Tyréns slutrapport - pdf (294 Kb) - Handisam
Tyréns slutrapport - pdf (294 Kb) - Handisam
Tyréns slutrapport - pdf (294 Kb) - Handisam
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Indikatorer och mått på<br />
tillgänglighetsarbetet<br />
i kommunerna –<br />
utvärdering av<br />
planerade<br />
indikatorområden<br />
<strong>Tyréns</strong> AB December 2006
Denna utredning har utförts under november-december 2006 av följande<br />
projektorganisation:<br />
BESTÄLLARE<br />
<strong>Handisam</strong><br />
Arenavägen 63<br />
121 77 Johanneshov<br />
Tel: 08 600 84 30<br />
Projektansvarig:<br />
Sören Hansson<br />
KONSULT<br />
<strong>Tyréns</strong> AB<br />
Kungsgatan 6<br />
252 21 Helsingborg<br />
Tel: 042 489 18 00<br />
Uppdragsansvarig: Oscar Grönvall<br />
Handläggare: Sari Wallberg<br />
oscar.gronvall@tyrens.se<br />
sari.wallberg@tyrens.se<br />
<strong>Tyréns</strong> uppdragsnummer: 213 244<br />
Datum: 2006-12-15<br />
Framsida:<br />
Dam med rollator i Karlshamn.
Innehållsförteckning<br />
sid<br />
1. Uppdragets omfattning.................... 1<br />
Intervjukommunerna .............................. 1<br />
Upplägg av intervjuer ........................... 2<br />
2. Sammanställning av indikatorer med<br />
beskrivning ................................. 3<br />
3. Resultat................................. 6<br />
Indikatorerna i stort ........................... 6<br />
Detaljsynpunkter på indikatorer ................. 6<br />
Ny områden/frågor .............................. 10<br />
Kommunernas intresse av indikatorer ............ 11<br />
” Brukarrevisorer ” ............................ 13<br />
4. Hur kan man gå vidare?.................. 14<br />
5. Bilagor Minnesanteckningar kommunintervjuer16<br />
Intervju med Göteborgs kommun .................. 16<br />
Intervju med Tidaholms kommun .................. 21<br />
Intervju med Lomma kommun ...................... 27<br />
Intervju med Kiruna kommun ..................... 33<br />
Intervju med Nykvarns kommun ................... 41<br />
Intervju med Hudiksvall kommun ................. 47<br />
Intervju med Halmstad kommun ................... 54<br />
Intervju med Mellerud kommun ................... 59<br />
Intervju med Västerås kommun ................... 64
1. Uppdragets omfattning<br />
<strong>Handisam</strong> har regeringens uppdrag att ta fram en metod för att följa kommunernas<br />
tillgänglighetsarbete. Den metod som <strong>Handisam</strong> vill utveckla innebär att<br />
kommunerna genomför en självvärdering utifrån en rad indikatorer på<br />
tillgänglighetsarbete. Indikatorerna utgörs av mått som på olika sätt beskriver<br />
kommunens arbete med tillgänglighet för funktionshindrade. <strong>Tyréns</strong> har ombetts<br />
utvärdera föreslagna indikatorer och de idéer till upplägg som <strong>Handisam</strong><br />
föreslagit. Utvärderingen har genomförts genom intervjuer med nio kommuner.<br />
Intervjukommunerna<br />
Intervjukommunerna har valts ut med tanke på att ge en så bred bild av svenska<br />
kommuner som möjligt. I urvalet ingår både några av landets större kommuner<br />
och några små kommuner. Likaså har en geografisk spridning eftersträvats med<br />
Kiruna i norr och Lomma i söder. Flera valda kommuner arbetar idag på olika<br />
sätt aktivt med tillgänglighetsarbete och har därigenom kunnat dela med sig av<br />
sina erfarenheter och gett en praktisk syn på indikatorerna. Andra kommuner har<br />
inte arbetat lika aktivt med frågorna och därigenom gett en bild utifrån detta<br />
perspektiv. Tillfrågade och intervjuade kommuner framgår av sammanställningen<br />
nedan, datumet efter kommunnamnet visar vilken dag intervjun<br />
genomfördes:<br />
Göteborg 061106<br />
Tidaholm 061108<br />
Lomma 061114<br />
Kiruna 061115<br />
Nykvarn 061116<br />
Hudiksvall 061121<br />
Halmstad 061124<br />
Mellerud 061130<br />
Västerås 061130<br />
Vadstena Avböjt medverkan<br />
Intervjuerna genomfördes på plats i respektive kommun och inbegriper<br />
intervjuer med företrädare för respektive kommun. Vid de två inledande<br />
intervjuerna medverkade projektansvarig Sören Hansson. <strong>Handisam</strong> har därefter<br />
försökt ha med en representant vid respektive intervjutillfälle. Uppdragsansvarig<br />
tekn.lic. Oscar Grönvall genomförde huvuddelen av intervjuerna. För att få en<br />
kompletterande syn på indikatorernas uppbyggnad och kommunernas reaktion<br />
genomfördes två av intervjuerna av Sari Wallberg, <strong>Tyréns</strong>. Sari har med sin<br />
tidigare anställning på Sveriges Kommuner och Landsting en god övergripande<br />
kunskap om kommunernas arbetssätt och har varit ett naturligt bollplank i<br />
utvärderingsfasen.<br />
1
Upplägg av intervjuer<br />
Intervjuerna genomfördes i huvudsak som gruppintervjuer där olika företrädare<br />
för kommunen medverkade. Den ursprungliga ambitionen var att företrädare för<br />
samtliga föreslagna indikatorer skulle närvara vid samtliga möten. Beroende på<br />
kommunernas struktur och möjlighet att samla representanter blev<br />
sammansättningen olika, allt ifrån att träffa två representanter från den<br />
handikappsamordnande avdelningen i kommunen till att samtliga förvaltningar,<br />
politiska nämnder och handikapprådet var representerat.<br />
Vid intervjuerna gavs först en kort presentation av <strong>Handisam</strong> och uppdraget,<br />
därefter följde en presentation av kommunen och dess arbete med<br />
tillgänglighetsfrågorna följt av frågor om indikatorerna.<br />
Normalupplägget för respektive intervju framgår av bilden nedan:<br />
Program<br />
30 min Kort presentation av uppdraget<br />
20 min Presentation av<br />
kommunrepresentanter<br />
60 min Kan föreslagna indikatorer indikera<br />
ett tillgänglighetsarbete?<br />
20 min Idéer om hur indikatorverktyget ska<br />
fungera<br />
20 min Känns upplägget rätt? Behövs det<br />
sidofunktioner för att bli attraktivt?<br />
2
2. Sammanställning av<br />
indikatorer med beskrivning<br />
Här nedan redovisas de indikatorer som varit utgångspunkten för<br />
kommunintervjuerna. Listan innehåller tänkta indikatorer på<br />
tillgänglighetsarbete samt en kort beskrivning av vad som menas med<br />
indikatornamnet:<br />
• Policy/Handlingsplan– angående arbete med tillgänglighet<br />
En policy anger hur organisationen/enheten ska arbeta samt vad som ska<br />
omfattas i detta arbete. I vissa fall innehåller policyn också ett tidsperspektiv.<br />
(Ordet policy kan ofta ersättas med ord som principer, riktlinjer, politik eller<br />
inriktning.)<br />
• Genomförandeansvar<br />
Av kommunens dokumentation/organisation/befattningsbeskrivningar framgår<br />
det tydligt vilka personer/funktioner som ansvarar för genomförandet av<br />
tillgänglighetsarbetet i kommunens olika förvaltningar.<br />
• Pådrivaransvar – för att handikapperspektivet kommer med i de generella<br />
processerna<br />
Av kommunens dokumentation/organisation/befattningsbeskrivningar framgår<br />
det tydligt att någon/några har getts en pådrivande roll. Med andra ord har<br />
någon/några utsetts till att driva på så att andra tar sitt ansvar för genomförandet<br />
av handikapperspektivet i de generella processerna.<br />
• Budget för enkelt avhjälpta hinder<br />
Pengar finns avsatta i budget för tillgänglighetsskapande<br />
åtgärder/tillgänglighetsarbete (borttagande av befintliga hinder som annars inte<br />
skulle tas bort inom rimlig tid)<br />
• Budget för pådrivaransvaret<br />
Pengar finns avsatta i budget för uppgiften att vara pådrivande<br />
• Tillgänglighetsdokumentering<br />
Systematisk dokumentation i kommunens geografiska informationssystem, GIS,<br />
av verkligheten utifrån mått som är viktiga för tillgängligheten till olika delar i<br />
kommunen till exempel gatukorsningar inventeringen av enkelt avhjälpta hinder.<br />
• Samverkansrutin för användarinflytande<br />
Rutiner för samverkan om tillgänglighetsfrågor med de lokala<br />
handikapporganisationerna. Rutiner kan vara skriftliga och benämnas på olika<br />
sätt. Med rutin menas dock att det är ett förfarande som används regelmässigt.<br />
• Rutin för medborgarna att påtala brister i tillgängligheten<br />
Rutin som gör det möjligt för kommunens medborgare att samverka med<br />
kommunen i skapandet av en kommun där alla kan vara delaktiga. Rutiner kan<br />
3
vara skriftliga och benämnas på olika sätt. Med rutin menas dock att det är ett<br />
förfarande som används regelmässigt.<br />
• Upphandlings/inköpsrutin – med beaktande av tillgänglighet.<br />
Rutiner där krav angående tillgänglighet för personer med nedsatt<br />
funktionsförmåga i samband med upphandling/inköp kan tas med. Rutiner kan<br />
vara skriftliga och benämnas på olika sätt. Med rutin menas dock att det är ett<br />
förfarande som används regelmässigt.<br />
• Planer/riktlinjer/rutiner/policy för hur kommunen ska arbeta med enkelt<br />
avhjälpa hinder<br />
Kommunen har ett arbetssätt för att systematiskt eliminera kommunens alla<br />
enkelt avhjälpta hinder.<br />
• Passa-på-rutiner med beaktande av tillgänglighet<br />
Rutiner finns för hur tillgänglighet ska beaktas i samband med passa-pååtgärder,<br />
d.v.s. att då något till exempel ändå måste repareras så ser man till att<br />
det som åtgärdats också kan användas av alla – oavsett funktionsförmåga.<br />
• Tillgängliga vallokaler<br />
Kommunen har ett systematiskt arbete som leder fram till att alla lokaler i<br />
kommunen som kan komma att användas som vallokaler är eller blir tillgängliga<br />
för alla kommunmedborgare oavsett medborgarens funktionsförmåga.<br />
Kommentar: handlar främst om att välja lokaler som är tillgängliga. Först om<br />
sådana inte finns handlar det om att åtgärda lokaler så att de blir tillgängliga<br />
• Aktiviteter för tillgängliggörande av kommunens lokaler<br />
Arbete som kommunen gör utöver normal drift och förvaltning för att lokaler<br />
som kommunen äger, bedriver verksamhet i eller på annat sätt styr över är eller<br />
blir tillgängliga.<br />
• Förvaltning, drift och ombyggnad med beaktande av tillgänglighet<br />
Rutiner som kommunen har för att vid normal förvaltning, drift och ombyggnad<br />
se till att inte skapa nya hinder utan att i stället om möjligt eliminera hinder.<br />
• Design-för-alla-perspektiv i översiktsplanen<br />
I kommunens översiktsplan eller i översiktsplanearbete ingår att kommunen ska<br />
beakta tillgänglighet.<br />
• Arbetar för en tillgänglig kollektivtrafik<br />
Vid upphandling av kollektivtrafiken ställs krav på att den ska utformas så att<br />
alla kan använda den oavsett funktionsförmåga.<br />
• Rutin för webbutveckling med beaktande av tillgänglighet<br />
Rutiner finns för hur tillgänglighet ska skapas vid utveckling och förändring av<br />
kommunens webbplats – kommunen använder sig av Vägledningen för 24-<br />
timmarswebben 2.0 i sitt arbete.<br />
4
• Rutin i samband med kommunikation, information och beslut till medborgarna<br />
med beaktande av tillgänglighet<br />
Kommunen har rutiner för hur information till och från medborgare ska planeras<br />
och genomföras för att alla medborgare oavsett förmåga ska kunna delta.<br />
• Rutiner för sammankomster och möten med medborgarna – med beaktande av<br />
tillgänglighet<br />
Kommunen har rutiner för hur möten med medborgare ska planeras och<br />
genomföras för att alla medborgare oavsett förmåga ska kunna delta.<br />
• Rekryteringsrutiner med beaktande av tillgänglighet<br />
Kommunens rutiner för rekrytering beaktar att sökanden kan ha varierande<br />
funktionsnedsättningar. Det kan bland annat innebära att annonsering, lokaler<br />
intervjuer är tillgängliga oavsett sökandens funktionsförmåga.<br />
5
3. Resultat<br />
Indikatorerna i stort<br />
Det gemensamma intrycket från de nio intervjuade kommunerna är att man tycker<br />
att föreslagna indikatorer enligt ovan upplevs kunna fungera som begrepp. Flera<br />
kommuner har tyckt att helheten känts rätt men man har detaljinvändningar på de<br />
exakta formuleringarna.<br />
Att begreppen fungerar i kommuner med varierande storlek och varierande<br />
geografiska läge tyder på att begreppen fungerar för alla typer av kommuner. Den<br />
variation på synpunkter som framkommit på formuleringarna beror mer på att<br />
kommunerna har olika organisation och arbetsmetoder än att man är stor eller liten<br />
eller att man är belägen i norr eller söder.<br />
Flera kommuner ser dock inte tillgänglighet för funktionshindrade som en isolerad<br />
fråga, utan vill hellre se tillgänglighet för funktionshindrade som en del i ett större<br />
begrepp, där man bland annat pratar om tillgänglighet för äldre och barnfamiljer. I<br />
Kiruna har man också den språkliga tillgängligheten att tänka på, då många har<br />
samiska eller finska som modersmål. I dagens mångkulturella samhälle finns<br />
liknande problematik, med olika invandrargrupper som har svårt att läsa och förstå<br />
svenska.<br />
I flera kommuner upplevdes själva genomgången av indikatorerna i ett större<br />
sällskap med representanter från olika verksamheter i kommunen som en viktig och<br />
nyttig händelse för kommunen. I någon kommun fick man känslan av att man var<br />
för sig kommit relativt långt med frågorna, men man hade inget samlat grepp på<br />
detta utan alla jobbade efter eget huvud utan någon gemensam styrning.<br />
Detaljsynpunkter på indikatorer<br />
Policy/Handlingsplan<br />
Policy/Handlingsplan angående arbete med tillgänglighet, ses av de flesta<br />
kommunerna som en av de viktigaste indikatorerna på tillgänglighetsarbetet. Man<br />
trycker dock på vikten av att det inte får bli en hyllvärmare utan att beslutsfattare<br />
och tjänstemän måste hjälpas åt att levandegöra intentionerna.<br />
De flesta kommunerna arbetar med olika typer av handlingsplaner och har eller<br />
planerar att ha en för tillgänglighetsfrågor. I dessa fall är begreppet lätt att använda<br />
och det är naturligt att svara ja på en fråga om man har en policy/handlingsplan för<br />
tillgänglighetsfrågor. Någon kommun har en särskild nämndsplan som styr all<br />
nämndsverksamhet där också tillgänglighet ingår, en annan kommun har ett<br />
arbetssätt med åtagandestyrning. I båda fallen styrs tillgänglighetsarbetet av dessa<br />
dokument. Båda kommunerna är tveksamma om att man svarat ja på en fråga om<br />
man har en policy/handlingsplan för tillgänglighet.<br />
6
För att fånga dessa specialformer av arbetsdokument för tillgänglighet är det viktigt<br />
att frågorna inom området ställs så att man fångar upp dessa specialformer också.<br />
Ansvar<br />
Genomförandeansvar är också ett av de viktigaste områdena som flera kommuner<br />
pekar på. Besökta kommuner har idag personer som arbetar med tillgänglighet och i<br />
de flesta kommuner har vissa tjänster ett utpekat eller inofficiellt genomförandeansvaret.<br />
Ansvaren är ofta beskrivna i policyn/handlingsplanen.<br />
I Halmstad vill man inte peka ut några ansvariga eftersom man menar att alla ska<br />
vara delaktiga och att utpekat ansvar innebär att vissa andra, då tycker att man är<br />
fria från ansvar. I praktiken har dock Halmstad flera personer som inofficiellt har<br />
tagit på sig ansvaret för tillgänglighetsfrågorna. I Västerås trycker man på att det är<br />
förvaltningschefernas ansvar att frågorna beaktas så man ser inte ett utpekat ansvar<br />
på en enskild tjänsteman som en naturlig indikator.<br />
Pådrivaransvar finns inte lika tydligt i alla kommuner, däremot har alla tillfrågade<br />
kommuner ett handikappråd som delvis har denna roll. Vidare har flera kommuner<br />
personer som driver frågorna inom sina tjänster. I vissa kommuner upplevdes dessa<br />
personer vara något av eldsjälar och att mycket av verksamheten helt bygger på<br />
deras medverkan. I andra kommuner var det en större grupp som gemensamt stod<br />
för detta pådrivaransvar utifrån personernas olika typer av tjänster. Exempelvis har<br />
Kiruna en handikappkonsulent, Göteborg har en tillgänglighetsenhet, Halmstad har<br />
byggnadsinspektör och handikappkonsulent mfl.<br />
Begreppet pådrivare upplevdes av flera som lite hårt och något som man inte riktigt<br />
ville ställa upp på. Vissa kommuner vill hellre kalla ansvaret för ett samordnande<br />
ansvar eller språkrör för tillgänglighetsfrågor. Samtliga kommuner såg dock att<br />
innebörden av begreppet var viktigt att ha med.<br />
Budget för tillgänglighet<br />
Att särskilja begreppet budget upplevs av några kommuner som svårt då man inte<br />
arbetar med budgeten på det viset. Man tilldelar varje förvaltning en viss budget<br />
som man sedan själva styr över och i flera fall ser man tillgänglighetsåtgärder som<br />
en integrerad del i det ordinarie arbetet. Vill man ha särskilda frågor om budget bör<br />
dessa frågor samordnas under en rubrik. Den uppdelning som gjorts nu med enkelt<br />
avhjälpta hinder och pådrivaransvar bör ses som preciserade frågor inom området,<br />
kompletterade med ytterligare frågor.<br />
Av intervjuerna framgick det att det är svårt att besvara frågor om budget eftersom<br />
vissa räknar in lönen för personal medan andra endast utgår från särskilda medel till<br />
olika åtgärder. På frågan om enkelt avhjälpta hinder skulle t ex Kiruna sagt att man<br />
inte har någon särskild budget för detta då man har en särskild budget för de<br />
viktigaste tillgänglighetsåtgärderna oavsett enkelhet. I flera kommuner nämner man<br />
handikapprådets mötesbudget som den budget som skulle vara aktuell att beskriva<br />
under en punkt om ”Budget för pådrivaransvar”<br />
7
Användarinflytande<br />
Den vanligaste formen av samverkansrutin för användarinflytande är de rutiner<br />
som finns kring kommunernas handikappråd. Flertalet upplever att dessa rutiner<br />
fungerar väl och att man har ett handikappråd som man har ett bra samarbete med.<br />
Flera kommuner har särskilda ritningsgranskningsgrupper eller motsvarande som<br />
ges möjlighet att ha direktinflytande på utformningen av den fysiska miljön. I vissa<br />
kommuner var det bara en liten del av de som arbetar med tillgänglighetsfrågor som<br />
har kontakt med handikapprådet.<br />
Likaså har flera kommuner någon form av rutin för medborgarna att påtala brister<br />
i tillgängligheten. Flera kommuner har någon form av anmälningsrutin via telefon,<br />
media eller via webben. Några kommuner har gått ut med egna enkäter för att fånga<br />
in synpunkter och någon kommun tog in synpunkter på tillgänglighet i samband<br />
med att man hade dialogmöten om den nya översiktsplanen.<br />
Att få tips om hur andra kommuner arbetar med frågorna upplevs värdefullt av de<br />
flesta kommunerna. Till exempel upplevde de kommuner som inte har någon<br />
anmälningsmöjlighet via webben att de exempel som togs upp under intervjuerna<br />
var bra tillskott till sina egna funderingar inom området. Likaså tyckte man att idén<br />
om en enkät i lokaltidningen skulle kunna vara något att försöka med.<br />
Upphandling/inköp<br />
Upphandlings/inköpsrutin med beaktande av tillgänglighet, var ett av de områden<br />
där det tydligast framkom att man ville ha stöd i hur man ska tänka och vad man<br />
ska tänka på. Flera kommuner hade rutiner för att inte städvätskor och liknande ska<br />
vara allergiframkallande. I samband med projektering tog man däremot för givet att<br />
upphandlade projektörer har kunskap om frågorna och att man därför inte behöver<br />
ställa några särskilda krav på att denna kompetens ska finnas med i projekten.<br />
Flera kommuner efterlyser mer tips om vilka upphandlingskrav man bör och kan<br />
ställa.<br />
Fysisk tillgänglighet<br />
Fysisk tillgänglighet har under intervjuerna varit uppdelat i flera olika begrepp.<br />
Dessa begrepp föreslås ingå som direkta frågor under en gemensam rubrik.<br />
• Planer/riktlinjer/rutiner/policy för hur kommunen ska arbeta med enkelt<br />
avhjälpa hinder<br />
• Passa-på-rutiner med beaktande av tillgänglighet<br />
• Tillgängliga vallokaler<br />
• Aktiviteter för tillgängliggörande av kommunens lokaler<br />
• Förvaltning, drift och ombyggnad med beaktande av tillgänglighet<br />
Vallokaler upplevdes i vissa kommuner vara en onödig fråga eftersom det är en del<br />
av lokaldiskussionen i stort. Andra kommuner ser passa-på-rutiner som ett naturligt<br />
verktyg som är en del av drift och underhåll. I Kiruna arbetar man inte alls med<br />
begreppet enkelt avhjälpta hinder utan utgår helt ifrån vilka hinder man bedömer<br />
som viktigast att avhjälpa för att skapa tillgängliga miljöer. Några kommuner<br />
8
noterade vid dessa indikatorer att enkelt avhjälpta hinder återkom både som en<br />
budgetfråga och nu som en rutinfråga, vilket man bör beakta i det fortsatta arbetet.<br />
Fysisk planering och Kollektivtrafik<br />
Indikatorområdet Design-för-alla-perspektiv i översiktsplanen placeras här under<br />
en ny rubrik för planering och kollektivtrafik. Denna sammanslagning är kanske<br />
inte lika naturlig som övriga sammanslagningar som föreslås, utan kan mycket väl<br />
delas upp igen.<br />
