DN-bilaga i pdf-format - Handisam

ANNONS 

Hela denna bilaga är en annons från Handisam 

ANNONS 

ett 

samhälle 

En tidning från handisam – Myndigheten för handikappolitisk samordning 

för 

1 4 av 

lever med 

psykisk ohälsa 

Det kan vara vem som helst, det kan 

vara din läkare, din lärare eller din 

chef. Ingen ska behöva skämmas. 

Foto Helene Stjernlöf 

Viktig att se 

möjligheter 

– inte problem 

sid 2 

Foto rikkard häggbom 

Attityderna 

måste förändras 

om Handisams 

regeringsuppdrag 

sid 6 


Stor onödig 

ohälsa 

bland personer med 

funktionsnedsättning 

sid 10 

Distribueras med Dagens Nyheter februari 2010

2 ANNONS 


ANNONS 

ANNONS Hela denna bilaga är en annons från Handisam 

ANNONS 3 

Nu fungerar 

min vardag 

Viktigt att se möjligheter 

inte problemen 

ISvensk handikappolitik har nått stora framsteg genom åren, där utvecklingen gått från välgörenhet 

till att skapa ett samhälle för alla, ett samhälle där alla känner sig som fullvärdiga medborgare. 

dag talar vi inte om anpassningar och 

individuella åtgärder. I stället har vi ett 

delaktighetsperspektiv som innebär att 

alla människor ska kunna åtnjuta samma 

rättigheter och ikläda sig samma skyldigheter. 

Men för att det ska bli möjligt fullt ut 

måste vi peka ut och riva ner hinder så att 

samhället verkligen blir ett samhälle för alla. 

Det är de hindrande faktorerna det är fel 

på – inte individen. 

fakta om handisam 

■ Myndigheten för handikappolitisk samordning, 

Handisam, är en statlig myndighet som 

har regeringens uppdrag att samordna och 

driva på i svensk handikappolitik. 

■ Verksamhetsidén är att påskynda utvecklingen 

mot ett samhälle där alla kan delta 

jämlikt oavsett funktionsförmåga. 

■ Handisam grundades 1 januari 2006. 

Det handlar mycket om en attitydförändring 

för att få människor att se möjligheterna, 

inte problemen. Vi brukar tala om att 

det som är nödvändigt för 10 procent av befolkningen, 

underlättar för 50 procent och 

är bekvämt för 100 procent. Ta till exempel 

det här med automatiska dörröppnare. Alla 

tjänar på det i offentliga miljöer. 

Det råder en stor politisk enighet om 

handikappolitiken. År 2000 antogs en nationell 

handlingsplan för handikappolitiken 

som sträcker sig fram till 2010. Vi är 

alltså inne i slutfasen. Handisams uppdrag 

är att vara regeringens förlängda arm med 

uppgift att sprida det moderna synsättet om 

tillgänglighet ut i samhället. Handisam ska 

driva på utvecklingen. 

Vi jobbar med statliga myndigheter, kommuner 

och i förlängningen även ut mot 

näringslivet. Genom goda exempel vill vi 

visa att tillgänglighet är något som hela 

samhället vinner på, även ekonomiskt. Vår 

vardag måste bli tillgänglig. Utöver den 

uppenbara fysiska miljön handlar det om att 

göra all information tillgänglig, exempelvis 

internet. 

Många glömmer bort att hur vi uppträder 

mot varandra också är en del av tillgängligheten. 

Hur bemöter vi våra medmänniskor? 

Blir jag ovärdigt bemött ute i samhället för 

att jag lever med en funktionsnedsättning 

kan det upplevas lika utestängande som en 

tröskel för en rullstolsburen. Våra attityder 

till varandra är det kanske viktigaste ”beviset” 

om politiken är lyckosam. 

Handisam har fått i uppdrag av regeringen 

att arbeta med att förändra människors atti- 

Pådrivare. 

– Handisams uppdrag 

är att vara regeringens 

förlängda arm med 

uppgift att sprida det 

moderna synsättet 

om tillgänglighet ut i 

samhället, säger Carl 

Älfvåg, Generaldirektör 

Handisam. 

tyder till människor med psykisk ohälsa. Det 

är ett svårt men mycket viktigt projekt som 

vi har framför oss. Våra första mätningar 

av människors attityder till personer med 

psykisk ohälsa är alarmerande. En av fyra 

vill inte ha en person med psykisk sjukdom 

som sin kollega. Det är därför vi ger ut den 

här bilagan. Kunskap behövs. 

Sammantaget kan man nog ändå påstå 

att Sverige är ett rätt bra land att leva i med 

en funktionsnedsättning. Det innebär dock 

inte att man som individ inte har rätt att 

ställa ytterligare krav på samhället i olika 

sammanhang. Här vill vi på Handisam göra 

vad vi kan för att både öka kunskapsnivån 

och bidra till en attitydförändring gentemot 

människor med funktionsnedsättning. Som 

sagt, Handisam ska driva på utvecklingen. 

Carl Älfvåg, Generaldirektör Handisam 


– Jag har fått en kom-ihåg-klocka och en handdator. Utan mina 

hjälpmedel skulle jag ha väldigt svårt att leva ett normalt liv. Att 

kunna ha ett jobb och komma ihåg vem jag ska träffa och när. 

Det säger Pia Nyström som redan i första klass fick 

diagnosen dyslexi och motorisk-perceptiv störning. 

Hon var då den andra personen i Solna som skolmyndigheten 

erkände som dyslektiker. 

– Under hela uppväxten var jag oftast tvungen att 

vara hemma från skolan minst en dag i veckan. Bara 

ljudet av en dammsugare kan få mig ur balans, berättar 

Pia. 

När Pia blev äldre drabbades hon dessutom av 

Crohns sjukdom och hennes ork blev allt mer begränsad. 

I takt med att hon växte upp dök allt fler komplikationer 

och därmed diagnoser upp. Sedan 2003 har 

Pia även diagnosen ADD, en form av ADHD. 

– När jag mådde som värst var jag nere på fyra 

timmars ork per dag. Det gjorde att min vardagsplanering 

blev väldigt lidande. Jag har otroligt svårt att 

komma ihåg saker, berättar Pia Nyström. 

Det var vid ett årsmöte för Riksförbundet Attention 

som Pia själv fann förklaringen till sin trötthet och 

sina koncentrationssvårigheter. 

– Det var en föreläsare som talade om ADHD/ADD 

och plötsligt gick det upp för mig. ”Halleluja det är ju 

det jag har.” Jag insåg att jag har ADHD. Men jag är 

inte alls hyperaktiv, snarare underaktiv, det som kalllas 

ADD. Medan vissa barn otåligt står och rycker i 

handtaget när det är dags för rast satt jag kvar i klassrummet 

och dagdrömde och behövde en knuff för att 

vakna till, säger hon. 

Sökte hjälp 

Pia sökte självmant upp en läkare för att få hjälp. Efter 

flera turer fick hon också remiss till S:t Görans sjukhus 

där hon erbjöds att prova hjälpmedel. På grund av 

Pias olika funktionsnedsättningar har hon bland annat 

svårt med motoriken, till exempel att skriva, men 

även med att komma ihåg saker. Hon har både problem 

med närminnet och ”rabbelminnet”. Till exempel 

att rabbla multiplikationstabeller eller att räkna 

upp årets månader. 

– På grund av 

min dåliga motorik 

och mitt problem 

med minnet 

har jag otroligt 

stor hjälp av min 

handdator. Att alltid 

ha ett digitalt 

tangentbord med 

mig för att kunna 

skriva ner och anteckna 

saker är en 

fantastisk tillgång, 

säger Pia Nyström. 

Idag är Pia 29 år 

"För mig tog det lång 

tid innan de förstod 

vad som var fel men 

tack vare mammas 

ihärdiga kamp fick 

jag till slut en ADDdiagnos 

och sedan 

mina hjälpmedel." 

Pia Nyström 

och arbetar som ekonomiassistent på den ideella föreningen 

UH, Unga Hörselskadade. Utan sina hjälpmedel 

tror hon inte att hon skulle klara av att sköta 

ett arbete. Handdatorn, som bland annat är utrustad 

med ett specialprogram, använder hon som en mer 

avancerad kalender. 

– När jag först fick min kom-ihåg-klocka var det 

en mindre wow-upplevelse. Min kom-ihåg-klocka 

hjälper mig jättemycket. Jag talar själv in vad jag ska 

göra och sedan påminner den mig med min egen röst 

när jag till exempel ska till jobbet, träffa en kompis eller 

om min tandläkartid om något år. För att jag ska 

komma ihåg att alltid ta med mig mina hjälpmedel 

har jag lagt in några spel på min handdator. Det gör 

att jag självmant vill ta med den för att spela spel, till 

exempel på bussen, säger hon. 

Pias stora förkämpe 

Pia berättar att hon har sin mamma att tacka för det 

mesta. Hon har alltid varit Pias stora förkämpe och 

hennes hjälte. Har man ADHD orkar man själv inte 

kämpa för att få hjälp, menar hon. 

– För mig tog det lång tid innan de förstod vad som 

var fel men tack vare mammas ihärdiga kamp fick jag 

till slut en ADD-diagnos och sedan mina hjälpmedel. 

Nu har mamma blivit avlastad av min kom-ihågklocka 

och min handdator, säger Pia. 

– Jag har inte de här hjälpmedlen för att det är kul 

som många runt mig ofta trott. Jag behöver dem verkligen 

för att kunna leva ett normalt liv. De hjälper mig 

och höjer livskvalitén i mitt liv till den nivå som andra 

människor redan ligger på. Det enda som saknas nu 

är ett bolltäcke som hjälper mig att slappna av och 

varva ner, avslutar Pia Nyström. 

Fotnot: Riksförbundet Attention är en intresseorganisation för 

människor med neuropsykiatriska funktionshinder, bland annat 

ADHD, Aspergers syndrom med flera. 

Redan i första klass fick Pia Nyström diagnosen dyslexi och motorisk-perceptiv störning. 

Hon var då den andra personen i Solna som skolmyndigheten erkände som dyslektiker. 

Vill du vara med och 

utveckla nya hjälpmedel? 

Hjälpmedelsinstitutet har fått i uppdrag 

av regeringen att utveckla nya hjälpmedel, 

tjänster och metoder för personer 

med psykisk funktionsnedsättning. Satsningen 

pågår 2009-2011. Som ett led i 

det arbetet delar Hjälpmedelsinstitutet 

inom ramen för projektet Hjälpmedel 

i fokus ut fem (5) miljoner kronor per 

projektår i utvecklingsstöd till företag, 

kommuner, landsting, organisationer, 

universitet och högskolor med flera. I 

första ansökningsomgången kom 45 

projektansökningar in varav 

15 blev beviljade. 

Nu är det dags att söka till andra ansökningsomgången. 

Har du eller din 

organisation en idé som ni vill utveckla? 

Skicka in en ansökan senast 22 mars 

för andra ansökningsomgången, respektive 

21 september för tredje ansökningsomgången. 

