Underlag till strategi för funktionshinderspolitiken i pdf ... - Handisam

Underlag till strategi
för funktionshinderspolitiken

Handisam, Myndigheten för handikappolitisk samordning, 2010
Titel: Underlag till strategi för funktionshinderspolitiken
Handisam Serie A 2010:10 (diarienummer 2010/0071)
ISBN-nummer: 978-91-979062-4-1
Utredare: Anna Dahlberg
Rapporten finns att ladda ner från Handisams webbplats
www.handisam.se. Alternativa format kan beställas från
Handisam.
Postadress: Handisam, Arenavägen 63, 121 77 Johanneshov
E-post: info@handisam.se
Fax: 08-600 84 99
Telefon: 08-600 84 00

Innehåll
Sammanfattning och förslag .................................................... 6
Samtliga förslag ...................................................................................... 10
1. Inledning ............................................................................ 13
Definitioner ............................................................................................. 14
Upplägg, struktur och innehåll ................................................................... 14
2. Inriktningsmål och områden .............................................. 17
3. Myndigheternas delmål och uppföljning ............................. 20
Sammanfattning ...................................................................................... 20
Sammanställning av delmålen ................................................................... 23
Arbetsförmedlingen .................................................................................. 24
Arbetsmiljöverket .................................................................................... 29
Barnombudsmannen ................................................................................ 32
Boverket ................................................................................................. 35
Brottsoffermyndigheten ............................................................................ 41
Domstolsverket ....................................................................................... 44
Kammarkollegiet ...................................................................................... 46
Kulturrådet ............................................................................................. 48
Migrationsverket ...................................................................................... 54
PTS (Kommunikationsmyndigheten) ........................................................... 55
Riksantikvarieämbetet .............................................................................. 58
Rikspolisstyrelsen .................................................................................... 60
Skolverket .............................................................................................. 62
Socialstyrelsen ........................................................................................ 68
Statens folkhälsoinstitut............................................................................ 72
Trafikverket ............................................................................................ 74
Transportstyrelsen ................................................................................... 76
Det fortsatta arbetet med myndigheternas delmål ........................................ 78
4. Andra myndigheters inspel ................................................. 79
Diskrimineringsombudsmannen ................................................................. 79
Försäkringskassan ................................................................................... 80
Konsumentverket..................................................................................... 80
5. Strategin och internationella dokument ............................. 83
FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning .......... 84
3

FN:s rekommendationer som rör personer med funktionsnedsättning ............. 88
Förslag, internationella dokument och strategin ........................................... 90
6. Handikapporganisationernas synpunkter ........................... 91
Sammanfattning ...................................................................................... 91
Prioriterade inriktningsområden ................................................................. 94
Ökad fysisk tillgänglighet .......................................................................... 96
IT-politiken ............................................................................................. 97
Socialpolitiken ......................................................................................... 97
Utbildningspolitiken .................................................................................. 99
Kultur, medier och idrott .......................................................................... 101
Arbetsmarknadspolitik ............................................................................. 102
Rättsväsendet ........................................................................................ 103
Transportpolitiken ................................................................................... 104
Folkhälsopolitiken ................................................................................... 105
Övriga synpunkter .................................................................................. 106
7. Övriga aktörers synpunkter .............................................. 110
Carpe .................................................................................................... 110
Centrum för lättläst ................................................................................. 111
Hjälpmedelsinstitutet ............................................................................... 111
Nätverket för tillgänglighetskonsulter ........................................................ 114
Svensk kollektivtrafik .............................................................................. 114
Svenskt näringsliv ................................................................................... 115
Sveriges Kommuner och Landsting ............................................................ 115
8. Uppföljning av strategin för funktionshinderspolitiken .... 117
Sammanfattning ..................................................................................... 117
Intressenter av uppföljning ...................................................................... 117
Myndigheter ........................................................................................... 118
Kommuner, landsting och regioner ............................................................ 120
Handikapporganisationernas delaktighet .................................................... 122
Den enskildes uppfattning ........................................................................ 123
Andra metoder för uppföljning .................................................................. 126
Förslag inom uppföljningsområdet ............................................................. 127
9. Övriga förslag ................................................................... 129
Sammanfattning ..................................................................................... 129
Tillgänglighet som villkor för medelstilldelning ............................................ 129
4

Offentlig upphandling .............................................................................. 130
Initiera forskning med fokus på miljön/funktionshinder ................................ 131
Förbättrad kunskap i högskoleutbildningar ................................................. 132
Stöd till strategiska myndigheter ............................................................... 133
Utveckla riktlinjerna ................................................................................ 134
Initiera, leda och samordna nätverk .......................................................... 134
Övriga förslag samlat .............................................................................. 135
10. Avslutning ...................................................................... 136
Referenser ............................................................................ 137
5

Sammanfattning och förslag
Detta är Handisams svar på ”Uppdrag att ta fram förslag på delmål
och en struktur för uppföljning inför en handikappolitisk strategi”.
Handisam har sammanställt förslag på delmål och uppföljning från de
17 myndigheter som har haft i uppdrag att ta fram detta. Under
processen har Handisam arbetat för att vara ett stöd för
myndigheterna. I processen har Handisam också haft kontakter med
en rad andra aktörer och organisationer, däribland
handikapporganisationer och Sveriges Kommuner och Landsting.
Eftersom den kommande strategin ska utgå från FN:s konvention om
rättigheter för personer med funktionsnedsättning har Handisam valt
att göra en genomgång av kopplingen mellan den kommande strategin
och FN-konventionen samt relevanta dokument från Europarådet och
EU.
Ett system för att samlat och löpande följa upp arbetet mot de
övergripande funktionshinderspolitiska målen och den kommande
strategin presenteras. I den uppföljningen utgör de strategiska
myndigheternas rapporter stommen, men många andra delar finns
med.
Flera avsnitt i rapporten avslutas med en förslagsdel. Handisam
lämnar också några ytterligare förslag, under de avsnitten som är
kopplade till strategin. Samtliga förslag presenteras sist i denna
sammanställning.
Sammanställning av myndigheternas arbete
I denna rapport presenteras myndigheternas delmål och förslag på
uppföljning och i de fall det finns redovisas även förslag på aktiviteter
för att nå delmålen.
Det finns skillnader i hur målen är formulerade. Detta kan ha sin
förklaring i att några av myndigheterna har arbetat med
funktionshindersfrågor tidigare, genom ett sektorsansvar, medan vissa
av myndigheterna är helt nya inom området. Handisam konstaterar,
trots skillnaderna, att det är en ambitionshöjning inom politikområdet
och att målen är mer konkreta.
Det som också är värt att lyfta är att i arbetet med att ta fram delmål
och uppföljning, har det skapats nya strukturer och arbetsgrupper
inom myndigheterna som är en bra grund för det fortsatta arbetet.
Även myndigheternas ledningar har deltagit i arbetet. En annan
6

positiv del är att flera departement i högre utsträckning också har
deltagit i diskussionerna om arbetet.
Nästintill alla inriktningsmål täcks in av en eller flera myndigheters
arbete. Flera myndigheter har också formulerat mål som syftar mot de
övergripande funktionshinderspolitiska målen.
Vissa myndigheter har formulerat delmål som berör fler än ett
inriktningsområde. Att flera myndigheter arbetar mot samma
inriktningsmål tror Handisam är ytterligare en del som kan leda till
att inriktningsmålen blir verklighet inom perioden för strategin.
Flera myndigheter nämner gemensamma områden, som inte är
inriktningsmål. Ett sådant område är att inkludera krav på
tillgänglighet i upphandling mer generellt och inte bara när det gäller
IT. Ett annat område som några myndigheter nämner är att bättre
tillgänglighet kan uppnås genom att arbeta med standardisering. Flera
myndigheter nämner också att kunskap om tillgänglighet och
förutsättningar för personer med funktionsnedsättning måste komma
in i en rad utbildningar på högre nivå för att säkerställa att
kompetensen generellt finns i flera nyckelgrupper.
Ett område som man redan nu måste ta i beaktande är
uppföljbarheten. Myndigheterna ska kunna redovisa sitt arbete och
dess resultat årligen i sin årsredovisning och de ska även kunna
redovisa en effektorienterad analys för hela femårsperioden. För att
detta ska bli tydligt och utvecklas för samtliga myndigheter behöver
ett fortsatt arbete mellan departementen fortgå. Det blir också tydligt
att uppföljningen utifrån jämställdhet och barn behöver kompletteras
framöver.
Ett annat område där Handisam identifierat att det behövs mer
information är nulägesbeskrivning eller nollmätning. Om det ska gå
att mäta resultat och framsteg, både på kort och på lång sikt, måste
det finnas en beskrivning eller mätning på hur situationen ser ut i dag.
Ett syfte med den kommande funktionshinderspolitiska strategin är
att den ska ge effekt för personer med funktionsnedsättning i
vardagen. Därför bör det finnas med skrivningar om hur arbetet för att
nå delmålen ska leda till märkbara resultat för den enskilde. En viktig
del i att resultatet ska märkas för den enskilde är att arbete och
uppföljning också måste finnas ute i kommuner, landsting och
regioner. Även här har de myndigheter som verkar lokalt ett ansvar.
Strategin och internationella dokument
Sverige har åtaganden på internationell och europeisk nivå som har
beröring och påverkar arbetet med funktionshinderspolitiken på
nationell nivå. Åtagandena omfattar FN:s konvention om rättigheter
för personer med funktionsnedsättning, Europarådets handlingsplan
7

