1976 nr 77.pdf - BADA - Högskolan i Borås

I 

B I BL I OTEKSHÖGSKOLAN SPE,C I ALARBETE VT 1976 

, .' 

. 77 a 

. . 

... . . 

LITTEUTUR TRYCKT FURE IX 1850 

I BORAS KOMMUN. 

EN KOMMENTERAD FORTECKNING. 

I FYRA HEMBYGDSGARDAR 

SPECIALARBETE I &NET BIBLIOTEKSKUNSKAP 

VID BIBLIOTEKSHOGSKOLAN. BORAS 1975. 

Isabella Josefsson 

- - 

'.:.-" . .

INLEDNING .................................................... S* 1 

RESULTAT ..................................................... 

Anteckningar ................................................. 

Toarps boksamling ............................................ 

Vänga boksamling .............................a............... 

Tabell över fördelningen av religiös/icke-religiös litt ...... 

Tabell över den kronologisKa fördelningen av litt ............ 

OM DEN SVENSKA BOKMARKNADEN INTILL AR 1850 ................... 

1500-talet ... i 

1600-talet ................................................... 

1700-talet ...0..................*...................e.......e.. 

1800-talet .............................*..................... 

OM DE FYRA FOLKBOCKERNA ..................e................... 

Bibeln .......o............................................... 

Den svenska psalmboken ................................S...... 

Luthers Lilla 

. Katekes ......................................... 

Hustavlans varld 

................................................... 

OM DEM ICKE-RELIGIOSA LITTEMTUmN ............e.............. 

.Almanackan 

LITTERATUR TRYCKT FORE KR 1850. ALFABETISK TORTECKNIKG ....... 19 

ALFABETISKT REGISTER OVER SAMLINGARNA VAR FOR SIG ............ 50

1 

INLEDNING 

LITTERATUR, TRYCKT FURE AR 1850, I FYRA HEPBY GDSGARDAR I BORAS KOMMUN. 

l 

I 

i 

I 

Hembygdsgardarna som i ngår i undersökni ngen ar; Bol l ebygd i vas ter, 

Toarp i öster, Gingri i nordost och i norr Vanga hembygdgard. 

Jag valde ul; dessa hembygdsgårdar för min undersökning enbart av den 

anledningen att just de hade flest böcker bland sina inventarier. 

Mitt arbete har bestått i: . . 

1. Att katnlogiseira, identifiera-belägga, och numrera al la skrifter 

som ar tryckta före ar 1850. 

- Från första början var min avsikt att ta med all litteratur, 

tryckt före år 1900. Detta arbete blev alltför omfattande och 

jag ändrade därför den övre ti dsgränsen ti l1 1850. De manga . , 

luckorna i de ioli ka samlingarnas nummerserier förkl aras harav.- 

2. Att i en separat lista, förutom de sedvanliga kataloguppgifterna, 

ta med uppgi fter OK bokens ursprung, eventuel 1 a anteckni ngar, 

o, liknande. 

3. Att i en uppsats ge en kortfattad översikt över den slags litteratur 

som dominerar i undersökningsmaterialet, nämligen den religösa, 

och att i en kort sammanfattni ng belysa bokmarknadens hi stori a 

fram till 1850. 

l ,a För varje skrift har jag tagit med sedvanliga kataloguppgifter. 

Dessutom har jag noterat tryckeri, en uppgift som ju i stort 

sett motsvarar nuti da förlagsuppgi fter. 

b Jaig har ainvant mig av föl jande konventionella titlar: 

il 

RESULTAT 

Bibeln, - E:vangelieboken, Det - nya testamentet, Den svenska psalm- 

boken. 

(innanför de konventionella titlarna ar skrifterna kronologiskt 

ordnande). 

Jag har ii undersökningen tagit med alla exemplar av Den svenska 

psalmboken, 1695 års utgava, oavsett om jag har kunnat besitamma 

,tryckaret eller ej. Detta medveten om att denna psalmbok 

kom ut i nya upplagor efter år 1850. 

Av de 126 skri fteur, (SKRIFTER= ti t1 ar i olika upplagor) fördelade på 

90 volymer, som uiridersökningen omfattar, ar 99 st, d.v.s. 79% av 

religiöst eller teologiskt s1 ag. 

I 

l 

Av de 67 titlarna ar 49 eller 73% av religiös eller teologisk karaktär. 

Se tabellerna s. 3 och 4. 

' . Undersökningsmaterialet. ar alltför litet for att man därav skall kunna 

dra nagra mera generel l a s1 utsatser. Si ffrorna ovan bekräftar endast 

teorin om att folket i äldre ti.d framför allt läste uppbyagelselitteratur.

ANTECKNINGAR 

. , 

Anteckningarna i hembygdsgardarnas böcker är främst av tv8 slag: 

1. Kgaranteckningar. Uppgifter om ägarens namn och bostadsort och 

det datum då han fick eller köpte boken. Ofta namnes av vem 

ägaren fatt boken och om han köpt den, hur mycket den kostade. 

Psalmboken och Evangelieboken var ofta s.k. fastmansgåvor 

(se Evangel i eboken, V g , V 44 och den svenska psalmboken, V 38). 

2. Minnesanteckningar. Exempel på en verklig famil jetavla finns i 

Bibeln, B 4 (se ocksa Bibeln, G 3). Anteckningar om barndop, 

-p, konfirmation förekommer. (se Bibeln, T 9, Linderot, G 21, 

Det nya testamentet, V 78). 

Någon gang förekonimer mera ovanliga noteringar: 

Kan du läsa ut/ denna boken 15/gånger så får du/12 Riksdaler Banco. 

(se Muhrbeck, G 25). 

Denna bok Vi ll/hör/mi g . . . Dän somIl8nar Hännelware god och Lämna . 

hanne/ti l l si n ägare i nom/3 månader . . . (se Starke, V 11 ) . 

Toarps boksaml i ng. 

Inom parentes kan nämnas att det förutom den "allmänna" samlingen 

äldre litteratur -i Toarps bygdegård finns rester av ett gammal t 

sockenbibliotek. Sam1 i ngen, som ar förtecknad av hembygdsföreningens 

ordrörande Mats Behn, omfattar ungefär 200 volymer. 

Den allra största delen av böckerna är från tiden 1850-1900. 

Bland titlarna kan namnas: 

35 argangar av Läsning for folket, ett 25-tal band av Fryxells 

Svenska Historia och 6 band av Starbacks Svenska Historia och ett 

15-tal titlar som behandlar praktisk jordbrukslära. 

Vanga boksamling. 

b 

Den största och fran flera synpunkter intressantaste boksamlingen 

är den i Vanga hembygdsgard. Av det totala antalet skrifter fran 

1600-talet, nämligen l1 st, är inte mindre an 9 s t från Vanga. 

Viinga ar också den samling som har det största antalet ickereligiösa 

skrifter, Almqvist, von Braun, Bruno etc. 

Ett 10-tal skrifter fran Yänga ar skänkta av S .W. Bakom dessa 

ini tialer dö1 jer sig Sven Uangqvi st (1900-1968). Han var folkskollärare 

och kantor i Vanga och en samlare' av "fornsaker" i 

al lmänhet. 

S.W. har köpt nagra av böckerna från en annan samlare i Vanga, 

namli gen lantbruk-aren och postköraren Johan Emi l Göransson 

(1855-1934). (se Den svenska psalmboken, V 40). .

Y B 

DE 116 EXAKT DATERADE SKRIFTERNAS FORDELNING OVER AREN 1601-1850 

B= Bollebygd 

GE Gingri 

TP" T oanp . 

Vs Vanga 

-1 

B 

v 

T V T 

V . B T 

V V V T 

B V VT 

B G V T 

V T T 

. T V V T 

G V T V V G G T T 

V V V G G T B G V V T 

V V T V V V G G B B T B V V V 

V V V T V G V V V B T V T B G G T V V B V V V V 

V T V V V T V V T T V V V B V'VTG V B V T V G V V V V 

1600 10 X 20 X 30 X 40 X 50 X 60 X 70 x 80 X go 1700 LO X SO X 30 X 40 X 50 X 60 X 70 X 80 X go 1800 10 X SO X 30 X 40 X 5c 

-i r-

OM DEN SVENSKA BOKMARKNADEN INTILL AR 1850. 

1500-tal et. 

Under 1500-talet rådde bokcensur. Den skärptes under Johan III. 

Konungen ficirbjöd allt tryck som inte först hade granskats av ett 

antal biskopar. Ingen svensk bok fick tryckas utrikes och ingen fick 

heller köpa eller sälja en utrikes tryckt skrift. 

Censuren hade den effekten att det protestantiska partiet började 

trycka böcker i T-yskland och det katolska i Polen; mängder av böcker 

från bägge hål l insmugglades i landet. 

Inte bara katolska skrifter trycktes utomlands utan också protestantiska, 

Censuren var hård även mot dessa. Under den sista fjärdedelen 

av 1500-talet trycktes förmodligen lika många svenska skrifter i 

Tyskland som i Svleri ge. Förlagen tillhörde ibland författaren, ibland 

en tysk boktryckare. 

Petrus Johannis GIO~~US, (1536-1616) född i Norrköping. 

P.J. Gothus hörde. ti l l den typ av författare som själv lat trycka 

och försälja sina böcker och som genom dedikationer skaffade sig ett 

forfattarhonorar. 

Han dedicerade till en början sina skrifter ti l1 förnäma personer; 

nastan al l ti d honorerades sådana dedikationer med en l i ten gengåva. 

- De första forfattarersättningar som man känner till i var litteratur-. 

Senare dedicerade Gothus sina böcker ti l l "borgarfol k, Petrus Johannis 

tycktes hava gjort den upptäckten att de kände sig mera smickrade och 

därför betalade bättre. Tack vare dessa hyllningar fick han ocksa, 

efter vad det förefaller, ett anslag från Stockholm råd". 

Schtick, s. 97. 

Under aren 1601 och 1602 utgav han ganska många böcker och med en 

klar uppfattning om bokmarknadens behov utvalde han sadana skrifter som 

riktade sig mot kalvinismen - denna religiösa riktning var vid denna 

tid ett aktuellt debattämne ;i Sverige. (se Luther, V 68); 

. . 

I dessa senare skrifter hade han ocksa med avseende p3 dedikationerna 

slagit in på en n.y väg. Flera av dem inleddes med massdedi kationer. 

Hans Postilla, t .lex. ti l lagnades förutom femton hederliga, gudfruktiga 

och dygdesamma matronor i Stockholm och tv8 i. landsorten "allom androm 

heder1 i gom Matronom och gudfruchti gom Menniski om i Stockholms stad". 

Schiick, s. 99. 

Da han avled 1616 hade Gothus p3 eget förlag gett ut närmare ett hundra 

ti t1 ar, (i olika upplagor) nastan al la, Översättningar som han gjort 

själv och tryckta av olika boktryckare, de flesta i Rostock. 

Gothus förlagsverksamhet var helt olaglig - som ovan nämnts var ju all 

införsel ti l l Sverige av utomlands tryckta böcker förbjuden.

1600-talets egentliga förläggare var boktryckarna. Boktryckaren 

Ignatius Meurer var en verklig affärsman, De flesta av hans förlagsartiklar 

var omtryczk av äldre upplagor, för vilka han slapp betala 

något författar- el ler översattarhonorar. Han gav endast ut sådana 

böcker som kunde tiinkas få en stor läsekrets. Ar 1645 utkom en av de 

första svenska psalmböckerna som fick en officiell prägel, "Den nya 

Uppsalapsalmboken", På denna skrift skaffade si g Meurer ett 8-åri gt 

pri vi legi um, (se den svenska psalmboken, V 40). 

Förläggarna under 11700-talet var 1. Enski lda personer, se nedan 

Broocman. 2. Bokbindare, som gav ut almanackor, bibl ar och andra 

"herrelösa" skri fter. 3. Bokhandlare; dessa uppträdde i och med 

1700-talet, 4. Boktryckare. 

steg i den svenska bokhandelns historia tog bok- 

Lars Salvius när han 1752 genomdrev ett reglemente för 

att själva få säl ja de böcker de tryckt, inte endast 

aven -i inbundet ski ck. Tidigare hade bokbindarskrået 

att sälja inbundna böcker. Boktryckarna fick nu också 

rqtt att anställa kommissionärer i landsorten for försal jning av 

sina böcker. 1757 utvidgades boktryckarnas rätt även ti l1 att gälla 

försaljning av böcker från andra tryckerier, än det egna. Detta år 

öppnade Lars Sal vi ILS den första "universal boklådan" i Stockholm. 

(Sal vi us var ocksa den förste som s tartade ett lånebibliotek) , 

Landsortsförl agen Ivar, med undantag för de i Norrköping, Uppsal a och 

Vasterås, under 1700-talet obetydliga. 

Förutom förordningar från landshövdingeämbetena och konsistorierna 

tryckte dessa för1 (ag endast religiösa, for al lmogen avsedda skrifter. 

Endast Carl Friedri ch Broocman i Norrköping hade utvecklat detta 

slag av förlaggarv~erksamhet till något större proportioner; han uppvisade 

dessutom en viss talang i att säl ja sina skrifter. Broocman 

var den förste, t.0.m. 

före Salvius, som skaffade sig kommisionarer 

överallt i riket och några av hans artiklar gick ut i flera tusen 

exempl ar, 

", . . ej ovanligt att fromma personer påkostade tryckningen av andaktsböcker 

för att sprida dem bland folket . . . för att möjliggöra en bil- 

li g upp1 aga av Johan Arndts Sanna Kristendom överens kom grevinnan 

Chri sti na Piper 1730 med kyrkoherden vi d tyska församlingen R. Broocman 

som ombud för sin son boktryckaren C.F. Broocman att trycka en upplaga 

av verket, som hon på egen bekostnad låtit översätta, ti il ett antal 

av 5000 ex". Olsson, 1943 s. 19. (se Arndt, T 19). 

Under slutet av 1700-talet tvingades bokbindarna och boktryckarna till 

samarbete och försaljning av varandras böcker genom bokhandeln, då det 

så smaningom hade uppstått en viss efterfrågan på böcker som krävde 

denna service. Gedin, s. 65.