Mer information kring projektet 

och ansökningsprocessen finns på 

www.hi.se/hjalpmedelifokus 

Illustration Maimi Parik 

Foto Rikkard Häggbom 

Producerad av Active Mediapartner Nordic AB 

Textansvarig: Per-Åke Hultberg 

Formgivning: Camilla Lindmark/CL Media 

Repro: Bildrepro i Stockholm AB 

Tryck: DNEX Tryckeriet 

Ansvarig projektledare: Anders Söderberg 

För bilagor kontakta: 

Active Mediapartner Nordic AB 

018-18 34 00 

www.activemediapartner.com 

VID FRÅGOR OM INNEHÅLLET KONTAKTA: 

Ola Balke, kommunikationschef 

Telefon: 08- 600 84 10 

E-post: ola@handisam.se 

www.handisam.se 

Hjälpmedel i fokus – för personer med psykisk funktionsnedsättning är 

ett treårigt regeringsuppdrag som ska informera om, utveckla och främja 

användandet av hjälpmedel för psykiskt funktionsnedsatta. 

www.hi.se

4 ANNONS 


ANNONS 


ANNONS 5 

Jag har bestämt mig, 

jag ska ta kontroll 

över sjukdomen 

– Jag vill spräcka bubblan. Länge vågade jag inte 

berätta för någon att jag var psykiskt sjuk, jag 

skämdes så otroligt mycket. 

Det berättar Rebecca Anserud som 

är 22 år och bor i Umeå. Hon har 

varit sjuk sedan 15-årsåldern, men 

fick sin diagnos, bipolär sjukdom typ 1, först 

2008. 

– Det är så fel att inte prata, jag vill inte 

längre vara en del av bubblan. Det här är 

en allvarlig och dödlig sjukdom som drabbar 

så många och berör så många anhöriga, 

släktingar och vänner, att det är självklart 

att man ska kunna prata om det, precis på 

samma sätt som man gör med andra sjukdomar. 

Under uppväxten var Rebecca en helt 

vanlig, skötsam tjej med ambitioner. Betygen 

var höga och det var lugnt i huvudet, 

som hon säger. Problemen kom mellan 9:an 

och gymnasiet. 

– Jag fick plötsligt svårt att koncentrera 

mig, fick problem med minnet, hade ångest 

och självmordstankar. Jag skolkade jättemycket 

och förstod inte vad det var som 

var fel. 

Efter att ha hoppat av gymnasiet och sedan 

börjat om kände hon sig bättre. Rebecca 

pendlade fortfarande i humöret men kunde 

klara sig igenom första året på gymnasiet. 

Hon tror att hennes första hypomani, vilket 

är en mildare form av mani, uppkom i 

slutet av årskurs ett. Då började hon sova 

allt mindre, vissa gånger var hon uppe två 

dygn i streck utan att sova, tränade och tog 

igen skoluppgifter i rask takt. 

– När jag var 18 år, det var i slutet på 

2:an i gymnasiet, gick jag in i en jättedjup 

depression, som resulterade i psykos. Jag 

var jätterädd, kände mig förföljd som en 

brottsling, som om något eller några var ute 

efter mig. Efter några veckor började jag med 

hjälp av familj och vänner ta mig tillbaka. 

Men vid den tidpunkten förstod jag än inte 

vad felet var. Jag visste helt enkelt inte att 

jag var psykiskt sjuk. 

Tredje året på gymnasiet fick Rebecca åter 

uppleva en hypomani. Hon tränade ibland 

flera gånger om dagen trots att hon varit 

vaken i några dygn, eller sovit 2-3 timmar 

per natt. Rebecca fick MVG i nästan alla 

ämnen det året. Allting flöt på som att vinden 

var med mig beskriver Rebecca. Men 

kroppen tog självklart stryk av det. 

Efter gymnasiet började hon pendla flera 

gånger i veckan. Från att vara hypomanisk 

till att vara i djupaste depression. Det var då 

jag förstod att något inte var rätt. Jag läste 

i en psykologibok om just manodepressiv 

sjukdom och insåg att jag behövde hjälp. Det 

var skrämmande men samtidigt nödvändigt 

Ena stunden ville jag dö, 

ta mig här ifrån, andra stunden 

kände jag manins kraft 

och tankeflöde. Vissa stunder 

satt jag på sjukhussängen 

och skakade. Det blev för 

mycket. 

Rebecca Anserud 

att få remiss till psykiatrin. 

Väl på psykiatriska kliniken fick Rebecca 

prova ett flertal mediciner. Hon säger att 

hon var naiv och trodde att första medicinen 

skulle hjälpa henne. Så var inte fallet. Nu ett 

och ett halvt år senare har hon ännu inte 

funnit rätt medicinering. 

Hypomanierna började under 2008 bli 

starkare. Hypomanin övergick till mani. 

– Jag såg massor av ljus, det var så underbart, 

kände total eufori, som en gudsuppenbarelse, 

berättar Rebecca som nu insåg 

att hon var sjuk, trots att upplevelsen var 

så ljuvlig. Mani är det starkaste och mest 

kraftfulla Rebecca upplevt. 

I början av 2009 kom den första "mixed 

staten". Det är en blandning mellan mani 

och depression samtidigt. Eller extremt 

snabbt växlande mellan dessa två. Mixed 

state är också den farligaste formen av bipolär 

sjukdom. Man har manins kraft och 

samtidigt de depressiva tankarna. 

Ena stunden ville jag dö, ta mig här 

ifrån, andra stunden kände jag manins 

kraft och tankeflöde. Vissa stunder satt jag 

på sjukhussängen och skakade. Det blev för 

mycket. 

Rebecca har nu varit inlagd tretton 

gånger. Mestadels frivilligt men även några 

gånger på tvång. 

– Just nu är jag stabil men man vet aldrig. 

Jag har all sjukdomsinsikt, kan mycket om 

bipolär sjukdom, har nu även börjat föreläsa 

om sjukdomen. Jag tar min medicin som 

inte fungerar så bra och har nu ansökt om 

att få kognitiv beteendeterapi. Än så länge 

har sjukdomen kontroll över mig, men jag 

har bestämt mig, jag ska ta kontroll över 

sjukdomen. 

När Rebecca nu ser framåt i tiden så ser 

hon sig som mer balanserad. Just nu går hon 

på bidrag och hon hatar det. 

– Jag vill försörja mig själv, vill utbilda 

mig till fastighetsmäklare och när jag är 30 

ska jag ha familj. 

– Det kanske kan låta konstigt, men jag 

spräck bubblan. – Det är så fel att inte prata, jag vill inte längre vara en del av bubblan. 

Det är självklart att man ska kunna prata om psykisk sjukdom, precis på samma sätt 

som man gör med andra sjukdomar, säger Rebecca Anserud. 

ser sjukdomen som både en gåva och ett 

gift. Nu vill jag av hela mitt hjärta bidra till 

att få bort alla tabun kring sjukdomen. Det 

finns så många begåvade, intelligenta och 

fantastiska människor med diagnosen bipolär 

sjukdom. Det kan vara vem som helst, 

fakta 

bipolär sjukdom 

■ Bipolär sjukdom kännetecknas av återkommande 

perioder, så kallade skov, av depressiva 

och maniska tillstånd med ett extremt förhöjt 

känsloläge. Ibland även med psykotiska inslag. 

■ En bipolär person kan växla mellan maniska 

och depressiva skov och ha friska perioder däremellan. 

Skoven kan vara under några dagar, 

veckor, månader och i vissa fall år. 

■ Ca 3-4 procent av den vuxna befolkningen 

uppskattas uppfylla kriterierna för bipolär 

sjukdom. Män och kvinnor drabbas i lika stor 

utsträckning, men ibland på olika sätt. 

■ Sjukdomen bryter oftast ut mellan de sena 

tonåren och trettioårsåldern och är nästan alltid 

kronisk. 

det kan vara din läkare, din lärare eller din 

chef. Ingen ska behöva skämmas. 

 

Text per-åke hultberg 

Fotnot. Du som vill veta mer om sjukdomen 

gå in på www.bipolarna.se 

■ Orsakerna varför man drabbas är oftast genetiska 

eller biologiska, men ännu inte exakt 

klarlagda. Sjukdomen kan vara ärftlig. 

■ Sjukdomen är allvarlig och medför stora 

risker och svårigheter, däribland relationen till 

vänner och familj, ekonomiska problem och en 

ökad självmordsrisk. 

■ Med en korrekt diagnos och rätt behandling 

kan många ändå leva ett normalt och fungerande 

liv. 

■ Kontakta sjukvården så snart som möjligt 

om du misstänker att du eller någon annan har 

bipolär sjukdom. Det finns hjälp att få. 

Foto privat 

Att leva med 

funktionshinder 

Nästan en miljon människor mellan 16–64 år i Sverige har någon 

typ av funktionsnedsättning. Den vanligaste är rörelsehinder. FAS 

populärvetenskapliga bok tar upp olika typer av funktionshinder, 

t.ex. dyslexi, och de inskränkningar av delaktigheten i samhället 

som de medför. 

Pris 79:- 

Beställ boken i vår bokhandel: 

www.fas.se/bokhandel 

eller på telefon 0150-788 80. 

116 sidor, porto tillkommer 

ISBN: 978-91-89602-37-3 

Ser du dåligt? 

Visste du att .... 

■ ■ Vi är bara 

medvetna om 

1% av 

all den 

information 

hjärnan tar 

emot. 

Foto/ Illustration istockphoto.com 

■ ■ En halvtimmes promenad 

på lunchen eller en kort 

tupplur mitt på dagen gör 

susen för alla vintertrötta. 

Ett motionspass sätter fart 

på hormonerna och gör oss 

också piggare. 

■ ■ För 200 år sedan anpassade vi 

oss mer efter ljuset. På sommarens 

ljusa månader arbetade vi på åkrarna 

så länge som solen var uppe och 

under vintermånaderna sov vi när det 

var mörkt, alltså upp emot 14 timmar 

per natt på vintern. 

■ ■ När man känner sig ensam 

och ledsen kan det hjälpa att prata 

med någon. Jourhavande Medmänniska 

kan man ringa varje natt 

mellan 21.00 och 06.00 på tel. 

08-702 16 80 och vara anonym 

om man vill. 

Eller har du kanske nedsatt hörsel. Eller svårt att gå. Eller kommer med barnvagn. Eller kör 

rullstol. Eller reser med tung packning. Eller har ledhund. Eller så. 

SL arbetar ständigt för att förbättra ditt resande. Till exempel strävar vi i år efter att alla 

tunnelbaneentréer ska ha automatiska dörrar, att hiss ska finnas på alla stationer och att 

våra bussar ska vara utrustade med ramper och ha låggolv. Läs mer om vårt arbete på sl.se. 

Det ska vara enkelt att åka med SL. Hur du än reser. 

Alla reser olika.

6 ANNONS 


ANNONS 


ANNONS 7 

En av fyra vill inte 

ha en kollega med 

psykisk sjukdom 

En av fyra i Sverige vill inte 

arbeta tillsammans med 

någon som har en psykisk 

sjukdom. Det visar en ny 

undersökning från Handisam 

om allmänhetens attityder 

och kunskaper om psykisk 

ohälsa. 

Undersökningen visar att över 25 

procent av allmänheten har helt 

eller delvis negativ inställning till 

personer med psykisk sjukdom eller 

psykisk funktionsnedsättning. 

I de flesta fall handlar det om en 

negativ attityd till att ha personer 

med psykisk ohälsa i sin närhet, till 

exempel att psykiatriska verksamheter 

förläggs i bostadsområden eller 

att ha en person med psykisk sjukdom 

som granne eller kollega. En av 

fem skulle inte bjuda in en person 

till sitt hem om han eller hon visste 

att personen har en psykisk sjukdom. 

– Bilden överensstämmer med 

andra internationella studier. Men 

det är oroväckande då en av fyra uppskattas 

att leva med psykisk ohälsa. I 

princip kan man säga att det är lika 

vanligt med negativa attityder som 

det är att leva med psykisk ohälsa, 

förklarar Rickard Bracken, projektledare 

på Handisam i det så kallade 

attityduppdraget. 

Studien visar också att de allra 

flesta inte tror att personer med psykiska 

problem får professionell hjälp 

inom sjukvården. 