för att främja rättigheter och full delaktighet för personer med
funktionsnedsättning i samhället; för att förbättra livskvaliteten för
personer med funktionsnedsättning i Europa 2006–2015 samt utkast
till EU:s funktionshindersstrategi 2010–2020.
Handisam har gjort en sammanställning av hur ovan nämnda
dokument har beröring med de inriktningsmål som regeringen har
tagit fram.
Åtaganden och målområden som identifieras i minst två av de tre
dokumenten men som inte uttrycks i regeringens inriktningsmål är
rätten att inte utsättas för utnyttjande, våld eller övergrepp
habilitering och rehabilitering
deltagande i det politiska och offentliga livet.
Sverige har ratificerat flera av FN:s konventioner och rapporterar
regelbundet till respektive konventions övervakningskommitté, vilka i
sin tur ger rekommendationer till Sverige inom ramen för deras
ansvarsområden. Handisam har sammanfattat de rekommendationer
Sverige fått från övervakningskommittéerna som berör personer med
funktionsnedsättning. Dessa sammanfattas i rapporten.
Synpunkter från handikapporganisationer
För att få in handikapporganisationernas åsikter om strategin
skickade Handisam ut en enkät till samtliga organisationer inom
Handikappförbunden och Lika Unika. Svarsfrekvensen blev 68
procent.
Handisam höll också ett diskussionsforum dit samtliga organisationer
bjöds in. De medskick som deltagarna ville göra till regeringen
presenteras under samlade förslag.
Sammanfattningsvis så har de flesta grupper av personer med
funktionsnedsättning en sämre delaktighet på flera samhällsområden
som kan variera i omfattning eller på olika områden. Huvudproblemen
är en gemensam utsatthet, diskriminering, sämre hälsosituation och
en avsaknad av en självklarhet i synen på mänskliga rättigheter och
jämlika förhållanden.
När organisationerna blir tillfrågade att välja ut tre
inriktningsområden som är särskilt prioriterade så blir det
socialpolitik
arbetsmarknadspolitik
utbildningspolitik.
Från enkätresultaten och diskussionsforumet framträder att det finns
några saker som lyfts av flertalet förbund och som framträder som
8

viktigt inom flera av inriktningsområdena. Det är bristen på kunskap,
att tillgänglighet inte enbart är att se som fysisk tillgänglighet.
Otillgänglighet ska klassas som diskrimineringsgrund och det ska
finnas sanktionsmöjligheter om man inte lever upp till
tillgänglighetskraven. Viktigt är också att man erbjuds rätt till lika
vård, hjälpmedel och medicin var än man bor Sverige.
Under diskussionsmötet framkom det mycket tydligt att
handikapporganisationerna vill finnas med i uppföljningen av
funktionshinderspolitiken.
Vid flertalet av inriktningsområdena tog handikapprörelsen upp
bristen på, och behovet av, kunskap. I skolan, vården, rättsväsendet,
inom arbetslivet och inom kultur- och idrottslivet finns det en brist på
kunskap kring personer med funktionsnedsättning och deras behov.
Denna brist på kunskap leder till att alla inte får det stöd de behöver
och då är inte heller alla delaktiga i samhället på lika villkor. Man får
inte hjälp i skolan att se individens möjligheter och förmågor.
Uppföljning
Uppföljningen av funktionshinderspolitiken består av flera delar. De
strategiska myndigheternas rapporter utgör stommen. En annan del är
Handisams årliga lägesrapport som dels är en sammanställning av
myndigheternas arbete och som dels tar in andra aktuella uppgifter.
Dessa delar är klara i tid för så att de kan ingå i departementens
arbete med budgetpropositionen.
Hur myndigheterna lever upp till förordningen om ansvaret att
genomföra handikappolitiken följs upp årligen och presenteras som
öppna jämförelser.
Arbetet i kommuner, landsting och regioner är på god väg att kunna
bli uppföljningsbart, men fortsatt utveckling måste ske tillsammans
med bland annat Sveriges Kommuner och Landsting.
Handikapporganisationerna ska finnas med på ett tydligare sätt i
uppföljningen än tidigare. Det här kan ske i form av enkäter med
aktuella teman och årliga träffar. Även den enskilda personen med
funktionsnedsättning och dennes åsikter ska presenteras på ett mer
samlat och återkommande sätt.
För att strategin i sin helhet ska gå att följa är det också viktigt att
undersökningar som berör levnadsförhållanden analyseras för
personer med funktionsnedsättning jämfört med övrig befolkning.
Metoder för att använda nätverk som en del i en uppföljning ska
utvecklas.
9

Konkreta förslag inom dessa områden presenteras sist i avsnittet.
Tillsammans bildar detta en sammanhållen struktur för uppföljning.
Avsnittet övriga förslag
Handisam har under genomförandet av uppdraget identifierat ett
antal områden där en övergripande utveckling är viktig för att få ett
ökat genomslag i det framtida funktionshinderspolitiska arbetet och
som bör uppmärksammas i den nya funktionshinderspolitiska
strategin. Dessa områden är:
tillgänglighet som villkor för medelstilldelning
offentlig upphandling och forskning
förbättrad kunskap i högskoleutbildningar
Kopplat till genomförandet av strategin finns också delar av
Handisams verksamhet där en utveckling ses som viktig för att ge
effekt åt genomförandet av strategin:
fortsatt utveckling av stödet till de strategiska myndigheterna
utveckling av riktlinjerna för tillgänglighet
initiera, leda och samordna olika nätverk
Samtliga förslag
Nedan presenteras alla förslag som finns med i rapporten
Strategin och internationella dokument
Handisam föreslår att
den kommande strategin innefattar åtgärder kring
1. rätten att inte utsättas för utnyttjande, våld eller
övergrepp,
2. habilitering och rehabilitering, samt
3. deltagande i det politiska och offentliga livet.
den kommande strategin beaktar FN:s rekommendationer som
berör personer med funktionsnedsättning.
den kommande strategin ger särskild uppmärksamhet till
artikel 3, 4, 8, 9 och 27 i FN:s konvention om rättigheter för
personer med funktionsnedsättning.
den kommande strategin beaktar ett fortsatt stöd till kommuner
och landsting i deras arbete med att genomföra FN:s konvention
om rättigheter för personer med funktionsnedsättning.
10

Handikapporganisationernas förslag
Följande punkter kom deltagarna på diskussionsmötet fram till
att de vill lyfta till regeringen:
strategin ska bli ett riksdagsbeslut (och inte bara ett
regeringsbeslut).
det behövs fler sanktioner och lagstiftning.
det behövs en genomgång av befintlig lagstiftning på samtliga
områden som strategin berör, men särskilt det som rör
tillgänglighet.
det behöver utvecklas nya former av samverkan där ITlösningar
(med alternativ) är ett förslag.
samråd måste bli mer än informationsutbyte utan syfta till en
dialog som båda sidor har intresse av. Informationsutbyte går
att ordna på andra sätt.
Förslag inom uppföljningsområdet
Handisam föreslår att
de strategiska myndigheterna rapporterar in till
Socialdepartementet, med elektroniska kopior till ansvarigt
departement och Handisam den 31 mars varje år. Rapporten ska
innehålla en redovisning och analys av vad som åstadkommits
mot angivna delmål.
Handisam lämnar en lägesrapport till regeringen den 31 maj
varje år. Rapporten innehåller en sammanställning av
myndigheternas arbete och andra relevanta uppgifter från
myndigheter och andra relevanta aktörer vilka har framkommit
under året.
Handisam presenterar öppna jämförelser av myndigheternas
tillgänglighet på sommaren varje år.
uppföljningen av vilka insatser som görs, och hur det ser ut, i
kommuner, landsting och regioner utvecklas med tillsammans
med strategiska myndigheter och Sveriges Kommuner och
Landsting (SKL).
regeringen, i samråd med strategiska myndigheter och SKL,
överväger ekonomiska incitament för strategiska satsningar i
kommuner, landsting och regioner.
11

Handisam genomför en enkät till handikapporganisationer som
är berättigade till statsbidrag varje år och att Handisam
sammanställer resultaten.
metoder, som exempelvis en panel, för att samla in åsikter från
den enskilde individen med funktionsnedsättning utvecklas.
Sverige aktivt följer och deltar i arbetet på europeisk nivå med
utvecklingen av undersökningar som rör personer med
funktionsnedsättning.
initiativ tas för att samordna utvecklingen av system för
uppföljning av e-tillgänglighet inom funktionshinders- och ITpolitiken.
utveckla metoder för att använda nätverk som en del i
uppföljningen av strategin.
Övriga förslag samlat
Handisam föreslår att:
det görs en översyn, och kartläggning, över till vilka delar av
den statliga medelstilldelningen som skulle vara möjligt och
relevant att knyta ett krav på tillgänglighet till, samt på vilket
sätt detta skulle kunna utformas.
ett uppdrag ges till Kammarkollegiet att inom ramen för
upphandlingsstödet, i samverkan med Konkurrensverket och
Handisam, ta fram en vägledning för att upphandla och avropa
användbart och tillgängligt för alla oavsett funktionsförmåga.
Handisam i samråd med relevanta strategiska myndigheterna
tar fram ett förslag på vilka högskoleutbildningar som
funktionhinderskunskap bör ingå i som en viktig del i
grundutbildningen.
det i strategin tas initiativ för att stärka forskningen inom
området för tillgänglighet och användbarhet för alla oavsett
funktionsförmåga.
12

