1976 nr 77.pdf - BADA - Högskolan i Borås

En första borgerlig diktning skapades av Fredrika Bremer, Sophie von
Knorri ng ,och Emi l i e Flygare-Carlén. Den fi ck eml lerti d inte någon
di rekt fortsättning. .
Hur liten den krets var som läste böcker framgilr av upplagesiffrorna
för, t.ex, Atterborns Poetisk kalender, soiii trycktes i 500 exemplar
på 1810-talet. Gei;jers Dikter som utkom aren 1835-39 såldes i 400
exemp l a r
Ett fatal författare kunde under första halten av 1800-talet leva
på sin verksamhet; det var romanforfattare som Crusenstolpe, Blanche,
von Braun (se von -Braun, V 25) Flygare-Carlén och några till, men de
var undantag. Gedin, s. 70 f f.
OM DE FYRA FOLKBUC'KERNA.
"Till bondfolket Tränger i ngen annan skrift ännu an psalmboken, katekesen
och stundom bibeln; ganska val att de likväl tränga dit".
C.J .L. Almqvist, Svenska fattigdomens betydelse. 1839.
Psalmboken har varit den skrift som mer än någon annan påverkat svenskt
,fromhetsliv under tidernas lopp. I arbete och vi l a, i helg och i söcken
var psalmerna allmogens föl jeslagare.
Det dröjde långt in p8 1800-talet innan bibeln blev folkbok. Under de
föregående århundradena var den både for dyr och for vidlyftig for att
i någon större utsträckning bli folkets and1 i ga egendom.
I stallet för bibeln trädde under dessa sekler en annan skrift, som
utövade ett dominerande inflytande bade på förkunnelsen och undervisningen,
Denna f01 kbok var katekesen. Det är viktigt att minnas att
katekesen först senare blev en lärobok. Dessförinnan - liksom aven
långt in i våra dagar tjänstgjorde den och har den tjänstgjort som
predi kotext och som bi bel kompendi um i den enski l da andakten.
Den skrift som mer an någon annan förtjänar namnet folkbok ar almenackan.
I äldre tider var den en oumbärlig hjälpreda för varje hem, i stad som
på land. Almenackan gjorde inte bara tjänst som en vägvisare och minneshjälp.
Den talade på si tt nyktra språk också om människolivets växlingar
och ställde in deni enskilda individen i det kristenhetens ständigt
upprepade drama scim heter kyrkoaret. ,
Uverhuvudtaget har dess folkböcker betytt långt mera for den svenska
kulturutvecklingen än vad man i allmänhet besinnat. I långt större uts-träckning
än de s, .k. högre litteraturen har den påverkat svenskt
tänkesatt och vardagens levnadsvanor. De skapade en livsrytm och en
atmosfär ur vi1 ken viktiga insatser framsteg aven på det kulturella
och sociala området. Pleijel, Olsson & Svensson, s.. 5-8.