– Det är en olycklig bild av vården 

som gör att folk inte söker hjälp i tid. 

På så sätt växer problemen för både 

den som behöver professionell vård 

och samhället i stort, säger Rickard 

Bracken. 

Fotnot: Bakom studien - ”Psykisk 

ohälsa – attityder, kunskap, beteende” 

- står Centrum för Evidensbaserade 

Psykosociala Insatser (CEPI) och 

opinionsföretaget Novus. Undersökningen 

bygger på svar från 2 053 deltagare. 

Några resultat från studien: 

• 32 procent anser 

inte att psykisk sjukdom 

är en sjukdom 

som vilken annan 

sjukdom som helst. 


att psykiatriska verksamheter 

inte bör 

förläggas till bostadsområden. 


att utlokalisering av 

psykiatrisk verksamhet 

utgör en fara för 

lokalbefolkningen. 


att de flesta personer 

som en gång varit 

patienter på en psykiatrisk 

klinik inte är 

pålitliga barnvakter. 

Psykisk ohälsa är vanligt 

• En av fyra kommer att uppleva psykisk 

ohälsa under sin livstid. Du och jag – fokus 

på det friska och det vanliga. 

• Människor återhämtar sig och kan leva 

ett bra liv. 

• Det är viktigt att prata om psykisk ohälsa. 

• Alltför många känner skam och vill inte 

berätta om sin psykiska ohälsa. 

• Nio av tio med psykisk ohälsa möts av 

okunskap, negativa attityder och diskriminering. 

• Det hindrar människor att vara öppna 

med sina problem, söka hjälp, vara sociala 

och stanna i arbete. Det raserar liv. 

Det finns något du kan göra 

• Du behöver inte vara en expert på 

psykisk ohälsa för att tänka om och göra 

skillnad. 

• Det är lätt att göra någonting – tänk, 

prata, håll kontakten, ring och bjud in 

– små saker gör stor skillnad. 

• Stäng inte ute någon med psykisk ohälsa, 

låt denne stanna kvar i ditt liv – finnas där 

och räkna inte bort honom eller henne. 

Vi vill förändra attityder 

till psykisk ohälsa 

För ganska precis ett år sedan fick Handisam 

regeringens uppdrag att öka allmänhetens 

kunskap och att förändra attityder 

till psykisk ohälsa. Efter omvärldsanalys, 

attitydundersökning och förberedelser 

dras om ett par månader en rad aktiviteter 

igång, då bland annat personer med 

egna erfarenheter berättar. 

Ganska många av oss – 1 av 4 – lever 

med psykisk ohälsa. Men med rätt 

stöd och hjälp får flertalet ett bra 

och fungerande liv. 

– För de allra flesta handlar det om problem 

under en ganska kort period. Depression 

är ett bra exempel, varannan kvinna 

drabbas någon gång i livet, där finns det 

också numera bra behandlingsmetoder, 

säger Rickard Bracken, projektledare för attityduppdraget 

på Handisam. 

Ett mycket vanligt problem är den känsla 

av skam och utanförskap som psykisk ohälsa 

visat sig innebära för den som drabbas. Den 

utbredda okunskapen bidrar i högsta grad 

till negativa attityder, som bland annat gör 

det svårare att få jobb igen och som också 

hindrar människor från att söka vård och att 

få tillräckligt med stöd och hjälp. Detta är 

också bakgrunden till regeringsuppdraget, 

att öka kunskapen och förändra attityder. 

Ett antal länder runt om i världen har gjort 

liknande kampanjer, bland andra England, 

Frankrike och Australien. Det man generellt 

kan säga, berättar Rickard Bracken, är att 

enbart vanliga annonskampanjer inte fungerar 

för att påverka attityder. 

– Det effektivaste sättet är att låta människor 

med egna erfarenheter få berätta, 

människor som ger psykisk ohälsa ett ansikte. 

Sådana berättelser kan slå hål på fördomar, 

stillbilder om psykiskt sjuka som 

inte alls stämmer med verkligheten, säger 

Rickard Bracken. 

En strategi att jobba med de här frågorna 

under de närmaste två åren har nu tagits 

fram. Konkret innebär det en rad kampanjer 

och aktiviteter, både regionala och lokala, 

dessutom en nationell kampanj i media som 

tillsammans med en nyframtagen hemsida 

blir själva navet i projektet. Allt detta kombinerat 

med ett nätverk med människor 

med egen erfarenhet av psykisk ohälsa som 

samtidigt håller på att byggas upp. 

– Intresset är jättestort. Just nu är det 370 

personer som anmält sig och är beredda att 

delta i olika informations- och utbildnings- 

Foto Mikael Risedal 

uppdraget. – Det 

uppdrag vi fått från 

regeringen handlar om 

att öka allmänhetens 

kunskap och attityder 

till psykisk ohälsa, säger 

Rickard Bracken, projektledare 

för attityduppdraget 


aktiviteter, bland annat till personal inom 

vården, berättar Rickard Bracken. 

Tre län – Västra Götaland, Uppsala län 

och Västerbotten – har valts ut att få extra 

stöd till lokal mobilisering. Här kommer 

kommuner, landsting, patient- och anhörigorganisationer 

att få möjlighet att synas 

rejält genom lokalt framtagna utställningar 

och utbildningsinsatser. 

– Vi vänder oss också mot arbetslivet och 

räknar med att många företag ska vilja ställa 

sig bakom kampanjen. Syftet är naturligtvis 

att vi alla ska bli bättre på att stödja psykisk 

hälsa på arbetsplatsen. Vi vill också ge stöd 

till chefer att bättre kunna hantera sådana 

här frågor, som ju ofta upplevs väldigt svåra 

Det finns så mycket osäkerhet att man inte 

ens vågar prata om problemen, betonar 

Rickard Bracken. 

– Det finns så mycket som vi alla kan 

göra. Bara att fråga hur det är, att helt enkelt 

bry sig och att inte stänga någon ute. 

 


Allvarligt när attityder leder till diskriminering 

Lars Hansson, 

professor i 

psykiatrisk hälsooch 

sjukvårdsforskning 

vid 

Lundsuniversitet. 

– Är du förvånad över resultatet, 

att så många har negativa 

attityder till psykiskt 

sjuka människor? 

– Nej, egentligen inte alls, den 

generella bilden stämmer väl 

överens med undersökningar 

Fotnot: Hemsidan är klar i slutet på mars. Man kan i dagsläget få info om kampanjen på www.attityduppdraget.se 

Lars Hansson, som är professor i psykiatrisk hälsooch 

sjukvårdsforskning vid Lunds universitet, har 

bidragit med sin kompetens i Handisams attitydundersökning 

om psykisk ohälsa. 

som gjorts på andra håll runt 

om i världen, bland annat i England, 

Tyskland och Australien. 

Även om metoderna skiljer sig 

åt från den här undersökningen 

är helhetsintrycket ändå 

ganska lika. Att det till exempel 

finns en utbredd benägenhet 

till social distansering, att inte 

vilja bo, arbeta tillsammans 

med, eller umgås med en psykiskt 

sjuk person, återkommer i 

samtliga undersökningar. 

Att hela 60 procent inte vill 

ha en psykiskt sjuk människa 

som barnvakt, vad säger 

det? 

– Det är ju en till synes oskyldig 

variabel men som ändå indikerar 

inrotade fördomar. Här 

samlas föreställningar kring 

farlighet och våld. Det gäller 

framförallt psykossjukdomar, 

främst schizofreni men även 

fakta Psykisk ohälsa 

■ Psykisk ohälsa är ett vitt begrepp. Det innefattar 

allt från psykisk sjukdom till psykiska 

besvär som stör välbefinnandet och påverkar 

ens dagliga liv. 

■ Det finns många olika psykiska sjukdomar, 

till exempel: schizofreni, bipolär sjukdom 

(manodepressivitet), depression, olika ångesttillstånd, 

tvångssyndrom, ätstörningar samt 

beroende-problematik. 

■ Till följd av sjukdomen – eller medfödda 

neuropsykiatriska funktionsnedsättningar 

såsom ADHD, Autism, Aspergers och Tourettes 

syndrom – får en del en nedsättning av 

den psykiska funktionsförmågan. Det kan till 

exempel handla om svårighet att planera sin 

tid, hantera stress eller sociala relationer. Då 

säger man att personen har en psykisk funktionsnedsättning. 

psykiska problem relaterade till 

missbruk. 

Vad är det mest allvarliga 

med de negativa attityderna? 

– Det är naturligtvis när attityderna 

återspeglas i hur människor 

med psykiska sjukdomar 

behandlas, när de drabbas av 

våra fördomar. Till exempel att 

så många inte vill ha en psykiskt 

sjuk person som arbetskamrat 

eller granne. Då är vi inne på 

diskriminering och då är det 

allvarligt och viktigt att vi gör 

något åt problemen. 

 



Medicinen är skillnaden 

mellan liv och död 

– Jag märker inga negativa attityder 

på mitt jobb. Men det har 

hänt att jag fått konstiga kommentarer 

på andra ställen typ, 

”Det kunde jag aldrig tro, du som 

verkar så vettig”. 

Thomas Ekstrand blev sjuk redan i tidiga 

tonåren. Men det tog ett tag för vården att 

komma fram till rätt diagnos, bipolär sjukdom 

typ 2. Sjukdomen innebär allvarliga 

återkommande depressioner varvade med 

perioder av överaktivitet, så kallad hypomani. 

Idag är Thomas 39 år, gift sedan 17 

år tillbaka och arbetar som utbildningsledare 

vid samhällsvetenskapliga fakulteten 

på Uppsala universitet. I grunden är han 

teologie doktor och docent i systematisk 

teologi. Idag är han helt öppen med sin 

sjukdom, en öppenhet som ökat gradvis 

de senaste åren. 

– Det började med att jag berättade för 

min nuvarande chef som är helt enastående 

och som gett mig det utrymme jag 

behöver för att fungera optimalt. Det har 

inneburit en enorm befrielse att inte behöva 

ljuga när jag är sjuk. Här finns ett öppet 

klimat där man inte gör någon skillnad 

om jag är psykiskt sjuk eller har njursvikt. 

Den enda kommentaren jag fått är att jag 

varit modig som vågat berätta, säger Thomas, 

som mycket väl minns skammen han 

kände som ung grabb. 

Thomas Ekstrand, utbildningsledare vid 

samhällsvetenskapliga fakulteten på Uppsala 

universitet. 

Att berätta att man 

varit på en psykiatrisk 

vårdavdelning är inget 

en 13-åring säger till 

sina kompisar. 

Thomas Ekstrand 

Att berätta att man varit på en psykiatrisk 

vårdavdelning är inget en 13-åring 

säger till sina kompisar. Inte heller som 

student kom ett ljud om sjukdomen över 

Thomas läppar. Depressionerna kom då 

som nu med en nästan skrämmande regelbundenhet, 

med 3 till 5 års intervall. 

Perioderna av hypomani har kommit tätare, 

vart annat eller vart tredje år. 

– Då kan jag vara vaken flera dygn i 

sträck. Det är så jag har gjort min karriär, 

säger Thomas och skrattar. Hypomanin är 

som en mild västanfläkt jämfört med depressionerna 

som kan vara väldigt djupa 

och otäcka. 

Thomas tvekar inte ett ögonblick när 

han lyfter fram medicineringen som den 

stora räddningen i hans fall. 

– Jag är helt beroende av läkemedel, 

både förebyggande och akut, och har varit 

det ända sedan jag var 12 år. En sak är säker, 

utan mina tabletter hade jag inte levat idag. 