1. Inledning
Med den här rapporten överlämnar Handisam ett underlag för en
kommande strategi för funktionshinderspolitiken. Underlaget är
framtaget mot bakgrund av regeringens skrivelse till riksdagen
”Uppföljning av den nationella handlingsplanen för handikappolitiken
och grunden för en strategi framåt” 1 . Här framgår bland annat att
arbetet mot de handikappolitiska målen ska bli mer effektivt och
inriktas på att riva hinder för tillgänglighet och skapa delaktighet i
vardagen för personer med funktionsnedsättning.
Vidare ska arbetet framåt ha instrumenten för mänskliga rättigheter
som grund och FN:s konvention om rättigheter för personer med
funktionsnedsättning kommer att vara ett ytterligare och
betydelsefullt instrument i genomförandet av den kommande
handikappolitiken.
Det krävs en bred samverkan för att skapa förutsättningar för
delaktighet och jämlikhet.
Utifrån regeringens redovisade ambitioner för handikappolitikens
genomförande ska en strategi för de kommande fem åren utformas. De
övergripande målen och inriktningsmålen ska brytas ned av
uppföljningsbara delmål, vilka utformas av ett antal strategiska
myndigheter, samt av en strategi för uppföljning.
De 17 strategiska myndigheterna har fått i uppdrag att utifrån de
prioriterade inriktningsmålen ta fram delmål inom sina respektive
berörda verksamhetsområden för perioden 2011–2016. Myndigheterna
fick även i uppdrag att lämna förslag på hur delmålen ska följas upp.
Handisam har utifrån detta getts i uppdrag av regeringen att
sammanställa ett underlag för en strategi för genomförandet av
handikappolitiken för perioden 2011–2016. Underlaget ska innehålla:
De delmål inklusive förslag på uppföljning som angivna
myndigheter redovisar
Ett förslag till system för att samlat och löpande följa upp arbetet
mot de övergripande handikappolitiska målen.
1 Socialdepartementet, Uppföljning av den nationella handlingsplanen för
handikappolitiken och grunden för en strategi framåt, skrivelse 2009/10:166
13

Under genomförandet av uppdraget har Handisam också haft ansvaret
att samråda med Diskrimineringsombudsmannen samt erbjuda stöd
till de myndigheter som omfattas av uppdraget.
Under uppdragets genomförande har Handisam haft kontinuerlig
kontakt med Socialdepartementet. Vidare har samtal förts även med
andra berörda departement samt med regeringskansliets
interdepartementala arbetsgrupp (IDA-grupp) för
funktionshinderspolitiken.
Definitioner
Handisam använder Socialstyrelsens definitioner av orden
funktionsnedsättning och funktionshinder som är följande 2 :
En funktionsnedsättning är kopplad till en person och behöver inte
innebära ett hinder för delaktighet. Om miljö och omgivning är
otillgänglig uppstår funktionshinder. Det är funktionshinder som
hindrar personer från att delta i samhället.
I och med budgetpropositionen år 2010 bytte handikappolitiken namn
till funktionshinderspolitik. Eftersom det är något som har hänt under
detta arbetes gång används handikappolitik och
funktionshinderspolitik blandat i denna rapport, men de har samma
betydelse. Ordet handikapp- förekommer även i andra sammansatta
ord.
Funktionshinderperspektivet innebär att i all planering och
genomförande beakta att människor har olika behov. De generella
lösningarna ska utformas så att de fungerar för alla, oavsett
funktionsförmåga och kompletteras där så behövs med särskilda
lösningar för att skapa jämlika förutsättningar. Hinder för delaktighet
ska identifieras och tas bort.
Upplägg, struktur och innehåll
Denna rapport är uppbyggd för att svara mot de olika delarna i det
uppdrag som getts till Handisam. De längre avsnitten har en
inledande sammanfattning och där avsnittet innehåller förslag
presenteras dessa i slutet. Förslagen presenteras även i
sammanfattningen som finns i början av detta dokument.
En central del i Handisams uppdrag har varit att ge stöd till de 17
strategiska myndigheter som haft i uppdrag att ta fram
uppföljningsbara delmål. Handisam har anordnat ett flertal möten för
de aktuella myndigheterna där de informerats om Handisams uppdrag
2 Socialstyrelsens termbank, www.socialstyrelsen.se, gå in på bokstaven T och
därefter på Termbank.
14

och haft möjlighet att dela erfarenheter. Vidare har varje myndighet
haft en särskild kontaktperson på Handisam och fått stöd efter behov.
I avsnitt tre redovisas, i enlighet med Handisams uppdrag, en
sammanställning av de delmål och förslag till uppföljning som
utformats av de strategiska myndigheterna. Handisam kompletterar
myndigheternas redovisning med en övergripande analys av denna
sammanställning.
Detta följs av ett avsnitt med inspel från myndigheter som har en
framträdande roll i det funktionshinderspolitiska arbetet men som inte
har haft regeringens uppdrag att ta fram förslag på delmål. Som till
exempel Konsumentverket och Diskrimineringsombudsmannen
Regeringen anger att funktionshinderspolitiken i arbetet framåt ska
ha instrument för mänskliga rättigheter som grund, däribland FN:s
konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning.
Utifrån detta har Handisam i avsnitt fem gjort en sammanställning av
hur konventionen i nuläget relaterar till de inriktningsmål som tagits
fram av regeringen för den kommande strategin. Handisam
identifierar vidare uppmärksammade områden utifrån konventionen
samt utifrån FN:s rekommendationer som behöver beaktas i det
fortsatta arbetet.
I samma avsnitt har också en sammanställning gjorts av vilken
beröring de inriktningsmål som regeringen har tagit fram har med
målområden i Europarådets handlingsplan för att främja rättigheter
och full delaktighet för personer med funktionsnedsättning i
samhället; för att förbättra livskvaliteten för personer med
funktionsnedsättning i Europa 2006–2015 samt utkast till EU:s
funktionshindersstrategi 2010–2020.
I enlighet med konventionen och med Handisams uppdrag har det
varit viktigt att inkludera handikapporganisationernas synpunkter på
arbetet framåt. För att på ett tydligt sätt få med
handikapporganisationerna synpunkter i underlaget har Handisam
skickat ut enkät och bjudit in samliga organisationer inom
Handikappförbunden och Lika Unika till ett diskussionsforum.
Resultaten med handikapprörelsens synpunkter och förslag
presenteras i avsnitt sex. Handisam har även haft kontakter med delar
av det övriga civilsamhället bland annat genom FN-förbundets nätverk
för mänskliga rättigheter.
Handisam har också tagit in synpunkter från övriga aktörer som har
en roll i genomförandet av funktionshinderspolitiken, exempelvis
Hjälpmedelsinstitutet och Sveriges Kommuner och Landsting. Dessa
presenteras i avsnitt sju.
15

Den andra delen av Handisams uppdrag, att lämna förslag till system
för att samlat och löpande följa upp arbetet mot de övergripande
handikappolitiska målen presenteras i avsnitt åtta. I det sista
avsnittet, nummer nio, presenterar Handisam områden som under
arbetets gång lyfts fram som relevanta att beakta i en kommande
strategi men som inte går att placera under något av regeringens
inriktningsmål.
16

2. Inriktningsmål och områden
I regeringens skrivelse till riksdagen om uppföljningen av den
nationella handlingsplanen för handikappolitiken 3 ingick även ett
kapitel som var mer framåtsyftande.
I det kapitlet framgår bland annat att de övergripande
handikappolitiska målen ligger fast. Dessa är
en samhällsgemenskap med mångfald som grund.
att samhället utformas så att människor med funktionsnedsättning
i alla åldrar blir fullt delaktiga i samhällslivet.
jämlikhet i levnadsvillkor för flickor och pojkar, kvinnor och
män med funktionsnedsättning.
Alla insatser mot målen ska präglas av att
identifiera och undanröja hinder för full delaktighet i samhället för
människor med funktionsnedsättning.
förebygga och bekämpa diskriminering mot personer
med funktionsnedsättning.
ge barn, ungdomar och vuxna med funktionsnedsättning
förutsättningar för självständighet och självbestämmande.
”Med Sveriges ratificering av FN:s konvention om rättigheter för
personer med funktionsnedsättning (prop. 2008/09:28) har riksdagen
beslutat att politiken ska syfta till att upprätthålla, skapa strukturer
för övervakning samt att stärka de mänskliga rättigheterna.”
Utifrån dessa ställningstaganden fastställdes också nio områden med
sexton inriktningsmål. Områden och mål presenteras nedan.
Ökad fysisk tillgänglighet
Den fysiska tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning
ska förbättras, bl.a. genom att enkelt avhjälpta hinder undanröjs.
3 Socialdepartementet, Uppföljning av den nationella handlingsplanen för
handikappolitiken och grunden för en strategi framåt, skrivelse 2009/10:166.
.
17

