Åtta punkter till en förnyelse av versläran
Åtta punkter till en förnyelse av versläran
Åtta punkter till en förnyelse av versläran
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
D<strong>en</strong> metriska vers<strong>en</strong>s gestaltprefer<strong>en</strong>s är alternering<strong>en</strong>, varannanhet<strong>en</strong>, mönster <strong>av</strong> regelbund<strong>en</strong> växling<br />
mellan stark och svag. De taktfasta tids<strong>av</strong>stånd<strong>en</strong> ger d<strong>en</strong> rytmupplevelse som kallats seriell och som vi<br />
känner ig<strong>en</strong> från musik<strong>en</strong>.<br />
Kväll<strong>en</strong>s guldmoln fästet kransa<br />
Älvorna på äng<strong>en</strong> dansa.<br />
O o |O 0 |O o |O o<br />
O o | 0 o |O o |O o<br />
D<strong>en</strong> fria vers<strong>en</strong>s gestaltprefer<strong>en</strong>s består i <strong>en</strong> stiliserad fras, upprepad med variationer, samtidigt<br />
pregnant och nyanserad. Sådana talspråksfraser har oftast ca 2 betonade st<strong>av</strong>elser som vi såg t ex i Lars<br />
Gustafssons dikt om brunnsål<strong>en</strong> citerad ovan. D<strong>en</strong> modernistiska fria vers<strong>en</strong>s laboratorium fanns ca 1900<br />
framför allt i Frankrike. D<strong>en</strong> franska syllabiska alexandrin<strong>en</strong>s sex- och sjust<strong>av</strong>iga halvverser låg redan<br />
ganska nära fransk talrytm, varför dessa fraser med sin <strong>en</strong>da <strong>av</strong>slutande acc<strong>en</strong>t i viss mån kom att hålla<br />
sig kvar äv<strong>en</strong> inom d<strong>en</strong> fria vers<strong>en</strong>. M<strong>en</strong> d<strong>en</strong>na fras förändrades vid övergång<strong>en</strong> <strong>till</strong> de germanska språk<strong>en</strong><br />
med deras kraftigare acc<strong>en</strong>ter. D<strong>en</strong> korta franska fras<strong>en</strong> blev förebildlig för bl a T S Eliot, som här fann<br />
befrielse ur d<strong>en</strong> germanska meterns taktfasthet. En sådan kort fras kunde sedan stiliseras i <strong>en</strong>gelskan med<br />
hjälp <strong>av</strong> andra grepp än taktering. 8 Också d<strong>en</strong> musikaliska fras<strong>en</strong> sågs som förebildlig vid utveckling<strong>en</strong> <strong>av</strong><br />
modernistisk frasrytm i germanska litteraturer. 9<br />
En mycket vid definition säger att rytm är uppfattad växling mellan starkare och svagare impulser. Man<br />
brukar <strong>till</strong>ägga att dessa impulser ska höra hemma i ett visst förlopp såsom språk, musik eller vatt<strong>en</strong> - i tid<br />
eller rum. En annan grupp definitioner utgår från Platons dialoger Filebos och Lagarna, där han säger att<br />
rytm är ordnad rörelse - närmare bestämt musik<strong>en</strong>s och dans<strong>en</strong>s ordnade rörelser. Följande rytmdefinition<br />
utgår från Platon m<strong>en</strong> innefattar äv<strong>en</strong> d<strong>en</strong> seriella taktfasta rytm<strong>en</strong>:<br />
Rytm är fortlöpande gruppering i tid och rum <strong>av</strong> uppfattade impulser <strong>till</strong> mönster eller rörelse<br />
Både medeltid<strong>en</strong>s halvverser med sina två promin<strong>en</strong>ser och d<strong>en</strong> fria vers<strong>en</strong>s stiliserade fras<br />
exemplifierar <strong>en</strong> segm<strong>en</strong>tell rytm, rytmiska förlopp som ordnar ett flöde i pregnanta <strong>av</strong>snitt eller segm<strong>en</strong>t.<br />
I metrisk vers är rytm<strong>en</strong> däremot seriell med betoningstopparna strömmande i (någorlunda) isokrona<br />
flöd<strong>en</strong>. En sådan rytm har kallats kedjerytm <strong>av</strong> Artur Arnholtz. 10 All dikt är rytmisk m<strong>en</strong> bara somlig är<br />
metrisk. De flödande takterna, uppfattade som länkar i <strong>en</strong> kedja, kan förstås som ett specialfall <strong>av</strong><br />
definition<strong>en</strong>s "fortlöpande gruppering". Rytm är alltså det överordnade begreppet, meter det<br />
underordnade. Under punkt 1 skilde jag mellan äldre acc<strong>en</strong>tsyllabisk regel och romantik<strong>en</strong>s uppfattade<br />
takter. Lidners alexandriner exemplifierade d<strong>en</strong> äldre regelstyrda form<strong>en</strong>, Karlfeldts blandade takter d<strong>en</strong><br />
yngres metriska gung. Det abstrakta versmönstret, skapat <strong>av</strong> skilda kulturer under histori<strong>en</strong>s gång,<br />
utvecklades från regel (metrum) <strong>till</strong> uppfattad takt (meter) med hjälp <strong>av</strong> gestalttrycket.<br />
Metrum kan definieras som ett kulturellt betingat, abstrakt mönster, vilket läggs över talrytm<strong>en</strong> som<br />
därvid utvecklar taktfasthet eller meter<br />
När impulserna från metrum växlar så regelbundet att läsar<strong>en</strong> omedvetet tvingas in i <strong>en</strong> jämn läsning<br />
uppstår s k systemtvång, vilket är kännetecknet på meter. D<strong>en</strong> läsare, som faller in i de rytmiska mönster<br />
text<strong>en</strong> erbjuder och förstärker dem själv är utsatt för det som gestaltpsykologerna kallar inre gestalttryck.<br />
Äv<strong>en</strong> prosa kan takteras. Vissa talare t<strong>en</strong>derar att uttrycka sig metriskt, särskilt off<strong>en</strong>tliga talare som<br />
politiker och präster kan plötsligt glida in i <strong>en</strong> mäktig taktfasthet. Folk som är arga och upprörda takterar<br />
förstås, eller hötter (taktfast) med näv<strong>en</strong>.<br />
Det finns <strong>en</strong> hypnotisk kvalitet i metern, som har att göra med dess anknytning <strong>till</strong> kroppsrytmerna och<br />
det omedvetna. Meter kan - i sina extrema gestaltningar - fattas som <strong>en</strong> hårt uppdriv<strong>en</strong> rytm, där bara<br />
<strong>en</strong>kla exakta mönster <strong>till</strong>åts. Barn, s<strong>en</strong>ila, schamaner och poeter tycks vara olika grupper som har <strong>till</strong>gång<br />
8 Finch, Annie, The Ghost of Meter. Culture and Prosody in American Free Verse. Ann Arbor 1993, s 87.<br />
9 Wasilewska-Chmura, Magdal<strong>en</strong>a, Musik, metafor, modernism. En linje i d<strong>en</strong> sv<strong>en</strong>ska modernism<strong>en</strong>s poetologiska<br />
reflexion. (Diss) Stockholm 2000<br />
10 Arnholtz, Arthur, Dansk verslære. Vol 1. Køb<strong>en</strong>h<strong>av</strong>n 1966, s 41.