1976 nr 77.pdf - BADA - Högskolan i Borås

. Vad var da hustavlan? Den bestod av ett antal bibelspråk som alla
uttryckte en bestähnd samhallssyn, d.v.s. stormaktstidens samhällsuppfattning.
Hustavlans anda bottnade i laran om de tre standen:
1 . Larostandet el ler kyrkoståndet , som s kul le förval ta ord och
sakrament, dessutom ha hand om "löse- och bindenycklarna" .
Detta innebar att stånd nummer 1 skulle hålla församlingens
medlemmar under tillbörlig aga och disciplin och att det skulle
fördel a Guds nåd respekti ve straffdomar b1ar;dSol ket.
Till detta stånd hörde biskopar, präster och åhörare.
2;'
Uverhetsstandet eller det politiska standet skulle sörja for
kyrkans bestånd, främja det heliga ordets utbredning samt övervaka
tukt och ordning.
Till detta stand hörde överhetspersoner och undersåtar.
3., Hushål lsstindet el ler nareståndet skulle aterspegla samhäl let
l
., 1 i stort.
Till detta stand hörde akta makar, föräldrar och barn, husbönder
och tjänare.
Va je stand hade iinnanfor sina ramar en uppdelning som byggde p8
stl ra rangski l lnadler.
) I
l
Under ett par århuiidraden blev laran om de tre stånden den självkl
ara förutsättni ngen från vf l ken den svenska l utherdomens företrädare
utgick da de skulle bedöma eller överhuvudtaget yttra sig
om frågor av samhä'lleligt slag.
Luthers Lilla katekes ingick från och med 1500-talets mitt, i varje
p,salmbok, vi1 ken p3 den tiden var den mest lasta boken på svenska.
Det ar naturligt att om ett ideologiskt schema sadant som treståndslaran
var så spritt, så måste det ha påverkat tänkesättet aven
utanför de rent prasterli ga kretsarna.
Då menigheten ständi gt fick hustavlan inpräntad i si g genom katekeslasni
ng och predi krii ngar kom dess tankevarl d gi vetvi s att präglas
darav, Bara ett bland många exempel på detta kan man finna i de
bekanta dalmiilningarna, dar motivet med de tre standen ofta Atergetts.
Hustavlan och katekesen hade under stormaktstiden en central stallning.
Det var med dessas hjälp man försökte motivera och praktiskt
kl argöra den l utherska enhetskul tur vi l ken, Zi ena si dan har uppfattats
som luthersk katolicism och prästerlig maktlystnad och å den andra
som ett malmedvetet och genomtänkt försök att förverkliga ett kristet
samhal l e.
Osalighet eller eviga straff för dem
e
"Varmed tröstar religionen? Med hopp om, salighet i ett korninande liv
arbeta och lida föi' Uverklassen". A.a. ,cc9F.
c.