Humanistiska fakulteten - Göteborgs universitet

årsberättelse 

humanistiska 

fakulteten 

2012

Humanistiska fakulteten 

Göteborgs universitet 

Innehåll 

Renströmsgatan 6 

Box 100 

Kort om 20123 

405 30 Göteborg 

Dekanus inleder4 

Telefon växel: 031-786 00 00 

www.hum.gu.se 

Studentkåren har ordet5 

Grundutbildning6 

Denna årsberättelse är 

producerad vid Humanistiska 

fakultetskansliet, Göteborgs 

universitet i februari 2013. 

Redaktör och layout: 

Thomas Melin 

Omslag: 

Kristina Edberg Nyborg, 

informationsenheten 

Fotografer: 

Tony Axelsson (s. 23) 

Néstor Cordero (s. 29) 

DDR GBG (s. 21) 

Ola Kjelbye (s. 25) 

Kajsa Landström (s. 23) 

Thomas Melin (s. 4–6, 8–11, 

13–16, 19, 20, 22, 24, 26–28, 

30, 31) 

Göran Olofsson (s. 7, 16) 

Louise Quistgaard (s. 3, 10, 

15, 24) 

Kristian Sahlberg/Mecka 

(s. 34) 

Johan Wingborg (s. 12) 

Göteborgs universitet är 

miljöcertifierat enligt både 

Europeiska och internationella 

standards. 

Forskarutbildning8 

Forskning10 

Samverkan12 

Internationalisering14 

Arbetsmiljö16 

Personal18 

Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori20 

Institutionen för historiska studier22 

Institutionen för kulturvetenskaper24 

Institutionen för litteratur, idéhistoria och religion26 

Institutionen för språk och litteraturer28 

Institutionen för svenska språket30 

Ekonomi32 

Nytt magasin 34 

Kort om 2012 

Stora forskningsanslag 

Fakulteten erhöll stora anslag från både 

Riksbankens Jubileumsfond (RJ) och 

Vetenskapsrådet. RJ beslutade bland annat 

att bevilja 32,7 miljoner kronor till forskningsprogrammet 

”Representation and Reality”. 

Fler kvinnliga professorer 

Snedfördelningen bland professorer minskade 

under året. Av tio nya professorer var sex 

kvinnor. Tre professorer rekryterades externt 

medan övriga befordrades. 

Nya program 

Två nya kandidatprogram med inriktning 

mot språk startade hösten 2012, 

Språkkonsultprogrammet och Internationella 

språkprogrammet. 

Högtidligt examensfirande 

Den första fredagen i oktober hölls 

traditionsenligt den årliga examenshögtiden 

vid fakulteten. Efter tal, diplomutdelning och 

musik tågade examinaterna i procession genom 

Humanist-ringen. 

Internationell uppmärksamhet 

Det första kvartalet fick en nyhet från 

fakulteten stor uppmärksamhet på den 

amerikanska vetenskapssajten EurekAlert. 

Pressmeddelandet ”Computer programs that 

think like humans” öppnades 11 064 gånger. 

Indiens dolda apartheid 

Ruth Manorama kämpar för Indiens mest 

förtryckta folkgrupp: daliterna, de kastlösa. 

Under Global Week besökte hon Humanisten 

där hon talade på temat ”dold apartheid”. 

Nybygge konkretiserades 

Sedan flera år tillbaka har en tillbyggnad 

av Humanisten planerats. Under året 

konkretiserades planerna och ett förslag på hur 

nybygget ska se ut togs fram. 

Tre nya hedersdoktorer 

Språktidningens chefredaktör Patrik Hadenius, 

författaren och tidigare Babelprogramledaren 

Daniel Sjölin samt arkeologen Ericka Engelstad 

utsågs till hedersdoktorer vid Humanistiska 

fakulteten. 

Humanistiska 

fakulteten 

Utbildning på grundoch 

avancerad nivå 

Helårsstudenter: 3 685 

Forskarutbildning 

Forskarstuderande: 110 

Doktorsexamina: 22 

Licentiatexamina: 3 

Personal 

Anställda: 563 

Motsvarande 

heltidsarbeten:508 

Lärare/forskare och 

doktorander:352 

Professorer: 61 

Teknisk/administrativ 

personal: 95 

Institutioner 

Filosofi, lingvistik och 

vetenskapsteori 

Historiska studier 

Kulturvetenskaper 

Litteratur, idéhistoria och 

religion 

Språk och litteraturer 

Svenska språket 

Ekonomi 

Anslagsmedel, 

miljoner kronor: 364 

Externa medel 

och övriga intäkter, 


Bredd bland nya doktorander 

Spännvidden var stor när Humanistiska 

fakultetens nya doktorander presenterade 

sig och sina ämnen för varandra under två 

introduktionsdagar i början av hösten. 

Perspektiv på James Joyce 

Humanistiska fakultetens största bidrag till 

Vetenskapsfestivalen, ”I huvudet på James 

Joyce – en dag om en dag i Dublin”, lockade 

många till Humanisten. 

Intäkter totalt, 


www.hum.gu.se 

2 

3

DEKanus inleder 

STUDENtkåren HAR ORDET 

Fakultet i förändring 

Trygghet, gemenskap, försprång 

En årsberättelse ska på relevant sätt sammanfatta det 

år som gått samtidigt som åren griper in i varandra 

och det just gångna omärkligt glider över i det nya. 

Under 2012 skedde flera av de stora förändringar av 

Göteborgs universitet som förbereddes åren innan 

och som nu, vid ingången av 2013, fortfarande pågår 

och ännu inte är helt på plats. 

Verksamma vid Humanistiska fakulteten har lagt ner 

både stort engagemang och mycket arbete för att leva upp 

till de krav som förändringsarbete alltid innebär. I färskt 

minne finns vår egen omorganisation från 2008–09 då 

sexton institutioner blev sex. Förra året genomförde vi en 

uppföljning av hur institutionerna uppfattat utgången av 

denna process. Analysen visar på stor tillfredsställelse med 

att institutionerna blivit större och färre då synergieffekter 

uppstått inom såväl forskning som utbildning och administrationen 

blivit mer professionell. 

Under våren 2012 var det mesta sig likt på fakultets- och 

institutionsnivå. Vi hette fortfarande HFN och hade en väl 

tilltagen fakultetsnämnd, som fattade beslut om utbildning 

och forskning, ofta efter långa och ingående debatter 

och ibland omröstning. Vissa beslut var kontroversiella 

och innebar stor medial uppmärksamhet, protester och 

upprörda stämningar men fakultetsnämnden tog också 

beslut om ett tjugotal nya doktorander, nya programutbildningar 

och en satsning på gästforskare. 

Den nya organisationen av universitetet trädde i kraft 

1 juli, vilket innebar större autonomi och ansvar för 

institutionerna där prefekten har huvudrollen, kraven på en 

professionell administration ökar och där fakultetskansliets 

stöd till institutionerna minskar. Fakultetsstyrelsen ersatte 

fakultetsnämnden och uppgifter och ansvar på olika nivåer 

flyttades om och tydliggjordes. Prefekter utsågs efter val på 

institutionerna och vid Humanistiska fakulteten innebar 

det att tre nya prefekter tillträdde. 

Som en konsekvens av institutionernas nya och fler 

uppgifter reducerades också fakultetsledningen från fem 

till tre dekaner, som tillsammans med kanslichef och stöd 

från kansliet har i uppdrag att strategiskt planera, följa 

upp och kvalitetssäkra verksamheten. Fakultetsledningens 

mål är att samla, stärka och ena fakulteten men även att 

öppna för samverkan med andra fakulteter och lärosäten, 

liksom med aktörer utanför universitetet. Vi eftersträvar 

ett nära samarbete med institutionerna men vill också 

underlätta för ökat samarbete mellan dem. Denna strävan 

har förstärkts under året och resulterat i tätare dialog och 

kommunikation med såväl prefekter som viceprefekter för 

olika områden. 

Parallellt med omorganisationen har arbetet med Vision 

2020 pågått. Genom hög kollegial aktivitet där skarpa 

analyser krävts och konkreta idéer utväxlats, har treåriga 

handlingsplaner utformats på alla nivåer. Visionsarbetet 

har genomförts seriöst och kreativt och skapat synlighet 

åt både styrkor och svagheter, åt det vi redan utför väl och 

det som behöver förbättras. Att planera strategiskt utifrån 

de förutsättningar som finns och ibland krydda med det 

önskvärda behövs för att höja blicken och öka sin ansträngning. 

Arbetet med Vision 2020 har lagt en gedigen grund 

för fortsatt utveckling av det för oss och omvärlden viktiga 

humanistiska området. 

Margareta Hallberg 

Dekanus 

”Studierna är en trygg och utvecklande tid där alla studenter känner en gemenskap 

och får ett försprång ut i livet efter studierna.” Göta studentkårs vision ligger 

till grund för vårt arbete på Humanistsektionen och år 2012 var inget undantag. 

Under året har vi arbetat med våra två 

huvudområden: utbildnings- samt studiesociala 

frågor. 

För att alla studenter ska kunna tillgodogöra 

sig en högkvalitativ utbildning har vi 

bedrivit utbildningsbevakning, dels genom 

att utse studentrepresentanter till fakultetens 

olika organ, dels genom att hantera enskilda 

studentärenden. 

Parallellt med detta bygger vi sakta men 

säkert upp en stabil grund av studentgrupper 

och föreningar. Dessa har anordnat föreläsningar, 

filmvisningar och panelsamtal inom 

en rad olika ämnesområden. Dessutom har 

Humanistsektionens alldeles egna festförening 

organiserat uppskattade sittningar. 

En viktig del av det studiesociala arbetet 

är mottagningen som arrangeras för att 

välkomna nya (och gamla!) studenter till 

universitetet. Höstens mottagning var 

mycket lyckad och vi tycker oss se att 

Humanistsektionens samlade arbete under 

2012 ledde till ökat studentengagemang som 

vi hoppas håller i sig in i nästa år! 

Humanistiska Doktorandrådet 

För Humanistiska doktorandrådet (HDR) 

var 2012 ett speciellt år. Vi har haft representanter 

från samtliga institutioner, god 

ekonomi, samt ett bra samarbete med såväl 

institutionernas doktorandgrupper som med 

de övergripande doktorandföreningarna vid 

universitetet. 

Likväl så inleddes året med en viss oro till 

följd av omorganisationen. Doktoranderna 

har under senare år haft god insyn i de frågor 

som rört forskarutbildningen på fakulteten, 

men då stora delar av det som rör doktoranderna 

nu skulle hamna på de olika institutionerna, 

riskerade det att försvåra vårt arbete 

med att bevaka doktorandfrågor. 

Efter sommaren visade det sig dock att 

vi hade oroat oss i onödan. Vi har fortsatt 

representation i de olika beslutande och 

beredande grupperna vid fakulteten, men 

har även god insyn i arbetet med forskarutbildningsfrågor 

på institutionerna, mycket 

tack vare våra ledamöters stora engagemang. 

Under hösten har vi även haft nöjet att 

välkomna många nyantagna doktorandkollegor, 

vilket till vår stora glädje har bidragit 

till att många av doktorandmiljöerna nu har 

kunnat växa sig ännu starkare. 

Linnéa Johansson, HDR 

Katarina Hylander, Humanistsektionen 

Katarina Hylander (ordförande 

Humanistsektionen) 

och Linnéa Johansson 

(ordförande HDR). 

Studenterna vid Humanistiska 

fakulteten företräds 

av två sektioner i Göta 

studentkår: studenter på 

grundoch avancerad nivå 

av Humanistsektionen och 

forskarstudenter av Humanistiska 

doktorandrådet 

(HDR). 

4 

5

GRUNDUTBILDNING 

Fortsatt utveckling av fler program 

2012 har varit ett händelserikt år för fakultetens grundutbildning, både på grund 

av förändringar som vi själva initierat och på grund av Göteborgs universitets 

omorganisation. 

Christina Thomsen 

Thörnqvist, vicedekan för 

utbildning, ansvarar för 

utbildningsfrågor på grund-, 

avancerad och forskarnivå. 

Praktikkurs har 

gett jobb 

Under året har den fakultetsgemensamma 

kursen 

”Kvalificerad arbetspraktik” 

(30hp) getts både under 

höst- och vårterminen. 

Kursen vänder sig till de 

studenter som redan har 

läst fem terminer och 

skrivit klart sin fördjupningsuppsats 

inom något 

av våra huvudämnen. 

Studenterna gör praktik i 

17 veckor parallellt som de 

också diskuterar humanioras 

roll i samhället och hur 

deras utbildning knyter an 

till praktiken. Kursen avslutas 

med en praktikrapport. 

Två tredjedelar av 

praktikstudenterna fick 

arbete i någon form efter 

sin praktik. 

Med den nya fakultetsstyrelsens tillträde vid 

halvårsskiftet fick fakulteten en ny och större 

beredningsgrupp för utbildningsfrågor. 

En av gruppens första uppgifter blev att 

utifrån Göteborgs universitets Vision 2020 

formulera fakultetens mål för kommande års 

arbete med grundoch forskarutbildning. 

Ytterligare två kandidatprogram 

Ett av de mål som formuleras i handlingsplanen 

är att fakulteten skall fortsätta 

utvecklingen av fler programutbildningar. 