I 1810 års tryckfri hets förordni ng avskaffades censuren; varje författare 

erkändes rätten ti l l sina egna skrifter. 

örebro var, beroende på Nils Magnus Lindhs verksamhet där, jämte 

Uppsal a den mes t betydande f6 r1 agsorten (Stockholm undantagen) 

under aren närmast efter 1810. Lindh hade sinne for vad som lönade 

sig; han gav därför ut rövarromaner och religiös litteratur. 

Hans största artikel var Luthers LilFKatekes. Han fick fran sin 

bror J.P. Lindh arva privilegiet på denna från omkring år 1810. 

Fyra pressar i oavlAtligt arbete krävdes för att trycka alla katekeser 

som gick åt. Den var ju en i skolorna och församlingarna 

påbjuden lärobok. 

I början av 1800-talet fanns det ännu ingen läsande allmänhet som 

kunde ge stod åt en mer betydande utveckling av bokmarknaden. 

Antalet bokhandlaifle var år 1826 endast 12. Järnvägen hade ännu inte 

byggts och böckerna sändes med forbönder ti l l kommissi onärerna. 

Dessa var ofta priister eller lärare och hade bokforsäljningen som en 

bisyssla 

Sverige konn visserli gen i kontakt med den blomstrande li tterära 

utvecklingen i England och Frankrike, men det svenska ståndssamhal let 

hade ingen möjlighet att uppta den borgerliga litteraturen däri från. 

' Manga utländska romaner kom i Sverige ut mer än 20 år efter originalutgi 

vni ngen. 

I början a\/ 1800-talet blev en romantyp - som delvis importerades 

från Tyskland - populär här i Sverige, namli gen rövarromanen. 

Den hade en kort t)lomstringstid, ett par decennier, då t.0.m. en 

bildad al lmänhet, den första som uppvisar borgerliga drag, läste 

titlar som Rinaldiini , Abbel ino, Yunkens fasa, etc. 

"Det var varken förlag eller bokhandel som hade den verkliga glädjen 

av rövarromanen, utan lånebiblioteken. De bi bl i otek som hade stidana 

böcker i sitt urval kunde räkna med framgång - man var t.0.m. tvungen 

att begränsa utlariingen till en bok per dag -l: Gedin, s. 67. 

På 1830-talet såg det ut som om Sverige skulle få en förlagsverksamhet 

och en bokmarkmad liknande den i England och Frankrike. 

Lars Johan Hierta 

Bokutgi vni ngen var endas t en detal j i Hi ertas sam1 ade verksamhet. 

Hans intressen var först och främst politiska. Han grundade 1830 

Aftonbl adet och ktipte darför ett tryckeri. För att hå7 la pressarna 

igang började han förlägga annat vid sidan om. Hans stora pubiika 

framgångar blev de! olika "läsebi bliotek", av framför all t fransk 

och anglosaixisk sk.önhets1-i t'teratur som han gav ut. 

~nledn'i ngen ti l l den svenska bokmarknadens långsamma utveckling 

måste ses i samband med det svenska samhällets struktur under 

1800-talet. Sveri ge var länge ett fattigt, huvudsak1 igen agrart 

land, med starka stands- och ambetsmannatradi ti oner. Detta gynnade 

inte uppkomsten av1 den borgarklass som var förutsättningen for en 

modern bokmarknad. Ar 1800 bodde endast 10 % av befolkningen i 

städer, därav häl ften i Stockholm. Urbaniseringen gick långsamt. 

1870 uppgick jordbr~ksbefolkn~ingen fortfarande ti 11 72 X.

En första borgerlig diktning skapades av Fredrika Bremer, Sophie von 

Knorri ng ,och Emi l i e Flygare-Carlén. Den fi ck eml lerti d inte någon 

di rekt fortsättning. . 

Hur liten den krets var som läste böcker framgilr av upplagesiffrorna 

för, t.ex, Atterborns Poetisk kalender, soiii trycktes i 500 exemplar 

på 1810-talet. Gei;jers Dikter som utkom aren 1835-39 såldes i 400 

exemp l a r 

Ett fatal författare kunde under första halten av 1800-talet leva 

på sin verksamhet; det var romanforfattare som Crusenstolpe, Blanche, 

von Braun (se von -Braun, V 25) Flygare-Carlén och några till, men de 

var undantag. Gedin, s. 70 f f. 

OM DE FYRA FOLKBUC'KERNA. 

"Till bondfolket Tränger i ngen annan skrift ännu an psalmboken, katekesen 

och stundom bibeln; ganska val att de likväl tränga dit". 

C.J .L. Almqvist, Svenska fattigdomens betydelse. 1839. 

Psalmboken har varit den skrift som mer än någon annan påverkat svenskt 

,fromhetsliv under tidernas lopp. I arbete och vi l a, i helg och i söcken 

var psalmerna allmogens föl jeslagare. 

Det dröjde långt in p8 1800-talet innan bibeln blev folkbok. Under de 

föregående århundradena var den både for dyr och for vidlyftig for att 

i någon större utsträckning bli folkets and1 i ga egendom. 

I stallet för bibeln trädde under dessa sekler en annan skrift, som 

utövade ett dominerande inflytande bade på förkunnelsen och undervisningen, 

Denna f01 kbok var katekesen. Det är viktigt att minnas att 

katekesen först senare blev en lärobok. Dessförinnan - liksom aven 

långt in i våra dagar tjänstgjorde den och har den tjänstgjort som 

predi kotext och som bi bel kompendi um i den enski l da andakten. 

Den skrift som mer an någon annan förtjänar namnet folkbok ar almenackan. 

I äldre tider var den en oumbärlig hjälpreda för varje hem, i stad som 

på land. Almenackan gjorde inte bara tjänst som en vägvisare och minneshjälp. 

Den talade på si tt nyktra språk också om människolivets växlingar 

och ställde in deni enskilda individen i det kristenhetens ständigt 

upprepade drama scim heter kyrkoaret. , 

Uverhuvudtaget har dess folkböcker betytt långt mera for den svenska 

kulturutvecklingen än vad man i allmänhet besinnat. I långt större uts-träckning 

än de s, .k. högre litteraturen har den påverkat svenskt 

tänkesatt och vardagens levnadsvanor. De skapade en livsrytm och en 

atmosfär ur vi1 ken viktiga insatser framsteg aven på det kulturella 

och sociala området. Pleijel, Olsson & Svensson, s.. 5-8.

Den svenska psalmboken. 

I 

Före 1850 hade Sverige haft endast två rikspsalmböcker, d.v.s. av 

konungen stadfasta att galla hela riket, 1695 års psalmbok och 1819 

ars, den Wal linska. Var första evangeliska psalmbok utkom på 1520-talet. 

Den följdes av en rad olika utgåvor och upplagor. 1610 utkom "gamla 

Uripsalapsalmboken", den första svenska psalmbok som fick en officiell 

pragel .' 1645 utkom- den "nya uppsal apsalkboken" . (Se den svenska psalmboken, 

V 40). 

1695 års psalmbok utkom, innan den avlöstes av 1819 års psalmbok, i 

250 upplagor i ungiifar 1.500 000 exemplar. Den har efter 1819 dessutom 

utkommit i minst 113 upplagor, därav en ännu så sent som 1904. 

Till psalmbokens stora spridning har, bl. a. bidragit den omständigheten 

att man måste ha en psalmbok för att kunna föl ja med i gudstjänsten. 

Psalmboken var ju i regel försedd med en evangeliebok. 

l 

~ib l psalmbokens spridning bi drog också seden i äldre tid att ge den 

sop fästmans- eller brudgåva. (Se den svenska psalmblken V 38). 

~vkn om priset pti psalmboken var lågt i jämförelse med priset på bibeln, 

så1 nådde dock psalimboken långt ifrån till alla hem. I naturahushållningens 

dagar var ändå det kontanta priset alldeles för högt för att 

den fattigare delen av befolkningen skulle kunna betala det. I mitten 

pa 1700-talet var psalmboken "den inskränktaste hopens, ja mangen 

herremans bi bel och hela teologiska bibliotek" . Plei je1 , Olsson & 

Svensson, s. 114. 

1695 ars psalmbok fick ett märkligt grepp om folket, det bevisas av 

att den kom ut i nya upplagor efter den Wallinska. 'Svenska folkets 

stora massa kände sig på ett egendomligt satt vasensbefryndad med 

andan och ordalagen i den gamla karolinska psalmboken med dess karva, 

ibland otymliga språk och gammaltestamentligt färgade innehåll". 

A.a., s. 125. 

"Den Wal l inska psalmboken fick i al lmogens l i v aldrig den dominerande 

stillning som 1695 års, vartill givetvis i sin man bidragit den fortskri 

dande sekulariseringen". A.a., s. 129. 

Bibeln. . \ 

Det var i första hand för att åstadkomma en kyrkobibel som man började 

översatta den heliga skrift ti l1 svenska. Ar 1541 utkom den första 

översättningen av både gamla och nya testamentet. 

Bibeln var i reformations- och stormaktstidens Sveri ge boken framför 

alla andra; bibelordet präglade mycket starkt den religiösa förkunnelsen. 

Den rel i gi ösa f01 kboken under dessa ti der var emel lerti d 

katekesen. Man betraktade nämligen inte katekesen som en lärobok i 

vanlig mening, utan som ett slags latti l lgängli g sammanfattning av 

bibeln. Det var också i när samband med katekesens spridning som bibelordet 

under 1600-talet började bli kant.

Ungefär samtidigt som det svenska stormaktsväldet gick under kom 

fran söder en religiös strömning som rev01 terade mot den gammal- 

. testamentl i ga, l ag-i ska fromhet som vuxit fram under de ortodoxa 

prasternas ledn5ng. Denna rörelse var pietismen, som krävde 

personlig li vsavgöi~else och självständi ghet i det religiösa 

livet. Det var inte längre samfundskristendomen som dominerade 

utan den enskildes fromhetsliv. Nu blev 6ibeln för första gången 

en verklig folkbok, Under 1600-talet kom bibeln ut i 11 upplagor, 

därav 4 utländska, Under 1700-talet utgavs den däremot i inte 

mindre än 38 upplagor i ungefar 164.000 exemplar. 

Förutsättningarna .För de nya religiösa rörelsernas (främst 

pietismen och herm hut ismen^ insats f6r en ökad bi bel kunskap lag 

i det envisa arbete som 1600-talets präster lagt ner p3 att lära 

folket läsa. Man kan har tala om en viss växelverkan; ökad läskunnighet 

sporrade ti l1 fortsatt läsning.. . 

*en form av moderat pietism som tog avstand fran och kritiserade 

den förstelnade kristendomen. Herrnhutismen ivrade for missionen.

Under 1700-atalets slut inträdde, ti 11 följd av upplysningsideerna, 

en nedgång i fråga om bibelspridningen. 

I början av 1800-talet inträffade emel lertid den andra stora bibelspri 

dni ngsuppgången, förmedl ad genom bibelsal l skapens verksamhet. 

Impulserna ti l1 dessa olika sällskap kom från England och Skottland. 

Ar 1809 grundades i Stockholm Evangeliska sallskapet; den hade ti l1 

syfte att sprida bi blar och traktater ute bland folket. Inom fem års 

tid hade sal lskapet med ekonomisk hjälp från Brittiska bibel säl lskapet 

tryckt 40 000 Nya testamenten, 13 000 gamla testamenten och 10 000 

exempl ar av de apokryfiska böckerna. 

Verklig fart fick bibelspridningen i Sverige när man i Stockholm Ar 

1815 bildade ett ii1 lmant svenskt bibelsal lskap. Detta följdes snart 

av lokala bibelsalllskap ute i de olika stiftshtaderna. (se, Bibeln 

B 2). 

Bri tti ska bi bel säll l skapet for1 ade en agentur ti l l Sverige och anordnade 

en i stor skal a organiserad bi belspri dning i hela landet. 

Sällskapet hö1 l liiga priser och deras bi blar fick en stor åtgång. 

Under en femtio8rc;period salde sallskapet ca 3 mil joner biblar. 

Under 1800-talet 1;rycktes i Sverige ca 180 upplagor av hela bibeln 

och ca 200 av nya testamentet. Arhundradets mest produktive boktryckare 

var Samui?l Rumstedt. Ar 1810 satte han upp ett eget tryckeri 

dar han framför allt tryckte biblar och nya testamenten åt Svenska 

bibelsallskapet. Av de 16 helbiblarna och de 4 nya testamentena i 

min undersökning, bar 7, respektive 2 Rumstedts signatur, 

Luthers Li l l a Katekes. 

Al l ti från medeltiden hade katekiien omfattat kristendomens huvudstycken, 

d.v.s. Tiron, Fader Vår och Budorden. Luther behandlade 

och förklarade dessa i sin kil la katekes. Förmodligen har skriften 

översatts till svenska år 1537, d.v.s. 17 år efter det att den ursprungligen 

kom u-t i Tyskland. 

Luthers Lilla Katekes var närmast avsedd som en hjiilp for de olärda 

prästerna, Många av l antprästerna var naml i gen under 1500-talet sa 

okunniga att de val behövde en hand1 edni ng vi d undervi sni ngen. 

Det ar emellertid tydligt att Luther tänkt si g att Katekesen skulle 

kunna anvandas ocltsa ute i hemmen, av husfader och husmödrar, av 

barn och ui~gdom. IDen var alltså inte från början en skol bok i vanlig 

meni ng. Den ri ktalde si g ursprung1 i gen ti l l en bestämd pub1 i k, naml i gen 

ti l l Sachsens bonde- och hantverkarhem; rent al lmänt syftade den ti l l 

att vara ett hjalipmedel vid folkets kyrkliga fostran. 

Redan på 1540-talet var katekesen en kand och uppskattad bok i 

Sverige. Har i laindet var den fran början främst en predikotext 

att lagga ti l1 grund för kyrkans förkunnelse. Redan 1571 års kyrkoordni 

ng påbjöd att sarski l da katekespredi kni ngar skul le hål l as i 

kyrkorna. 

