JAKTEN PÅ GENIUS LOCI - Epsilon Archive for Student Projects - SLU

eller ett intryck som landskapsarkitekten ”tar in”, framför allt genom att vistas på en viss
plats. Men när jag frågar Camilla Andersson (muntligen, 2011-04-18), Anders Kling och
Helena Glantz (muntligen, 2011-04-19) om hur de skulle beskriva sina respektive platsers
genius och hur de kommit fram till denna beskrivning visar det sig att det ändå ligger relativt
metodiska analyser bakom. Historien och dess spår i dagens plats har studerats i båda fallen,
liksom dagens användning av platserna. Andersson nämner siktlinjer från en fontän som
enligt henne bär på Kungsparkens ”själ”, och även Kling och Glantz berättar om rörelse- och
siktlinjer som fått stor betydelse för gestaltningsförslaget. Dessa linjer är typiska ”riktningar”
som Norberg-Schulz (1992) tar upp med inspiration från Kevin Lynch, och menar att de är en
av flera nyckar till att förstå just genius loci.
Vi talar sällan om att det är genius loci vi söker, snarare är det kanske ingångar och
inspiration vi börjar med att leta efter genom att analysera en plats. Frågan är om det inte
egentligen är samma sak – varför skulle vi annars alls söka vår inspiration på platsen i fråga,
om inte för att vi respekterar genius loci? I fallet med Skurup så kan jag efter att ha läst
Norberg-Schulz konstatera att det var just genius loci vi fann och inspirerades av. Hade vi
vetat att det var det vi letade efter så hade vi kanske kunnat tala om det också med varandra,
och på det sättet kommit ännu närmare genius Skurup. Vi hade kunnat ställa Norberg-Schulz
frågor till Skurups naturliga och byggda landskap, och på så vis fått hjälp både med
Svaneholm och med vindkraften.
28