Fotröta hos får – en kartläggning av hur olika länder hanterar ... - SLU

Nästkommande år krävs endast en injektion, till individer som har blivit
grundvaccinerade med två injektioner föregående år (Schwartzkoff et al, 1993b).
Det finns en PCR-metod för att gruppera D. nodosus i serogrupper s.k.
serotypning, vilket är en förutsättning om man ska kunna använda ett
specialtillverkat vaccin (Animalia, 2009). I Tyskland har en studie gjorts för att
jämföra ett specialtillverkat vaccin mot fyra till fem serogrupper med det
kommersiella vaccinet Footvax® mot tio serogrupper. I studien sågs ingen
terapeutisk eller profylaktisk skillnad mellan de två olika vaccinerna, men skillnad
i lokal reaktion. Footvax® innehåller mineralolja som adjuvans, vilket ofta
orsakar lokal reaktion på injektionsplatsen. Det kan därför vara lämpligt att välja
ett specialtillverkat vaccin, eftersom dessa vanligen innehåller mildare adjuvans
och därmed orsakar mindre lokal reaktion på injektionsplatsen (Ganter och Ennen,
2009). Omfattningen av de lokala reaktionerna, efter vaccinering med vaccin
innehållande mineralolja, kan variera mellan olika raser. Lokala reaktioner
orsakar lidande för fåren och lammens tillväxt kan tillfälligt försämras. Utomlands
är köttproducenter mindre intresserade av vaccinering än ullproducenter (Abbott
och Lewis, 2005).
Om en besättning med fotröta vaccineras med multivalent vaccin under pågående
sjukdomsutbrott, ses en markant minskad prevalens av underminering och
avlossning av sulhorn. Det ses även en minskad prevalens av förändringar i
klövspalten, men denna minskning är inte lika markant (Schwartzkoff et al,
1993a). Effekterna av vaccinering vid sjukdomsutbrott påverkas i stor
utsträckning av vilka miljöförhållanden som råder. Vid torrt väder sker utläkning
lika snabbt bland vaccinerade som icke vaccinerade får (Abbott och Lewis, 2005).
Vaccinering anses vara fördelaktigt framför fotbad som kontrollstrategi, om det är
brist på arbetskraft eller om det finns svårigheter med att genomföra ett fotbad
t.ex. vid lamning (Abbott och Lewis, 2005).
Förebyggande åtgärder
Besättningar som har blivit fria efter sanering eller som aldrig har haft fotröta har
många goda skäl att vidta förebyggande åtgärder. Grundprinciperna för att
förebygga fotröta är att endast köpa in livdjur från friförklarade besättningar och
tillämpa karantän för alla inköpta livdjur. Den mest optimala förebyggande
åtgärden är dock att aldrig köpa in livdjur (Hosie, 2004; Abbott och Lewis, 2005).
11