Moti vet ti l l katekesens framskjutna ställning är uppenbart. Man såg 

i denna skrift en utmärkt sammanfattning av bibelns mera vidlyftiga 

framstal lni ng av det kristna trosinhål let.

En praktisk: åtgärcl som kom att få stor 'betydelse för katekesspri 

dni ngen började ti l lämpas redan pi 1540-talet. Den sammanfördes 

då med psalmboken;, det var på så satt som katekesen blev en folkbok. 

Katekesen var "deri li l le och gemene mans bi bli a". Bibeln var vi d 

denna ti d i nte bara svåråtkomlig utan också svårti l l gäng1 i g for 

gemene man. Det var därfor hel t naturligt att kyrkoledningen med 

all makt strävade efter att i allmogens hand satta den bok som 

ansags vara karnari och margen' av den heliga skrift. 

I denna strävan kan man kanske finna en förklaring till något som 

nu verkar framande, naml i gen den Caechi smus, författad i sanger 

som inleder Uppsalapsalinbokeii och 169.5 års psalmbok. Om man utgår ifrån 

alit katekesen enbart var en lärobok framstilr denna tonsatta katekes 

som ganska märklig, men i själva verket rör det sig om skickligt utfdrmad 

propaganda. Man ville göra folket bekant med innehållet i 

"lilla bibeln". 

i E 

t tydligt bevis p% katekesens växande betydelse i svenskt kyrkoliv, 

jqst i dess egenskap av lekmannabibel, framträder i 1634 års regeringsform. 

Där raknades Luthers Lilla katekes till Svenska kyrkans bekannelseskrifter. 

1600-talet var i Sverige de stora biskoparnas tid. Dessa gjorde visitationsresor 

ut i stiften for att lära känna sina far och for att förhöra 

dem i kristendomsk:unskap. Förhören grundades på Luthers Li l la katekes. 

Denna var nu inte längre endast en predikotext, den började allmer 

tjänstgöra som lärobok. Det gick därhän att katekesundervisningen och 

förhören arisags vi kti gare an den egentl i ga forkunnel sen. 

k.... s 9 

'Vi l ka medel begagnar religionen härti l l? Skrämsel och tröst". 

Husbesökens karaktär av undervisning och examen, husförhör, gav dem 

ökad betydelse sedan pietismen börjat tränga in i landet. 

Tva bestämmelser kom särskilt att befästa katekesens roll i svenskt 

folkliv. 1. Ingen fick tillträde till nattvarden utan att kunna åtminstone 

katekesens textord. 2. Den som vi l l ingå äktenskap måste först 

redovisa ett visst; mått av katekeskunskap. 

Dar fanns en växelverkan mellan bibelns och katekesens betydelse i 

svenskt fromhetsliv. Under 15- och 1600-talen var bibeln p,.'g.a. sin 

kostbarhet och vidlyftighet en ganska lite last bok bland folket. 

I stallet tjänstgjorde da katekesen som en slags lekmannabibel. Nar sa 

pietismen på 1700-.talet medförde ökad bibelläsning, trädde katekesen i 

viss mån till baka,

Förvirring uppstod ute i landet rörande de manga olika förklaringar 

som utgavs ti l l katekesen. En vaknaride 'katekesopposi ti on gjorde si g 

gällande. Fran vackelsehall havdadi man att bibeln i stället för 

katekesen borde vara kristendomens rättesnöre. Från och med i 820- 

talet upphörde den att ingå i psalmboken. Den degraderades därmed 

till att vara en inledning till den antagna kateketiska läroboken 

och fick på så satt mer och mer karaktär av lärobok. 

7 

I 

Från l i beral t hal l hävdades katekesens bri s tande bi bel trohet och 

hänvisades ti l l den tanklösa utanläsningen som katekesplugget innebar. 

Man krävde att den togs bort ur skolans läroplan. Detta skedde 

forst 1919, 

"Första Aret när hos prästen nattvardsläsningen var slut, 

blev Elias hemförlovad lika klyftig som förut, 

men han hö1 l dock modet uppe. 

Andra aret li kasa, 

om han också tyst och sluten drog sig undan då och då. 

Sjuttonarig redan, gick han nu på tredje våren dit, 

sökte skruva i sin hjärna läroboken bit for bit, 

men ju trägnare han läste, med dess större skräck han shg, 

huru halvt han läran fattat, även där han kom ihåg. 

- I 

Och den dag då årets ungdom skulle ha sitt kyrkforhör 

men Eli as utesluten skul le stannat utanför, 

drogs han livlös upp ur dammen, där han sysslat kvällen förut, 

och nu var han kvitt sin läsning, och hans huvudbråk var slut'!. 

Ur C.V.A. Strandberg. Det sista förhöret 1850. 

I 

Den institution som mer an någon'annan kom att befästa katekesens 

stal ini ng var husf'örhören. 

Under 1800-talet utvecklades de till ett slags folkliga högtider 

med bade andlig och kroppslig spis. En gang om året samlades varje 

byrote i t.ur och ordning i de olika gårdarna. "Alla prästerna i 

församlingen infinner sig och prövar de församlade i innarilasning, 

utanlasni ng och förstand över katekesen samt bi bl iska sprak. 

Prövningen åtföljs av förtroliga samtal och förklaringar över 

katekesens huvudstycken, ävensom efterfragni ngar och formani ngar 

rörande sedligheten i roten". Husförhören inleddes och avslutades 

med sang, En viktig sida av dessa förhör var deras sociala uppgift. 

#ven om katekesen inte alltid var en älskad, utan lika ofta avskydd 

skrift, sh blev den iallafall en folkbok. 1919 avskaffades den som 

lärobok, men aterinfordes året därpå i psalmboken och aterfick därigenom 

sin karaktär av lekmannabibel. 

Hus tavl ans värld. 

I Luthers Lilla Katekes lärde sig 1600-talets svenskar inte endast 

den tro som krävdes för deras själars frälsning utan även de plikter 

som alades var och en som ville kallas kristen. 

, Dessa krav berörde inte endast de enskilda. medmänniskorna, utan samhället 

i stort; vi l ka dessa krav var stod att läsa i katekesens s .k. 

hustavl a.

. Vad var da hustavlan? Den bestod av ett antal bibelspråk som alla 

uttryckte en bestähnd samhallssyn, d.v.s. stormaktstidens samhällsuppfattning. 

Hustavlans anda bottnade i laran om de tre standen: 

1 . Larostandet el ler kyrkoståndet , som s kul le förval ta ord och 

sakrament, dessutom ha hand om "löse- och bindenycklarna" . 

Detta innebar att stånd nummer 1 skulle hålla församlingens 

medlemmar under tillbörlig aga och disciplin och att det skulle 

fördel a Guds nåd respekti ve straffdomar b1ar;dSol ket. 

Till detta stånd hörde biskopar, präster och åhörare. 

2;' 

Uverhetsstandet eller det politiska standet skulle sörja for 

kyrkans bestånd, främja det heliga ordets utbredning samt övervaka 

tukt och ordning. 

Till detta stand hörde överhetspersoner och undersåtar. 

3., Hushål lsstindet el ler nareståndet skulle aterspegla samhäl let 

l 

., 1 i stort. 

Till detta stand hörde akta makar, föräldrar och barn, husbönder 

och tjänare. 

Va je stand hade iinnanfor sina ramar en uppdelning som byggde p8 

stl ra rangski l lnadler. 

) I 

l 

Under ett par århuiidraden blev laran om de tre stånden den självkl 

ara förutsättni ngen från vf l ken den svenska l utherdomens företrädare 

utgick da de skulle bedöma eller överhuvudtaget yttra sig 

om frågor av samhä'lleligt slag. 

Luthers Lilla katekes ingick från och med 1500-talets mitt, i varje 

p,salmbok, vi1 ken p3 den tiden var den mest lasta boken på svenska. 

Det ar naturligt att om ett ideologiskt schema sadant som treståndslaran 

var så spritt, så måste det ha påverkat tänkesättet aven 

utanför de rent prasterli ga kretsarna. 

Då menigheten ständi gt fick hustavlan inpräntad i si g genom katekeslasni 

ng och predi krii ngar kom dess tankevarl d gi vetvi s att präglas 

darav, Bara ett bland många exempel på detta kan man finna i de 

bekanta dalmiilningarna, dar motivet med de tre standen ofta Atergetts. 

Hustavlan och katekesen hade under stormaktstiden en central stallning. 

Det var med dessas hjälp man försökte motivera och praktiskt 

kl argöra den l utherska enhetskul tur vi l ken, Zi ena si dan har uppfattats 

som luthersk katolicism och prästerlig maktlystnad och å den andra 

som ett malmedvetet och genomtänkt försök att förverkliga ett kristet 

samhal l e. 

Osalighet eller eviga straff för dem 

e 

"Varmed tröstar religionen? Med hopp om, salighet i ett korninande liv 

arbeta och lida föi' Uverklassen". A.a. ,cc9F. 

c.

Almanackan ,, 

Före almanackan höll man något sa när reda på tiden genom att 

i akttaga de regelbundet återkommande forändri ngarna i naturaret. 

I s 

I Skane ,t.ex. gäll'de att när bokarna började grönska, da var det 

dags att s4 havre och nar eklöven var så stora som råttöron, då 

skulle man sa korn. 

Detta naturens kalender räckte ett gott stycke. 

Månen togs senare i bruk för tidbestämning, d,v.s. man höll reda på 

de olika m&nvarven. 

Därefter f61 j de den kristna kalendern, som omfattade to1 v månader 

med ett växlande antal dagar for att fylla ut solåret. Sin kristna 

egenart fick den genom helg- och högtidsdagarna. Dessa var minnesdagar 

över martyrernas 

.. 

dödsdagar, över bi s kopar och andra kyrkans 

man, Mari adagar osv. Over al l a dessa dagar upprättades kalendarier. 

Helgondagarna växlade inom olika stift och var graderade efter 

betydelse. Det stora flertalet dagar fi rades enbart av prästerskapet, 

men många dagar skulle av hela folket helgas med arbetsvila 

och gudstjkinstbestik. 

Beroende på svårigheten att hål la reda på de många helgondagarna 

och på problemet att förse prästerna .i varje liten landsortsförsamling 

med en skri ven kalender, tillkom runstaven. 

Den var en ersättning i trä för de på pergament skrivna kalendarierna. 

I veckans iipprepacle rad av dagar ersattes bokstäverna av de sju första 

tecknen i runraden. 

Den äldsta svenska. almanackan daterar si g från senare delen av 1500- 

talet. Dess föreghgare var aderl atningstabel lerna. 

För att halla sig frisk, lät man i äldre tid sla ader, d.v.s. göra 

bl odavtapprii ngar. Eftersom man trodde att varje del av männi skokroppen 

stod i speciell folrbindelse med någon av djurkretsens stjärnbilder, 

kunde åderlatningen inte ske när som helst. Betydelseful l t var i 

vilken stjarnbild månen befann sig. Därför började man i slutet av 

1400-talet trycka särski lda aderlåtningstabel ler, Varje dag fick 

ett namn, lanat ur ti dens helgonkalendarier. 

Namnlistan blev sa sm8ningom viktigast. För att göra kalendern tillgängli 

g även för inte läskunniga använde man tecken, både för att 

markera himlakropplarnas stallning och för att markera lampli ga tidpunkter 

för sådd cich liknande. 

For varje dag på året lämnades i almanackan uppgift om hur vädret 

skul le bli, Dessut.om fanns där sammanfattande framstäl lningar om hur 

det kommande året i allmänhet skulle gestalta sig. Om sjukdom, krig, 

missväxt och liknande trodde man sig kunna läsa i stjärnorna. 

I början på 1700-talet förbjöds sadana förutsägelser i almanackan.

Almanackans olika figurer, d.v.s. stjarnbi lderna i djurkretsen 

skapade med tiden sig egen folktro. Det bli r snart regn, sade en 

gumma, det ar vattengubbar och fiskar. Potatisen blev skorvig om 

den sattes i skorpionens tecken och vattnig i vattumannens. 

Enligt samma regler var det naturligt att gå på jakt i skyttens 

tecken och att fiska i fiskarnas. 

Själva boken - hade,, 'trodde man, en magisk inneboende kraft och man 

stoppade därför ett blad ur almanackan som förladdning i bössan. 

Detta slag au vidcrkepelse galler for övrigt också de rent religiösa 

f01 kböckerna, bi be1 n,psalmboken och katekesen. 

Almanackorna har ofta blivit korthugget formulerade dagböcker. 

Det viktigaste som en bonde hade behov av att anteckna var pa vi l ken 

dag en ko förts ti l1 tjuren eller en sugga ti l1 gal t, olika slag 

av körslor,, vinterförets början och slut och liknande. 

Bland de böcker som jag sett igenom i Gingri hembygdsgård finns 

bl .a. ett tiotal almanackor från 1868 och framåt i tiden. (De finns 

inte upptagna i ftirteckningen eftersom de är tryckta efter 1850). 

Anteckningarna i 11868 ars almanacka ser ut på följande sätt: 

11 april Hjorma lop 23 aug. Nattvardsgång 

1 juni Nattvardsgang 24 aug. Nätta lop 

10 juni Thoi-a lop 4 okt. Nattvardsgång 

12 juli Nattvards gang 23 nov. Nattvardsgang 

26 juli Krona löp 26 dec. Nattvardsgång 

Förutom det astrollogiskt - kalendariska innehål let och uppgifterna 

om arets predikotexter fanns redan i Xldre ti ders alnianackor upplysningar 

om arets marknader, posttaxor, 0.d. Dessutom har i 

almanackan ingatt (och ingår fortfarande) en uppsats av allmännyttigt 

innehall. Dessa uppsatser fick en läsekrets som för nutidens 

massproduk1;i on av böcker var hel t utan motsvarighet, 

Bland de femton sammanbundna almanackorna i Vänga hembygdsgard 

(se Almanack,V 76) finns följande nyttiga läsning för folket: 

"Om de sjukdomar hwilke kunna uppkomma genom ett omåttligt bruk af 

bränwin" , "Om smörberedni ng", 'Wm varden af lemningar fran forntiden", 

"Om begagnandet af så kalladt jäst foder åt boskapen", Basta sättet 

att använda Ben tii l l gödning", "3m l inrötning" ,"Om wi gten af Husslöjder 

och Binäringar för Swenska Landtbruketfl,"Om Branwinets werkan 

till framalstrande af sjukdomar", "Att af sötig, eller på annat satt, 

i följd av groning skadad säd bereda ett fulljäst, sundt och wälsmakel 

i gt bröd".

