1976 nr 77.pdf - BADA - Högskolan i Borås

1600-talets egentliga förläggare var boktryckarna. Boktryckaren
Ignatius Meurer var en verklig affärsman, De flesta av hans förlagsartiklar
var omtryczk av äldre upplagor, för vilka han slapp betala
något författar- el ler översattarhonorar. Han gav endast ut sådana
böcker som kunde tiinkas få en stor läsekrets. Ar 1645 utkom en av de
första svenska psalmböckerna som fick en officiell prägel, "Den nya
Uppsalapsalmboken", På denna skrift skaffade si g Meurer ett 8-åri gt
pri vi legi um, (se den svenska psalmboken, V 40).
Förläggarna under 11700-talet var 1. Enski lda personer, se nedan
Broocman. 2. Bokbindare, som gav ut almanackor, bibl ar och andra
"herrelösa" skri fter. 3. Bokhandlare; dessa uppträdde i och med
1700-talet, 4. Boktryckare.
steg i den svenska bokhandelns historia tog bok-
Lars Salvius när han 1752 genomdrev ett reglemente för
att själva få säl ja de böcker de tryckt, inte endast
aven -i inbundet ski ck. Tidigare hade bokbindarskrået
att sälja inbundna böcker. Boktryckarna fick nu också
rqtt att anställa kommissionärer i landsorten for försal jning av
sina böcker. 1757 utvidgades boktryckarnas rätt även ti l1 att gälla
försaljning av böcker från andra tryckerier, än det egna. Detta år
öppnade Lars Sal vi ILS den första "universal boklådan" i Stockholm.
(Sal vi us var ocksa den förste som s tartade ett lånebibliotek) ,
Landsortsförl agen Ivar, med undantag för de i Norrköping, Uppsal a och
Vasterås, under 1700-talet obetydliga.
Förutom förordningar från landshövdingeämbetena och konsistorierna
tryckte dessa för1 (ag endast religiösa, for al lmogen avsedda skrifter.
Endast Carl Friedri ch Broocman i Norrköping hade utvecklat detta
slag av förlaggarv~erksamhet till något större proportioner; han uppvisade
dessutom en viss talang i att säl ja sina skrifter. Broocman
var den förste, t.0.m.
före Salvius, som skaffade sig kommisionarer
överallt i riket och några av hans artiklar gick ut i flera tusen
exempl ar,
", . . ej ovanligt att fromma personer påkostade tryckningen av andaktsböcker
för att sprida dem bland folket . . . för att möjliggöra en bil-
li g upp1 aga av Johan Arndts Sanna Kristendom överens kom grevinnan
Chri sti na Piper 1730 med kyrkoherden vi d tyska församlingen R. Broocman
som ombud för sin son boktryckaren C.F. Broocman att trycka en upplaga
av verket, som hon på egen bekostnad låtit översätta, ti il ett antal
av 5000 ex". Olsson, 1943 s. 19. (se Arndt, T 19).
Under slutet av 1700-talet tvingades bokbindarna och boktryckarna till
samarbete och försaljning av varandras böcker genom bokhandeln, då det
så smaningom hade uppstått en viss efterfrågan på böcker som krävde
denna service. Gedin, s. 65.