Åtta punkter till en förnyelse av versläran

Över versradens nivå har strofgrupperingen avgörande vikt såväl auditivt som visuellt. Så också i detta
citat, där de strömmande versraderna bildar ett flöde som i sin intensitet lockar läsaren att understryka de
upprepade klangerna och figurerna. Under punkt 1 finns exempel på flera andra slags grupperingar.
7. Frasanalys
För att kunna jämställa de tre verssystemen vid versifikatorisk beskrivning och analys bör man i alla
fallen utgå från samma formkategori. Här har jag valt att utgå från frasen, vilken utgör en rytmisk enhet
av avgörande vikt i alla de tre verssystemen. 21 Man bör hålla isär metrisk fras och fonetisk fras på samma
sätt som vi skilde på prominens och betoning. Frasanalysen kan läggas till grund för all vidare versanalys
oberoende av verssystem. 22 I ett nästa steg tillkommer analyskategorier avpassade för accentvers, metrisk
vers och fri vers. Historiskt sett kommer då fyrslagsräckans halvvers med sina två prominenser och fria
versfyllnad att bilda utgångspunkt. Den metriska versen kompletterar sina fraser i första hand med
takteringens rytmiska nivå, och den fria versen med ett helt batteri av auditiva och visuella grepp.
Indelning i versrader föreligger alltid i poesi, just detta definierar vers i motsats till prosa. Ofta
sammanfaller versradens omfång antingen med intonationsfrasen eller med den kortare fonetiska frasen
och dess vanligen ca två betonade stavelser. 23 Förhållandet mellan versradens omfång och språkfrasens
bestämmer versifikationens karaktär vid samtliga tre svenska verssystem. Frasindelningen beror i det
enskilda fallet liksom all annan rytmisering i hög grad på läsarens formvilja och kan förstås ofta
diskuteras. Förståelsen av diktens innebörder bestämmer ytterst hur läsaren väljer att framhäva,
undertrycka och indela de ljudande textelementen.
Låt oss nu se hur frasanalysen tar sig uttryck i de olika verssystemen. Den medeltida fyrslagsräckans
halvvers består nästan alltid av en fras med två prominenser. Fyrslagsräckan har haft ett extremt
genomslag i svensk vershistoria, vilket inte uppmärksammats förrän sent. 24 Den har fortlevt intakt i
folkliga former, som vi såg i grötrimmet citerat under punkt 3 samt i Bondepraktikans inledningsstrof
som återges nedan. Den har också funnits med som en särskild rytmisk nivå i metriska former. Såväl
blankvers som alexandrin realiserar sällan mer än fyra starka positioner, två på varje sida om cesuren.
Men fyrslagsräckan har dessutom ofta påverkat rytmiseringen i den svenska huvudtraditionen av fri vers
med dess förebild i den eliotska traditionen. 25 Låt oss granska frasernas utformning i Bondepraktikan:
1 Fromme Läsare, köp nu mig, O o O oo / O o O
2 Mycket förstånd lärer jag dig, O oo O / O oo O
3 Bonde-Praktika är mitt namn, O o O oo / O o O
4 Läs mig, det länder dig till gagn, O O / o O ooo O
5 Det hela årsens lopp vill jag dig lära, ooo O o O / o O o O o
6 Hvarefter du dig skall regera. o O o O / o O o O o
Fyrslagsräckan kan som sagt beskrivas som en gestalt av dubbla par. Den här citerade välkända strofen
innehåller tolv tvåhöjda fraser, två i varje versrad. Somliga figurer upprepas, såsom kretikern i den första
versens andra halvvers O o O, vilken återkommer i samma position även i den tredje versen. Samma
versers första halvverser är också likadant utformade O o O oo. Korjamben O oo O återfinns i den andra
versens båda halvverser. Den fjärde versen inleds med en tung spondé O O men blir betydligt lösligare
efter cesuren o O ooo O. Den femte versens första halvvers exemplifierar fyrslagsräckans typiska
21 För att bekvämt kunna beskriva frasernas utseende används de grekiska versfotsnamnen, vilka här betecknar olika
kombinationer av starka och svaga stavelser. Se listan s x!
22 Jfr Cureton, Richard, Rhythmic Phrasing in English Verse. London 1992 och Larsson, Jörgen, Poesi som rörelse i
tiden. Om vers som källa till kognitiv rytmisk respons. Exemplet Elmer Diktonius. (Diss) Göteborg 1999, kap 4.
23 Bruce, Gösta, Allmän och svensk prosodi. Lund 1998, s 128.
24 Wåhlin 1999, s 23.
25 För beskrivning av det historiska förloppet se Lilja, Eva, Diskussionen om den fria versen i tidskriften Femtital
1951-52 i ett modernismperspektiv. I Skönhet men jämväl förnuft. Festskrift till Sverker Göransson. Göteborg 2001,
s 444.