1976 nr 77.pdf - BADA - Högskolan i Borås
1976 nr 77.pdf - BADA - Högskolan i Borås 1976 nr 77.pdf - BADA - Högskolan i Borås
Ungefär samtidigt som det svenska stormaktsväldet gick under kom fran söder en religiös strömning som rev01 terade mot den gammal- . testamentl i ga, l ag-i ska fromhet som vuxit fram under de ortodoxa prasternas ledn5ng. Denna rörelse var pietismen, som krävde personlig li vsavgöi~else och självständi ghet i det religiösa livet. Det var inte längre samfundskristendomen som dominerade utan den enskildes fromhetsliv. Nu blev 6ibeln för första gången en verklig folkbok, Under 1600-talet kom bibeln ut i 11 upplagor, därav 4 utländska, Under 1700-talet utgavs den däremot i inte mindre än 38 upplagor i ungefar 164.000 exemplar. Förutsättningarna .För de nya religiösa rörelsernas (främst pietismen och herm hut ismen^ insats f6r en ökad bi bel kunskap lag i det envisa arbete som 1600-talets präster lagt ner p3 att lära folket läsa. Man kan har tala om en viss växelverkan; ökad läskunnighet sporrade ti l1 fortsatt läsning.. . *en form av moderat pietism som tog avstand fran och kritiserade den förstelnade kristendomen. Herrnhutismen ivrade for missionen.
Under 1700-atalets slut inträdde, ti 11 följd av upplysningsideerna, en nedgång i fråga om bibelspridningen. I början av 1800-talet inträffade emel lertid den andra stora bibelspri dni ngsuppgången, förmedl ad genom bibelsal l skapens verksamhet. Impulserna ti l1 dessa olika sällskap kom från England och Skottland. Ar 1809 grundades i Stockholm Evangeliska sallskapet; den hade ti l1 syfte att sprida bi blar och traktater ute bland folket. Inom fem års tid hade sal lskapet med ekonomisk hjälp från Brittiska bibel säl lskapet tryckt 40 000 Nya testamenten, 13 000 gamla testamenten och 10 000 exempl ar av de apokryfiska böckerna. Verklig fart fick bibelspridningen i Sverige när man i Stockholm Ar 1815 bildade ett ii1 lmant svenskt bibelsal lskap. Detta följdes snart av lokala bibelsalllskap ute i de olika stiftshtaderna. (se, Bibeln B 2). Bri tti ska bi bel säll l skapet for1 ade en agentur ti l l Sverige och anordnade en i stor skal a organiserad bi belspri dning i hela landet. Sällskapet hö1 l liiga priser och deras bi blar fick en stor åtgång. Under en femtio8rc;period salde sallskapet ca 3 mil joner biblar. Under 1800-talet 1;rycktes i Sverige ca 180 upplagor av hela bibeln och ca 200 av nya testamentet. Arhundradets mest produktive boktryckare var Samui?l Rumstedt. Ar 1810 satte han upp ett eget tryckeri dar han framför allt tryckte biblar och nya testamenten åt Svenska bibelsallskapet. Av de 16 helbiblarna och de 4 nya testamentena i min undersökning, bar 7, respektive 2 Rumstedts signatur, Luthers Li l l a Katekes. Al l ti från medeltiden hade katekiien omfattat kristendomens huvudstycken, d.v.s. Tiron, Fader Vår och Budorden. Luther behandlade och förklarade dessa i sin kil la katekes. Förmodligen har skriften översatts till svenska år 1537, d.v.s. 17 år efter det att den ursprungligen kom u-t i Tyskland. Luthers Lilla Katekes var närmast avsedd som en hjiilp for de olärda prästerna, Många av l antprästerna var naml i gen under 1500-talet sa okunniga att de val behövde en hand1 edni ng vi d undervi sni ngen. Det ar emellertid tydligt att Luther tänkt si g att Katekesen skulle kunna anvandas ocltsa ute i hemmen, av husfader och husmödrar, av barn och ui~gdom. IDen var alltså inte från början en skol bok i vanlig meni ng. Den ri ktalde si g ursprung1 i gen ti l l en bestämd pub1 i k, naml i gen ti l l Sachsens bonde- och hantverkarhem; rent al lmänt syftade den ti l l att vara ett hjalipmedel vid folkets kyrkliga fostran. Redan på 1540-talet var katekesen en kand och uppskattad bok i Sverige. Har i laindet var den fran början främst en predikotext att lagga ti l1 grund för kyrkans förkunnelse. Redan 1571 års kyrkoordni ng påbjöd att sarski l da katekespredi kni ngar skul le hål l as i kyrkorna. Moti vet ti l l katekesens framskjutna ställning är uppenbart. Man såg i denna skrift en utmärkt sammanfattning av bibelns mera vidlyftiga framstal lni ng av det kristna trosinhål let.
- Page 1 and 2: I B I BL I OTEKSHÖGSKOLAN SPE,C I
- Page 3 and 4: 1 INLEDNING LITTERATUR, TRYCKT FURE
- Page 6 and 7: Y B DE 116 EXAKT DATERADE SKRIFTERN
- Page 8 and 9: 1600-talets egentliga förläggare
- Page 10 and 11: En första borgerlig diktning skapa
- Page 14 and 15: En praktisk: åtgärcl som kom att
- Page 16 and 17: . Vad var da hustavlan? Den bestod
- Page 18 and 19: Almanackans olika figurer, d.v.s. s
- Page 20 and 21: Legostadgan liksom hustavlan ansag
- Page 22 and 23: Almqvist, C.J.L., Srnarag?-Bruden.