OM DEN I CKE-RELI GIUSA LITTERATUREN. 

Av samlingarnas 6i7 o1 ika titlar är endast 18 st av "världsligt" 

slag. 

Av dessa 'l8 är 4 st skönlitteratur; Almqvist Smaragdbruden och 

Tre fruar i Smaland, von Braun, C a r o m e t i sk kalender och 

s1 ut1 i gen Svensk Nati on81 kal ender. 

2 st ti t1 ar behandlar historia; Jöransson Tegel, Konung Eri cs 

Den X1V:des Historia och Kindblad, Handbok i Swenska Historien 

- 

for ungdom och meni ge man, 2 st spraklexi kon finns i samlingarna, 

Georges, Latei ni sch- Deutsches Handwörterbuch och Noveau, Di cti onnai 

re portati f Francai s-Suedoi s. 

4 st praktiska handböcker för främst lantbrukare; Bruno, Den Kloka 

och Husaktiga Gumman och Den Sluga och Förstandiga~en, 

Mentzer, Swenska Akermannen och underrettelse om-sättet at beliEEj% 

Plantera och bereda Hampa och Lin. 

I 

Carl Jonas Love Almqvist (1793 - 1856). 

Tre fruar i Smaland (1842 - 43) och Smaragdbruden (1845) tillhör 

den sista delen av .Författarens produktion. 

Di ktargeniet Almqvist har, bl .a. i verken Arnorina (1822), Jaktslottet 

(ca 1829), Drottningens juvelsmycke (1834), Det går an 

(1838) och Songes (1 839, 1849) uppträtt som symbol i sk real i st, 

religiös bekännare, exotisk berättare, f01 kl i vsski l drare och 

lyriker, Under 1840 talet far Almqvists författarskap drag av 

slapphet och upplösning. Han har gripits av den tidens modenyck, 

den föl jetongsartade sensati onsromanen. 

I Tre fruar i Smal and är bakgrunden en smalandsk herrgardsi dyl l , 

instängd i händelselöshet, In i denna klampar en skara forrymda 

li vsti dsfångar. Dessa bi l dar ramen ti l l romanens ärende, vi l ket 

bl .a, de tre fruarna uttrycker: En religiöst fargad dröm om ett 

manskl i gare samhal l e. " Denna Förening av läsar- och rövarroman 

blir konstnärligt förödande", Olsson, H., s. 181 ff. 

l 

Smaragdbruden utspelas i Stockholmsmil jö och handlar om en på 

1840-talet väl kand arvshistori a. Romanen har inte det konstnarli ga 

värde att den fort,janat någon större uppmärksanhet, Ana. s. 184. 

-.. 

Vilhelm von Braun (1813 - 1860) tillhörde de sak. "rabulistpoeterna". 

/" - 

~fter von Brauns fijrsta diktsamling som kom ut 1837, följde en 

riklig produktion. Han satiriserade i sina poem framför allt 

präster, generaler och ämbetsman. Von Brauns stora popularitet 

berodde förmodligeiri pa att hans poesi var bade oanständig och 

romantisk. 

Legostadgan. (se-- 

Kong1 . Maj :ts Nådiga Lego Stadga .,.. B 21). 

Statarnas och andra jordbruksarbetares stallning i förh8l 'i apde 

till husbonden reglerades genom legostadgan. Denna hade utformats 

i naturahushållningens dagar och var helt anpassad till en sådan 

samhäl lstyp. Den ideologi ska 'bakgrunden ti l l legostadgan finner 

man i hustavlan i I-uthers Li l l a Katekes (se si d. ii f .) .

Legostadgan liksom hustavlan ansag arbetstagaren tillhöra hushallets 

kollektiv och han var däri genom underställ d husbondeval det med de 

formaner och forpl i kdelser som detta medförde. 

Legostadgans bestarnmel ser om husaga "blott denne tjanstehj onet icke 

inte av det blir lam eller lytt", inskränktes under slutet av 1850- 

talet till a.tt galla manligt tjänstehjon under 18 ar och kvinnligt 

under 16. Den lagliga ratten att använda kroppslig aga mot minderariga 

kvarstod anda ti 11 '1920. 

' 

I Svensk Författningssamling av år 1820 ingar aven en lokal opaginerad 

b i K e n dagbok, förmodl i gen avsedd: som minneshjälp för gastgi 

verierna. Utrymme finns att anteckna det specie1 la gastgi veriets 

namn, körsträckans längd osv.

LITTERATUR, TRYCKT FORE 

TOARP OCH VANGA HEMBYGDSGARDAR. 

ALFABETISK förteckning: 

AR 1850, I BOLLEBYGD, GINGRI, 

gBC-bok, Orebro .1825. Endast titelblad. Harm. 

smb: 

Sju imärkwardiga och uppbyggeliga ~ndeliga-Sånger. 

Wenersborg 1826. Opaginerad. Tr. Johan Qvist. 

Ett förhör och Förklaring, hållit efter Passionspredikan 

öfwer Första Akten uti en Lands Kyrka år 

1826. Af en widtberyktad Evangelisk Predikant. Jemte 

Ett litet Bihang. Författat av en wan. Af en uppmärksam 

åhörare upptecknadt, och på fleres åstundan . 

till trycket bef~rdradt~~orås 1827. 20 s. Tr. N.E. 

Lundrström. v 59 

,n- 

Almanach För Aret Efter Frelsarens Christi Födelse. .. 

Till Götlieborgs Horisont. 1854, 1853, 1852, 1851, 1850, 

1849, 1.848, 1.847, 1845, 1844, 1842, 1841, 1.840, 1881, 

1883. 15 volymer, ihophaftade och ombundna med ett skinnband. 

~agra ar defekta. V 76

Almqvist, C.J.L., Srnarag?-Bruden. Följderna af ett rikt 

nordiskt arf . Norrköping .l-845. 486 s. Tr. Ostlund&Berling. V 24 

~åvav S.W. 

Alm vist, C.J.L., Tre fruar i Småland. D 1. Jönköping 

s. Tr. J.P. LundstrOme V 23 

~åvav SIW. 

C 

Arndt, Johann, Sanna Christendom, D 1, D 2, D 3, D 4. 

Norrköping. 1120 s. 1. ?, 2. 1731, 3. 1732, 4. 1732. 

Tr. Carl Friedrich Broocman. Titelblad tilk första delen 

saknas. , ' T 19 

Johann Arndt (1555-1621)". . . utgör den inflytelserikaste 

gestalten inom den lutherska kristenheten 

alltsedan reformationens dagarv. Pleijel, 1965, 

S. 163. 

Hans Fyra böcker om en sann kristendom utkom i 

Tyskland åren 1605 och 1609. De översattes till 

svenska 1647-48 och har därefter kommit ut i mer 

an 30 upplagor. 

De Fyra böckerna avsag att ge en framställning av 

de olika satt på vilka Gud uppenbarat sig för manniskan: 

1. I den Heliga skrift, 2. I Jesu kristi 

liv och garning, 3'. I den invärtes mäcniskan och 

4. I världens eller naturens bok. 

ArndtL Johann, Fyra Anderika Böcker om en Sann Christendom 

hwartill kommit under namn av femte och sjette Boken, 

åtskilliga smärre Anderika Tractater. Stockholm 1778. 

1116 s, TT. Johan Arfw. Karlbohm. B 10 

Ant: Denna heliga/bok tilhör Lovisa/Magnus ~oter/ 

och Densamma har/jag bekamet av min moder 

Gust,af,Magnus Son/Ledsaga mig på/den ratta agen/ . 

Bland willor/bland faror/Att jag ej blir/oförwagen... 

Arndt L Jo:hann, se föregående. B 11 

TLte:lblad saknas. Defekt. Mycket sliten. ~åvav Alma 

Sten, Orehult, ~olleb~~d; Arv från morföräldrarna 

Anna Klaesson, Grönered, Hyssna,

ArndtL Johann, Fyra Anderika 3Öcker om en sann Christendom, 

hwartill kommit, under namn af Femte och Sjette boken, 

åtsh:illiga smärre Anderika Traktater. Örebro 1849. 

1270 s. II^. N.M. Lindh. T i8 

Ant: Denna Bok tillhörer A. Jansson/& Karin Pehrs- 

Dotter i Halljared/Nedergd:- Hall jared d. 26 Dec. 

1849/k. Jansson 

B 

arthl Ch.ristian, T W ~ gånger twå och femtio Bibliska Historier. 

Overs. av C.W.S(karstedt). 67 uppl. Lund 1850. 

204 s. Ts. C.W.K. Gleerup. T 39 

Ant: Maja ~ansson/ifrån lilla Emy till sin födelsedag/'den 

14e ~an/1852 . . 

Christian Barth, (1799-1862) teolog, författare av 

ungdomsskrifter. 

I 

Bibeln, gamla och nya testamentet. -Nya Testamentet. Norrköping 

1744. 1126, ? s. Tr. Carl Friedrich Broocman. Titelblad 

till gamla test. saknas. Nya test. defekt. T 1 

Ant : Denna heliga/Bok Tillhör/ltilig Anna Mathilda 

Carlsson/~ärret/~r.1906 

På en lös lapp ar antecknat: Mathilda Karlson k rån 

Getakärret under Sjögården har haft med denna bibel 

till Gardhem år 1931. Hon avled år 1932. Ant. av 

Axel Hellström 

Bibeln, Biblia. Thet ar: A11 then Helga Skrift på Svensko. 

Med Stora Kyrko-Bibelen, Til Summarier, Concordantier, 

Anmarknin,gar, Register, Biblisk Tideräkning m.m. jämförd 

och öfwerensstarnmande. Göteborg 1794. 1416, 412 s. Tr. 

Samuel Norberg. T 2, 

r 3 

Ant: Andreas Arfvedsson V 28 

1700-talets sista svenska bibelupplaga.

Bibeln, Biblia. Thet ar All Then Heliga Skrift både Gamla 

och Nya Teatamentet Med åtskilliga Editioner, så wäl til 

Texten, som till the wanliga Concordantier jemförd Och 

Med korta Capitel-Summarier försedd. Lund 1801. 1384, 

Y16 s. Tr. Johan Lundblad. G 3 

Ant: Johan ~ansson/den 28 feberarius 1813/~ade jag 

brö1o:pp med/min Kara ~ustru Christina/krfwidson 

Ar 18.17 den 28de.. ./Blef vår son Johan/. ..föd/den 

25...Blef v&r/~otter Johanna/Sofia föd 

Bibeln, gainla och nya testamentet. Thet Nya Testamentet. 

Joh 1:17. Genom Mosen ar Lagen Gifwen: ~ å ochsanning d ar 

kommen genom Jesum Christum. Lund 1801. 1384, 412... s. 

Tr. Johan Lundblad* Titelblad till gamla test. saknas, B 1 

Ant: Tillhör ~ollebygds/~arads tingshus 

I 

-+ 

Bibeln gainla testamentet. Thet är: All den helga Skrift 

pa Svenska med stora Kyrko-Bibelen til Summarier, Concordantier, 

A:nmarkningar, Register, Biblisk Tideräkning m.m. 

jämförd oc:h ~~~~~~~~~~~~~~ride. Stockholm 1810. 1234 s. Tr. 

Johan Pehr Lindh, Harm. smb: 

Det ws testamentet, Thet Mya Testamentet. Joh, l:l7. 

Genom ];osen ar Lagen gifwen: Näd och Sanning är kommen 

genom Jesum Chrisi;um, Örebro J-826* 370 s. Tr. 

N.M. L'indh. B 4 

~åva iZV Gustaf Carlsson, Erikstorp. 

Ant: Denna bok tillHör mig/P. 

Svensson och Johanna/ 

Andersdotter Frändagd/och denna Boken Han f&tt/till 

en 5rn:innelse af Sin Swerfa/der år 1861 

Gud gifwe att vi Denna ~oken/måtte lyde och förstå 

att vi det/eviga lifvet erfara må/amen 

Bollenbygd/den l7/2 1917/~ven Skottenberg 

ar 1846 den 5 Xovember Sven Johan föd 

1849 den 11 januari Par Gustaf föd 

1851 den 29 mars Alfred föd 

1853 den 28 Mai Soffia föd 

1855 den 21 December Levio föd 

18158 den . ,. November Oskar föd 

1861 Den ... April Lilla Martin föd 

död(?) den 11 januari 1862 

. 1863 Den 31 mars Ida Maria föd 

1824 den 8 är jag Petrus föd 

1820 den 11 januari ar Hustru Johanna föd

Död den 5 oktober 1885 

1846 den 11 augusti jefte vi oss 

Min svärmor dog om pingst 1838 

Min svärfar dog om påck 1865 

1881 den 15 juni Reste Oskar till Amerika 

1884 den 4 juli Reste Pär Gustaf 

1870 flötade Alfred till Uppsala 

1871 flötade Levin till Stockholm 

1863 den 31 mars Ida Maria född 

.död den 5/.3 1925 

Bibeln, Bi'blia. Thet Er: All then Helga Skrift på Svenska 

med stora :Kyrka-Bibelen til Summarier, Concordantier, An- 

.. märkningar, Register, Biblisk Tideräkning m.m. jämförd och . 

överensstainmande. Stockholm 1910, 1234, 370 s. Tr. Johan 

Pehr Lindh. 

~'1 

~åva av Fru Marie Johansson, Stommen, år 1938. 

Ant: Denna Bibel Hafwer jag/Kiöpt för 8 R Sm/... 

uti orå ås den lOde/Januari 1816 

Den 3 julni år 1782 är jag/Anders Petersson föder/ 

1775 Juldagen ,är min hustru/Anna föder i Piattared 

Hyssna 

Denna bibel har jag P.A. Hansson/~ngeshult/köpt på 

Aktion på ~arskekaryd/under Linkeshult 

Bibeln, Bibeln. Eller Then Heliga Skrift, Gamla och Nya Testamentet... 

