1976 nr 77.pdf - BADA - Högskolan i Borås

I 1810 års tryckfri hets förordni ng avskaffades censuren; varje författare
erkändes rätten ti l l sina egna skrifter.
örebro var, beroende på Nils Magnus Lindhs verksamhet där, jämte
Uppsal a den mes t betydande f6 r1 agsorten (Stockholm undantagen)
under aren närmast efter 1810. Lindh hade sinne for vad som lönade
sig; han gav därför ut rövarromaner och religiös litteratur.
Hans största artikel var Luthers LilFKatekes. Han fick fran sin
bror J.P. Lindh arva privilegiet på denna från omkring år 1810.
Fyra pressar i oavlAtligt arbete krävdes för att trycka alla katekeser
som gick åt. Den var ju en i skolorna och församlingarna
påbjuden lärobok.
I början av 1800-talet fanns det ännu ingen läsande allmänhet som
kunde ge stod åt en mer betydande utveckling av bokmarknaden.
Antalet bokhandlaifle var år 1826 endast 12. Järnvägen hade ännu inte
byggts och böckerna sändes med forbönder ti l l kommissi onärerna.
Dessa var ofta priister eller lärare och hade bokforsäljningen som en
bisyssla
Sverige konn visserli gen i kontakt med den blomstrande li tterära
utvecklingen i England och Frankrike, men det svenska ståndssamhal let
hade ingen möjlighet att uppta den borgerliga litteraturen däri från.
' Manga utländska romaner kom i Sverige ut mer än 20 år efter originalutgi
vni ngen.
I början a\/ 1800-talet blev en romantyp - som delvis importerades
från Tyskland - populär här i Sverige, namli gen rövarromanen.
Den hade en kort t)lomstringstid, ett par decennier, då t.0.m. en
bildad al lmänhet, den första som uppvisar borgerliga drag, läste
titlar som Rinaldiini , Abbel ino, Yunkens fasa, etc.
"Det var varken förlag eller bokhandel som hade den verkliga glädjen
av rövarromanen, utan lånebiblioteken. De bi bl i otek som hade stidana
böcker i sitt urval kunde räkna med framgång - man var t.0.m. tvungen
att begränsa utlariingen till en bok per dag -l: Gedin, s. 67.
På 1830-talet såg det ut som om Sverige skulle få en förlagsverksamhet
och en bokmarkmad liknande den i England och Frankrike.
Lars Johan Hierta
Bokutgi vni ngen var endas t en detal j i Hi ertas sam1 ade verksamhet.
Hans intressen var först och främst politiska. Han grundade 1830
Aftonbl adet och ktipte darför ett tryckeri. För att hå7 la pressarna
igang började han förlägga annat vid sidan om. Hans stora pubiika
framgångar blev de! olika "läsebi bliotek", av framför all t fransk
och anglosaixisk sk.önhets1-i t'teratur som han gav ut.
~nledn'i ngen ti l l den svenska bokmarknadens långsamma utveckling
måste ses i samband med det svenska samhällets struktur under
1800-talet. Sveri ge var länge ett fattigt, huvudsak1 igen agrart
land, med starka stands- och ambetsmannatradi ti oner. Detta gynnade
inte uppkomsten av1 den borgarklass som var förutsättningen for en
modern bokmarknad. Ar 1800 bodde endast 10 % av befolkningen i
städer, därav häl ften i Stockholm. Urbaniseringen gick långsamt.
1870 uppgick jordbr~ksbefolkn~ingen fortfarande ti 11 72 X.