Det var på många sätt ett givet mål utifrån 

våra erfarenheter av de nya humanistiska 

program som startat under de senaste åren. 

Satsningarna från 2011, kandidatprogrammet 

i Liberal Arts och Kommunikatörsprogrammet 

på avancerad nivå, tog under 2012 

emot sin andra studentkull och konkurrensen 

om platserna var fortsatt hård. 

Hösten 2012 startade också två nya 

kandidatprogram med inriktning mot språk, 

Språkkonsultprogrammet och Internationella 

språkprogrammet, som glädjande nog 

också fick många sökande. Sammantaget 

tyder allt så långt på att fakultetens nya 

program varit utomordentligt viktiga 

satsningar för vårt utbildningsutbud och 

därmed för fakulteten som helhet. 

Fokus på nya samarbeten 

Under 2012 fattade dåvarande fakultetsnämnd 

beslut om att inrättade ett nytt 

engelskspråkigt masterprogram, Gendering 

Practices. Programmet har en mycket bred 

samverkan inte bara inom Göteborgs universitet 

i form av samarbete med tre andra 

fakulteter, utan också med andra myndigheter 

och aktörer inom vård och kultur. Fakultetens 

nya satsningar på utbildningssidan de 

senaste åren kännetecknas av just detta – ett 

starkt fokus på nya samarbeten med både 

interna och externa partners. Inte minst har 

den fakultetsgemensamma praktikkursen 

blivit ett allt viktigare inslag i utbudet. 

Säkra utbildningens kvalitet 

Parallellt har arbetet med kvalitetssäkring 

av fakultetens utbildningsmiljöer fortsatt. 

Under våren slutfördes den så kallade fördjupade 

granskning av utbildningarna som 

fakultetsnämnden initierat under 2011. 

I juni fattade dåvarande nämnd beslut 

om att undervisningen i italienska skulle 

ställas in medan möjligheterna för närmare 

samarbeten för att stärka vissa ämnen skulle 

utredas vidare. 

Uppföljningen av universitetets översyn 

av utbildningsprogram (BLUE 11) under 

året har gett oss nya och värdefulla insikter 

i våra programutbildningars styrkor och 

svagheter liksom benchmarking med Århus 

universitet vidgat våra perspektiv ytterligare 

när det gäller framtida profilering av 

humanistisk utbildning. 

Så har strategiska nysatsningar och 

kvalitetsarbete under året gått hand i hand 

för att säkra grundutbildningens kvalitet 

och konkurrensraft i en tid av inre och yttre 

förändring. 

Många anhöriga passade på att fotografera och räcka över en bukett blommor när examinaterna tågade 

genom Humanist-ringen. 

Högtidligt när examen firades 

Den första fredagen i oktober höll Humanistiska 

fakulteten traditionsenligt en 

examenshögtid för de studenter som 

tagit examen under det gångna året. 

– Det känns stort att få dela den här upplevelsen 

med många andra som gjort samma 

sak som jag själv, konstaterade Camilla 

Uhlan, som firade sin kandidatexamen i 

arkeologi. 

Examinaterna och deras anhöriga bjöds 

på ett varierat program i Stora hörsalen på 

Humanisten, där tal och diplomutdelning 

varvades med musikalisk underhållning av 

Akademiska kören och studentorkestern 

Tongångarne. 

Årets svensk i talarstolen 

Årets alumntalare var nätaktivisten och 

filosofie doktor Christopher Kullenberg, 

2011 utsedd av tidningen Fokus till årets 

svensk. I sitt gratulationstal framhöll han det 

positiva i att vi egentligen aldrig blir färdiga 

med vår utbildning och drog paralleller till 

sin egen examen i vetenskapsteori. 

– Jag hade avslutat mina studier men 

kände mig ännu mer ofärdig än när jag 

började studera, eftersom jag inte hade svaret 

på alla frågor som jag ville ställa om mitt 

ämne. Det blev en drivkraft som gjorde att 

jag sökte mig tillbaka hit för att doktorera. 

Procession och mingel 

I procession och till ackompanjemang av 

Tongångarne tågade examinaterna sedan 

ut från Humanisten och genom Humanistringen 

på grässluttningen utanför stora 

entrén. 

Examenshögtiden avslutades på sedvanligt 

sätt med mingel som inleddes med att 

dekanus Margareta Hallberg utbringade 

en skål för alla som tagit sin examen. Och 

glädjen gick det inte att ta miste på i vimlet. 

– Det är kul att känna att man åstadkommit 

något genom att ha tagit sig igenom en 

utbildning som faktiskt är ganska lång, sa 

Anna Gustavsson, med en masterexamen i 

antikens kultur och samhällsliv. 

Fler tar ut examen 

Examina 2012 2010 

antal antal 

kandidat 264 205 

magister 81 71 

master 42 24 

Allt fler studenter tar ut 

examen. De vanligaste 

huvudområdena för kandidatexamen 

är religionsvetenskap, 

historia, 

arkeologi och engelska. 

På masternivå dominerar 

examina från översättarprogrammet. 

6 

7

Forskarutbildning 

Än en gång i förändring 

Universitets omorganisation 2012 innebar för forskarutbildningen precis som för 

andra delar av verksamheten en omställning. Kanske blev omställningen särskilt 

påtaglig vid Humanistiska fakulteten, där antagningen de senaste åren skett 

genom fakultetsgemensam utlysning. 

Christina Thomsen 

Thörnqvist, vicedekan för 

utbildning, ansvarar för 

utbildningsfrågor på grund-, 

avancerad och forskarnivå. 

I den så kallade Århusmodellen har ansökningarna 

bedömts över ämnesgränserna 

och de sökande rangordnats oberoende av 

ämnestillhörighet. Under senare delen av 

2012 arbetade fakulteten med att anpassa sig 

till Göteborgs universitets nya organisation 

där antagning istället sker på institutionsnivå. 

Anpassningen innebär att den fakultetsgemensamma 

antagningen upphör men 

glädjande nog ser institutionerna så positivt 

på Århusmodellen att den ämnesövergripande 

utlysnings- och bedömningsprocessen 

i den nya organisationen nu ser ut att 

fortsätta på institutionsnivå. Institutionerna 

har också under året enats om ett gemensamt 

datum för utlysning 2013 för att underlätta 

administrationen av ansökningsprocessen. 

Seminarieverksamhetens betydelse 

Under året välkomnade fakulteten totalt 32 

nyantagna forskarstuderande, medan 22 

avlade examen. De senaste årens arbete med 

att utveckla en fakultetsgemensam miljö för 

doktoranderna har fortsatt under 2012. I 

september genomfördes för andra året i rad 

gemensamma introduktionsdagar för de 

Under två introduktionsdagar 

i september träffades de 

nyantagna doktoranderna 

för att få information om 

studiegång och anställning, 

men också för att presentera 

sina avhandlingsprojekt och 

diskutera sina förväntningar 

på forskarutbildningen. 

doktorander som antagits i vårens ansökningsomgång, 

se nästa sida. 

Under året arrangerade dåvarande 

fakultetsnämnden en lunchdebatt om 

seminarieverksamhetens betydelse för en god 

forskarutbildningsmiljö. Panel och åhörare 

debatterade ur både handledar- och doktorandperspektiv 

seminarieverksamhetens 

varierande organisation vid institutionerna 

och fakultetens seminariekultur. 

Fakultetsgemensamma kurser 

Under 2012 har också två fakultetsgemensamma 

doktorandkurser, ”Vetenskapsteori 

för humanister” och ”Vetenskaplig presentationsteknik”, 

getts och haft god tillströmning. 

Vidare utveckling av fakultetsgemensamma 

doktorandkurser är ett viktigt mål 

i fakultetens arbete under den kommande 

treårsperioden. Samarbeten över ämnesgränserna 

ger här ett bredare metodologiskt 

perspektiv än vad som kan uppnås i den egna 

ämnesmiljön – något som blir allt viktigare 

för doktorandernas anställningsbarhet efter 

examen oavsett om man siktar på anställning 

utanför eller inom akademin. 

Anna R Locke och Jonatan Bäckelie är två av Humanistiska fakultetens nya doktorander. Sammanlagt 

välkomnade fakulteten 32 nyantagna forskarstuderande under året. 

Stor bredd bland nya doktorander 

Spännvidden var stor när Humanistiska 

fakultetens nya doktorander presenterade 

sig och sina ämnen för varandra 

under två introduktionsdagar i början 

av hösten. 

En av deltagarna var Anna R Locke som ska 

ägna sin tid som doktorand i historia åt att 

forska i agrar socialhistoria efter 1947. 

– Jag vill lära mig nya saker, hur folk 

tänkte och varför de gjorde som de gjorde, 

säger hon. 

Skapar en dynamik 

Efter att ha hälsats välkomna av dekanus 

Margareta Hallberg fick de nyantagna doktoranderna 

berätta om sina avhandlingsprojekt. 

Texter i brottmålsprocessen, skolvalen i 

ljuset av valfrihet och bildning, rättsfonetik 

och darwinistiska influenser i engelsk och 

amerikansk litteratur var några av de ämnen 

som presenterades. 

På programmet stod sedan information 

om studieplaner, handledning och kurser av 

Henrik Björck, professor i idé- och lärdomshistoria. 

– Att det kommer in personer med nya 

perspektiv är viktigt också för oss som 

forskat under längre tid. Det skapar en 

dynamik mellan gamla och nya strukturer, 

något som är bra för bägge parter, säger han. 

”Jag är lyrisk” 

Den andra dagen genomfördes gruppvisa 

diskussioner kring förväntningarna inför 

livet som doktorand. 

Jonatan Bäckelie, doktorand i religionsvetenskap, 

ska undersöka hur unga 

människor i partier och religiösa organisationer 

ser på skärningspunkten mellan 

religion och politik. 

– Det ska bli fantastiskt spännande att 

fördjupa mig i mitt ämne och bidra i det 

akademiska samtalet, säger han. Jag är lyrisk! 

Uppmärksammade 

avhandlingar 

Många avhandlingar som 

lades fram under 2012 fick 

uppmärksamhet i media. 

Nedan följer tre exempel. 

Illiadens fåglar 

stärkte krigslusten 

Fåglarna i Iliaden gav 

krigare och kungar vägledning 

inför svåra beslut och 

tillfredsställde grundläggande 

mänskliga behov av 

trygghet och självkänsla. 

I en avhandling i antikens 

kultur och samhällsliv 

analyserar Karin Johansson 

35 fågelscener i Iliaden, 

daterad till cirka 700 f. Kr. 

Positiv Sverigebild i 

tyska recensioner 

Trots att författaren Henning 

Mankell går hårt åt Sverige 

i sina Wallanderdeckare har 

tyska recensenter läst in 

välvilliga Sverigeskildringar 

i dem. Den slutsatsen drar 

Lina Larsson, som i en 

avhandling i tyska kartlagt 

mottagandet av svensk litteratur 

på tyska kultursidor. 

Interaktiv musik gör 

publiken till medskapare 

Anders-Petter Andersson 

visar i en musikvetenskaplig 

avhandling hur 

datorbaserad interaktiv 

musik kan komponeras och 

vilka konsekvenser det får 

för medskapande publik, 

kompositörer och programutvecklare. 

8 

9

FORSKNING 

Forskningsaktiviteten har imponerat 

Forskningen vid Humanistiska fakulteten har tagit stora kliv framåt under senare 

år och inte minst under 2012. I början av året utvärderades styrkeområdena vid 

Göteborgs universitet och de två där vår fakultet är involverade, språkteknologi 

och kulturarv, fick båda goda utvärderingar och möjlighet att fortsätta ytterligare 

tre år. 

Margareta Hallberg, 

dekanus, ansvarar för 

kvalitet och ekonomi inför 

Göteborgs universitets 

styrelse och rektor samt för 

forskningsfrågor, rekrytering 

och anställningar. 

10 

Språkteknologi är sedan länge placerat hos 

oss och glädjande nog beslöts under året att 

flytta kulturarv, som hittills varit placerat 

vid Naturvetenskapliga fakulteten, till 

humanistiska fakulteten från 1 jan 2013, en 

flytt som således förberetts under 2012. Båda 

dessa styrkeområden erhöll dessutom externa 

medel under året. 

Ökning av externa anslag 

Andra glädjeämnen är att tilldelningen av 

externa medel också till andra projekt och 

program påtagligt ökade. Små och stora 

externa anslag – alla är välkomna och vittnar 

om relevansen för humaniora inom såväl 

akademi som samhälle och det var mycket 

tillfredsställande när 2012 års besked om 

beviljade medel nådde oss. 

Utöver forskningsfinansiärernas tilldelning 

har även Humanistiska fakulteten 

kunnat ge extra stöd till institutionerna 

genom dels en satsning på gästforskare, 

dels utlysning av medel för mindre projekt. 

Gästforskarsatsningen innebär att varje 

institution kunnat rekrytera internationella 

kolleger för inspiration och fördjupning och 

för långsiktiga samarbeten. Ansökningarna 

om forskningsmedel från fakultetens 

forskare bereddes av externa sakkunniga 

under hösten 2012 och beslut om fördelning 

kommer att fattas vid fakultetsstyrelsens 

första möte 2013. 

