världen. Du erövrar grundläggande kunskaper och 

praktiska färdigheter i kvantitativ och kvalitativ 

metodik. Du får stöd i arbetet med att formulera 

relevanta och genomförbara forskningsfrågor. Med 

dessa som grund utför du en självständig fältstudie, 

vilken avslutningsvis redovisas i en skriftlig rapport. 

Förkunskapskrav: Godkända kurser på grundnivå 

om 60 hp eller motsvarande. 


Start: HT13, 50 %, 2013-09-01 – 2014-01-18 


Start: VT14, 50 %, 2014-01-19 – 2014-06-07 


Religionsvetenskap, examensarbete för 

kandidatexamen, 15 hp (RKT140) 

Du skriver ditt självständiga examensarbete i 

den inriktning du har läst din fördjupningskurs. 

Innehåll och litteratur väljer du i samråd med 

examinator. Du försvarar ditt vetenskapliga arbete 

vid ett seminarium. I uppsatsen visar du att du kan 

formulera ett forskningsproblem, hantera ett empiriskt 

material och kritiskt utveckla en självständig 

argumentation. 

Förkunskapskrav: Godkända kurser i religionsvetenskap/teologi 

om 75 hp. I dessa hp ska ingå 

godkänd fördjupningskurs om 15 hp i den inriktning 

som examensarbetet ska skrivas eller godkända 

kurser om 50 p (tidigare utbildningssystem) där 

godkänd C1-kurs (nivå 1A), 10 p ingår i den inriktning 

som examensarbetet ska skrivas inom, eller 

motsvarande. Examensarbetet kan skrivas samma 

termin som fördjupningskurs läses, då gäller krav 

på behörighet för denna kurs. 


Start: HT13, 50 %, dag, 2013-09-01 – 2014-01-18 


Start: VT14, 50 %, dag, 2014-01-19 – 2014-06-07 


Teologi, examensarbete för kandidatexamen, 

15 hp (RKT145) 

Du skriver ditt självständiga examensarbete i 

den inriktning du har läst din fördjupningskurs. 

Innehåll och litteratur väljer du i samråd med 

examinator. Du försvarar ditt vetenskapliga arbete 

vid ett seminarium. I uppsatsen visar du att du kan 

formulera ett forskningsproblem, hantera ett empiriskt 

material och kritiskt utveckla en självständig 

argumentation. 

Förkunskapskrav: Godkända kurser i 

religionsvetenskap/teologi om 75 hp. I dessa hp ska 

ingå godkänd fördjupningskurs om 15 hp i den 

inriktning som examensarbetet ska skrivas eller godkända 

kurser om 50 p (tidigare utbildningssystem) 

där godkänd C1-kurs (nivå 1A), 10 p ingår i den 

inriktning som examensarbetet ska skrivas inom, 

eller motsvarande. Examensarbetet kan skrivas 

samma termin som fördjupningskurs läses, då gäller 

krav på behörighet för denna kurs. 


Start: HT13, 50 %, dag, 2013-09-01 – 2014-01-18 


Start: VT14, 50 %, dag, 2014-01-19 – 2014-06-08 




15 hp (LIR201) 

För information om kursen, se Idé- och lärdomshistoria. 


För information om kursen, se Litteraturvetenskap. 

Religionspedagogik, 15 hp (RKT220) 

Du utvecklar och fördjupar din religionspedagogiska 

kompetens genom att kritisk granska och analysera 

olika fenomen. Du fördjupar din förståelse för 

komplexiteten i lärande- och undervisningsprocesser 

avseende religion och existentiella frågor hos barn, 

unga och vuxna. Du blir förtrogen med teorier och 

metoder rörande religionspedagogik och traditionsförmedling 

i skilda kulturella perspektiv. 



progression i religionsvetenskap/teologi där det 

ingår ett kandidatexamensarbete om minst 15 hp 

i Religionsvetenskap/Teologi, eller motsvarande. 

Dessutom krävs språkkunskaper motsvarande Sv B 

och En A. 


Start: HT13, 50 %, dag, 2013-09-01 – 2014-01-18 


Theory and Method in Religious Studies, 

15 hp (RKT260) 

A set of theoretical and methodological issues of 

vital importance for the study of religion will be 

presented in depth and discussed. You will also 

choose a specialisation that focuses on theoretical 

and methodological questions, relevant to a specific 

empirical material, for example, Biblical texts or 

Hindu village life. 

Förkunskapskrav: 180 hec completed courses 

from first cycle, including a specialisation in 

Religious Studies of 90 hec including a Bachelor’s 

degree Project of 15 hec. English A or English proficiency 

equivalent to IELTS 5.5 no part under 5.0 

or TOEFL 530 p, with TWE 4.0. 


Start: HT13, 50 %, dag, 2013-09-01 – 2014-01-18 


Start: VT14, 50 %, dag, 2014-01-19 – 2014-06-07 


Christian Studies, Course 1, 15 hp (RKT271) 

You start to focus on one field within the history of 

Christianity. Thereafter, you will study the history 

of the philosophy of religion, value theory and 





137


fundamental theology. Finally, you specialise within 

one of these three fields. 

Förkunskapskrav: To be eligible to the course 

the student must have passed Theory and Method 

in Religious Studies (RKT260) or have equivalent 

qualifications.RKT260 can also be studied parallel 

with RKT271, in that case the same entry requirements 

as for RKT260 apply. Furthermore, to be 

eligible for the course the student must have passed 

on either RKT131 or RKT133, or have equivalent 

qualifications. English A or English proficiency 

equivalent to IELTS 5.5 no part under 5.0 or 

TOEFL 530 p, with TWE 4.0. Transition rule: A 

student who has begun his/her studies in Religious 

studies/Theology spring semester 2010 or earlier is 

exempt from the requirement of RKT260, Theory 

and Method in Religious Studies. In that case, the 

entry requirements are the same as for RKT260. 


Start: HT13, 50 %, dag, 2013-09-01 – 2014-01-18 


Start: VT14, 50 %, dag, 2014-01-19 – 2014-06-07 


Christian Studies, Course 2, 15 hp (RKT272) 

With supervision from the teacher, you further specialise 

within a particular field that has been treated 

in Christian studies course 1. 

Förkunskapskrav: To be eligible to the course the 

student must have passed Theory and Method in 

Religious Studies (RKT260) and Christian studies, 

course 1 (RKT271) or have equivalent qualifications. 

English A or English proficiency equivalent 

to IELTS 5.5 no part under 5.0 or TOEFL 530 p, 

with TWE 4.0. Transition rule: A student who has 

begun his/her studies in Religious studies/Theology 

spring semester 2010 or earlier is exempt from the 

requirement of RKT260, Theory and Method in 

Religious Studies. 


Start: HT13, 50 %, dag, 2013-09-01 – 2014-01-18 


Start: VT14, 50 %, dag, 2014-01-19 – 2014-06-07 


Exegetics, course 1, 15 hp (RKT281) 

You follow one of two tracks: if you have previously 

studied exegetics in Hebrew or Greek you follow 

the linguistic track, if you have previously studied 

exegetics without Hebrew or Greek you follow the 

non-linguistic track. You chose specialisation and 

literature based upon a set of reading lists within 

the field of exegesis. 


the student must have passed Theory and Method 

in Religious Studies (RKT260) or have equivalent 

qualifications. RKT260 can also be studied in parallel 

with RKT281, and in that case the same entry 

requirements as for RKT260 apply. Furthermore, 

the student must have passed on either RKT138 

New Testament without greek, RKT135 New 

Testament in greek, RKT137 Old Testament 

without Hebrew or RKT136 Old Testament in 

Hebrew, or have equivalent qualifications. English 

A or English proficiency equivalent to IELTS 5.5 

no part under 5.0 or TOEFL 530 p, with TWE 

4.0. Transition rule: A student who has begun his/ 

her studies in Religious Studies/Theology spring 

semester 2010 or earlier is exempted from the 


Religious Studies. In that case, the entry requirements 

are the same as for RKT260. 


Start: HT13, 50 %, dag, 2013-09-01 – 2014-01-18 


Start: VT14, 50 %, dag, 2014-01-19 – 2014-06-07 


Exegetics, course 2, 15 hp (RKT282) 

You who have studied Exegetics course 1 can within 

this course further deepen your studies within the 

field of exegesis. 


the student must have passed Exegetics course 1 

(RKT281), and Theory and Method in Religious 

Studies (RKT260) or have equivalent qualifications. 



with TWE 4.0. Transition rule: A student who has 

begun his/her studies in Religious Studies/Theology 

spring semester 2010 or earlier is exempt from the 


Religious Studies. 


