1977 nr 85.pdf - BADA

Det talades qcket on svinjakt i kom-paniet. Kapten Neier *i
sig de mest otroliga övergrepp wt oss, han chikanerade
svinade ner oss, s& silart det gavs tillfälle. Eronaa p&
satte han id en dumhet, som man armars aldrig begk not soldater
i falt. Ban gav oss straffexercis. Ula de anåra officerarna skakade
tmmdet &t denna tokiga amifska, och frän det ögonblickdt visste
vi allesammans att ingen skalle intressera sig för Yeiers dödsorsak.
i%h detta ögonblick va Heier dr man. Han visste det inte själv,
men vi visste det. Vi slutade att tala OB aninjakt, Mbga f~lade J
dmd~lipro jektiler. Det nir ingenting att tala vidars om. ( Dfl s. 121 )
>
e att de
Wten Yeier arrittp. ock& ajoket riktigt ~rmsn, at OB>@
-.- -. leder ut honom i eCt minfält med hjälp av en förfalskad hrta,
,-*- - ---..d - -.. --. m- -*-.- ,,--. -
Yen det var inte heller alltid s& iätt att vara officer i Hitlerpskluid. Eha
dagen upp som en sol och nästa ned son en pannkaka:
Järn - Gustav hade varit medlem av underofflcersltClsen i 31 &r.
i)äxav 28 &r som förste f8ngvaktsre i militärfängelaet. - DEZ! är
en prydnad, ett strillande efterf6ljansvärt exempel för alla underofficerare
i dr oövervinnliga am6 hade överfältväbel Dorn sagt
en ghg, &r han höll tal för n Järn - Gustav. n Men s& rtika.de han
. ,. i olycka, b lat mörda sig nere i bottendhingen. Och det bill
p& köpet av en fthge. Dorn slet personligen bort hans naaui frsS
hederstavlan över trogna underofficerare och kastade det $1 sop-
backen,/. . ./ Dorn lät bräma upp allting, som tillhörde M Jam -
gusta~.~ Ingenting skulle bli kvar, som h d e pbhna om alla
tiders okamratliga k l , som lät strypa sig av en fhge. De$ där
kräket, som under falska förutsättningar hade nästlat sig i
den -rika underoffieersk&ren, arméns ryggrad, guds egna iajtvalda.
( Mb s. 187 ) I
i@r Porta skall beforäras vägrar han blankt att bli underofficer+. Efter &ga
om och men far han bli stabsgefreiter. Och Porta är nöjd. Stabs
ju en manskapsgrad och inte en underofficersgrad. 2
Det finns dock officerare sola gänget behandlar med respekt och & viss grad
av tillgivenhet, sadana som 1ö j-t Ohlsen, lö jtrnant Brandt, o& major Michael
l
Braun. Löjtnant Ohlsen är huvudperson i sista delen av G, Eh rualrig och gripande
&ark historia om hur löjtnant Ohlsen fastnar i Gestapos dit, figsla~, döms
och avrättas. En historia om korrupta domstolar, idiotiska parqrafer och van -
sinniga inaniiiskor i Hitlers tyskland. 3, Msn blir +verkad. hkr+ blir niistan
desperat. I(an kanner vannraht. )dan identifierar sig med löjtnant ~hlsen, Kanske
äx just det avsnittet det starkaste S.H. b&r-skrivit, l
Ejjtnarrt Brandt är en officer värd Gsingets aktdq.
l
Iajtnant Brandt, var nya kompanichef, är ocksa med. Brandt har
varit hos oss ända ffi början. Han har bara varit borta qder
korta utbildningsperioder ps, olika skolor. Vi gamla betraktar
I
honom alltid som en rekrytkamrat. Tilltalar honom med Claus
och du. Baw. delar ut cigaretter. Han ar en riktig frontlöjtnant.
l
1) Se ären G s. 23 - 26, 28 2) Se Dfl a. 181 3) Se G s. 193 -353