Forskningen sprids till flera 

Forskningsaktiviteten har över huvud taget 

imponerat under året. En positiv effekt av 

goda och intressanta forskningsresultat är att 

de kan spridas till flera, både i publikationer 

och på andra sätt. Humanioraforskare 

är aktiva skribenter, deltar i debatter och 

medverkar i eller leder projekt tillsammans 

med andra. Under året har flera öppna seminarier 

arrangerats som lockat många åhörare 

både inom och utanför fakulteten, vilket 

tydliggjort både våra bildningsambitioner 

och vårt samverkansuppdrag och det slags 

nyttiggörande av humanistisk kunskap som 

de flesta känner sig bekväma med 

Humaniora har mycket att bidra med 

såväl för vetenskapssamhället som för 

samhället i stort och vår ambition är givetvis 

att 2012 års framgångar ska inspirera till 

ytterligare ansträngningar för att visa på 

värdet av humanistisk forskning. 

Mike Rowlands var gästforskare vid Institutionen 

för historiska studier under mars månad 2012. Han 

är till vardags professor vid University College, 

London (UCL) och bidrog som gästprofessor till 

utvecklingen av ett fakultetsövergripande initiativ 

om kulturarvsstudier. 

Forskargruppen från vänster: Andreas Ott (studentassistent), Christina Thomsen Thörnqvist, 

Sten Ebbesen, Ana Maria Mora Marquez, Filip Radovic, Katerina Ierodiakonou, Börje Bydén 

och Jakob Leth Fink. Heine Hansen och Taneli Kukkonen saknas på bilden. 

Stort humanistiskt forskningsprogram 

Antik och medeltida filosofi har länge 

varit ett eftersatt forskningsområde 

i Sverige. I oktober 2012 beviljade Riksbankens 

jubileumsfond 32,7 miljoner 

kronor till forskningsprogrammet ”Representation 

and Reality” som under 

sju år ska stärka detta forskningsfält i 

Sverige. 

– Enkelt uttryckt tar programmet ett 

helhetsgrepp på frågan hur våra moderna 

teorier om mänsklig perception och 

kognition utvecklats från antiken fram 

tills idag. Det är en viktig fråga, eftersom 

vi inom modern vetenskap riskerar att tro 

att vi är mer innovativa än vi i själva verket 

är om vi inte har en klar uppfattning om 

våra moderna teoriers ursprung, säger 

projektledare Christina Thomsen Thörnqvist 

vid Institutionen för filosofi, lingvistik och 

vetenskapsteori. 

Antikens och medeltidens filosofer skilde 

noga mellan psykologi och logik, men deras 

helhetsbild av det mänskliga tänkandet var 

grundad på båda disciplinerna. 

Modern filosofihistoria präglas av specialisering. 

Det finns många lysande studier av 

psykologiska och logiska ämnen, men ofta 

håller de sig inom disciplinen – och missar 

helhetsbilden. Dessutom har många texter 

fallit mellan specialisternas stolar och knappt 

studerats alls. Det gör det svårt att följa den 

förmoderna kognitionsteorins utveckling i 

alla dess skeden, och att se i vilken utsträckning 

den faktiskt överlevde den moderna 

filosofins genombrott på 1600-talet. 

Internationell forskarrekrytering 

Många medeltida verk som haft en nyckelroll 

i utvecklingen är fortfarande bara tillgängliga 

i medeltida handskrifter och det betyder 

att de i realiteten bara är åtkomliga för den 

som har kompetens i de klassiska språken 

– latin, grekiska och arabiska –, i filosofihistoria 

samt i paleografi och textkritik. 

– Programanslaget gör det möjligt för 

oss att under minst sju års tid knyta ett 

stort antal internationellt ledande forskare 

till GU – inom den 11 personer starka 

forskargruppen, men också genom den 

rådgivande kommitté och de internationella 

partnerinstitutioner som är en oumbärlig del 

av forskningsprogrammet, säger Christina 

Thomsen Thörnqvist. 

Automatisk 

kunskapsutvinning 

ur digital text 

I början av november beslutade 

Vetenskapsrådet (VR) 

att bevilja över 36 miljoner 

kronor till forskning vid 

Humanistiska fakulteten. 

Drygt 17 miljoner kronor 

gick till professor Lars Borin 

vid Institutionen för svenska 

språket och forskningsprojektet 

”Mot kunskapsbaserad 

storskalig kunskapsutvinning 

ur svensk text”. 

Syftet med projekt är att 

lyfta det nya forskningsområdet 

”culturomics” 

(som försöker följa språklig 

och kulturell utveckling i 

digitala textmassor), till 

kunskapsbaserad storskalig 

kunskapsutvinning ur 

stora mängder digitaliserad 

svensk text, såväl modern 

som äldre. 

I projektet ska tre samarbetande 

forskargrupper 

(från Göteborgs universitet, 

Chalmers och Lunds 

universitet) utforska hur 

språkteknologi baserad på 

både kunskapsrika språkresurser 

och kunskapslätta 

statistiska metoder kan 

kombineras på bästa sätt 

för att åstadkomma automatisk 

utvinning av formellt 

strukturerad kunskap ur 

stora mängder text. 

11

samverkan 

Humaniora syns och hörs 

Kunskapsspridning, samverkan med det omgivande samhället och nyttiggörande 

ska genomsyra både forsknings- och utbildningsverksamheten. Under 2012 har 

fakultetens lärare och forskare bidragit flitigt till detta, inte minst genom att delta i 

evenemang riktade mot allmänheten. 

Lars-Gunnar Andersson, 

professor i modern svenska. 

Professor 

medaljerad 

Lars-Gunnar Andersson, 

professor i modern svenska, 

belönades i oktober 

med utmärkelsen Pro Arte 

et Scientia 2012. 

Pro Arte et Scientia (medalj 

i silver i 8:e storleken) 

inrättades vid Göteborgs 

universitet 1987 och tilldelas 

personer, företrädesvis 

med positioner i universitets 

omvärld, vars arbete främjat 

universitetets verksamhet. 

Lars-Gunnar Andersson 

tilldela utmärkelsen för att 

”genom ett framgångsrikt 

populärvetenskapligt författarskap, 

en mycket omfattande 

föreläsningsverksamhet 

och flitig medverkan i 

media, gjort stora insatser 

för spridningen av kunskap 

om språk i allmänhet och 

svenska språket i synnerhet. 

Särskilt bör framhållas 

hans medverkan som 

ämnesexpert i Sveriges 

Radios populärvetenskapliga 

program Språket, som 

fått mycket stor genomslagskraft”. 

12 

Den populära offentliga föreläsningsserien 

på temat Life-Writing fortsatte under våren 

och hösten. Föreläsningarna bjöd bland 

annat på samtal om bloggning, kvinnor och 

biografier och relationen mellan självbiografiska 

bilder och biografiska berättelser. 

– Ett oavbrutet spännande fält, där forskningen 

bara växer, säger Lisbeth Larsson, 

professor i litteraturvetenskap och en av 

arrangörerna bakom kursen Life Writing där 

föreläsningarna ingår. 

Humanistiska fakultetens största bidrag 

till Vetenskapsfestivalen, ”I huvudet på 

James Joyce – en dag om en dag i Dublin”, 

lockade många till Lilla hörsalen den 27 

april. Till långt fram på eftermiddagen 

var hörsalen i stort sett fullsatt av personer 

som lyssnade på föreläsningar om romanen 

Ulysses. 

Den 4 maj arrangerades för fjärde året i 

rad Grammatikfestivalen. Festivalbesökarna 

kunde lyssna på föreläsningar om bland 

annat transitivitet i fotbollsverb, mossig skolgrammatik 

och om svenska är ett exotiskt 

språk. 

”Barnkultur måsta tas på allvar” 

Med anledning av Barnkulturåret i 

Göteborg 2012 gav forskare från olika 

ämnesområden under fyra offentliga 

föreläsningar under hösten en översiktlig 

bild av dagens forskning om barnkultur. 

Föreläsningarna om bland annat barnlitteratur, 

barnfilm och blöjbarnsteve arrangerades 

tillsammans med Göteborgs Stads barnkulturår 

2012 och Göteborgs stadsmuseum. 

– Barnkultur är roligt men måste 

samtidigt tas på allvar. Genom föreläsningarna 

ville vi visa på vikten av att närma sig 

det barn och ungdomar gör utifrån många 

olika ämnestraditioner, säger en av föreläsarna, 

filmvetaren Karolina Westling. 

En akademisk kvart 

Sju forskare från fakulteten höll under året 

varsin ”akademisk kvart”, det vill säga en 

lunchföreläsning för allmänheten i Bokias 

butik på Avenyn. Bland annat pratade Karin 

Westin Tikkanen om latinets roll idag, och 

Viktor Aldrin om påsken i olika religioner. 

Slutligen var forskare från Humanistiska 

fakulteten som vanligt representerade på 

Bokmässan (27–30 september), bland annat 

för att tala om nordisk litteratur, som var 

årets tema. 

Arton medverkande (lika många som antal kapitel 

i romanen Ulysses) föreläste under en heldag där 

James Joyces mästerverk stod i fokus. 

Hedersdoktorer vid Humanistiska fakulteten 2012: Ericka Engelstad, Daniel Sjölin och Patrik Hadenius. 

De lyfter språk, litteratur och genus 

Språktidningens chefredaktör Patrik 

Hadenius, författaren och tidigare 

Babelprogramledaren Daniel Sjölin 

samt arkeologen Ericka Engelstad 

utsågs 2012 till hedersdoktorer vid 

Humanistiska fakulteten, Göteborgs 

universitet. 

Professor Ericka Engelstad, Universitetet 

i Tromsø, är bland de främsta inom sina 

områden, i första hand inom utvecklingen 

och tillämpningen av feministisk teori 

och genusperspektiv i arkeologin där hon 

varit en av pionjärerna internationellt. 

Ericka Engelstad har som gästforskare vid 

Göteborgs universitet under vårterminen 

2010 bidragit till att nyare övergripande 

teoriutveckling inom feministisk vetenskap 

och genusperspektiv konkret har kunnat 

inarbetas i utbildningen på Institutionen för 

historiska studier. 

”Det var helt oväntat” 

Författaren och programledaren Daniel 

Sjölin har på ett enastående sätt under 

en lång följd av år skapat och utvecklat 

kulturprogrammet Babel. Han har lyckats 

kombinera ett personligt tilltal och stor 

kunnighet i tv-rutan, och har som engagerande 

och genuint kunnig litteraturförmedlare 

och litteraturproducent gjort litteraturen 

synlig för många människor. Daniel Sjölin 

har även varit litteraturkritiker i Svenska 

Dagbladet och BLM och redaktör för 

tidskriften Lyrikvännen. 

– Det var helt oväntat det här, jag blev 

jätteglad när jag fick beskedet att jag skulle 

bli hedersdoktor, sa Daniel Sjölin i efter 

doktorpromotionen den 19 oktober. 

Viktig kanal för språkforskare 

Patrik Hadenius är chefredaktör och 

ansvarig utgivare för Språktidningen, 

Forskning & Framsteg och Modern 

Psykologi. Han har som publicist med 

Språktidningen skapat ett nytt och 

spännande forum för populärvetenskap 

om alla aspekter av språk. Tidningen är 

omfångsrik och välgrundad i aktuell språkforskning, 

där varje populärvetenskaplig 

artikel antingen är skriven av eller faktagranskad 

av forskare. Språktidningen utgör 

också en viktig kanal för språkforskare att 

presentera sin forskning för en bred publik. 

Internationell 

uppmärksamhet 

Enligt externa mätningar av 

mediegenomslaget ledde 

pressverksamheten vid Humanistiska 

fakulteten under 

året till 294 införanden i 

Sveriges 30 största medier. 

30,5 miljoner mediekonsumenter 

beräknas därmed 

ha sett och kommit ihåg 

information om fakultetens 

verksamhet. 

Av de pressmeddelanden 

som skickades ut under 

året översattes många till 

engelska för spridning till 

internationell media via 

vetenskapssajterna Alpha 

Galileo (Storbritannien), 

IDW (Tyskland) och Eurekalert 

(USA). 

Bland de fyra pressmeddelanden 

från Göteborgs 

universitet som fick mest 

uppmärksamhet på Eurekalert 

det första kvartalet var 

ett från Humanistiska fakulteten. 

”Computer programs 

that think like humans” 

öppnades 11 064 gånger. 

Nyheten handlade om 

hur forskare vid Institutionen 

för filosofi, lingvistik 

och vetenskapsteori lyckats 

skapa ett datorprogram 

som får IQ 150 när det utför 

intelligenstester. 

13

INTERNATIONALISERING 

Större fokus på världen 

Göteborgs universitets nya strategidokument Vision 2020 fokuserar i hög grad på 

en ökad internationalisering, såväl när det gäller rekrytering av lärare och forskare 

som studentutbyten. 

Introduktion för 

utbytesstudenter 

Höstterminen 2012 bjöds 

för första gången samtliga 

utbytesstudenter vid Göteborgs 

universitet in till en 

gemensam mottagning, en 

så kallad välkomstvecka. 

I anslutning till mottagningen 

arrangerade 

Humanistiska fakulteten en 

introduktion för samtliga av 

sina utbytesstudenter. 

Prodekanus Mats 

Andrén och Sigríður Beck, 

internationell handläggare, 

höll i en presentation 

av fakulteten. Samtliga 

studievägledare och Göta 

Studentkårs Humanistsektion 

var också på plats. 