IT-politiken
Tillgängligheten och användbarheten till offentliga webbplatser ska
öka.
Kunskapen och beställarkompetensen kring tillgänglighet och
användbarhet ska stärkas i anslutning till offentliga upphandlingar av
e-tjänster.
Socialpolitiken
Kunskapen om i vilken utsträckning de individuella stödens
utformning bidrar till de övergripande handikappolitiska målen ska
öka.
Utbildningspolitiken
Varje barn, elev och vuxenstuderande ska ges förutsättningar att
utveckla sina kunskaper så långt som möjligt.
Med utgångspunkt i de förtydligade bestämmelserna i PBL 4 och
skollagen ska tillgängligheten samt uppföljningen av tillgängligheten
för elever med funktionsnedsättning i förskola och samtliga skolformer
förbättras.
Kunskaperna om funktionsnedsättningar och hur undervisningen kan
utformas efter varje barns, elevs eller vuxenstuderandes behov ska
förbättras.
Kultur, medier och idrott
Möjligheten för personer med funktionsnedsättning att delta i kulturoch
idrottslivet ska förbättras.
Funktionshindersperspektivet ska vara integrerat i den ordinarie
bidragsgivningen inom kulturområdet och idrottsområdet.
Medietjänster och film ska i högre utsträckning utformas på ett sätt
som gör dem tillgängliga för personer med funktionsnedsättning.
Arbetsmarknadspolitiken
Sysselsättningsgraden för personer med funktionsnedsättning som
medför nedsatt arbetsförmåga ska öka
Matchningen mellan arbetssökande personer med
funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga och lediga
arbeten ska vara effektiv.
4 Plan och bygglagen
18

Rättsväsendet
Kompetensen hos myndigheterna inom rättsväsendet kring
förutsättningar och behov hos personer med funktionsnedsättningar
ska stärkas.
Transportpolitiken
Transportsystemet utformas så att det är användbart för personer med
funktionsnedsättning.
Folkhälsopolitiken
Uppföljningen av hälsans bestämningsfaktorer bör uppmärksamma
hälsan för personer med funktionsnedsättning.
Uppföljningen av det hälsofrämjande och förebyggande arbetet
nationellt, regionalt och lokalt ska omfatta hur detta inkluderar
personer med funktionsnedsättning.
För mer information om uppdraget se bilaga 1
19

3. Myndigheternas delmål och
uppföljning
Med de övergripande handikappolitiska målen, FN:s konvention om
rättigheter för personer med funktionsnedsättning och
inriktningsmålen fick 17 myndigheter i uppdrag att föreslå delmål och
uppföljning för genomförandet av handikappolitiken under perioden
2011–2016
Sammanfattning
De 17 myndigheter, kallade strategiska, som fick i uppdrag av
regeringen att formulera delmål och ge förslag på uppföljning har gjort
det. Myndigheternas skrivelser i sin helhet finns att läsa på
Handisams webbplats, eller går att beställa från Socialdepartementets
registrator. I detta avsnitt presenteras myndigheternas delmål och
förslag på uppföljningen och, i de fall det redovisas, även förslag på
aktiviteter för att nå delmålen.
Det finns skillnader i hur målen är formulerade, detta kan ha sin
förklaring i att några av myndigheterna har arbetat med
funktionshindersfrågorna tidigare, genom ett sektorsansvar, medan
vissa av myndigheterna är helt nya inom området. Handisam
konstaterar trots skillnaderna att det är en ambitionshöjning inom
politikområdet och att målen är mer konkreta.
Det som också är värt att lyfta fram är att i arbetet med att ta fram
delmål och uppföljning har det skapats nya strukturer och
arbetsgrupper inom myndigheterna som är en bra grund för det
fortsatta arbetet. Även myndigheternas ledningar har deltagit i
arbetet. En annan positiv del är att flera departement i högre
utsträckning också har deltagit i diskussionerna om arbetet. En god
förankring i planeringsarbetet skapar bättre förutsättningar att nå
del- och inriktningsmål.
Nästintill alla inriktningsmål täcks in av en eller flera myndigheters
arbete. Flera myndigheter har också formulerat mål som syftar mot de
övergripande funktionshinderspolitiska målen. Delar av två, av sexton,
inriktningsmål täcks inte in av något delmål. Det är inom området
”Kultur, medier och idrott” där medier och idrott inte täcks in. Detta är
naturligt eftersom ingen av de 17 myndigheterna som har fått
uppdraget har ansvar för dessa områden. Här föreslås det ske en
diskussion mellan berörda departement i det fortsatta
beredningsarbetet.
20

I tabell 1 nedan går det att se vilka områden som respektive
myndighet har formulerat delmål inom. Det framgår att vissa
myndigheter har formulerat delmål som berör fler än ett
inriktningsområde. Att flera myndigheter arbetar mot samma
inriktningsmål tror Handisam är ytterligare en del som kan leda till
att inriktningsmålen blir verklighet inom perioden för strategin. I
vissa fall har Handisam gjort en bedömning att myndigheten arbetar
mot flera inriktningsmål, även om myndigheten själv inte har nämnt
det. Detta framgår på ett tydligare sätt i redovisningen för respektive
myndighet.
Utöver att myndigheternas arbete syftar mot inriktningsmålen har
Handisam identifierat ytterligare några områden som återkommer hos
flera myndigheter. Ett sådant område är att inkludera krav på
tillgänglighet i upphandling mer generellt och inte bara när det gäller
IT. Ett annat område som några myndigheter nämner är tillgänglighet
och att det bättre kan uppnås genom att arbeta med standardisering.
Vilka myndigheter som vi bedömer nämner dessa områden framgår
också av tabell 1. Det finns också kopplingar till upphandling i
avsnittet ”Övriga förslag”.
Flera myndigheter nämner också att kunskap om tillgänglighet och
förutsättningar för personer med funktionsnedsättning måste komma
in i en rad utbildningar på högre nivå som exempelvis högskole- och
yrkeshögskoleutbildningar, för att säkerställa att kompetensen finns
generellt i flera nyckelgrupper.
21

Ökad fysisk tillgänglighet
IT-politiken
Socialpolitiken
Utbildningspolitiken
Kultur medier och idrott
Arbetsmarknadspolitik
Rättsväsendet
Transportpolitiken
Folkhälsopolitiken
Standardisering
Upphandling
Barnperspektivet
Jämställdhet
Övergripande
handikappolitiska mål
Frågor i högre utbildning
Tabell 1: Områden som respektive myndighet formulerat
delmål inom
Myndighet
Arbetsförmedlingen x x x x x
Arbetsmiljöverket x x x
Barnombudsmannen x x x x
Boverket x x
Brottsoffermyndigheten
Domstolsverket
x
x
Kammarkollegiet x x
Kulturrådet x x x x
Migrationsverket x x x
Kommunikationsmyndigheten
PTS
x
x
Riksantikvarieämbetet x x x x x
Rikspolisstyrelsen x x x x
Skolverket x x x x
Socialstyrelsen x x x
Statens folkhälsoinstitution
x
Trafikverket x x
Transportstyrelsen x x
22

Regeringen konstaterar att det ska finnas ett tydligare
mångfaldsperspektiv i den kommande strategin. Det framgår också i
Handisams instruktion 5 att arbetet ska utföras ur ett
mångfaldsperspektiv och att Handisam ska inkludera ett
barnperspektiv och ett genusperspektiv i verksamhetens alla delar,
men särskilt i analysdelen. För att se vad som är möjligt utifrån barn
och genus vad gäller myndigheternas arbete presenteras även vilka
myndigheter som har beaktat dessa frågor i tabell 1. Det blir tydligt
att uppföljningen utifrån jämställdhet och barn behöver kompletteras
framöver.
Ett område som redan nu måste tas i beaktande är uppföljbarheten.
Myndigheterna ska kunna redovisa sitt arbete och dess resultat
årligen i sin årsredovisning och de ska även kunna redovisa en
effektorienterad analys för hela femårsperioden. För att detta ska bli
tydligt för samtliga myndigheter behöver ett fortsatt arbete mellan
departementen fortgå.
Ett annat område där Handisam identifierat att det behövs mer
information är nulägesbeskrivning eller nollmätning. Om det ska gå
att mäta resultat och framsteg, både på kort och på lång sikt, måste
det finnas en beskrivning eller mätning av hur situationen ser ut i dag.
Ett syfte med den kommande funktionshinderpolitiska strategin är att
den ska ge effekt för personer med funktionsnedsättning i vardagen.
Därför bör det finnas med skrivningar om hur arbetet att nå delmålen
ska leda till märkbara resultat för den enskilde. En viktig del i att
resultatet ska märkas för den enskilde är att arbete och uppföljning
måste ske ute i kommuner, landsting och regioner. Även här har de
myndigheter som verkar lokalt ett ansvar.
Sammanställning av delmålen
Nedan presenteras de 17 myndigheternas delmål och i de fall som
myndigheterna redovisat det även deras förslag på aktiviteter och
uppföljning. I de fall det inte redovisats någon aktivitet eller
uppföljning finns det en endast en rubrik för detta
5 Förordning (2007:1134) med instruktion för Myndigheten för handikappolitisk
samordning.
23