Flera kommuner reagerade på begreppet Design för alla. Några kommuner kände<br />
knappt till begreppet och andra tycker inte att det är tillräckligt förknippat med<br />
frågorna för att det ska vara naturligt i detta sammanhang. Även om indikatorerna<br />
skulle kunna vara ett sätt att få ut budskapet om Design för alla så föreslås att man<br />
hellre använder begreppet tillgänglighet i det här fallet.<br />
Flera kommuner kände att man inte riktigt visste vad som bör stå med om<br />
tillgänglighet i en översiktsplan och efterlyste exempel på vad som skulle kunna<br />
belysas. Flera kommuner tycker att det finns mer naturliga kopplingar till<br />
fördjupade översiktsplaner och till detaljplanerna, dessa begrepp bör därför finnas<br />
med som frågor under fysisk planering.<br />
Området ”Arbetar för en tillgänglig kollektivtrafik” har i flera kommuner en viss<br />
särställning eftersom kommunen oftast bara ansvarar för hållplatserna medan en<br />
trafikhuvudman ansvarar för själva transporterna. I mindre kommuner ser man<br />
också svårigheterna med de generella lösningarna för alla då man knappt har<br />
ordinarie kollektivtrafik i kommunen utan att de flesta är hänvisade till sina egna<br />
bilar. För funktionshindrade som inte själv kan köra bil innebär detta att man är<br />
hänvisad till färdtjänst som ses som en individuell anpassning mer är en ordinarie<br />
verksamhet.<br />
De flesta kommuner gör någon form av dokumentering av tillgänglighet, men<br />
formerna varierar kraftigt. Vissa kommuner såg GIS som ett naturligt arbetsredskap<br />
där man skulle kunna registrera hinder, andra tyckte att papperskartor fortsatt var<br />
mer praktiskt då GIS inte är så utvecklat inom kommunen. Flera kommuner hade<br />
inte alls någon dokumentation som var direkt kopplad till några platser utan menade<br />
att handlingsplanen var fullt tillräcklig som dokumentation.<br />
Information och kommunikation<br />
Webben kommer sannolikt bli en allt viktigare funktion inom området Information<br />
och kommunikation. Redan idag använder sig alla kommuner av webben för att<br />
förmedla information. Tidningar och andra media är givetvis fortsatt viktiga, men<br />
för att kommunerna själva ska nå ut med information ser man att webben är en<br />
viktig länk, där man också har möjlighet att nå gruppen synskadade på ett bra sätt<br />
genom talsyntes mm.<br />
Rutin för webbutveckling med beaktande av tillgänglighet upplevs av många<br />
kommuner som relativt enkelt, då det mest är att rätta sig efter 24-timmarwebben.<br />
9
Det återstår dock en del frågor att lösa, bland annat om hur man skapar en<br />
lättläst/lättförståelig sida och hur man tar hänsyn till andra språk.<br />
I samband med rutiner för kommunikation, information och beslut till medborgarna<br />
med beaktande av tillgänglighet ser flera kommuner webben som den framtida<br />
kommunikationsvägen. Men man ser fortfarande lokala tidningar som en viktig<br />
informationskanal. I Halmstad har man idag en inläsningsservice för information,<br />
men den används inte så mycket längre då mer och mer information kan skickas<br />
digitalt och därigenom läsas via datorn. I Tidaholm har man haft kurser i att skriva<br />
på ett lättfattligt sätt. I ett par kommuner lät man någon annan läsa dokumenten<br />
innan det skickades ut, som en kvalitetssäkring för att de ska vara någorlunda<br />
lättförståeliga. Flera ser gärna tydliga rekommendationer inom området, då man<br />
kände att det säkert finns mer att tänka på utöver de saker man tänker på idag.<br />
Inom området ”Rutiner för sammankomster och möten med medborgarna – med<br />
beaktande av tillgänglighet” uttryckte flera kommuner ett starkt önskemål om att<br />
det skulle finnas en särskild checklista över vad man ska tänka på. En sådan lista<br />
borde vara en naturlig del av det färdiga webbaserade verktyget. Hörslingor finns i<br />
de flesta kommuner idag, men på flera håll anser man att systemen inte fungerar<br />
tillfredställande. Vidare uttryckte man i Halmstad en viss osäkerhet om man fick<br />
ställa tvingande krav om hörslingor vid upphandling av möteslokaler något som<br />
övriga medverkande såg som en självklarhet.<br />
Ett annat område där man efterlyste en checklista var ”Rekryteringsrutiner med<br />
beaktande av tillgänglighet”, där man var osäker på vad man skall tänka på.<br />
Exempel som att man som intervjuare inte ska ha starka parfymer på sig vid<br />
intervjuerna diskuterades, i någon kommun såg man det som viktigt att rutinen<br />
också fungerar omvänt så att den som kommer på intervjun också är införstådd med<br />
att inte har stark parfym på sig. Flera kommuner tyckte dock att det i första hand<br />
handlar om sunt förnuft och ett gott bemötande oavsett vilka eventuella<br />
funktionshinder en person har. Vidare diskuterades behovet av att anonymisera<br />
ansökningarna för att göra ansökningsförfarandet så neutralt som möjligt.<br />
Ny områden/frågor<br />
Som framgår av föreslagna indikatorområden ovan ser kommunerna den<br />
befintliga listan som en naturlig utgångspunkt för arbetet med indikatorer. Några<br />
kommuner gav dock förslag på vissa kompletteringar på nya frågor eller<br />
områden enligt nedan:<br />
• Förståelseutbildning<br />
• Basanpassningsprogram<br />
• Tillgänglighetsguider<br />
• Chefers engagemang i tillgänglighet<br />
• Estetik<br />
• Hela arbetsgivaransvaret inte bara rekrytering<br />
Förståelseutbildningen är dels en naturlig del under kollektivtrafikområdet där<br />
man på olika håll i landet ger sådan utbildning till förare. I Hudiksvall har man<br />
Glada Hudikteatern med funktionshindrade personer som åker runt i alla åk 5<br />
10
klasser i kommunen och pratar tillgänglighet. I Skåne ger Vägverket särskilda<br />
kurser om handikappförståelse som en del i deras sektorsarbete.<br />
I några kommuner har man tagit fram ett särskilt basanpassningsprogram för att<br />
tydliggöra behovet av tillgängliga lokaler och i vissa fall skärpa kraven jämfört<br />
med Byggreglerna. Detta arbete är en naturlig fråga under området fysisk<br />
tillgänglighet. Likaså kan tillgänglighetsguider finnas under rubriken.<br />
Någon kommun tyckte att det var viktigt att vidga tillgänglighetsfrågan som<br />
arbetsgivare till att inte bara beröra rekrytering utan hela processen som<br />
arbetsgivare.<br />
Chefens engagemang och estetik är ytterligare två områden som föreslagits.<br />
Båda områdena är tydliga konfliktområden där mycket av tillgänglighetsarbetet<br />
blir hängande för att man inte kommer vidare. Utan chefens engagemang är det<br />
svårt att få gehör för åtgärder och möjligheten att driva frågan begränsas.<br />
Svårigheten är dock att det också är svårt att ställa relevanta frågor inom<br />
området. Estetik är däremot mer en fråga för designern att ta hänsyn till i<br />
utformningsskedet och borde inte behöva vara ett problem om man tänker på<br />
tillgänglighet som en integrerad del i utformningsprocessen. Eftersom konflikten<br />
ofta kvarstår i många sammanhang vore det intressant om man kunde fånga upp<br />
arbetssätt hos olika kommuner, där man tagit hänsyn till den här konflikten och<br />
på så sätt löst problemet. Ett första förslag på en sådan fråga skulle kunna vara:<br />
Ställer kommunen några särskilda krav på utformningsdetaljer för att tillvarata<br />
en kombination av både estetiska krav och tillgänglighetskrav?<br />
Kommunernas intresse av indikatorer<br />
Den föreslagna metoden bygger på att kommunerna själva utför värderingen<br />
inom respektive indikatorområde. Då arbetet bygger på frivillighet är det därför<br />
viktigt att metoden blir så attraktiv som möjlig och att kommunerna känner att<br />
man får ut något av att arbeta med indikatorerna för egen del. För att<br />
åstadkomma ett attraktivt verktyg har <strong>Handisam</strong> tänkt sig ett webbaserat verktyg<br />
där kommunerna själva har möjlighet att gå in och fylla i uppgifterna. Beroende<br />
på kommunens arbetssätt kan man välja att fylla i delar eller hela materialet. I<br />
bilden nedan redovisas de ursprungliga tankar om verktyget som <strong>Handisam</strong><br />
beskrev inför intervjuerna.<br />
11
Självvärdering som redovisas i<br />
kommunens årliga rapportering och<br />
publiceras nationellt<br />
• Motiv/incitament<br />
• Ekonomiskt lönsamt<br />
• Status gentemot medborgarna<br />
• Goodwill i olika sammanhang<br />
• Uppföljningsbart<br />
• Möjligt att värdera – utvärdera<br />
• Mot indikatorer och mått<br />
• Mot andra mål som att vara bäst i klassen<br />
• Med sig själv från tidigare år<br />
Samtliga intervjuade kommuner är intresserade av att kunna använda verktyget<br />
när det är klart. De flesta kommunerna tänker sig att en person samordnar svaren<br />
från kommunen, men att man kommer att ta hjälp av de personer som har<br />
specialkunskapen. Melleruds kommun ser klara fördelar med att det blir ett<br />
webbaserat verktyg, då man upplever att många av dagens enkäter hamnar på<br />
fleras bord. Idag riskerar man missa att besvara materialet för man tror att någon<br />
annan gör det eller att flera personer besvarar det samma.<br />
Flera kommuner trycker på vikten av att verktyget upplevs attraktivt och<br />
lättanvänt. Det man helst vill ha ut av verktyget är att man kan hitta andra<br />
kommuner som man kan jämföra sig med och få tips på bra arbetssätt ifrån.<br />
Vidare visar man ett stort intresse för goda exempel och checklistor, vilket<br />
skulle kunna vara naturlig tilläggsinformation på webbplatsen. Själva listan med<br />
indikatorer kommer sannolikt att fungera som en checklista över vad man bör<br />
tänka på och arbeta för. I de kommuner som inte kommit igång fullt ut med<br />
tillgänglighetsarbetet såg man denna lista i sig som ett bra verktyg för<br />
tillgänglighetsarbetet i kommunen.<br />
För att jämförelsen med andra kommuner ska fungera trycker flera kommuner<br />
på vikten av att ställa tydliga frågor som ger tydliga och jämförbara svar. Några<br />
kommuner konstaterade att indikatorer kanske inte är det optimala sättet att<br />
jämföra sig med andra kommuner med, men man såg svårigheten i att hitta<br />
något bättre verktyg. Efter att ha genomfört dessa intervjuer kan man konstatera<br />
att många viktiga detaljer om kommunens arbete kommer fram under själva<br />
intervjun. Likaså får man genom en gruppintervju en bra helhetsbild av<br />
kommunen, vilket riskerar att försvinna då man bara ställer en rad preciserade<br />
frågor på webben.<br />
Att verktyget skulle kunna sporra till att bli bäst i klassen kände flertalet<br />
kommuner mer som något negativt än positivt. Man tyckte att detta område inte<br />
är ett område där man tävlar utan något man ska ta hänsyn till i alla fall. I någon<br />
kommun upplevde man dock att politikerna sporras av olika kommunjämförande<br />
tävlingar och kunde konstatera att det antagligen skulle fungera inom det<br />
här området också.<br />
Det ekonomiska incitamentet om att man sparar pengar inom vård och omsorg<br />
när man skapar tillgängliga kommuner, såg några kommuner som väl långsiktigt<br />
12
för att tycka att det var en morot för att vara med och arbeta med verktyget. Hela<br />
arbetet med tillgänglighet upplevs mer som en viktig social fråga där man<br />
eftersträvar lika rättigheter.<br />
Som exempel på kommunernas synpunkter beskrivs här Västerås synpunkter:<br />
”Västerås tror att ett verktyg som detta, kan vara till en hjälp när man gör en<br />
tillgänglighetsplan. Fast kommunen är lite skeptisk till indelningen, det bästa måttet<br />
hade egentligen varit ”ett nöjd tillgänglighetsindex” som kommunens invånare får svara<br />
på. Men att få fram ett sådant index är inte lätt, då flera personer säkert har orimliga<br />
förväntningar som aldrig går att genomföra.<br />
Den stora nyttan som verktyget kan ha är att förmedla idéer och erfarenhet. Alla ska ju<br />
inte sitta och uppfinna hjulet på nytt. Det får inte bli så att byråkratin ökar utan att man<br />
får någon nytta av det. Ett sådant här verktyg kan bidra till en bra dialog både inom<br />
kommunen och med kommunens invånare. Den nya majoriteten har precis haft en idé<br />
att alla nämndsammanträden ska vara öppna för allmänheten, detta kan ju också bli ett<br />
steg mot den öppna kommunen.<br />
Det är ett utmärkt sätt att lägga ut olika mallar och standarder på webben. Det hjälper till<br />
att flytta fram positionerna.”<br />
” Brukarrevisorer ”<br />
Som en del i den föreslagna metoden ser man brukarna, som representeras av<br />
handikapporganisationerna, som en viktig aktör. Eftersom det är brukarna som i<br />
slutändan ska ha nytta av det arbete som kommunerna genomför är det också<br />
viktigt att man har möjlighet att ta del av vad som verkligen görs. I några<br />
kommuner tycker man att man med sitt samarbete i handikapprådet redan har<br />
skapat en bra form för brukarmedverkan och där arbetssätt och utformningsdetaljer<br />
revideras utifrån brukarnas önskemål. Andra kommuner känner att<br />
samarbetsformerna på olika sätt skulle kunna utvecklas och i det här<br />
sammanhanget skulle ”brukarrevisorer” kunna vara ett sådant verktyg.<br />
Handikapporganisationerna själva är tveksamma till begreppet revisor eftersom<br />
man inte har någon direkt kunskap om revisionsarbete, man ser dock ett tydligt<br />
behov av att få vara med i processen för att säkerställa ett fungerande<br />
tillgänglighetsarbete. Melleruds kommun såg listan på indikatorer som ett<br />
ypperligt verktyg för att kunna samlas kring frågorna. Genom att tjänstemännen<br />
fyller i sitt svar på frågorna och handikapporganisationerna parallellt gör samma<br />
sak, kan man sedan jämföra sina svar och diskutera både de punkter där man<br />
tycker lika, men kanske framförallt de punkter där man har olika syn på en fråga.<br />
I Göteborg var man tveksam till att brukarna skulle gå in som revisorer i ett<br />
arbete som man själv varit med att skapa genom handikapprådet. Man såg hellre<br />
att man tar in oberoende tillgänglighetsexperter, exempelvis auktoriserade<br />
tillgänglighetskonsulter. I Tidaholm menade man att de ordinarie revisorerna<br />
redan idag har möjlighet att gå in och detaljgranska kommunens olika<br />
verksamheter och att revisorerna styr detta helt på egen hand, varför ett system<br />
med brukarrevisorer känns onödigt. Däremot kan man ju föreslå de ordinarie<br />
revisorerna att man tar in handikapporganisationerna som lekmannarevisorer när<br />
man genomför revision av tillgänglighetsarbetet.<br />
13
4. Hur kan man gå vidare?<br />
<strong>Handisam</strong> planerar för ett fortsatt arbete med indikatorverktyget under nästa år. I<br />
ett parallellt uppdrag håller man på att ta fram ett webbaserat verktyg för statliga<br />
myndigheterna, där dessa ska kunna redovisa hur långt man kommit med olika<br />
delar i sitt tillgänglighetsarbete. Man hoppas kunna använda ett liknande grundkoncept<br />
för webbverktyget med indikatorerna. I korthet ser <strong>Handisam</strong>s planer ut<br />
enligt bilden nedan, med ett fortsatt arbete med att ta fram webbverktyget under<br />
våren och att man kommer igång med en försöksverksamhet där ca 25 kommuner<br />
får testa verktyget under hösten 2007. Förhoppningsvis fungerar webbverktyget<br />
sedan så bra att man kan lansera det över hela landet under 2008.<br />
Fortsättning<br />
• Nästa år tas verktyget fram.<br />
• Höst 2007 försöksverksamhet<br />
• Ev igång 2008<br />
Utifrån den kunskap som samlats in via intervjuerna föreslår <strong>Tyréns</strong> att<br />
<strong>Handisam</strong> beaktar följande punkter i det fortsatta arbetet:<br />
• Fortsatt anpassning av områden och detaljfrågorna<br />
• Ta fram en struktur för datorverktyget<br />
• Ta fram exempel på åtgärder inom områdena<br />
• Diskutera med säljexpertis<br />
• Samråda med andra intressenter om en gemensam tillgänglighetsportal,<br />
intresse av direkta frågor mm<br />
• Fortsätta utreda revisorernas roll och arbete kopplat till indikatorerna.<br />
Kommunerna har som sagts tidigare upplevt att indikatorerna till stor del<br />
överensstämmer med deras syn på ett fungerande tillgänglighetsarbete. I arbetet<br />
med själva webbverktyget är det dock väsentligt att beakta de detaljsynpunkter<br />
som framkommit i diskussionerna med kommunerna, så att man får ett verktyg<br />
som känns attraktivt och naturligt att arbeta med. Detta arbete innebär bland<br />
annat att man bör lägga stor vikt vid formuleringen av frågorna på webben och<br />
likaså hur frågorna ställs upp.<br />
I webbutformningen måste man ta hänsyn till frågor som att vissa kommuner<br />
kanske vill kunna fylla i vissa svar utan att de blir offentliga direkt. Andra<br />
kommuner vill kanske bara fylla i vissa svar och inte svara på alla frågor. Då en<br />
14
av huvuduppgifterna för indikatorverktyget är att kunna jämföra sig med andra<br />
kommuner är det viktigt att dessa önskemål kombineras med att ändå kunna få<br />
en helhetsbild av kommunens verksamhet. Även behörighetsnivåer bör studeras<br />
för att kunna passa kommunernas arbetssätt med en eller flera personer som<br />
skriver in kommunens information.<br />
Kommunernas önskemål om att hitta goda exempel och checklistor måste också<br />
vägas in i webbfunktionerna. Handlingsplaner bör dels kunna hittas under<br />
respektive kommun, men också som en sammanställd lista där man exempelvis<br />
kan hitta kommuner som är lika stora som den egna kommunen. För att få korta<br />
och lättförståeliga exempel bör man fundera på om det är kommunerna själva<br />
som ska skriva korta referat av sin verksamhet eller om detta ska genomföras i<br />
samarbete med någon som sammanställer kommunens information och ger en<br />
utomståendes betraktelse.<br />
<strong>Handisam</strong> har redan idag en grundidé om hur man ska kunna ”sälja” tankarna<br />
kring indikatorverktyget till kommunerna. För att förfina dessa idéer föreslår<br />
<strong>Tyréns</strong> att man under nästa år tar kontakt med säljexperter och för en mer<br />
detaljerad diskussion om upplägg och liknande för att ytterligare förfina de egna<br />
idéerna.<br />
Vid intervjuerna med kommunerna ställdes också frågor om kommunernas<br />
samarbete med sektorsmyndigheterna, vilket i flertalet fall var ytterst begränsat.<br />
Man välkomnade <strong>Handisam</strong>s arbete och ville gärna se mer samarbete med<br />
myndigheterna. Trots att kommunerna inte upplever att myndigheterna är så<br />
aktiva i sin sektorsroll mot kommunerna, kan man konstatera att det finns flera<br />
myndigheter som på olika sätt arbetar med tillgänglighetsfrågorna och som med<br />
fördel skulle kunna fördjupa sitt samarbete. För kommunernas del skulle<br />
exempelvis en gemensam tillgänglighetsportal på webben kunna vara ett första<br />
steg för att lättare hitta relevant material kring tillgänglighet.<br />
I stort kan man konstatera att kommunerna har en samsyn i de flesta frågor som<br />
diskuterats under redovisade intervjuer. Den fråga som man har mest<br />
divergerande synpunkter på är frågan om brukarrevisorer och hur denna funktion<br />
ska se ut. Det är möjligt att man ska föreslå ett par olika parallella alternativ på<br />
hur detta brukarinflytande ska kunna gå till, men oavsett vad som föreslås finns<br />
det fortfarande en del viktiga frågeställningar som bör studeras närmare innan<br />
man bestämmer sig för ett framtida upplägg. Dels bör man klarlägga vilka<br />
möjligheter dagens ordinarie revisorer har att granska tillgänglighetsarbetet och i<br />
så fall om indikatorerna kan vara ett stöd i arbete. Vidare bör man undersöka<br />
möjligheterna till att ha oberoende tillgänglighetskonsulter som revisorer.<br />
Slutligen bör man också studera förutsättningarna för en enklare samrådsform,<br />
där exempelvis handikapprådet och berörda tjänstemän sitter ner och diskuterar<br />
kommunens tillgänglighetsarbete med utgångspunkt i indikatorerna.<br />
15
5. Bilagor Minnesanteckningar<br />
kommunintervjuer<br />
Intervju med Göteborgs kommun<br />
Medverkande:<br />
Anette Ihrelius, Tillgänglighetsenheten, Fastighetskontor<br />
Ulf Lenerius, Tillgänglighetsenheten, Fastighetskontor<br />
Sören Hansson, <strong>Handisam</strong><br />
Emelie Pettersson, <strong>Handisam</strong><br />
Oscar Grönvall, <strong>Tyréns</strong> AB<br />
Presentation av kommunen<br />
Folkmängd: ca 470 000 inv.<br />
Tillgänglighetsenheten inom Fastighetskontoret består av 6 medarbetare och är<br />
en samordnande (koordinerande, utvecklande) och stödjande enhet för<br />
tillgänglighetsfrågor inom Göteborgs stad. Kommunens förvaltningar har redan<br />
utpekade ansvarsområden för olika delar av tillgänglighetsarbetet, men det finns<br />
ett behov av samordning mellan förvaltningarna. Enheten arbetar för att föra upp<br />
frågorna på chefsnivå. Tidigare jobbade många handläggare med enskilda frågor<br />
och deras arbete blev lätt anonymt, genom att lyfta frågorna till chefsnivå får de<br />
en bättre plattform. Huvuduppgiften är att smörja systemet, bl a med utbildning,<br />