Start: HT13, 50 %, dag, 2013-09-01 – 2014-01-18 


Start: VT14, 50 %, dag, 2014-01-19 – 2014-06-07 


Religion, History and Society, course 1, 

15 hp (RKT291) 

In subcourse 1 The history of religions you will 

choose literature from a list of options focusing on 

particular geographical areas at a certain time period. 

In subcourse 2 Religion and late modernity you 

will choose literature focusing on central issues for 

the study of contemporary forms of religious life. 

The teaching is conducted in the form of obligatory 

seminars common for all students taking the course. 

Förkunskapskrav: Passed result in (RKT260), 

Theory and Method in Religious Studies, 15hec. 

A student who attends the course mentioned at 

the same time is also eligible. In that case the 

entry requirements are the same as for RKT260. 

Transitional rules: Student who began his/her studies 

in Religious studies/Theology in spring 2010 

or earlier are exempted from the requirement of 

RKT260. In that case, the entry requirements are 

the same as for RKT260. A further requirement is 

the in-depth course History of Religions (RKT134) 

or the in-depth course Psychology and Sociology 

of Religion (RKT132) with passed result, or equivalent. 



with TWE 4.0. 


Start: HT13, 50 %, dag, 2013-09-01 – 2014-01-18 


Start: VT14, 50 %, dag, 2014-01-19 – 2014-06-07 


Religion, History and Society, course 2, 

15 hp (RKT292) 

The course provides further specialisation in two 

subfields within religious studies with an emphasis 

on historical, sociological and psychological 

approaches. You will choose course literature from a 

list provided by the examiner. 

Förkunskapskrav: To eligible to the course the 

student must have passed Theory and Method in 

Religious Studies (RKT260) and Religion, History 

and Society, course 1 (RKT291), or equivalent qualifications. 

Transitional rules: Student who began 

his/her studies in Religious studies/Theology spring 

2010 or earlier are exempted from the requirement 

of RKT260, Theory and Method in Religious 

Studies. 


Start: HT13, 50 %, dag, 2013-09-01 – 2014-01-18 


Start: VT14, 50 %, dag, 2014-01-19 – 2014-06-07 



magisterexamen, 15 hp (RKT230) 

Du skriver en uppsats som visar att du behärskar 

vetenskapliga formalia och kan arbeta självständigt 

efter vetenskaplig metod. Ämne och litteratur väljs 

i samråd med examinator vid kursstart. Du deltar 

aktivt i seminariet, vid vilket du också får försvara 

din uppsats samt själv opponera på en annan students 

uppsats. Kursen kan även läsas på helfart i början/slutet 

på terminen, detta anmäls vid kursstart. 





i religionsvetenskap/teologi, eller motsvarande. 

Därutöver krävs godkända kurser på avancerad 

nivå: RKT260, Theory and Method in Religious 

Studies, 15 hp, och kurs 1 (antingen RKT271, 

RKT281 eller RKT291) i den inriktning inom vilken 

examensarbetet ska skrivas, eller motsvarande. 

Examensarbetet kan skrivas samma termin som kurs 

1 läses. Övergångsregler: student som påbörjat sina 

studier i religionsvetenskap/teologi vårterminen 

2010 eller tidigare är undantagna från kravet på 

kursen RKT260, Theory and Method in Religious 

Studies. 


Start: HT13, 50 %, dag, 2013-09-01 – 2014-01-18 


Start: VT14, 50 %, dag, 2014-01-19 – 2014-06-07 


Teologi, examensarbete för magisterexamen, 

15 hp (RKT235) 


vetenskapliga formalia och kan arbeta självständigt 



aktivt i seminariet, vid vilket du också försvarar din 

uppsats och själv opponerar på en annan students 

uppsats. Kursen kan även läsas på helfart i början/ 

slutet på terminen, detta anmäls vid kursstart. 





i religionsvetenskap/teologi, eller motsvarande. 

Därutöver krävs godkända kurser på avancerad 

nivå: RKT260, Theory and Method in Religious 

Studies, 15 hp, och kurs 1 (antingen RKT271, 

RKT281 eller RKT291) i den inriktning inom vil- 


138

KURSER 


ken examensarbetet ska skrivas, eller motsvarande. 

Examensarbetet kan skrivas samma termin som kurs 

1 läses. Övergångsregler: student som påbörjat sina 

studier i religionsvetenskap/teologi vårterminen 

2010 eller tidigare är undantagna från kravet på 

kursen RKT260, Theory and Method in Religious 

Studies. 


Start: HT13, 50 %, dag, 2013-09-01 – 2014-01-18 


Start: VT14, 50 %, dag, 2014-01-19 – 2014-06-07 



masterexamen, 15 hp (RKT240) 


vetenskaplig formalia och kan arbeta självständigt 



aktivt i seminariet vid vilket du också får försvara 

din uppsats och själv opponera på en annan students 

uppsats. Kursen kan även läsas på helfart i 

början/slutet på terminen, detta anmäls vid kursstart. 

Förkunskapskrav: Godkända kurser på avancerad 

nivå om minst 60 hp. I dessa skall ingå kurser 

om 60 hp i religionsvetenskap/teologi: RKT260 

Theory and Method in Religious Studies, 15 

hp, kurs 1 och 2 om 15 hp vardera (RKT271 

och RKT272, eller RKT281 och RKT282, eller 

RKT291 och RKT292) i den inriktning inom 

vilken masterexamensarbetet skall skrivas, samt ett 

magisterexamensarbete i religionsvetenskap/teologi 

om 15 hp, eller motsvarande. Övergångsregler: student 

som påbörjat sina studier i religionsvetenskap/ 

teologi vårterminen 2010 eller tidigare är undantagna 

från kravet på kursen RKT260, 

Theory and Method in Religious Studies. 


Start: HT13, 50 %, dag, 2013-09-01 – 2014-01-18 


Start: VT14, 50 %, dag, 2014-01-19 – 2014-06-07 


Teologi, examensarbete för masterexamen, 

15 hp (RKT245) 





aktivt i seminariet, där du också försvarar din uppsats 

samt opponerar på en annan students uppsats. 

Kursen kan även läsas på helfart i början/slutet på 

terminen, detta anmäls vid kursstart. 


nivå om minst 60 hp. I dessa skall ingå kurser 

om 60 hp i religionsvetenskap/teologi: RKT260 

Theory and Method in Religious Studies, 15 

hp, kurs 1 och 2 om 15 hp vardera (RKT271 

och RKT272, eller RKT281 och RKT282, eller 

RKT291 och RKT292) i den inriktning inom 

vilken masterexamensarbetet skall skrivas, samt ett 

magisterexamensarbete i religionsvetenskap/teologi 

om 15 hp, eller motsvarande. Övergångsregler: student 

som påbörjat sina studier i religionsvetenskap/ 

teologi vårterminen 2010 eller tidigare är undantagna 

från kravet på kursen RKT260, Theory and 

Method in Religious Studies. 


Start: HT13, 50 %, dag, 2013-09-01 – 2014-01-18 


Start: VT14, 50 %, dag, 2014-01-19 – 2014-06-07 


Degree Project, Master of Arts (Two Years), 

Religious Studies, 30 hp (RKT250) 

As a degree project you write a thesis that shows 

that you can work independently according to a 

scholarly method. You choose the subject from one 

of the following fields: Christian Studies, Exegetics 

or Religion, History and Society. Literature is chosen 

together with the supervisor at the beginning of 

the course. You actively participate in the work of 

the seminar of Religious Studies and Theology. You 

will defend your thesis and act as opponent of the 

thesis of another student. 


the student must have passed 60 hec. at the second 

cycle, where at least 45 hec in Religious Studies and 

Theology including the following courses: Theory 

and Method in Religious Studies (RKT260), 

course 1 and 2 within the specialisation of the 

degree project, that is, either RKT271 and 272 or 

RKT281 and RKT282, or RKT291 and RKT292, 

or have equivalent qualifications. Transition rule: A 

student who has begun his/her studies in Religious 

Studies/Theology spring semester 2010 or earlier 

is exempted from the requirement of RKT260, 

Theory and Method in Religious Studies. English A 

or English proficiency equivalent to IELTS 5.5 no 

part under 5.0 or TOEFL 530 p, with TWE 4.0. 