Varje avsnitt inleds med respektive myndighets inriktningsområde och
inriktningsmål. I de fall det är tydligt vilket inriktningsmål som
respektive delmål svarat till har detta har skrivits innan delmålet
presenteras. Några myndigheten har redovisat mål under flera
inriktningsområden, detta framgår också i dokumentet. För de
myndigheter där det inte framgår mot vilket inriktningsmål som
delmålet syftar har vi gjort en sådan bestämning. När det är
Handisams bedömning markeras det med *. Även när Handisam har
lagt till annan text markeras detta med en *.
Texten är direkt tagen från myndigheternas dokument, det som
ändrats i detta dokument är att det får heta Delmål, Aktivitet och
Uppföljning – även om benämningen varit någon annan i
ursprungsdokumentet. I de flesta fall har myndighetens benämning
flyttats till en parantes.
När det gäller Barnombudsmannen har benämning lagts ihop med
definition och skapat delmålet.
__________________________________________________________________
Arbetsförmedlingen
Inriktningsområde: Arbetsmarknadspolitik, Ökad fysisk
tillgänglighet, IT-politiken.
Inriktningsmål: Sysselsättningsgraden för personer med
funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga ska öka.
Matchningen mellan arbetssökande personer med
funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga och lediga
arbeten ska vara effektiv.
Arbetsmarknadspolitiken
Inriktningsmål: Sysselsättningsgraden för personer med
funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga ska öka.
Matchning mellan arbetssökande personer med funktionsnedsättning
som medför nedsatt arbetsförmåga och lediga arbeten ska vara
effektiv.
Delmål 1. Arbetsförmedlingen ska förkorta tiden från att en
arbetssökande blir inskriven vid Arbetsförmedlingen till att en
funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga är
identifierad och registrerad.
Aktiviteter: För att nå målet med att tidigt kunna identifiera
arbetssökande med en funktionsnedsättning som medför nedsatt
arbetsförmåga kommer Arbetsförmedlingen att satsa på att öka
kompetensen hos arbetsförmedlarna. Detta kommer att ske dels genom
att alla arbetsförmedlare ska genomgå ett obligatoriskt grundblock
24

med utbildning inom området arbetslivsinriktad rehabilitering. På
varje arbetsförmedlingskontor ska finnas utsedda arbetsförmedlare
med fördjupade kunskaper inom arbetslivsinriktad rehabilitering som
ska ha det sammanhållande ansvaret för att samordna olika
aktiviteter i rehabiliteringsprocessen utifrån den arbetssökandes
individuella behov.
Uppföljning (Måttförslag): Den genomsnittliga tiden från det att en
arbetssökande är aktualiserad på Arbetsförmedlingen till att en
funktionsnedsättning är registrerad ska minska med ca 10 dagar per
år under perioden 2011-2016. Den genomsnittliga tiden skall minska
från 230 dagar år 2009 till 180 dagar år 2016.
Inriktningsmål: Sysselsättningsgraden för personer med
funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga ska öka.
Matchning mellan arbetssökande personer med funktionsnedsättning
som medför nedsatt arbetsförmåga och lediga arbeten ska vara
effektiv.
Delmål 2. Andelen personer med en funktionsnedsättning som
medför nedsatt arbetsförmåga som får en anställning eller
utbildning ska årligen öka under perioden.
Förutsättningarna för personer med funktionsnedsättning som medför
nedsatt arbetsförmåga att kunna erhålla ett arbete inom såväl privat
som offentlig verksamhet måste förbättras. Delmål 2 är därför centralt
i uppdraget att effektivisera matchning och därmed bidra till att öka
sysselsättningsgraden för dessa personer.
Aktiviteter: Arbetsförmedlingen har en rad insatser och program som
syftar till att underlätta en arbetssökandes nytillträde eller återgång
till arbetslivet. Det är viktigt att, personer med en nedsatt
arbetsförmåga, får del av Arbetsförmedlingen samtliga insatser och
program. Arbetsförmedlingen har också tjänster, metoder, insatser och
program som är särskilt reserverade för personer med en
funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga. Detta i
kombination med en kompetent personal är viktiga framgångsfaktorer
för att en person ska utveckla arbetsförmågan samt finna, få, behålla
eller återgå till en anställning.
Väl utvecklade arbetsgivarkontakter är en förutsättning för att lyckas
med delmål 2. Det finns redan gott om exempel på arbetsgivare som
ser fördelarna med att rekrytera personer med funktionsnedsättning
som medför nedsatt arbetsförmåga och den kompetenta arbetskraft
som de utgör. Aktiva kontakter med arbetsgivare ger möjlighet att
påverka rekryteringen så att också mindre konkurrenskraftiga
arbetssökande, kan komma ifråga vid nyanställning.
25

Arbetsförmedlingen har fastlagt en särskild strategi för att påverka
arbetsgivarnas vilja att anställa personer med en
funktionsnedsättning. En viktig framgångsfaktor är att ackvirera
platser samt att fokusera på arbetssökandes kompetens, individuella
förutsättning och utvecklingsmöjligheter och inte på det som
begränsar. Genom att dessutom använda insatser och program rätt och
flexibelt skapar Arbetsförmedlingen förutsättningar som bidrar till att
individen kan konkurrera på arbetsmarknaden. Marknadsföring av
Arbetsförmedlingens olika stödåtgärder ska därför genomföras under
perioden.
Ackvirering av platser ska öka, vilket innebär att Arbetsförmedlingen
hittar lediga arbeten som inte annonseras ut. Ackvirering innebär att
Arbetsförmedlingen kontaktar arbetsgivare utifrån en enskild
arbetssökandes behov av lämpliga arbetsuppgifter, till skillnad från
rekrytering som innebär att arbetsgivaren har uttryckt ett behov av
arbetskraft. Det särskilda introduktions- och uppföljningsstödet -
SIUS, ska erbjudas i större utsträckning. SIUS syftar till att ge ett
särskilt stöd i samband med anställningen och ges till arbetssökande
med stora behov.
Att främja företagande är också en viktig del av att öka
sysselsättningsgraden hos personer med en funktionsnedsättning som
medför nedsatt arbetsförmåga. Av vikt är programmen ”start av
näringsverksamhet ”och” särskilt stöd vid start av
näringsverksamhet”. Kunskapen om sociala företag och deras roll
måste öka. De sociala företagen erbjuder möjligheter till ett aktivt
arbetsliv för personer som av olika orsaker har svårt att etablera sig på
arbetsmarknaden. De sociala företagens styrka är att de förenar
individens behov av arbete med marknadens behov av produkter eller
tjänster och samhällets behov av rehabiliteringstjänster och nya
arbetstillfällen.
Personalavdelningen inom Arbetsförmedlingen ska vara ett föredöme
som arbetsgivare i detta avseende och ska därför genomlysa
rekryteringsprocessen och annonserna för att se hur
Arbetsförmedlingen kan bli en mer attraktiv arbetsgivare för
medarbetare med funktionsnedsättning.
Uppföljning (Måttförslag): För varje verksamhetsår 2011-2016
kommer att fastläggas en målnivå som är anpassad till
konjunkturläge, tillgängliga medel och program.
För 2010 är verksamhetsmåttet (V5) i Arbetsförmedlingens styrkort
formulerat enligt följande: - Omsättning till arbete eller utbildning för
arbetslösa med funktionsnedsättning eller deltagare i program med
aktivitetsstöd med en funktionsnedsättning. För 2010 är målnivån 5,7
%. Nästa år, 2011, kommer verksamhetsmåttet (V5) att ha samma
formulering som 2010 och med en föreslagen målnivå på 6,0 %.
26

Delmål 3. Andelen ungdomar, under 30 år, med en
funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga som
får en anställning eller utbildning ska årligen öka under
perioden.
Gruppen ungdomar med nedsatt arbetsförmåga är en särskild
prioriterad grupp och får därför en framskjuten plats i framtagandet
av en ny strategi.
Arbetsförmedlingen har tillika ett särskilt uppdrag för vissa unga med
funktionsnedsättning, enligt 12 § i förordningen 2000:628. Uppdraget
innebär att Arbetsförmedlingen samverkar med skolan för att genom
vägledning och information underlätta övergång från skola till
arbetsliv för den som har ett funktionshinder och har fyllt 16 år men
inte 30 år. Det är oacceptabelt att ett stort antal unga under 30 år med
funktionsnedsättning inte har en förankring på arbetsmarknaden
Aktiviteter: . För att lyckas med uppdraget krävs ett nära samarbete
med andra aktörer som exempelvis skolan, Försäkringskassan,
kommunens dagligverksamhet m.fl. Ungdomarna ska erbjudas stöd
från Arbetsförmedlingen redan under skoltiden. Syftet är att
underlätta övergången från skolan till Arbetsförmedlingen. Inom varje
arbetsmarknadsområde finnas därför utsedda arbetsförmedlare med
kunskaper inom arbetslivsinriktad rehabilitering som samverkar med
skolan, Försäkringskassan, kommunens dagligverksamhet med flera.
På varje arbetsförmedlingskontor finnas utsedda arbetsförmedlare som
arbetar med att matcha målgruppen mot arbetsmarknaden. Det
särskilda introduktions- och uppföljningsstödet - SIUS, ska erbjudas i
större utsträckning. SIUS syftar till att ge ett särskilt stöd i samband
med anställningen och ges till arbetssökande med stora behov.
Uppföljning (Måttförslag): För varje verksamhetsår 2011–2016
kommer att fastläggas en målnivå som är anpassad till
konjunkturläge, tillgängliga medel och program.
För delmål 3 föreslås samma formulering och beräkningsgrund som för
delmål 2 ovan: - Omsättning till arbete eller utbildning för arbetslösa
med funktionsnedsättning eller deltagare i program med aktivitetsstöd
med en funktionsnedsättning. För 2010 har omsättningen hittills varit
6.9 % och för 2011 föreslås en målnivå på 7,5 %.
Ökad fysisk tillgänglighet
Inriktningsmål: Den fysiska tillgängligheten för personer med
funktionsnedsättning ska förbättras bl.a. genom att enkelt avhjälpta
hinder undanröjs.
Delmål 4. Vid Arbetsförmedlingens upphandling av
arbetsmarknadspolitisk verksamhet ska tillgänglighetsfrågorna alltid
finnas med och finnas beskrivna i både förfrågningsunderlag och avtal.
27