info och att ge råd. Den anställda tillgänglighetsrådgivaren kommer att följa<br />
projekten från start till mål.<br />
Enheten har gått ut med en enkät till förvaltare, stadsdelar och trafikkontoret för<br />
att få en bild av hur långt man kommit med att avhjälpa enkelt avhjälpta hinder.<br />
Enkäten har fungerat som en pådrivare där man fått tänka igenom hur mycket<br />
åtgärderna kostar mm, men kanske i första hand som en påminnelse.<br />
Kommunen har tagit en policy för tillgänglighet under 2006. Enheten har i<br />
uppdrag att klargöra ansvarsförhållanden, bland annat har man haft en särskild<br />
uppstartsträff. Samtliga förvaltningar och bolag (80st) var inbjudna och nästan<br />
alla kom. Under arbetet har bl a Stadsbyggnadskontoret aviserat att man behöver<br />
mer resurser för att kunna klara uppföljningar i tillsynsärenden.<br />
Inom Tillgänglighetsenheten arbetar man med begreppet ”tillgänglighet för alla<br />
grupper” som helhetsbegrepp. Åtgärder gynnar ju andra grupper som äldre och<br />
föräldrar med barnvagn osv.<br />
Man genomför bland annat ett Basanpassningsprogram inom projektet<br />
Kvarboende. I projektet pekar man också ut de bostäder inom kommunens<br />
lediga lägenhetsbestånd som redan är tillgängliga och som i första hand bör<br />
anvisas till personer med tillgänglighetsbehov.<br />
16
Att tillgänglighetsfrågor fått större utrymme under senare år beror sannolikt<br />
delvis på att samhället har ändrat syn på det allmänna rummet och att man i<br />
större utsträckning vill använda det idag. Detta gör att tillgänglighet i sig kan<br />
fungera som en marknadsföringsfaktor. Vidare är samhället mer tolerant idag.<br />
Man pratar mer om vad man vill skapa och mindre i termer av hinder.<br />
Kommentarer till ”Verktyget” i stort<br />
Man har sedan tidigare tagit fram en sammanställning av vad som är tillgänglig<br />
kommunikation och har nu i uppdrag att uppdatera denna. Man vill bland annat<br />
studera möjligheterna med att förstärka viktiga budskap med symboler.<br />
En viktig frågeställning är att fråga sig om tillgänglighet uppfattas som en<br />
marknadsföringspotential eller bara något som måste göras och mer uppfattas<br />
som en boja.<br />
Förutom indikatorerna är det bra att tänka sig ”bedömningsfrågor” dessa bör<br />
dock ställas till fler än en person och bör ev utformas som ett eget frågeformulär.<br />
Förslag på fler indikatorer är om man har eller jobbar med tillgänglighetsguider<br />
och om man arbetar med bemötandeutbildningar.<br />
Man bedömer att det inte behövs några ytterligare jämförelsetal förutom antal<br />
invånare för att kunna jämföra kommunerna. Övriga tal riskerar att ge felaktiga<br />
jämförelser.<br />
För Göteborgs del behövs inga direkta tilläggsfunktioner för att vilja vara med i<br />
denna självvärdering. Det är bra att få en nationell sammanställning. Brukarna<br />
får en bild av processen.<br />
Det är bra att många olika myndigheter trycker på och påpekar vikten av<br />
tillgänglighet. (väcker frågan)<br />
Man ser fördelar i större nationell samordning, att det produceras nyhetsbrev<br />
inom området och att det kommer till stånd ett nätverk kring frågorna.<br />
Att ha brukarna som revisorer i en process som dessa förhoppningsvis är helt<br />
delaktiga i kan bli fel. Det är bättre att tänka sig helt oberoende revisorer som<br />
kan ge en objektiv bild av arbetet. (Ev kopplat till certifiering av<br />
tillgänglighetsrådgivare)<br />
Indikatorerna<br />
<strong>Handisam</strong>s lista över indikatorer gicks igenom och man konstaterade att<br />
samtliga föreslagna indikatorer är rimliga att ha med. I något fall fanns<br />
synpunkter på den exakta formuleringen, vilket framgår av kommentarerna till<br />
respektive indikator nedan:<br />
• Policy– angående arbete med tillgänglighet<br />
17
En policy anger hur organisationen/enheten ska arbeta samt vad som ska<br />
omfattas i detta arbete. I vissa fall innehåller policyn också ett tidsperspektiv.<br />
(Ordet policy kan ofta ersättas med ord som principer, riktlinjer, politik eller<br />
inriktning.)<br />
Ok som indikator. Bör kanske breddas med begreppet handlingsplan<br />
• Genomförandeansvar<br />
Av kommunens dokumentation/organisation/befattningsbeskrivningar framgår<br />
det tydligt vilka personer/funktioner som ansvarar för genomförandet av<br />
tillgänglighetsarbetet i kommunens olika förvaltningar.<br />
Ok som indikator.<br />
• Pådrivaransvar – för att handikapperspektivet kommer med i de generella<br />
processerna<br />
Av kommunens dokumentation/organisation/befattningsbeskrivningar framgår<br />
det tydligt att någon/några har getts en pådrivande roll. Med andra ord har<br />
någon/några utsetts till att driva på så att andra tar sitt ansvar för genomförandet<br />
av handikapperspektivet i de generella processerna.<br />
Ok som indikator. Pådrivande kan misstolkas bör ev vara samordnande istället<br />
• Budget för enkelt avhjälpta hinder<br />
Pengar finns avsatta i budget för tillgänglighetsskapande<br />
åtgärder/tillgänglighetsarbete (borttagande av befintliga hinder som annars inte<br />
skulle tas bort inom rimlig tid)<br />
• Budget för pådrivaransvaret<br />
Pengar finns avsatta i budget för uppgiften att vara pådrivande<br />
Bör kompletteras med budget för extra åtgärder. Pådrivande bör kompletteras<br />
med samordning och info.<br />
• Tillgänglighetsdokumentering<br />
Systematisk dokumentation i kommunens geografiska informationssystem, GIS,<br />
av verkligheten utifrån mått som är viktiga för tillgängligheten till olika delar i<br />
kommunen till exempel gatukorsningar inventeringen av enkelt avhjälpta hinder.<br />
Ok som indikator.<br />
• Samverkansrutin för användarinflytande<br />
Rutiner för samverkan om tillgänglighetsfrågor med de lokala<br />
handikapporganisationerna. Rutiner kan vara skriftliga och benämnas på olika<br />
sätt. Med rutin menas dock att det är ett förfarande som används regelmässigt.<br />
Ok som indikator. Vill hellre prata om brukarorg.<br />
• Rutin för medborgarna att påtala brister i tillgängligheten<br />
18
Rutin som gör det möjligt för kommunens medborgare att samverka med<br />
kommunen i skapandet av en kommun där alla kan vara delaktiga. Rutiner kan<br />
vara skriftliga och benämnas på olika sätt. Med rutin menas dock att det är ett<br />
förfarande som används regelmässigt.<br />
Ok som indikator.<br />
• Upphandlings/inköpsrutin – med beaktande av tillgänglighet.<br />
Rutiner där krav angående tillgänglighet för personer med nedsatt<br />
funktionsförmåga i samband med upphandling/inköp kan tas med. Rutiner kan<br />
vara skriftliga och benämnas på olika sätt. Med rutin menas dock att det är ett<br />
förfarande som används regelmässigt.<br />
Ok som indikator.<br />
Fysiska åtgärderna kan samlas till en rubrik. Kanske bör göras inom fler<br />
områden<br />
• Planer/riktlinjer/rutiner/policy för hur kommunen ska arbeta med enkelt<br />
avhjälpa hinder<br />
Kommunen har ett arbetssätt för att systematiskt eliminera kommunens alla<br />
enkelt avhjälpta hinder.<br />
• Passa-på-rutiner med beaktande av tillgänglighet<br />
Rutiner finns för hur tillgänglighet ska beaktas i samband med passa-pååtgärder,<br />
d.v.s. att då något till exempel ändå måste repareras så ser man till att<br />
det som åtgärdats också kan användas av alla – oavsett funktionsförmåga.<br />
• Tillgängliga vallokaler<br />
Kommunen har ett systematiskt arbete som leder fram till att alla lokaler i<br />
kommunen som kan komma att användas som vallokaler är eller blir tillgängliga<br />
för alla kommunmedborgare oavsett medborgarens funktionsförmåga.<br />
Kommentar: handlar främst om att välja lokaler som är tillgängliga. Först om<br />
sådana inte finns handlar det om att åtgärda lokaler så att de blir tillgängliga<br />
• Aktiviteter för tillgängliggörande av kommunens lokaler<br />
Arbete som kommunen gör utöver normal drift och förvaltning för att lokaler<br />
som kommunen äger, bedriver verksamhet i eller på annat sätt styr över är eller<br />
blir tillgängliga.<br />
• Förvaltning, drift och ombyggnad med beaktande av tillgänglighet<br />
Rutiner som kommunen har för att vid normal förvaltning, drift och ombyggnad<br />
se till att inte skapa nya hinder utan att i stället om möjligt eliminera hinder.<br />
Ok som indikatorer.<br />
• Design-för-alla-perspektiv i översiktsplanen<br />
I kommunens översiktsplan eller i översiktsplanearbete ingår att kommunen ska<br />
beakta tillgänglighet.<br />
19
Ok som indikator. Design för alla borde ändras till tillgänglighet. Begreppet bör<br />
dock finnas kvar och testas i övriga kommuner.<br />
• Arbetar för en tillgänglig kollektivtrafik<br />
Vid upphandling av kollektivtrafiken ställs krav på att den ska utformas så att<br />
alla kan använda den oavsett funktionsförmåga.<br />
Ok som indikator. Men upphandling bör ändras till ett vidare begrepp.<br />
• Rutin för webbutveckling med beaktande av tillgänglighet<br />
Rutiner finns för hur tillgänglighet ska skapas vid utveckling och förändring av<br />
kommunens webbplats – kommunen använder sig av Vägledningen för 24-<br />
timmarswebben 2.0 i sitt arbete.<br />
Ok som indikator.<br />
• Rutin i samband med kommunikation, information och beslut till medborgarna<br />
med beaktande av tillgänglighet<br />
Kommunen har rutiner för hur information till och från medborgare ska planeras<br />
och genomföras för att alla medborgare oavsett förmåga ska kunna delta.<br />
Ok som indikator.<br />
• Rutiner för sammankomster och möten med medborgarna – med beaktande av<br />
tillgänglighet<br />
Kommunen har rutiner för hur möten med medborgare ska planeras och<br />
genomföras för att alla medborgare oavsett förmåga ska kunna delta.<br />
Ok som indikator.<br />
• Rekryteringsrutiner med beaktande av tillgänglighet<br />
Kommunens rutiner för rekrytering beaktar att sökanden kan ha varierande<br />
funktionsnedsättningar. Det kan bland annat innebära att annonsering, lokaler<br />
intervjuer är tillgängliga oavsett sökandens funktionsförmåga.<br />
Ok som indikator. Det är frågan om det är rutiner det handlar om eller om det<br />
snarare är frågan om sunt förnuft och bemötande. Att avpersonifiera<br />
ansökningarna kan vara ett stöd i rekryteringsprocessen.<br />
20
Intervju med Tidaholms kommun<br />
Medverkande:<br />
ElsieMarie Sjögren, Miljö- och bygg. Arbetat fram hkpprogram<br />
Günher Hähnert, kommunchef<br />
Mikael Brisman v ordf kommunstyrelsen<br />
Agneta Tilly, kommunsekreterare, nyligen utsedd till<br />
tillsamordnare<br />
Maria Johansson, Personaladm.<br />
Elisabeth Wärmegård, LSS-enhetschef, sekr i kom. hkprådet<br />
Olof Kling, Verksamhetschef park och gata,<br />
Bernt Berntsson, ordf DHR<br />
Sören Hansson, <strong>Handisam</strong><br />
Oscar Grönvall, <strong>Tyréns</strong> AB<br />
Presentation av kommunen<br />
Folkmängd: ca 12 500 inv<br />
Tidaholm fick utmärkelsen årets tillgänglighetskommun 2003. Utmärkelsen fick<br />
man bland annat för den större ombyggnad som genomfördes i centrum, där man<br />
tog stor hänsyn till tillgänglighetsfrågorna, vidare hade man samma år tagit fram<br />
ett handikappolitiskt program som uppmärksammades.<br />
Kommunchefen uttryckte viss förvåning över att tillgänglighet inte är ett helt<br />
naturligt begrepp i alla sammanhang idag.<br />
Kommunen har en särskild ritningsgranskningsgrupp som granskar alla planer<br />
och byggprojekt. Man har också ett väl fungerande handikappråd som är ett bra<br />
diskussionsforum för handikappfrågorna. Det man ser en viss fara i, är att Bernt<br />
B är en stor eldsjäl och skulle han av någon anledning sluta med sitt arbete så<br />
finns det en risk att verksamheten går ner på sparlåga.<br />
Inom region Västra Götaland har man tagit fram en särskild standard för<br />
tillgänglighet. Arbetet har genomförts i samarbete mellan SRF, HSO och DHR.<br />
Kommentarer till ”Verktyget” i stort<br />
Kommunen såg inga hinder för att <strong>Handisam</strong> tar fram indikatorverktyget, trots<br />
att det finns en rad olika sektorsmyndigheter som också arbetar med<br />
tillgänglighetsfrågorna. Övriga myndigheter jobbar mest med delområden. Man<br />
upplever det som positivt att det är många myndigheter som arbetar med<br />
frågorna.<br />
Man ser gärna att det finns en indikator som visar på hur stort politiskt intresse<br />
som finns för frågorna. Många gånger upplever man att det är detta engagemang<br />
som saknas. Ur politikernas syn ser man dock att det är viktigt att<br />
förvaltningarna själva arbetar med frågorna.<br />
21
Indikatorn om tillgänglighetsguide som Göteborg föreslagit ser man mer som ett<br />
mått under kommunikation.<br />
Utifrån den beskrivning av indikatorverktyget som gavs ser man det som mest<br />
naturligt att indikatorerna besvaras av respektive fackområde, men att det hela<br />
samordnas av en person som också besvarar övergripande frågor.<br />
Efter att ha diskuterat samtliga indikatorer enligt nedan kunde man konstatera att<br />
det är viktigt att ta fram tydliga och konkreta frågor inom respektive indikator<br />
om det ska vara möjligt att jämföra svaren mellan olika kommuner. Dessa frågor<br />
behöver sannolikt också stämmas av med en rad kommuner.<br />
Precis som i Göteborg tyckte man att det borde räcka med antal<br />
kommuninnevånare som jämförelsetal. Övriga tal beror på så många andra<br />
faktorer så de är svåra att jämföra mot.<br />
<strong>Handisam</strong> hoppas på att indikatorverktyget ska bli en naturlig del i kommunens<br />
arbete och menar att det på sikt kan vara ekonomiskt lönsamt för kommunen att<br />
medverka i arbetet. I första hand ser man det som att ett tillgängligare samhälle i<br />
stort minskar kostnaderna för särlösningar och genom att följa upp sitt arbetssätt<br />
för en bättre tillgänglighet når man målet snabbare. Kommunen håller i princip<br />
med om resonemanget, men har lite svårt att se kopplingen i dagsläget.<br />
Man reagerade till viss del på begreppet ”bäst i klassen” eftersom man inte vill<br />
att tillgänglighetsarbetet ska bli någon slags tävling mellan kommuner utan att<br />
man i första hand ska hjälpa varandra till ett bra resultat.<br />
Det viktigaste incitamentet för att vara med i arbetet, är den möjlighet att hitta<br />
goda exempel hos andra kommuner som man kommer att få genom materialet.<br />
Många gånger utvecklar man verksamheten just genom att ha kontakt med andra<br />
kommuner som är duktiga på ett område.<br />
Man ser inga problem med att handkapporganisationerna fungerar som<br />
brukarrevisorer för indikatorerna. Man ser snarare deras roll som ett naturligt<br />
komplement till dagens lekmannarevisorer. Vidare trycker man på ordinarie<br />
revisorers självständiga roll och att om dessa vill detaljgranska arbetet med<br />
tillgänglighet så står det revisorn fritt att välja metod för detta. Man ser dock att<br />
indikatorerna kan vara ett bra verktyg för deras revisionsarbete.<br />
Indikatorerna<br />
<strong>Handisam</strong>s lista över indikatorer gicks igenom och man konstaterade att<br />
samtliga föreslagna indikatorer är rimliga att ha med. Vissa föreslagna<br />
indikatorer sågs dock mer som mått på andra indikatorer än egna sådana. I<br />
kommunens handikappolitiska program är flera av indikatorerna med som<br />
åtgärdsområde, kommunen har för avsikt att göra en avstämning och se hur<br />
mycket av programmet som har genomförts hittills. I något fall fanns synpunkter<br />
på den exakta formuleringen, vilket framgår av kommentarerna till respektive<br />
indikator nedan:<br />
22
• Policy– angående arbete med tillgänglighet<br />
En policy anger hur organisationen/enheten ska arbeta samt vad som ska<br />
omfattas i detta arbete. I vissa fall innehåller policyn också ett tidsperspektiv.<br />
(Ordet policy kan ofta ersättas med ord som principer, riktlinjer, politik eller<br />
inriktning.)<br />
Ok som indikator. Kommunen har ett handikappolitiskt program, som man<br />
tycker väl överensstämmer med indikatorbegreppet policy/handlingsplan.<br />
• Genomförandeansvar<br />
Av kommunens dokumentation/organisation/befattningsbeskrivningar framgår<br />
det tydligt vilka personer/funktioner som ansvarar för genomförandet av<br />
tillgänglighetsarbetet i kommunens olika förvaltningar.<br />
Ok som indikator. Man har precis utsett Agneta T till att ha det samordnande<br />
och pådrivande ansvaret.<br />
• Pådrivaransvar – för att handikapperspektivet kommer med i de generella<br />
processerna<br />
Av kommunens dokumentation/organisation/befattningsbeskrivningar framgår<br />
det tydligt att någon/några har getts en pådrivande roll. Med andra ord har<br />
någon/några utsetts till att driva på så att andra tar sitt ansvar för genomförandet<br />
av handikapperspektivet i de generella processerna.<br />
Ok som indikator. Håller med i Göteborgs kommentar om att Pådrivande kan<br />
misstolkas och bör ev vara samordnande istället<br />
• Budget för enkelt avhjälpta hinder<br />
Pengar finns avsatta i budget för tillgänglighetsskapande<br />
åtgärder/tillgänglighetsarbete (borttagande av befintliga hinder som annars inte<br />
skulle tas bort inom rimlig tid)<br />
Ok som indikator. Finns dock ingen sådan budget för tillfället då man haft<br />
investeringsstopp under två år.<br />
• Budget för pådrivaransvaret<br />
Pengar finns avsatta i budget för uppgiften att vara pådrivande<br />
Det känns konstigt att prata om en budget för pådrivaransvar, det hade varit<br />
bättre att prata om en budget kopplat till genomförandet/handlingsplanen<br />
istället.<br />
• Tillgänglighetsdokumentering<br />
Systematisk dokumentation i kommunens geografiska informationssystem, GIS,<br />
av verkligheten utifrån mått som är viktiga för tillgängligheten till olika delar i<br />
kommunen till exempel gatukorsningar inventeringen av enkelt avhjälpta hinder.<br />
Ok som indikator. Att tillgänglighetsdokumentationen genomförs i Gis ser man<br />
inte som den viktigaste delen i indikatorn, men det är dock viktigt att det finns en<br />
23
dokumentation som man kan följa upp. Kommunen medverkar i en webbaserad<br />
tillgänglighetsdatabas, tillgänglighetsguide, som Västsvenska turistrådet har<br />
tagit fram. En fråga om GIS bör finnas med för att trycka på detta som ett<br />
verktyg att ha med i den ordinarie verksamheten.<br />
• Samverkansrutin för användarinflytande<br />
Rutiner för samverkan om tillgänglighetsfrågor med de lokala<br />
handikapporganisationerna. Rutiner kan vara skriftliga och benämnas på olika<br />
sätt. Med rutin menas dock att det är ett förfarande som används regelmässigt.<br />
Ok som indikator. Har ett bra samarbete idag. Förutom den lokala samverkan<br />
ser man det som viktigt att skapa möjligheter för samverkan med andra<br />
kommuner.<br />
• Rutin för medborgarna att påtala brister i tillgängligheten<br />
Rutin som gör det möjligt för kommunens medborgare att samverka med<br />
kommunen i skapandet av en kommun där alla kan vara delaktiga. Rutiner kan<br />
vara skriftliga och benämnas på olika sätt. Med rutin menas dock att det är ett<br />
förfarande som används regelmässigt.<br />
Ok som indikator. Det finns redan idag möjlighet att påtala brister till<br />
kommunen, men det finns inga nedtecknade rutiner på hur ärendena ska<br />
hanteras. Synpunkter från handikapporganisationerna tas upp via<br />
handikapprådet.<br />
Beroende på hur frågorna ställs inom indikatorområdet kan man både svara ja<br />
och nej på att man har rutiner. Kommunen hanterar redan idag ärenden av<br />
detta slag, vilket innebär att man har en praktisk rutin för det hela, men man har<br />
inte någon nedskriven rutin i det fall att någon eller några nyckelpersoner<br />
försvinner ur systemet.<br />
• Upphandlings/inköpsrutin – med beaktande av tillgänglighet.<br />
Rutiner där krav angående tillgänglighet för personer med nedsatt<br />
funktionsförmåga i samband med upphandling/inköp kan tas med. Rutiner kan<br />
vara skriftliga och benämnas på olika sätt. Med rutin menas dock att det är ett<br />
förfarande som används regelmässigt.<br />
Ok som indikator. Krav vid upphandling är absolut relevant. När man<br />
genomförde ombyggnaden av torget hade man en projektör från Jönköping som<br />
är duktig på dessa frågor. Vidare så var kommunen själva med, med sin<br />
kompetens. Vidare har man redan idag rutiner för att inköp av ”allergifria”<br />
städprodukter. Man ser dock att det finns fler områden som kan bli aktuella,<br />
exemplet kopiator diskuterades.<br />
Fysiska åtgärderna kan samlas till en rubrik. Kanske bör göras inom fler<br />
områden<br />
• Planer/riktlinjer/rutiner/policy för hur kommunen ska arbeta med enkelt avhjälpa<br />
hinder<br />
24
Kommunen har ett arbetssätt för att systematiskt eliminera kommunens alla<br />
enkelt avhjälpta hinder.<br />
• Passa-på-rutiner med beaktande av tillgänglighet<br />
Rutiner finns för hur tillgänglighet ska beaktas i samband med passa-pååtgärder,<br />
d.v.s. att då något till exempel ändå måste repareras så ser man till att<br />