Start: HT13, 100 %, 2013-09-01 – 2014-01-18 


Start: HT13, 50 %, dag, 2013-09-01 – 2014-06-07 


Start: VT14, 100 %, 2014-01-19 – 2014-06-07 


Start: VT14, 50 %, dag, 2014-01-19 – 2015-01-18 


Teologi, examensarbete för masterexamen, 

30 hp (RKT255) 





aktivt i seminariet, där du också försvarar din uppsats 

samt opponerar på en annan students uppsats. 


nivå om 60 hp. I dessa skall ingå kurser om 45 

hp i religionsvetenskap/teologi: RKT260 Theory 

and Method in Religious Studies, 15 hp samt kurs 

1 och 2 om 15 hp vardera (RKT271 och RKT272, 

eller RKT281 och RKT282, eller RKT291 och 

RKT292) i den inriktning inom vilken masterexamensarbetet 

skall skrivas, eller motsvarande. 

Övergångsregler: student som påbörjat sina studier 

i religionsvetenskap/teologi vårterminen 2010 

eller tidigare är undantagna från kravet på kursen 

RKT260, Theory and Method in Religious Studies. 


Start: HT13, 100 %, 2013-09-01 – 2014-01-18 


Start: HT13, 50 %, dag, 2013-09-01 – 2014-06-07 


Start: VT14, 100 %, 2014-01-19 – 2014-06-07 


Start: VT14, 50 %, dag, 2014-01-19 – 2015-01-18 


Field Course, 15 hp (LIR203) 

Methodological issues of vital importance for fieldwork 

are studied. An actual field work, focused on a 

material adequate for the disciplinary specialization 

of the student, is carried out. It is reported in the 

form of a field report which is discussed and evaluated 

at a seminar. 

Förkunskapskrav: Passed courses equivalent 

to a Bachelor of Arts, Fine and Applied Arts or a 

Bachelor of Theology, and passed courses equivalent 

to 30 hec at the advanced level (second cycle). 

English A or English proficiency equivalent to 

IELTS 5.5 no part under 5.0 or TOEFL 530 p, 

with TWE 4.0. 


Start: HT13, 50 %, 2013-09-01 – 2014-01-18 


Start: VT14, 50 %, 2014-01-19 – 2014-06-07 


SCANDINAVIAN CULTURAL 

AND SOCIAL STUDIES 







These courses address foreign students with the 

aim of enlarging their knowledge of Scandinavian 

culture from aesthetical, historical and social 

perspectives. With the starting point in the contemporary 

Scandinavian society, the courses give 

a broad overview of the background, changes and 

transformations of Swedish and Scandinavian 

culture and cultural expressions. 

Grundnivå 

Scandinavian Studies: Cultural and Aesthetic 

Perspectives, 30 hp (KVL181) 

The course addresses foreign students with an interest 

in the Swedish and Scandinavian society, from 

cultural and aesthetic perspectives. It will explore 

contemporary popular film and television in a social 

framework and music and national identity in historic 

and modern contexts. The course gives a broad 

overview of Swedish literature and poetry, with 

focus mainly on Swedish modernism, and will provide 

an orientation in the development of modern 

Swedish theatre or other aesthetic expressions. 




Start: HT13, 100 %, 2013-09-01 – 2014-01-18 


Scandinavian Studies: Cultural and Social 

Perspectives, 30 hp (KVL182) 

The course addresses foreign students with an interest 

in Swedish and Scandinavian society from historical, 

cultural and social perspectives. It gives an 





139


introduction to the development of Scandinavian 

society and a broad orientation in everyday life. 

With the focus on the city of Gothenburg, cultural 

expressions and social changes will be discussed 

and it gives an orientation in several fields of the 

Swedish youth culture research, as well as the study 

of different aspects of popular culture. 




Start: VT14, 100 %, 2014-01-19 – 2014-06-07 


Cultural Perspectives on Gender and 

Families, 7,5 hp (KVL190) 

In this course we will investigate and discuss the 

contemporary Swedish family. It will provide a 

general outlook on the structure, form and mobility 

of the family, as well as a closer and more thorough 

analysis of different developments within the family. 

Some of the topics that will be raised and discussed 

are fatherhood in transition, immigrant families 

and the construction of the other and queer perspectives. 

The general focus will be on the Swedish 

family, but put into a global framework. 




Start: VT14, 100 %, 2014-05-07 – 2014-06-07 


TEATERSTUDIER 


031-786 1115, www.lir.gu.se 


031-786 4555, studiev.litt@lir.gu.se 

Vid Göteborgs universitet är ämnet Teaterstudier 

(tidigare Dramatik) inriktat på teatral gestaltning. 

Vi studerar dramaturgi, dialog, scenografi, ljus, 

rörelser och röster, det vill säga teaterföreställningens 

språk, från antiken till vår samtid. 

I dramatikundervisningen kombinerar vi teoretiska 

kunskaper med praktiska moment. Genom sceniska 

övningar får du undersöka teaterspråkets kroppsliga, 

muntliga och rumsliga dimensioner. På grundnivå 

får du kunskaper om den västerländska teaterns uttrycksformer 

och deras relation till sin samtid samt 

om teaterkonstens skilda yrkesroller. Teaterbesök 

och samtal med teaterns yrkesutövare är en del av 

verksamheten. Ämnets lärare är väl förtrogna både 

med teaterns teoretiska och praktiska sidor. Du kan 

också studera Teaterstudier på avancerad nivå och 

ämnet kan utgöra huvudområde i kandidat- och 

magisterexamen. 

Vår utbildning ger övning i att analysera dramer 

och teaterföreställningar i diskussioner och i skrivuppgifter. 

Du får insikt i relationen mellan pjästext, 

iscensättning och agerande samt i förhållandet mellan 

teaterns uttryck och det samhälle det befinner 

sig i. Du får kontakt med teaterns professionella 

utövare. De som studerat Teaterstudier hos oss 

arbetar ofta inom kultur- och utbildningssektorerna, 

till exempel som kulturskribenter, teaterproducenter, 

kulturadministratörer, teaterpedagoger, 

dramaturger och dramatiker. 

Grundnivå 

Teaterstudier, grundkurs, 30 hp (TS1111) 

Teatern uppstår i mötet mellan scen och publik. 

Här får du lära dig om teaterföreställningens många 

uttrycksmedel, så som dialog, rörelse, scenografi, 

kostym, ljus och ljud. Vi läser pjästexter från antiken 

till idag och sätter dem i relation till samhälle 

och konsttraditioner. Du kommer att gå på olika 

slags föreställningar och diskutera teater med professionella 

utövare. Du får också pröva den moderna 

teaterns centrala idéer i workshops. 




Start: HT13, 100 %, 2013-09-01 – 2014-01-18 


Teaterstudier, Fortsättningskurs, 30 hp (TS1210) 

Här får du en grundläggande orientering i olika 

dramaoch teatervetenskapliga teorier och metoder 

samt träning i att använda sådana i självständiga 

analyser av teaterns och performancekonstens olika 

aspekter. I regi- och iscensättningsövningar undersöks 

teaterspråkets kroppsliga, muntliga och rumsliga 

dimensioner. Dessa praktiska moment ligger 

sedan till grund för den teoretiska reflektionen. 


Teaterstudier, grundkurs 30 hp eller motsvarande. 


Start: VT14, 100 %, 2014-01-19 – 2014-06-07 


Teaterstudier, Fördjupningskurs, 30 hp (TS1310) 

Här får du en bred introduktion till teatervetenskapliga 

teorier och metoder. Du får också studera 

ett teatervetenskapligt specialområde i en temakurs, 

som innehåller fältstudier eller praktik på en teater 

eller i en närliggande verksamhet. I anslutning till 

temat skriver du en vetenskaplig uppsats. Kursen 

avslutas med ett seminarium där du får diskutera 

din uppsats och göra en konstruktiv kritisk granskning 

av andras arbeten. 

Förkunskapskrav: För tillträde till kursen 

krävs godkänt resultat på Dramatik 60 hp eller 

Teaterstudier 60 hp. 


Start: HT13, 100 %, 2013-09-01 – 2014-01-18 



Teaterstudier, Magisterkurs, 15 hp (TS2110) 

Kursen består av dels ett teatervetenskapligt teorioch 

metodmoment som fördjupar kunskaperna om 

analys av dramatexter och föreställningsanalys, dels 

ett teaterhistoriskt moment. Du lär dig beskriva, 

jämföra och kritiskt förhålla dig till olika dramaoch 

teatervetenskapliga teorier och metoder, och 

får djupa kunskaper om och god överblick över de 

dramaoch teatervetenskapliga problem och de 

forskningstraditioner som kursen behandlar. 





