1978 nr 47.pdf - BADA - Högskolan i Borås
1978 nr 47.pdf - BADA - Högskolan i Borås
1978 nr 47.pdf - BADA - Högskolan i Borås
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
mant spritt genom Johann Joachim Winckelmanns Geschichte dar<br />
Kunat des Alterthums (1764) och genom Winckelmanns efterfaljare<br />
Gotthold Ephraim Lessing, i dennes verk Laokoon : oder<br />
Uber die Grenzen dar Malarei und Poesie (1766). Intelligen-<br />
sian sbg vid denna tid antiken, som "en kalla till tillfriak-<br />
nande och förnyelse - ett föredöme i äkta och hel humanitet<br />
som dock aldrig mer kan förverkligasn. 2 1<br />
Mellan dessa bada bildningsideal star Hermann Anderz kluven.<br />
"Han är undantagsmänniskan som likt den antike Herkules ar ut-<br />
vald till stord&dn2*, sinitidigt som han Ilr medveten om ds n*-<br />
turvetenskapliga landvinningarna, ty han har efter sin lasning<br />
av "den stora franska encyclopedienn kant w811a de ekröpliga<br />
restar som Innu aterstod av min barnatron raseras.23 F6r att<br />
f& sjalalig styrka i stunder d& verklighetens vanmakt och le-<br />
da blir honom alltfar phtaglig, blir Plutarkos den Bibel ur<br />
vilken han hämtar kraft.<br />
Ett andra mer konkret och,p&tagligt skal till att just 1700-<br />
talet blivit skadebana for Hermann Anderz' jordevandring, ar<br />
att Delblanc tv8 8r ef'tsr Prilstkappan publicerad. min ivhand-<br />
ling Ara och minne r studier kring ett motivkonplex i 1700-<br />
talets litteratur (1965). Romanens historiska Pörutaattning<br />
bor ebledes befunnit sig centralt<br />
inne i Delblancs tankevärld<br />
vid tidpunkten för författandet av Prästkappan, för detta talar<br />
det faktum att avhandlingen ger en mycket god grund att<br />
st& p& for först&elsen aw romanen.<br />
Ett tredje, personligt och konstnärligt syfte, anger Delblanc<br />
i dagboksromanen Asnebrygga (1969): "Skriver jag inte om ho-<br />
nom? (Fadern, min anm.)<br />
Ack, jag skriver ju aldrig om nbgot<br />
annat. Det ar ju bara d6 min prosa kommer till liv, nar jag<br />
later honom smäda och förbanna mig, utkladd till Fredrik den<br />
Store eller Markis de Saden. 24<br />
Sammanfattningsvis kan det sägas, att Sven Delblanc i s in ro-<br />
man Prastkappan ger uttryck &t det individuella st5illningstagande<br />
som han förordar i min ess3 om Markis de Sadr, och att<br />
han genos sin standpunkt just tjanar den hietorieka didaktik,<br />
som Granlid kallar stskepticistisk, relativistisk, pesaimistisk".<br />
25