De är oerhört effektiva, i synnerhet mot 

ångest och lika viktiga för mig som insulin 

är för en diabetiker. De är skillnaden mellan 

liv och död och jag blir därför enormt 

provocerad när man kallar det ”lyckopiller”, 

säger Thomas och förklarar att han 

ser sin sjukdom enbart som en biologisk 

problematik. 

– För mig är psykoterapi fullständigt meningslöst. 

Det har hänt att någon sagt att 

jag borde ta itu med mina problem i stället 

för att försöka medicinera bort dem. Dom 

vet inte vad dom pratar om. Jag är vare sig 

olycklig i mitt privatliv eller överansträngd 

på jobbet. Min sjukdom påverkas inte av 

yttre omständigheter. 

Lika upprörd blir Thomas när han hör 

folk säga hur utvecklande det är för personligheten 

att våga möta sin inre smärta. 

Ingen säger det till den hjärtsjuke? Men 

till den psykiskt sjuke är det tydligen okej. 

Även om Thomas själv inte möter så många 

fördomar så poppar de ändå upp då och 

då som att han är det vettiga undantaget. 

– Jag är absolut inget undantag. När jag 

är sjuk så är jag riktigt sjuk, men då stannar 

jag hemma. Därför är det ingen som 

märker hur illa det kan vara, utom min 

fru förstås. 

 


En lekplats 

för alla. 

På HAGS arbetar vi för att leken ska bli 

utmanande, intressant och rolig för alla 

barn, oavsett om de har ett funktionshinder 

eller inte. I vår broschyr ”Lek för 

alla” kan du läsa om hur lekplatsen görs 

tillgänglig för alla. 

Du är alltid välkommen att kontakta 

oss, så hjälper vi till. Broschyren beställer 

du på www.hags.se. 

Handbok för ökad fysisk tillgänglighet 

I Tyresö kommun har arbetet att skapa en tillgänglig 

kommun för alla, resulterat i en handbok. Den redogör på ett 

instruktivt sätt i ord och bild hur man uppnår dagens krav 

och rekommendationer när det gäller fysisk tillgänglighet för 

personer med funktionsnedsättning. Målgruppen är såväl 

kommunens egna verksamheter såsom byggherrar och 

entreprenörer. 

Tillgänglighetshandboken 

innehåller: 

• lagar, förordningar och 

föreskrifter 

• begrepp 

• olika gruppers behov av 

tillgänglighet 

• enkelt avhjälpta hinder 

• utformning i 

utomhusmiljön 

• bostäder i flerbostadshus 

och gruppbebyggelse 

• offentliga lokaler 

Beställ handboken 

Handboken går att ladda 

ner från kommunens 

webb-plats www.tyreso.se/ 

tillganglighet, eller beställas 

genom ett formulär på samma 

sida. För mer information ring 

08-5782 91 00 (vxl). 

Sakkunnig granskare i framtagandet av 

handboken har varit arkitekt Mai Almén. 

Enkla hinder? 

Behöver du hjälp att åtgärda 

enkelt avhjälpta hinder i dina lokaler? 

Du får hjälp att utforma dina lokaler så att 

alla kan vara delaktiga. Vi hjälper dig med: 

Inventering - Ritningsgranskning 

Utbildning - Rådgivning 

www.intill.nu 

info@accessum.se 

Tel 021-338 05 30 

119-09-1006 Annons 123x84.indd 1 2009-11-19 16.17 

DN annons handisam.indd 1 2010-02-02 17:23:00

8 ANNONS 


ANNONS 


ANNONS 9 

forskning. – Är det någon myt i det här sammanhanget som jag verkligen vill sticka hål på så är det myten om den ”schizofrenogena 

mamman”, den har skapat enorm skuld och skam hos många föräldrar, säger Cecilia Brain, överläkare på psykiatriska kliniken vid Sahlgrenska 

universitetssjukhuset i Göteborg. 

Bilden är arrangerad och har inget samband med artikeln. 

Svårt socialt stigma 

Att vara psykiskt sjuk är något man inte gärna skyltar med. Attityder från omgivningen gör 

att alltför många i det längsta drar sig både från att söka hjälp och att berätta för andra om sin 

sjukdom. Här kan man verkligen tala om ett svårt socialt stigma* som måste bekämpas. 

Cecilia Brain är överläkare på psykiatriska 

kliniken vid Sahlgrenska universitetssjukhuset 

i Göteborg. Som doktorand 

vid Sahlgrenska akademin, sektionen för 

psykiatri och neurokemi, har hon bland annat 

fokuserat på just stigma och attityder till 

psykiska sjukdomar, främst schizofreni och 

liknande psykossjukdomar. 

– Alla sorterar vi i vår verklighet och det är 

både sunt och nödvändigt för att kunna hantera 

alla intryck. Men om våra tolkningar 

blir negativt laddade antaganden, så kalllade 

stereotypier, kan kategoriseringarna få 

negativa konsekvenser. De attityder vi då får 

är onyanserade och kan leda till fördomar 

och diskriminering, säger Cecilia Brain, som 

pekar på flera stigman som har med psykisk 

sjukdom att göra. 

Självstigma drabbar främst patientens 

egna upplevelser, att till exempel inte få det 

hyreskontrakt man räknat med, att inte bli 

bjuden på fest eller att inte bli kallad till 

arbetsintervju. 

■ ■ Var tredje person har sömnproblem 

då och då och det blir vanligare, främst 

hos kvinnor. Sömnproblem beror ofta 

på stress och kan innebära både insomningssvårigheter 

och att man vaknar 

flera gånger under natten. 

Konsekvensen blir att den sjuke tvivlar 

på sig själv och sin egen förmåga, drar sig 

undan, känner skuld och skam och väljer 

att inte berätta. När den sjuke väl fått sin 

diagnos är det oftast tyst runt omkring, till 

skillnad från den som drabbas av cancer 

eller hjärtinfarkt, som får både besök och 

blommor. 

– Förutom rädsla och obehag som förknippas 

med psykisk sjukdom finns det en 

nedlåtande attityd av ”skyll dig själv” eller 

”ta dig i kragen”. 

Men stigmat har flera bottnar, som sprider 

sig som ringar på vattnet, menar Cecilia 

Brain. Hon talar om ett associerat stigma, 

som inkluderar den sjukes familj och alla 

människor runtomkring. Anhöriga som 

drar sig undan känner också skuld och skam 

och låter bli att berätta. Det är alltså samma 

mekanismer som hos den sjuke. 

– Är det någon myt i det här sammanhanget 

som jag verkligen vill sticka hål på 

så är det myten om den ”schizofrenogena 

mamman”, betonar Cecilia Brain. 

Vi ska förändra attityderna till alla som är psykiskt sjuka 

Psykiatrin är ett av regeringens 

mest prioriterade 

områden. 

Socialminster Göran Hägglund, 

varför är attityduppdraget som 

Handisam fått så viktigt? 

– Tyvärr lever vi fortfarande i ett 

samhälle där psykisk sjukdom eller 

funktionsnedsättning i många sammanhang 

upplevs som skamfullt 

Visste du att .... Foto istockphoto.com 

och tabubelagt. Av någon anledning 

känns det naturligt att berätta för 

grannen eller arbetskamraten att 

vi brutit benet eller blivit förkylda 

men betydligt svårare att prata om 

nedstämdhet eller ångest. De attityder 

som finns kan i sin tur leda 

till att personer med psykisk funktionsnedsättning 

upplever sig ha 

små chanser till att utvecklas och 

känna sig delaktiga i samhället. 

Psykiatrin får inte vara 

en stängd värld. 

Cecilia Brain 

– Regeringen genomför just nu 

en historisk satsning för att förstärka 

den svenska psykiatrin. Satsningen 

kommer inte att få full effekt 

om vi inte samtidigt förändrar attityden 

till personer med psykisk 

sjukdom. Om föräldrarnas kamp 

för att barnet ska få rätt diagnos 

skrattas bort av skolpersonalen med 

ord som att ”alla barn har svårt att 

sitta still, det växer bort” eller om de 

trevande försöken att berätta om faderns 

självmord möts med tystnad 

vid fikabordet på jobbet är det svårt 

för oss alla att våga sträcka ut en 

hjälpande hand till någon som behöver 

den eller själva söka hjälp i tid. 

Därför är det uppdrag som Handisam 

har fått oerhört betydelsefullt. 

 

■ ■ Bara 3-4 procent av befolkningen 

söker psykiatrisk vård, trots att 20-40 

procent av befolkningen uppger att 

de lider av psykisk ohälsa och 5-10 

procent uppskattas behöva psykiatrisk 

behandling. 

 

Foto istockphoto.com 

Begreppet uppstod på 1950-talet och 

finns på sina ställen fortfarande kvar som 

förklaringsmodell. Det vill säga att psykisk 

sjukdom orsakas av en störd relation mellan 

mamma och barn, att det helt enkelt är den 

känslokalla moderns fel. Teorin motbevisades 

redan på 60-talet men lever fortfarande 

kvar, mest i samhället men förekommer 

även inom psykiatrin. 

– Den här myten har skapat enorm skuld 

och skam hos många föräldrar, i synnerhet 

hos mammor, säger Cecilia Brain, som 

också talar om det offentliga stigmat, till 

exempel att folk är rädda i tron att alla psykiskt 

sjuka är våldsamma och farliga. 

– Visst förekommer det, men det är inte 

alls som den bild media förmedlar. Det är 

tvärtom ytterst sällsynt att psykiskt sjuka 

är inblandade vid begångna våldsbrott på 

stan. Om det finns våld med i bilden sker 

det nästan alltid i hemmet mot de närmast 

anhöriga. 

Ett stigma det talas mindre om är psykiatrins 

eget, hur både vårdpersonal och psykiatriker 

kan känna sig vara mindre värda än 

övrig sjukvårdspersonal inom andra specialiteter. 

Skam smittar, som Cecilia Brain konstaterar. 

Det börjar redan i utbildningen och 

märks inom hela sjukvården i sätt att vara, 

tycka och tänka. Att arbeta inom psykiatrin 

är helt enkelt inte lika fint och prestigefyllt, 

mycket beroende på att man inte lika enkelt 

kan visa upp mätbara resultat som i den 

övriga vården. 

– Psykiatrin får inte vara en stängd värld. 

Det är dags att börja se psykiska sjukdomar 

som alla andra sjukdomar, att det är ett 

kroppsorgan som är sjukt, i det här fallet 

hjärnan. Det är viktigt, inte minst om vi 

ska kunna attrahera de bästa förmågorna, 

poängterar Cecilia Brain. 

Något hon också vänder sig emot är allt 

amatörtyckande som förekommer kring 

psykiska sjukdomar. Hur många psykiskt 

sjuka har inte fått höra, "sluta ta din medicin". 

– Det är tyckanden som aldrig skulle förekomma 

när det gäller andra sjukdomar och 

som bottnar i att man inte tror att psykiska 

problem ska behandlas medicinskt. Om 

sjukdomen bottnar i antagandet om skam 

och skuld och är mammas fel, så hjälper ju 

inte piller. Det gör också att hela psykiatrin 

blir ifrågasatt. Vad man helt missar är att 

psykiatriker är läkare som behandlar sjukdomar 

i hjärnan där läkemedel utgör själva 

basen, självklart tillsammans med terapi 

och gott socialt omhändertagande. 

 


*Stigma är det grekiska ordet för ”märke” eller 

”sticksår”. Under antiken skar man in eller 

brännmärkte människor med stigman för att varna 

allmänheten för bäraren av märket . 


Göran Hägglund, 

socialminster 

■ ■ På www.do.se finns 

information om dina rättigheter 

och hur du gör för att 

kontakta Diskrimineringsombudsmannen. 