Arbetsförmedlingen är i dag en stor aktör när det gäller upphandling
av kompletterande arbetsförmedlingstjänster och har därmed en stor
påverkansmöjlighet på marknaden. För att tillgängligheten ska vara
optimal vid leverens av olika upphandlade tjänster ska leverantören
samråda med ansvarig arbetsförmedlare i de fall då deltagaren har
behov utöver den generella tillgängligheten. Leverantörer ska, när
Arbetsförmedlingen så anser, samarbeta med till exempel
Arbetsförmedlingens specialister eller leverantör av flexibla
anpassningsmoduler för att öka tillgängligheten.
Aktiviteter: Framgångsfaktorer för att uppnå delmål 4 under
perioden. Exempel på vilka områden som ska finnas med i
förfrågningsunderlaget är:
Lokaler ska enkelt nås med allmänna kommunikationsmedel.
Lokaler ska ha utrustning och vara utformade på ett sådant sätt att
de riktlinjer och rekommendationer som ställs av Arbetsmiljöverket
på utbildningslokaler följs.
Lokaler och utbildning ska vara tillgängliga för alla deltagare med
funktionsnedsättning.
Uppföljning: Vid kvalitetskontroller av upphandlad verksamhet kommer
tillgänglighetsfrågorna alltid att bedömas/granskas med hjälp av checklistor.
Delmål 5. Arbetsförmedlingens arbete med att förbättra
tillgängligheten till lokaler ska intensifieras under perioden.
Delmålet berör dels arbetssökande, arbetsgivare och allmänhet, dels
den egna personalen. Arbetsförmedlingen ska fortsatt arbeta aktivt
med att ”Handlingsplan för tillgänglighet” så att detta får genomslag
under perioden 2011–2016.
Enligt Arbetsförmedlingens handlingsplan för tillgänglighet ska nya
lokaler anpassas enligt de krav som finns avseende ”Riktlinjer för en
tillgänglig statsförvaltning”. Samtliga befintliga nuvarande lokaler
inventeras 2010 med avseende på ”Enkelt avhjälpta hinder ”. Syftet
med delmålet är att få en total och samlad bild över de nu rådande
hindren för att, med utgångspunkt från denna, kunna gör en nationell
plan för hur hindren ska undanröjas. Med detta som grund kommer
under en treårsperiod att genomföras ett prioriterat arbete med att
undanröja dessa hinder samt följa upp riktlinjer för tillgänglighet "Riv
Hindren!".
Uppföljning: En årlig genomgång och uppföljning med stöd av dokumentet
"Enkelt avhjälpta hinder" ska göras under 2011–2013.
En årlig genomgång och uppföljning utifrån riktlinjer för tillgänglighet
"Riv Hindren!" ska göras under 2011–2013.
28

IT-politiken
Inriktningsmål: Tillgänglighet och användbarhet tilloffentliga
webbplatser ska öka.
Delmål 6. Arbetsförmedlingens arbete med att förbättra
tillgängligheten till verksamhet, information och kommunikation ska
intensifieras under perioden.
Delmålet berör dels arbetssökande, arbetsgivare och allmänhet, dels
den egna personalen. Arbetsförmedlingen ska fortsatt arbeta aktivt
med att ”Handlingsplan för tillgänglighet” så att detta får genomslag
under perioden 2011–2016.
Exempel på områden som Arbetsförmedlingen kommer att arbeta med
är:
Myndighetsgemensamma kundarbetsplatser ska tas fram i ett
gemensamt projekt mellan Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan,
Skatteverket, och Pensionsmyndigheten. Konkreta
tillgänglighetsaspekter ska utvecklas i samband med detta.
All tryckt information ska också finnas i tillgängligt pdf-format på
www.arbetsformedlingen.se. En rutin ska tas fram för översyn av
tryckt informationsmaterial vad gäller läsförståelse och klarspråk.
Mallar och rutiner för blanketthantering ska tas fram för att
säkerställa god tillgänglighet utifrån olika funktionsnedsättningar.
Uppföljning: En årlig uppföljning, genomgång och revidering av
Arbetsförmedlingens tillgänglighetsplan kommer att genomföras under 2011–
2016.
___________________________________________________________________________
Arbetsmiljöverket
Inriktningsområde: Arbetsmarknadspolitik, Ökad fysisk
tillgänglighet.*
Inriktningsmål: Sysselsättningsgraden för personer med
funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga ska öka.*
Den fysiska tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning
ska förbättras, bl.a. genom enkelt avhjälpta hinder.
Arbetsmarknadspolitik/ökad fysisk tillgänglighet
Inriktningsmål: Sysselsättningsgraden för personer med
funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga ska öka. Den
fysiska tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning ska
förbättras, bl.a. genom enkelt avhjälpta hinder.
29

Delmål 1 (regelarbete). I föreskriftarbete ska konsekvenser för
tillgänglighetsfrågor analyseras, uppmärksammas och beaktas.
Aktivitet: När Arbetsmiljöverket tar fram nya föreskrifter eller
reviderar gamla föreskrifter görs alltid en konsekvensbedömning för
att identifiera och undanröja hinder för delaktivitet och jämlikhet.
Uppföljning: I årsredovisningen.
Delmål 2 (regelarbete). Arbetsmiljöverket ska aktivt bevaka
standardiseringsarbeten avseende tillgänglighet och
användbarhet
Aktivitet: På flera håll sker olika samordningsaktiviteter på den
internationella arenan. För att möjliggöra och samordna ett kraftfullt
svenskt deltagande i detta arbete har SIS bildat en samordningsgrupp
för tillgänglighet. För närvarande ingår Arbetsmiljöverket med syftet
att
utgöra ett forum för experter och intressenter att utbyta
erfarenheter om pågående aktiviteter nationellt och internationellt
och för att kunna samordna aktiviteter.
följa utvecklingen brett inom standardisering som rör tillgänglighet
i Sverige, EU och internationellt och aktivt medverka till att lyfta
frågan i samhället
Uppföljning: I årsredovisningen.
Delmål 3 (inspektion–marknadskontroll). I utbildningar för
inspektörer och handläggare, tillsyns- och
påbyggnadsutbildningen, ska tillgänglighetsfrågor ingå.
Delmål 4 (inspektion–marknadskontroll): Minst en årlig
nationell eller regional tillsynsaktivitet där
tillgänglighetsperspektivet ingår ska genomföras från
verksamhetsåret 2012.
Aktivitet: Tillsynsinsatser för ökad tillgänglighet utifrån projektet
”Framtagande av stödmaterial för tillsyn som rör funktionshinder” bör
i första hand genomföras inom tillsynsområdena: Systematiskt
arbetsmiljöarbetet, ergonomi, arbetslokaler, arbetsanpassning,
utrymning och hissar på arbetsplatser exempelvis inom sektorerna
skola och vård.
Uppföljning: I årsredovisningen.
Delmål 5 (informationsverksamhet). En kommunikationsplan
med förslag på informationsaktiviteter gällande tillgänglighet
ska tas fram under verksamhetsåret 2011.
30

Aktivitet: Arbetsmiljöverkets kommunikation ska stödja verkets
uppdrag inom funktionshinderområdet där exempelvis webbaserad
information kan användas för olika insatser under
verksamhetsperioden 2011–2016.
Uppföljning: I årsredovisning.
Delmål 6 (informationsverksamhet). En årlig ökning med i
genomsnitt 2 poäng, avseende grundläggande kriterier enligt
Handisams myndighetsenkät, under verksamhetsperioden
2011–2016.
Aktivitet: Arbetsmiljöverket utvecklar grundläggande
tillgänglighetskriterier för kommunikation, information och lokaler
enligt Handisams enkät om öppna jämförelser.
Uppföljning: I årsredovisningen.
Arbetsmarknadspolitik
Inriktningsmål: Sysselsättningsgraden för personer med
funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga ska öka.
Delmål 7. Utveckla och fördjupa samverkansformer/nätverk
inom området funktionshinder med Handisam, Boverket,
Skolverket, Skolinspektionen, Arbetsförmedlingen och
Försäkringskassan under verksamhetsåret 2011–2016.
Aktivitet: Gränsdragning mellan myndigheternas ansvarområden och
former för stöd utvecklas, förtydligas och tillämpas i verksamheten
under verksamhetsperioden t ex att ingå i nätverk, som består av
myndigheter och andra offentliga organisationer, för att finna och
samla kreativa lösningar till ett arbetsliv för alla, oavsett
funktionsförmåga.
Uppföljning: I årsredovisningen. Samråd med
handikapporganisationer
Delmål 8. Former för samråden med HSO ska utvecklas och
minst två årliga samrådsmöten ska genomföras under 2011–
2016.
Aktivitet: Samrådmöten med Handikapporganisationerna (HSO)
genomförs årligen. Nya och reviderade föreskrifter skickas på remiss
till HSO.
Uppföljning: I årsredovisningen.
Delmål 9 (uppföljning). En årlig uppföljning av
funktionshinderområdet genomförs i likhet med andra
tillsynsområden och dokumenteras i årsredovisningen samt i
31

en sammanfattande fördjupad resultatrapportering för hela
femårsperioden.
__________________________________________________________________
Barnombudsmannen
Här har Barnombudsmannens benämning och definition lagts ihop för
att skapa delmålen.
Inriktningsområde: Övergripande handikappolitiska mål,
Utbildningspolitiken, Socialpolitiken.*
Inriktningsmål: Kunskaperna om funktionsnedsättningar och hur
undervisningen kan utformas efter varje barns, elevs eller
vuxenstuderande behov ska förbättras.*
Varje barn, elev och vuxenstuderande ska ges förutsättningar att
utveckla sina kunskaper så långt som möjligt. Kunskaperna om
funktionsnedsättningar och hur undervisningen kan utformas efter
varje barns, elevs eller vuxenstuderande behov ska förbättras.
Kunskapen om i vilken utsträckning de individuella stödens
utformning bidrar till de övergripande handikappolitiska målen ska
öka.
Barnperspektivet/övergripande handikappolitiska mål
Delmål 1. Barn med funktionsnedsättning har kunskap om sina
rättigheter Barnkonventionen ska finnas i tillgängligt format
för hörselskadade barn, barn med lässvårigheter, synskadade
barn, barn med kognitiva problem samt dövblinda barn.
Datakällor: Barnkonventionen är inte översatt för barn med olika
funktionsnedsättning.
Startvärde: Barnkonventionen är inte översatt för barn med
funktionsnedsättningar.
Målvärde: Barnkonventionen ska vara översatt för barn med
funktionsnedsättningar juni 2011.
Aktiviteter:
Uppföljning:
32