Stockholm 1.817. 1154, 315 s. Tr. Samuel Rumsteat. 

V 33 

Ant: Ar 1824 den 13 oktober/hafver jag undertecknad 

köpdt,/denna Heliga Bibel utaf/Pastor Mårteo I. Landahl 

i/Bre(!ared för 2 Rdr 15 Sh/Riksgald- Gif att jag altid 

ma uti... 

Bibeln, gamla och nya testamentet, Mya Testamentet. Med 

stående stilar. P: föranstaltande af Swenska Bibelsäll- 

skapet. l3*.uppl. Stockholm 1818. 1146, 314 s. Tr. Samuel 

Rumstedt. Titelblad till gamla test. saknas. T 7 

Bibeln, gamla och nya testamentet. P$ föranstaltande av 

Swenska Bibel-S2llskapet. Stockholm 1821. 1144(?), 314(?)s. 

Tr. Samuel Rumstedt. Titelblad till gamla test. saknas. 

Defekt . B 2

~Ant: Af Gborgs Bibelsallskap har/dena Bibel blifvit 

tild.elad enkan Inggjerd Pehrsd:r vid/Kulla med villkor 

att den ej/f&r säljas pantsattas zller/i mät tagas/ 

Orby den 8 juni 1824/~ J Hygrell/v.p.

Bibeln, Nya Testamentet, Med stående Stilar. På föranstaltande 

af Swenska Bibelsallskapet. 17 uppl. Stockholm 1822. 

1146, 315 s. Tre Samuel Rumstedt. Titelblad till gamla 

test. saknas. Defekt. v 29 

BibelnL Bibeln..Eller Then Heliga Skrift, Gamla och Nya 

Testamentet... Stockholm. Gamla test. 16 uppl. 18-30. 

1146 s. Nya test. 23 uppl. 1830 314 s. Tr. Samuel Rumstedl;. 

G 2 

Bibeln, gamla och nya testamentet. P& förznstaltande av 

Swenska Bibel-Sällskapet. 

Stockholm 1831. 2228s. Tr. 

Samuel Rums t edt . . B . 5 

Bibeln gamla och nya testamentet. Stockholm 1.843. 950, 

&s. Pr. Samuel Rumstedt. Titelblad till ganla test. 

saknas. T 4 

Blinästamplat utanpå främre parmen: Brittiska och 

utländska bibelsallska-pet. 

Aat: ~enna/heliga bok har vi/fått till minne/af 

Fröjd ochSophia/Petter och LovPsa/Andersson 

Jag ar född den 23 ~anuari/l898/~. s åk ans son 

Bibeln, Illustrerad Folk-Bibel, det är All den Heliga Skrift 

Gamla och Nya Testamentet... Stockholm, Bonniers. 1063, 

334(2) s* 111. (532 litografier och stålstick). Tr. Leipzig 

11850. T 9 

Ant: P.M. Lindberg orå ås 1852, född den 17 December 

1816 

Hustru Emelie Lovisa född den 13 April 1813, död i 

Paradis den 22/5 73 

dess Dotter Götnilaa Charlotta do 10 December 1842 

död. i Slidsberg 9/3 77 

Egen dito Elena Maria do 6 November 1856 kl+ 7 fem. 

och döptes den 18 Norember 

Faddrar woro: Handl. P.N. Holmen Majorskan J. Fleege 

do A. Hedenlund Fru Sofia Christiernien 

do C.A. Lindberg Mamsell Therese Kicks 

do A. Andersson do Alwina Lindgren . 

Studeranden Leonard Christiernin do Gulla Palmgren 

Dopet förrättades af Past Adj/L.J. Mellen 

Dav. Ps. 121 Cap 7&8

uti ardra giftet 

-- 187.4 den 31 augusti föddes Dotter Arwida 

och döptes i a ån ge dala af Kyrkoh. Mellen 

Faddrar: Johannes Andersson och Charlotta Jonsson 

1876 den 27 September föddes Dotter Emelie/och döptes 

rgkenäs 10/10 af Kom. Pet . Kjöllerström 

Faddrar: Bokh. Lundström och 0. ~allen/~hristina Lindberg 

och Elena, min dotter/~avids Ps. 103-4, 1,2,3, 

och 4 v. 

-- 1879 den 17 Sept. föd.des sonen Johan Wilhelm 

och döptes på Ekenäs den jO/9 af Kom. Kjölle

'Ant: Ilana bok till hör/niig Sven Johansson/i vzstra 

~efrecl/agare till densamma/Lars Pettersson i östra Safred., 

. 

Denna Bok tillHör Sven/Jonasson, Sefured,/~äster~d 

Lassaretorp d/30/4 1848 Andreas Andersson 

~ena/f'orstandiga Bok Till/~ör Sven Johansson i/Safvered 

Westergd och/I?ils Pahrsson i/I.assaretorp Som 

har må. Erkanes/.. den 2dre/juni 1859/~nders Johansson

Biichner, Gottfried, Biblisk Real och Verbal-Concordans.., 

Bearb, av Felix Sjöstedt. D 1, D 2. Ny uppl. Stockholm 

1846. 1. 1--944, 2. 945-1818 s. Tr. Nyköping, Des Reaur. T 26, 

/ T 27 

Buling, Henrick, Harmonia Evangelistarum. D 1, D 2, D 3. 

Then Första Deelen. Thet är een ~wåra skön och endrechtigh 

the Fyra helga Evangelisters Tillsammanstammelse... 

Then Andra Deelen. Vita Sancti iohannis Baptistae, Thet 

ar Een mechta herligh Historia om thens helge Johannis 

Döparens hela Leffuerne... Then Tridie Deelen. Paedia 

Domini Nostri iesu Christi. Thet ar; Een mechta herligh 

och hughnel-igh Historia, om Gudz Sons wårs Herres Jesu 

Christi Barndom och upwäxt,.. Stockholm 1615. 1. 168 s., 

2. 53 s., 3. 173 s. Tr. Ignatius Meurer. De tre delarna 

sammantryckta I.M. Stockholm 1617. Titelblad saknas. Defekt. 

(Collijn, sp. 128, 10 exemplar kända). T 57 

Henrictk BGnting avsattes på grund av irrläror som 

superi-ntendent i Goslar och dog i Hannover år 1606. 

"Tegels historia var ett av de volyminösaste arbeten, 

som di-ttills utgivits, och har i detta fall blott tre 

medtävlare, 1541 och 1618 års biblar samt ett fullkomligt 

jätteverk, som beskostats av en enskild person, 

en svensk översättning av Buntings Harmonia Evangelistarum. 

Oversattaren var en borgare i Norrköping, 

Kans ~åfwelson Low, ocn den väldiga folianten trycktes 

i Stockholm i tre delar av Ignatius Meurer 1617, 

men, ~iåsom slutskriften upplyser, på Hans ~åwelson 

Lows Elorgares i Norrköping och thenae Books Translatoris 

eghet förlagh och bekostning, Detsamma framgår 

av företalet. Han berättar dar först huru förtjust han 

blivit vid läsningen av dlt tyska arbetet - så förtjust 

att han ehuru blott en borgare, icke kunnat motstå 

frestelsen att översatta det. Först hade han icke 

tänkt att låta denna Översättning utgå av trycket, men 

då några lärda man uppmanat hooom därtill, hade han 

ansett sig böra tillmötesgå dessa.önskningar och låta 

boken på min egen bekostnad komma av trycket. Tryckningen 

ha.de skett i Stockholm, och i följd därav hade åtskilliga 

korrekturfel insmugit sig i texten, enar Low 

såsom boende i Norrköping ej kunnat övervaka korrekturen. 

Dylika fel kunde för övrigt ej undvikas i ett så 

stort verk oansedt at iagh ingen bekostnadh therpå 

hafwer spart, på thet sådant motte uthan wanck bliffwa 

fullbordat. 13agon billig affär blev detta i varje fall 

inte, och man har svårt att förstå, huru affären ens 

var möjligw. Schuck, s, 128f. 

@vangelieboken, 397 s. 111. (3 kopparstick). Titelblad saknas. 

V 9 

Inom ett utstansat'hjärta ar på främre parmens insida 

stämplat: C:M: R:S: 

i784 

&va av S.W. Ursprung, gård i St. Mellby.

h:. 

Evan elieboken, Evangelier och epistlar... Göteborg 1803, 

Samuel Norberg. 

Vackert läderband. Inom ett blindtryckt hjärta ar en 

man och en kvinna som räcker varandra handen. Inom 

en pressad oval ar texten: Dig iag älskar af/alt 

hierta 

V 44 ' 

Ant: Dena Boken/hafver jag under/teknade fått uttafv/ 

Min käre Pehr Lars/son år 1806/~attarina Bengts/ 

~otter/ ... och min kjara man/blev död 1815 

Evangelieboken, De Arlige Evangelier och Epistlar, med der 

till höra.nde Collecter och Böner. Jente de wanlige Kyrkooch 

Communion-Böner med de Förändringar och Tillägg utur 

Nya Kyrko-Handboken, hwilka af Kongl. Maj:t blifwit serskilt 

anbefalta. Jönköping 1826. 333 s. Tr. Johan Pehr 

Lundström. T 25 

Ant: Britta Petters/Dotter P& Stora Heden ar rätte,/ 

ägare Til Dena/Bok

@orges, Karl Ernst, Lateinisch-Deutsches Aandwörterbuch 

nach dem heutigen Standpunkte der Laieinischen Sprachwissensc2iaft. 

D 2. K-Z. 10 Aufl, Leipzig 1848. 2018 cp. T 54 

i l 

Geseni~s~, Wilhelm, Hebreisk grammatik. Bearb. och utg. av 

E. ~ödi~er. Övers. av A. Wimrnercrantz och A. Sundberg, 

15 uppl. Uppsala 1849. 322 s. TY. Leffler & Sebell. T 60 

GeseniusL Wilhelm, Hebreiskt och Chaldeiskt Hand-Lexikon 

ofwer Galtila Testamentet. D 1. Uppsala 1829. 926 s. Tr. 

Palmblad & Co. T 53 

Wilhelm Gesenius (1786-1842), tysk orientalist, prof. 

i teologi i Halle. 

Grenander, El. Christoph., Philocofiska Systemernas Historia 

i sammandrag. D 1, D 2. Uppsala. l. 1807, 221 s., 2. 

1820, 128 s. Tr. Kungl. Akad. Boktr. Joh. Fr, Edman. G 35 

@ess.,. Joho Ja , Jesu Apostlars Historia och Skrifter. Evers. 

v Jor. Jac. Thonaeus. D 2. Lund 1817. 490 s. Tr. Berlingska - 

Bolctryckerie t. T .Q 

Johann Jacob Hess (1741-1828), schweizisk teolog och 

historieskrivare. 

Hiibner Biblisk Historia.. . utg. av J.F. A. 7 uppl. Falun 

1848.6 66. Pr. J.F. Åkerbloms boktryckeri. T 51 

Hubner (1668-1731), tysk pedagog och gene~log 

. 

oransson Tegel, Eric, Konung Erics Den 1IlV:des Historia 

förtäljer dess merckwerdiga Handlingar, men i synnerhet 

de emot sw;riges då warande ~iender rörda Krig, sammanskrefwen 

af Framledne tåth hållaren.., utg. av Anders Anton 

von Stieriiman. Stockholm 1751. 336 s. Tr. Lorenz Ludw. 

Grefing. T 56 

I början av boken ar två kopparstick (trasiga), föreställande 

Erik X1V och hans hustru Catharina. 

Ant: ~ådd av farbror Petter westberg/ den 22/4 1894/ 

Elis Ardberg 

Tillhör I. Kiellman

Karl Eduard, Handbok i Svenska Historien för ungdom 

och mrenige man. 18 sammanbundna häften. 111. Stockholm 

1849-50 . Tr. Joh. Beckman. Defekt. V 77 

, 

Lars Högmessopredikningar. Götehborg 1813. 

Geo. . Löwegren, 1 uppl. G 21 

Ant: Kjera Hustru ~arin/Ar 1826 den 21te April1 hade jag/ 

Brölop med min Kjara Hustru Karin/PehrsDotter från Nyggrden/låt 

aldrig Desse Orden ~ttplånas ~ r / m i t t minne: 

Blsalige äro de, som kallade/aro till Lampsens Bröllopfi/ 

Anders Olofsson 

Johan Augus t/Abrahamsson 

Lars Linderot (1761-1811), komminister i Tölö. försam- . 

ling i Bohuslän, Han var den siste av 1700-talets stora 

väckelse- och domedagspredikanter. 

d ans' postilla har sedan 1813 kommit ut i 9 upplagor. 

Den första upplagan tyckts ha sålts slut p& kort tid. 

Linn,ström skriver i Svenskt Boklexikon 1830-65 :"om 

första upplagan saknas uppgiftu. Inte förrän på 1940- 

talet förvärvade KB (Kungliga Biblioteket) ett exemplar. 

dlsson, 1954, s. 39 ff. 

LutherL M., 

Catechetisk Lärobok eller Doct. ~årt, Luthers 

Lilla Cateches, med Förklaring af Doct. 01. Swebilius. På 

Koagl. Majt:s Nådiga Befallning omarbetad och fÖrDät2rad av 

Jac. Ax. Lindblom... Orebro 1846. 276 s. Tr. N.M. Lindh. V 61 

Ant: Johan ~ugust/~ndersson i Lida/Född, den 25 januar 

i/18 41 

Jacob Axelsson Lindblom (1746-1819)~ Sveriges arkebiskop. 

Luther, M., Docte Mårt. Luthers Lilla Cateches, med Förklaring 

af Doct. 01, Swebilius. På Kongl. Majt:s ~adiga Befall- 

ning Ofwersedd. Jönköping 1846. 132 s. Tr. J.P. Lundström. V 52 

Luther, M,,, Dööpabok... Rostock 1602. O-paginerad. Tr. Christopherus 

- Reusnerus. Titelblad saknas. Defekt. 

(Coll-ijn, sp. 550, 5 exemplar kända). Harm. snb: 

Nicolai, P-, Een kart Berättelse om Caluinisternes Gudh 

och Religion författat i rågo or och Swaar. Rostock 1602. 

