Åtta punkter till en förnyelse av versläran
Åtta punkter till en förnyelse av versläran
Åtta punkter till en förnyelse av versläran
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
<strong>en</strong> dikt försöker att läsa in ekvival<strong>en</strong>ser, söker efter likheter och upprepningar, omedvetet anstränger sig<br />
att rytmisera d<strong>en</strong>. I d<strong>en</strong> process<strong>en</strong> är läsar<strong>en</strong>s mönstervilja <strong>av</strong> <strong>av</strong>görande vikt. I det här sammanhanget bör<br />
man också minnas att kontrast utgör <strong>en</strong> bakvänd likhet.<br />
Inte bara promin<strong>en</strong>serna är verstekniskt relevanta utan alla slags upprepningar eller likheter i dikt<strong>en</strong>. Att<br />
säga att något elem<strong>en</strong>t upprepas är detsamma som att påstå att text<strong>en</strong> är rytmisk, eftersom rytm består i att<br />
någorlunda lika eller likvärdiga impulser upprepas. 'Upprepade impulser' förutsätter i sin tur formelem<strong>en</strong>t<br />
som liknar varandra. När vi talar om upprepning tänker vi i tid (temporalitet), när vi talar om likhet tänker<br />
vi i rum (spatialitet). Upprepning eller likhet medför i sin tur mönster (rumsligt) eller rörelse (tidsligt)<br />
<strong>en</strong>ligt gestalttrycket, såsom vi kunde konstatera ovan under punkt 3. I följande dikt har Sonja Åkesson<br />
excellerat i upprepningseffekter:<br />
Björkar och aspar<br />
och rönnar och ekar<br />
och tallar och granar<br />
och prästkragar och blåklockor<br />
och hundlokor och hallonsnår<br />
och rödklöver och vitklöver<br />
och rödplister och vitplister<br />
och gulplister och gulmåra<br />
och ormbunkar och st<strong>en</strong>rös<strong>en</strong><br />
och brännässlor och kattungar<br />
och kattmammor och fågelskrov<br />
och sprayolja och papiljotter<br />
och solsnibbar och fläsksvålar<br />
och plasthinkar och ljungtuvor<br />
och kalvhag<strong>en</strong> och kohag<strong>en</strong><br />
och hästhag<strong>en</strong> och hasp på grind<strong>en</strong><br />
och dikesr<strong>en</strong><strong>en</strong> och sura bond<strong>en</strong><br />
och veteåkern och rågåkern<br />
och h<strong>av</strong>reåkern och kornåkern<br />
och krusbärsbuskar och vinbärsbuskar<br />
och falu rödfärg och snickarglädje<br />
och spridda skurar och maskrosbollar<br />
och snok hos grann<strong>en</strong>s och malörtstånd<br />
och glädjebägarn och ljus på bordet<br />
och faderalla och utsupet<br />
… (Första del<strong>en</strong> <strong>av</strong> Sonja Åkessons ”Sommarräkning” ur Jag bor i Sverige 1966)<br />
Man brukar skilja på primär rytm, som handlar om promin<strong>en</strong>ser, fraser och pauser, sekundär rytm, som<br />
handlar om rim och klanglikheter, och semantisk rytm, som berör innehållet, dvs upprepade motiv och<br />
teman. D<strong>en</strong> semantiska rytm<strong>en</strong>s begrepp processas i långtidsminnet <strong>till</strong> skillnad från ljudspelet som<br />
processas i korttidsminnet. Där<strong>till</strong> bör fogas grammatisk upprepning, såsom likartad syntax, och visuella<br />
effekter. I citatet inleds t ex varje versrad med ett "och", vilket karakteriserar tryckbild<strong>en</strong>.<br />
Åkessons dikt ovan innehåller <strong>en</strong> provkarta på vad som kan upprepas i <strong>en</strong> dikt. Upprepade trädslag går<br />
över i upprepade blomstersorter för att via några aspekter på kattliv titta in i sommarstugan via några<br />
uppräknade föremål, varefter några olika typer <strong>av</strong> beteshagar upprepas varpå dikt<strong>en</strong> letar sig in mot det<br />
sociala livet via d<strong>en</strong> "sura bond<strong>en</strong>" osv. Promin<strong>en</strong>smönstret kretsar kring de sammansatta ord<strong>en</strong>s<br />
karakteristiska ljudfigur, s k starkt bitryck. Betoningsgraderna i sammansättning<strong>en</strong> ”kalvhage” skulle i<br />
siffror kunna skrivas 3 - 2 - 1. Med tid<strong>en</strong> uppstår <strong>en</strong> viss taktfasthet då rytm<strong>en</strong> valsar över i<br />
ordsammansättningar <strong>av</strong> typ<strong>en</strong> 3 - 0 - 2 - 0 (”dikesr<strong>en</strong><strong>en</strong>”, varieras i t ex ”snok hos grann<strong>en</strong>s” 2 - 1 - 3 - 1)<br />
och vi har fått känning på det gamla nordiska versmåttet nystev och dess dipodier. M<strong>en</strong><br />
ordupprepningarna medför äv<strong>en</strong> ljudupprepningar som blir <strong>till</strong> halvrim. De uppräknade blommorna<br />
”rödplister” - ”vitplister” - gulplister” - ”gulmåra” utgör också <strong>en</strong> klangserie.