1978 nr 47.pdf - BADA - Högskolan i Borås
1978 nr 47.pdf - BADA - Högskolan i Borås
1978 nr 47.pdf - BADA - Högskolan i Borås
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
edan fr&n början anspraken p& att ge sanningen om ett visst<br />
skede. Vägen öppnas för en subjektivism utan hämsko, vilken<br />
naturligtvis<br />
bidra till tolkningen av historiska samman-<br />
hang, men ända atar i egendomlig motsats till den stränga objektiviteten<br />
i modern kallkrithk historievetenskap." 10<br />
Granlid drar en parallell mellan vetenskap och litteratur,<br />
som för litteraturen innebar anpassning och begränsning av<br />
författarens frihet gentemot sitt stoff. Därmed beträder han<br />
och gör ansprhk p& mark, som muserna och dess s8ngare aedan<br />
länge betraktar som sin, att bruka efter eget tycke och huvud.<br />
Som väntat har Granlids teorier heller inte fhtt at& oemot-<br />
sagda, och en av dem taom ivoigart föresprdkat farfattarena<br />
rätt ar Sven Delblanc, som i en essa om Markis de Sade gett<br />
uttryck för forfattarens, i hane tycke, nattmatiga krav p&<br />
fullständig frihet.<br />
"Utan att betänka att litteratur och vetenakap ar inkowsensurabla<br />
institutioner, hrr diktaren s6kt en analutning till vetenskapliga<br />
principer oeh metoder, vilka jag peraonligbn vill<br />
vardera som olycklig, /- - -/ Ater stár diktaren beredd att<br />
salja sin förstf%dslos5itt f ö de ~ 'vetentak?apliga metodernas8<br />
grynvälling. Vad är vallingen vard?" 11<br />
Delblanc forsvarar eubjektfvismsn och metoden att lata syfte<br />
och varldsuppfattning, bilda nya stopformar för historiska<br />
skeenden, och han ser en legitimitet i själva fi3rfattarprocessen,<br />
som ger dess ut8vare odiskutabel ratt att styra och<br />
stalla efter eget sinne och han varnar for formalirm och<br />
principslaveri.<br />
4<br />
nEn annan olycklig konsekvens av de kvasivetenskaplige ambitionerna<br />
kan i brist p% bättre kallas det objektivistiaka felslutet.<br />
For romandiktaren innebar ditta bland annat, att han<br />
konfronteras med det PördonsfuZla hatet mot den s.k, etilvetande<br />
berattaren. Jag ska inte fkirnöka utreda de grumliga kunskapataoretiska<br />
och psykologiskm resonemang roa kan ligga bakom denna<br />
faektiga kritik av en i och far sig indifferent berattartek-