Start: VT14, 50 %, dag, 2014-01-19 – 2014-06-07 


Teaterstudier, Magisterexamensarbete, 

15 hp (TS2211) 

Denna uppsatskurs ger en breddad orientering i 

dramaoch teatervetenskaplig forskning och en 

vetenskaplig fördjupning inom ett begränsat temaområde. 

Du lär dig att planera och genomföra ett 

skrivprojekt med höga vetenskapliga anspråk i form 

av en magisteruppsats. I kursen får du även ytterligare 

övning i att diskutera det egna skriftliga arbetet 

och att föra konstruktiva kritiska diskussioner kring 

andras arbeten i seminarieform. 


minst 60 hp Dramatik eller 60 hp Teaterstudier på 

grundnivå samt kandidatexamen i ett humanistiskt 

eller samhällsvetenskapligt huvudområde, eller 

motsvarande. Dessutom krävs språkkunskaper motsvarande 

Sv B och En A. 


Start: VT14, 50 %, dag, 2014-01-19 – 2014-06-07 


VETENSKAPSTEORI 

Institutionen för filosofi lingvistik och vetenskapsteori, 

Olof Wijksgatan 6, 031-786 0000 

www.flov.gu.se 


Peter Johnsen, 031-7865213, peter.johnsen@gu.se 

Det vetenskapsteoretiska ämnet studerar kunskap 

och forskning genom att analysera vetenskapens 

grunder, praktik och gränser. Ämnet ägnar sig åt 

såväl human- som naturvetenskap, såväl nya som 

traditionella forskningsområden, vetenskapens 

normsystem och samhälleliga frågeställningar. 

Med redskap från flera olika discipliner (t.ex. filosofi, 

sociologi och antropologi) behandlas bland 

annat kunskapsteoretiska, sociala, historiska och 

politiska aspekter av forskningen. Utbildningens 

syfte är att ge kunskaper om vetenskapsteorins 

historia och traditioner, den moderna vetenskapens 

villkor samt expertkunskapens samhälleliga funktion 

och problem. 

Grundnivå 

Introduktion i klassisk vetenskapsteori, 

grundkurs, 15 hp (VT1101) 

Är du intresserad av att lära dig mer om vad vetenskap 

är? Vill du veta mer om hur man har sett på 

kunskapsbildningen inom natur- och humanvetenskaperna? 

På den här kursen får du veta hur synen 

på vad som är vetenskap har förändrats under olika 

tider. Du kommer att lära dig vad världsbild och 

tillvägagångssätt betyder för forskarnas frågor och 

deras resultat. Målet är att du skall kunna redogöra 

för olika klassiska perspektiv på vetenskaplig kunskap 

och hur de kan kritiseras. 




Start: HT13, 100 %, 2013-09-01 – 2013-11-03 



140

KURSER 


Introduktion i modern vetenskapsteori och 

vetenskapsstudier, grundkurs, 15 hp (VT1102) 

Många har hört talas om Thomas Kuhn och hans 

paradigmteori. Men vad innebär den och framför 

allt: vad har kommit efter den? På den här kursen 

får du en introduktion till de olika perspektiv på 

naturvetenskap som vuxit fram efter paradigmteorin. 

Du kommer att stifta bekantskap med 

konstruktivism inom det starka programmet och 

aktör-nätverksteorin. Du får också en inblick i feministiska 

vetenskapsstudier och hur man forskar om 

sociala och kulturella aspekter av vetenskapen. 




Start: VT14, 100 %, 2014-01-19 – 2014-03-23 



Klassisk vetenskapsteori, 15 hp (VT2106) 

Kursen handlar om hur man inom olika vetenskapsteoretiska 

traditioner har uppfattat vetenskaplig 

kunskapsbildning och ger dig fördjupad kunskap 

om centrala begrepp inom natur- och humanvetenskapernas 

vetenskapsteori. Du kommer att få 

redskap för att förstå och förklara vetenskaplig 

osäkerhet och lära dig att hantera och utveckla 

frågeställningar om vetenskapens möjligheter och 

begränsningar. 

Förkunskapskrav: Kandidatexamen om 180 hp, 

eller FT1100, FT1200, FT1300 (Teoretisk filosofi 

a, b, c), eller FP1100, FP1200, FP1300 (Praktisk 

filosofi a, b, c), eller relevanta kurser i vetenskapsteori. 

Behörig är också den med utländsk examen 

eller som bedöms ha motsvarande förkunskaper 

enligt tidigare studieordning. 


Start: HT13, 100 %, 2013-09-01 – 2013-11-03 


Modern vetenskapsteori och vetenskapsstudier, 

15 hp (VT2107) 

Vetenskapsstudier är namnet på ett stort internationellt 

forskningsområde där man undersöker 

vetenskapens sociala, kulturella och praktiska 

dimensioner. Du kommer att få lära dig de viktigaste 

perspektiven för att kunna tala om vetenskap 

på det sättet, till exempel hur man kan förklara 

varför forskare ofta är oense, hur man från olika håll 

handskas med vetenskaplig osäkerhet och hur vetenskaplig 

kunskap används för att legitimera politiska 

och andra beslut. 


eller motsvarande 


Start: VT14, 100 %, 2014-01-19 – 2014-03-23 


och kunskapsbildning. Undervisningen är upplagd 

i form av workshops med målet att du skall färdigställa 

ett självständigt arbete som kan bli din inkörsport 

till forskarutbildningen. 


eller motsvarande. Därutöver krävs godkänt resultat 

på kurserna VT2106 och VT2107. 


Start: HT13, 100 %, 2013-09-01 – 2013-11-03 


Start: HT13, 100 %, 2013-11-04 – 2014-01-18 


Start: HT13, 50 %, dag, 2013-09-01 – 2014-01-18 


Start: VT14, 100 %, 2014-01-19 – 2014-03-23 


Start: VT14, 100 %, 2014-03-24 – 2014-06-07 


Start: VT14, 50 %, dag, 2014-01-19 – 2014-06-07 


Uppsats på avancerad nivå i vetenskapsteori, 

15 hp (VT2525) 

Har du läst vetenskapsteori på avancerad nivå och 

vill skriva en uppsats i ämnet? Då är detta kursen 

för dig! Tillsammans med handledare arbetar du 

med ett lämpligt uppsatsämne, som antingen rör 

klassiska vetenskapsteoretiska problem eller tillämpning 

av metoder för en fallstudie. Obligatorisk litteratur 

finns, men varierar utifrån uppsatsen. Kursen 

är en enskild kurs i vetenskapsteori, men kan utgöra 

en del examen om den kombineras med tre andra 

kurser på avancerad nivå i ämnet. 




Start: HT13, 100 %, 2013-09-01 – 2013-11-03 


Start: HT13, 100 %, 2013-11-04 – 2014-01-18 


Start: HT13, 50 %, dag, 2013-09-01 – 2014-01-18 


Start: VT14, 100 %, 2014-01-19 – 2014-03-23 


Start: VT14, 100 %, 2014-03-24 – 2014-06-07 


Start: VT14, 50 %, dag, 2014-01-19 – 2014-06-07 


Magisterexamensarbete i vetenskapsteori, 

15 hp (VT2515) 

Är du intresserad av att skriva en längre uppsats 

i vetenskapsteori och fördjupa din kunskap om 

vetenskapens plats i samhället? På den här kursen 

får du utveckla din analytiska förmåga och får 

avancerade verktyg för att genomföra en fallstudie 

med ett metaperspektiv på vetenskaplig verksamhet 





141

KULTUR, RELIGION & HISTORIA PROGRAM 

Bebyggelseantikvariskt program, 

180 hp 

Institutionen för kulturvård, Guldhedsgatan 5A, 031-786 00 00 

www.conservation.gu.se 




www.science.gu.se/studievagledning 

Är du intresserad av äldre byggnader, stadsmiljöer, kulturlandskap? Vill du 

påverka stadens utseende, platser och livsmiljö? Bebyggelseantikvariskt program 

ger dig en gedigen och efterfrågad antikvarisk kompetens för arbete 

inom kulturarvssektor och inte minst stadsplanering. Utbildningens särprägel 

är att det historiska perspektivet möter nutida utmaningar, exempelvis hållbar 

samhällsutveckling. Du får unik spetskompetens inom bebyggelsehistoria, 

undersökning, tolkning och värdering av bebyggelse, men också färdigheter 

inom bebyggelseutveckling och byggnadsvård. Utbildningen ger anknytning 

både till aktuella yrkesfrågor och forskning. Du möter forskande lärare med 

bebyggelseantikvarisk examen, och lärare med gedigen erfarenhet från sektorn. 