Opagirierad. Tr. Christopherus Reusnerus. 

(Coll-ijn, cpo 645, 7 exemplar kända).

-- Puncta aff then Heydelbergiska Pfalziska Caluinistiska 

Kyrkeordning, som nu ar nyliga upprettat. Anno 1596. 

(Colli jn, ss. 473, 3 exemplar kända). 

Gothus Petrus Johannis, Om christeligit tålamod under 

-3 

korsset, een merkelig lära... Rostock 1601. Tr. Stefan 

Möllman. Titelblad saknas. Defekt. 

(Colli jn, sp. 422, 7 exemplar kända). 

Vo1;ymen innehåller dessutom ett oidentifierat fragmerit, 

bestående av 8 sidor, (s 85-92, oktav). En kapitelrubrik 

heter Hur man skal ara helgonen, en annan, Om 

Belater börjar på s. 92 och har numret XV11. 

Utgivare ar Petrus Johannis Gothus (1536-1616). . . . 

Phi:lippo Nicolai, tysk teolog, pastor i Katarinakyr- . ' 

kan i Hamburg, död 1608. 

Luther, M., Kyrko-Postilla. Eller utläggningar öfwer de årliga 

Sön- ocn Högtids-Dagars Epistlar. Övers. av Olof Rönigk. 

Andra bandet, D 2, D 3. Stockholm. 2. 1818, 922 s., 3. 1849, 

506 s. G 36 

~åv av A. Strandh år 1938. 

Kyrko-Postillan översattes till svenska 1753. Första 

bandet som omfattar evangelier har kommit ut i 13 upplagor. 

Trots predikningarnas längd och deras speciellt tidsbestämda 

polemik, har postillan varit söndagsläsning 

i må~iga hem anda in i sen tid. Olsson, 1943, s. 29 f. 

Luthers Kyrko-Postilla och Scrivers Sjalaskatt tillhörde 

de bocker som socknarna på Kungl. MaJ:ts initiativ 

och clornkapitlens inrådan skaffade för att jämte annan 

religiös litteratur låna ut till allmogen frar, gård 

till gård. Denna utlåningsverksamhet reglerades genom 

kungliga brev. Sockenstämmoprotokollen berättar om re- . 

sulta.tet. f'Härifrån har säkerligen folkbibliotekstankens 

tidigaste målsman i vårt land hämtat impulserfT. 

Olsson, 1943, s. 17. 

Olof Rönigk, rektor i Katarina skola i Stockholm. 

M., Så nar eller nästan en kristen, det ar en traktat 

varutinnan en falsk bekännare eller sken- och munkristen 

egentligen sansakat... 2 uspl. 279 s. Titelblad saknas. 

i uppl. utkom Norrköping 1746. V 20

Bet: &: 

2.86 ment Bemi 

am 

,af Diretbeuren JQH, HENR, WERNER, 

-abf 1727! 

Mentzer, Magn, , Swenska Akermannen, Det är: En välment Beskrifning 

Om Landtgods Des Art och rätta Beskaffenhet. Med 

En utförlig Underwisning Om Deras Bruk och Stidtsel Samt angående 

Aker, Ang , Dikande, ~urnblegårdar och Skogs rödningar. 

Efter begiaran och åstundan af Landalskarom. Stockholm 1727. 

140 s. Tr. ;Joho Henr. Werner, Harm. smb: 

Underettelse Om Sättet at behörigen Plantera och bereda 

Rampa och Lin... Stockholm 1764. 56 s. Tr. Peter Hesselberg. 

v 19 

.Ant: Denna boken Kiöp/te jag uti ~tockholrn/Ahr 1766 p& 

Riksda--/gens .../ lG./.Rmt/Carl Gustaf Ridderbielke 

Under 11700-talet utkom ett mycket stort antal skrifter 

som behandlade jordbruke tc problem. Svensak Akermannen 

ar en av de första på egna erfarenheter grundade läroböckerna, 

Osvald, s 31. ff.

Mose och Lambsens Wisor. Ny uppl, Stockholm 1738, 355 s. 

Tra Joho L. Horrn. Harm, smb: 

~othåf Jo: Evangeliske Läro- och Böne-Psalmer, Eller 

-2 

Andelige Sanger, Ofwer Alla Sön- Fäst och helgedags 

Evangelier, Som hela Åhret igenom äro brukelige, Ny 

uppl, Stockholm 1741. 351 s. Tr. Joh, Le Horrn, 

~othåf J., Helgonens Grönskande Ben Uti Grafven, eller 

dtskrlliae Gudelige och Anderike Sanger, Som i Lifstiden 

Af en förlangst i Herranom afsomnad Aro sammanskref.ne; 

Men ther efter Ihopsamlade och utur deras tysta 

giGmme, Genom Trycket i dagsliuset Första gången utgifne 

Af Dess naraaste Wan på Jorden. Stockholm 1736. 

137 s. Tr. Joh. L. Horrn, v 45 

Mose och Lambsens Visor, den första pietistiska svenska 

sangboken, kom ut 1717. Därefter följde inte mindre 

an 1'7 upplagor, därav 10 st under 1800-talet. P& stugmötenas 

tid, s. 68 $f.

Muhrbeck, Peter, Catechetiska Arbete, Förestaldt ungdomen, 

som första ghgen skulle begå den Heliga Nattvarden hwilken 

innehåller Den Heliga Hus-Taflan. D 6. Carlskrona 

1806. 303.s. Tr. Kongl. Amiralitetets Boktryckeri. G 25 

Ant: Denna Bok til/hör/Nils 

1820 

~etter/~agerström/år 

Kan du läsi ut/denha boken 'i5/g&nger s& far du/12 

Riksdaler Banco 

Peter Muhrbeck (1708-1766), präst och pietistisk botpredikant. 

Han var verksam i Stockholm och i Blekinge. 

Christieliga predikningar kom för första gången ut 1785. 

"I Blekinge och Skåne finnes det kanppast någon bland 

allrnogen,som vill hetas aga en from kristendom vilken ' 

icke atminstone känner någon av hans (Muhrbecks) pre- . 

diknixigarlf. Olsson, 1943, s. 97 f. 

Muhrbeck, Peter, Christeliga predikningar... Kalmar 1825. 

340s .C.F. Berg. V 12 

Ant: Carl Håkansson på Dammen 

P.A. Slamuelsson ar rata/agare til dena Bok 

Denna heliga/bok till/hör Lena Cattarina/Johans Doter 

Johan Samuelsson 

Lars Jonsson i ånga gärde 

Svan Johansson 

A-nders, Den fallna Menniskans Salighets-Ordning, 

d Uti Betraktelser Öfwer de Årliga Sön- och Rögtids-Dagars 

Evangelier. 5 uppl. Stockholm 1820. 1011 c. 

Tr. A. Gadelii Sterbhus. T 21 

1Pnt: Denna Heliga Bok/TillBör A. Petterss Taryd 

Ostergd./Toarp Socken Annders Petersson Täryd/Gud 

l~åt mig denna Bok ratt Läsa och/förstå så att jag den 

eviga g,ladjen/ kan få 

Anders Nohrborg (1725-1767), adjunkt i finska kyrkan 

i Stockholm, hovpredikant. 

Nohrborgs Postilla kom för första gången ut 1771 och har 

följts av 19 upplagor. Av äldre svenska predikanter ar 

han den. ende som fortfarande finner en trogen läsekrets. 

Olsson, 3943, s. LO0 ff.

Nohrborg, Anders, se föregående. Titelblad saknas. Defekt. T 22 

Noveau Dictionnaire portatif Francais-Suedois, eller Nytt 

Franskt och Svenskt Hand-Lexikon, af C. de la Jonchere. 

D 1, A-K, D 2, L-Z. Stockholm 1801. 559, 555 s. Tr C.F. 

Marquard. V 72 

Ant: Joh. Aug. Berg 

I 

7 

I 

Det testamentet, Thet Ny ja Testamentet Eller ~bsu Christi 

Wars Herras och Frelsares Nyja Förbund. Skara 1 27. 351 s. 

Tr. H.A. Möller. 

v 2 

~åv av Dagmar Johansson. 

.Ant: Niimdemanen Eric Andersson/Namdemanen Joh 

I 

nnes 

Andersson 7 

Denna Bok til/Hör Swan Bangt/sson i Krnkajard I /med 

rata at ingen/m& med honom där/om träta 

. 

Det nya testamentet, vårs Herres och Frälsares Jes Christi 

Nya Testament. Genom Xosen är lagen gifwen. Nåd o h Sanning 

är kommen genom Jesum Christum. Jh. 1:17. Göteborg 1780. 

734 s. Tr. Lars Wallström. . 

v 32 

r 

Det - nya testamentet, Nya testamentet. Med stående Stilar. 

På föranstaltande av Swenska Bibel-sällskapet. 13 ppl. 

Stockholm 1834. 342(?) s. Tr. Samuel Rumstedt. 

Ant: Anna Andersdoter/den 19 juli 1835 

.Anna Charlotta Olausdo 

l 

Olauc Andersson 

i 

I 

\ 

Det nya testamentet, P& föranstaltande av Swenska ibel- 

Sällskapet. 20 uppl. Stockholm 1842. 342 s, Tr. Sa uel 

Rurnstedt. 

Ant: Anna Stina Johans ~otter/~& Svedienabben 118471 

Christina Johansdotter/i Wantorp larsagd Christina Johanido t ter/i Wänga Qvarn 1868 den 1 7/5 

Andreas Pers son i Åsen/död där den 28 febru/ 

1870

Han vår sveda på sig lade/Kom till mig han mild rik/ 

sade Kom Det som betungar/Den sunda skyld på mig/bar/ 

Decna ingång tog P.G.fiandahl vid min första nat/vardsgång 

år 1843 den 23 juli/men jag vill tanka uppå dett/ 

förbund som jag med dig i din/yngdoms tid giort hafver 

jag ve11 giöra Et Evigget fölbbund med/~ig ammen/Anna 

Stinaj Johans Dotter/på Svedienabber, år 1847 den/2 maius 

skre!f jag detta ammen/Andera Fredriek Johansson 

Robert, Gudz Barns gyllende Klenod, Thet ar: Then 

ghen til Christendomen. (Uvers. av Emanuel Sonthoinb) . 

Förswenskat aff Johanne Oiai Medelpadio Pastore i Waster- 

Wker. Nu åter til Gudz helga Namns Ahra, och alla Gudfruchtigas 

Nytta, aff Christeligit ocn betanckiande pånytt uth- . 

gången genom Arrendatorens och Bruks-Patronens ~åns Christiernssorrs 

Omkostnadt, med skona Marginaler, Register, samt . . 

en lijten förberedelse förbattrzdt. Lege totum & releges. 

as te rå ås 1676. 1134 s. Tr. Boethius Hagen. V 63 

(~ol1.i jn, sp. 863, 1075, 4 exemplar kända). 

En av. de första engelska andaktsböckerna som via Tyskland>kom 

till Sverige var Gudz Barns gyllende Klenod. 

Den ölversattes till svenska för första gången år 1635. 

"... en god representant för den p& det praktiska riktade 

engelska kristendomsuppfattningen och uppbyggelselitteraturen..." 

Olsso~, 1943, s. 43 ff. 

\ 

Pontoppidan, Eric, Tros-Spegel Som föreställer Guds Barns 

ratta känneteckn och der med rycker alla falska stöd undan 

de säkra; men styrker tron hos ratt trogna samt tröstar 

de klenmodiga och anfäktade. Overs. från danskan av 

Haqv. Enroth. 3 uppl. ~aster&s 1777. 258 s. Tr. Johan Laur. 

Horrn. 

~åva av S.W, V 6 

Ant: Denna heliga Bok tillhör/Lena Cattarina Johans 

Doter/Ler mig henne ratt lasa/och förstå 

Eric Pontoppidan (1698=1764),.biskop i Bergen, prokansler 

vid Köpenhamns universitet. 

1766 utkom Tros-Spegel i Haqv. Enroths översättning. 

Den följdes av ett 10-tal upplagor till 1899. Som 

titeln anger ar den en spegel i vilken den kristne 

skall betrakta sig själv. Pontoppidans förkunnelse 

bar spår avgietistiska, katolska och reformerta inflytelser. 

Olsson, 1943, s. 91 ff. 

Haqvin Enroth (1722-1774), komminister i Kungsbarkarö.

Johan Jacob, Betraktelser över sön- och högtidsdagarnas 

evangeiier. D l, B 2. Övers. av Olof Rönigk. 

Stockholm. 1. 556 s. 2. 505 s. Tr. Lars Salvius. Defekt. T 24 

Ant: Maria Sophia ~und/Född d 26 November 1808/och 

död d 16 sep 1809/~nders Lund döde.. Maip 1813 

Anders Lund och des Hustru/Maria Lund Född Wetters 

t rÖ,m/samrnenwigde den 25 april 1805 

Johan Jacob Rambach (1693-1.7351, professor i teologi. 

Pietismens allra störste uppbyggelseförfattare, 

Betraktelsel,... översattes i .två delar 1756-57 av 

Olof Rönigk. De har blivit mycket lasta Över hela landet 

och har i hög grad påverkat folkfromheten, 

Rambachs rykte som författare har ännu mera befästs 

genom hans Härliga Betraktelser... vilka för första 

gången översattes år 1743. Olsson, 1943, s. 89 f. 

Rambach, Johan Jacob, Harliga Betraktelser Öfwer war Fralsares 

Jesu Christi In- och Utwartes Lidande uti Ortagården 

och inför Judarnas Andliga Råd, efter De Fyra Evangelisters 

samdragtiga Beskrifning... Övers. fran tyska. D 1. Omarb. 

1 uppl. Göteborg 1828. 584 s. Tr. L. Torbjörnsson. T 23 

Ant: Denna helliga Bok tillhör er/^. Jansson i Hälljared 

Medergd/d. 29 Julli 1829 

RhyseliusL Andreas Ol., Episcoscopia Sviogothica, Eller en 

Swea-Göthisk Stichtt och Biskops- Chrönika, Om alla Sueaoch 

Götha Rikets Sticht och J3iSkopar ifrå början, in til 

narwarande tid. D 1, D 2. Linköping 1752. 360, 170 s. 

