Åtta punkter till en förnyelse av versläran

More documents

Recommendations

Info

en dikt försöker att läsa in ekvivalenser, söker efter likheter och upprepningar, omedvetet anstränger sig att rytmisera den. I den processen är läsarens mönstervilja av avgörande vikt. I det här sammanhanget bör man också minnas att kontrast utgör en bakvänd likhet. Inte bara prominenserna är verstekniskt relevanta utan alla slags upprepningar eller likheter i dikten. Att säga att något element upprepas är detsamma som att påstå att texten är rytmisk, eftersom rytm består i att någorlunda lika eller likvärdiga impulser upprepas. 'Upprepade impulser' förutsätter i sin tur formelement som liknar varandra. När vi talar om upprepning tänker vi i tid (temporalitet), när vi talar om likhet tänker vi i rum (spatialitet). Upprepning eller likhet medför i sin tur mönster (rumsligt) eller rörelse (tidsligt) enligt gestalttrycket, såsom vi kunde konstatera ovan under punkt 3. I följande dikt har Sonja Åkesson excellerat i upprepningseffekter: Björkar och aspar och rönnar och ekar och tallar och granar och prästkragar och blåklockor och hundlokor och hallonsnår och rödklöver och vitklöver och rödplister och vitplister och gulplister och gulmåra och ormbunkar och stenrösen och brännässlor och kattungar och kattmammor och fågelskrov och sprayolja och papiljotter och solsnibbar och fläsksvålar och plasthinkar och ljungtuvor och kalvhagen och kohagen och hästhagen och hasp på grinden och dikesrenen och sura bonden och veteåkern och rågåkern och havreåkern och kornåkern och krusbärsbuskar och vinbärsbuskar och falu rödfärg och snickarglädje och spridda skurar och maskrosbollar och snok hos grannens och malörtstånd och glädjebägarn och ljus på bordet och faderalla och utsupet … (Första delen av Sonja Åkessons ”Sommarräkning” ur Jag bor i Sverige 1966) Man brukar skilja på primär rytm, som handlar om prominenser, fraser och pauser, sekundär rytm, som handlar om rim och klanglikheter, och semantisk rytm, som berör innehållet, dvs upprepade motiv och teman. Den semantiska rytmens begrepp processas i långtidsminnet till skillnad från ljudspelet som processas i korttidsminnet. Därtill bör fogas grammatisk upprepning, såsom likartad syntax, och visuella effekter. I citatet inleds t ex varje versrad med ett "och", vilket karakteriserar tryckbilden. Åkessons dikt ovan innehåller en provkarta på vad som kan upprepas i en dikt. Upprepade trädslag går över i upprepade blomstersorter för att via några aspekter på kattliv titta in i sommarstugan via några uppräknade föremål, varefter några olika typer av beteshagar upprepas varpå dikten letar sig in mot det sociala livet via den "sura bonden" osv. Prominensmönstret kretsar kring de sammansatta ordens karakteristiska ljudfigur, s k starkt bitryck. Betoningsgraderna i sammansättningen ”kalvhage” skulle i siffror kunna skrivas 3 - 2 - 1. Med tiden uppstår en viss taktfasthet då rytmen valsar över i ordsammansättningar av typen 3 - 0 - 2 - 0 (”dikesrenen”, varieras i t ex ”snok hos grannens” 2 - 1 - 3 - 1) och vi har fått känning på det gamla nordiska versmåttet nystev och dess dipodier. Men ordupprepningarna medför även ljudupprepningar som blir till halvrim. De uppräknade blommorna ”rödplister” - ”vitplister” - gulplister” - ”gulmåra” utgör också en klangserie.
Över versradens nivå har strofgrupperingen avgörande vikt såväl auditivt som visuellt. Så också i detta citat, där de strömmande versraderna bildar ett flöde som i sin intensitet lockar läsaren att understryka de upprepade klangerna och figurerna. Under punkt 1 finns exempel på flera andra slags grupperingar. 7. Frasanalys För att kunna jämställa de tre verssystemen vid versifikatorisk beskrivning och analys bör man i alla fallen utgå från samma formkategori. Här har jag valt att utgå från frasen, vilken utgör en rytmisk enhet av avgörande vikt i alla de tre verssystemen. 21 Man bör hålla isär metrisk fras och fonetisk fras på samma sätt som vi skilde på prominens och betoning. Frasanalysen kan läggas till grund för all vidare versanalys oberoende av verssystem. 