det som åtgärdats också kan användas av alla – oavsett funktionsförmåga.<br />
Är passa-på-åtgärder ett vedertaget begrepp? Är detta inte en del av förvaltning<br />
och drift?<br />
• Tillgängliga vallokaler<br />
Kommunen har ett systematiskt arbete som leder fram till att alla lokaler i<br />
kommunen som kan komma att användas som vallokaler är eller blir tillgängliga<br />
för alla kommunmedborgare oavsett medborgarens funktionsförmåga.<br />
Kommentar: handlar främst om att välja lokaler som är tillgängliga. Först om<br />
sådana inte finns handlar det om att åtgärda lokaler så att de blir tillgängliga.<br />
Tveksamt om vallokaler behöver vara en egen punk, är mer ett mått.<br />
• Aktiviteter för tillgängliggörande av kommunens lokaler<br />
Arbete som kommunen gör utöver normal drift och förvaltning för att lokaler<br />
som kommunen äger, bedriver verksamhet i eller på annat sätt styr över är eller<br />
blir tillgängliga.<br />
• Förvaltning, drift och ombyggnad med beaktande av tillgänglighet<br />
Rutiner som kommunen har för att vid normal förvaltning, drift och ombyggnad<br />
se till att inte skapa nya hinder utan att i stället om möjligt eliminera hinder.<br />
Ok som indikatorer.<br />
• Design-för-alla-perspektiv i översiktsplanen<br />
I kommunens översiktsplan eller i översiktsplanearbete ingår att kommunen ska<br />
beakta tillgänglighet.<br />
Ok som indikator. Design för alla borde ändras till tillgänglighet.<br />
• Arbetar för en tillgänglig kollektivtrafik<br />
Vid upphandling av kollektivtrafiken ställs krav på att den ska utformas så att<br />
alla kan använda den oavsett funktionsförmåga.<br />
Ok som indikator. Även om målet är att minska särlösningar för<br />
funktionshindrade så upplever man detta som svårt när det gäller<br />
kollektivtrafiken inom kommunen, eftersom färdtjänst är den enda formen av<br />
kollektivtrafik för många. Inom huvudorten Tidaholm är det bara regionbussar<br />
som trafikerar så även här är det svårt att åka ordinarie kollektivtrafik.<br />
• Rutin för webbutveckling med beaktande av tillgänglighet<br />
25
Rutiner finns för hur tillgänglighet ska skapas vid utveckling och förändring av<br />
kommunens webbplats – kommunen använder sig av Vägledningen för 24-<br />
timmarswebben 2.0 i sitt arbete.<br />
Ok som indikator. Del av kommunikation nedan.<br />
• Rutin i samband med kommunikation, information och beslut till medborgarna med<br />
beaktande av tillgänglighet<br />
Kommunen har rutiner för hur information till och från medborgare ska planeras<br />
och genomföras för att alla medborgare oavsett förmåga ska kunna delta.<br />
Ok som indikator. Man har delvis anpassat sin hemsida, men det finns mer att<br />
göra. Vidare har man ett samarbete med en rad andra kommuner som bland<br />
annat har inneburit att man gått kurser i att skriva på ett lättfattligt sätt. Det är<br />
viktigt att kunna sätta jämförbara mått inom området och därför precisera vad<br />
som krävs. (lättläst, PDF-format, Info om en lokal passar el, rök, hund osv<br />
allegiker)<br />
• Rutiner för sammankomster och möten med medborgarna – med beaktande av<br />
tillgänglighet<br />
Kommunen har rutiner för hur möten med medborgare ska planeras och<br />
genomföras för att alla medborgare oavsett förmåga ska kunna delta.<br />
Ok som indikator.<br />
• Rekryteringsrutiner med beaktande av tillgänglighet<br />
Kommunens rutiner för rekrytering beaktar att sökanden kan ha varierande<br />
funktionsnedsättningar. Det kan bland annat innebära att annonsering, lokaler<br />
intervjuer är tillgängliga oavsett sökandens funktionsförmåga.<br />
Ok som indikator. Kommunen är idag vaksam på att annonserna inte är skrivna<br />
så att dessa stänger ute någon sökande på ett diskriminerande sätt. Det<br />
viktigaste är att man kan lösa problem innan de uppstår och att man är öppen<br />
och flexibel för lösningar.<br />
26
Intervju med Lomma kommun<br />
Medverkande:<br />
Mats Jepson, Bitr. teknisk chef<br />
Bo Johansson, Byggnadsingenjör<br />
Rubert Svensson, Fastighetschef<br />
Lars Nordhemmer, Chef kommunteknik<br />
Sören Hansson, <strong>Handisam</strong><br />
Oscar Grönvall, <strong>Tyréns</strong> AB<br />
Presentation av kommunen<br />
Folkmängd: ca 18 000 inv<br />
Lomma har tidigare haft en tillgänglighetsrådgivare som påbörjade en<br />
övergripande inventering av enkelt avhjälpta hinder. I samband med att<br />
rådgivaren slutade gick också arbetet med inventeringen ner på sparlåga. Arbetet<br />
återupptogs för ett år sedan då man tog hjälp av allmänheten och gick ut med en<br />
enkät i kommuntidningen. Man fick in ett 20 tal svar. Vidare har man gått ut<br />
med en enkät till skolorna och bett personalen beskriva tillgängligheten på<br />
skolan. Tanken har varit att man vill få en helhetsbild först, som politikerna kan<br />
ta ställning till och som fortsatt arbete sedan kan bygga på.<br />
Kommunen upplever att arbetet med enkelt avhjälpta hinder känns lite luddigt i<br />
kanten och att det är svårt att greppa för de tjänstemän som inte är specialiserade<br />
på frågorna. I den samarbetsgrupp som finns med Kävlinge, Svedala och<br />
Staffanstorps kommuner, har man uttryckt samma uppfattning.<br />
Kommunen har en budget på ca 2 miljoner som används till<br />
tillgänglighetsåtgärder. Flera åtgärder görs också som delar i andra drifts- eller<br />
investeringsprojekt.<br />
En större satsning har skett i samarbete med Skånetrafiken för att skapa<br />
tillgängliga hållplatser. Inledningsvis var dock inte bussarna tillgängliga, men<br />
flertalet bussar är det idag. Skånetrafiken markerar i sina tidtabeller vilka bussar<br />
som är tillgängliga för rörelsehindrade. Chaufförerna har också fått utbildning i<br />
frågorna.<br />
Man har som rutin att försöka åtgärda de synpunkter som kommer in från<br />
allmänheten. Likaså menar man att det ligger i dagens nybyggnadsuppdrag att ta<br />
hänsyn till tillgänglighetsfrågorna. Byggnadsingenjören har en egen<br />
inventeringsmall som han använder när han är ute i olika lokaler. Man upplever<br />
det dock svårare att greppa i utemiljön där flera olika intressen kommer i<br />
konflikt med varandra. Ett aktuellt exempel är en strandpromenad som är tänkt<br />
att gå förbi en rad villor med tomter en bit ut i vattnet. Tomtägarna accepterar en<br />
smal stig där man bara kan gå men inte en bredare hårdgjord yta som också<br />
skulle fungera för rullstol. Man är rädd att den bredare stigen kommer att<br />
medföra att fler cyklar på stigen, vilket man inte vill.<br />
27
Kommentarer till ”Verktyget” i stort<br />
Indikatorerna som de är utformade idag går delvis in i varandra. Man efterlyser<br />
en mer detaljerad information om vad som är tillgängligt och inte är tillgängligt.<br />
Den bredden som dagens indikatorområden beskriver upplever man som<br />
positivt, det ger en bredare bild av tillgänglighetsarbetet än vad man tänker på i<br />
det dagliga arbetet.<br />
Med vetskap om att det många gånger är svårt att få in svar på för omfattande<br />
frågeformulär, ser man dock en fördel i att minska antalet frågeområde något.<br />
För kommunens del skulle en beskrivning som innehåller samverkansrutiner,<br />
budget, genomförande ansvar och nämndplanen ge en hyfsad beskrivning av<br />
kommunens arbete. Oavsett vilka frågor som tas med är det viktigt att materialet<br />
känns lockande att svara på.<br />
Ska man ha bedömningsfrågor så bör dessa frågor besvaras av samtliga<br />
förvaltningar. Man är dock tveksam till rimlighetsbedömningar i dessa<br />
sammanhang.<br />
Man tycker det är bra att ha en rad olika jämförelsetal, det viktigaste är dock<br />
antalet invånare.<br />
Att prata om ekonomiska incitament i samband med tillgänglighetsarbetet känns<br />
väldigt långsiktigt. Kommunen vill hellre beteckna det som att man gör olika<br />
tillgänglighetsåtgärder av sociala skäl.<br />
Att kunna jämföra sig med andra gillar kommunens politiker, vilket kan vara ett<br />
incitament för kommunen att vara med i ”enkäten”. Man tycker dock att det är<br />
ovärdigt att tävla i den här typen av frågor.<br />
Man ser också en fördel i att materialet kompletteras med någon form av<br />
idékatalog. Det hade varit bra att kunna söka på olika typer av lösningar och<br />
finna olika beprövade lösningar där man redan genomgått stadiet med olika<br />
barnsjukdomar. Likaså hade det varit bra att komma åt mer litteratur på webben.<br />
Man är tveksam till en särskild tillgänglighetsrevision med<br />
handikapporganisationerna som lekmannarevisorer. Det blir allt för<br />
personberoende om man använder sig av handikapporganisationerna. Det är<br />
viktigt att arbetet kommer ”inifrån”. Revisorer kan mer kväva arbetet med sin<br />
kontrollfunktion.<br />
Webbsidan kan med fördel ligga fristående hos <strong>Handisam</strong>. Den kan givetvis<br />
finnas länkad från Sveriges kommuner och landsting med flera, men den<br />
kommer nog mest till sin rätt på en särskild sida för dessa frågor.<br />
Man ser inga konflikter i att <strong>Handisam</strong> arbetar med dessa indikatorer som i vissa<br />
delar går in på andra sektorsmyndigheters områden. Man känner bara till att<br />
kommunen samarbetar med sektorsmyndigheten Vägverket och då är det oftast i<br />
samfinansieringsärenden där tillgänglighet oftast endast är en mindre del.<br />
28
Trots knappa personalresurser tycker man den här utvecklingen av ett verktyg är<br />
så viktig att man gärna vill vara med på det fortsatta arbetet också.<br />
Indikatorerna<br />
<strong>Handisam</strong>s lista över indikatorer gicks igenom och man konstaterade att<br />
samtliga föreslagna indikatorer är rimliga att ha med:<br />
• Policy– angående arbete med tillgänglighet<br />
En policy anger hur organisationen/enheten ska arbeta samt vad som ska<br />
omfattas i detta arbete. I vissa fall innehåller policyn också ett tidsperspektiv.<br />
(Ordet policy kan ofta ersättas med ord som principer, riktlinjer, politik eller<br />
inriktning.)<br />
Kommunen har ingen skriftlig policy för tillgänglighetsfrågor, men man<br />
upplever att frågorna finns i tjänstemännens medvetande. Arbetet finns dock<br />
med som en punkt i nämndsplanen som styr förvaltningens arbete. Man upplever<br />
att det är viktigast att man jobbar med frågorna och inte att det finns ett<br />
dokument. Ett dokument kan dock vara bra för att kommunicera frågorna.<br />
• Genomförandeansvar<br />
Av kommunens dokumentation/organisation/befattningsbeskrivningar framgår<br />
det tydligt vilka personer/funktioner som ansvarar för genomförandet av<br />
tillgänglighetsarbetet i kommunens olika förvaltningar.<br />
I vissa sammanhang finns det ett utpekat ansvar, men oftast är det något som<br />
ligger på varje persons ansvar.<br />
• Pådrivaransvar – för att handikapperspektivet kommer med i de generella<br />
processerna<br />
Av kommunens dokumentation/organisation/befattningsbeskrivningar framgår<br />
det tydligt att någon/några har getts en pådrivande roll. Med andra ord har<br />
någon/några utsetts till att driva på så att andra tar sitt ansvar för genomförandet<br />
av handikapperspektivet i de generella processerna.<br />
Biträdande tekn. chefen har idag ett pådrivande och ett samordnande ansvar för<br />
tillgänglighetsfrågor. Man ser dock de båda begreppen som två helt skilda saker<br />
och tycker att båda bör finnas med i indikatorarbetet.<br />
• Budget för enkelt avhjälpta hinder<br />
Pengar finns avsatta i budget för tillgänglighetsskapande<br />
åtgärder/tillgänglighetsarbete (borttagande av befintliga hinder som annars inte<br />
skulle tas bort inom rimlig tid)<br />
Det finns medel för tillgänglighetsåtgärder i flera olika former. Att bara prata<br />
om enkelt avhjälpta hinder blir för snävt.<br />
• Budget för pådrivaransvaret<br />
Pengar finns avsatta i budget för uppgiften att vara pådrivande<br />
Se ovan.<br />
29
• Tillgänglighetsdokumentering<br />
Systematisk dokumentation i kommunens geografiska informationssystem, GIS,<br />
av verkligheten utifrån mått som är viktiga för tillgängligheten till olika delar i<br />
kommunen till exempel gatukorsningar inventeringen av enkelt avhjälpta hinder.<br />
Ok som indikator.<br />
• Samverkansrutin för användarinflytande<br />
Rutiner för samverkan om tillgänglighetsfrågor med de lokala<br />
handikapporganisationerna. Rutiner kan vara skriftliga och benämnas på olika<br />
sätt. Med rutin menas dock att det är ett förfarande som används regelmässigt.<br />
Ok som indikator. Har samarbete med handikapporganisationerna idag.<br />
• Rutin för medborgarna att påtala brister i tillgängligheten<br />
Rutin som gör det möjligt för kommunens medborgare att samverka med<br />
kommunen i skapandet av en kommun där alla kan vara delaktiga. Rutiner kan<br />
vara skriftliga och benämnas på olika sätt. Med rutin menas dock att det är ett<br />
förfarande som används regelmässigt.<br />
Ok som indikator. Har en internetbaserad klagomålsfunktion, LUKAS”<br />
• Upphandlings/inköpsrutin – med beaktande av tillgänglighet.<br />
Rutiner där krav angående tillgänglighet för personer med nedsatt<br />
funktionsförmåga i samband med upphandling/inköp kan tas med. Rutiner kan<br />
vara skriftliga och benämnas på olika sätt. Med rutin menas dock att det är ett<br />
förfarande som används regelmässigt.<br />
Frågorna ingår naturligt i projekteringsupphandlig. Ställer dock inga<br />
preciserade krav utan förutsätter att kompetensen finns.<br />
• Planer/riktlinjer/rutiner/policy för hur kommunen ska arbeta med enkelt avhjälpa<br />
hinder<br />
Kommunen har ett arbetssätt för att systematiskt eliminera kommunens alla<br />
enkelt avhjälpta hinder.<br />
Ok som indikator.<br />
• Passa-på-rutiner med beaktande av tillgänglighet<br />
Rutiner finns för hur tillgänglighet ska beaktas i samband med passa-pååtgärder,<br />
d.v.s. att då något till exempel ändå måste repareras så ser man till att<br />
det som åtgärdats också kan användas av alla – oavsett funktionsförmåga.<br />
Ok som indikator.<br />
• Tillgängliga vallokaler<br />
Kommunen har ett systematiskt arbete som leder fram till att alla lokaler i<br />
kommunen som kan komma att användas som vallokaler är eller blir tillgängliga<br />
för alla kommunmedborgare oavsett medborgarens funktionsförmåga.<br />
30
Kommentar: handlar främst om att välja lokaler som är tillgängliga. Först om<br />
sådana inte finns handlar det om att åtgärda lokaler så att de blir tillgängliga.<br />
Finns ansvarig<br />
• Aktiviteter för tillgängliggörande av kommunens lokaler<br />
Arbete som kommunen gör utöver normal drift och förvaltning för att lokaler<br />
som kommunen äger, bedriver verksamhet i eller på annat sätt styr över är eller<br />
blir tillgängliga.<br />
• Förvaltning, drift och ombyggnad med beaktande av tillgänglighet<br />
Rutiner som kommunen har för att vid normal förvaltning, drift och ombyggnad<br />
se till att inte skapa nya hinder utan att i stället om möjligt eliminera hinder.<br />
Ok som indikatorer.<br />
• Design-för-alla-perspektiv i översiktsplanen<br />
I kommunens översiktsplan eller i översiktsplanearbete ingår att kommunen ska<br />
beakta tillgänglighet.<br />
Ok som indikator. Design för alla borde ändras till tillgänglighet. Tycker dock<br />
att frågorna i första hand blir aktuella i detaljplanearbetet.<br />
• Arbetar för en tillgänglig kollektivtrafik<br />
Vid upphandling av kollektivtrafiken ställs krav på att den ska utformas så att<br />
alla kan använda den oavsett funktionsförmåga.<br />
Arbete sker i samarbete med Skånetrafiken.<br />
• Rutin för webbutveckling med beaktande av tillgänglighet<br />
Rutiner finns för hur tillgänglighet ska skapas vid utveckling och förändring av<br />
kommunens webbplats – kommunen använder sig av Vägledningen för 24-<br />
timmarswebben 2.0 i sitt arbete.<br />
Ok som indikator.<br />
• Rutin i samband med kommunikation, information och beslut till medborgarna med<br />
beaktande av tillgänglighet<br />
Kommunen har rutiner för hur information till och från medborgare ska planeras<br />
och genomföras för att alla medborgare oavsett förmåga ska kunna delta.<br />
Ok som indikator. Info finns tillgänglig via datorer på biblioteken. Viss<br />
information förmedlas via lokaltidning, övriga media och via<br />
informationsmöten.<br />
• Rutiner för sammankomster och möten med medborgarna – med beaktande av<br />
tillgänglighet<br />
Kommunen har rutiner för hur möten med medborgare ska planeras och<br />
genomföras för att alla medborgare oavsett förmåga ska kunna delta.<br />
31
Ok som indikator. Idag är det standard med hörslinga och hiss till olika<br />
samlingslokaler.<br />
• Rekryteringsrutiner med beaktande av tillgänglighet<br />
Kommunens rutiner för rekrytering beaktar att sökanden kan ha varierande<br />
funktionsnedsättningar. Det kan bland annat innebära att annonsering, lokaler<br />
intervjuer är tillgängliga oavsett sökandens funktionsförmåga.<br />
Ok som indikator, men frågan berör i första hand personalenheten.<br />
32
Intervju med Kiruna kommun<br />
Medverkande:<br />
Agneta Heikkillä, Handikappkonsulent<br />
Stig Nyström, Webbansvarig<br />
Ulrika Hannu, Informationsansvarig<br />
Ola Rova, Webbtekniker<br />
Gert Mörtvik, Byggnadsinspektör<br />
Lars Johansson, Gatuingenjör, Kommunteknik (utförarenhet)<br />
Joel Alkvist, Trafikingenjör/planerare (beställare)<br />
Benny Tavér, Fastighetsförvaltare KBAB (utförarenhet)<br />
Ola Balke, <strong>Handisam</strong><br />
Oscar Grönvall, <strong>Tyréns</strong> AB<br />
Presentation av kommunen<br />
Folkmängd: ca 26 000 inv<br />
Kiruna är Sveriges nordligaste kommun och till ytan världens näst största.<br />
Kiruna grundades i slutet av 1800-talet i samband med att man börjat bryta<br />
järnmalm i området. Gruvverksamheten har fortfarande stor betydelse för<br />
samhället. Man planerar för närvarande för en flytt av stora delar av Kiruna<br />
centrum för att gruvdriften ska kunna fortsätta. Delar av flytten kommer att ske<br />
inom 5-10 år med en fortsättning 40 år framåt i tiden.<br />
Kommunen har under flera år arbetat aktivt med tillgänglighetsfrågor och har<br />
sedan år 2000 haft särskilda pengar (11 miljoner kr) för att genomföra<br />
tillgänglighetsåtgärder inom projektet ”Handikappvänlig kommun år 2000”.<br />
Inom projektet har man bland annat genomfört ombyggnader av flertalet<br />
övergångsställen så att dessa blivit tillgängliga, vidare har man gjort<br />
anpassningar i en rad skolor och andra kommunala lokaler. Man har också<br />
arbetat aktivt med att ta fram taktila kartor, bland annat har man tagit fram en<br />
kommunkarta så att man som synskadad har möjlighet att få en överblick av<br />
kommunen på samma sätt som seende gör genom en översiktskarta. Vidare har<br />
man tagit fram en taktil karta på den rondell som nyligen byggts.<br />
Handikappkonsulenten som varit spindeln i nätet för detta arbete och har också<br />
arbetet aktivt med att medvetandegöra behovet av tillgänglighet till andra<br />
verksamheter. Handikapprådet ger förslag på vilka åtgärder som ska göras och<br />
sedan beslutar fullmäktige om åtgärderna. Inom handikapprådet finns också en<br />
särskild granskningsgrupp som studerar planer/ritningar och ger stöd i olika<br />
sammanhang.<br />
Kommunen har i huvudsak två informationskanaler förutom den externa<br />
mediabevakningen. Kommunen har genom undersökningar funnit att man når<br />
flest kommuninvånare genom att annonsera i det lokala annonsbladet som sprids<br />
till samtliga hushåll inom kommunen. Den andra informationskanalen är<br />
kommunens hemsida. På hemsidan kan man komma åt de annonser som finns i<br />
annonsbladet digitalt också. Kommunen håller för tillfället på att handla upp nytt<br />
webbverktyg som ska tas i bruk under nästa år. Inför detta arbete håller man på<br />
33
att informera sig om hur man bör utforma den nya hemsidan, dels genom<br />
information från Verva (ansvarig myndighet för webbfrågor). Vidare jobbar man<br />
med Vägledningen för 24-timmarswebben.<br />
Byggnadsinspektören har tidigare skrivit till fastighetsägare och påpekat brister<br />
som anmälts av kommuninvånarna. Arbetet ligger för närvarande nere i väntan<br />
på en ny delegationsordning. Man har idag små möjligheter att påtala<br />
tillgänglighetsbrister i samband med bygglovet. Byggsamråden har istället blivit<br />
det naturliga forumet för att påtala eventuella tillgänglighetsbrister.<br />
Kommentarer till ”Verktyget” i stort<br />
Kirunas arbete med de här frågorna bygger till stor del på enskilda personers<br />
engagemang i frågorna, att få ett stöd från myndigheterna upplevs positivt.<br />
Att komplettera indikatorerna med bedömningsfrågor är man tveksam till. Man<br />
ser också en svårighet i att frågorna blir svåra att besvara utifrån kommunens<br />
arbetssätt. Den typ av beskrivning av verksamheten som framkommer vid en<br />
muntlig intervju ger en tydligare beskrivning av kommunens arbetssätt.<br />
Listan med indikatorer kommer indirekt att utgöra en form av rekommendation<br />
