1976 nr 77.pdf - BADA - Högskolan i Borås

Den svenska psalmboken.
I
Före 1850 hade Sverige haft endast två rikspsalmböcker, d.v.s. av
konungen stadfasta att galla hela riket, 1695 års psalmbok och 1819
ars, den Wal linska. Var första evangeliska psalmbok utkom på 1520-talet.
Den följdes av en rad olika utgåvor och upplagor. 1610 utkom "gamla
Uripsalapsalmboken", den första svenska psalmbok som fick en officiell
pragel .' 1645 utkom- den "nya uppsal apsalkboken" . (Se den svenska psalmboken,
V 40).
1695 års psalmbok utkom, innan den avlöstes av 1819 års psalmbok, i
250 upplagor i ungiifar 1.500 000 exemplar. Den har efter 1819 dessutom
utkommit i minst 113 upplagor, därav en ännu så sent som 1904.
Till psalmbokens stora spridning har, bl. a. bidragit den omständigheten
att man måste ha en psalmbok för att kunna föl ja med i gudstjänsten.
Psalmboken var ju i regel försedd med en evangeliebok.
l
~ib l psalmbokens spridning bi drog också seden i äldre tid att ge den
sop fästmans- eller brudgåva. (Se den svenska psalmblken V 38).
~vkn om priset pti psalmboken var lågt i jämförelse med priset på bibeln,
så1 nådde dock psalimboken långt ifrån till alla hem. I naturahushållningens
dagar var ändå det kontanta priset alldeles för högt för att
den fattigare delen av befolkningen skulle kunna betala det. I mitten
pa 1700-talet var psalmboken "den inskränktaste hopens, ja mangen
herremans bi bel och hela teologiska bibliotek" . Plei je1 , Olsson &
Svensson, s. 114.
1695 ars psalmbok fick ett märkligt grepp om folket, det bevisas av
att den kom ut i nya upplagor efter den Wallinska. 'Svenska folkets
stora massa kände sig på ett egendomligt satt vasensbefryndad med
andan och ordalagen i den gamla karolinska psalmboken med dess karva,
ibland otymliga språk och gammaltestamentligt färgade innehåll".
A.a., s. 125.
"Den Wal l inska psalmboken fick i al lmogens l i v aldrig den dominerande
stillning som 1695 års, vartill givetvis i sin man bidragit den fortskri
dande sekulariseringen". A.a., s. 129.
Bibeln. . \
Det var i första hand för att åstadkomma en kyrkobibel som man började
översatta den heliga skrift ti l1 svenska. Ar 1541 utkom den första
översättningen av både gamla och nya testamentet.
Bibeln var i reformations- och stormaktstidens Sveri ge boken framför
alla andra; bibelordet präglade mycket starkt den religiösa förkunnelsen.
Den rel i gi ösa f01 kboken under dessa ti der var emel lerti d
katekesen. Man betraktade nämligen inte katekesen som en lärobok i
vanlig mening, utan som ett slags latti l lgängli g sammanfattning av
bibeln. Det var också i när samband med katekesens spridning som bibelordet
under 1600-talet började bli kant.