14 

Överlag finns vid fakulteten en större 

medvetenhet om vikten av internationalisering 

i en alltmer globaliserad värld. Som ett 

led i detta har ett flertal institutioner nu en 

särskilt ansvarig för internationalisering på 

ledningsnivå. 

Främst studenter från Europa 

Under året har drygt 130 internationella 

studenter läst vid Humanistiska fakulteten. 

Studenterna härstammade främst från 

Europa, men för första gången har vi också 

haft en indisk utbytesstudent som kommit 

via vårt fakultetsavtal med Banares Hindu 

University i Varanasi. 

Ett 70-tal av våra studenter har valt att 

förlägga delar eller hela terminer vid andra 

universitet ute i världen. Som tidigare år är 

det framförallt vid Institutionen för språk 

och litteraturer som det största antal utbyten 

har ägt rum. 

go:India 

Det tvärfakultativa samarbetet go:india 

som sker i samarbete med ett antal indiska 

universitet har fortsatt. Under året slöts 

avtal med Srishti University of Art, Design 

& Technology i Bangalore med både den 

humanistiska och den konstnärliga fakulteten 

i anslutning till en forskningskonferens 

under namnet Identities & Resistence: 

Heritage som hölls i februari. Vid konferensen 

deltog även en av fakultetens gästforskare, 

Mike Rowlands, professor vid UCL i 

London. 

Global Week 

Årets Global Week, 12–16 november, 

fokuserade på människors rättigheter. 

Humanistiska fakulteten valde att uppmärksamma 

dold apartheid med exempel 

från både Indien och Sydafrika. Föreläsare 

var professor Håkan Thörn och den indiska 

dalitaktivisten Ruth Manorama. 

Under Global Week föreläste 

professor Håkan Thörn 

om det globala samhällets 

betydelse för Sydafrikas 

antiapartheidrörelse. 

Ruth Manorama har blivit en av dalit-kvinnornas främsta förespråkare i världen. Hon var en av huvudtalarna 

på Göteborgs universitet under Global Week. 

Global Week: Indiens dolda apartheid 

Ruth Manorama kämpar för Indiens 

mest förtryckta folkgrupp: daliterna, de 

kastlösa. De utsätts för en dold rasism, 

inte helt olikt det system som rådde i 

Sydafrika. Under Global Week besökte 

hon Humanisten där hon talade på 

temat ”dold apartheid” i Lilla hörsalen. 

Det finns omkring 200 miljoner människor 

som tillhör daliterna i Indien i dag. Under 

flera tusen år har de varit fattigast och mest 

förtryckta av alla i Indien. Numera har 

daliterna officiellt samma ställning som 

andra. Men i praktiken lever många kvar i 

misär. 

– Denna grupp utsätts för förtryck, våld 

och förföljelse i Indien. Många mördas och 

kvinnor utsätts för våldtäkt. Polisen blundar 

många gånger för våldet. Daliterna drabbas 

av en trippel diskriminering: de är fattiga, 

tillhör den lägsta kasten och står längst ner 

på samhällets botten. De tvingas utföra de 

smutsigaste och vidrigaste arbetsuppgifterna, 

sa Ruth Manorama. 

Hon är är en av Indiens ledande människorättsaktivister 

och har varit engagerad för 

daliternas rättigheter i 30 år. För det arbetet 

belönades hon 2006 med det alternativa 

nobelpriset, Right Livelihoodpriset 2006. 

Manorama är en av grundarna till National 

Federation of Dalit Women som etablerades 

1995. 

– De kastlösa och oberörbara är en av 

den största och mest långvarigt förtryckta 

minoritetsgruppen i världen. Kvinnorna är 

hårdast drabbade. 

Efterlyser internationellt stöd 

De senaste 20 åren har sammanlagt 400 000 

brott mot daliterna registrerats i en rapport 

men enligt Manorama är det bara toppen på 

ett isberg. Detta trots att det finns en lag som 

ska skydda diskriminerade grupper. 

– Jag kämpar för dessa människors 

rättigheter och de förtjänar ett bättre öde 

med tanke på att de producerar mat för hela 

nationen. Ändå lever de i yttersta fattigdom. 

På frågan om vad vi i Sverige kan 

göra avslutade Ruth Manorama med en 

uppmaning: 

– Vi måste avskaffa kastsystemet helt och 

hållet och för att lyckas med det måste vi få 

internationellt stöd. Vi borde alla bli arga 

och inte vara stilla som Buddha. 

Litteraturforskare 

korsade Atlanten 

I slutet av augusti for Mats 

Jansson, professor i litteraturvetenskap, 

till University 

of California, Berkeley, för 

ett halvår av gästforskande. 

Mats Jansson bytte 

arbetsplats från Institutionen 

för litteratur, idéhistoria 

och religion vid Göteborgs 

universitet till Department 

of Scandinavian vid Berkeley. 

Sitt VR-finansierade 

forskningsprojekt om relationer 

mellan ordkonst och 

bildkonst i svensk lyrik tog 

han med sig. 

– Vid Department of 

Scandinavian finns det flera 

forskare som har sysslat 

med intermediala frågeställningar, 

så jag ser fram emot 

att få höra deras synpunkter 

på området, sa han inför 

avresan. 

På Berkeley har Mats 

Jansson arbetat med och 

presenterat sitt projekt 

”Poetens blick – ekfras i 

svensk lyrik från romantik 

till senmodernism” och i övrigt 

deltagit i institutionens 

seminarieverksamhet. 

15

ARBETSMILJÖ 

Bättre förutsättningar 

Jämställdhet och omorganisation bidrar till att utveckla vår arbetsmiljö. Med den 

kommande tillbyggnaden av Humanisten får fakultetens lärare en bättre fysisk 

miljö att verka i. 

Mats Andrén, prodekanus, 

ansvarar för frågor om internationalisering, 

samverkan, 

miljöledning och arbetsmiljö, 

inklusive jämställdhet 

och likabehandling. 

Humanistiska fakulteten har en jämn fördelning 

på lärarsidan mellan män och kvinnor. 

Samtidigt finns ämnen med mycket kraftig 

övervikt av antingen män eller kvinnor. 

Positivt är att snedfördelningen bland 

professorer under året har minskat. Av tio 

nya professorer är sex kvinnor. Fakulteten 

har nu 61 professorer varav 22 är kvinnor. 

Inom forskarutbildningen är också fördelningen 

jämn, medan det är fler kvinnor än 

män som studerar inom grundutbildningen. 

Precis som i skolan har kvinnorna också 

bättre resultat i studierna än männen. 

Arbetsmiljön i fokus 

Implementeringen av den nya organisationen 

för Göteborgs universitet har inneburit stora 

påfrestningar för den administrativa personalen, 

när nya funktioner och kompetenser 

ska komma på plats. Alla arbetar intensivt 

för att det ska fungera på bästa sätt. 

Samtliga institutioner vid 

Humanistiska fakulteten får 

inte plats på Humanisten 

och Språkskrapan. Därför 

planeras en tillbyggnad för att 

samla alla under ett tak. 

Vi har i en utvärdering av fakultetens 

egen omorganisering konstaterat ett positivt 

resultat. Det övergripande syftet har varit 

att åstadkomma en kollegial granskning av 

fakultetens institutioner och deras kvalitetsarbete. 

Den visar att omorganisationen 

har gått bra och haft goda effekter. Överlag 

pekas på större stabilitet och professionalism 

inom institutionernas administrationer. 

Dessutom konstateras ett starkare samband 

mellan ämnena, vilket tas till vara i såväl de 

nya utbildningsprogrammen som i forskningssamarbeten. 

Tillbyggnad av Humanisten 

Humanistiska fakulteten vill stärka samarbeten 

och sammanhållningen mellan sina 

forskare och ämnen. Ett led i det arbetet är 

att samla dess verksamheter under ett tak. 

Planerna för en tillbyggnad av Humanisten 

har under året konkretiserats. 

Så här har KUB Arkitekter skissat på hur nybygget av Humanisten skulle kunna se ut. Enligt planerna ska 

det första spadtaget tas 2014. 

Humanistens nybygge konkretiseras 

Sedan flera år tillbaka har en tillbyggnad 

av Humanisten planerats. Nu finns 

ett förslag på hur nybygget ska se ut. 

Nuvarande Humanisten ska byggas ut och 

delvis byggas om, med bland annat nya 

undervisningslokaler, fler kontorsrum och 

nytt café/lunchrestaurang. Arkitekterna har 

utarbetat preliminära ritningar, samrådsprocessen 

är avklarad. För närvarande pekar 

mycket mot byggstart 2014. 

Samla alla institutioner på ett ställe 

Under 2012 pågick arbetet med att precisera 

lokalernas storlek, utformning och utrustning, 

vilket fortsätter 2013. 

– Syftet med nybygget har hela tiden 

varit att samla samtliga institutioner vid 

Humanistiska fakulteten på ett ställe, säger 

prodekanus Mats Andrén, som sitter med 

i projektgruppen. Det i sin tur kommer att 

underlätta våra ambitioner att utveckla våra 

samarbeten runt utbildningar och forskning. 

Fyra arkitektbyråer fick i uppdrag 

att ta fram förslag på hur en tillbyggnad 

skulle kunna se ut. Det vinnande förslaget 

presenterades av KUB Arkitekter. Undervisningslokalerna 

kommer att koncentras till 

den nya byggnaden, medan tjänsterummen 

lokaliseras i den befintliga Humanisten och 

Språkskrapan. 

– Vi öppnar bland annat upp ytor för 

studietorg, säger Mats Andrén. 

Mer inbjudande och lättillgängligt 

Humanisten stod klar för snart 30 år sedan. 

Sedan dess har fakulteten vuxit rejält. 

Nuvarande 13 000 kvadratmeter ska utökas 

med ytterligare 7 000. 

– Med tillbyggnaden får vi mer inbjudande, 

lättillgänglig och ändamålsenliga 

lokaler, både för vår personal och våra 

studenter som ställer andra krav på studievänlig 

miljö än förr. 

Den nuvarande byggnaden från 1985 är 

också alltför anonym, påpekar Mats Andrén. 

– Med ny entré och en mer markerad 

fasad tar Humanisten tydligare plats i miljön 

kring Näckrosdammen. 

Enligt nuvarande planer kommer 

nybygget att stå klart någon gång under 

2016. 

16 

17

PERSONAL 

Fler kvinnliga professorer 

Under året fick fakulteten tio nya professorer, varav sex är kvinnor. Tre professorer 

är externt rekryterade medan övriga är befordrade. 

Anställda per kategori 

(helårsarbeten) 

Professorer 11% 

Lektorer 25% 

Adjunkter 7% 

Forskarassistenter 1% 

Doktorander 21% 

Annan undervisande och 

forskande personal 16% 

Administrativ personal 14% 

Teknisk personal 5% 

Professor har alltid varit en mansdominerad 

personalkategori. I universitetets och fakultetens 

handlings- och verksamhetsplan för 

2013–2015 är jämställdhetsproblematiken 

särskilt belyst och de kommande åren skall 

speciellt fokus ligga på att motverka den 

ojämna könsfördelningen bland professorer. 

Det är därför särskilt glädjande att konstatera 

att antalet kvinnliga professorer ökar på 

fakulteten. 

Totalt sett är könsfördelningen någorlunda 

jämn inom fakulteten, kvinnor är i 

majoritet med 55 procent. De personalkategorier 

som har störst obalans i könsfördelningen 

är den administrativa personalen där 

79 procent är kvinnor, och bland professorer 

där 31 procent av de anställda är män. 

Ökad personalstyrka 

Personalstyrkan på fakulteten har under 

2012 ökat med 5 procent, huvudsakligen 

genom rekrytering av universitetslektorer, 

forskare och postdoktorer. Samtidigt som 

antalet anställda totalt sett har ökat, har 

fakulteten också haft några uppsägningar 

under året. De drabbade är dels externfinansierade 

forskare där medlen har tagit slut, 

dels lärare vars arbetsuppgifter upphört på 

grund av förändringar i fakultetens utbildningsutbud. 

I några fall har omplacering 

blivit en möjlig lösning för att undgå uppsägning. 

Året som gått skiljer sig från tidigare 

år i denna bemärkelse, och allt pekar på att 

kommande år inte följer i samma spår. 

Antalet tidsbegränsat anställda fortsätter 

att utgöra en stor del av universitets personalstyrka. 

Vid Humanitiska fakulteten har 

44 procent av personalen tidsbegränsade 

anställningsavtal. Genomsnittet på universitetet 

är 37 procent. Doktorander, forskare 

och lärare är de personalkategorier där det 

finns flest tidsbegränsade anställningsavtal. 

Inom administrationen har majoriteten av 

personalen tillsvidareanställningar. 

Ny administrativ organisation 

Under 2012 har implementeringsarbetet 

med universitetets nya administrativa 

organisation påverkat arbetet på institutioner 

och kansli. En genomgång av stödprocesser 

har varit på agendan och administrativa 

uppgifter har kartlagts och dimensionerats 

och bemanningen av administrativ personal 

har setts över. Den nya funktionella 

administrativa organisationen som trädde i 

kraft den 1 januari 2013 ställer nya krav på 

personalen både på institution, kansli och 

gemensamma förvaltningen. Bemanningen 

av administrationen på fakultetens institutioner 

har inte förändrats i någon större 

omfattning, däremot har vissa administratörer 

fått helt eller delvis nya arbetsuppgifter. 