till kommunerna om vad som är bra arbetsmetoder för att nå ett tillgängligt<br />
samhälle. Om man vill få genomslagskraft tror man inte att självvärderingen<br />
kommer att fungera utan att det måste ställas någon form av krav.<br />
Rekommendationer biter inte om de inte är ett krav.<br />
Den som kommer att besvara frågorna blir sannolikt handikappkonsulenten som<br />
tar hjälp av övriga i de fall det behövs.<br />
En viktig fråga för arbetet med indikatorerna är att både indikator och mått är<br />
begrepp som är svåra att förstå i sammanhanget. Utifrån ett ”lättläst”-perspektiv<br />
är det viktigt att fundera på om hela arbetet kan formuleras på ett annorlunda<br />
sätt.<br />
Indikatorerna<br />
<strong>Handisam</strong>s lista över indikatorer gicks igenom och man konstaterade att<br />
samtliga föreslagna indikatorer berör området.<br />
• Policy– angående arbete med tillgänglighet<br />
En policy anger hur organisationen/enheten ska arbeta samt vad som ska<br />
omfattas i detta arbete. I vissa fall innehåller policyn också ett tidsperspektiv.<br />
(Ordet policy kan ofta ersättas med ord som principer, riktlinjer, politik eller<br />
inriktning.)<br />
Kommunen har ett handikappolitiskt program, som antogs 2001. Arbetet med<br />
programmet började redan 1999. Programmet har hjälpt till att lyfta frågan.<br />
Tillgänglighetsarbetet har lyfts fram i en rad sammanhang bland annat i en rad<br />
olika media, vid samråd och på en särskild handikappdag.<br />
• Genomförandeansvar<br />
34
Av kommunens dokumentation/organisation/befattningsbeskrivningar framgår<br />
det tydligt vilka personer/funktioner som ansvarar för genomförandet av<br />
tillgänglighetsarbetet i kommunens olika förvaltningar.<br />
Inom kommunen är denna typ av ansvar i huvudsak outtalat och ingår i de<br />
ordinarie rutinerna. Kommunens storlek gör dock att det finns möjlighet till en<br />
bra kommunikation mellan de olika funktionerna, vilket borgar för att arbetet bli<br />
bra. Begreppet genomförandeansvar känns inom vissa verksamhetsområden<br />
svårt att greppa, utifrån kommunens arbetssätt. Byggnadsinspektören ser dock<br />
en tydlig koppling till den delegationsordning som ger honom befogenheter att<br />
som myndighetsperson ingripa i dessa frågor.<br />
• Pådrivaransvar – för att handikapperspektivet kommer med i de generella<br />
processerna<br />
Av kommunens dokumentation/organisation/befattningsbeskrivningar framgår<br />
det tydligt att någon/några har getts en pådrivande roll. Med andra ord har<br />
någon/några utsetts till att driva på så att andra tar sitt ansvar för genomförandet<br />
av handikapperspektivet i de generella processerna.<br />
Handikappkonsulenten har i sin funktion detta pådrivaransvar. Mycket av de<br />
genomförda åtgärderna i samhället beror i huvudsak på att hon haft denna<br />
pådrivande roll. Precis som i övriga kommuner är man lite avvaktande till<br />
begreppet pådrivande och pratar hellre om att vara språkrör för<br />
handikappfrågor.<br />
• Budget för enkelt avhjälpta hinder<br />
Pengar finns avsatta i budget för tillgänglighetsskapande<br />
åtgärder/tillgänglighetsarbete (borttagande av befintliga hinder som annars inte<br />
skulle tas bort inom rimlig tid)<br />
Kommunen har en särskild budget för tillgänglighetsåtgärder i allmänhet. Dessa<br />
pengar styrs utifrån rekommendation av handikapprådet och beslutas av<br />
kommunfullmäktige. Utifrån kommunens arbetssätt ser man en fara i att isolerat<br />
prata om enkelt avhjälpta hinder. Det riskerar att skjuta fokus från huvudfrågan<br />
om att skapa ett tillgängligt samhälle för alla till att bara handla om<br />
gränsdragning mellan enkelt och svårt avhjälpt hinder. I en framtida enkät<br />
skulle kommunen i dagsläget svara att man inte hade en budget för enkelt<br />
avhjälpa hinder. Detta bör beaktas i formuleringen av mått/frågor i det framtida<br />
verktyget. Vid en intervju av det här slaget framgår att kommunen arbetar aktivt<br />
med frågorna, men risken finns att denna information försvinner i ett mer<br />
standardiserat frågeförfarande.<br />
• Budget för pådrivaransvaret<br />
Pengar finns avsatta i budget för uppgiften att vara pådrivande<br />
Handikappkonsulentens tjänst kan ses som en del av denna budget, däremot är<br />
det inte säkert att detta kommer att framgå i ett svar på en standardiserad fråga.<br />
Kommunens arbete med frågorna genomförs inte bara med hjälp av den<br />
särskilda tillgänglighetspotten utan sker också som en del i andra projekt. Man<br />
ser dock att det är en stor fördel att det finns direkt reserverade pengar för<br />
35
denna typ av åtgärder, detta ger frågorna högre status och arbetet förenklas då<br />
man kan vara med och styra frågorna ekonomiskt. Ett område som kräver stora<br />
satsningar framöver är kommunens lekplatser där man börjat arbetet i liten<br />
skala, men där det behövs göras en hel del till.<br />
• Tillgänglighetsdokumentering<br />
Systematisk dokumentation i kommunens geografiska informationssystem, GIS,<br />
av verkligheten utifrån mått som är viktiga för tillgängligheten till olika delar i<br />
kommunen till exempel gatukorsningar inventeringen av enkelt avhjälpta hinder.<br />
Tillgänglighetsdokumentation finns inom projektet för en handikappvänlig<br />
kommun, men man har inte något inventeringsmaterial kopplat till Gis. Som<br />
intervjuare känns det som att kommunen är mer mån om att genomföra åtgärder<br />
direkt när man identifierat hindren än att bara ha en sammanställning av olika<br />
saker som bör åtgärdas på sikt.<br />
• Samverkansrutin för användarinflytande<br />
Rutiner för samverkan om tillgänglighetsfrågor med de lokala<br />
handikapporganisationerna. Rutiner kan vara skriftliga och benämnas på olika<br />
sätt. Med rutin menas dock att det är ett förfarande som används regelmässigt.<br />
Man har ett bra samarbete idag. Handikapprådet är organiserat under<br />
Omsorgsnämnden och har representanter från samtliga nämnder och från<br />
handikapporganisationerna. Man har också en mindre grupp, granskningsgrupp,<br />
bestående av personer från tre handikapporganisationer, handikapprådets<br />
ordförande och handikappkonsulenten.<br />
• Rutin för medborgarna att påtala brister i tillgängligheten<br />
Rutin som gör det möjligt för kommunens medborgare att samverka med<br />
kommunen i skapandet av en kommun där alla kan vara delaktiga. Rutiner kan<br />
vara skriftliga och benämnas på olika sätt. Med rutin menas dock att det är ett<br />
förfarande som används regelmässigt.<br />
HSO skickar ibland in anmälningar till nämnden. Byggnadsinspektören har<br />
tidigare skrivit till fastighetsägare och påpekat brister som anmälts av<br />
kommuninvånarna. Arbetet ligger för närvarande nere i väntan på en ny<br />
delegationsordning. Man har idag små möjligheter att påtala<br />
tillgänglighetsbrister i samband med bygglovet. Byggsamråden har istället blivit<br />
det naturliga forumet för att påtala eventuella tillgänglighetsbrister.<br />
• Upphandlings/inköpsrutin – med beaktande av tillgänglighet.<br />
Rutiner där krav angående tillgänglighet för personer med nedsatt<br />
funktionsförmåga i samband med upphandling/inköp kan tas med. Rutiner kan<br />
vara skriftliga och benämnas på olika sätt. Med rutin menas dock att det är ett<br />
förfarande som används regelmässigt.<br />
Tillgänglighet finns sällan med som en egen punkt vid olika typer av<br />
upphandlingar. Däremot upplever man att kravet på tillgänglighet finns med<br />
outtalat i samtliga projekt och att det är en självklarhet att det ska finnas med.<br />
Man har dock stött på problemet med att tillverkare har en annan bild på vad<br />
36
man anser som tillgängligt, exempelvis har en hisstillverkare gått ut med reklam<br />
om deras ”tillgängliga” hissar vilka inte uppfyller de krav som kommunen<br />
ställer.<br />
• Planer/riktlinjer/rutiner/policy för hur kommunen ska arbeta med enkelt avhjälpa<br />
hinder<br />
Kommunen har ett arbetssätt för att systematiskt eliminera kommunens alla<br />
enkelt avhjälpta hinder.<br />
Kommunen arbetar inte specifikt med enkelt avhjälpta hinder utan ser en fördel i<br />
att titta på tillgängligheten i ett större perspektiv och åtgärdar så väl enkla som<br />
svåra hinder utifrån var åtgärderna bedöms göra mest nytta.<br />
Man har kunnat konstatera att många stora fastighetsägare har i avtal friskrivit<br />
sig kostnaderna för åtgärder som tillkommer på grund av hyresgästernas<br />
verksamhet. I många fall har detta inneburit att det som kan bedömas som<br />
rimligt att finansiera för en större fastighetsägare blir orimligt dyrt för en<br />
enskild butik.<br />
• Passa-på-rutiner med beaktande av tillgänglighet<br />
Rutiner finns för hur tillgänglighet ska beaktas i samband med passa-pååtgärder,<br />
d.v.s. att då något till exempel ändå måste repareras så ser man till att<br />
det som åtgärdats också kan användas av alla – oavsett funktionsförmåga.<br />
Passa-på-åtgärder är ett inarbetat arbetssätt. Begreppet rutin associerar man<br />
gärna till skriftliga dokument vilket man kanske bör tänka på vid fortsatt<br />
formulering av indikatorerna.<br />
• Tillgängliga vallokaler<br />
Kommunen har ett systematiskt arbete som leder fram till att alla lokaler i<br />
kommunen som kan komma att användas som vallokaler är eller blir tillgängliga<br />
för alla kommunmedborgare oavsett medborgarens funktionsförmåga.<br />
Kommentar: handlar främst om att välja lokaler som är tillgängliga. Först om<br />
sådana inte finns handlar det om att åtgärda lokaler så att de blir tillgängliga.<br />
Alla vallokaler är idag tillgängliga. Man har till och med helikopterleverans av<br />
valsedlar från Kebnekaise fjällstation.<br />
• Aktiviteter för tillgängliggörande av kommunens lokaler<br />
Arbete som kommunen gör utöver normal drift och förvaltning för att lokaler<br />
som kommunen äger, bedriver verksamhet i eller på annat sätt styr över är eller<br />
blir tillgängliga.<br />
Kommunen har arbetat mycket med frågan och är på god väg men det finns mer<br />
att göra.<br />
• Förvaltning, drift och ombyggnad med beaktande av tillgänglighet<br />
37
Rutiner som kommunen har för att vid normal förvaltning, drift och ombyggnad<br />
se till att inte skapa nya hinder utan att i stället om möjligt eliminera hinder.<br />
Kommunen beaktar tillgänglighetsfrågorna i sitt arbete. En lokalt viktig<br />
driftsfråga är snöröjningen eftersom man har snö under en stor del av året. För<br />
att förbättra möjligheterna att komma ut även vintertid har man beslutat att<br />
snöröjningen ska ske redan vid 7 cm nysnö istället för 10 cm som tidigare varit<br />
gränsen. Vinterförhållandena och den backiga terrängen innebär också andra<br />
behov av hjälpmedel, till exempel är manuella rullstolar svåranvända medan<br />
permobiler (elrullstolar) klarar förhållandena bättre. Man försöker också skapa<br />
förutsättningar för att man ska kunna använda de naturliga vinterhjälpmedlen<br />
spark och skoter för transporter inom samhället.<br />
• Design-för-alla-perspektiv i översiktsplanen<br />
I kommunens översiktsplan eller i översiktsplanearbete ingår att kommunen ska<br />
beakta tillgänglighet.<br />
Begreppet ”Design för alla” borde ändras till tillgänglighet i indikatorrubriken.<br />
Alla medborgare har fått yttra sig i samband med den fördjupade översiktsplanen<br />
för Kirunas flytt. Här har bland annat ett par handikapporganisationer<br />
yttrat sig och också handikapprådets granskningsgrupp, som har pekat på vikten<br />
av att ta hänsyn till problematiken med lutningar.<br />
Kommunens uppfattning är att tillgänglighetsfrågorna tydligare berörs när man<br />
utformar just fördjupade översikter och detaljplaner än i den med översiktliga<br />
översiktsplanen, varför dessa begrepp bör finnas med som frågor under en<br />
rubrik om fysisk planering..<br />
• Arbetar för en tillgänglig kollektivtrafik<br />
Vid upphandling av kollektivtrafiken ställs krav på att den ska utformas så att<br />
alla kan använda den oavsett funktionsförmåga.<br />
Kommunen är själv trafikhuvudman för kollektivtrafiken i kommunen. Man har<br />
handlat upp låggolvsbussar och bussar med hissar. Trots en tillgänglig<br />
kollektivtrafik, kommer man alltjämt vara beroende av en väl fungerande<br />
färdtjänst. Kommunens storlek gör att det alltid kommer att finnas behov av ett<br />
icke linjebundet färdsätt.<br />
• Rutin för webbutveckling med beaktande av tillgänglighet<br />
Rutiner finns för hur tillgänglighet ska skapas vid utveckling och förändring av<br />
kommunens webbplats – kommunen använder sig av Vägledningen för 24-<br />
timmarswebben 2.0 i sitt arbete.<br />
Kommunen håller för närvarande på att köpa in lämpligt webbverktyg.<br />
Upplägget med en särskild lättlästknapp diskuterades. Företaget funka.nu har<br />
pekat på att det bästa är att man använder sig av lättläst info på hemsidans<br />
huvudsida för att nå bästa effekt. Vidare kan man fundera på om man ska<br />
använda sig av tekniken med korta meningar med lätta ord eller om man ska<br />
38
använda sig av svåra ord också, men då kompletterade med förklaringar.<br />
Kommunen själv efterfrågar en kurs i hur man skriver lättläst.<br />
• Rutin i samband med kommunikation, information och beslut till medborgarna med<br />
beaktande av tillgänglighet<br />
Kommunen har rutiner för hur information till och från medborgare ska planeras<br />
och genomföras för att alla medborgare oavsett förmåga ska kunna delta.<br />
Handikapprådet fungerar idag som en kommunikationslänk till invånarna. I<br />
handikapprådet finns det kontaktpersoner till de viktigaste förvaltningarna som<br />
kan ta upp frågorna internt. Kommunen ser en fördel med att ta fram skriftliga<br />
rutiner för kommunikationen med invånarna. Idag har var och en sitt arbetssätt.<br />
Kommunens särskilda förutsättningar med både finsk- och samisktalande<br />
befolkning innebär också att man måste ta hänsyn till dessa grupper.<br />
• Rutiner för sammankomster och möten med medborgarna – med beaktande av<br />
tillgänglighet<br />
Kommunen har rutiner för hur möten med medborgare ska planeras och<br />
genomföras för att alla medborgare oavsett förmåga ska kunna delta.<br />
I kommunens allmänna möteslokaler finns idag installerat högtalarutrustning<br />
och hörslingor. Idag kan man följa alla fullmäktigemöten via lokalradion eller<br />
via webben. Talarpodiet är tillgängligt med rullstol. I Anslutning till samtliga<br />
möteslokaler som används av kommunen idag, finns det handikapptoalett i<br />
anslutning till lokalerna och det finns inga allergiframkallande växter.<br />
• Rekryteringsrutiner med beaktande av tillgänglighet<br />
Kommunens rutiner för rekrytering beaktar att sökanden kan ha varierande<br />
funktionsnedsättningar. Det kan bland annat innebära att annonsering, lokaler<br />
intervjuer är tillgängliga oavsett sökandens funktionsförmåga.<br />
För redan anställda finns det rehabiliteringsrutiner. Men man har inte skapat<br />
några särskilda rutiner för sådant som att jobbannonser ska vara skrivna på ett<br />
ickediskriminerande sätt eller att kraftiga dofter undviks vid intervjuer.<br />
Kommunen arbetar med ett personalpolitiskt program för tillfället, men hon som<br />
arbetar med detta kunde inte närvara vid mötet.<br />
Slutsatser från kommunbesöket<br />
Kommunerna har idag väldigt varierande organistationer och arbetssätt. Detta<br />
gör att enkla frågor med fasta svarsalternativ behöver kompletteras med en rad<br />
mer beskrivande frågor. Vill man kunna få en djupare förståelse för hur en<br />
kommun arbetar behövs den allmänna beskrivning som getts vid dessa på<br />
platsintervjuer. Bara korta svar om respektive indikatorområde ger en förenklad<br />
bild av kommunens verksamhet och kan kanske till och med bli missvisande i<br />
vissa fall.<br />
Ett viktigt incitament för att kommunerna ska kunna medverka i denna<br />
självvärdering har beskrivits med att man har möjlighet att jämföra sig med<br />
39
andra kommuner och få tips om bra och dåliga arbetssätt. För att nå dit bör en<br />
beskrivning av kommunens framgångsfaktorer vara en del av verktyget.<br />
I Kiruna består enligt min bedömning framgångsfaktorerna i att man har en<br />
drivande handikappkonsulent som varit aktiv och fått med sig övriga<br />
kommunala tjänstemän. Vidare ligger framgången i att det funnits särskilt<br />
avsatta medel för tillgänglighetsåtgärder. Pengarna har varit möjliga att<br />
disponera till direkta tillgänglighetsprojekt men också som en del i andra projekt<br />
där man ”upptäckt” att man behövt kompletterande åtgärder för tillgängligheten.<br />
En sista fundering efter mitt besök i kommunen är mer av filosofisk art, men jag<br />
kan ändå inte släppa tanken. Hur stor del i tillgänglighetsarbetet har historiska<br />
faktorer? Stadens grundare Disponent Hjalmar Lundbom beskrivs av alla jag<br />
mötte vid besöket som en man med stor social framsynthet och man beskriver att<br />
han med dåtidens mått mätt gjorde mycket för kommunens invånare. Hade han<br />
levt idag hade han säkert genomdrivit nödvändiga tillgänglighetsåtgärder med<br />
stor kraft. Denna sociala kraft känns för en utomstående som att den lever kvar i<br />
kommunens väggar och borgar för ett fortsatt framgångsrikt<br />
tillgänglighetsarbete.<br />
40
Intervju med Nykvarns kommun<br />
Medverkande: Möte 1<br />
Urban Dahlberg, samhällsbyggnadschef<br />
Lena Gamberg, planarkitekt<br />
Emily Petersson, <strong>Handisam</strong><br />
Sören Hansson, <strong>Handisam</strong><br />
Sari Wallberg, <strong>Tyréns</strong> AB<br />
Möte 2<br />
Anders Sloma, ekonomichef<br />
Emily Petersson, <strong>Handisam</strong><br />
Sören Hansson, <strong>Handisam</strong><br />
Sari Wallberg, <strong>Tyréns</strong> AB<br />
Presentation av kommunen<br />
Folkmängd: ca 8 500 inv<br />
Nykvarns kommun bildades den 1 januari 1999 efter en delning från Södertälje<br />
kommun. Nykvarn ligger strategiskt utmed E20 och Svealandsbanan. Med tåg<br />
tar man sig till Stockholm eller Eskilstuna på 30 minuter. Kommunen har tre<br />
högstadieskolor, men köper gymnasieskolan av Södertälje och Strängnäs.<br />
Nykvarnpartiet är det största partiet och har politisk majoritet tillsammans med<br />
moderaterna och centerpartiet. Nykvarn är en ung kommun där över 70 % bor i<br />
villa.<br />
Möte 1<br />
Stadsbyggnadskontorets verksamhet innefattar planläggning, bygglov, miljö,<br />
gator och trafik och fastigheter. I Nykvarn är tillgänglighetsarbetet en naturlig<br />
del på stadsbyggnadskontoret. Kommunen har bland annat<br />
• eliminerat nivåskillnader i centrum med hjälp av hissar<br />
• ställt krav på att samtliga flervåningshus (även de med två våningar) ska ha<br />
hissar<br />
• gjort en tillgänglighetsplan 2002 med förslag på åtgärder<br />
• gjort en gång- och cykelplan med fokus på tillgänglighet och trafiksäkerhet<br />
Det pågår just nu ett arbete med ett nytt LSS-boende i kommunen. Projektet är<br />
ett samarbete med KTH.<br />
I Översiktsplanen finns idag ingen egen rubrik med den generella<br />
tillgängligheten i kommunen. Ämnet tas upp under några rubriker, men när den<br />
aktualiseras nästa gång kan det vara en bra förbättring.<br />
Kommunen har bekymmer med hur man ska lösa tillgängligheten vid Nykvarns<br />
station. Idag blir det långa omvägar för personer som använder rullstol.<br />
Kommunen önskar gärna tips på bra lösningar som man kan ta med sig i<br />
diskussionerna med Banverket.<br />
41
Det finns någon form av ett lokalt handikappråd, som i huvudsak består av<br />
äldreorganisationer, det är dock inte några som Samhällsbyggnadskontoret<br />
träffar utan det är snarare kommunalrådet som träffar dem. De får planer etc på<br />
remiss. Det får även vård- och omsorgsförvaltning.<br />
På grund av kommunen storlek är det enkelt att samarbeta över<br />
förvaltningsgränserna. I ledningsgruppen sitter samtliga förvaltningschefer.<br />
Kommentarer till ”Verktyget” i stort<br />
Kommunen tycker att det känns bra med verktyget i stort. Indelningen i de olika<br />
områdena känns relevant. Behovet finns av en webbsida där man kan få tips på<br />
till exempel fysisk utformning, checklistor vid bokning av lokaler och vad man<br />
ska tänka på vid anställningsintervjuer. ´Det är också viktigt att man genom<br />
webbsidan kan hitta andra kommuner i samma storlek och situation som man<br />
kan besöka och dela erfarenheter med.<br />
Någon särskild fundering på om detta går i strid med sektorsmyndigheternas<br />
uppgift har man inte. Precis som i Göteborg och Tidaholm tycker man att det<br />
borde räcka med antal kommuninnevånare som jämförelsetal.<br />
Det är välkommet att handkapporganisationerna fungerar som brukarrevisorer<br />
för indikatorerna. Man ser snarare deras roll som ett måste, annars är det lätt för<br />
kommunen att tro att man gör ett gott arbete men det fungerar inte i slutändan.<br />
Nykvarn tror också att de finns ett intresse hos medborgarna.<br />
Det är synd att just funktionshindrade blir ett område, egentligen vill man ta ett<br />