Fr. Gabri'el Biörckegren. V 6?t 

Andrleas 01. Rhyselius (1677-17611, Biskop i Linköping. 

emlers, Chr'istoph., Judiska fornhafder. Beskrifning om Den 

eeliga Skrifts Intiquite ter. iiarm. smb: 

Höpfner. Pauli Christ., Hierosolyma Antiqua. Övers. av 

Olof Bönigk. västerås 1780. 240 s. v 5 

Ursprung Vanga kyrka.

Setterluna Sven, Saknade Delen af Den Swenska Psalm-Boken 

eller bora al-sånger i nummerföljd, ur wårt gamla psalmverk, 

uteslutna från det nya, men föryngrade återgifna åt det 

goda hjertats enskilda Andakt, jemte en kort psalm-Historia 

och lefnudsbeskrifning Öfwer äldre och yngre psalmförfattare. 

Carlstad 1842, 275 s. G 18 

Sven Setterlund (1792-18591, prost och kyrkoherde i 

Karlstad stift. 

Sions sånger. Bägge samlingarna... Stockholm 1787, 386 s. 

Tr. Johan A. Carlbohm. T 17 

Ant: Denna Bok Tillhör/Johannes Darelius/i måstomt 

i Alhboga Soken . . 

Magnus Parsson i ~illquarn/säms soken/~ödd den 14 

apri.11/1831 

Den herrnhutiska sångsamlingen Sions sånger kom ut 

1743 och 1745 i tv& delar, Redan under 1740-talet lär 

utgivningen ha passerat 18 000 exemplar, 

"... trots sina herrnhutiska överdrifter och ofta o- 

smakliga form, (har den) sjungits åtminstone ännu under 

de vår egen föregående generationernau. Olsson, 

1943, s. 127. 

Starke, Johan Georg, Lefwernes Beskrifningar Ofwer De Helige 

Guds Man Som hafwa skrifwit Nya Testamentets Böcker 

hwarjemte För hwar och en Bok särskilde Bewises des Gudo- 

meliga ursprung och myndigh.et.,, Uppsala 1764. 373 s. V 11 

~åva av S.W. 

Ant: Denna bok Till/hör/mig Carin Petrus Dotr/I 

Löfwaskog/ och Ban son åna ar Hanne/wafe god och Lamna 

h%nne/Till sin ägare inom/3 månader Löfwaskog/Den 

27 marti l840/~arin Petrus Dotr 

Svensk fö:rfattningssamling av år 1819. Särtryck: 

Kongl,.Maj:ts ~ådiga Lego-stadga för Husbönder och Tjenstehjon 

af den 5 Maji 1805, Jemte korrt Utdrag, såwal af 

de deri åberopade Lagrum och Författningar son af de wid 

samma Stadga, sedan dess utgifwande, skedde ändringar 

och tilläggningar Enligt K:g1 Kungörelsen den 22 April 

1819... Stockholm 1819. 30 s. 

Dag-Bok wid Gästgifwaregården i Elfsborgs Lan.. . Wenersborg 

1820. Opaginerad. Tre Johan Qwist. B 21

Svensk National-Kalender 1839, Stockholm 1838. 288 s. Titelblad 

saknas. Harm. srnb: 

Svensk National-Kalender 1840. Stockholm 1839. 210 s. 

111. (27 litografier), Tr. LOJ. Hjerta. V 26 

~åva 

Stock:holrn. 

isto S.W. 

Ursprung, Margareta Karlssohns hem i 

Den svenska psalmboken, Then Swenska Ubsala Psalmboken.., 

Stockholm 1665. 319 s. TT. Ignatius Meurer. 

(Collijn, sp. 733, 1 kant exemplar). Harm. 

smb: 

Lu'therL N., D. Mart. Luth. Catechismus, Thet är Suman 

och Kernzn aff then h. prophetiske och Apostoliske 

Tr. Ignatius Meurer. 

(~ollijn, sp. 542). 

l 

I Skrifft... Stockholm 1665. 80 s. - . 

l 

Evange:Liebckenx Evangelia och Epistlar Son: i Sverige på 

alla Söndaghar, höghtijder och helgedagar, sed wanligeh 

läsas eller siungas om heela Ahret . +. Stockholm, 164(3) 

blad. !Fr. Ignatius Meurer. 

(Colli jn, sp. 246, l kant exemplar). 

Historia Om Jesu Christi års Herres och Frelsares Pijna, 

Dödh, ~e~raffning, pst tån del se och HinnelsfSrd.. , Stockholm 

1665. 40(1) blad. Tr. Ignatius Meurer. Defekt. Fel 

i pagineringen, Bokens parnar ar förstärkta med massingsbeslag 

V 40 

(Colli jn, sp. 388, 3 kända exemplar). . 

Ant: Denna psalmbok har/tillhört Kerstin Anders/dotter 

Wanga Lyckor. Dotter/till soldat Herodes på/samma plats./ 

Kerstin trodde på Gud/och var en gudfruktig/kvinna. 

."Herotiessa' KerstiH./ Undertecknad:.köpteJboken på aiaktion 

efter/Kersti år 1890 och/tillhör den nuaera rnig./J.E. 

Goransson/Siiveholm Wanga/Wangdala

Den 

-- 

svenska psalmboken, 1695 års utgåva, 398 s, Titelblad 

saknas. Harm. smb: 

Evangelieboken, Evangelier och'Epistlar... Såsom ock ther 

til hörige Collecter och Böner. Göteborg 1776. 404 s. 

Tr . .Lars Walls tröm . v 36 

Den -- svenska psalinbokesi, 1695 års utgåva. Göteborg 1791. 

356 s. Tr. Samuel Norberg. Harm. smb: 

Evaneelieboken Evangelier och Epistlar... 

Göteborg 

1791 .-EzYlin-dtryckta 

parmar, Kristus på korset, trons pelare, 

etc. Text: Du har Seger ~unnit/Wi har Nåde jutit/ 

För All min Smarta/Gif mig Dit hierta V 38

Den -- svensk:a psalmboken, 1695 ars utgåva. Göteborg 1803, 

356 s. Tr. Samuel Norberg. 

Blind.tryckta pärmar, tron, hoppet, kärleken, etc. G 12 

Den svenska psalmboken, 1695 års utgåva. 398 s. 

blad saknas. Harm. 

smb: 

Titel- 

Evangelieboken, 358(?) s. Titelblad saknas. Defekt. v 35 

Den svenska psalmboken, 1695 års utgåva. 504 s. Titelblad 

saknas. Harm. smb: 

.s. Defekt. 

uppl. Göteborg 

Evan elieboken, Evangelier och Epistlar... 

d 3 5 9 s. Tr. Samuel Iiorberg. 

Göteborg

Den -- svenska psalmboken, 1819 års utgåva. Göteborg 1821. 

? s. Tr. Samuel Norberg. Defekt. T 15' 

Ant:: Denna Bokeas/ratte ägare är/A Jansson/Hälljared 

,/ Nedregdlden 21 Maiy 1821 

Till-hör Anna AndersDoter/i Iiallgården 

-- 

Den svenska psalmboken, 1.819 års utgåva. 404 s. Titelblad 

saknas HBirm. smb : 

Evan@;eliebokenL De Årliga Evangelier Och Epistlar.. . 

med de Förändringar och Tillägg ur Nya Kyrko-Handboken, 

hwilka af Kongl, Maj:t blifwit särskilt anbefal.lda. 

Jönköping 1829. 118 (?) s. Tr. Johan P. 

Lundsi tröm . v 79 

Ant: Den Svenska Psalrn/Boken Till Hörer mig/mäd räta 

Pehr Lars/son i Wänga ~engts/~ården Den 3 iunius/1842 

I 

Den -- svenska psalmboken, 181.9 års utgåva. Jönköping 1836. 

404 s. Tr. Joh. Pehr Lundström. Harm. smb: 

Bihang till Evagelii-Boken, innehallande Böner för offentlig 

och Enskilt Andakt. Ut Nytt förslag till Evangelii- 

Bok med dertill hörande Stycken af Den af Kongl. Maj:t 

i åder förordnade. Komite för utarbetandet af en ny Evangelii-Bok. 

Jönköping 1835. 120(?) s. G 13 

Den svenska psalmboken, 1819 års utgåva. Stockholm 1843. 

224(?)?r. L.J. Hjerta G 19 

Ant: Magnus Larsson/Stockabo 

Den svenska psalmboken, 1819 års utgåva. Swenska Kyrkans 

psalmbok... Med melodier och harmoni i fyrstämmig sifferskrift. 

~tockholm'1848. 867 s. Tr. P.A. Norstedt. V 4 

~åvav S.W. Ursprung, Äspered, storegården.

Den -- svenska psalmboken, 1819 års utgåva* 4-93 s* Titelblad 

saknas. Harm. sa3: 

- 

Thomaeus, J. J. , Den Swenska kyrkans historia. (Atföljer 

som bihang till de psalmböcker, hwilka hadanefter 

tryckas hos undertecknad). Jönköping 1839. 

16 s. Tr. Nils Eric Lundström. 

Evan elieboken De årli~ge Evangelier och Epistlar... 

222(?) s r Tr. Nils Eric Lundström. v 43 

Jöran Jacob Thomaeus (1786-1845), prost och kyrkoherde 

i Karlstad. 

oluck, A., Christliga Andaktsstunder. En Uppbyggelse-Bok. . 

. . 

tyskan av Kiellman-Göransson. D 1, D 2*' Uppsala. 

l. 1840, 298 s. 2, 1841, 288 s, Tro W. Lundequist. i3 16 

Ant: Anna Andersson/Stenaskjum 

Boken ar köpt på auktion/efter Ida Andersson/den 

io/8 1922 

A. Tholuck (1799-18771, tysk teolog, företrädare för 

vackelsefronheten. 

J.A. Kiellman-Göransson (i.811-1869), framstående predikisnt, 

skönlitterär författare. 

Thomande~ Joh. Henr*, Predikningar öfwer alla årets Sönoch 

Högtidsdagars Evangelier. D 2. Stockholm 1849. 562 s. 

Tro L.J. Hjerta. B 13 

J0hi3n Henrik Thomander (1798-1865), biskop i Lunds 

stift. 

Thomas a Kempis, Fyra Böcker Om Christi efterföljelse och 

hur vi skole försaka werlden. Ny övers. Orebro 1828. 

250 s. Tr. N.M. Lindh. B 8 

Thomas a Kempis (o 1380-1471), tillhörde det gemensamma 

livets bröder i Holland. Fyra böcker om Kristi 

efterföljelse utkom för första gangen i svensk översättning 

år 1663."~cken har trots sin katolska pragel 

blivit hela kristenhetens andaktsbok, så att dess 

upplagor raknas till ever 2000t1. Olsson, 1943, s. 26.

Topp, Peter Jonsson, En ropande röst i öknen: Till dyrt 

aterlösta Sjalar, att de wille låta lösa sig från alla 

djefvulens snaror, hvaruti alla oomwända människor, i synd 

och säkerhet fångna äro, och besinna icke, den stora fara 

som ar å färde och mycket mindre söka sin räddning derifrån* 

Och afwen Nzgra warnande råd till de sjalar, som känna 

sin andliga fångenskap, huru de skola bryta sig igenom 

alla hinder, fram till aterlzsaren, och sedermera fCrblifwa 

uti hans trogna efterföljelse, så wida de wilja hafwa något 

godt herberge för sina sjalar i den gränslösa Ewigheten; 

samt ändtligen En hjertlig uppmuntran för de så trogna 

Jesu Wanner, att de alluarligen jaga efter målet, på det de 

må i den stora Härligheten bekomma ewig Salighet. Jönköping 

1845. 72 s. Tro J.P. Lundström. V 81 

I Ant: Dene helige bok till hör/Katrina Andreas Doter/ ' 

1 i Temta Soken i/... Den 8 kprii/l850 Nils Petter 

I 

Olofs/son... 

Peter Jonsson Topp, korpral vid Älvsborgs regemente, 

war lärjunge till försakelsepredikanten J.O. Hoof. 

Topp reste runt och spred bibeln och Hoofs skrifter. 

Hans verksamhetsfält sträckte sig över hela Västergötland. 

Topps egna skrifter Dombasunen och En ro- 

pande röst innehåller ett skoningslöst 

bestraff- 

ningsnit över synd och folklaster. En ropande röst 

kom ut i 15 upplagor och översattes till finska och 

norska, Widell, s. 80 ff., och Svensson, s. 30. 

l 

@allström, 

Eric, Christeliga Predikningar Ofver de Arliga 

Sön- och Högtids-Dagars Evangelier. Stockholm 1769. D 1. 

ifrån Advents-Söndagen til ~ång- reda gen, 340 s. D 2. 

Ifrån Påske-3lageb til den Sjunde Söndagen efter Trinitatic, 

329 s. Tr. Lars Salvius. V 65 

Ant: Dena Postilla Tillhörer/Johannes Jonasson i 

~angtorp/Osterg&rden. Den har jag kiöpt/p& auktion 

Efter afledne Jonas/LaPsson i Skötorp/Förbatrad och 

ombonden af Swen/Larsson i Sanhult for 1 Riksd 24 sh/ 

Rixgiah år 1832 

Warnma.rkL Peter Ol., Ett rettsinnigt Gudz Barns Song Timar; 

Dageligen at bruka Gudi Then Alrahögste til skyldigst... 

Skara 1745. 84 s. Tr. Herm. A. Möller. G 32 

Peter Olofsson Warnmark (Död.1709), regementspastor vid ankedrottningens 

livregemente ,till häst, var en flitig för-

fattare av andaktsböcker. Speciellt boken Ett rettsinnigt 

Gudz Barns Bedie-Timar förekommet- ofta i bouppteckningar. 

Olsson, 1943, s. 68. 

Wassenius, T., Den store Herrans dag för Guds barn ljuvlig 

och fröjdefull men för alla ogudaktiga faselig och förskräckelig... 