Utbildningspolitiken
Inriktningsmål: Kunskaperna om funktionsnedsättningar och hur
undervisningen kan utformas efter varje barns, elevs eller
vuxenstuderande behov ska förbättras.
Delmål 2. Barn med funktionsnedsättning har en trygg
skolmiljö. Antal ansvariga myndigheter som har diskussioner
med barn med funktionsnedsättning om diskriminerande
inslag i skolmiljön samt följer upp hur skolmiljön utvecklas.
Datakällor: Dialog i myndighetsnätverket.
Startvärde: Ansvariga myndigheter har begränsad dialog med barn
med funktionsnedsättning och uppföljning av deras skolmiljö
Målvärde: Ansvariga myndigheter har dialog med barn med
funktionsnedsättningar (delmål 2011), följer upp deras skolsituation
(delmål 2011) och säkerställer en trygg skolmiljö.
Aktiviteter:
Uppföljning:
Barnperspektivet/övergripande handikappolitiska mål
Delmål 3. Barn med funktionsnedsättning synliggörs i
statistiken. Vi verkar genom myndighetsnätverket för att
myndigheterna tar fram bättre lokal statistik kring barn med
funktionsnedsättning.
Datakällor: Dialog med myndighetsnätverket.
Startvärde: I dagsläget finns information ofta på skolnivå om barn
med funktionsnedsättning men saknas samlat på kommunal nivå.
Målvärde: Ett gemensamt verktyg möjliggör jämförelser mellan
kommuner. I ett första steg analyseras hinder och möjligheter för
detta. (Delmål 2011).
Aktiviteter:
Uppföljning:
Utbildningspolitiken
Inriktningsmål: Varje barn, elev och vuxenstuderande ska ges
förutsättningar att utveckla sina kunskaper så långt som möjligt.
Kunskaperna om funktionsnedsättningar och hur undervisningen kan
utformas efter varje barns, elevs eller vuxenstuderande behov ska
förbättras.
33

Delmål 4. Placering i särskola sker på rätt sätt och med hög
kvalitet. Analys av placering i särskolan med följande åtgärder
inom ramen för myndighetssamverkan.
Datakällor: Dialog inom myndighetsnätverket.
Startvärde: Resultat av Skolinspektionens tillsyn som kommer
utföras ht 2010.
Målvärde: Systemfel som upptäcks genom tillsyn åtgärdas. Under
2011 sker tillsyn (delmål) och resultatet analyseras i
myndighetssamverkan (2011) för att därefter resultera i åtgärder som
initieras (2012).
Aktiviteter:
Uppföljning:
Socialpolitiken
Inriktningsmål: Kunskapen om i vilken utsträckning de individuella
stödens utformning bidrar till de övergripande handikappolitiska
målen ska öka.
Delmål 5. Barn har inflytande i habiliteringsprocessen. Barn
med funktionsnedsättningar har inflytande och delaktighet i
habiliteringsprocessen. Nulägesbeskrivning av situationen i
verksamheten genomförd 2008.
Datakällor: Projektet ”Egen växtkraft”.
Startvärde: Nulägesbeskrivning i verksamheten genomförd 2008.
Målvärde: Ökad delaktighet genom att slutsatser sprids via en
konferens. (Delmål 2011.)
Aktiviteter:
Uppföljning:
Utbildningspolitiken
Inriktningsmål: Varje barn, elev och vuxenstuderande ska ges
förutsättningar att utveckla sina kunskaper så långt som möjligt.
Kunskaperna om funktionsnedsättningar och hur undervisningen kan
utformas efter varje barns, elevs eller vuxenstuderande behov ska
förbättras.
Delmål 6. Barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar
har lika rätt till utbildning, Myndighetsnätverket har
gemensam analys, målsättning och åtgärdsförslag för hur barn
34

med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar ska få lägre
frånvaro i skolan.
Datakällor: Dialog inom nätverket.
Startvärde: Finns i dag ingen gemensam analys, målsättning och
åtgärdsförslag.
Målvärde: Data finns (delmål 2012) och åtgärder har formulerats
(2013).
Aktiviteter:
Uppföljning:
Barnperspektivet/övergripande handikappolitiska mål
Delmål 7. Våld mot barn med funktionsnedsättning motverkas
genom att föräldrar får information, föräldrar till barn med
funktionsnedsättning får information och barnets rättigheter.
Datakällor: Det finns i dag begränsad information riktad till
föräldrar.
Startvärde: Information inte tillgänglig begränsat.
Målvärde: Information tillgänglig (2011). Utvärdering av hur
materialet har använts (2012).
Aktiviteter:
Uppföljning:
__________________________________________________________________
Boverket
Inriktningsområde: Ökad fysisk tillgänglighet.
Inriktningsmål: Den fysiska tillgängligheten för personer med
funktionsnedsättning ska förbättras, bl.a. genom enkelt avhjälpta
hinder.
Ökad fysisk tillgänglighet
Inriktningsmål: Den fysiska tillgängligheten för personer med
funktionsnedsättning ska förbättras, bl.a. genom enkelt avhjälpta
hinder.
Delmål 1. Tillsynsvägledning enligt kommande plan- och
byggförordning. Boverkets tillsynsvägledning ska bidra till en
bättre kommunal tillsyn över efterlevnaden av kommunala
35

eslut för bland annat tillgängligheten och regler om enkelt
avhjälpt hinder enligt plan- och bygglagstiftningen.
Definition: Tillsynsvägledning enligt kommande plan- och
byggförordning.
Datakällor: Källor enligt kommande plan- och byggförordning samt
instruktioner för Boverket och länsstyrelser
Startvärde: Antal kommuner och länsstyrelser som första året har
fått vägledning av Boverket enligt plan – och byggförordningen.
Aktivitet/Målvärde: Att alla kommuner har fått tillsynsvägledning i
erforderlig utsträckning år 2015.
Boverkets åtgärder för att nå målen: Ingår i Boverkets uppföljning
av ny plan- och bygglag och rapportering enligt kommande
byggförordning, sammanställning av Boverkets rapportering.
Uppföljning: Uppföljning av Boverkets uppdrag att ta fram
tillsynsvägledning enligt ny plan – och byggförordning
Inriktningsmål: Den fysiska tillgängligheten för personer med
funktionsnedsättning ska förbättras, bl.a. genom enkelt avhjälpta
hinder.
Delmål 2. Enkelt avhjälpta hinder. Uppföljning av de praktiska
effekterna av informationssatsningen på enkelt avhjälpta
hinder under 2009-2010
Datakällor: Enkäter till fastighetsägare, kommuner och landsting
förslagsvis 2013 och 2016, för lämpliga intervall och för god
svarsfrekvens. Statistik över tillgängligheten i den befintliga
bebyggelsen saknas . Däremot finns olika uppskattningar i bl.a.
”Tillgänglighet för alla”, Boverkets förslag på
tillämpningsbestämmelser för enkelt avhjälpta hinder enligt plan- och
bygglagen, september 2000, och i ”Tillgänglighet i den offentliga
miljön”, Boverkets konsekvensanalys av plan- och byggutrednings
förslag till åtgärder för förbättring av tillgänglighet i befintliga publika
lokaler och på allmän platsmark.
Startvärde: Boverkets tidigare genomförda uppföljningar av
föreskrifterna om enkelt avhjälpta hinder 2005, 2007 och 2010, samt
Sveriges Kommuner landstings uppföljningar 2008 och 2010.
Aktivitet/målvärde: Aktivitetsmål uttryckt som andel
fastighetsägare (enskilda och kommunala) samt ansvariga för allmän
platsmark som vidtagit åtgärder enligt föreskrifterna för enkelt
avhjälpta hinder.
36