större grepp och även inkludera barn, äldre etc.<br />
SCB skickar ju varje år ut en 40 sidig enkät som ska fyllas i. Eftersom<br />
kommunen och ledningsgruppen är liten så är den enkel att samordna, men helst<br />
skulle man ju vilja ha denna samordnad också.<br />
Indikatorerna<br />
<strong>Handisam</strong>s lista över indikatorer gicks igenom och man konstaterade att<br />
samtliga föreslagna indikatorer är rimliga att ha med. Till varje indikator finns<br />
en kommentar från kommunen.<br />
• Policy– angående arbete med tillgänglighet<br />
En policy anger hur organisationen/enheten ska arbeta samt vad som ska<br />
omfattas i detta arbete. I vissa fall innehåller policyn också ett tidsperspektiv.<br />
(Ordet policy kan ofta ersättas med ord som principer, riktlinjer, politik eller<br />
inriktning.)<br />
Ok som indikator.<br />
• Genomförandeansvar<br />
42
Av kommunens dokumentation/organisation/befattningsbeskrivningar framgår<br />
det tydligt vilka personer/funktioner som ansvarar för genomförandet av<br />
tillgänglighetsarbetet i kommunens olika förvaltningar.<br />
Ok som indikator. Det finns ingen sådan person i Nykvarns kommun idag, varje<br />
förvaltning ansvarar för sitt eget verksamhetsområde.<br />
• Pådrivaransvar – för att handikapperspektivet kommer med i de generella<br />
processerna<br />
Av kommunens dokumentation/organisation/befattningsbeskrivningar framgår<br />
det tydligt att någon/några har getts en pådrivande roll. Med andra ord har<br />
någon/några utsetts till att driva på så att andra tar sitt ansvar för genomförandet<br />
av handikapperspektivet i de generella processerna.<br />
Ok som indikator.<br />
• Budget för enkelt avhjälpta hinder<br />
Pengar finns avsatta i budget för tillgänglighetsskapande<br />
åtgärder/tillgänglighetsarbete (borttagande av befintliga hinder som annars inte<br />
skulle tas bort inom rimlig tid)<br />
Ok som indikator, fast i Nykvarn finns ingen budget idag utan man arbetar<br />
enligt tillgänglighetsplanen och försöker ta bort hinder inom den ordinarie<br />
verksamheten.<br />
• Budget för pådrivaransvaret<br />
Pengar finns avsatta i budget för uppgiften att vara pådrivande<br />
Lite tveksamt om det är en bra indikator.<br />
• Tillgänglighetsdokumentering<br />
Systematisk dokumentation i kommunens geografiska informationssystem, GIS,<br />
av verkligheten utifrån mått som är viktiga för tillgängligheten till olika delar i<br />
kommunen till exempel gatukorsningar inventeringen av enkelt avhjälpta hinder.<br />
Ok som indikator. Nykvarn arbetar tillsammans med Södertörnskommunerna,<br />
men har inte kommit så långt som man önskat med GIS. I översiktsplanen finns<br />
några kartor från Arcview. Det är välkommet om det nya verktyget tipsar om<br />
GIS-användning och tillgänglighet.<br />
• Samverkansrutin för användarinflytande<br />
Rutiner för samverkan om tillgänglighetsfrågor med de lokala<br />
handikapporganisationerna. Rutiner kan vara skriftliga och benämnas på olika<br />
sätt. Med rutin menas dock att det är ett förfarande som används regelmässigt.<br />
Ok som indikator, som sagt så är det kommunalrådet som träffar dem. Det är<br />
viktigt att även de tysta fångas upp och inte bara de som är högljudda.<br />
• Rutin för medborgarna att påtala brister i tillgängligheten<br />
43
Rutin som gör det möjligt för kommunens medborgare att samverka med<br />
kommunen i skapandet av en kommun där alla kan vara delaktiga. Rutiner kan<br />
vara skriftliga och benämnas på olika sätt. Med rutin menas dock att det är ett<br />
förfarande som används regelmässigt.<br />
Ok som indikator. Idag har den sociala sidan en klagomur men inte på<br />
samhällsbyggnad. Brister påtalas genom att man ringer kommunens växel,<br />
förvaltningen eller går till tidningarna.<br />
• Upphandlings/inköpsrutin – med beaktande av tillgänglighet.<br />
Rutiner där krav angående tillgänglighet för personer med nedsatt<br />
funktionsförmåga i samband med upphandling/inköp kan tas med. Rutiner kan<br />
vara skriftliga och benämnas på olika sätt. Med rutin menas dock att det är ett<br />
förfarande som används regelmässigt.<br />
Ok som indikator. Idag samarbetar Nykvarn med Södertälje. Det finns inte så<br />
mycket idag om tillgänglighet i upphandlingen. Tips på webbsidan skulle också<br />
vara bra.<br />
• Planer/riktlinjer/rutiner/policy för hur kommunen ska arbeta med enkelt avhjälpa<br />
hinder<br />
Kommunen har ett arbetssätt för att systematiskt eliminera kommunens alla<br />
enkelt avhjälpta hinder.<br />
Ok som indikator. Nykvarn hänvisar till tillgänglighetsplanen.<br />
• Passa-på-rutiner med beaktande av tillgänglighet<br />
Rutiner finns för hur tillgänglighet ska beaktas i samband med passa-pååtgärder,<br />
d.v.s. att då något till exempel ändå måste repareras så ser man till att<br />
det som åtgärdats också kan användas av alla – oavsett funktionsförmåga.<br />
OK som indikator. Arbetet pågår ju men det finns inga rutiner nedskrivna.<br />
• Tillgängliga vallokaler<br />
Kommunen har ett systematiskt arbete som leder fram till att alla lokaler i<br />
kommunen som kan komma att användas som vallokaler är eller blir tillgängliga<br />
för alla kommunmedborgare oavsett medborgarens funktionsförmåga.<br />
Kommentar: handlar främst om att välja lokaler som är tillgängliga. Först om<br />
sådana inte finns handlar det om att åtgärda lokaler så att de blir tillgängliga.<br />
Anders Sloma, ekonomichef, var ansvarig för vallokalerna i år.<br />
• Aktiviteter för tillgängliggörande av kommunens lokaler<br />
Arbete som kommunen gör utöver normal drift och förvaltning för att lokaler<br />
som kommunen äger, bedriver verksamhet i eller på annat sätt styr över är eller<br />
blir tillgängliga.<br />
Ok som indikator. I Nykvarn är de flesta lokalerna ganska nya, så det finns ett<br />
mycket enklare fastighetsbestånd att arbeta med.<br />
44
• Förvaltning, drift och ombyggnad med beaktande av tillgänglighet<br />
Rutiner som kommunen har för att vid normal förvaltning, drift och ombyggnad<br />
se till att inte skapa nya hinder utan att i stället om möjligt eliminera hinder.<br />
Ok som indikator.<br />
• Design-för-alla-perspektiv i översiktsplanen<br />
I kommunens översiktsplan eller i översiktsplanearbete ingår att kommunen ska<br />
beakta tillgänglighet.<br />
Lite tveksamt, ”design-för-alla” är inte ett begrepp man arbetar med eller är<br />
känt i kommunen. Däremot arbetar man med till exempel barnkonventionen och<br />
därför borde man kunna arbeta mer med FN:s konvention för personer med<br />
funktionshinder på liknande sätt.<br />
• Arbetar för en tillgänglig kollektivtrafik<br />
Vid upphandling av kollektivtrafiken ställs krav på att den ska utformas så att<br />
alla kan använda den oavsett funktionsförmåga.<br />
Ok som indikator. SL får ju alla planer på remiss.<br />
• Rutin för webbutveckling med beaktande av tillgänglighet<br />
Rutiner finns för hur tillgänglighet ska skapas vid utveckling och förändring av<br />
kommunens webbplats – kommunen använder sig av Vägledningen för 24-<br />
timmarswebben 2.0 i sitt arbete.<br />
Diskutera mer med Lena Ramadani.<br />
• Rutin i samband med kommunikation, information och beslut till medborgarna med<br />
beaktande av tillgänglighet<br />
Kommunen har rutiner för hur information till och från medborgare ska planeras<br />
och genomföras för att alla medborgare oavsett förmåga ska kunna delta.<br />
Diskutera med Lena Ramadani.<br />
• Rutiner för sammankomster och möten med medborgarna – med beaktande av<br />
tillgänglighet<br />
Kommunen har rutiner för hur möten med medborgare ska planeras och<br />
genomföras för att alla medborgare oavsett förmåga ska kunna delta.<br />
Ok som indikator. Skulle gärna se en checklista på den kommande webbplatsen<br />
vad man ska tänka på.<br />
• Rekryteringsrutiner med beaktande av tillgänglighet<br />
Kommunens rutiner för rekrytering beaktar att sökanden kan ha varierande<br />
funktionsnedsättningar. Det kan bland annat innebära att annonsering, lokaler<br />
intervjuer är tillgängliga oavsett sökandens funktionsförmåga.<br />
45
Ok som indikator. Vill gärna också se en checklista vad man kan tänka på vid t<br />
ex intervjutillfälle.<br />
Möte 2<br />
Kommentarer till ”Verktyget” i stort<br />
Anders känner igen syftet och strukturen på verktyget från flera andra områden,<br />
till exempel miljöbokslut, kommunbokslut etc. De områdena som verktyget kan<br />
vara en hjälp för är i första hand verksamhetsplanering och budgetarbete. Det är<br />
viktigt att indikatorerna följer de strukturer som finns, det ska vara naturligt i en<br />
process. Anders tror att indikatorerna kan vara användbara men kommunerna<br />
måste känna att de får valuta för det arbete de lägger ner.<br />
Det finns till exempel ett samarbete mellan Södertörnskommunerna med<br />
nyckeltal. Helst vill man ju att de relevanta indikatorerna även ska kunna byggas<br />
in där.<br />
För att få in den generella tillgängligheten i budgeten är det viktigt att det passar<br />
in i Sveriges Kommuner och Landstings kontoplan.<br />
46
Intervju med Hudiksvall kommun<br />
Medverkande:<br />
Hans Göran Florin, politiker, kommunala handikapprådet<br />
Siri Johnsson, politiker, kommunala handikapprådet<br />
Sune Zetterberg, Gatufrågor, Tekn förvaltningen<br />
Majvor Westberg-Jönsson, kommunalråd, ansv.<br />
omsorgsfrågor<br />
Daniel Pettersson, Kommunalråd tidigare ansvarig för omsorg<br />
Birgitta Svensson, tidigare handikappsamordnare<br />
Per Iversen, tillträdande verksamhetschef för<br />
verksamhetssystem<br />
Karin Eriksson, FUB, Handikapprådet<br />
Johanne Bech-Göransson, Reumatikerförbundet,<br />
handikapprådet och HLS (Handikapporganisationernas lokala<br />
samarbetskommitté)<br />
Elisabeth Nilsson, FUB, Handikapprådet<br />
Gunilla Augustin-Skoglund, Tillträdande<br />
handikappsamordnare<br />
Anita Boman, <strong>Handisam</strong><br />
Oscar Grönvall, <strong>Tyréns</strong> AB<br />
Presentation av kommunen<br />
Folkmängd: ca 37 000 inv<br />
Det kommunala handikapprådet och kommunens lokala<br />
handikapporganisationer har en aktiv roll i dagens tillgänglighetsarbete i<br />
kommunen.<br />
Kommunen håller för närvarande på att ta fram en handikappolitisk plan, som<br />
ska vara klar under året.<br />
På gatusidan har man under lång tid försökt arbeta in de tillgänglighetskrav som<br />
funnits. Olika utformningsidéer har dock gjort att det känns som att man aldrig<br />
blir klar med arbetet. Man har idag 400 000 kr för tillgänglighetsåtgärder i<br />
gatumiljön. Man har också gjort en särskild satsning på busshållplatser.<br />
Under 2002-3 genomförde man ett projekt där man märkte upp alla publika<br />
lokaler med en särskilt tillgänglighetsmärkning. Märkningen finns redovisad på<br />
webben (kommunens hemsida under tillgänglighetsmärkning) och ger<br />
information om hur tillgängliga olika lokaler är. Tanken var att Plan och<br />
byggavdelningen skulle kunna använda sammanställningen för att kunna skicka<br />
ut påminnelser till de fastighetsägare som inte tillgängliggjort sina lokaler. På<br />
grund av resursbrist har det sistnämnda inte genomförts likaså är inventeringen i<br />
behov av en uppdatering.<br />
47
Kommentarer till ”Verktyget” i stort<br />
Kommunen trycker på behovet av en pådrivare av frågorna. Trots att man både<br />
har en halvtidstjänst för handikappsamordning och ett handikappråd.<br />
Funktionerna bör få mer resurser för att driva frågorna.<br />
Bemötande/förståelsekurser är en del i kommunens arbete idag. Glada<br />
Hudikteatern med i en grupp funktionshindrade personer i ensemblen åker runt<br />
till skolorna i åk 5 och berättar om sig själva och deras verksamhet.<br />
Handikapprådet gör studiebesök hos brukare. Det som man ser som en svårighet<br />
är att personer är så olika vissa har lätt att ta till sig kunskap om tillgänglighet<br />
medan andra ”aldrig” lyckas.<br />
Man tycker att indikatorer är en svår arbetsmetod eftersom det är svårt att göra<br />
indikatorer riktigt jämförbara. Man är dock medveten om att det är svårt att hitta<br />
något som är bättre. I en indikatorstudie om skolor diskuterade man att det<br />
kanske egentligen varit bättre att studera hur herrtoan såg ut på skolan än att titta<br />
på alla uppsatta indikatorer eftersom toaletterna ofta beskriver hur väl en skola<br />
fungerar. Det är också avgörande hur den person som fyller i svaren uppfattar<br />
situationen.<br />
Ytterliggare en faktor för kommunens medverkan är hur mycket tid som<br />
samordnarna har att lägga på besvarandet när det blir aktuellt. Man kommer<br />
antagligen vilja vara med.<br />
Ska man begränsa indikatorerna så ser man att ett minimum är att man har en<br />
policy/handlingsplan som är kopplad till budget.<br />
Man ser <strong>Handisam</strong>s riktlinjer som ett bra verktyg. Anitas beskrivning av att man<br />
har tänkt sig att ge stöd i hur man ska kunna prioritera olika åtgärder känns<br />
också positivt.<br />
Redan vid direkt konkreta frågor är det svårt att ge ett precist svar det blir ännu<br />
svårare med bedömningsfrågor vilket gör att man bör vara försiktig med denna<br />
typen av frågor.<br />
Man vänder sig mot ranking.<br />
Jämförelsetal känns berättigade, man skulle kanske kunna komplettera dem med<br />
något tal för LSS-behov. En teori som skulle kunna studeras är om det är så att<br />
kommunen får det svårare att orka med tillgänglighetsåtgärder om man har stora<br />
kostnader för LSS.<br />
Man tycker inte det är för många kockar inom det här arbetet, däremot finns det<br />
för många recept och för få som lagar något.<br />
48
Indikatorerna<br />
<strong>Handisam</strong>s lista över indikatorer gicks igenom och man konstaterade att<br />
samtliga föreslagna indikatorer är rimliga att ha med i någon form:<br />
• Policy– angående arbete med tillgänglighet<br />
En policy anger hur organisationen/enheten ska arbeta samt vad som ska<br />
omfattas i detta arbete. I vissa fall innehåller policyn också ett tidsperspektiv.<br />
(Ordet policy kan ofta ersättas med ord som principer, riktlinjer, politik eller<br />
inriktning.)<br />
Kommunen har arbetat med kommunala åtaganden som grund för sitt arbete.<br />
Varje förvaltning har haft en rad åtaganden som man ansvarar för och<br />
tillgänglighet har varit ett sådant område. Inom tillgänglighetsområdet har man<br />
känt att åtagandemodellen inte fungerat så nu håller man istället på att ta fram<br />
en handikappolitisk plan.<br />
Andra dokument har varit en tillgänglighetsplan från 1995 där man pekade ut<br />
vilka åtgärder som behövde göras. Likaså har tillgänglighetsmärkningen<br />
fungerat som en form av plan. Dokumenten kan också ses som<br />
tillgänglighetsdokumentation enligt nedan.<br />
På en direkt fråga om man har någon handikappolicy hade man med<br />
åtagandemodellen svarat nej på frågan om man har en policy. För att fånga upp<br />
denna speciella typ av arbetssätt är det viktigt att man ställer en fråga om andra<br />
typer av beslut och dokument som styr tillgänglighetsarbetet.<br />
• Genomförandeansvar<br />
Av kommunens dokumentation/organisation/befattningsbeskrivningar framgår<br />
det tydligt vilka personer/funktioner som ansvarar för genomförandet av<br />
tillgänglighetsarbetet i kommunens olika förvaltningar.<br />
Genom åtagande dokumenten har man pekat ut ansvariga för genomförande av<br />
tillgänglighet inom olika områden.<br />
• Pådrivaransvar – för att handikapperspektivet kommer med i de generella<br />
processerna<br />
Av kommunens dokumentation/organisation/befattningsbeskrivningar framgår<br />
det tydligt att någon/några har getts en pådrivande roll. Med andra ord har<br />
någon/några utsetts till att driva på så att andra tar sitt ansvar för genomförandet<br />
av handikapperspektivet i de generella processerna.<br />
Genom åtagandedokumenten har man pekat ut ansvariga för pådrivaransvar<br />
också.<br />
• Budget för enkelt avhjälpta hinder<br />
Pengar finns avsatta i budget för tillgänglighetsskapande<br />
åtgärder/tillgänglighetsarbete (borttagande av befintliga hinder som annars inte<br />
skulle tas bort inom rimlig tid)<br />
49
Man har ingen speciell pott för enkelt avhjälpta hinder, däremot har man medel<br />
för tillgänglighetsåtgärder i utemiljön ca 400 000 och 500 000 för<br />
bostadsanpassningar. Likaså ska det med automatik ingå i samtliga<br />
nybyggnadsprojekt som genomförs. Denna mix av pengar ställer krav på att<br />
frågorna blir tydliga inom indikatorområdet.<br />
• Budget för pådrivaransvaret<br />
Pengar finns avsatta i budget för uppgiften att vara pådrivande<br />
Se ovan. Ska man räkna in personalkostnaderna i detta samt medel för<br />
kommunala handikapprådet? Likaså är det viktigt att kunna beskriva hur mycket<br />
man satsar på personella resurser, att ha en heltidstjänst kan ge så mycket mer<br />
än dagens halvtidstjänst.<br />
Genom de politiska beslut som ligger till grunden för handlingsplanen Från<br />
patient till medborgare har alla politiker tagit på sig ett ansvar att driva dessa<br />
frågor och fungera som pådrivare.<br />
• Tillgänglighetsdokumentering<br />
Systematisk dokumentation i kommunens geografiska informationssystem, GIS,<br />
av verkligheten utifrån mått som är viktiga för tillgängligheten till olika delar i<br />
kommunen till exempel gatukorsningar inventeringen av enkelt avhjälpta hinder.<br />
Se policy ovan. Finns också ett dokument om gång och cykelvägar där vissa<br />
tillgänglighetsbrister har påtalats.<br />
• Samverkansrutin för användarinflytande<br />
Rutiner för samverkan om tillgänglighetsfrågor med de lokala<br />
handikapporganisationerna. Rutiner kan vara skriftliga och benämnas på olika<br />
sätt. Med rutin menas dock att det är ett förfarande som används regelmässigt.<br />
Ok som indikator. Har samarbete med handikapporganisationerna idag. Arbetet<br />
genomförs i första hand genom det kommunala handikapprådet som medverka i<br />
ritningsgranskning och rådfrågas i utformningsfrågor.<br />
• Rutin för medborgarna att påtala brister i tillgängligheten<br />
Rutin som gör det möjligt för kommunens medborgare att samverka med<br />
kommunen i skapandet av en kommun där alla kan vara delaktiga. Rutiner kan<br />
vara skriftliga och benämnas på olika sätt. Med rutin menas dock att det är ett<br />
förfarande som används regelmässigt.<br />
Man har tagit fram en rutin för tillgänglighetsanmälningar. Denna innebär att<br />
man i första hand ska ta kontakt med den som ansvara för hindret. Om detta inte<br />
hjälper ska man gå genom sin handikapporganisation som påtalar problemen,<br />
hjälper inte detta går ärendet vidare till det kommunala handikapprådet och<br />
räcker inte detta blir det ett ärende för plan och byggavdelningen som påtalar<br />
lagkraven mm.<br />
• Upphandlings/inköpsrutin – med beaktande av tillgänglighet.<br />
50
Rutiner där krav angående tillgänglighet för personer med nedsatt<br />
funktionsförmåga i samband med upphandling/inköp kan tas med. Rutiner kan<br />
vara skriftliga och benämnas på olika sätt. Med rutin menas dock att det är ett<br />
förfarande som används regelmässigt.<br />
Mycket av kommunens upphandling sker genom inköpsorganisationen Inköp<br />
Hälsingland. Eftersom organisationen i huvudsak utgår från billigaste pris och<br />
inte prioriterar andra hänsyn, finns det mer att önska inom miljö-, tillgänglighetsområdet<br />
mm.<br />
Tillgänglighet finns med vid upphandling av busstrafik, och färdtjänst. Man<br />
förutsätter också att tillgänglighet finns med som en naturlig del vid<br />
nybyggnation.<br />
• Planer/riktlinjer/rutiner/policy för hur kommunen ska arbeta med enkelt avhjälpa<br />
hinder<br />
Kommunen har ett arbetssätt för att systematiskt eliminera kommunens alla<br />
enkelt avhjälpta hinder.<br />
Arbetar inte med någon specifik plan för enkelt avhjälpta hinder.<br />
• Passa-på-rutiner med beaktande av tillgänglighet<br />
Rutiner finns för hur tillgänglighet ska beaktas i samband med passa-pååtgärder,<br />
d.v.s. att då något till exempel ändå måste repareras så ser man till att<br />
det som åtgärdats också kan användas av alla – oavsett funktionsförmåga.<br />
Passa-på rutiner finns med som en del i ”åtagandena” och det finns möjlighet<br />
att följa upp arbetet i samband med budgetuppföljning.<br />
• Tillgängliga vallokaler<br />
Kommunen har ett systematiskt arbete som leder fram till att alla lokaler i<br />
kommunen som kan komma att användas som vallokaler är eller blir tillgängliga<br />
för alla kommunmedborgare oavsett medborgarens funktionsförmåga.<br />
Kommentar: handlar främst om att välja lokaler som är tillgängliga. Först om<br />
sådana inte finns handlar det om att åtgärda lokaler så att de blir tillgängliga.<br />
Finns ansvarig, man kollar upp lokalerna inför varje val.<br />
• Aktiviteter för tillgängliggörande av kommunens lokaler<br />
Arbete som kommunen gör utöver normal drift och förvaltning för att lokaler<br />
som kommunen äger, bedriver verksamhet i eller på annat sätt styr över är eller<br />
