1978 nr 47.pdf - BADA - Högskolan i Borås

i ett par konkreta exempel, samt att söka Pinna det fog som
Granlid säger sig ha för sin kritik.
Ett dominerande och framträdande syfte med Prästkappan, kan i
en mening sagas vara att skildra huvudpersonen Hermann Anderz'
resa till insikt om sig sjalv och varlden, som tummelplatser
för illvilja och rnänskli~/~udomli~ of ullkomlighet. En resa
fran "an s& besynnarlig drift att bli en stor manw16 Bver mil-
ten med obehagliga, skabbiga sanningar, till det resignerade
konstaterandet: *Det finns inp. stora mänOw1' -En färd "in i
det mörka landet av kunskap och skrämmande sanningw. 18
Fbr att upp8 detta syfta, har Delblanc valt 1700-talet @om
historisk tidpunkt POE sin roman, Detta db kannadomen om den
kramp som tva dominerande bildningsideal utkampade under asklet,
nämligen det naturvetenskapliga och dst klassiskt antika, ger
foruteättninge~ och trovärdighet At Hermann Anderz' utveckling.
1600-talets sekulariseringsprocess hade gjort manniokan upp-
marksan p&, att det var den jordiska tillvaron som ställde de
stora och svarskravande fragorna. Uppfattningen om manniakan
som Hskapelsens harskare och andamal) som P~reningelank i va-
randet.
stors kedja mellan gudomligt och jordisktn19 blev ev-
nad i sommarna oeh ,den generiska aran ifr8gasattes.
"För det upplysta 1700-talet framstod en ny bild av människan:
ett stoftkorn p& en bland myriader planeter i eCt oandligt universum,
en varelse som till sin psyko-fysiska organisation inte
avvek namnvart Pran djuren,
'L'Homme B8rte8 och 'L'Homme Machinel ar termer 8om ratt val besk'river
martsrialiemeins uppfattning av manniskana position i
20
ekapaleen.
Som motvikt mot det naturvetenskapliga idealet stalldes fascinationen
och det förnyade intresset for de antika idealen, all-