You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Soldaterna som ska &3uta känner sig som keuarater med offren och<br />
det stärker ensamhetskämslan.<br />
Lindenberg a&$ alg nervöst oPLk-Pkw$. Det sa8 tzt, som ons<br />
modet skulle svika honom i siata 8gonblickete<br />
-<br />
Upp med huvuE2et, kamrat. Spotta p& de fEihundasrria3 Visa<br />
dem, att vi kamrater inte ger oss.<br />
Skitar, mumlade Lillebror och menade de =dmQ (Mb s.222)<br />
Det utvecklar dg till ett triasgalårama, där bö&ePn och offret<br />
egentligen är i sama bh, med hatet riktat mt piyndigheterna. bn.garilc<br />
tidigt ar ju bödlarna formellt p& statens sida, vilket g3r att &e kZn-<br />
ner en varmäktig skuld inför amHttningen.<br />
Det fina nya repet, som doftade av hampa, vas lite för<br />
kort* sea gamle tinderofficern drog in magen. Det vax en<br />
d&llg hut vi knöt, Stege @t.<br />
- Jag skjuter upp i traden, viskade hamr Gamle va, jag<br />
skjuter Pn%e pb. dig, det g6r jag inte, det lovar jag bestämt,<br />
(Dpl 8,661<br />
- Kamat, viskade han och sti<strong>nr</strong>ade p& Lillebror, som<br />
sted stor och bred. pH hb'gra flygeln.<br />
Han hade fötterna lite at &dane Gevärskolven tryckte<br />
fast mot axeln,<br />
Deras ögon mölttes. Geväret darrade. Omärkligt; höjdes<br />
pipan,<br />
Lillebror sköt för högt;. Lillebror skjuter inte en kamrat.<br />
Han sa#$ p& Porta, vars gevärspipa hade samma riktning<br />
som Lillebrors.<br />
En varm tacksaanhet fyllde Lindenberg.<br />
- Tack kamrater, viekade han och laarkte, att han grät,<br />
(B s.223)<br />
. Jag skjater bredvid, viskar Lillebror till mig,<br />
Det @r jag ocksl, marar jag sakta. /.../<br />
- o r , Stabsatzt Winkelmann rapporterar, att fhgen<br />
inte ar död8 in en am projektilerna har träffat hjärtat.<br />
(sss 348-349 f<br />
SH later naturen "kommenteraH avrathingen. 1 Hb regnar det och är<br />
grak;PlX.., tomt och öde, Scenen i Dpl P ochea ett par duvor som<br />
& oaikring p& platsen och kuttrar, tills de &rUs bort av kamands-<br />
orden, Be kommer emell~rtid tillbaka och verkar ty sig till soldaterna.<br />
De flyger definitivt bort när skotten faller. J: SSg riktas lasaren~s<br />
uppmarksamhet mot en hackspett, tills den köra iväg av ett par kråkor.<br />
Man ksn tolka fgglarna, särskilt duvorna aom symboler för oskulden,<br />
Offren ar atminstoae moraliskt oskyldiga, soldaterna ar det p& s& satt<br />
att de ar tvingade t311 detta, Soldaterna~k Zoimxflikt med sin<br />
moralkodex och sin klasffkänsla, när de skjuter. De kan inte und& att<br />
känna, att de är delaktiga i ett brott mot mänskligheten.