På så vis blir du väl insatt i kulturvårdens verksamhet, den antikvariska yrkesrollen 

och kulturarvsproblematik. Utbildningen varvar teoretiska kurser med 

praktiska och tillämpande kurser. 

Arbetsområden 

Bebyggelseantikvarien har ett väl upparbetat arbetsfält inom offentlig och 

enskild sektor, dvs stadsbyggnadskontor, museer och länsstyrelser eller som 

antikvarisk konsult. Du är sakkunnig i antikvarisk rådgivning och antikvariska 

underlag i stadsplaneringen, men det finns också ett expanderande och brett 

spektra av nya arbetsområden, exempelvis kulturarvsutveckling, guidning eller 

marknadsföring. Med en påbyggnad i form av masterexamen kan du meritera 

dig för kvalificerade utredningsuppdrag, högre tjänster eller forskarutbildning. 

Innehåll 

Bebyggelseantikvariskt program har en alltigenom tvärvetenskaplig och tematisk 

uppläggning. Utbildningen utgörs av teoretiska kurser (exv bebyggelsehistoria, 

kulturmiljövårdslagstiftning och internationell kulturvårdsteori) och 

praktiska/tillämpande kurser (fältundersökningar, debattartikel, utställningsproduktion 

eller byggnadsvård). Flera kurser har direkt anknytning till pågående 

antikvarisk verksamhet. Stor vikt läggs vid färdigheter i kommunikation 

såsom textarbete. Undervisningen är varierande: föreläsningar, seminarier, fältarbeten, 

grupparbeten. Utbildningen innehåller resor, exkursioner, studiebesök 

och praktik. Ett självständigt examensarbete för kandidatexamen avslutar 

utbildningen. Kurslitteraturen är på engelska och svenska. 

År 1 

Bebyggelse och kulturmiljö i Norden och Europa 

– Byggnadsvård och hållbar utveckling 

– Metoder för bebyggelsestudier 

– Antikvarisk praxis I 

– Fördjupningsstudie 

År 2 

Bebyggelse och kulturmiljö i Norden och Europa (fortsättning) 

– Kulturvårdens teori och historia 

– Antikvarisk praxis II 

– Teori för bebyggelsestudier 

– Kulturmiljövårdens roll och lagstiftning 

– Självständig fördjupning 

År 3 

Kulturmiljöplanering 

– Antikvarisk praxis III 

– Praktik 

– Examensarbete 

Fortsatta studier 

Med examen från Bebyggelseantikvariskt program kan du läsa vidare till masterexamen 

i kulturvård, samt även tilll filosofie doktorsexamen i kulturvård. 

Examen: Kandidatexamen 

Förkunskapskrav: Grundläggande behörighet (GB) samt Hi A och Sh A 

(områdesbehörighet 1). Eller: GB samt Hi 1b alt. 1a1+1a2 och Sh 1b alt. 


Urval: Betyg (34 %), högskoleprov (33 %), arbetsprov och intervju (33 %). 

För mer information om arbetsprov och intervju se www.conservation.gu.se. 

Start: HT13, 100 %, dag 


Konservatorsprogrammet, 180 hp 







Är du intresserad av gamla kulturföremål och ser en utmaning i bevarandet 

av dem? För att hålla kulturarvet tillgängligt för alla krävs ett omfattande och 

kontinuerligt konserveringsarbete. Läser du Konservatorsprogrammet kan 

du kombinera konstnärligt intresse och handlag med naturvetenskapliga och 

kulturvetenskapliga kunskapsfält. Du lär dig hur man undersöker, vårdar och 

bevarar kulturföremålen och får både teoretiska och praktiska kunskaper och 

färdigheter. Utbildningen har flera inriktningar som ges ien cykel om tre år: 

Papper/Textil, Arkeologiskt/Kulturhistoriskt material och Måleri. 2013 är 

inriktning mot Måleri. 


Konservatorprogrammet är en yrkesinriktad utbildning som ger dig en gedigen 

tvärvetenskaplig kompetens. Du kommer att kunna arbeta inom museer och 

andra offentliga institutioner men också som privatpraktiserande konservator 

inom olika områden. Utbildningen följer de internationella överenskommelser 

som ger dig behörighet för fortsatta studier utomlands och kompetens 

inom yrket i enlighet med riktlinjer från E.C.C.O (European Confederation 

of Conservators-Restorers Organisation, 1994) och ENCoRE (European 

Network for Conservation/Restoration Education). 

Innehåll 

De tre första terminerna ger grundläggande utbildning i naturvetenskapliga 

och kulturrelaterade ämnen. Vanlig förekommande föremål och materialgrupper 

inom det fysiska kulturarvet presenteras, och konserveringsmetoder, etik 

och kulturvårdande principer diskuteras. Undervisningsformen är en blanding 

av praktiska övningar på föremål och teoretiska moment och diskussioner. 

Den fjärde terminen fördjupar du dig i den valda konserveringsinriktning och 

läser fortsättningskurser som består av både praktiska och teoretiska moment. 

Den femte terminen är du på handledd praktik vid en konservatorsateljé 

i Sverige eller utomlands. 

Den sjätte terminen fortsätter du din valda konserveringsinriktning med 

fördjupningsstudier. 

Utbildningen avslutas med en examensuppsats om 15 hp. 

Undervisningsformen är varierad och anpassad till olika slags lärandemål. En 

del kurser ges i traditionell föreläsningsform, men kurserna berikas med en 

mängd studiebesök, exkursioner och fältarbeten. En del kurser är upplagda 

som fallstudier och hämtar sina exempel från konserveringspraxis i omvärlden. 

Du kommer dels att arbeta självständigt i individuella fördjupningsstudier 

och arbeten, dels tränas din problemlösnings- och samarbetsförmåga i olika 

gemensamma arbetsformer. En stor del av kurslitteraturen är på engelska. 

Vissa kurser och moment kommer du att läsa tillsammans med studenter 

inom Kulturvårds andra utbildningsprogram. 


Konservatorsprogrammet kan byggas på med en masterutbildning, och på 

Institutionen för kulturvård ges också en forskarutbildning. 



142

PROGRAM 


Förkunskapskrav: Grundläggande behörighet (GB) samt Ke A (områdesbehörighet 

8, undantag ges för Fy B och Ma D). Eller: GB samt Ke 1 (områdesbehörighet 

A8, undantag för Fy 2, Ma 3c). 

Urval: Urvalet baseras på arbetsprov och intervju. För mer information se 

www.conservation.gu.se/utbildning. 



Kultur, kandidatprogram, 180 hp 

Institutionen för kulturvetenskaper, Vera Sandbergs allé 8, 

031-786 5623/6160, www.kultur.gu.se 




Är du intresserad av frågor som rör kultur, demokrati och jämlikhet? Vill du 

jobba med musik, film, på muséer eller med kulturförvaltning och jämställdhet? 

På programmet KULTUR undersöker vi det kulturellas betydelse i samhällslivet 

och granskar kultur ur ett kritiskt perspektiv. Du analyserar bilder, 

filmer och musik men också samhällsstrukturer och människors vardagsliv och 

livsvillkor. Du skaffar dig redskap att undersöka invanda uppfattningar om 

genus, klass, ålder och etnicitet. 

Sju ämnen – Barn- och ungdomskultur, Etnologi, Filmvetenskap, Genusvetenskap, 

Konst- och bildvetenskap, Kulturstudier och Musikvetenskap – 

samarbetar i programmet. Det ger dig tvärvetenskaplig kompetens. 

Du fördjupar dina kunskaper genom att välja ett av dessa ämnen, eller teaterstudier, 

religionsvetenskap, idé- och lärdomshistoria eller litteraturvetenskap 

som inriktningsämne. 

Du läser kurser som ger dig kunskaper i populärvetenskapligt skrivande, 

förvaltning, projektledarskap, entreprenörskap samt olika former av museikunskap. 

Du får träning i att arbeta utåtriktat med exempelvis utställningar, 

debattartiklar eller festivaler. I utbildningen ingår också praktik. 