434 s. Titelblad saknas. 1 uppl. utkom 

västerås 1~784. V 10 

Wudrian, V., Kors-Schola... Göteborg 1664. 715 s. Tr. 

Amund Grefve. Titelblad saknas. G 23 

(Coll~ijn, sp. 1025, 5 exemplar kända). 

Kors-mScho1an var under 1600-talets m i t t en mycket 

spridd andaktsbok av tyskt ursprung. Den översattes 

till svenska för första gången 1641.

ALFABETISKT REGISTER (SVEP, LITTERATUBEN I 

1. BOLLEBYGD 

2. GINGRI 

3. TOARP 

4. VÄNGA 

1. BOLLEBYGD 

ARNDT, Fyra Anderika Böcker om en Sann Christendorn... 

BIBELN, 1801 

BIBELN, gamla test., i810 

BIBELN, 1821 

BIBELN, 1831 

DAG-BOK vid as tgif~iare~ården.. 

KONGL. Maj:ts ~ å d i Lego-stadga... 

~ a 

Det' NYA testamentet, 1826 

Det NYA testamentet, 1834 

SVENSK författningssamling av &r 1819 

THOLUCK, Christliga Andaktsstunder 

Predikningar.. . 

Fyra Böcker om Christi efterföljelse.., 

2. GINGRI 

BIBELN, 1801 

BIBELN, 1810 

BIBELN, 1830 

BIHANG till Evangelii-Boken... 

GRENANDER, Philosofiska Systemernas Historia... 

LINDEROT, Högmessopredikningar 

LUTHER, Kyrko-Post illa 

MUHRBECK, Catechetiska Arbete.. . 

SETTERLUND, Saknade Delen af Den Swenska Psalm-Boken... 

Den SVENSKA psalmboken, 1695 års utgåva 



WARNMRK, Ett ret1;sinnigt Gadz Barns Song Timar.. . 

WUDRIAN, Kors-Schola.. . 

3. TOARP 

'ARNDT, Fyra Anderika Böcker om en Sann Christendom... 

BARTH, T W ~ ganger twå och femtio Bibliska Historier 

BIBELN, 1744 

BIBELN, 1794 

BIBELN, 1818 

BIBELN, 1843 

BIBELN, 1850 

BIBEL-WANNEN; 1848 , 1849, 1850, 1851 ,

BiiCHNER, Biblisk Real och Verbal-Concordans 

BuNTING, Harrnonia Evangelistarum 

EVANGELIEBOKZN, 1826 

GEORGES, Lateinisch-Deutsches Hanwörterbuhh 

GESENIUS, Hebreisk grammatik 

GESENIUS, Hebreiskt och Chaldeiskt Hand-Lexikon 

HESS, Jesu Apostlars Historia och Skrifter 

HtiBNER, Biblisk Historia.., 

JÖRANSSON TEGEL, Konung Eric6 Den X1V:des Historia 

NOHRBORG, Den Fallna Menniskans Salighets-Ordning 

RAMBACH, Betraktelser.,. 

RAMBACH, Härliga Betraktelser.,. 

SIONS sånger 


ABC-BOK 

ALMANACH 

ADIQVIST , Smaragd-Bruden 

ALMQVIST, Tre fruar i småland 

BIBELN, 1817 , 

BIBELN, 1822 

von BRAUN, Carolina. Poetisk Kalender 

BRUNO, Den kloka och Husaktiga Gumman 

BRUNO, Den Sluga och ~örståndiga Gubben 

EVANGELIEBO~N, 1666 

EVANGELIEBOKEN, 1776 




EVANGELIEBO~N, 1829 


EVANGELIEBOKEN 

EVANGELIEBOKEN 

EVANGELISKE Läro- och Böne-Psalmer 

Ett FORHÖR och Förklaring... 

GOTHUS, Om christeligit tålamod under korsset... 

HELGONENS Grönskande Ben Uti Grafven.,. 

HISTORIA Om Jesu Christi års Herres och Frelsares Pijna 

HÖPFNER, Hierosolyma Antiqua 

KINDBLAD, Handbok i Swenska Historien för ungdom... 

LUTHER, Catechismus 

LUTHER, Catechetisk lärobok 

LUTHER, Lilla Cateches 

LUTHER, Dööpabok 

MEADE, S& när eller nästan en kristen... 

MENTZER, Swenska Åkermannen 

MOSE och Lambsens Wisor

MUHRBECK, Christeli,ga predikningar 

NICOLAI, Een kart Berättelse om Caluinisternes Gudh... 

MOVEAU Dictionnaire portatif Francais-Suedois 




PARSONS, Gudz Barns gyllende Klenod 

PONTOPPIDAN, Tros-Spegel 

PUNCTA aff then Heydelbergiska Pfalziska... 

RHYSELIXTS, Episcoscopia Sviogothica... 

SEMLERS, Jndiska fornhafder 

SJU markwardiga och uppbyggeliga ~ndeliga-sånger 

STARKE, Lefvernes Beskrifningar Ofwer De Helige Guds Män 

SVENSK Mat ioaal-Kalender , 1839, 1840 

Den SVENSKA psalmboken, Upsalapsalmboken 


Den SVENSKA psalmbokea, 1695 års utgåva 



D n SVENSK4 psalmboken, 1819 års utgåva 

D n SVENSKB psalmboken, 1819 års utgåva 

i 

D n SVENSKA psalmboken, 1819 års utgåva 


T$OMAEUS , Den Swenska kyrkans his toria 

TOPP, Er, ropande röst i öknen 

UNDERRETTELSE Om Sättet at behörigen Plantera Hampa och Lin 

WALLSTROM, Christeliga Predikningar 

WASSENIUS, Den store Herrans dag för Guds barn ljuvlige..

COLLIJN, Isak, Sveriges bibliografi. 1600-talet. Uppsala 1942. 

GEDIN, Per I., ]Litteraturen i verkligheten. Om bokmarknadens 

historia och framtid. Stockholm 1975. 

, 

HELWN, Eskil, Den svenska bibeln genom tiderna. Bibliografiska 

/ anteckningar till tjänst för forskare och samlare. 

Stockholm 1968. 

BIRDUM, Arne, Alla tiders folkböcker. Stockholm 1950. 

LINNSTRÖM, H jalrnar , Svenskt boklexikon. Aren 1830-65 . Stockhola 

1879-84. 

MYHLEN, Erik, Svensk frikyrka. Stockholm 1964. 

OLSSON, Bror, M rån Martin Luther till Sven Lidman. Lund 1943. 

11 II , Postillor och plagiat. Uppsatser om böcker, författare 

och samlare, Luod 1954. 

11 IS , Äldre andaktslitteratur. Bibliografisk hjälpreda. 

Lund 2944. 

OLSSON, Henry, Srörnrosens diktsre. Den rike och den fattige. 


OSVALD, Hugo, Vallodling och växtföljder. Uppkomst och utveckling 

i Sverige. Stockholm 1962. 

PLEIJEL, Hilding, ~r&n hustavlans tid. Kyrkohistoriska folklivsstudier, 

Lund 1951. 

l 

11 $1 , Husandakt, husaga, husförhör och andra folklivsstudier. 


11 VI , Hustavlans-värld. Kyrkligt folkliv i äldre tiders 

Sverige. Stockholm 1970. 

PLEIJEL, E., OLLSON, B. & SVENSSON, Sigfrid, våra äldsta folkböcker. 

Lund 1967. 

PA stugmötenas tvid. Till 100-årsminnet av konventikelplakatets 

upphörande 1858. Stockholm 1958. 

RINMAN, Sven, Svenska bokförlaggareföreningen 1843-1887. Stockhollm 

1951. 

SCHiiCK, Henrik, Den svenska förlagsbokhandelns historia. Stockholm 

1923. 

STRINDBERG, Augu.st, August Strindbergs Lilla katekes för underklassen. 

Stockholm 1973 (1913). 

SVENSSON, J.A., ~ågra minnen från Vänga åren 1859-1862. Bihang av 

J-E G-N. Faksimilieutgåva. vargarda 1975. 

TIGERSTEDT, E-N., Ny illustrerad svensk litteraturhistoria. Del 3. 


WIDELL, Evald, Väckelse och frikyrkoliv i åru unga bygden. Vanersborg 

1960 . 

ABERG, ake, ~ästerås domkyrkas bibliotek &r 1640. Efter Olai 

Dalecarlius katalog. västerås 1973.

REGIS TER 

BECKMAN, Boktr s. 31 

BIBLISK historia, se Hubner, s. 30 

BI~RCKEGREN, Boktr s. 40 

BROOCMAN, C.F., Boktr s. 6, 20, 21 

BROOCMAN, R., s. 6 

CAROLINA. Poetisk kalender, se von Braun, s. 25 

DAG-BOK vid ~astgifwaregården i Elfsborgs län... s. 42 

EDMAN, Boktr s. 30 

EPISCOSCOPIA Sviogothica, se Rhyselius, s. 40 

EVANGELISKE Läro- och Böne-Psalmer, s 36 . . 

Den FALLNA Ivlenniskims Salighets-Ordning, se Nohrborg, s. 37, 38 

FYRA Anderika Böcker om en Sann Christendom, s. 6, 20, 21 

FYRA Böcker om Christi efterföljelse, se Thomas a Kempis, s. 47 

GLEERUP, Boktr s. 21 

GOTHUS, J.P., s. 5, 33, 34 

GREFING, L.L., Boktr s. 30 

GREFWE, A., Boktr s. 49 

GUD2 Barns gyllende Klenod, se Parsons, s. 39 

HAGEN, B., Boktr s. 39 

HANDBOK i Svenska Iiistorien, se Kindblad, s, 31 

HARMONIA Evangelistarum, se Eiinting, s. 28 

HELGONENS Grönskande Ben U t i Grafven, s. 36 

HIEROSOLYMA Antiqua, s. 40 

HIERTA, L.J., Boktr s. 7, 26, 43, 47 

HISTORIA om Jesu Christi års Herres OdFrelsares Pijna, s. 43 

HORRN, J.L., Boktr s. 36, 39 

KARLBOHM, J.A., Boktr s. 20, 42 

Den KLOKA och ~usakti~a Gumman, se Bruno, s. 26 

KONGL. Maj:ts Nådiga Lego-stadga, s. 42 

KORS-SCHOLA, se Wuclrian, s. 49 

KYRKO-POSTILLA, se Luther, s. 34 

En KÅRT Berättelse*.. se Nicolai, s. 31 

LINDH, J.P., Boktr s. 22, 23 

LINDH, N.M., Boktr s. 7, 21, 26, 47 

LUNDBLAD, J., Boktr s. 22

LUNDEQUIST, Boktr s, 47 

LUNDSTROM, J.P., Boktr s. 29, 31, 46, 48 

LUNDSTROM, N.E., Boktr s. 19, 47 

LOWEGREN, G., Boktr s, 31 

MEURER, I., Boktr s. 6, 28, 43 

M~LZER,,~.A.,~. 38, 42 

NICOLAI, P., S, 31 

NORBERG, S., Boktr s. 21, 29, 44, 45, 46 

NORSTEDT, P.A., Boktr s. 46 

PALMBLAD, Boktr s. 310 

PUNCTA, aff then Heydelbergiska Kyrkeordning.,. s. 31 

QVIST, Boktr s. 19, 42 

E 

Ett RETTSINNIGT Gudz Barns Song-Timar, se Warnmark, s, 48 

REUS ER, C., Boktr s. 31 

En R PANDE röst i öknen... se Topp, s. 48 

RUMS EDT, S., Boktr ,s. 11, 23, 25 

l 

R~~THOF, s. 36 

SALVIUS, L., Boktr s. 6, 40, 48 

Den SLUGA och ~örstå:ndiga Gubben, se Bruno, s. 26 

SONTHOMB, se Parsons, s. 39 

Den STORE Herrans dag för Guds barn ljuvlig.,. se Wassenius, s, 49 

en! SVENSKA kyrkans historia, s. 47 

SVENSKA Åkermannen, se Mentzer, s. 35 

SA när eller nästan en kristen... se Meade, s. 34 

TORBJORNSSON, Boktr is. 40 

. TROS-SPEGEL, se Pontoppidan, s. 39 

UNDERRETTELSE Om Sättet at behörigen plantera Hampa och Lin, s. 35 

WALLSSHOM, L., Boktr s. 38, 44 

WERNER, J.H., Boktr s. 35 

Vignettillustrationerna är hämtade ur: 

Biinting, Harmonia Evangelistarum 

Mentzer , Swenska Akermannen 

Rhyselius, Episcscopia Sviogothica 

Den svenska psalmboken, V 40

Josefsson, Isabella, Litteratur tryckt före år 1850 

i fyra hembygdsgårdar i Borås kommun. En kommenterad 

förteckning. Specialarbete i ämnet bibliotekskunskap 

vid Bibliotekshögskolan. Borås 1975. 55 s. 111. 

I Bollebygd, Gingri, Toarp och Vanga.hembygdsgårdar 

,finns sammanlagt 126 skrifter tryckta före.& 1850. 

11 st av dessa är tryckta under 1600-talet. 

'Den allra största delen av skrifterna ar uppbyggelselitteratur. 

Uppsatsen innehåller ett kort avsnitt Om den svenska 

bokmarknaden-1600-1850 och Om de fyra folkböckerna: 

psalmboken, bibeln, katekesen och almanackan.

BADA – BORÅS AKADEMISKA DIGITALA ARKIV 

Detta är ett inskannat och digitaliserat specialarbete från BHS (Bibliotekshögskolan) vid 

Högskolan i Borås. Specialarbeten skrevs som examensarbete på bibliotekarieutbildningen 

mellan åren 1974 och 1996. 

Bibliotek & läranderesurser (BLR) vid Högskolan i Borås har utfört digitaliseringen och har 

använt de exemplar som funnits i bibliotekets samlingar i befintligt skick. 

De digitaliserade specialarbetena är publicerade i Borås Akademiska Digitala Arkiv (BADA), 

som är högskolans system för digital publicering. http://bada.hb.se 

Upphovsrätten tillhör författarna. 

Publiceringsår i BADA: 2011

1976 nr 77.pdf - BADA - Högskolan i Borås

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?