Foto Pawel Flato 

Arbetsmiljöverket: 

”En funktionsnedsättning 

behöver inte vara ett hinder” 

Arbetsmiljölagen, gör ingen skillnad 

på människor. Inför lagen är vi ju alla 

lika. Men hur gör man då för att 

skydda och ta till vara på grupper 

med särskilda behov? Det här är 

frågor som Arbetsmiljöverket jobbar 

med dagligen. 

– Vi har sedan 2002 ett sektorsansvar som driver oss 

att medvetet integrera frågor som rör funktionsnedsättning 

i vårt ursprungliga uppdrag, berättar Dan 

Holmquist, tillsynsdirektör på verket. 

Sektorsansvaret genomsyrar flera nivåer. Det handlar 

främst om information till berörda parter via föreskrifter 

och verkets hemsida, men också om utbildning 

och information till de personer som jobbar ute i 

fält med arbetsmiljötillsyn. 

– Vi har nyligen genomfört pilotinspektioner där 

några av våra inspektörer har jobbat med nya, uppdaterade 

checklistor som är anpassade till de här frågorna, 

berättar Erik Gunnarsson, projektledare. 

Inom kort kommer det att göras en utvärdering av 

projektet. Det viktiga är att skapa en enhetlighet kring 

vilka krav som ska ställas var och när, menar Dan 

Holmquist. 

Ser möjligheterna 

Vad avser regelarbetet är det två föreskrifter Arbetsplatsens 

utformning samt Arbetsanpassning och rehabilitering 

som främst berör frågor kring funktionsnedsättning. 

Den förra har nyligen uppdaterats och 

träder i kraft i april 2010. 

– Nu omfattas till exempel alla anställda med funktionsnedsättning 

av föreskrifterna om utformning 

av arbetsplatser, inte bara personer med vissa typer 

Ljus på psykiatrin! 

Dan Holmquist bläddrar i den nya upplagan av föreskriften Arbetsplatsens utformning som träder i kraft i april i år . 

av funktionsnedsättning, säger Salme Wooremaa- 

Nilsson som har arbetat med de nya reglerna. 

Annika Hultin är sakansvarig för Arbetsanpassning 

och rehabilitering. Hon slår gärna ett slag för mer 

”osynliga” funktionsnedsättningar som de psykosociala 

till exempel. 

– Vi vill se till möjligheterna. Det finns så mycket 

man kan göra. Det kan handla om arbetstider eller en 

arbetsuppgifts karaktär. Om en person har svårt att 

möta folk direkt, kan ju hon eller han få svara i telefon 

i stället. 

Ständig dialog 

Arbetet med frågorna kring funktionsnedsättningar 

och arbetsmiljö sker i ständig dialog med handikappsorganisationerna 

och arbetsmarknadens parter. 

– Det går inte att ta hänsyn till allt, men man kan 

Stolthet 

– möt psykiatrin i vardagen 

Psykiatriarbetare gör ett tålmodigt arbete och brinner för människor i svåra och utsatta 

situationer. Följ med på en rundvandring och ta del av berättelser hur personal 

idag tänker och arbetar på en vanlig psykiatrisk klinik i Sverige. 

Fördomar 

– minskar med ökad kunskap 

Att påverka attityder är det svåraste som finns. Och när det gäller personer med 

psykiska funktionshinder är det attityderna som är den största tröskeln för att 

komma in i samhället. Här diskuterar företrädare för brukare och media sitt eget 

inflytande över allmänhetens attityder och bemötande. 

Framtiden 

– ett gemensamt ansvar 

Människor med psykisk ohälsa människor förtjänar att få vara delaktiga i vårt 

gemensamma samhälle. Och hur framtiden ska se ut på den punkten är allas ansvar. 

Politikernas. Beslutsfattarnas. Tjänstemännens. Personalens. Men också ditt och 

mitt. Är du beredd på framtidens utmaning? 

Sagt om boken: 

”Är full av beundran över boken – bl a är detta den första ganska breda skildringen av 

socialpsykiatrins vardag, av personalens psykiatri. Den bör läsas av många och på många 

utbildningar”. (Johan Cullberg, professor i psykiatri) 

”Äntligen en varm bok om psykiatrin!” (Dennis Hansson, distriktsläkare Södra Lappland) 

”En fin bok om psykiatrin idag. Kan konstatera att den ger en bred bild av den moderna 

vården och olika behandlingsvägar. Hoppas att många tar den till sig för det är givet att det 

behövs mer kunskaper i dessa frågor rent allmänt.” (Beatrice Ask, justitieminister) 

”Genomgående ett vackert språk; enkelt och lättillgängligt. Och så dessa fantastiska foton! 

Vackra, illustrativa, symboliska. Ihop med texten blir detta inte enbart en bok, utan ett konstverk. 

Både hjärna och hjärta aktiveras bitvis så mycket att jag rörd får en klump i halsen.” 

(Lise-Lotte Risö Bergerlind, psykiater, ordf i psykiatriska föreningen) 

”Bra att psykiatrin presenterar sig, så att den inte framstår som mystisk eller farlig.” 

(Lis-Marie Hellman, distriktsläkare, Västerbotten) 

Pris: 150 kr (216 sid). Finns i bokhandeln 

eller kan beställas från psykiatri.skelleftea@vll.se 

Porto tillkommer. Vid beställning över 5 ex erhålls rabatt. 

Förfrågningar: 0910-771992 

göra mycket. Främst handlar det om att förändra 

attityder i samhället. Detta gör vi genom information. 

Folk tänker alldeles för ofta ”någon annan får göra det 

där”. Det vill vi ändra på, säger Yvonne Strempl, som är 

enhetschef på verket. 

Annika Hultin håller med. 

– En funktionsnedsättning behöver inte vara ett 

funktionshinder. Det är den attityden vi vill förmedla, 

att det snarare är arbetsplatsen som kan utgöra hinder, 

inte funktionsnedsättningen. 

www.arbetsmiljoverket.se 

Foto Sanna Lindberg

10 ANNONS 


ANNONS 


ANNONS 11 

hälsa för alla. – Det är viktigt att komma ihåg att bara för att man har en funktionsnedsättning så betyder det inte att man mår dåligt eller lider. Men däremot är risken att drabbas av 

ohälsa eller ställas utanför samhället betydligt större. Och det är just detta vi måste ändra på, säger Ewy Thörnqvist, projektledare på Handisam. 

onödig ohälsa 

Den politiska ambitionen är att alla människor i Sverige ska 

kunna vara friska, det vill säga, en god hälsa på lika villkor 

för alla. Men när Folkhälsoinstitutet presenterade nya siffror, 

blottades myntets baksida. Bland 1,5 miljoner personer med 

funktionsnedsättning finns en stor ohälsa och en tredjedel av 

den ohälsan är helt onödig. 

H 

andikapprörelsen har misstänkt att 

många lider av dagliga besvär, men 

att det är så pass många är direkt 

alarmerande. 

För tio år sedan klubbade riksdagen en 

tioårig handlingsplan för handikappolitiken, 

där ett av målen är ett tillgängligare 

samhälle. Folkhälsoinstitutet fick då i uppdrag 

att genomföra en genomgående och 

övergripande utredning av folkhälsan i 

Sverige. 

För två år sedan presenterades siffrorna i 

rapporten ”Onödig Ohälsa”, som visade att 

en femtedel av Sveriges befolkning har en 

nedsatt funktion. I den här gruppen är det 

tio gånger fler än i den övriga befolkningen 

som bedömer sin hälsa som dålig. Dessutom 

är så mycket som en tredjedel av ohälsan orsakad 

av annat än funktionsnedsättningen 

och därför både påverkbar och onödig. 

– Det här är allvarligt. Det är faktiskt helt 

oförsvarbart att ohälsan är tio gånger vanligare 

bland personer med funktionsnedsättning 

än hos övriga befolkningen, säger Ewy 

Thörnqvist, projektledare på Handisam, 

som menar att resultaten från folkhälsoinstitutet 

till och med kan vara i underkant. 

– De stora dragen stämmer självklart. 

Men det finns mörkertal bland personer 

med psykisk ohälsa eller utvecklingsstörning. 

I syfte att främja hälsa och förebygga ohälsa 

bland personer med funktionsnedsättning, 

har Handisam fått regeringens uppdrag att 

sprida resultaten från rapporten ”Onödig 

Ohälsa”. Skåne, Västra Götaland, Sörmland, 

Västerbotten och Jämtland är de fem 

första länen som Handisam nu fokuserar 

på. 

– Det krävs en större medvetenhet och 

en kraftsamling. När samhället planerar för 

framtiden ska man inte bara fokusera på 

den generella befolkningen, utan även ta 

med aspekten hur beslut påverkar särskilda 

grupper med särskilda behov. Tidigare har 

det inte varit fokus på personer med funktionsnedsättning. 

Det har varit en aspekt 

man struntat i, säger Ewy Thörnqvist och 

betonar att det som är nödvändigt för några, 

är i regel bra för alla. 

Vi har tillsammans med 

handikapprörelsen och Statens 

folkhälsoinstitut startat 

en snöboll som bara kommer 

att växa. 

Ewy Thörnqvist 

Själva klon i undersökningen ”Onödig 

Ohälsa” är att de med funktionsnedsättning 

inte har samma förutsättningar som alla 

andra. Framförallt är det den ekonomiska 

situationen, bristande delaktighet och tillgänglighet 

som gör att en tredjedel av ohälsan 

hos 1,5 miljoner svenskar är onödig. 

– Det är viktigt att komma ihåg att bara 

för man har en funktionsnedsättning så betyder 

det inte att man mår dåligt eller lider. 

Men däremot är risken att drabbas av ohälsa 

eller ställas utanför samhället betydligt större. 

Och det är just detta vi måste ändra på. 

Trots alarmerande siffror om ohälsa 

bland personer med funktionsnedsättning 

är det inte nattsvart inom handikapppolitiken, 

snarare tvärtom. Nyligen samlade 

Handikappförbunden representanter 

från alla partier i riksdagen för att diskutera 

och aktualisera handikappfrågan. Ewy 

Thörnqvist tror att situation för personer 

med funktionsnedsättning kommer att belysas 

och ta ännu mer fart under detta valår. 

– Vi har tillsammans med handikapprörelsen 

och Folkhälsoinstitutet startat en 

snöboll som bara kommer att växa. Nu 

gäller det att med jämna steg få fram goda 

exempel genom en lång rad av nätverkskonstellationer, 

olika samverkansformer för att 

byta kunskaper och idéer. Allt för att öka 

medvetenheten om situationen för personer 

med funktionsnedsättning. 

– Vi måste låta kunskapen spilla över 

mellan folkhälso- och funktionshinderperspektiven 

och öka tillgängligheten i samhället. 

Att en tredjedel av ohälsan är direkt 

onödig och går att ändra på, måste vi belysa 

för kommuner, landsting och näringslivet, 

avslutar Ewy Thörnqvist. 

 

Text samuel hultberg 

fakta Funktionsnedsättning 

■ Funktionsnedsättning definieras som nedsättning 

av en fysisk, psykisk eller intellektuell funktionsförmåga. 

■ Det är förbjudet i lag att diskriminera funktionsnedsättning 

i arbetslivet. Personer med 

funktionshinder ska rekryteras och befordras på 

lika villkor som andra. 

■ Vem har funktionshinder? Det kan vara personer 

med nedsatt syn, rörelseförmåga, hörsel, 

nedsatt kognitiv förmåga, personer med allergier 

där tillgänglighet innebär att kunna vistas i 

miljöer utan att drabbas av allergiska reaktioner. 