blir tillgängliga.<br />
Kommunens lokaler är hyfsade ur tillgänglighetssynpunkt. Ett nytt problem är<br />
det faktum att man gör mindre kontorsutrymmen, vilket gör att det blir svårt att<br />
komma in med en rullstol.<br />
• Förvaltning, drift och ombyggnad med beaktande av tillgänglighet<br />
51
Rutiner som kommunen har för att vid normal förvaltning, drift och ombyggnad<br />
se till att inte skapa nya hinder utan att i stället om möjligt eliminera hinder.<br />
Ok som indikatorer.<br />
• Design-för-alla-perspektiv i översiktsplanen<br />
I kommunens översiktsplan eller i översiktsplanearbete ingår att kommunen ska<br />
beakta tillgänglighet.<br />
Kommunen hade en särskild temadag med Design för alla som tema. Begreppet<br />
känns därför relevant att använda. Tillgänglighet finns med i översiktsplanen<br />
där man säger att en tillgänglighetsinventering ska ske i varje kommundel.<br />
• Arbetar för en tillgänglig kollektivtrafik<br />
Vid upphandling av kollektivtrafiken ställs krav på att den ska utformas så att<br />
alla kan använda den oavsett funktionsförmåga.<br />
Arbete sker i samarbete med x-trafiken. Man har tagit fram en egen standard för<br />
hållplatserna som bygger på bygg i kapp handikapp och egna tester i<br />
kommunen. Det sker hållplatsinspektioner två gånger om året.<br />
• Rutin för webbutveckling med beaktande av tillgänglighet<br />
Rutiner finns för hur tillgänglighet ska skapas vid utveckling och förändring av<br />
kommunens webbplats – kommunen använder sig av Vägledningen för 24-<br />
timmarswebben 2.0 i sitt arbete.<br />
Webbansvarig har gått kurs i tillgängligwebbarbete och kommer att arbeta in<br />
denna lärdom i framtiden. Idag har man inte något lättläst eller storstil på<br />
hemsidan. Man har en person som går igenom informationsdokument och ser till<br />
att de inte är allt för komplicerade. Handikapprådets material finns digitalt och<br />
kan fås efter förfrågan.<br />
• Rutin i samband med kommunikation, information och beslut till medborgarna med<br />
beaktande av tillgänglighet<br />
Kommunen har rutiner för hur information till och från medborgare ska planeras<br />
och genomföras för att alla medborgare oavsett förmåga ska kunna delta.<br />
Man når en växeltelefonist direkt man slagit kommunnumret, vilket underlättar i<br />
förhållande till dagens nummervalsfunktioner.<br />
• Rutiner för sammankomster och möten med medborgarna – med beaktande av<br />
tillgänglighet<br />
Kommunen har rutiner för hur möten med medborgare ska planeras och<br />
genomföras för att alla medborgare oavsett förmåga ska kunna delta.<br />
Ok som indikator. Kommunen har idag ett minimikrav på att det finns en<br />
portabel hörslinga inom varje fastighet med samlingslokal.<br />
• Rekryteringsrutiner med beaktande av tillgänglighet<br />
52
Kommunens rutiner för rekrytering beaktar att sökanden kan ha varierande<br />
funktionsnedsättningar. Det kan bland annat innebära att annonsering, lokaler<br />
intervjuer är tillgängliga oavsett sökandens funktionsförmåga.<br />
Man har ingen särskild tillgänglighetsrutin men i personalpolicyn är det<br />
inskrivet att man inte ska diskriminera personer…<br />
53
Intervju med Halmstad kommun<br />
Medverkande:<br />
Stellan Andersson, Handikappkonsulent<br />
Leif Hendell, Informatör om EAH i fastigheter<br />
Ingmar Svensson, Byggnadsinspektör<br />
Solvig Kopanen, Planavdelningen<br />
Ulf Holm, Gator och trafik<br />
Odo Mässe, Webbansvarig<br />
Inger Karlsson, <strong>Handisam</strong><br />
Oscar Grönvall, <strong>Tyréns</strong> AB<br />
Presentation av kommunen<br />
Folkmängd: ca 86 000 inv<br />
Halmstad har under en längre tid arbetat med tillgänglighetsfrågorna och har<br />
bland annat tagit fram en handlingsplan. Mycket av arbetet har troligen<br />
genomförts som följd av att det funnits en grupp eldsjälar som drivit frågorna.<br />
Idag har gruppen utökats och frågorna känns naturliga i flera olika verksamheter.<br />
Det finns dock mycket kvar att göra.<br />
Kommentarer till ”Verktyget” i stort<br />
Man tycker att indikatorarbetet är på rätt spår och ser fram mot en fortsättning.<br />
En viktig fråga som ofta anförs som ett hinder för tillgänglighet är konflikten<br />
med estetik, vilket borde finnas med på något sätt. Vidare tycker man att<br />
utbildningar borde finnas med.<br />
De indikatorer som är viktigast för tillgänglighetsarbetet är de frågor som berör<br />
pengar och makt.<br />
Man ser det som viktigt att försöka hålla nere antalet frågor för att det ska<br />
fungera. I de fall man kan hämta information från annat håll bör man göra detta<br />
med automatik in på hemsidan.<br />
Handikapprörelsen kommer sannolikt fungera som motor i indikatorarbetet och<br />
besvarandet av frågorna. Formellt kommer arbetssättet beslutas av KS med<br />
Handikappkonsulenten som samordnare.<br />
Tilläggsinfo är önskvärd inom flera av områdena, se nedan. Vidare vore det<br />
önskvärt med en förenklad inventeringsmall för små fastighetsägare.<br />
Indikatorerna<br />
<strong>Handisam</strong>s lista över indikatorer gicks igenom och man konstaterade att<br />
samtliga föreslagna indikatorer är rimliga att ha med i någon form:<br />
• Policy– angående arbete med tillgänglighet<br />
54
En policy anger hur organisationen/enheten ska arbeta samt vad som ska<br />
omfattas i detta arbete. I vissa fall innehåller policyn också ett tidsperspektiv.<br />
(Ordet policy kan ofta ersättas med ord som principer, riktlinjer, politik eller<br />
inriktning.)<br />
Kommunen har arbetat med tillgänglighet sedan slutet av 90-talet. Man har nu<br />
ett handikappolitiskt program med ett 10 årigt perspektiv. Till denna har man<br />
åtgärdsprogram som sträcker sig tre år framåt i taget.<br />
• Genomförandeansvar<br />
Av kommunens dokumentation/organisation/befattningsbeskrivningar framgår<br />
det tydligt vilka personer/funktioner som ansvarar för genomförandet av<br />
tillgänglighetsarbetet i kommunens olika förvaltningar.<br />
Kommunen vill inte peka ut några direkta personer som har ansvar för<br />
tillgänglighetsfrågor eftersom man menar att de som inte har ett utpekat ansvar<br />
också måste arbeta med tillgänglighet och kan då smita undan det allmänna<br />
ansvaret. I praktiken har det ändå växt fram ett antal personer som tar ett<br />
inofficiellt ansvar för frågan. Dessa personer var till stor del representerade på<br />
mötet. Att ha en tydligare arbetsfördelning hade dock hjälpt till när det kommer<br />
nyanställda. Likaså ser man behovet av att chefernas ansvar tydliggörs.<br />
Idag hade man svarat att man inte har något utpekat genomförandeansvar. Man<br />
ser dock fördelar med att få en bättre röd tråd i verksamheten som skulle kunna<br />
bli effekten av utpekat genomförandeansvar.<br />
• Pådrivaransvar – för att handikapperspektivet kommer med i de generella<br />
processerna<br />
Av kommunens dokumentation/organisation/befattningsbeskrivningar framgår<br />
det tydligt att någon/några har getts en pådrivande roll. Med andra ord har<br />
någon/några utsetts till att driva på så att andra tar sitt ansvar för genomförandet<br />
av handikapperspektivet i de generella processerna.<br />
Handikappkonsulenten har ett pådrivaransvar, likaså gör handikapprådet<br />
årligen besök hos nämndernas presidier där man går igenom vad man gjort<br />
inom tillgänglighetsområde.<br />
• Budget för enkelt avhjälpta hinder<br />
Pengar finns avsatta i budget för tillgänglighetsskapande<br />
åtgärder/tillgänglighetsarbete (borttagande av befintliga hinder som annars inte<br />
skulle tas bort inom rimlig tid)<br />
På fastighetssidan finns det budgeterat för 1 milj kr till 2006, 2 milj 2007, 3 milj<br />
2008 och 9 milj 2009.<br />
Utemiljö har 1 milj kr i nuvarande budget.<br />
• Budget för pådrivaransvaret<br />
Pengar finns avsatta i budget för uppgiften att vara pådrivande<br />
55
Det hade varit bra om kommunen hade en pott för att kunna stödja<br />
fastighetsägarna i sitt arbete.<br />
• Tillgänglighetsdokumentering<br />
Systematisk dokumentation i kommunens geografiska informationssystem, GIS,<br />
av verkligheten utifrån mått som är viktiga för tillgängligheten till olika delar i<br />
kommunen till exempel gatukorsningar inventeringen av enkelt avhjälpta hinder.<br />
Har dokumenterat innerstaden med foto, både gata och fastigheter. Man ser<br />
dock inget behov av att inventera de områden som man ändå inte har råd att<br />
åtgärda.<br />
• Samverkansrutin för användarinflytande<br />
Rutiner för samverkan om tillgänglighetsfrågor med de lokala<br />
handikapporganisationerna. Rutiner kan vara skriftliga och benämnas på olika<br />
sätt. Med rutin menas dock att det är ett förfarande som används regelmässigt.<br />
Hade tidigare ritningsgranskningsgrupp men har nu gått över till att<br />
handikappkonsulenten, byggnadsinspektörerna och 2 representanter från<br />
handikapprådet medverkar vid byggsamråd inför bygglovsgivningen. Man har<br />
funnit att den nya konstellationen med funktionshindrade ger en bättre status för<br />
tillgänglighetsfrågorna.<br />
Handikapprådet finns också som en viktig funktion.<br />
• Rutin för medborgarna att påtala brister i tillgängligheten<br />
Rutin som gör det möjligt för kommunens medborgare att samverka med<br />
kommunen i skapandet av en kommun där alla kan vara delaktiga. Rutiner kan<br />
vara skriftliga och benämnas på olika sätt. Med rutin menas dock att det är ett<br />
förfarande som används regelmässigt.<br />
Medborgarna har möjlighet att ta upp frågorna via Hallandspostens kolumn,<br />
”Reportern har ordet”. Man funderar på någon form av webbanmälningsfunktion<br />
speciellt för tillgänglighet, men till dess har man den allmänna<br />
felanmälningsmöjligheten via webben.<br />
• Upphandlings/inköpsrutin – med beaktande av tillgänglighet.<br />
Rutiner där krav angående tillgänglighet för personer med nedsatt<br />
funktionsförmåga i samband med upphandling/inköp kan tas med. Rutiner kan<br />
vara skriftliga och benämnas på olika sätt. Med rutin menas dock att det är ett<br />
förfarande som används regelmässigt.<br />
Kollektivtrafikupphandlingen finns med i det handikappolitiska programmet. I<br />
övrigt finns det ingen allmän skrivning om upphandling.<br />
Tvål och liknande finns det redan rutiner kring.<br />
56
Fysisk tillgänglighet redovisades som ett gemensamt område, Kommunen tyckte<br />
dock att det var viktigt att arbeta med underfrågor (mått) inom olika<br />
delområden.<br />
• Planer/riktlinjer/rutiner/policy för hur kommunen ska arbeta med enkelt avhjälpa<br />
hinder<br />
Kommunen har ett arbetssätt för att systematiskt eliminera kommunens alla<br />
enkelt avhjälpta hinder.<br />
• Passa-på-rutiner med beaktande av tillgänglighet<br />
Rutiner finns för hur tillgänglighet ska beaktas i samband med passa-pååtgärder,<br />
d.v.s. att då något till exempel ändå måste repareras så ser man till att<br />
det som åtgärdats också kan användas av alla – oavsett funktionsförmåga.<br />
• Tillgängliga vallokaler<br />
Kommunen har ett systematiskt arbete som leder fram till att alla lokaler i<br />
kommunen som kan komma att användas som vallokaler är eller blir tillgängliga<br />
för alla kommunmedborgare oavsett medborgarens funktionsförmåga.<br />
Kommentar: handlar främst om att välja lokaler som är tillgängliga. Först om<br />
sådana inte finns handlar det om att åtgärda lokaler så att de blir tillgängliga.<br />
• Aktiviteter för tillgängliggörande av kommunens lokaler<br />
Arbete som kommunen gör utöver normal drift och förvaltning för att lokaler<br />
som kommunen äger, bedriver verksamhet i eller på annat sätt styr över är eller<br />
blir tillgängliga.<br />
• Förvaltning, drift och ombyggnad med beaktande av tillgänglighet<br />
Rutiner som kommunen har för att vid normal förvaltning, drift och ombyggnad<br />
se till att inte skapa nya hinder utan att i stället om möjligt eliminera hinder.<br />
Man har jobbat mycket med den fysiska tillgängligheten och också hittat en hel<br />
del problem i arbetet. Man har dock haft ett stort stöd av handikappkonsulenten.<br />
Det är konstigt att man inte ställde tydligare krav redan på 80-talet.<br />
Den litteratur som finns idag räcker inte utan man är mån om att det kommer<br />
kompletterande skrifter, vilka skulle kunna vara tillgängliga från hemsidan.<br />
• Design-för-alla-perspektiv i översiktsplanen<br />
I kommunens översiktsplan eller i översiktsplanearbete ingår att kommunen ska<br />
beakta tillgänglighet.<br />
Tillgänglighet finns idag med i ÖP. Vidare har man gjort ett särskild<br />
bostadsförsörjningsprogram, där man bland annat har gjort en inventering med<br />
syfte att alla ska kunna bo kvar i närområdet.<br />
• Arbetar för en tillgänglig kollektivtrafik<br />
Vid upphandling av kollektivtrafiken ställs krav på att den ska utformas så att<br />
alla kan använda den oavsett funktionsförmåga.<br />
I en mindre kommun är det svårt att prata om tillgänglig kollektivtrafik då man<br />
knappt har någon. Här förlitar man sig delvis på lokala lösningar där t ex<br />
livsmedelsaffären kör och hämtar kunderna.<br />
57
• Rutin för webbutveckling med beaktande av tillgänglighet<br />
Rutiner finns för hur tillgänglighet ska skapas vid utveckling och förändring av<br />
kommunens webbplats – kommunen använder sig av Vägledningen för 24-<br />
timmarswebben 2.0 i sitt arbete.<br />
Webben håller på att utvecklas. Idag har man 100 webbredaktörer som skapar<br />
relativt självständiga webblösningar, detta vill man strama åt och få en<br />
enhetligare lösning för, vilket bland annat innebär att man begränsar antalet<br />
webbredaktörer. Man tittar också på översättningsverktyg för att webben ska<br />
kunna vara tillgänglig på olika språk.<br />
• Rutin i samband med kommunikation, information och beslut till medborgarna med<br />
beaktande av tillgänglighet<br />
Kommunen har rutiner för hur information till och från medborgare ska planeras<br />
och genomföras för att alla medborgare oavsett förmåga ska kunna delta.<br />
Varje förvaltning har själv ansvar för informationen. I handikappolicyn pekar<br />
man ut webben som det viktigaste verktyget för information i framtiden.<br />
I kommunhuset har man satt upp namnskyltar med punktskrift och taktila<br />
bokstäver vid dörrarna. Man har också en taktil karta i foajén, men man<br />
upplever att den är lite svåranvänd.<br />
Vidare har man beredskap för att kunna sprida information i andra former så<br />
som talband.<br />
• Rutiner för sammankomster och möten med medborgarna – med beaktande av<br />
tillgänglighet<br />
Kommunen har rutiner för hur möten med medborgare ska planeras och<br />
genomföras för att alla medborgare oavsett förmåga ska kunna delta.<br />
Har inga fasta rutiner, men man försöker bevaka frågan i alla fall. Till exempel<br />
har man diskuterat tillgänglighet i samband med nästa års 700-års jubileum.<br />
Man tycker att det hade varit jättebra med en skriftlig rutin för detta.<br />
• Rekryteringsrutiner med beaktande av tillgänglighet<br />
Kommunens rutiner för rekrytering beaktar att sökanden kan ha varierande<br />
funktionsnedsättningar. Det kan bland annat innebära att annonsering, lokaler<br />
intervjuer är tillgängliga oavsett sökandens funktionsförmåga.<br />
Man vill veta vad man ska tänka på. Det är svårt att se vad som finns bakom<br />
denna punkt.<br />
58
Intervju med Mellerud kommun<br />
Medverkande:<br />
Bengt-Olof Bodqvist, Bygglov, Miljö- och<br />
byggnadsförvaltningen<br />
Peter Månsson, Gatuchef, Tekniska förvaltningen<br />
Carina Bohm, Verksamhetssamordning, Informationsansvar<br />
Patrik Tellander, Park o Förråd, Tekniska förvaltningen<br />
Janne Ohlsson, Enhetschef Stöd och service<br />
Staffan Gunnarsson, Administrativ chef<br />
Johan Bengtsson, Förvaltningschef Teknisk förvaltning<br />
(fastighet o gata)<br />
Ola Balke, <strong>Handisam</strong><br />
Oscar Grönvall, <strong>Tyréns</strong> AB<br />
Presentation av kommunen<br />
Folkmängd: ca 9500 inv<br />
Mellerud tätort är huvudorten i kommunen och flertalet invånare bor i orten.<br />
Kommunen har i samband med ombyggnader i centrum förbättrat<br />
tillgängligheten för funktionshindrade. Handikapprådet har en särskild<br />
ritningsgranskningsgrupp som träffas var tredje vecka. Handikapprådet träffas 5<br />
ggr per år. Kommunen håller sedan två år tillbaka på att ta fram en<br />
handikapplan. Under det senaste halvåret har kommunen haft en person anställd<br />
på halvtid för att ta fram planen som ska vara klar under våren. Arbetet har<br />
utgått från Agenda 22. En inventering av förvaltningarnas arbete har gjorts.<br />
Inspiration till arbetet har hämtats från den nationella handlingsplanen och från<br />
andra kommuners handlingsplaner. Stellan från Halmstad medverkade vid ett<br />
föredrag för att berätta om det man gjort i Halmstad. Man har sedan fastnat för<br />
den modell som man jobbat med i Kungälv där man jobbar med 9<br />
huvudområden, Bemötande, Vård och omsorg, Tillgänglighet i miljön,<br />
Information, Skola, Arbete, Kultur, Rekreation samt Samarbete med<br />
handikapporganisationerna. Till handlingsplanen finns också en åtgärdsplan som<br />
delvis är tidsatt, där man också pekar ut ansvariga och där man också har<br />
kostnadsberäknat vissa moment. Åtgärdsplanen är för tillfället inte kopplad till<br />
budget.<br />
Handikapprådet har också genomfört handikappvandringar där man gemensamt<br />
gått ut och studerat vissa platser.<br />
Kommentarer till ”Verktyget” i stort<br />
Kommunen ser ett behov av att hitta exempel från andra kommuner, men tyckte<br />
att det var rätt svårt idag att hitta exempel på andra planer mm.<br />
Indikatorerna kan vara ett bra verktyg för att kunna göra bokslut för<br />
tillgänglighetsfrågor. Man ser positivt på att <strong>Handisam</strong> kan hjälpa till och<br />
genomföra ”Benchmarking” inom området. Det är alltid bra att kunna jämföra,<br />
59
vidare är det bra om man kan få ta del av vad andra kommuner gör genom<br />
artiklar eller liknande. Kan man dessutom få information om hur man arbetar<br />
och hur långt man kommit i andra länder skulle detta vara ett plus.<br />
Vi vet av erfarenhet att SCB är duktiga på att samla in information, är det något<br />
som <strong>Handisam</strong> funderat på i det här fallet?<br />
Kommunen tycker att det kan vara bra med handikappföreningarna som en slags<br />
revisor. Man ser indikatorerna som ett bra verktyg där handikappföreningarna<br />
och kommunens tjänstemän var för sig kan göra bedömningar av hur långt man<br />
kommit och därefter diskutera varför synen på en viss fråga skiljer sig eller är<br />
överensstämmande. Indikatorerna ger enkla spelregler för detta och fungerar<br />
som ett bra dialoginstrument.<br />
Kommunen tittar på olika uppföljningsverktyg för den egna verksamheten.<br />
Indikatorerna kan kanske bli en del av ett sådant verktyg.<br />
Idag dränks man av olika enkäter. Att indikatorerna ska finnas på webben är en<br />
klar fördel, eftersom man då lättare kan administrera materialet.<br />
Indikatorerna<br />
<strong>Handisam</strong>s lista över indikatorer gicks igenom och man konstaterade att<br />
samtliga föreslagna indikatorer är rimliga att ha med i någon form:<br />
• Policy– angående arbete med tillgänglighet<br />
En policy anger hur organisationen/enheten ska arbeta samt vad som ska<br />
omfattas i detta arbete. I vissa fall innehåller policyn också ett tidsperspektiv.<br />
(Ordet policy kan ofta ersättas med ord som principer, riktlinjer, politik eller<br />
inriktning.)<br />
Kommunen håller på att ta fram en plan, se ovan.<br />
• Genomförandeansvar<br />
Av kommunens dokumentation/organisation/befattningsbeskrivningar framgår<br />
det tydligt vilka personer/funktioner som ansvarar för genomförandet av<br />
tillgänglighetsarbetet i kommunens olika förvaltningar.<br />
Redan idag känner de flesta att man har ett ansvar för tillgänglighet i det<br />
ordinarie arbetet. Specifika frågor kommer att pekas ut i planen.<br />
• Pådrivaransvar – för att handikapperspektivet kommer med i de generella<br />
processerna<br />
Av kommunens dokumentation/organisation/befattningsbeskrivningar framgår<br />
det tydligt att någon/några har getts en pådrivande roll. Med andra ord har<br />
någon/några utsetts till att driva på så att andra tar sitt ansvar för genomförandet<br />
av handikapperspektivet i de generella processerna.<br />
Idag ligger ett visst pådrivande ansvar på handikapprådet, men man skulle<br />
hellre se att man har någon tjänsteman som kan driva frågorna. Janne som<br />
60
sekreterare i handikapprådet känner ett visst pådrivaransvar men det krävs mer<br />
tidsmässiga resurser för att kunna driva frågorna. Nämndens ordförande har ett<br />
starkt intresse för frågorna och driver dem utifrån hennes position.<br />
• Budget för enkelt avhjälpta hinder<br />
Pengar finns avsatta i budget för tillgänglighetsskapande<br />
åtgärder/tillgänglighetsarbete (borttagande av befintliga hinder som annars inte<br />
skulle tas bort inom rimlig tid)<br />
