1978 nr 47.pdf - BADA - Högskolan i Borås

- - -/ och medger själv att skildringen ar 'hart tuktad för
att passa hane syften'. (prästkappan s. 81, min anm,) När
Lang-Hans sttiller sig tvivlande, svarar Hermann:
'Jag bryr mig inte om vad som har varit, det kan vi aldrig
komma &t, och aven om vi kunde det, skulle sanningen vara
likgiltig. Begriper du inte att det förflutna bara ar nagot
vi skall använda? Använda till bekräftelse och insikt,'
(~r~stkappan s. 81, min anm.)
Enligt Hermann (och förmodligen ocksa hans forfattare /- - -/)
kan man aldrig n& sanningen; och om den kan vinnaa, ar den
oas egal; det förflutna har inget objektivt intresse, skall
bara, anvandas. .l3
Granlid ifrAgasatter som synee de tankar om romanf8rfattandet,
som Delblanc för till torgs. Kravet pa en historisk roman ds-
te enligt Granlid ställas h6gt d4 det gäller historicitet, och
fjärmandet fr8n vetenskapliga metoder bör dárför begransas.
"Plan kan med skal undra om den moderna historiska romainen verk-
ligen innebar en lovvard och betydelsefull förnyelse av genren,
94
nar historiciteten i uppfattning och stil ar e& flrsvagadwb
Lydes hans slutliga och sammanfattande frBgestiillning.
Delblanc Zi sin sida, sammanfattar sin romanteori enligt f6ljan-
det
@In summa: diktaren ska sj5ilofallet anamma al1 den kunskap om
varlden och manniskan som vetenskapen kan erbjuda, att nggligera
denna kunskap är ytterst att svika sin konst. Hen han f8r
inte g8 under oket av principer, metoder ooh tekniska grepp,
rom har giltighet bara för en annan institution än den litterara.
V i behöver i dag en ny markis de Sade, vi maste an en
g&ng f& hara den sadistiska romanteorins stolta frihetadeklaration
utslungad: 'Ah! laissone cer vaines consid&rations,
15
qu'elles s'immolent B l 'amour de l'art! 'lg
Syftet med detta specialarbete %r saledes, att vira hur denna
DalbLancs romanteori kommer till uttryck i Prästkappan, belyet