JAKTEN PÅ GENIUS LOCI - Epsilon Archive for Student Projects - SLU

DEL 1: Att förstå genius loci
I min jakt på förståelsen av genius loci är Christian Norberg-Schulz det namn jag hela tiden
har hänvisats tillbaks till. Norberg-Schulz var arkitekt, arkitekturhistoriker och –teoretiker
(Oxford dictionary of architecture and landscaping (2006), uppslagsord: Christian Norberg-
Schulz) och den person som gjorde begreppet känt för dagens arkitekter och
landskapsarkitekter, främst genom sin bok Genius loci: towards a phenomenology of
architecture från 1980 (Olwig 2009, s. 13). Syftet med boken var enligt författaren själv att
fördjupa förståelsen för de aspekter av arkitekturen som verkligen berör människan,
arkitekturens kvalitativa och abstrakta sidor (Norberg Schulz 1980). I en artikel i tidningen
Arkitektur ett drygt decennium senare skriver han att:
… de nya platsernas brist på identitet bland annat beror på att den moderna arkitekturen fjärmat
sig från förståelsen av vår omgivning som en mångfald av konkreta platser där livet ’äger rum’
(’finner sted’). När vi nu på nytt blivit medvetna om platsen är det på grund av denna ’platsbrist’.
Det som var självklart är plötsligt borta, och saknaden gör att vi måste fråga efter platsens
betydelse och väsen.
(Norberg-Schulz 1992, s. 34)
Även om Christian Norberg-Schulz var arkitekt talar han om platser snarare än om
byggnader i större delen av Genius loci: towards a phenomenology of architecture (1980).
Han ägnar stor uppmärksamhet åt landskapet, platserna mellan husen och boplatsens struktur,
vilket gör teorierna i boken högst relevanta även för landskapsarkitekten. I följande kapitel
tar följaktligen Norberg-Schulz stor plats, när jag försöker besvara frågan:
Hur kan landskapsarkitekten tolka begreppet genius loci?
Jag inleder dock med en snabb överblick på hur ordboken tolkar begreppet, och undersöker
senare hur genius loci har tolkats inom just landskapsarkitekturen. Metoderna bakom detta
kapitel är huvudsakligen litteraturstudier, men även intervjuer med verksamma
landskapsarkitekter som ett komplement för att skapa en bredare och mer dagsaktuell bild än
vad enbart litteraturen kunnat ge.
12