■ Det kan också vara personer med inkontinens, 

eller som har funktionsnedsättning på grund av 

psykisk sjukdom, nedsatt röst- och talfunktion, 

läs- och skrivsvårigheter eller sjukdomar som 

Foton istockphoto.com 

Ewy Thörnqvist, 

projektledare på 

Handisam 

benskörhet, blödarsjuka, epilepsi etc. Många 

personer har fler än ett funktionshinder. 

■ En funktionsnedsättning kan uppstå till följd 

av sjukdom eller annat tillstånd, eller till följd 

av en medfödd eller förvärvad skada. Sådana 

sjukdomar, tillstånd eller skador kan vara av bestående 

eller av övergående natur. 

Enligt Hjälpmedelsinstitutets beräkningar har 1,8 

miljoner personer i Sverige en funktionsnedsättning. 

(Källa: Hjälpmedelsinsitutet, Handisams 

hemsida) 

■ Fler kvinnor än män uppger att de har en 

funktionsnedsättning och behöver stöd. Trots 

detta är det färre kvinnor som får sina behov 

tillgodosedda (Källa SCB). 


Henrik, blivande attitydambassadör i Göteborg. 

Västra Götaland är ett av tre kampanjlän under attitydkampanjen 

och NSPH i Göteborg är kampanjsamordnare. 

NSPHiG har tagit fram en aktivitetsplan för kampanjen 

och arrangerar i mars tre utbildningsdagar i Göteborg 

för 25 attitydambassadörer i länet. Man samlar 

aktörer från region, kommuner, länsstyrelsen, folkhälsoarbetet, 

hälso- och sjukvård och FOU i en aktivitetsgrupp 

som löpande träffas och utvecklar samarbetet. 

Blivande ambassadör 

Henrik D. Ragnevi är en av de blivande attitydambassadörerna. 

Han har sedan tidigare erfarenhet av att 

föreläsa. Henrik kan berätta om hur det är att leva 

med en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning och 

hur kontakter med vårdgivare, försäkringskassa och 

arbetsförmedling fungerar i verkligheten. Som föreläsare 

tänker Henrik på att inte berätta allt – man kan 

vara personlig utan att bli för privat. 

Beställ en talare 

I vår när de första ambassadörerna är utbildade, ska 

det också finnas en talarförmedling. Den som vill ha 

en talare till en konferens, en utbildning, eller ett personalmöte 

kan beställa detta. Man kan få veta mer om 

hur det är att leva med en särskild diagnos eller andra 

Inflytande i praktiken – exemplet Göteborg 

NSPHiG kallas det nätverk för samverkan 

för psykisk hälsa som finns i 

Göteborg. Under sina första två år har 

göteborgsnätverket upplevt ett starkt 

genombrott i arbetet för inflytande. 

Sonny Wåhlstedt, som är nätverkets ordförande, säger 

att inflytandet gått från att ha varit formellt till att 

nu vara reellt. Han menar att det är först nu när nätverket 

fått medel till sin verksamhet och ersättning 

för utfört arbete som man kan tala om inflytande i 

praktiken. 

Nationell Samverkan för Psykisk 

Hälsa är ett nätverk av 

patient-, brukar- och anhörigorganisationer 

inom det 

psykiatriska området. Tretton 

organisationer verkar gemensamt 

för att de grupper man 

företräder ska ha ett större inflytande 

över beslut som fattas 

inom psykiatriområdet. Nätverket 

ser patienter, brukare och 

anhöriga som en oumbärlig 

resurs i vården, stödet och 

behandlingen. 

Regionala nätverk finns i 

Malmö, Göteborg, Jönköping, 

Sörmland, Örebro, Stockholm, 

Uppsala och Norrbotten. 

Foto Rasmus Olsson 

Medlemsorganisationer i NSPH, 

Nationell Samverkan för 

Psykisk Hälsa: 

Riksföreningen 

Anorexi/Bulimi-Kontakt 

www.abkontakt.se 

RFHL – Riksförbundet för hjälp 

åt narkotika- och läkemedelsberoende 

www.rfhl.se 

Riksförbundet Attention 

www.attention-riks.se 

Många vill 

vara med och 

påverka attityder 

NSPHiG samlar femton patient-, brukar- och närståendeorganisationer 

i Göteborg och har fått drygt 

en halv miljon kronor av Göteborgs kommun för att 

upprätta ett kansli och driva ett kraftfullare inflytandearbete. 

Utbildning av baspersonal 

Under 2010 är NSPHiG involverade i en stor utbildningssatsning 

som omfattar baspersonalen i kommun 

och hälso- och sjukvård i Göteborg, Mölndal, 

Härryda, Partille, Öckerö, Sahlgrenska Universitetssjukhuset 

psykiatri och BUP. Nätverket har varit med 

i hela processen, från diskussion om innehållet i utbildningsansökan 

till att delta som utbildare. 

RSMH – Riksförbundet för Social 

och Mental Hälsa 

www.rsmh.se 

RUS – Riksförbundet Ungdom för 

Social hälsa 

www.rus-riks.se 

Schizofreniförbundet - Intresseförbundet 

för personer med schizofreni 

och liknande psykoser 

www.schizofreniforbundet.se 

SPES – Riksförbundet för Suicid- 

Prevention och Efterlevandes stöd 

www.spes.nu 

erfarenheter från vården. Att ambassadörerna får en 

skälig ersättning för sin insats är viktigt, betonar Anita 

Odell på NSPH i Stockholm. Anita är kontaktperson 

mellan attitydkampanjen och de aktiva i intresseorganisationerna 

runt om i landet. Hon har fått svar från 

hundratals intresserade attitydambassadörer och kan 

intyga att alla visar stor entusiasm inför uppdraget. 

Utbildningen sker på basnivå och fördjupningsnivå. 

På basnivån är nätverket med som föreläsare tillsammans 

med utbildare från vårdföretaget Evidens. 

Under fördjupningen har NSPHiG en egen utbildningsmodul 

på två och en halv dagar under rubriken 

Metoder för brukarsamverkan. 

Café med arbetsplatser 

NSPHiG kommer också i samarbete med Möjligheternas 

hus och Göteborgs kommun att öppna Café 

Vitsippan med arbetsplatser för personer med erfarenhet 

av psykisk ohälsa eller funktionsnedsättning. I 

övrigt deltar nätverket också i brukarråd, samarbetsprojekt, 

konferenser och andra forum för samverkan. 

Svenska OCD-förbundet Ananke 

www.ocdforbundet.se 

Sveriges Fontänhus 

www.sverigesfontanhus.se 

ÅSS – Svenska ångestsyndromsällskapet 

www.angest.se 

Associerade medlemmar: 

Föreningen Balans 

www.foreningenbalans.nu 

Foto Anders Odell 

"Vi märker redan 

ett stort intresse 

från utbildningsanordnare 

runt om 

i landet." 

Anita Odell 

FMN – Riksförbundet Föräldraföreningen 

mot narkotika 

www.fmn.se 

KRIS – Kriminellas Revansch I 

Samhället 

www.kris.a.se

12 ANNONS 


ANNONS 


ANNONS 13 

alla ska vara med 

på lika 

villkor 

Överallt möter vi ordet tillgänglighet. 

Tillgänglighet i 

sjukvården, i kommunerna, 

hos myndigheter, i skolan, 

på arbetsplatser, i trafiken, i 

butiker och så vidare i en lång 

rad. Men vad innebär egentligen 

tillgänglighet? 

D– 

et betyder att miljön ska vara sådan 

att alla kan vara med på lika villkor, 

förklarar ElseMarie Brisenhorn, utvecklingschef 


Det handlar om tillgång till den yttre miljön 

och tillgång till verksamhet men också 

om tillgång till information, där Internet 

idag har en nyckelfunktion. Faktum är att 

just Internet har öppnat en helt ny värld för 

väldigt många människor med funktionsnedsättning, 

inte bara synskadade utan även 

personer med till exempel dyslexi och kognitiv 

funktionsnedsättning. 

illustration istockphoto.com 

tillgänglighet. – Det viktiga är att vi nu kan se att utvecklingen verkligen går åt rätt 

håll och att allt fler börjar inse vikten av att inkludera alla, säger ElseMarie Brisenhorn, 

utvecklingschef på Handisam. 

Enligt den nationella handlingsplanen 

för handikappolitiken innebär ett tillgängligt 

samhälle att människor med funktionsnedsättning 

ska garanteras full delaktighet 

och jämlikhet och att deras levnadsförhållanden 

ska vara likvärdiga med andra människors. 

När det gäller den yttre miljön är 

det ganska självklart att dörrar måste vara 

tillräckligt breda så att alla kan passera, att 

nivåskillnader måste undvikas och att handikapptoaletter 

ska finnas. Lika självklart är 

det att skyltar ska vara välplacerade och ha 

tydlig text. Däremot är det inte alla 

som tänker på att inte parfymera 

sig eller att dekorera med 

blommor som personer 

med allergier kan reagera 

på. 

– Men tillgänglighet 

innebär så mycket som man inte 

tänker på, säger ElseMarie Brisenhorn. Oftast 

tänker man spontant på tillgänglighet 

för personer med syn-, hörsel och rörelsenedsättning 

men begreppet funktionsnedsättning 

berör mycket större grupper av 

människor än så. Det kan röra sig om 

fysiska, psykiska eller intellektuella 

skador eller sjukdomar. 

– Den här omfattningen 

gör tillgänglighetsarbetet 

oerhört utmanande, lätt 

att prata om men mycket svårare att genomföra. 

Det viktiga är att vi nu kan se att 

utvecklingen verkligen går åt rätt håll och 

att allt fler börjar inse vikten av att inkludera 

alla, något som till exempel märks vid 

framtagningen av ny teknik och ny design. 

– Det viktiga är att redan på planeringsstadiet 

se till att verksamheter, produkter 

och tjänster blir tillgängliga för alla. Då 

slipper man ta till dyra och onödiga speciallösningar 

i efterhand, avslutar ElseMarie 

Brisenhorn. 

 


25 miljoner för ett mer tillgängligt Sverige 

Handisam får 25 miljoner kronor 

för att öka kunskapen i olika 

EU-projekt om tillgänglighet 

för personer med funktionsnedsättning 

fram till år 2013. 

Funderar du på att söka EU-medel till ett 

arbetslivsinriktat projekt? Då är det viktigt 

att veta att tillgänglighetsaspekten är 

ett nytt krav. Handisam har därför fått i 

uppdrag att gratis utbilda, stötta och vägleda 

dem som planerar att söka eller står 

i begrepp att söka EU-medel. 

– Eftersom det numera är ett krav att 

tänka på tillgängligheten för att få EUmedel, 

stöttar och bistår vi på Handisam 

de som söker eller redan har fått medel 

för projekt inom den Europeiska Socialfonden. 

Det är väldigt många som inte vet 

hur man planerar för tillgänglighet och 

hur man kan hjälpa människor att kunna 

delta på lika villkor, säger ElseMarie Brisenhorn, 

utvecklingschef och ställföreträdande 

generaldirektör på Handisam. 

Alla EU:s medlemsländer har idag 

strukturfonder för att öka tillväxt och 

minska utanförskap. Den Europeiska Socialfonden 

är en sådan fond som ger medel 

till projekt som är inriktade på kompetensutveckling 

och delaktighet i arbetslivet. I 

Sverige har man valt att ställa ett antal 

krav för att kvalificera sig för att få medel 

ur fonden. Ett av kraven är att projektet 

utformas med tillgänglighet som grund. 

Handisam och Handikappförbunden 

fakta 

■ Den Europeiska Socialfonden är en av 

strukturfonderna som återfinns i alla medlemsländerna. 