Fakultetskansliets bemanning har dock 

förändrats med anledning av omorganisationen. 

I höstens riskanalys framkom det att den 

administrativa personalen på institutionsnivå 

starkt efterlyser utbildning och kompetensutveckling, 

särskilt inom det personaladministrativa 

området för att kunna hantera 

nya arbetsuppgifter och rutiner. Under våren 

2013 skall flera utbildningstillfällen och 

kurser ordnas för att stödja den administrativa 

personalen i förändringarna. 

Lena Martinsson är en av Humanistiska fakultetens nya professorer. Hon forskar bland annat om kvinnorörelser 

i Pakistan och hur de arbetar för förändring. 

Kvinnorörelser i fokus för professor 

Hallå där Lena Martinsson, som befordrades 

till professor i genusvetenskap i 

augusti 2012. 

Varför är det intressant med genusvetenskap? 

– Genusvetenskap förhåller sig till några av 

vår tids verkligt stora frågor som handlar 

om producerandet av ojämlikhet och makt, 

om hur människor förväntas vara och om 

vem som erkänns som människa. Det är en 

viktig vetenskap i kampen mot en rad olika 

former av diskriminering. Som genusvetare 

kan jag möta och undersöka problem av det 

här slaget på global nivå likväl som på en 

arbetsplats, eller i möten med enskilda. 

Vad forskar du om? 

– För närvarande arbetar jag med två 

projekt, det ena fokuserar på feministiska 

rörelser i olika delar av världen. Jag har 

fördjupat mig i kvinnorörelser i Pakistan 

och hur de, ofta under mycket svåra förhållanden, 

arbetar för förändring. Det andra 

projektet handlar om hur klass förstås i 

nyliberal utbildningsretorik. 

Vad kan vi lära oss av din forskning? 

– Min forskning kan bidra till att utmana 

vanetänkanden och normer. Jag har exempelvis 

sett hur min och mina kollegors 

forskning används för att komma åt heteronormativitet 

i skolor och på arbetsplatser 

eller problematiska föreställningar om 

ledarskap i organisationer. 

Vilka utmaningar finns inom ditt 

forskningsfält? 

– Frågorna vi hanterar är ju så stora och 

komplexa. De kräver noggrannhet och etiska 

förhållningssätt liksom ständig metod- och 

teoriutveckling. 

Till sist, vad vill du göra som professor? 

– Jag vill naturligtvis forska vidare och 

undervisa men forskning kräver också goda 

miljöer. Jag vill därför bidra till utvecklandet 

av tvärvetenskapliga profilområden på 

Institutionen för kulturvetenskaper där jag 

arbetar. Jag vill också bidra till att samverkan 

mellan universitetets genusforskare stärks, 

vilket jag verkar för genom Centrum för 

genusforskning som just etablerats. 

Nya professorer 

Följande personer blev nya 

professorer vid Humanistiska 

fakulteten 2012: 

• Michael Azar, professor i 

idé- och lärdomshistoria 

• Laura Downing, professor i 

afrikanska språk 

• Kerstin Gunnemark, professor 

i etnologi 

• Dag Hedman, professor i 

litteraturvetenskap 

• Göran Larsson, professor 

i religionsvetenskap med 

inriktning mot religionshistoria 

• Anna-Sofia Maurin, professor 

i teoretisk filosofi 

• Lena Martinsson, professor 

i genusvetenskap 

• Ronald Paul, professor i 

engelska med inriktning 

mot litteraturvetenskap 

• Helène Whittaker von 

Hofsten, professor i antikens 

kultur och samhällsliv 

• Nadezjda Zorikhina Nilsson, 

professor i ryska 

med språkvetenskaplig 

inriktning 

18 

19

FILOSOFI, LINGVISTIK 

OCH VETENSKAPSTEORI 

Forskning och utbildning hand i hand 

Institutionen drog jackpot i årets tilldelning av forskningsanslag från både Vetenskapsrådet 

och Riksbankens Jubileumsfond. Åtta forskningsprojekt beviljades 

medel, på över 60 miljoner kronor totalt. Något som även gynnar institutionens 

nuvarande och framtida utbildningsprogram. 

Jan Lif, prefekt vid Institutionen 

för filosofi, lingvistik 

och vetenskapsteori. 

20 

Drygt hälften av de beviljade anslagen tilldelades 

forskningsprogrammet Representation 

and Reality, som innefattar elva forskare från 

fem länder. 

Riksbankens jubileumsfond tillsammans 

med Alexander von Humboldt-Stiftung 

utdelar årligen det prestigefyllda Humboldtsstipendiet, 

vilket 2012 tillföll institutionen 

för att anställa filosofen Benjamin 

Schnieder från Hamburgs universitet som 

gästprofessor. 

Fortsatt högt söktryck 

De två utbildningsprogrammen som startade 

hösten 2011, kandidatprogrammet Liberal 

Arts och magister/masterprogrammet 

Kommunikatörsprogrammet med inriktning 

mot myndigheter och offentlig förvaltning, 

har nu vardera dubbla kullar i systemet, och 

söktrycket är fortsatt högt. 

Programledningen för Liberal Arts har 

inlett kontakter med andra liberal artsutbildningar 

på universitetsnivå i Europa 

och på gymnasienivå i Sverige. Programmet 

kommer dra stor nytta av den internationella 

forskningsmiljö som nu bildas vid institutionen 

med anledning av forskningsprogrammet 

Representation and Reality. 

På Kommunikatörsprogrammet ventilerades 

under året ett flertal magisteruppsatser 

med goda resultat, och de flesta av studenterna 

som valde att enbart läsa magisteråret 

arbetar nu som kommunikatörer. 

Studenterna är ypperliga ambassadörer för 

utbildningen, vilket medfört att dess referensgrupp 

utökats och består nu av kommunikationschefer 

och kommunikatörer från 

Västra Götalandsregionen, Länsstyrelsen, 

Göteborgs stad, Skatteverket, Skolinspektionen 

och Havs- och vattenmyndigheten. 

Stort intresse för nytt program 

Under 2012 även har ett intensivt utvecklingsarbete 

pågått med det nya programmet 

Master i evidensbasering som startar hösten 

2013. Intresset för utbildningen är stort, och 

samarbetspartners är bland annat Socialstyrelsen, 

Statens beredning för medicinsk 

utvärdering, Smittskyddsinstitutet, Sveriges 

kommuner och landsting, Göteborgsregionens 

kommunalförbund samt tankesmedjan 

Leading Health Care. 

Institutionen fick en ny 

professor under året. 

Anna-Sofia Maurin 

utnämndes till professor 

i teoretisk filosofi och ska 

förutom att ägna sig åt egen 

forskning, tillsammans 

med kollegor lägga om 

grundutbildningen i ämnet, 

samt utveckla en långsiktigt 

hållbar strategisk plan för 

forskningen. 

Karin Sjöberg är student på kandidatprogrammet Liberal Arts. I framtiden kan hon tänka sig att jobba med 

medling, förhandling eller diplomati. 

Student som fascineras av konflikter 

För att förstå varför det ibland går åt 

helvete för mänskligheten är det bra att 

läsa lite allt möjligt. Det är Karin Sjöberg, 

student på Liberal Arts-programmet, 

övertygad om. 

– Det jag är mest nyfiken på just nu är konflikter 

och själva kärnan i dem. I framtiden 

skulle det vara intressant att syssla med 

medling, förhandling eller diplomati. 

I en djupt rotad konflikt finns sällan 

någon enkel lösning. Liberal Arts-programmet 

är en tvärvetenskaplig utbildning där 

klassiska humanistiska ämnen möter naturvetenskapliga. 

Karin Sjöberg ser potential i 

många olika ämnen. 

– Användningsområdet blir större när 

man läser brett och tvärvetenskapligt. 

Kunskapen jag lär mig här kommer jag 

att kunna använda både nationellt och 

internationellt. I framtiden skulle jag gärna 

arbeta i något annat land. Just nu växer sig 

demokratin starkare i flera länder sedan den 

arabiska våren. Många av dem är fransktalande 

och därför känns det viktigt att 

fortsätta läsa franska parallellt med Liberal 

Arts-studierna. 

Men missuppfattningar och konflikter 

finns det även gott om på hemmaplan. 

– Ibland märker jag att folk är kritiska 

och har fördomar kring de humanistiska 

ämnena. De kan inte förstå varför man till 

exempel ska läsa filosofi för att syssla med 

politiska konflikter. Men då har de dålig 

koll. Filosofin är viktig för att kunna delta 

i diskussioner, argumentera och veta hur 

vi belägger våra åsikter. Ska till exempel en 

diplomat bidra till att lösa en konflikt, då 

känns det väl ganska tryggt om han eller 

hon förstår ur parterna i konflikten försöker 

argumentera? 

”Bra att prova på allt möjligt” 

Till vardags är Karin Sjöberg med i SSU och 

Utrikespolitiska föreningen. I våras drog hon 

och kurskamraterna i Liberal Arts-programmet 

ihop en gästföreläsning om kvinnans 

plats i historien. 

– Jag tänker att om man ska jobba med 

olika konflikter och kulturer kan det vara 

bra att prova på lite allt möjligt. Därför är 

jag med i föreningarna och håller i gästföreläsningar. 

Det skadar ju inte att få lite 

perspektiv på saker och ting i alla fall. 

”Mycket av vår 

välvilja går till 

spillo” 

Svenska konsumenter 

köper allt oftare rättvisemärkta, 

vegetariska och 

ekologiska varor. Har detta 

gjort världen bättre? 

I en ny bok om etisk 

handel med titeln Hur bör vi 

handla? Filosofiska tankar 

om rättvisemärkt, vegetariskt 

och ekologiskt, skriven 

av forskarna Bengt Brülde 

(känd från Sveriges Radio 

P3) och Joakim Sandberg, 

är författarna tveksamma. 

Kanske dövar vi vårt dåliga 

samvete, men vi angriper 

inte roten till problemet, 

menar de. Vad som framför 

allt behövs är kollektiva 

lösningar, till exempel lagstiftning 

på global nivå. 

Boken ger tips på hur 

enskilda individer kan öka 

sin påverkan, till exempel 

genom att välja ut de effektivaste 

välgörenhetsorganisationerna 

eller genom 

att delta i kollektiva aktioner 

eller rörelser. 

I slutändan menar författarna 

dock att problemen 

måste angripas på högre 

nivåer: våra företag och 

politiker måste ta ett större 

ansvar. Och det räcker kanske 

inte att Sverige agerar 

utan andra länder måste 

också gå med. 

– Globala problem kräver 

globala lösningar, säger 

Bengt Brülde. Vi behöver 

fler och mer långtgående 

internationella överenskommelser, 

som till exempel 

Kyotoprotokollet. 

21

HISTORISKA STUDIER 

Ökat söktryck på program 

Institutionen har under året haft fortsatta framgångar vad gäller forskningsanslag 

från Vetenskapsrådet, Riksbankens Jubileumsfond och Formas. På utbildningssidan 

märks ett fortsatt stort intresse för institutionens program. 

Göran Malmstedt, prefekt 

vid Institutionen för historiska 

studier. 

Bland de nya projekt som fått anslag märks 

bland annat undersökningar av svält och 

försörjningsstrategier i 1700-talets Sverige, 

arkeologisk information i det digitaliserade 

samhället och klimatförändringar och 

brandkatastrofer i Australien. 

En blogg om historiska studier 

För att bidra till spridning av forskningsresultat 

har institutionen under året startat 

en blogg där forskare på ett populärvetenskapligt 

sätt presenterar forskningsresultat, 

intryck från konferenser och så vidare. 

Bloggen är en direkt konsekvens av institutionens 

3D-satsning (digitalisering, distans, 

didaktik) som syftar till att utreda och på 

ett mer omfattande och professionellt sätt 

implementera digitala resurser inom utbildning, 

forskning och samverkan. 

Fältarkeologisk praktik på Sicilien 

Inom grundutbildningen har en förstärkning 

av fältkursmomenten fortsatt samtidigt som 

en generell förtätning av undervisningen 

initierats. Exempelvis gavs studenter på 

kandidatnivå möjlighet till fältarkeologisk 

praktik på Sicilien under ett par veckor 

och lärarstudenterna i historia genomförde, 

liksom tidigare år, en exkursion till 

Auschwitz. 

Program drar nytta av forskning 

Det fakultetsöverskridande kandidatprogrammet 

Kulturarvsstudier har nu tre 

studentkullar i systemet och sedan starten 

2010 har söktrycket ökat kontinuerligt. De 

två magister/masterprogrammen Kulturarv 

och modernitet och Arkeologisk praktik och 

teori är sedan flera år väletablerade både hos 

studenter och avnämare. 

Mått på programmens kvalitet är bland 

annat att de studerande efter examen erhåller 

relevanta arbeten, alternativt hävdar sig väl i 

konkurrensen om forskarutbildningsplatser 

både i Göteborg och vid andra lärosäten. 

Programmen har på olika sätt kunnat dra 

nytta av den internationella forskningsmiljö 

som nu föreligger inom ramarna för 

Göteborgs universitets satsning på styrkeområdet 

Kulturarv. 