- Page 24 and 25: Bibeln, Biblia. Thet ar All Then He
- Page 26 and 27: ~Ant: Af Gborgs Bibelsallskap har/d
- Page 28 and 29: uti ardra giftet -- 187.4 den 31 au
- Page 30 and 31: Biichner, Gottfried, Biblisk Real o
- Page 32 and 33: @orges, Karl Ernst, Lateinisch-Deut
- Page 36 and 37: -- Puncta aff then Heydelbergiska P
- Page 38 and 39: Mose och Lambsens Wisor. Ny uppl, S
- Page 40 and 41: Nohrborg, Anders, se föregående.
- Page 42: Johan Jacob, Betraktelser över sö
- Page 45 and 46: Svensk National-Kalender 1839, Stoc
- Page 47 and 48: Den -- svensk:a psalmboken, 1695 ar
- Page 49 and 50: Den -- svenska psalmboken, 1819 år
- Page 51 and 52: fattare av andaktsböcker. Speciell
- Page 53 and 54: BiiCHNER, Biblisk Real och Verbal-C
- Page 55 and 56: COLLIJN, Isak, Sveriges bibliografi
- Page 57 and 58: LUNDEQUIST, Boktr s, 47 LUNDSTROM,
- Page 59: BADA - BORÅS AKADEMISKA DIGITALA A
Under 1700-atalets slut inträdde, ti 11 följd av upplysningsideerna,<br />
en nedgång i fråga om bibelspridningen.<br />
I början av 1800-talet inträffade emel lertid den andra stora bibelspri<br />
dni ngsuppgången, förmedl ad genom bibelsal l skapens verksamhet.<br />
Impulserna ti l1 dessa olika sällskap kom från England och Skottland.<br />
Ar 1809 grundades i Stockholm Evangeliska sallskapet; den hade ti l1<br />
syfte att sprida bi blar och traktater ute bland folket. Inom fem års<br />
tid hade sal lskapet med ekonomisk hjälp från Brittiska bibel säl lskapet<br />
tryckt 40 000 Nya testamenten, 13 000 gamla testamenten och 10 000<br />
exempl ar av de apokryfiska böckerna.<br />
Verklig fart fick bibelspridningen i Sverige när man i Stockholm Ar<br />
1815 bildade ett ii1 lmant svenskt bibelsal lskap. Detta följdes snart<br />
av lokala bibelsalllskap ute i de olika stiftshtaderna. (se, Bibeln<br />
B 2).<br />
Bri tti ska bi bel säll l skapet for1 ade en agentur ti l l Sverige och anordnade<br />
en i stor skal a organiserad bi belspri dning i hela landet.<br />
Sällskapet hö1 l liiga priser och deras bi blar fick en stor åtgång.<br />
Under en femtio8rc;period salde sallskapet ca 3 mil joner biblar.<br />
Under 1800-talet 1;rycktes i Sverige ca 180 upplagor av hela bibeln<br />
och ca 200 av nya testamentet. Arhundradets mest produktive boktryckare<br />
var Samui?l Rumstedt. Ar 1810 satte han upp ett eget tryckeri<br />
dar han framför allt tryckte biblar och nya testamenten åt Svenska<br />
bibelsallskapet. Av de 16 helbiblarna och de 4 nya testamentena i<br />
min undersökning, bar 7, respektive 2 Rumstedts signatur,<br />
Luthers Li l l a Katekes.<br />
Al l ti från medeltiden hade katekiien omfattat kristendomens huvudstycken,<br />
d.v.s. Tiron, Fader Vår och Budorden. Luther behandlade<br />
och förklarade dessa i sin kil la katekes. Förmodligen har skriften<br />
översatts till svenska år 1537, d.v.s. 17 år efter det att den ursprungligen<br />
kom u-t i Tyskland.<br />
Luthers Lilla Katekes var närmast avsedd som en hjiilp for de olärda<br />
prästerna, Många av l antprästerna var naml i gen under 1500-talet sa<br />
okunniga att de val behövde en hand1 edni ng vi d undervi sni ngen.<br />
Det ar emellertid tydligt att Luther tänkt si g att Katekesen skulle<br />
kunna anvandas ocltsa ute i hemmen, av husfader och husmödrar, av<br />
barn och ui~gdom. IDen var alltså inte från början en skol bok i vanlig<br />
meni ng. Den ri ktalde si g ursprung1 i gen ti l l en bestämd pub1 i k, naml i gen<br />
ti l l Sachsens bonde- och hantverkarhem; rent al lmänt syftade den ti l l<br />
att vara ett hjalipmedel vid folkets kyrkliga fostran.<br />
Redan på 1540-talet var katekesen en kand och uppskattad bok i<br />
Sverige. Har i laindet var den fran början främst en predikotext<br />
att lagga ti l1 grund för kyrkans förkunnelse. Redan 1571 års kyrkoordni<br />
ng påbjöd att sarski l da katekespredi kni ngar skul le hål l as i<br />
kyrkorna.<br />
Moti vet ti l l katekesens framskjutna ställning är uppenbart. Man såg<br />
i denna skrift en utmärkt sammanfattning av bibelns mera vidlyftiga<br />
framstal lni ng av det kristna trosinhål let.
Change language