Man har ingen speciell pott för enkelt avhjälpta hinder, däremot har man äskat<br />
pengar för att bygga om lekplatser. Det mesta andra ligger inom befintliga<br />
ramar.<br />
• Budget för pådrivaransvaret<br />
Pengar finns avsatta i budget för uppgiften att vara pådrivande<br />
Det skulle vara Handikapprådets budget som kan räknas hit i dagsläget.<br />
• Tillgänglighetsdokumentering<br />
Systematisk dokumentation i kommunens geografiska informationssystem, GIS,<br />
av verkligheten utifrån mått som är viktiga för tillgängligheten till olika delar i<br />
kommunen till exempel gatukorsningar inventeringen av enkelt avhjälpta hinder.<br />
Se policy ovan. Finns också ett dokument om gång- och cykelvägar där vissa<br />
tillgänglighetsbrister har påtalats.<br />
• Samverkansrutin för användarinflytande<br />
Rutiner för samverkan om tillgänglighetsfrågor med de lokala<br />
handikapporganisationerna. Rutiner kan vara skriftliga och benämnas på olika<br />
sätt. Med rutin menas dock att det är ett förfarande som används regelmässigt.<br />
Har kontakt med handikapporganisationerna direkt och genom handikapprådet.<br />
• Rutin för medborgarna att påtala brister i tillgängligheten<br />
Rutin som gör det möjligt för kommunens medborgare att samverka med<br />
kommunen i skapandet av en kommun där alla kan vara delaktiga. Rutiner kan<br />
vara skriftliga och benämnas på olika sätt. Med rutin menas dock att det är ett<br />
förfarande som används regelmässigt.<br />
Synpunkter framförs genom råden. Kommuninvånarna har möjlighet att lämna<br />
in synpunkter genom medborgarförslag och felanmälan. Vidare har det gått ut<br />
en enkät till samtliga hushåll i samband med att man tar fram en ny<br />
översiktsplan. Man har också haft träffar i varje kommundel, där man haft<br />
möjlighet att diskutera bland annat tillgänglighet.<br />
• Upphandlings/inköpsrutin – med beaktande av tillgänglighet.<br />
Rutiner där krav angående tillgänglighet för personer med nedsatt<br />
funktionsförmåga i samband med upphandling/inköp kan tas med. Rutiner kan<br />
vara skriftliga och benämnas på olika sätt. Med rutin menas dock att det är ett<br />
förfarande som används regelmässigt.<br />
61
Man har haft tillgänglighetskrav med i kollektivtrafikupphandlingarna inom<br />
regionen. När det gäller allergiframkallande ämnen finns kraven redan med som<br />
miljökrav.<br />
Fysisk tillgänglighet redovisades som ett gemensamt område, Kommunen tyckte<br />
dock att det var viktigt att arbeta med underfrågor (mått) inom olika<br />
delområden.<br />
• Planer/riktlinjer/rutiner/policy för hur kommunen ska arbeta med enkelt avhjälpa<br />
hinder<br />
Kommunen har ett arbetssätt för att systematiskt eliminera kommunens alla<br />
enkelt avhjälpta hinder.<br />
Det är bra att ha med inventering och översyn av lokaler och utemiljö<br />
• Passa-på-rutiner med beaktande av tillgänglighet<br />
Rutiner finns för hur tillgänglighet ska beaktas i samband med passa-pååtgärder,<br />
d.v.s. att då något till exempel ändå måste repareras så ser man till att<br />
det som åtgärdats också kan användas av alla – oavsett funktionsförmåga.<br />
• Tillgängliga vallokaler<br />
Kommunen har ett systematiskt arbete som leder fram till att alla lokaler i<br />
kommunen som kan komma att användas som vallokaler är eller blir tillgängliga<br />
för alla kommunmedborgare oavsett medborgarens funktionsförmåga.<br />
Kommentar: handlar främst om att välja lokaler som är tillgängliga. Först om<br />
sådana inte finns handlar det om att åtgärda lokaler så att de blir tillgängliga.<br />
• Aktiviteter för tillgängliggörande av kommunens lokaler<br />
Arbete som kommunen gör utöver normal drift och förvaltning för att lokaler<br />
som kommunen äger, bedriver verksamhet i eller på annat sätt styr över är eller<br />
blir tillgängliga.<br />
• Förvaltning, drift och ombyggnad med beaktande av tillgänglighet<br />
Rutiner som kommunen har för att vid normal förvaltning, drift och ombyggnad<br />
se till att inte skapa nya hinder utan att i stället om möjligt eliminera hinder.<br />
• Design-för-alla-perspektiv i översiktsplanen<br />
I kommunens översiktsplan eller i översiktsplanearbete ingår att kommunen ska<br />
beakta tillgänglighet.<br />
Man känner delvis till begreppet Design för alla men tror mer på tillgänglighet.<br />
• Arbetar för en tillgänglig kollektivtrafik<br />
Vid upphandling av kollektivtrafiken ställs krav på att den ska utformas så att<br />
alla kan använda den oavsett funktionsförmåga.<br />
I en mindre kommun är det svårt att prata om tillgänglig kollektivtrafik då man<br />
knappt har någon. Här förlitar man sig delvis på lokala lösningar där t ex<br />
livsmedelsaffären kör och hämtar kunderna.<br />
• Rutin för webbutveckling med beaktande av tillgänglighet<br />
62
Rutiner finns för hur tillgänglighet ska skapas vid utveckling och förändring av<br />
kommunens webbplats – kommunen använder sig av Vägledningen för 24-<br />
timmarswebben 2.0 i sitt arbete.<br />
Webben håller på att utvecklas. Kommunens annonser finns att läsa på webben.<br />
• Rutin i samband med kommunikation, information och beslut till medborgarna med<br />
beaktande av tillgänglighet<br />
Kommunen har rutiner för hur information till och från medborgare ska planeras<br />
och genomföras för att alla medborgare oavsett förmåga ska kunna delta.<br />
Man har inga skrivna rutiner för sammankomster, man är dock medveten om att<br />
det behövs hörslingor.<br />
• Rutiner för sammankomster och möten med medborgarna – med beaktande av<br />
tillgänglighet<br />
Kommunen har rutiner för hur möten med medborgare ska planeras och<br />
genomföras för att alla medborgare oavsett förmåga ska kunna delta.<br />
Ok som indikator. Kommunen har idag ett minimikrav på att det finns en<br />
portabel hörslinga inom varje fastighet med samlingslokal.<br />
• Rekryteringsrutiner med beaktande av tillgänglighet<br />
Kommunens rutiner för rekrytering beaktar att sökanden kan ha varierande<br />
funktionsnedsättningar. Det kan bland annat innebära att annonsering, lokaler<br />
intervjuer är tillgängliga oavsett sökandens funktionsförmåga.<br />
Man frågar sig vad som ingår i den här punkten.<br />
63
Intervju med Västerås kommun<br />
Medverkande:<br />
Ola Wikström, stadsarkitekt<br />
Siv Adolfsson, informationschef<br />
Johan Winder, Adacta<br />
Kenneth Flack, förhandlingschef<br />
Jan-Olov Hedqvist, enhetschef bostäder<br />
Bengt-Erik Carlsson, fastighetskontoret (specialist på<br />
tillgänglighet inom kontoret)<br />
Christer Björklund, chef för bygg och förvaltning från<br />
fastighetskontoret<br />
Jan Wikner, controller<br />
Sari Wallberg, <strong>Tyréns</strong><br />
Presentation av kommunen<br />
Folkmängd: ca 128 000 inv<br />
Västerås stad arbetar med tillgänglighet på flera olika håll. Det finns bland annat<br />
ett handikappolitiskt program. Pelle Forsberg (nu sjukskriven) har försökt att ta<br />
fram en handikapplan/tillgänglighetsplan där varje förvaltning beskriver sina<br />
mål och åtgärder för att förbättra tillgängligheten. Idag är tillgänglighet inte är en<br />
specialfråga utan varje förvaltning tar sitt ansvar och integrerar det i det<br />
ordinarie arbetet. Tillgänglighetsfrågorna idag har väckts nedifrån de lokala<br />
nämnderna och förvaltningarna och inte uppifrån något centralt direktiv.<br />
Nämnden för funktionshinder har varit ansvariga för det handikappolitiska<br />
programmet. Andra nämnder har fått det på remiss. Det finns ingen funktion<br />
idag som arbetar med tillgänglighet centralt.<br />
På fastighetskontoret arbetar man med kommunens egna fastigheter, t ex skolor,<br />
idrottsfastigheter, sociala fastigheter och fastigheter för kultur, och att göra dem<br />
tillgängliga, även med bostadsanpassning och särskilda LSS-boenden.<br />
Västerås har också en tillgänglighetsguide, som visar hur tillgängligheten är till<br />
offentliga lokaler i Västerås. I guiden görs ingen bedömning av tillgängligheten,<br />
utan det är upp till användarna att avgöra om lokalen är åtkomlig. Sedan<br />
årsskiftet är Tillgänglighetsprojektet en permanent del av verksamheten. Arbetet<br />
bedrivs av Adacta som är organiserade under Teknik och idrottsförvaltningens<br />
Arbetsmarknadsavdelning och varje år finns det en budget för arbetet. Adacta<br />
har fått i uppdrag att fortsätta inventeringen av allmänna lokaler samt hålla<br />
tillgänglighetsguiden uppdaterad. Fyra personer från tillgänglighetsprojektet har<br />
i samband med detta beretts anställning i Adacta.. Det finns ungefär 1200 lokaler<br />
inventerade. Se mer på http://tillganglighetsguiden.vasteras.se<br />
64
På stadsbyggnadskontoret arbetar man också med tillgänglighetsfrågor, bland<br />
annat genom bygglov och att stimulera de privata fastighetsägarna att ta bort<br />
enkelt avhjälpta hinder. Man arbetar också aktivt med föreskrifterna i BBR.<br />
Staden arbetar också med att vara en god arbetsgivare, där tillgänglighet är en<br />
del. Till exempel vid anställningar men också att vara en god arbetsgivare för<br />
personer med funktionshinder. Ett exempel är ju också skolor som inte ingår i<br />
publika lokaler, men ur ett arbetsgivarperspektiv kan det vara viktigt att de är<br />
tillgängliga för alla. Idag är det inte ett så stort problem med nedsatt<br />
rörelseförmåga – det går ofta att lösa, hörselnedsättningar är vanligare och<br />
åtgärderna är svårare. Västerås stad betalar ut ca 14 000 löner.<br />
Information och IT arbetar bland annat för att göra webben tillgänglig. Staden<br />
jobbar med VERVA:s riktlinjer, till 80 % är de enkla att följa men de kvarstående<br />
20 % innebär kostnadskrävande åtgärder, det är främst dyra tekniska<br />
lösningar. Att göra webben tillgänglig för personer med synnedsättning upplevs<br />
inte som ett problem, det svåraste är att utforma en webb för personer med<br />
kognitiva funktionshinder. Egentligen är det ju inte bara funktionshindrade<br />
personer som man bör tänka på, vissa av de åtgärderna passar också personer<br />
som inte kan svenska. Begreppet bör vidgas.<br />
I dagens översiktsplan finns tillgänglighet med, dels inom området människors<br />
rörelse i staden i form av trafikarbete, dels som tillgänglighet till bostäder och<br />
service för personer med funktionshinder. I arbetet med VP eller budget finns<br />
inte tillgänglighet med. Budgeten för Västerås är grov, x MKr får Samhällsbyggnad<br />
nästa år etc. Huruvida tillgänglighet finns med i budgeten eller inte är<br />
inte ett mått på tillgänglighet. Innan VP och budget tas fram skrivs en strategisk<br />
plan, i den finns det hittills inget skrivet om tillgänglighet. Det är överhuvudtaget<br />
svårt med tvärsektoriella frågor i budgeten, där syns inte heller något om<br />
jämställdhet. Kontoplanen följer de dokument som Sveriges Kommuner och<br />
Landsting ger ut. Det är väldigt svårt för kommunen att svara på frågor ”Vad<br />
kostar tillgänglighetsarbetet?”, samma sak gäller för många arbetsområden t ex<br />
IT eller miljö.<br />
För åtgärder i den fysiska miljön bör man försöka vara mer kreativ och söka<br />
andra lösningar än de traditionella. Ibland hindrar lagstiftningen det. Just<br />
gränsdragningen är väldigt svår.<br />
När det gäller tillgänglighet så är det livskvalitet och det goda livet som ska vara<br />
målet. Alla ska få tillgång till det och möta så få hinder som möjligt. Det finns ju<br />
saker i vår miljö idag som från början var särlösningar men nu har blivit helt<br />
självklara, till exempel hissar och engreppsblandare.<br />
Kommentarer till ”Verktyget” i stort<br />
Västerås tror att ett verktyg som detta kan vara till en hjälp när man gör en<br />
tillgänglighetsplan. Kommunen är lite skeptisk till indelningen. Det bästa måttet<br />
hade egentligen varit ”ett nöjd tillgänglighetsindex” som kommunens invånare<br />
får svara på. Fast ibland kan förväntningarna vara orimliga och därför känner<br />
65
man sig inte nöjd, så är det ju ofta på personalsidan (t ex förväntningar på en<br />
chef). Det är viktigt med en konstruktiv dialog.<br />
Den stora nyttan som verktyget kan ha är att förmedla idéer och erfarenhet. Alla<br />
ska ju inte sitta och uppfinna hjulet på nytt. Det får inte bli så att byråkratin ökar<br />
utan att man får någon nytta av det. Ett sådant här verktyg kan bidra till en bra<br />
dialog både inom kommunen och med kommunens invånare. Den nya<br />
majoriteten har precis haft en idé att alla nämndsammanträden ska vara öppna<br />
för allmänheten, detta kan ju också bli ett steg mot den öppna kommunen.<br />
Det är ett utmärkt sätt att lägga ut olika mallar och standarder på webben. Det<br />
hjälper till att flytta fram positionerna.<br />
Indikatorerna<br />
<strong>Handisam</strong>s lista över indikatorer gicks igenom och kommenterades<br />
• Policy– angående arbete med tillgänglighet<br />
En policy anger hur organisationen/enheten ska arbeta samt vad som ska<br />
omfattas i detta arbete. I vissa fall innehåller policyn också ett tidsperspektiv.<br />
(Ordet policy kan ofta ersättas med ord som principer, riktlinjer, politik eller<br />
inriktning.)<br />
Ok som indikator. Instrumentet är viktigt, det är bra om de mål som ställs upp är<br />
realistiska.<br />
• Genomförandeansvar<br />
Av kommunens dokumentation/organisation/befattningsbeskrivningar framgår<br />
det tydligt vilka personer/funktioner som ansvarar för genomförandet av<br />
tillgänglighetsarbetet i kommunens olika förvaltningar.<br />
Tveksam som indikator. Chefen för varje förvaltning är ju ansvarig för att de tar<br />
sitt ansvar inom tillgänglighetsområdet.<br />
• Pådrivaransvar – för att handikapperspektivet kommer med i de generella<br />
processerna<br />
Av kommunens dokumentation/organisation/befattningsbeskrivningar framgår<br />
det tydligt att någon/några har getts en pådrivande roll. Med andra ord har<br />
någon/några utsetts till att driva på så att andra tar sitt ansvar för genomförandet<br />
av handikapperspektivet i de generella processerna.<br />
Ok som indikator. En sådan person kan vara väldigt nyttig att ha, som chef är<br />
det lätt att tappa olika saker och att det lätt faller mellan stolarna.<br />
• Budget för enkelt avhjälpta hinder<br />
Pengar finns avsatta i budget för tillgänglighetsskapande<br />
åtgärder/tillgänglighetsarbete (borttagande av befintliga hinder som annars inte<br />
skulle tas bort inom rimlig tid)<br />
66
Tveksamt som indikator. Inom fastighetskontoret görs mycket för ökad<br />
tillgänglighet men det finns ingen budget för det, det ingår i den dagliga<br />
verksamheten. Svårt att särredovisa. Samtidigt har det varit en hjälp att Teknik<br />
och Idrottsförvaltningen satt av pengar till inventering av enkelt avhjälpta<br />
hinder på allmän plats.<br />
• Budget för pådrivaransvaret<br />
Pengar finns avsatta i budget för uppgiften att vara pådrivande<br />
Ok som indikator. På något sätt blir det en ny tjänst centralt som samordnar och<br />
driver på.<br />
• Tillgänglighetsdokumentering<br />
Systematisk dokumentation i kommunens geografiska informationssystem, GIS,<br />
av verkligheten utifrån mått som är viktiga för tillgängligheten till olika delar i<br />
kommunen till exempel gatukorsningar inventeringen av enkelt avhjälpta hinder.<br />
Ok som indikator. Idag finns ju allt i tillgänglighetsguiden, den bör<br />
marknadsföras bättre. Teknik och idrotts inventering av enkelt avhjälpta hinder<br />
är inlagd i GIS system där alla hinder identifieras.<br />
• Samverkansrutin för användarinflytande<br />
Rutiner för samverkan om tillgänglighetsfrågor med de lokala<br />
handikapporganisationerna. Rutiner kan vara skriftliga och benämnas på olika<br />
sätt. Med rutin menas dock att det är ett förfarande som används regelmässigt.<br />
Ok som indikator. Det visar att man tar tillgänglighetsfrågorna på allvar.<br />
Tyvärr har handikapprådet dåliga kunskaper kring tillgänglighetsfrågorna<br />
ibland.<br />
• Rutin för medborgarna att påtala brister i tillgängligheten<br />
Rutin som gör det möjligt för kommunens medborgare att samverka med<br />
kommunen i skapandet av en kommun där alla kan vara delaktiga. Rutiner kan<br />
vara skriftliga och benämnas på olika sätt. Med rutin menas dock att det är ett<br />
förfarande som används regelmässigt.<br />
Ok som indikator. Tillgänglighetsguiden har ett nummer och en webbrevlåda<br />
som används dagligen.<br />
• Upphandlings/inköpsrutin – med beaktande av tillgänglighet.<br />
Rutiner där krav angående tillgänglighet för personer med nedsatt<br />
funktionsförmåga i samband med upphandling/inköp kan tas med. Rutiner kan<br />
vara skriftliga och benämnas på olika sätt. Med rutin menas dock att det är ett<br />
förfarande som används regelmässigt.<br />
Ok som indikator. Bra att ha med sig från start då blir det bara en bråkdel av de<br />
extra kostnaderna.<br />
67
• Planer/riktlinjer/rutiner/policy för hur kommunen ska arbeta med enkelt<br />
avhjälpa hinder<br />
Kommunen har ett arbetssätt för att systematiskt eliminera kommunens alla<br />
enkelt avhjälpta hinder.<br />
Tveksam som indikator, lagstiftningen räcker.<br />
• Passa-på-rutiner med beaktande av tillgänglighet<br />
Rutiner finns för hur tillgänglighet ska beaktas i samband med passa-pååtgärder,<br />
d.v.s. att då något till exempel ändå måste repareras så ser man till att<br />
det som åtgärdats också kan användas av alla – oavsett funktionsförmåga.<br />
Ok som indikator.<br />
• Tillgängliga vallokaler<br />
Kommunen har ett systematiskt arbete som leder fram till att alla lokaler i<br />
kommunen som kan komma att användas som vallokaler är eller blir tillgängliga<br />
för alla kommunmedborgare oavsett medborgarens funktionsförmåga.<br />
Kommentar: handlar främst om att välja lokaler som är tillgängliga. Först om<br />
sådana inte finns handlar det om att åtgärda lokaler så att de blir tillgängliga<br />
Ok som indikator. Vallokalerna i förra valet har inte fått en enda synpunkt, det<br />
som ibland är svårt är att det ska finnas handikapptoaletter, men det brukar inte<br />
vara ett problem eftersom man väljer med omsorg.<br />
• Aktiviteter för tillgängliggörande av kommunens lokaler<br />
Arbete som kommunen gör utöver normal drift och förvaltning för att lokaler<br />
som kommunen äger, bedriver verksamhet i eller på annat sätt styr över är eller<br />
blir tillgängliga.<br />
Ok som indikator, fast denna formulering är svår att förstå. Vad betyder<br />
aktiviteter? Allt är väl aktiviteter?<br />
• Förvaltning, drift och ombyggnad med beaktande av tillgänglighet<br />
Rutiner som kommunen har för att vid normal förvaltning, drift och ombyggnad<br />
se till att inte skapa nya hinder utan att i stället om möjligt eliminera hinder.<br />
Ok som indikatorer. Fast även denna punkt är konstigt formulerad, svårt att<br />
förstå vad som menas.<br />
• Design-för-alla-perspektiv i översiktsplanen<br />
I kommunens översiktsplan eller i översiktsplanearbete ingår att kommunen ska<br />
beakta tillgänglighet.<br />
Ok som indikator.<br />
• Arbetar för en tillgänglig kollektivtrafik<br />
Vid upphandling av kollektivtrafiken ställs krav på att den ska utformas så att<br />
alla kan använda den oavsett funktionsförmåga.<br />
68
Finns ingen här nu som arbetar med kollektivtrafik, hänvisas till Hasse<br />
Eriksson.<br />
• Rutin för webbutveckling med beaktande av tillgänglighet<br />
Rutiner finns för hur tillgänglighet ska skapas vid utveckling och förändring av<br />
kommunens webbplats – kommunen använder sig av Vägledningen för 24-<br />
timmarswebben 2.0 i sitt arbete.<br />
Ok som indikator.<br />
• Rutin i samband med kommunikation, information och beslut till medborgarna<br />
med beaktande av tillgänglighet<br />
Kommunen har rutiner för hur information till och från medborgare ska planeras<br />
och genomföras för att alla medborgare oavsett förmåga ska kunna delta.<br />
Ok som indikator. Viktigt att ha även skriftlig info t ex.<br />
• Rutiner för sammankomster och möten med medborgarna – med beaktande av<br />
tillgänglighet<br />
Kommunen har rutiner för hur möten med medborgare ska planeras och<br />
genomföras för att alla medborgare oavsett förmåga ska kunna delta.<br />
Ok som indikator. Mötena sker oftast i en bygdegård eller en samlingslokal i en<br />
bostadsrättsförening. Checklista är bra.<br />
• Rekryteringsrutiner med beaktande av tillgänglighet<br />
Kommunens rutiner för rekrytering beaktar att sökanden kan ha varierande<br />
funktionsnedsättningar. Det kan bland annat innebära att annonsering, lokaler<br />
intervjuer är tillgängliga oavsett sökandens funktionsförmåga.<br />
Ok som indikator.<br />
Överlag saknas indikatorer för kommunen som arbetsgivare när personer väl har<br />
en anställning. Staden vill gärna vara ett attraktiv alternativ som arbetsgivare för<br />
alla.<br />
SUMMERING: Deltagarna bedömde att Västerås kommun är intresserade<br />
av att delta som testkommun och indikatorerna är lämpliga som<br />
värdemätare på tillgänglighetsarbetet i kommunen i brist på bättre<br />
instrument!<br />
69