Och sen då? På programmet skaffar du dig kunskaper som är viktiga att ha om 

du vill jobba på konstoch kulturhistoriska muséer, som utredare och ombud i 

demokrati- och jämlikhetsfrågor. Du får användning av utbildningen i arbeten 

som kulturkritiker, kulturjournalist och som författare av utbildnings- och kursmaterial. 

Dina kompetenser kan också komma till användning på tv-, filmoch 

mediebolag, inom folkbildning och turism eller som arrangör av olika 

kulturevenemang. Programmet ger dig också behörighet att söka till avancerad 

nivå och där ta en magistereller masterexamen på Institutionen för kulturvetenskaper. 

Därefter kan du söka vidare till forskarutbildning på institutionen. 

Innehåll 

Första terminen är en introduktion till det kulturvetenskapliga fältet. Du 

studerar kultur, modernitet, media, konsumtion och identitet. Med nyvunna 

tankeredskap kommer du att få analysera din samtid. 

Termin två till fyra, varvar du studier i inriktningsämnen (60 hp) med kurser 

som ger dig kunskaper i populärvetenskapligt skrivande, förvaltning, projektledarskap, 

entreprenörskap samt olika former av museikunskap. 

Termin fem och sex läser du teori och metodologi, gör praktik samt skriver en 

kandidatuppsats. Även under detta år kan du läsa kurser i exempelvis populärvetenskapligt 

skrivande. Du avslutar programmet med en utåtriktad kurs där 

du tillsammans med dina studiekamrater ordnar utställningar, debatter och 

föreläsningar. 


Förkunskapskrav: Grundläggande behörighet. 

Urval: Betyg (66 %) och högskoleprov (34 %) 



Kulturarvsstudier, kandidatprogram, 

180 hp 

Institutionen för historiska studier, Renströmsgatan 6, 031-786 4510 

www.historiskastudier.gu.se 


Anders Simonsen, 031-786 5526, anders.simonsen@history.gu.se 

Är det fortfarande en bra idé att sätta upp skyltar vid en stenåldersgrav? Hur 

gör man bäst en kulturstig? Är gamla fotbollsplaner värda att bevara? Att vårt 

kulturarv är en tillgång som ska användas, snarare än att passivt bevaras, är ett 

synsätt som växer sig allt starkare. Samtidigt har intresset för det förflutna fått 

ett uppsving inom populärkulturen. Programmet Kulturarvsstudier är till för 

dig som är intresserad av seder och traditioner, föremål och landskap, arkivmaterial 

och berättelser som människan lämnat efter sig och vill arbeta med att 

göra det förflutna levande. Vad ska väljas ut? Hur fylls det med ett innehåll? 

Och hur ska det presenteras? 

Innehåll 

Utbildningen har vuxit fram i mötet mellan discipliner som ur olika perspektiv 

studerat människans förhållande till det som varit: historia, arkeologi, etnologi 

och socialantropologi. En viktig bakgrund är att Kulturarv sedan 2010 utgör 

ett av Göteborgs universitets vetenskapliga profilområden. Länge behandlades 

kulturarvsfrågor främst i ett nationellt sammanhang. I programmet rör vi oss 

snarare utifrån axeln lokalt - globalt. Vi tar spjärn mot vårt eget närområde 

och vad det erbjuder av miljöer, historier, museer och kulturarvsbruk. Härifrån 

ställs frågor om kulturarvets betydelse i en internationell kontext. Kulturarvet 

diskuteras både som en lämning av en förfluten verklighet och som något som 

görs betydelsebärande i nuet. Det kan handla om materiella lämningar som 

fornminnen eller byggnader, men också ett immateriellt arv i form av konstformer, 

kunskaper, traditioner och myter. Du tränas i att kritiskt granska hur 

kulturarvet används. Du studerar hur kulturarvet kommuniceras på museer 

och inom upplevelseindustrin. Du lär dig att hantera källmaterial och teorier. 

Du lär dig att tillämpa lagar och regelverk. Du får träning i att skriva på effektivt 

sätt, och i att göra muntliga och grafiska produktioner. Allt detta är färdigheter 

som efterfrågas på museer, ämbetsverk och kommunala förvaltningar; 

men också i en bredare yrkeskontext. 

Programmet består av sex terminers heltidsstudier. De två första utgör ett basår 

i kulturarvsstudier. Terminerna 3-4 innehåller ämneskurser i form av grundoch 

fortsättningskurs i något av de ingående ämnena; termin 5 av praktik, 

alternativt valbara kurser; termin 6 av metod och teori samt examensarbete. 

Följande ämnen ingår: 

– Historia 

– Arkeologi 

– Antikens kultur och samhällsliv 

– Etnologi 

– Socialantropologi 

Programmet är i första hand tänkt för studenter som följer modellen gemensamt 

basår + fördjupning inom profilämne, men det går också bra att söka om 

du redan läst något av de ingående ämnena. Examensarbetet skrivs inom profilämnet, 

men behandlas också inom programmet. Tanken är att utbildningen 

skall vara både yrkes- och studieförberedande. 


Förkunskapskrav: Grundläggande behörighet. Från termin 3 på programmet 

ska inriktning väljas. Inriktning Historia kräver Hi A (eller Hi 1b alt. 

1a1+1a2) och Sh A (eller Sh 1b alt. 1a1+1a2). De övriga inriktningarna kräver 

endast grundläggande behörighet. 








143


Liberal arts, kandidatprogram, 180 hp 

Institutionen för filosofi lingvistik och vetenskapsteori, Olof Wijksgatan 6, 

031-786 0000, www.flov.gu.se 


Felix Larsson, 031-786 6965, felix.larsson@filosofi.gu.se 

Programmet är Göteborgs universitets nya spetsutbildning i humaniora och 

vänder sig särskilt till dig som söker en utmaning och vill ha en avancerad 

utbildning i klassisk humanvetenskap. Göteborgs universitet är i dagsläget det 

enda nordiska lärosäte som erbjuder en utbildning av befintligt slag. 

Kandidatprogrammet Liberal Arts har som övergripande mål att utforska 

och analysera människans strävan efter att förstå sig själv och sin omvärld 

och att skapa mening och system i det hon upplever. Tillsammans med dina 

kurskamrater och lärare kommer du att fördjupa dig i de stora filosofiska 

och skönlitterära klassikerna (från Homeros, Platon och Aristoteles via bland 

andra Augustinus, Averroes, Thomas av Aquino, Descartes, Milton, Darwin, 

Kierkegaard, Wittgenstein, Camus och Beauvoir till vår egen tids stora författare 

och tänkare). Med den filosofihistoriska bakgrunden som bas – med stöd 

av de klassiska språken och skönlitteraturen – orienterar du dig framåt genom 

tänkandets historia fram till samtiden. 

Via varierad och intensiv djupläsning av originalverk tränas du i kritisk analys, 

självständigt tänkande, vetenskaplig metod och hållbar argumentation – intellektuella 

förmågor som är nödvändiga för att du skall vara väl förberedd inför 

de komplexa problem som en värld i snabb och ständig förändring konfronterar 

dig med. Ett centralt inslag i programmet är mötet mellan humanvetenskap 

och andra discipliner som har sitt ursprung och sin metodologiska grund 

i humanvetenskapen. I programmets enskilda moment ägnar du dig åt en syntes 

av de humanvetenskapliga ämnena filosofi, idéhistoria, litteraturvetenskap 

och klassiska språk, men i kombination med dessa också åt astronomi, fysik, 

matematik, biologi och rättsvetenskap. 

Som student på kandidatprogrammet i Liberal Arts möter du uteslutande 

lärare som är aktiva som forskare inom de ämnesområden som studeras. 

Programmet värnar om nya pedagogiska former som gynnar en tät, kreativ och 

intellektuell miljö. Seminariet är en vanligt förekommande undervisningsform 

och du får som student en unik tillgång till lärarlagets samlade kompetens 

via samundervisande lärarlag. Du ingår också i mindre lärarledda läsgrupper 

och får individuell handledning löpande under programmets gång. Få platser 

erbjuds. Blir du antagen har du tre intensiva och krävande år framför dig. Din 

arbetsinsats kommer att ge ett resultat vars värde är beständigt oavsett om du 

efter avslutade studier väljer att gå ut i yrkeslivet eller fortsätta att studera. 

Liberal Arts utgörs helt av tvärvetenskapliga tematiska kurser som är unika för 

programmet. Tillgodoräknanden av tidigare studier i närliggande ämnen är 

därför inte möjliga. 