22 I ett nästa steg tillkommer analyskategorier avpassade för accentvers, metrisk vers och fri vers. Historiskt sett kommer då fyrslagsräckans halvvers med sina två prominenser och fria versfyllnad att bilda utgångspunkt. Den metriska versen kompletterar sina fraser i första hand med takteringens rytmiska nivå, och den fria versen med ett helt batteri av auditiva och visuella grepp. Indelning i versrader föreligger alltid i poesi, just detta definierar vers i motsats till prosa. Ofta sammanfaller versradens omfång antingen med intonationsfrasen eller med den kortare fonetiska frasen och dess vanligen ca två betonade stavelser. 23 Förhållandet mellan versradens omfång och språkfrasens bestämmer versifikationens karaktär vid samtliga tre svenska verssystem. Frasindelningen beror i det enskilda fallet liksom all annan rytmisering i hög grad på läsarens formvilja och kan förstås ofta diskuteras. Förståelsen av diktens innebörder bestämmer ytterst hur läsaren väljer att framhäva, undertrycka och indela de ljudande textelementen. Låt oss nu se hur frasanalysen tar sig uttryck i de olika verssystemen. Den medeltida fyrslagsräckans halvvers består nästan alltid av en fras med två prominenser. Fyrslagsräckan har haft ett extremt genomslag i svensk vershistoria, vilket inte uppmärksammats förrän sent. 24 Den har fortlevt intakt i folkliga former, som vi såg i grötrimmet citerat under punkt 3 samt i Bondepraktikans inledningsstrof som återges nedan. Den har också funnits med som en särskild rytmisk nivå i metriska former. Såväl blankvers som alexandrin realiserar sällan mer än fyra starka positioner, två på varje sida om cesuren. Men fyrslagsräckan har dessutom ofta påverkat rytmiseringen i den svenska huvudtraditionen av fri vers med dess förebild i den eliotska traditionen. 25 Låt oss granska frasernas utformning i Bondepraktikan: 1 Fromme Läsare, köp nu mig, O o O oo / O o O 2 Mycket förstånd lärer jag dig, O oo O / O oo O 3 Bonde-Praktika är mitt namn, O o O oo / O o O 4 Läs mig, det länder dig till gagn, O O / o O ooo O 5 Det hela årsens lopp vill jag dig lära, ooo O o O / o O o O o 6 Hvarefter du dig skall regera. o O o O / o O o O o Fyrslagsräckan kan som sagt beskrivas som en gestalt av dubbla par. Den här citerade välkända strofen innehåller tolv tvåhöjda fraser, två i varje versrad. Somliga figurer upprepas, såsom kretikern i den första versens andra halvvers O o O, vilken återkommer i samma position även i den tredje versen. Samma versers första halvverser är också likadant utformade O o O oo. Korjamben O oo O återfinns i den andra versens båda halvverser. Den fjärde versen inleds med en tung spondé O O men blir betydligt lösligare efter cesuren o O ooo O. Den femte versens första halvvers exemplifierar fyrslagsräckans typiska 21 För att bekvämt kunna beskriva frasernas utseende används de grekiska versfotsnamnen, vilka här betecknar olika kombinationer av starka och svaga stavelser. Se listan s x! 22 Jfr Cureton, Richard, Rhythmic Phrasing in English Verse. London 1992 och Larsson, Jörgen, Poesi som rörelse i tiden. Om vers som källa till kognitiv rytmisk respons. Exemplet Elmer Diktonius. (Diss) Göteborg 1999, kap 4. 23 Bruce, Gösta, Allmän och svensk prosodi. Lund 1998, s 128. 24 Wåhlin 1999, s 23. 25 För beskrivning av det historiska förloppet se Lilja, Eva, Diskussionen om den fria versen i tidskriften Femtital 1951-52 i ett modernismperspektiv. I Skönhet men jämväl förnuft. Festskrift till Sverker Göransson. Göteborg 2001, s 444.
Page 1 and 2: Åtta punkter till en förnyelse av
Page 3 and 4: Metrisk vers följer antingen en f
Page 5 and 6: prominenta. Rap har gett oss modern
Page 7 and 8: till sitt omedvetna och därmed nä
Page 9: något viktigt. Det verkar som om k
Page 13 and 14: kraftfullare stöd utgör den för
Page 15 and 16: 5 kronblad för OOO ∪ 6 varje mä

Åtta punkter till en förnyelse av versläran

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?