I Sverige representeras fonden 

av myndigheten Svenska ESF-rådet som via 

regional närvaro ger stöd till projekt som 

motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling 

i arbetslivet. Under perioden 

2007-2013 har Sverige 6,2 miljarder att fördela 

på uppskattningsvis 4 000 projekt med 

minst 315 000 deltagare. 

tillhandahåller en mängd stöd genom 

”Processtöd Tillgänglighet” för att hjälpa 

projektanordnare runt om i Sverige. 

– Hittills har vi mött 2 500 människor 

runt om i hela Sverige och hållit cirka 

300 utbildningar och föreläsningar. Eftersom 

detta är pengar vi får tillbaka på 

vår medlemsavgift till EU är det viktigt att 

vi förvaltar dem väl, poängterar ElseMarie 

Brisenhorn. 

Processtöd Tillgänglighet har samlat 

hela sitt utbud av olika stöd på www.tillgangligtprojekt.se 

där man kan botanisera 

runt bland helpdesk, utbildningar, länkar, 

informationsmaterial och filmer. 

– Det viktigaste är att inspirera alla till 

att självmant tänka tillgänglighet. Vi kan 

inte tvinga folk att dricka och helst inte 

heller leda dem till vattnet. Vår uppgift 

är att få dem att känna sig törstiga efter 

kunskap om tillgänglighet. 

 

Text ezra hultberg 

Foto handisam 

Inspirera 

och motivera 

– ElseMarie Brisenhorn betonar 

att Handisam har en viktig 

roll i att visa på vinsterna med 

att öka tillgängligheten och 

bygga ett samhälle där alla 

kan delta på lika villkor 

oavsett funktionsförmåga. 

– Att underlätta för personer i rullstol 

att resa kollektivt och slippa färdtjänst är 

ett bra exempel på satsningar, som både 

innebär större frihet för den resande och 

besparingar för kommunerna. 

Förutom att se till att statliga myndigheter 

jobbar med tillgänglighetsfrågan 

har Handisam i uppgift att även upplysa 

och motivera på kommunal nivå. Det gäller 

att nå såväl medborgare, tjänstemän 

som politiker. Bakgrunden är givetvis 

det faktum att det i Sverige är kommunen 

som ansvarar för viktiga områden 

som skola, äldreomsorg, socialtjänst och 

stadsplanering. Kommunerna fattar alltså 

oerhört många beslut som direkt berör 

den enskilde. 

– Vi försöker framförallt belysa den 

totala samhällsvinsten av tillgänglighet 

och här spelar medborgarna en jätteviktig 

roll. Det är de som kan påverka och sätta 

tryck på beslutsfattarna i sin kommun, 

tala om var bristerna finns och vad som 

bör göras. Därför jobbar vi med att stödja 

kommunerna i att utveckla besöksguider 

på webben. Besöksguider som informerar 

allmänheten och medborgarna om lokala 

tjänster och utbud. På så sätt ges medborgarna 

makt att granska och välja den 

butik eller vårdcentral som passar bäst, 

förklarar ElseMarie Brisenhorn. 

Handisam samarbetar med Sveriges 

Kommuner och Landsting, SKL om flera 

stödinsatser till kommunerna. Ett exempel 

är ett digitalt verktyg där man i första 

skedet identifierar och får en överblick 

över så kallade enkelt avhjälpta hinder. I 

nästa skede går det att jämföra resultatet 

med hur det ser ut i andra kommuner, så 

kallade öppna jämförelser. Målet är att 

kunna jämföra alla kommuners efterlevande 

av lagen om att åtgärda enkelt 

avhjälpta hinder i Plan- och bygglagen. 

För att ge dem som på olika sätt arbetar 

med tillgänglighet inspiration och 

möjlighet att lära av varandra, har också 

ett nätverk skapats. Kommunala tjänstemän 

träffas ett antal gånger per år, dryftar 

tillgänglighetsfrågor och delger varandra 

sina erfarenheter. Hittills är närmare 

hälften av Sveriges kommuner och tio 

landsting med i tillgänglighetsnätverket. 

För samma grupp av tjänstemän har ett 

internetverktyg – e-verktyget – skapats. I 

e-verktyget får man stöd att strukturera 

och dokumentera hela kommunens tillgänglighetsarbete. 

Flera kommuner har 

valt att också presentera sitt arbete med 

tillgänglighet genom att länka e-verktyget 

till sin egen hemsida. 

 


fakta 

■ Handisam arbetar gentemot kommuner 

och landsting med utgångspunkt från den 

handikappolitiska handlingsplanen som bland 

annat tydliggör vikten av att offentligheten 

planerar sin verksamhet så att den är tillgänglig 

för alla. 

■ Lagen om att åtgärda enkelt avhjälpta hinder 

gäller byggnader och miljöer dit allmänheten 

har tillträde. 

illustration istockphoto.com 

Alla bör ha på sig ”tillgänglighetsglasögonen” 

så fort något ska göras 

Tillgänglighetsfrågor har länge varit prioriterade 

i Norrtälje kommun och i år läggs extra 

fokus på detta. 

– Vi vill höja kunskapsnivån ytterligare så 

att fler: politiker, tjänstemän och medborgare 

får upp ögonen för tillgänglighetsfrågor, 

säger Karin Thalén, förvaltningschef på 

Tiohundraförvaltningen i Norrtälje kommun. 

Redan i början av 2000-talet startade inventeringen 

av den yttre fysiska miljön för att se vad som behövde 

åtgärdas i staden med omnejd. I år vill Tiohundraförvaltningen 

fortsätta inventeringen av offentliga lokaler 

vilket innefattar inte bara kommunala lokaler utan 

även andra publika fastigheter såsom affärer, restauranger, 

biografer etcetera, berättar Tomas Sjöberg, 

tillförordnad handikappkonsulent på Tiohundraförvaltningen. 

– Vår uppgift blir att inventera och dokumentera 

vilka hinder som finns och som enkelt går att avhjälpa 

och sedan informera om detta på hemsidan. Syftet är 

att en person med funktionsnedsättning ska kunna gå 

in på hemsidan, söka upp den lokal han eller hon ska 

besöka och se vilka eventuella hinder som finns där. 

Målet är att inventeringen och den tillgänglighetsguide 

som sedan ska göras leder till att hindren åtgärdas. 

2010 års satsning på tillgänglighetsfrågor kommer 

att inledas med ett seminarium där bland annat förvaltningar, 

fastighetsbolag, byggbolag med flera ska 

informeras om planerna för tillgänglighetsarbetet. 

Därefter ska ett antal inventerare utbildas som förutom 

inventeringsarbete även kommer att se till att en 

tillgänglighetsguide blir gjord. 

Planen är att via arbetsförmedlingen få kontakt 

med arbetssökande med funktionsnedsättning – som 

kan tänkas vara intresserade av att arbeta som inventerare 

i projektet. Vår övertygelse är att dessa personer 

bäst lämpar sig för den här typen av arbete eftersom 

de känner till och förstår vilka hinder som utgör problem 

i miljön. 

Samarbete 

Till sin hjälp i arbetet med tillgänglighet har 

Tiohundraförvaltningen via Handisam även fått kontakt 

med en coach som själv är funktionshindrad. 

Samarbetet har redan gett många nya infallsvinklar 

och aha-upplevelser, intygar både Tomas Sjöberg och 

Karin Thalén. 

– Och, det är just detta som vi vill att vår satsning 

ska leda till, nämligen en ökad förståelse hos alla för 

hur vardagen ser ut för personer med funktionsnedsättning. 

Tillgänglighetsfrågor är lika viktiga som andra kommunala 

frågor och går hand i hand med folkhälsan. De 

ska högre upp på prioriteringslistan, menar vi! 

Övriga satsningar för tillgänglighet 

• Referensgrupp för trafikfrågor med representanter 

från pensionärsrådet och handikapprådet som träffar 

representanter från SL och kommunen och diskuterar 

tillgänglighets- och trafikfrågor. 

• Ritningsgranskningsgrupp som synar ritningar till 

större byggnader och ger sitt utlåtande. 

• TioHundra anlitar Funka.nu och uppdaterar hemsidan 

utifrån tillgänglighetsperspektiv. 

• Deltapris är ett hederspris som delas ut till en näringsidkare, 

fastighetsägare, förening som har arbetat bort 

hinder för personer med funktionsnedsättning. 

• Synpunktslåda på hemsidan www.tiohundra.se – ett 

bra forum där medborgarna kan lämna sina synpunkter, 

tips och idéer. 

RIKSFÖRBUNDET ATTENTIONS 

NPF-FORUM 2010 

Tre dagars konferens och utställning om neuropsykiatriska 

funktionsnedsättningar som ADHD, Asperger och Tourette. 

• Seminarier och workshops om bland annat hjärnan, hjälpmedel och attitydförändring 

• Informativ utställning, filmvisning, scenframträdanden och kulturaktiviteter 

• Levande bibliotek. Låna en person med erfarenhet av psykisk ohälsa/funktionshinder! 

• Artistgala med Caroline af Ugglas, Kent Wennman, Göran Engman och Afro Choir 

Tema: Att se möjligheter i svårigheter 

11-13 mars på Fyrishov i Uppsala 

Info och anmälan på www.attention-riks.se 

Foto Ulrika Abrahamsson 

2008 gick Deltapriset till Cervera (fd Duka) som byggt 

en ramp inne i affären i stället för utanför och på så 

sätt tillgängliggjort butiken för personer med funktionsnedsättning. 

Inom TioHundra finns den 

gemensamma nämnden 

för hälso- och sjukvård och 

omsorg i Norrtälje vars huvudsyfte 

är att utveckla hälsa, 

sjukvård och omsorg utifrån 

den enskilda människans 

totala behov. 

www.tiohundra.se

14 ANNONS 


ANNONS 


ANNONS 15 

Satsning på tydligare 

och enklare information 

i kollektivtrafiken 

Plottriga skyltar, ombyggnationer, 

bullriga miljöer och 

stökiga stationer är några 

exempel på problem och hinder 

för människor med funktionsnedsättning, 

inte minst 

för personer med kognitiv 

funktionsnedsättning . 

arbetar numera i nära samarbete 

med ett flertal handikapporganisationer 

för att tillgänglighetsan- 

SL 

passa sin trafik och kundmiljöer. Lika viktig 

är informationen till resenärerna, så kallad 

kommunikativ tillgänglighet. 

– Det handlar om att förenkla tillvaron 

för väldigt många människor som hittills 

haft problem att tillgodogöra sig vår information, 

säger Ylva Preutz Papantoni, tillgänglighetssamordnare 

på SL. 

I Sverige har tillgänglighet länge varit på 

tapeten och vi har generellt varit bra på att 

hjälpa, anpassa och underlätta för resenärer 

med fysiskt rörelsehinder. Men när det gäller 

kognitiv tillgänglighet finns det förhållandevis 

lite gjort. Storstockholms Lokaltrafik 

driver därför sedan 2006 ett nära samarbete 

med ett flertal handikapporganisationer vid 

planering av ny- och ombyggnationer. Representanter 

från de olika organisationerna 

pekar då på behov och kommer med synpunkter 

och åsikter utifrån sina perspektiv, 

bland annat vid bygget av Citybanan, berättar 

Ylva Preutz Papantoni. 

– Vi har till exempel tagit fram nya tydligare 

kartor. Vi erbjuder numera dessutom 

ledsagning i hela tunnelbanesystemet samt 

vid stora bytespunkter i resten av spårsystemet, 

inte bara för resenärer med synnedsättning 

utan även för personer med andra 

funktionsnedsättningar och äldre. 