Religionsvetenskapligt program, 

kandidatprogram, 180 hp 

Institutionen för litteratur, idéhistoria och religion, 031-786 1115 

www.lir.gu.se 


Kristina Svensson, 031-786 4519, kristina.svensson@lir.gu.se 

Mycket tyder på att intresset för olika religioner liksom den religiösa dimensionens 

närvaro i samtida diskussioner och förhållanden har ökat, både lokalt och 

globalt. Religioner och dess uttrycksformer är också något som förändras över 

tid. Gamla frågor omformuleras och nya frågor ställs, vilket i sin tur leder till 

ett behov av kvalificerad religionsvetenskaplig kompetens. Det får du genom 

detta kandidatprogram. Du får kunskaper om olika religioner och livsåskådningar, 

deras uttrycksformer, urkunder, historiska utveckling och sociala 

funktion i samtiden och i historien. Du tillägnar dig redskap för att kritiskt 

kunna analysera, bearbeta och förhålla dig till olika komplexa frågor och företeelser 

som återfinns i ett mångreligiöst samhälle. Du får självständigt bearbeta 

frågor och material som är relevant ur ett religionsvetenskapligt perspektiv. 

Programmet är en generalistutbildning. Det leder inte till något specifikt yrke 

utan ger en stabil grund för att arbeta inom flera olika områden. Då du jämte 

studierna i religionsvetenskap kan välja upp till 90 hp i andra universitetsämnen, 

har du möjlighet att forma din utbildning utifrån personliga intressen 

och framtida mål. 

Innehåll 

För att uppfylla kraven för en Filosofie kandidatexamen med huvudområde 

religionsvetenskap och teologi läser du enligt följande: 

– Grundkurs religionsvetenskap och teologi, 30 hp 

– Fortsättningskurs religionsvetenskap och teologi, minst 30 hp 

– Fördjupningskurs religionsvetenskap och teologi, minst 15 hp 

– Kurser i andra, valfria ämnen om sammanlagt maximalt 90 hp 

– Kandidatexamensarbete religionsvetenskap och teologi, 15 hp 

Termin 1 läser du grundkurs i religionsvetenskap 30 hp, termin 2 fortsättningskurs 

30 hp med inriktning Religion, historia och samhälle. Termin 3-4 

läser du huvudsakligen kurser i andra ämnen. Termin 5 och 6 ägnas delvis åt 

studier i andra ämnen men främst åt fördjupningskurs i Religion, historia och 

samhälle, fältstudiekurs samt kandidatexamensarbete i religionsvetenskap och 

teologi. 

Studiegångar kommer att presenteras när du påbörjat dina programstudier. Vi 

ger vägledning och stöd inför dina val av andra ämnen, så att du sammantaget 

får en utbildning som motsvarar dina specifika intressen och mål. Om du vill 

använda dina 90 valfria högskolepoäng till ytterligare studier i religionsvetenskap 

och teologi erbjuder vi utöver Religion, historia och samhälle fortsättnings- och 

fördjupningskurser i: 

– Bibelvetenskap; Gamla och Nya testamentet studeras med eller utan 

språkstudier 

– Kristendomens historia 

– Tros- och livsåskådningsvetenskap 

Till alla kurser i religionsvetenskap och teologi har du platsgaranti. Övriga 

ämnen väljer du ur det övriga kursutbudet. Till dessa kurser har du inte platsgaranti. 


Efter avslutat program kan du studera vidare på avancerad nivå, vilket kan 

leda till en magisterexamen (60 hp) eller en masterexamen (120 hp). Båda 

examina ger dig behörighet att söka forskarutbildningen i religionsvetenskap 

och teologi. 






Teologiskt program, kandidatprogram, 

180 hp 

Institutionen för litteratur, idéhistoria och religion, 031-786 1115 

www.lir.gu.se 



Har du som mål att bli präst i Svenska kyrkan? Eller avser du att bli pastor i 

annan kyrka eller på annat sätt verka i ett religiöst samfund? Dina framtida 

mål kanske ännu inte har tagit form men du är intresserad av och vill fördjupa 

dina kunskaper och färdigheter inom religionsvetenskap och teologi? Då är 

detta ett kandidatprogram för dig. Utbildningen är konfessionslös. 

Innehåll 

Alla läser inledningsvis grundkursen i religionsvetenskap, 30 hp. För att uppfylla 

kraven för en teologie kandidatexamen om 180 hp läser du därefter: 


144

PROGRAM 


– Minst tre fortsättningskurser i religionsvetenskap och teologi om 

sammanlagt 45 hp 

– Minst två fördjupningskurser i religionsvetenskap och teologi om 

sammanlagt 30 hp 

– Ytterligare kurser i religionsvetenskap och teologi om minst 30 hp 

– Andra ämnen av relevans för din utbildning, maximal 30 hp 

– Kandidatexamensarbete i religionsvetenskap och teologi om 15 hp 

Huvudområdet religionsvetenskap och teologi består av följande inriktningar: 

– Religion, historia och samhälle 

– Bibelvetenskap; Gamla och Nya testamentet med eller utan språkstudier 

– Kristendomens historia 

– Tros- och livsåskådningsvetenskap 

Som programstudent har du platsgaranti till alla kurser inom huvudområdet. 

Studiegången för dig som avser att bli präst i Svenska kyrkan ligger relativt 

fast och den presenteras i början av utbildningen. Tyngdpunkten ligger innehållsligt 

på Kristendomens historia, Tros- och livsåskådningsvetenskap samt 

Bibelvetenskap. Det senare ägnar du dig åt helt och hållet under år 2. Här får 

du bland annat läsa Nya testamentet med grekiska (Gamla testamentet med 

hebreiska erbjuds inte för programmet som startar ht 2013). Har du andra 

mål och andra valmöjligheter skräddarsyr vi en studiegång som passar just dig. 


Efter avslutat program kan du studera vidare på avancerad nivå, vilket kan 

leda till en magisterexamen (60 hp) eller en masterexamen (120 hp). Båda 

examina ger dig behörighet att söka forskarutbildningen i religionsvetenskap 

och teologi. 







Gendering Practices, Master’s 

Programme, 120 hp 

Institutionen för kulturvetenskaper, Vera Sandbergs allé 8, 

031-786 5623/6160, www.kultur.gu.se 




Do you want to change the world? Do you want to challenge social and 

cultural norms about gender, ethnicity, sexuality, class, functionality? Are 

you interested in working with issues of gender and equality in your everyday 

practice? Then Gendering Practices is the Master’s Programme for you. 

Making you familiar with theories of power relations and equality work, this 

programme will help you develop a reflexive approach to your practical work, 

and provide you with methodological insights into the field of gender studies 

and research. Gendering Practices will prepare you for an international labour 

market that requires advanced knowledges about – and critical perspectives on 

– power relations, equality work, and social and cultural norms. 

Drawing on the strength of the interdisciplinary field of Gender Studies, 

the programme is a co-operation between Gender Studies and scholars and 

teachers working with gender and feminist theory within other departments at 

the University of Gothenburg. The programme offers four different strands of 

study, developed to prepare the students for different parts of the labour market: 

Equality Politics, Organisation, and Law; Cultural Theories, and Practices; 

Cultural Heritage; Body Politics, and Social Health. It also prepares students 

for doctoral studies in Gender Studies, Social Medicine, Global Studies, 

History, Comparative Literature, History of Science and Ideas, Art History 

and Visual Studies, Ethnology, Film Studies, and Musicology. 

Innehåll 

The programme is structured around the conviction that theory and practise 

are intertwined, and that gender studies is an interdisciplinary field. Hence an 

emphasis has been put on an integration of core courses and courses specific 

for the different strands. 

The first semester consists of two core courses: Theoretical Perspectives in 

Gender Studies and Methodologies in Gender Studies. During the second 

semester the students chose one of the four strands of the programme, and 

take courses in one or two subject areas. The first part of the third semester 

the students either take additional courses within their respective strands, or 

make 10 weeks worth of internship. The latter part of the semester is reserved 

for the core course Interdisciplinary Challenges in Gender Studies. During the 

fourth semester all students complete a Master’s thesis. 

The programme, as a whole, focuses on the complexity of gendering practices, 

and the development of a meta-theoretical perspective on knowledge production. 

The overall objective of the curriculum is to build a platform for interdisciplinary 

encounters between different academic disciplines, generating new 

ways of understanding, and working with gendered practices. 