Internationella program planeras 

Institutionen har under året inlett samarbete 

med systerinstitutionerna i Århus och 

Oslo om ett gemensamt internationellt 

masterprogram i kulturarvsstudier. Vidare 

har institutionen utrett möjligheterna för 

utvecklandet av ett institutionsgemensamt 

kandidatprogram i historiska studier med 

forsknings- och avnämarfokus. 

Inom ramarna för EU-projektet 

”E-learning as a tool of knowledge transfer 

in the field of protection and management of 

archaeological heritage” har en forskargrupp 

vid institutionen, tillsammans med kollegor 

från Polen, England, Lettland, England, 

Holland och Spanien deltagit i utvecklandet 

av ett distansutbildningsbaserat kulturarvsprogram. 

Det riktar sig mot verksamma 

antikvarier. 

Boken Vad passar sig på Gunnebo? är skriven av en grupp masterstudenter. Den lyfter fram dolda berättelser 

om platsen men visar också att Gunnebo gång efter annan omskapats för att återföras till idén om 

1700-talet. 

Det okända Gunnebo slott 

När Gunnebo slott blev kulturminne 

och museum i mitten av 1900-talet 

lades fokus på att återskapa den ursprungliga 

1700-talsmiljön och uppmärksamma 

den högt uppsatte familjen 

Hall som då bodde där. I boken Vad 

passar sig på Gunnebo? skriven av en 

grupp studenter på masterprogrammet 

Kulturarv och modernitet, presenteras 

bilden av ett annat Gunnebo. 

I boken lyfts berättelser om småbrukare, 

socialdemokratiska förstamajfirare och 

tjänstefolk från 1800-talet fram. Men även 

”Thores Gunnebo” har en plats. Thore var 

son till skogsvaktaren och växte upp på 

Gunnebo på 1930- och 1940-talet. Genom 

hans minnesskildringar får vi ta del av en 

annan berättelse än den officiella, med 

potatisodling, vedförsäljning och besök på 

utedasset i 30 graders kyla. 

Förstamajdemonstrationer 

– Boken visar också hur berättelsen om 

en stor politisk rörelse har försvunnit ur 

Gunnebos historia, säger Anna R Locke, 

historiker och en av bokens författare. 

Under 1950- till 1970-talet arrangerade 

Mölndals socialdemokrater manifestationer 

på Gunnebo. Bland annat hölls förstamajdemonstrationer 

med krav på republik. 

Fryser tiden på gott och ont 

1996 startade EU-projektet ”Gunnebo 

åter till 1700-talet” och idag marknadsförs 

Gunnebo som ”en av Sveriges främsta 

1700-talsanläggningar”. Med boken vill 

författarna att besökaren ska ställa sig frågan 

om 1700-talet och historien om Hall är det 

enda som finns på platsen. 

– Ett kulturarv som Gunnebo har en 

tendens att frysa tiden på gott och ont. 

Vi anser att de dolda berättelserna kring 

Gunnebo borde kunna inkluderas, utan att 

för den sakens skull utgöra ett hot mot det 

1700-tal som presenteras på platsen idag, 

säger Kajsa Landström, etnolog och medförfattare 

till boken. 

5 000 år gamla 

matrester 

Tre gånger under året har 

arkeologer från Göteborgs 

universitet satt spaden 

i jorden vid en 5 000 år 

gammal boplats i Karleby 

utanför Falköping. Vid en 

första provgrävning i april 

hittades både sädeskorn 

och matrester i form av 

djurben, och vid grävningarna 

i juni och september 

intensifierades arbetet med 

att ta reda på hur dieten 

såg ut på stenåldern. 

– Det har gått över 

förväntan. Det övergripande 

syftet har varit att studera 

kosten och hur den är sammansatt. 

Bevaringsförhållandena 

på platsen är goda 

och vi har kunnat samla in 

både benrester och växtdelar 

i form av frön, säger 

forskaren och arkeologen 

Tony Axelsson. 

Ett annat lika viktigt syfte 

med grävningarna har varit 

att utbilda studenterna i 

grunderna i hur en arkeologisk 

undersökning går till. 

Studenterna har tränats i 

grävande och dokumentation, 

och genom de flera 

hundra besökarna har studenterna 

också kunnat öva 

sig i kommunikation. 

Utgrävningarna i Karleby 

uppmärksammades både i 

press, radio och tv. 

22 

23

kulturvetenskaper 

Samarbete med museum och teater 

Hösten 2012 påbörjade den första årskullen på kandidatprogrammet Kultur sitt 

tredje och sista år. Det innebar att vi för första gången hade studenter på alla 

nivåer i programmet, och det innebar också att vi första gången sände ut våra 

studenter på praktik. 

Thomas Bossius, prefekt vid 

Institutionen för kulturvetenskaper. 

24 

Bland praktikplatserna återfanns bland 

annat tidskift- och bokförlag, kultur- och 

fritidsförvaltningar, konstmuseer, kulturhus 

och arkitektkontor. Praktikplatserna var 

huvudsakligen spridda runt i Sverige, och 

endast en student utnyttjade möjligheten att 

göra sin praktik utomlands, närmare bestämt 

i Skottland. 

Utställning om gentrifiering 

Läsåret 2011–2012 gavs den ettåriga magisterutbildningen 

Kulturens praktiska fält 

för tredje gången. Temat för kursen det här 

läsåret var gentrifiering och kursens praktik 

gjordes i samarbete med Urbanum på 

Göteborgs stadsmuseum. Samtliga studenter 

hade under praktiken sina arbetsplatser på 

museet, och deras uppgift var att samla in 

material till en utställning om gentrifiering 

som Stadsmuseet planerar tillsammans med 

Forum för Studier av Samtidskultur (FSSK) 

på Institutionen för kulturvetenskaper. 

Samarbete med Backa Teater 

2012 fortsatte också det övriga samarbetet 

mellan FSSK och Göteborgs stadsmuseum. 

Bland annat gavs en rad seminarier i museets 

Vem är Göteborg till för? Hur 

ska staden se ut? Och vem 

bestämmer över detta? Det 

är några frågor som magisterstudenterna 

i kulturstudier 

ställde i sin utställning på 

Göteborgs stadsmuseum. 

lokaler. FSSK samarbetade även med Backa 

Teater kring föreställningen Utopia 2012, 

vars manus bygger på intervjuer gjorda av 

studenterna på Kulturens praktiska fält. 

Inför premiären anordnade FSSK en seminarieserie 

kring utopier, och webbtidskriften 

Avant, som drivs av studenter på kandidatprogrammet 

Kultur, publicerade samtidigt 

ett specialnummer på samma tema. 

Genusvetenskap fick högsta betyg 

Genusvetenskap fick goda vitsord i Högskoleverkets 

utvärdering av utbildningsområdet. 

Som enda utbildning i landet fick kandidatutbildningen 

i genusvetenskap vid Göteborgs 

universitet betyget ”mycket god kvalitet”. 

Lärarkollegiet i genusvetenskap arbetade 

under hösten 2012 vidare med utvecklingen 

av det nya tvärvetenskapliga och internationella 

programmet Gendering Practices: 

Master’s Programme. Förberedelserna för 

detta har bland annat inneburit att såväl de 

fakultetsöverskridande kontakterna som diskussionerna 

med avnämare har intensifierats 

vid institutionen. Intresset för utbildningen 

är stort inte minst från internationella 

studenter. 

Scen från Backa Teaters pjäs Utopia 2012. Djupintervjuer gjorda av studenter på Kulturens praktiska fält 

ligger tillsammans med Thomas Mores verk Utopia till grund för pjäsen. 

Kulturvetare intar scenen 

Backa Teaters nya pjäs Utopia 2012 

baseras till stor del på intervjuer med 

ungdomar från olika delar av Göteborg 

om deras relation till droger. 

Intervjuerna är gjorda av tre personer 

som avslutat eller är i slutfasen av sin 

magisterutbildning i kulturstudier vid 

Göteborgs universitet. 

– Jag är nöjd med resultatet, de personer 

som jag intervjuade var värdigt gestaltade 

i pjäsen och togs på allvar, säger Ida Gudmundsson, 

som träffat fyra av ungdomarna. 

Samarbetet mellan forskare vid Göteborgs 

universitet och regissören Mattias började 

2006, med teaterprojektet The Mental States 

of Gothenburg som sattes upp på Angeredsteatern. 

Sociologerna Helena Holgersson och 

Catharina Thörn, nu verksamma vid Institutionen 

för kulturvetenskaper, intervjuade då 

ungdomar i Göteborg och pjäsen skildrade 

likheter mellan ungdomarnas uppväxt och 

problem. 

Därefter har Mattias Andersson i 

liknande projekt låtit journalister genomföra 

intervjuer som legat till grund för föreställningar, 

men med Utopia 2012 tog han än en 

gång hjälp av Göteborgs universitet. 

– Jag tror att regissören tyckte att han 

fick ett fylligare material när forskare ställde 

frågorna. Som forskare är man mer van att 

låta intervjuer ta lång tid, säger Erik Persson, 

som utförde tre intervjuer. 

700 sidor intervjumaterial 

Samtliga djupintervjuer spelades in och 

skrevs sedan ner ordagrant. Sammanlagt 

fick Backa Teater cirka 700 sidor detaljerat 

material om ungdomarnas drogvanor, som 

tillsammans med Thomas Mores verk Utopia 

utgör grunden för pjäsen. 

– Målet var att de som vi intervjuade 

skulle ge en så beskrivande bild som möjligt 

av sina värsta och skönaste upplevelser av 

droger, som regissören sedan kunde använda 

som scener, säger Ida Gudmundsson. 

Under föreställningen skildrar skådespelare 

intervjusituationerna, där valda delar 

av det nedtecknade materialet har vävts in i 

manuset. Precis som Ida Gudmundsson är 

Erik Persson nöjd efter att ha sett det färdiga 

resultatet på premiären den 26 oktober. 

– Jag tyckte att regissören och skådespelarna 

fångat intervjusituationerna väl. 

Musiklyssnandets 

hälsoeffekter 

Lars Lilliestam, professor 

i musikvetenskap, 

anordnade i november ett 

tvådagars seminarium om 

musiklyssnandets hälsoeffekter. 

På seminariet deltog 

bland annat musikforskare, 

psykologer och läkare från 

både Sverige och Norge. 

– När jag och min kollega 

Thomas Bossius intervjuade 

människor för vår bok Musiken 

och jag berättade de 

vad de gör med musik och 

vad musik betyder för dem. 

Men de beskrev också vad 

som händer när de lyssnar 

på musik, men där låg inte 

vårt fokus för boken. Nu vill 

jag gå vidare med att intervjua 

människor på djupet 

om det, men inser samtidigt 

att det här med musiklyssnande 

rör både kropp och 

sinne, och är så komplicerat 

att det måste angripas från 

många olika håll. 

Därför samlade Lars Lilliestam 

musikvetare, musikpsykologer 

och medicinare 

som för att se om det fanns 

ett intresse att samarbeta. 

De fick också tillfälle att 

presentera sin forskning 

som rör lyssnande. Till 

exempel handlade ett 

forskningsprojekt om mobilt 

lyssnande och identitetsskapande 

bland vuxna, ett 

annat om vad som medicinskt 

händer i kroppen vid 

musiklyssning. 

– Vi bildade en arbetsgrupp 

med representanter 

från medicin, musikvetenskap, 

musikpedagogik och 

psykologi. Nu ska vi jobba 

vidare och träffas mer under 

vintern och våren. 

25

litteratur, idéhistoria 

och religion 

Internationell profilering 

2012 präglades av ett intensivt utvecklingsarbete för programutbildningar, inte 

minst på avancerad nivå. Masterprogrammet i religionsvetenskap kommer nu att 

ges helt på engelska. 

Cecilia Rosengren, prefekt 

vid Institutionen för litteratur, 

idéhistoria och religion. 

26 

Profileringen mot internationalisering är 

stark inom institutionens verksamhet. Här 

är inte minst våra fältkurser till Indien värda 

att nämna. Under året har studierektor och 

programkoordinatorer företagit kontaktresor 

till bland annat Jerusalem, Amsterdam, 

Oslo och universitet i Indien. Internationaliseringen 

syns också på grundnivå. Det 

teologiska kandidatprogrammet satsar på 

språk, medan religionsvetarprogrammet 

fokuserar samhällsperspektiv på global och 

lokal nivå. 

Masterprogrammet Kritik 

Planen har lagts för ett program på 

avancerad nivå i litteraturvetenskap, idéhistoria 

och teaterstudier, Masterprogrammet 

Kritik, med start ht 2014. Grunden finns 

redan i de ämnesövergripande kurser som 

ges sedan ett par år: Humanioras historia, 

identitet och praxis, Det kritiska tänkandets 

praktik, Life Writing, Fältkurs samt den nya 

Recensionens teori och praktik. Programmet 

vill ge kvalificerade humanistiska kompetenser 

för professionsfältet bokförlag, kulturadministration 

och media, och samtidigt 

förbereda för en akademisk karriär. 

Doktorander på gång 

2012 påbörjade sju nya doktorander sin 

forskarutbildning vid institutionen, vilket 

intensifierade arbetet med att göra vårt 

doktorandseminarium till en angelägenhet 

för hela institutionen. Fyra doktorander i 

idéhistoria arrangerade symposiet Ideologi 

2012: Analys och Kritik med inbjudna doktorander 

från Århus universitet. Doktorandgruppen 

i religionsvetenskap med inriktning 

mot islamologi inledde återkommande 

workshops under handledares ledning, en 

verksamhet som kommer att fortsätta under 

utbildningens gång, se artikel på nästa sida. 