Just nu arbetar SL med ett handlingsprogram 

för tillgänglighet som grundar sig i 

FN:s standardregler. Här ingår bland annat 

ett pilotprojekt som är tänkt att ligga till 

grund för framtida tillgänglighetsanpassningar 

i till exempel Citybanan. Vid byggandet 

av det gigantiska tunnelsystemet har SL 

bland annat tvingats stänga flera tunnelbanestationer 

och delar av blå linjen. Mycket 

energi har då lagts ner på att hjälpa och 

tillgodose de behov som funktionsnedsatta 

har, till exempel att hitta ersättningsbuss. 

– Det är svårt för människor med funktionsnedsättning 

att resa kollektivt vid törningar 

i trafiken, säger Veronica Edström, 

på SL:s kommunikationsavdelning. Att till 

exempel trappor stängs av eller byggställningar 

sätts upp ställer till med problem för 

Visste du att .... 

■ ■ Att markera en trappas 

första och sista färg med 

en kontrasterande färg är 

ett enkelt sätt att undvika 

olyckor för personer med 

synnedsättning. 

Tillfällig skyltning och hänvisning. 

Vid till exempel ombyggnation sätter 

man upp tydligare skyltning, information 

och hänvisning om tillfälliga förändringar i 

SLs kundmiljöer. På bilden, T-centralen blålinjen 

där man byggt om i samband med 

projekt Citybanan, har man bland annat gjort 

markeringar i marken och satt upp en tydlig 

karta. 

fakta 

■ Kognitiv ohälsa eller psykisk ohälsa innebär 

nedsättning av kognitiva funktioner i hjärnan, 

de funktioner som tar emot, bearbetar och 

förmedlar information 

■ Citybanan är ett pilotprojekt inom kommunikativ 

tillgänglighet där SL satt in omfattande 

tillgänglighetsåtgärder 

synskadade som är vana att gå en viss väg, 

eller rullstolsburna som kanske inte kan ta 

sig fram. Det är därför oerhört viktigt att vi 

tydligt och enkelt kan gå ut med information 

som alla kan ta till sig. Bland annat 

■ ■ Talkassetter, teckenspråk, 

lättläst svenska, punktskrift 

och stor stil är några alternativa 

format som kan underlätta 

för personer med funktionshinder 

att ta del av textmaterial. 

– Vi förenklar tillvaron för väldigt många människor som hittills haft problem att tillgodogöra 

sig vår information, säger Veronica Edström, Projektledare Kommunikation och 

Ylva Preutz Papantoni, tillgänglighetssamordnare på SL. 

går vi ut med information till olika medier, 

som taltidningen ”Läns- och Riksnytt”, en 

tidning främnst för personer med synnedsättning. 

Det svåra och problematiska med att tillgänglighetsanpassa 

utifrån ett kognitivt 

perspektiv, det vill säga att sätta in hjälpinsatser 

för personer med icke-fysiska funktionsnedsättningar, 

är att få har arbetat 

Visste du att: En fjärdedel av alla svenskar kan inte ta till sig text och information i vardagen, på stan, i tunnelbanan eller på bussen. Det kan handla om varningstexter eller viktig information om avspärrningar 

eller inställda turer. Ombyggnationer av till exempel tunnelbanestationer är extra påfrestande för människor med funktionsnedsättning. Då är det ytterst viktigt med tydlig och enkel information och 

meddelanden till resenärerna. Bland den fjärdedel som inte kan ta till sig text finns bland annat synskadade, dyslektiker och människor i avsaknad av tillräckliga svenska kunskaper. Även människor med kognitiva 

funktionsnedsättningar, orsakad av till exempel stress, depression, och ångest. 

Foto istockphoto.com 

■ ■ I Sverige insjuknar cirka 

20-30 personer per 100 000 

invånare och år i psykossjukdomar 

för första gången. 

Ungefär hälften så många får 

diagnosen schizofreni. 

Exempel på 

tillgänglighetsåtgärder: 

• Tydliga kartor 

• Enkla symboler 

• Tydliga kontraster 

• Information på lätt svenska och 14 

olika språk 

• Ljudfiler på webbenmed beskrivningar 

hur man tar sig fram på en station eller 

mellan olika punkter 

• Utskick med information om planerade 

driftstörningar till resenärer med 

synnedsättning och handikapporganisationer 

i Stockholms län 

• Taktila markeringar 

• Upprustning av trappor och hissar 

Foton rikkard häggbom 

långsiktigt och strategiskt inom det området. 

Det finns helt enkelt få exempel på vad 

man kan göra och vad som verkligen hjälper 

resenärerna. 

– Vi utvecklar hela tiden vårt arbete med 

kommunikativ tillgänglighetsanpassning, 

allt i samverkan med olika handikapporganisationer. 

Det är ett ständigt lärande utan 

facit, avslutar Veronica Edström. 

 


■ ■ På Handisams 

hemsida finns en utmärkt 

checklista för 

dig som ska anordna 

en konferens som är 

tillgänglig för alla. 

”Med JAG kan vi leva som 

en vanlig familj” 

Jessica Molin är mamma till Love Molin 

Granqvist 13 år, som har omfattande 

funktionsnedsättningar och behöver 

personlig assistans dygnet runt. Familjen 

Molin Granqvist har med JAGs assistans 

fått ett mer harmoniskt familjeliv. 

Jessica berättar: 

”Sedan Love föddes har han haft sin assistans 

genom JAG. I början skötte jag arbetsledningen 

i hans assistans, men efter en 

tid började jag fundera på möjligheterna att 

dela ansvaret. Jag pratade med min rådgivare 

på JAG och valde en av Loves assistenter 

som jag har stort förtroende för. Han 

tackade ja till att dela arbetsledningen med 

mig. Tillsammans med JAG utvecklade vi 

assistansen mot målet att Love ska få leva 

ett liv som andra barn i hans ålder. Genom 

att vi delade på arbetsledningen kunde 

jag känna mig trygg med att assistenten 

klarade uppgiften. 

Vi bestämmer och de utför 

Efter att vi delat arbetsledningen för assistansen 

en tid blev det möjligt att ta in ytterligare 

en person som arbetsledare i stället 

för mig. Sedan ett år tillbaks har Love tre 

arbetsledare som sköter administration 

och bemanningsansvar. De hoppar in och 

jobbar för de andra assistenterna om det 

behövs. Jag sätter upp ramarna för hur det 

ska se ut i assistansen i samråd med Love. 

Vi bestämmer och de utför, kan man säga 

lite förenklat. 

Mer harmoniskt hemma 

Nu fungerar assistansen väldigt bra och 

jag har börjat arbeta utanför hemmet. Om 

vi är missnöjda med något hanterar arbetsledarna 

det. Därför är det nu mycket mer 

harmoniskt hemma. Nu har jag mer ork 

och känner mig som en bättre mamma. 

Tack vare JAG kan vi leva mer som en 

vanlig familj.” 

Vill du prata med Jessica? 

E-posta: jessica.molin@jag.se 

eller ring 08-789 30 27 

Love med 

lillebror 

Linus, pappa 

Bengt-Åke 

och mamma 

Jessica. 

JAG är en ideell riksorganisation för människor med omfattande funktionsnedsättningar som behöver beslutsstöd. 

Som medlem i JAG blir du sedd av människor som förstår dig och dina behov och finns där när du behöver. JAG vågar 

ta strid för dig och utgår ifrån att du själv vet bäst om hur du vill leva ditt liv. 

Brukarkooperativet JAG Klara Södra Kyrkogata 1, Stockholm Tel: 08-789 30 00 kooperativet@jag.se www.jag.se 

Foto: Walter Hirsch

ANNONS 


ANNONS 

Samverkan är en av de viktigaste nycklarna för att skapa 

kollektivtrafik som är tillgänglig för alla 

Tillgänglighet är en viktig del i 

utvecklingen av kollektivtrafiken 

under 2010. Det handlar om samarbete 

för att riva barriärer och 

släppa fram alla resenärer. 

FOTO: THOMAS ALVRETEN 

– Idag arbetar kollektivtrafiken 

i hela Sverige med nästa generations 

kollektivtrafik. Vi ska fördubbla 

resandet till 2020 och för att klara 

det måste vi tänka på helheten och 

göra det möjligt för fler människor att 

genomföra hela resan. 

Björn Sundvall arbetar med frågor 

om tillgänglighet på Svensk Kollektivtrafik 

som är läns- och lokaltrafikens 

branschorganisation. När det gäller 

att öka tillgängligheten till kollektivtrafiken 

ser han samarbete med flera 

parter som helt nödvändigt. 

FUNGERANDE HELHET 

Helheten måste fungera för alla resenärer, 

också om man har nedsatt syn, 

begränsad rörlighet eller någon annan 


Det gäller information om trafiken, 

hållplatsernas utformning, bemötandet 

ombord, tekniken i fordonen och 

mycket mer. Men att lösa frågor om 

helheten kan vara komplicerat eftersom 

ansvaret för exempelvis hållplatser 

och trafik ligger på olika håll. 

– Detta är något som kollektivtrafiken 

i hela Sverige arbetar med, berättar 

Björn och lyfter fram Göteborgs 

stad och Storstockholms Lokaltrafik 

som två goda exempel. 

TRAFIK SOM PASSAR ALLA 

I Göteborg finns KOLLA-projektet som 

har målet att förändra den allmänna 

kollektivtrafiken så att den passar alla 

resenärer – även dem som har en 


– Genom att anpassa staden suddar 

vi steg för steg ut gränserna mellan 

allmän kollektivtrafik och färdtjänst, 

förklarar Ingemar Karlsson som är 

chef för Färdtjänsten i Göteborg. 

– Ökad tillgänglighet minskar behovet 

av färdtjänstresor. Nya spårvagnar, 

låggolv i alla bussar, flexlinjer, 

förarutbildning och anpassning av de 

70 hållplatser som har flest resenärer, 

gör staden mer tillgänglig. 

KOLLA-projektet avslutas vid årsskiftet 

2010 efter sex år. Under den 

tiden räknar Ingemar Karlsson med 

att mer än en femtedel av färdtjänstresorna 

ska ha flyttat över till flexlinjetrafik 

och övrig kollektivtrafik. 

– Vi lär oss väldigt mycket, framför 

allt av det nära samarbetet med 

resenärernas intresseorganisationer, 

säger Ingemar. De ger oss massor av 

kunskaper som vi tar med oss. 

BYGGA SAMARBETE 

Att bygga upp ett nära och förtroendefullt 

samarbete med resenärernas 

intresseorganisationer är kärnan i 

arbetet för ökad tillgänglighet i Storstockholms 

Lokaltrafik, SL. 

– Intresseorganisationerna är med 

i resursgrupper som får insyn i vår 

verklighet, förklarar Ylva Preutz 

Papantoni som är tillgänglighetssamordnare 

på SL. 

behov fullt ut eftersom kraven från 

om att det inte går att möta alla 

– Resursgrupperna kommer in tidigt skilda grupper ofta kan vara väldigt 

i projekt eller utvecklingsarbete och olika. Istället för att var och en strider 

där kan de vara med och ta fram förslag 

till lösningar. 

kompromisser. 

ensidigt för sina intressen, hittar man 

– Ibland startar vi pilotprojekt för På det här viset lyckas SL med hjälp 

att testa idéer. Vissa idéer går vi vidare 

med. De som inte fungerar teringar i utvecklingsarbetet. Man får 

av resursgrupperna göra rätt priori- 

lägger vi åt sidan. 

ut största möjliga nytta för så många 

Idag är resursgrupperna medvetna resenärer som möjligt. 

www.svenskkollektivtrafik.se

DN-bilaga i pdf-format - Handisam

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?