Examen: Masterexamen 

Förkunskapskrav: Students with a Bachelor’s degree in Gender Studies, 

or a Bachelor’s thesis with a gender perspective written within another discipline, 

are eligible to apply for this programme. The programme co-ordinator 

for Gendering Practices is responsible for individual evaluations of Bachelor’s 

theses from other disciplines than Gender Studies, to secure the level of each 

applicant’s knowledges in the field of gender and feminist theory. 




Kulturarv och modernitet: materiellt och 

immateriellt under 1000 år, 120 hp 

Institutionen för historiska studier, Renströmsgatan 6, 031-786 4510 

www.historiskastudier.gu.se 


Information om programmet kan ges av programmets koordinator vid 

Institutionen för historiska studier och studievägledare vid Institutionen för 

kulturvetenskaper. 

I utbildningen Kulturarv och Modernitet förenas tre vetenskaper som med 

olika infallsvinklar söker kunskap om det förflutna: arkeologi, etnologi, och 

historia. Med utgångspunkt i materiella lämningar, muntligt berättande och 

skriftliga källor söker vi nya kunskaper och perspektiv på det som en gång var. 


Kulturarv och modernitet är i första hand avsedd för dig som satsar på forskarutbildning 

eller en framtid inom kulturarvssektorn. Denna sektor befinner 

sig sedan en tid i ett skede av förändringar. Successivt växer ett mer aktivt 

förhållningssätt fram, där kulturarvet definieras av medborgarna i dialog med 

kulturarvssektorn. Samtidigt ökar intresset för det i tid näraliggande och för 

immateriella kulturarv. Idag är det uppenbart att platser, föremål och berättelser 

kan ha helt olika innebörd beroende på vem som betraktar dem och genom 

samhällets förändringar används det förflutna hela tiden på nya sätt. Vad som 

är värt att bevara är inte längre lika självklart. Utbildningen Kulturarv och 

Modernitet syftar till att ge en kompetens att hantera denna problematik. 

Vad är egentligen kulturarv? Vilka intressen och behov avgör hur det förflutna 

uppfattas och presenteras? Hur kan vi med vetenskapliga verktyg från arkeologi, 

historia och etnologi på en och samma gång söka kunskaper om det som 

var och samtidigt göra detta betydelsebärande och intressant i en föränderlig 

samhällskontext? 

Innehåll 

Programmet omfattar två års studier och leder till masterexamen i arkeologi, 

etnologi eller historia (det är också möjligt att välja en ettårig magistervariant). 

Den första terminen läser du kurser som ger en grundläggande förståelse för 





145


de ingående vetenskaperna, deras förhållningssätt till det förflutna och till de 

texter, artefakter och berättelser historien lämnat efter sig. Därefter följer en 

fältkurs som omfattar hela den andra terminen. Vi väljer ut en plats som kan 

antas dölja intressanta kulturarvsaspekter. Här genomförs sedan en tvärvetenskaplig 

undersökning, innefattande arkeologiska, historiska och etnologiska 

metoder. Syftet är både vetenskapligt och kulturarvsförmedlande. Under den 

tredje terminen läser du fria kurser, varvid även praktik kan ingå. Vi rekommenderar 

också en forskarförberedande kurs i något av de ingående ämnena. 

Programmet avslutas med ett självständigt arbete om 30 hp. 


Förkunskapskrav: Kandidatexamen 180 hp, eller motsvarande, med något 

av ämnena Arkeologi, Etnologi eller Historia som huvudämne (90 hp). 




Masterprogram i kulturvård, 120 hp 







Vill du fördjupa dina dina kunskaper om vård, värdering och utveckling av 

det materiella kulturarvet? Som student vid masterprogrammet i kulturvård 

skärper du din förmåga att självständigt identifiera och berbeta komplexa problemställningar 

inom det kulturvårdande verksamhetsfältets olika inriktningar. 

Utbildningen förbereder också för studier på forskarnivå i Kulturvård. 

Har du en inriktning mot byggd miljö och bebyggelseantikvariskt arbete, ger 

masterprogrammet fördjupade kunskaper och aktuella redskap för att göra 

kvalificerade analyser. Inom programmet behandlas allt från bevarandemöjligheter 

till brukande och utveckling i enlighet med samhälleliga mål om 

delaktighet och hållbar utveckling. Du stärker din kompetens för kvalificerade 

arbetsuppgifter som bebyggelseantikvarie. 

Är din inriktning kulturhistorisk konservering, ger masterprogrammet fördjupade 

kunskaper inom ditt specialområde där material, nedbrytningsprocesser 

och ett långsiktigt bevarande är i fokus. Du vidareutvecklar och stärker även 

din förmåga att kritiskt bedöma relevanta vetenskapliga, etiska och samhälleliga 

aspekter inom konservatorns mångfacetterade arbetsfält. Utbildningen 

ges i enlighet med riktlinjer från E.C.C.O (European Confederation of 

Conservators-Restorers Organisation 1994) och ENCoRE (European Network 

for Conservaton / Restoration Education). 

Har du annan relevant vetenskaplig och professionell bakgrund, och ett intresse 

för kulturarvets materiella och immateriella aspekter, ger masterprogrammet 

i kulturvård dig möjligheter att fördjupa dina kunskaper i kulturvårdens teori 

och praktik. 

Innehåll 

Dina studier på masterprogrammet inleds med gemensamma kurser som ger 

en fördjupning i kulturvårdens vetenskapsteoretiska utgångspunkter, historiska 

förutsättningar och roll i samhället, liksom undersökningsmetoder av 

relevans för det kulturvårdande fältet. Därefter får du möjlighet att skräddarsy 

din masterexamen genom att kombinera kurser som ges vid Institutionen 

för kulturvård med kurser vid andra institutioner, i Sverige och utomlands. 

Inriktningsspecifika kurser som ger fördjupade och breddade kunskaper 

inom kulturvårdens olika områden erbjuds återkommande vid Institutionen 

för kulturvård. Studierna avslutas med ett examensarbete om 30 eller 60 hp. 

Programmet ges vid behov på engelska. 


Förkunskapskrav: Kandidatexamen, konstnärlig kandidatexamen, yrkesexamen 

om minst 180 hp, eller motsvarande utländsk examen. Inriktningen 

av studierna på grundläggande nivå, för den sökande, ska omfatta sådana 

kunskapsområden som studerar kulturarvets innehåll, organisation eller uppbyggnad, 

eller som studerar olika tillämpande perspektiv på kulturarvet i en 

samhällelig kontext, eller som studerar förutsättningarna för hur kulturarvet 

kan tolkas och konstrueras. Engelska B eller kunskaper i Engelska motsvarande 

IELTS 6.5 ( ingen del lägre än 5.5) eller TOEFL 575 p och TWE 4.5. 

Urval: Högskolepoäng inom kulturvård. 



Religious Studies, Master’s 

Programme, 120 hp 

Institutionen för litteratur, idéhistoria och religion, 031-786 1115, 

www.lir.gu.se 



If you want to deepen your knowledge and abilities within religious studies 

and theology, then this is the right programme for you. 


The programme is mainly for you who want to work with people in contexts 

where religious studies or theological competence is in demand. 

Innehåll 

We begin the programme with an obligatory course, RKT260 Theory and 

Method in the Study of Religion, 15 hec. Parallel with it you study the first 

course within one of the three specialisations based upon your choice and 

earlier study merits: 

Religion, History and Society 

You focus on history of religions, sociology and psychology of religion. 

Exegesis 

Within this specialisation you deepen your knowledge of the exegesis of the 

Old and New Testaments, either with Hebrew/Greek, or without language 

studies. 

Christian Studies 

You specialise on historical studies of Christianity, as well as systematic 

theology, ethics and philosophy of religion. 

Each specialisation consists of two courses, course 1 and course 2, of 15 hec 

each. Thereafter, you choose thematic courses of up to 45 hec, that will presented 

when the programme starts. If you want to base your degree project on 

field studies, then we highly recommend our field course, 15 hec. All specialisations 

have English medium courses, but if all students understand Swedish, 

then Swedish can be used. 

Finally, you write a Master’s thesis. 


Förkunskapskrav: Bachelor of Arts Degree or Bachelor of Theology Degree 

or equivalent, with at least 90 hec (in depth) pass grade in Religious Studies 

or Theology, including a research essay of at least 15 hec. English A or English 

proficiency equivalent to IELTS 5.5 no part under 5.0 or TOEFL 530 p, with 

TWE 4.0. 





146

Kultur, religion & historia - Göteborgs universitet

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?