Forskning och samverkan 

Fyra institutionsövergripande forskningsområden 

formerades under året: Livsåskådning, 

kultur och hälsa; Humanioras roller och 

praktiker; Livsberättelser och Modernitetens 

omvandlingar. Inom ramen för dessa pågår 

humanistisk forskning som erbjuder konstruktiva 

förhållningssätt till och fördjupad 

förståelse av komplexa och kontroversiella 

samhällsproblem. Nya externfinansierade 

forskningsprojekt kring litteraturens värde, 

samt apostasi, religionsfrihet och motsättningar 

i ett mångreligiöst Sverige, vittnar 

om detta. Det gör också populariteten hos 

årets evenemang för allmänhet och forskare, 

såsom ”I huvudet på James Joyce - en dag 

om en dag i Dublin” och ”Det gäller livet! 

Föreläsningsserie om biografiska berättelser”. 

Doktorander från Göteborg och Århus träffades i 

december för att diskuterar ideologibegreppets 

betydelse. 

På doktorand-workshopen om islamologi och Mellanösternforskning deltog också professor Mark Sedgwick 

från Århus universitet. Han pratade på temat ”Islamic Studies and Politics”. 

Doktorander diskuterade islamologi 

Under två dagar i juni samlades nordiska 

doktorander som forskar om islam, 

muslimer och Mellanöstern för en två 

dagar lång workshop på Humanisten. 

Syftet var att utbyta erfarenheter och 

knyta band med varandra. 

– Vi har en stark miljö när det gäller 

forskning om islam på Göteborgs universitet. 

Det här är ett sätt att skapa ett nordiskt 

samarbete, för att kunna föra samman 

människor som jobbar med samma saker, 

säger Göran Larsson, professor i religionsvetenskap 

vid Institutionen för litteratur, 

idéhistoria och religion. 

Diskuterade sina projekt 

Doktoranderna kom från Oslo, Århus, 

Södertörn, Lund och Göteborg för att mötas 

och diskutera sina pågående avhandlingsprojekt. 

Varje doktorand skulle inför workshopen 

ha skrivit en text eller plan för sin 

avhandling som sedan kommenterades av en 

opponent samt övriga deltagare. Ett upplägg 

som gillades av den norska doktoranden Jon 

Nordenson som forskar om internetaktivism 

i Kuwait och Egypten. 

– Jag började doktorera i mars i år, och 

det var nyttigt att på ett så tidigt stadium få 

inspel från andra och inspireras till alternativa 

sätt att gå fram med min forskning, 

säger han. 

Güney Dogan, doktorand i religionsvetenskap 

vid Göteborgs universitet, 

instämde i att workshopen var lyckad och 

bjöd på värdefulla intryck och insikter. 

– I synnerhet hur viktigt det är att knyta 

band med andra doktorander och forskare 

eftersom det stundtals kan vara ganska 

ensamt att doktorera. Att få möjligheten att 

bolla idéer var mycket givande. 

”En väldigt social grupp” 

Även de forskare som deltog som opponenter 

var nöjda med de två dagarna. En av dem 

var Susanne Olsson, handledare och docent i 

religionsvetenskap vid Södertörns högskola. 

– Det var spännande att få reda på vad 

doktorander gör på olika ställen. Och även 

jag fick några goda idéer och litteraturtips. 

Och så måste jag lyfta fram den goda stämningen, 

det har varit en väldigt social grupp 

som haft många konkreta diskussioner, säger 

hon. 

Barndomen i fokus 

Intresset för barnet och 

barndomen som ett 

forskningsämne ökar 

stadigt – bland historiker, 

arkeologer, samhällsvetare, 

beteendevetare, idéhistoriker, 

konstvetare, religionsvetare 

och litteraturvetare. 

Under två dagar i november 

arrangerade Institutionen 

för litteratur, idéhistoria 

och religion ett symposium 

för att knyta an till denna 

starka forskningstrend. 

– Tanken var inte att i 

första hand bryta ny mark, 

men inte heller bara att 

summera vad som gjorts, 

utan främst att aktivera 

och sammanföra forskare 

som på vår stora institution 

i sin forskning beträtt och 

producerat eller hittills kanske 

bara tangerat ämnesområdet, 

säger professor 

Håkan Möller, som tillsammans 

med docent Anna 

Nordenstam arrangerade 

symposiet ”Barnet i litteratur, 

religion och idéhistoria”. 

Ämnena som togs upp 

speglade ämnes- och 

kompetensbredden på 

institutionen. Pija Lindenbaums 

”Lill-Zlatan” samsades 

med Bibelns Kain och 

Abel, japansk manga med 

Muhammed och barnen, 

och Pippi dök upp liksom 

Wordsworth, Locke och 

Freud i flera olika sammanhang. 

27

språk och litteraturer 

Flygande start för nytt språkprogram 

Det treåriga Internationella språkprogrammet som startade för första gången 

hösten 2012 blev fakultetens mest sökta program. Bland forskarna växte fem 

språköverskridande forskningsprofiler fram under året. 

Gunnar Bergh, prefekt vid 

Institutionen för språk och 

litteraturer. 

År 2012 har varit händelserikt på institutionen. 

Förutom den centrala omorganisation 

som har genomsyrat hela lärosätet, så har det 

skett betydande förändringar på institutionsnivå. 

Å ena sidan har en ny ledning tillträtt, 

som till sig har knutit tre viceprefekter med 

delegerat ansvar för utbildning, forskning 

respektive samverkan; å andra sidan har det 

viktiga samordnings- och utvecklingsarbetet 

fortsatt inom dessa områden, samtidigt 

som administrationen har renodlats och 

specialiserats ytterligare, allt för att kunna 

möta de olika kvalitetskrav som ställs på vår 

verksamhet. 

Internationella språkprogrammet 

Under året startade det Internationella 

språkprogrammet, institutionens nya 

programutbildning på kandidatnivå. 

Söktrycket visade sig bli mycket stort, större 

än för något annat program på fakulteten, 

och så småningom kunde drygt 80 studenter 

antas till höstterminens inledande studier. 

Studenterna kännetecknas av ett genuint 

intresse för språk, och har ofta stor erfarenhet 

av olika länders kulturer. 

Under den första terminen har utbildningen 

främst innehållit kurser om språk, 

både som identitetsmarkör och som kulturbärare; 

under påföljande terminer kommer 

studenterna även att studera de språk de 

valt, parallellt med att de läser ett antal 

profilkurser. Häri ingår bland annat en kurs 

i omvärldskunskap som löper som en röd 

tråd genom hela utbildningen, där det finns 

utrymme för nya bedömningsformer i form 

av så kallad portfolio, det vill säga insamling 

av studenternas material, observationer och 

reflektioner över en treårsperiod. I denna del 

ingår också föreläsningsserien ”Brännpunkt 

språk”, där gästföreläsare bjuds in för att 

tala om hur språk kommer in i deras vardag, 

och vad olika språkliga yttringar betyder för 

dem. 

Fem forskningsprofiler 

På forskningssidan har samordningsarbetet 

varit särskilt fruktbart. Det tydligaste 

exemplet på det är de fem forskningsprofiler 

som har vuxit fram bland forskarna själva: 

Livsberättelser; Mångfald och universalier 

i språket; Populärkultur; Språk och lärande 

och Transkulturalitet, översättning och 

överföring. 

Profilerna är språköverskridande till sin 

natur, och flera av dem är dessutom tvärvetenskapliga. 

Varje profil är kopplad till en 

öppen seminarieserie, och alla som bedriver 

forskning på institutionen ingår i minst en 

profil. 

Ökad samordning mellan ämnen 

Inom utbildningen på forskarnivå har institutionen 

arbetat för ökad samordning mellan 

ämnena. En ambitiös handlingsplan för 

utbildningen har skrivits, samtidigt som alla 

de allmänna studieplanerna har reviderats. 

I det förslag som överlämnats till fakultetsstyrelsen 

har dessa planer nu försetts med en 

enhetlig struktur och uppläggning. 

Förändringarna medför förhoppningsvis 

att forskningen inom profilerna kan komma 

till gagn även för utbildningen på forskarnivå. 

Invigningen av Internationella språkprogrammet den 3 september. 

Tydligare koppling till arbetsmarknad 

I september startade Internationella 

språkprogrammet vid Institutionen för 

språk och litteraturer. Drygt 80 studenter 

påbörjade det nya programmet och 

reaktionerna har varit positiva. 

– Det känns så underbart att se hur planeringen 

och förarbetet materialiseras och 

tar form i programmets första termin. Det 

är samtidigt spännande att vara med och 

uppleva utvecklingen dag efter dag – man 

kan aldrig planera för allting och det 

händer mycket under kursens gång som 

kräver kreativa lösningar, säger Antoaneta 

Granberg, koordinator för programmet. 

Brännpunkt språk 

Som en del av utbildningen ingår det föreläsningsserien 

Brännpunkt språk. Dit bjuder 

institutionen in gästföreläsare som arbetar 

med språk och har en bakgrund i humaniora 

och språk- och litteraturstudier. På så vis 

säkras sambandet mellan studier och arbete. 

Brännpunkt språk inleddes den 18 

september med en öppen föreläsning av 

Björn Sandmark, chef för Göteborgs kulturförvaltning, 

Tysklandskännare och kulturskribent. 

Inför en fullsatt publik talade han 

om ”Tyskan som förändrade mitt liv”. 

Det finns ett tydligt ärende med föreläsningarna 

i Brännpunkt språk: att sätta 

språk i fokus och peka på hur studenterna 

i programmet kan använda sig av sina 

kompetenser i arbetslivet efter examen. 

Omvärldskunskap 

Brännpunkt språk är en del av kursen 

Omvärldskunskap. Den går som en tråd 

genom hela det treåriga språkprogrammet. 

Här får studenterna lära sig att identifiera 

sina kompetenser, presentera sig på arbetsmarknaden 

och söka jobb. 

– Den tydliga anknytningen till karriärplanering 

och arbetsmarknadens behov 

genom hela programmet är vi tämligen 

unika med idag, framför allt om man ser till 

humaniorautbildningar, säger universitetslektor 

Magnus Pettersson Ängsal, koordinator 

för Brännpunkt språk. 

Studenterna läser med inriktning mot två 

olika språk, bland dem arabiska, engelska, 

franska, japanska, spanska eller tyska. 

Svenska och 

tyska som 

minoritetsspråk 

Den 24–25 oktober arrangerades 

den internationella 

konferensen Languages 

Abroad på Humanisten, 

där forskare samlades för 

att diskutera hur svenska, 

norska och tyska har 

utvecklats som minoritetsspråk 

bland annat i USA, 

Ryssland och Ungern. 

Språk som invandrare 

tar med sig när de lämnar 

sitt sina hemländer av 

olika skäl kallas också för 

heritage languages, det vill 

säga man använder sitt modersmål 

nästan uteslutande 

i den nära eller familjära 

omgivningen. 

– När vi talar om invandring 

och invandrares språk 

tänker vi kanske inte på 

svenska och tyska i första 

hand. Men svenska och 

tyska har faktiskt varit stora 

invandrarspråk i USA och 

tyska även i Ryssland. På 

konferensen talade vi också 

om kinesiska som invandrarspråk 

i Nederländerna 

och koreanska i Sverige, 

säger Christiane Andersen, 

professor i tyska och en av 

arrangörerna. 

De tio föredragshållarna 

kom från Nederländerna, 

Norge, USA, Sydkorea, 

Sverige och Tyskland. 

28 

29

svenska språket 

Nytänkande präglade året 

Premiär för ett språkkonsultprogram på kandidatnivå och ett magisterprogram i 

språkvetenskap. Dessutom nya tankar om forskningsanknytning. Så kan undervisningsåret 

för institutionen sammanfattas. 

Lena Rogström, prefekt vid 

Institutionen för svenska 

språket. 

30 

Verksamhetsåret 2012 blev på många sätt 

ett omtumlande år, som präglades av arbetet 

med Göteborgs universitets omorganisation. 

En viktig del i detta var arbetet med 

en ny handlings- och verksamhetsplan med 

utgångspunkt i Vision 2020. 

Under våren genomfördes det omfattande 

arbetet med Högskoleverkets utvärdering av 

huvudområdena i svenska och svenska som 

andraspråk och inte minst de omfattande 

självvärderingarna kunde läggas till grund 

för arbetet med Vision 2020. 

Språkkonsultprogrammet 

Under 2012 genomfördes också en del 

förändringar i utbildningsutbudet vid 

institutionen. Den största förändringen var 

starten av Språkkonsultprogrammet under 

hösten 2012. Språkkonsultprogrammet är ett 

yrkesprogram med stora inslag av praktik, 

som vilar på en gedigen, språkvetenskaplig 

grund. Många myndigheter och stora företag 

anlitar språkkonsulter för att upprätta 

språkliga riktlinjer i verksamheter där det är 

viktigt med en gemensam, enhetlig språklig 

policy i kommunikationen med avnämare av 

olika slag. 

Till skillnad mot de äldre utbildningarna 

i Stockholm och Umeå har utbildningen i 

Göteborg tre olika inriktningar som man 

kan välja sista året. En inriktning omfattar 

den typ av skriftlig kommunikation som 

kan behövas i ett flerspråkigt samhälle, och 

Språkkonsultprogrammet i Göteborg är 

hittills ensamma om denna typ av inriktning. 

På avancerad nivå infördes ett Magisterprogram 

i språkvetenskap i samarbete 

med Institutionen för språk och litteraturer 

samt Institutionen för filosofi, lingvistik och 

vetenskapsteori. 

Forskningsförankrad utbildning 

En viktig del i arbetet med utbildningssidan 

har varit att få till stånd en bra forskningsförankring. 

Institutionen kommer därför under 

2013 att arbeta mycket med att införliva flera 

av de forskningsprojekt som vi fick under 

2012 i undervisningen. 

Speciellt intressant är Konstruktikonprojektet 

om 7 miljoner kronor, som bland 

annat ska ligga till grund för uppsatsämnen 

på B- och C-nivån. Vi gör också en stor 

satsning på språkhistoriska material, som 

ska kunna användas både i forskning och 

undervisning. 

I anslutning till Språkkonsultprogrammet 

kommer vi att starta ett institutionsprojekt 

kallat Kommunprojektet, som ska erbjuda 

forskningsuppgifter som studenter kan 

genomföra ute på olika arbetsplatser inom 

ramen för sina kurser. 

Kompletta miljöer med lärarlag 

Sammanfattningsvis kan man säga att 

undervisningsverksamheten under 2012 

i mångt och mycket har präglats av nya 

rutiner, utvärderingar och tankar om forskningsanknytning. 

Detta har också förstärkts 

av att institutionen påbörjat ett nytt arbetssätt 

inom undervisningen vilket bygger på 

en uttalad tanke om kompletta miljöer med 

lärarlag som bas. 

Nu inleds en ny fas i arbetet där vi förhoppningsvis 

kan ta oss an de mer innehållsliga 

frågorna i undervisningen! 

Sofie Mellander och Angelina Drakopoulou är två av studenterna på det nya Språkkonsultprogrammet. 

De tycker att den första terminen har haft ett bra upplägg och att kurserna har varit lärorika. 

Nytt program utbildar språkkonsulter 

Språkkonsultprogrammet startade 

hösten 2012 för första gången vid Göteborgs 

universitet. Programmet är en 

treårig yrkesutbildning som ger en god 

grund att stå på för den som vill arbeta 

med språk och språkbruk i arbetslivet. 

– Jag sökte programmet bland annat för 

att det verkade ha en spännande bredd och 

inkludera lite av andra utbildningar som jag 

tidigare varit intresserad av att söka, som 

svensklärare, journalist, översättare och 

reklamare. Dessutom lockade det vetenskapligt 

grundade språkarbetet, säger Angelina 

Drakopoulou. 

Det nya kandidatprogrammet vänder sig 

till studenter som vill ha ett yrke där de kan 

ägna sig åt språk på heltid med siktet inställt 

på att arbeta med bland annat språkgranskning 

och textbearbetning, språkvård och 

språkrådgivning, handledning och utbildning 

av skribenter och talare, utveckling av 

mallar och skrivråd, terminologiarbete och 

teknisk dokumentation. 

Det sista året väljer studenterna mellan en 

av tre inriktningar. ”Språkvård, språkrådgivning 

och redaktörsarbete” och ”Språkvård 

och språkrådgivning i ett flerspråkigt 

arbetsliv” är båda inriktade på kommunikation 

på svenska. Den första innebär en 

specialisering på klassiska språkkonsultuppdrag 

som textbearbetning, utbildningar 

inom språkvård och redaktörsuppdrag, 

medan den andra ger särskild kompetens för 

att arbete med frågor som berör svenska på 

mångspråkig grund. Denna specialisering 

är unik för Göteborg. Det är även den 

tredje, ”Språkvård och språkrådgivning i ett 

engelskspråkigt arbetsliv”, som förbereder 

för arbete med både svenska och engelska, 

till exempel på företag med både svenska och 

engelska som arbetsspråk. Denna inriktning 

ges i samverkan med Institutionen för språk 

och litteraturer. 

”Bra och engagerade lärare” 

Trots att programmet är nystartat blev 

söktrycket högt med över 200 sökande. Sofie 

Mellander är en av de 30-tal studenter som 

antogs och hon är precis som Angelina Drakopoulou 

nöjd med studierna så här långt. 

– Alla delkurser hittills har varit givande, 

med bra och engagerade lärare, och jag har 

lärt mig väldigt mycket på kort tid. 

SAOL Plus i 

nedladdningsbar 

version 

2011 kom Svenska Akademiens 

ordlista som app till 

Iphone- och Android-telefoner. 

2012 släppte Akademien 

en nerladdningsbar 

version. 

– Det handlar om SAOL 

Plus, en datorversion av 

SAOL 13 som gavs ut 2007 

och där samtliga böjningsformer 

av alla uppslagsord 

finns med. Programmet 

kan till skillnad från appen 

snabbt filtrera fram samtliga 

ord som slutar på ett visst 

suffix. På så sätt kan man 

ta reda på till exempel vilka 

ord som slutar på ”kung”, 

säger Sture Berg, forskare 

och biträdande redaktör 

för SAOL-redaktionen som 

finns vid Institutionen för 

svenska språket. 

Den första upplagan av 

SAOL gavs ut 1874. Den 

senaste upplagan, SAOL 

13, utkom 2006. Den innehåller 

bland annat 10 500 

ord som tillkommit sedan 

den föregående upplagan, 

samtidigt som 5 500 ord 

försvunnit. Sammanlagt 

innehåller SAOL 13 cirka 

125 000 ord. 

– Det allra bästa med den 

nerladdningsbara versionen 

är att den är mycket lättare 

att hantera än appen, det 

tycker i alla fall jag, säger 

Sture Berg. 

31

Ekonomi 

Resultat och ställning 

Intäkter 2012 

Statsanslag80% 

Bidrag/uppdrag17% 

Övrigt3% 

Kostnader 2012 

Personalkostnader58% 

Doktorander8% 

Lokaler9% 

Universitetsgemensamt15% 

Driftkostnader9% 

Övrigt1% 

Humanistiska fakulteten har en god 

ekonomi. Verksamheten har under året 

haft ett positivt ekonomiskt utfall på 8,8 

mkr och i bokslutet för 2012 redovisas ett 

balanserat kapital på 114,2 mkr. Balanserat 

kapital är alltför stort i förhållande 

till fakultetens omslutning på 453,3 

mkr; under 2013 planeras för betydande 

ökning av verksamheten främst inom 

forskning/forskarutbildning. 

Intäkter 

Fakultetens samlade intäkter uppgick till 

453,3 mkr. Anslagen för grundutbildning 

och forskning/forskarutbildning utgjorde 

den helt dominerande inkomstkällan, 

364,0 mkr (80 procent av totala 

intäkter). 

Intäkter av uppdrag/bidrag uppgick 

till 74,9 mkr (17 procent av totala 

intäkter) en minskning med 6,7 mkr 

jämfört med 2011 (ett år med ovanligt 

stora bidragsintäkter). 

Övriga intäkter, 14,4 mkr utgörs 

huvudsakligen av försäljning av tjänster 

till övriga enheter inom universitetet 

såsom till exempel språkhandledning, 

medverkan i olika utbildningsprogram 

med mera. 

Kostnader 

Fakultetens sammanlagda kostnader 

uppgick till 444,5 mkr, en ökning med 

22 mkr jämfört med föregående år. 

Ökningen beror i princip helt på ökade 

personal- och doktorandkostnader. 

Ekonomiskt resultat 

Årets samlade resultat på 8,8 mkr 

fördelas på verksamhetsområden enligt 

nedan: 

• anslagsfinansierad grundutbildning 

8,8 mkr 

• extern grundutbildning, 1,2 mkr 

• anslagsfinansierad forskning/forskarutbildning 

6,2 mkr 

• extern forskning -7,3 mkr. 

Balanserat kapital 

Balanserat kapital för samtliga verksamhetsgrenar 

uppgår till 114,2 mkr med 

fördelning mellan verksamhetsområden 

enligt nedan: 

• anslagsfinansierad grundutbildning, 

23,4 mkr 

• extern grundutbildning, 2,0 mkr 

• anslagsfinansierad forskning/forskarutbildning, 

86,6 mkr 

• extern forskning 2,2 mkr. 

Förklaringar till överskott 

Några förklaringar till 2012 års överskott 

på 8,8 mkr är: 

• fortsatt förstärkning av prislappar 

inom grundutbildningen 

• av tilldelningen på 5,6 mkr från 

rektor med anledning av RED10 har 

ingenting förbrukats under året (verksamhet 

planeras för 2013 och 2014 för 

dessa medel). 

Ekonomin de senaste fem åren 

Under några år fram till och med 2007 

hade fakulteten kraftiga årliga underskott. 

Antalet doktorander var alltför 

stort i förhållande till de ekonomiska 

resurser som fanns. Detta i kombination 

med problem att fylla uppdraget inom 

Finansiering och resursanvändning 2008–2012 (belopp i tkr) 

Statsanslag 

Bidrag/uppdrag 

Övriga intäkter 

Summa intäkter 

2008 

348 314 

65 197 

16 858 

430 369 

Personalkostnader 221 477 

Universitetsgem. & UB 75 795 

Övriga driftkostnader 37 420 

Studiefinansiering 36 431 

Lokalkostnader 43 502 

Avskrivningar 

3 531 

Summa kostnader 418 156 

Versamhetsutfall 

12 213 

2009 

352 345 

76 456 

24 802 

453 603 

218 586 

73 724 

39 249 

28 330 

46 185 

2 903 

408 977 

44 626 

grundutbildningen resulterade i ett 

samlat ackumulerat underskott på 43 

mkr vid utgången av 2007. 

År 2008 vände ekonomin främst 

inom forskning/forskarutbildning. Av 

fakultetens samlade utfall på 12,2 mkr 

låg 13,8 mkr inom denna verksamhetsgrupp. 

Övriga verksamheter uppvisade 

smärre underskott, varav anslagsfinansierad 

grundutbildning -0,3 mkr. 

År 2009 uppvisar fakulteten ett 

mycket stort överskott, 44,6 mkr. 

Huvuddelen, 32,4 mkr, ligger inom 

anslagsfinansierad forskning/forskarutbildning. 

Grundutbildningen överproducerade 

i förhållande till styrelsens 

uppdrag, vilket resulterade i ett positivt 

utfall på 9,8 mkr. 

År 2010 uppvisar fakulteten åter ett 

mycket stort överskott, 50 mkr. Grundutbildningen 

gav ett överskott på 14,4 

2010 

367 800 

63 425 

23 002 

454 227 

219 038 

67 722 

46 539 

28 227 

39 558 

3 068 

404 152 

50 075 

2011 

367 228 

81 649 

15 747 

464 624 

244 879 

62 750 

42 778 

28 656 

40 098 

3 224 

422 385 

42 239 

2012 

364 024 

74 923 

14 379 

453 326 

255 033 

34 153 

40 405 

68 103 

41 134 

5 696 

444 524 

8 802 

mkr vilket innebär att ekonomisk 

balans uppnåtts för verksamhetsområdet. 

Forskning/forskarutbildning gav 

ett överskott på 35,6 mkr vilket innebär 

ett balanserat kapital på 62 mkr (inkl. 

extern verksamhet). 

År 2011 vände den uppåtgående 

trenden. Årets överskott på 42,2 mkr 

är 7,8 mkr lägre än föregående års. 

Det lägre överskottet beror främst på 

ökad aktivitet inom anslagsfinansierad 

forskning. 

År 2012 är ett rejält trendbrott i 

ekonomin. Årets överskott ligger till 

större delen inom anslagsfinansierad 

grundutbildning, 8,8 mkr. Ett 

överskott på 6,2 mkr inom anslagsfinansierad 

forskning/forskarutbildning 

balanserades av ett underskott på 

motsvarande belopp inom den externt 

finansierade forskningen. 

32 

33

NYTT MAGASIN 

TIO om de viktiga frågorna 

I det nya magasinet ”TIO om de 

viktiga frågorna” möter läsaren tio 

studenter, alumner och forskare 

som alla startat sin bana vid den 

Humanistska fakulteten, Göteborgs 

universitet. 

– Den röda tråden är att Humanistiska 

fakulteten är platsen för de viktiga 

frågorna och att ämnesområdena inom 

humaniora är många och valfriheten stor, 

både bland utbildningar och forskning, 

säger studie- och karriärvägledare 

Gunilla Johnander Parlenvi, som varit 

med och tagit fram magasinet. 

I magasinet intervjuas bland annat 

forskaren Bengt Brülde om lycka, 

studenten Anja Allwood om översättning 

och Johanna Andersson, jämställdhetsansvarig 

vid Chalmers, om kön. 

Målgruppen för magasinet är i första 

hand presumtiva studenter men ”TIO 

om de viktiga frågorna” fungerar också 

som en presentation av Humanistiska 

fakultetens verksamhet. 

En webbversion av magasinet hittar 

du på adressen: http://issuu.com/mecka/ 

docs/gu_humfak 

34 

35

Avsändare 

Humanistiska fakulteten 

Göteborgs universitet 

Box 200 

405 30 Göteborg 

Porto betalt

Humanistiska fakulteten - Göteborgs universitet

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?