Boverkets åtgärder för att nå målen: För föreskrifterna om enkelt
avhjälpta hinder har Boverket gjort utvärdering åren 2005, 2007 och
2010. Dessutom har SKL gjort separata utvärderingar av kommuner
och landsting för 2008 och 2010. Ur prestationssynpunkt borde
utvärdering vart tredje år räcka väl för en indikation på omfattning av
vidtagna åtgärder enligt föreskrifterna. Däremot är det svårt att mäta
effekter för olika tillgänglighetsåtgärder, eftersom det berör flera olika
grupper i samhället och även t e x anhöriga.
Uppföljning: Ingår i Boverkets uppföljning av föreskrifterna för
enkelt avhjälpta hinder.
Verksamhetsrelaterat: Utveckling av boverkets nuvarande
verksamhet för enkelt avhjälpta hinder, men kräver tillägg i plan- och
bygglagen.
Inriktningsmål: Den fysiska tillgängligheten för personer med
funktionsnedsättning ska förbättras, bl.a. genom enkelt avhjälpta
hinder.
Delmål 3: Sätt att förstärka bostadsförsörjningen . Alla
kommuner ska ha riktlinjer för bostadsförsörjningen som
beaktar tillgänglighetsaspekterna.
Effektmål: Fler kommuner som har riktlinjer för bostadsförsörjning
och som beaktar tillgänglighetsaspekterna.
Definition: Andel kommuner som har antagna riktlinjer som berör
tillgänglighetsfrågorna.
Starvärde: Boverkets bostadsmarknadsenkät (BME) 2011 blir
startvärde med den nya frågan.
Datakällor: Boverkets (BME). Det behövs en ny följdfråga för att
fråga om riktlinjerna berör tillgänglighetsfrågorna och på vilket sätt i
så fall
Målvärde: Fler kommuner som har riktlinjer för bostadsförsörjningen
och som beaktar tillgänglighetsaspekterna.
Aktivitet/Boverkets åtgärder för att nå målen: För att nå målet
behöver Boverket arbeta mer mot kommuner och länsstyrelser. Det
senaste året har vi ökat detta arbete, bland annat genom att sprida
intressanta exempel på Boverkets webbplats och deltagit i olika
seminarium med mera. Vi planerar också att uppdatera skriften
”Boendeplanering en strategisk fråga” i en lättillgänglig broschyr
framöver. Det finns också planer på en turné där Boverket åker ut i
landet och möter kommuner för att prata om boendeplanering,
riktlinjer för bostadsförsörjning och översiktlig planering.
37

Uppföljning:
Inriktningsmål: Den fysiska tillgängligheten för personer med
funktionsnedsättning ska förbättras, bl.a. genom enkelt avhjälpta
hinder.
Delmål 4. Sätt att förstärka bostadsförsörjningen. Alla
kommuner ska ha gjort en inventering av bostadsbeståndet ur
tillgänglighetssynpunkt.
Definition: Antal kommuner som har genomfört en inventering av
flerbostadshusbeståndet ur ett tillgänglighetsperspektiv.
Startvärde: BME 2010/2011.
Datakällor: BME 2011, 2013 och 2016. Delar av detta frågar vi efter i
BME. Vi frågar om kommunen har inventerat sitt
flerbostadshusbestånd och några alternativ är ”förekomst av hiss”,
”tillgänglighet i övrigt för rörelsehindrade personer”, ”närhet till
service, närhet till kommunikationer”. Frågan var ny i 2010 års BME
och det var inte tänkt som en permanent fråga utan för en
engångskoll.
Målvärde: Antalet kommuner som har gjort en inventering av
flerbostadshusbeståndet med tanke på tillgängligheten ska öka mellan
de olika mätåren. Följa hur många kommuner som genomfört
inventering av bostadsbeståndet ur tillgänglighetssynpunkt.
Aktivteter/Boverkets åtgärder för att nå målen: Ett sätt att stötta
kommunerna att göra en inventering av flerbostadshusbeståndet är en
exempelsamling. Bara genom att fråga om den i BME, är det möjligt
att frågan kommer upp på dagordningen i kommunerna.
Uppföljning:
Inriktningsmål: Den fysiska tillgängligheten för personer med
funktionsnedsättning ska förbättras, bl.a. genom enkelt avhjälpta
hinder.
Delmål 5. Skapa en nationell bild av tillgänglighet inom fysisk
planering, kunskapsförmedling och dialog.
Funktionshinderperspektivet ska på ett tydligt sätt avspegla
sig i den fysiska planeringen vid utgången av 2016.
Definition: Alla kommuner som enligt Plan- och bygglagen utför
fysisk planering.
38

Startvärde: Plan- och byggenkäten 2011 och Boverkets
översiktsplanarkiv.
Datakällor: Plan- och byggenkät som ska förses med nya
frågeställningar om tillgänglighet inom avsnitten översiktsplanering
och detaljplanering.
Målvärde: Att fler kommuner under femårsperioden rapporterar i
plan- och byggenkäten om deras arbete med tillgänglighet inom fysisk
planering samt för att skapa en översiktlig nationell bild, vilket saknas
idag. Avspegling i den årliga enkätfrågan där målvärdet är 5 % bättre
resultat efter andra mätningen. Nya översiktsplaner ska visa på en
ökad implementering av frågan och förbättrade sociala
konsekvensanalyser i nya översiktsplaner i förhållande till
översiktsplaner framtagna under den tidigare målperioden.
Aktiviteter/Boverkets åtgärder för att nå målen: Boverket
arbetar i dessa frågor främst med metodutveckling, att upprätta
allmänna råd, utarbeta handböcker, ge vägledning och sprida
erfarenheter till exempel genom att visa på goda exempel. För att ge
inspiration och sprida kunskap om goda tillgängliga miljöer arbetar
Boverket även med informationsinsatser tillsammans med andra
berörda myndigheter och organisationer.
Boverket håller idag på att arbeta fram en ny webbaserad
kunskapsbank med nyhetskaraktär och samlad information, för bättre
kunskapsanpassning av PBL som gör att det blir enklare för
användare att tillämpa lagar och regler för att gynna en enhetlig
tillämpning. I nuvarande 4 kap och kommande 3 kap i PBL framgår
att översiktsplanens innebörd och konsekvenser, såväl sociala som
ekologiska och ekonomiska konsekvenser, ska kunna utläsas. De
handikappolitiska målen är en del av vägledning i hur de sociala konsekvenserna
bör hanteras i översiktsplanen.
Plan- och bostadsdagarna, länsvisa kommunbesök och riktad
seminarieserie som behandlar sociala frågor i fysisk planering, där
även tillgänglighet ingår.
Ta fram goda exempel på hur tillgänglighet hanteras i den fysiska
planeringen
Ta fram en småskrift som behandlar ämnet och där även ett urval
av goda exempel tas upp.
Se till att tillgänglighetsfrågan får en egen sida under ämnet
”Planering” på Boverkets webbplats www.boverket.se där goda
exempel och erfarenhet kan spridas.
De funktionshinderspolitiska målen finns med som en viktig
planeringsfråga i den webbaserade handboken om PBL.
39

Uppföljning:
Inriktningsmål: Den fysiska tillgängligheten för personer med
funktionsnedsättning ska förbättras, bl.a. genom enkelt avhjälpta
hinder.
Delmål 6: Kunskaper om bostadsanpassningsbidraget. Senast
2016 ska landets kommuner utöva en väl fungerande hantering
av bostadsanpassningsbidraget med en hög grad av
rättssäkerhet.
Definition: Boverkets tillsyn över bostadsanpassningsbidraget
Datakällor:
Kommunernas webbplatser med information om bidraget.
Antal överklagade ärenden hos förvaltningsdomstolarna och antal
tillsynsärenden hos Boverket och JO med klagomål mot
kommunernas hantering.
Boverkets årliga rapport om bostadsanpassningsbidraget. Som
underlag för rapporten finns en enkät till kommunerna med frågor
om hantering av bidraget. Bl.a. kan frågan om i vilket skede
kommunerna fattar beslut om bidrag följas upp över tid.
Startvärde: 2009 fattade en fjärdedel av landets kommuner beslut
före anpassningsåtgärdernas genomförande. I cirka två tredjedelar av
kommunerna förekommer det att beslut tas både före och efter åtgärd.
Målvärde: 2016 ska landets kommuner utöva en väl fungerande
hantering av bostadsanpassningsbidraget och en majoritet av
kommunerna ska i sin handläggning fatta skriftliga beslut före det att
kommunerna medverkar till att anpassningsåtgärder utförs.
Boverkets aktiviteter, behöver arbeta mer mot kommuner
genom att:
Göra en granskning av i vilket skede kommunerna fattar beslut
baserat på statistiskt urval av samtliga ärenden i kommunerna.
Ta fram en tillsynsrapport där bland annat svaret för utfallet av
hur kommunerna fattar beslut blir en del av rapporten.
Genomföra återkommande utbildningsinsatser varav minst två
större informationsinsatser till kommunerna innan 2016.
Utveckla Boverkets handbok om bostadsanpassningsbidraget
Genomföra satsning på utökad information på Boverkets webbplats.
40

Uppföljning:
__________________________________________________________________
Brottsoffermyndigheten
Inriktningsområde: Rättsväsendet.
Inriktningsmål: Kompetensen hos myndigheterna inom
rättsväsendet kring förutsättningar och behov hos personer med
funktionsnedsättning ska stärkas.
Rättsväsendet
Inriktningsmål: Kompetensen hos myndigheterna inom
rättsväsendet kring förutsättningar och behov hos personer med
funktionsnedsättning ska stärkas.
Delmål 1. Kompetenshöjning av Brottsoffermyndighetens
personal år 2011–2015, beträffande förutsättningar hos
personer med funktionsnedsättning.
Förslag på delmål: Brottsoffermyndighetens personal ska få ökad
kompetens beträffande förutsättningar hos personer med
funktionsnedsättning. Personal ska även få en högre kompetens om
brottsoffer med funktionsnedsättning samt om förutsättningar för
funktionsnedsatta att vara anställd eller ha uppdrag inom
myndigheten. Personalen ska vidare få kunskap om vilka hinder som
finns i rättsväsendet och hur de kan motverka funktionsnedsattas
deltagande i och tillgång tillrättsväsendet på lika villkor som andra i
vårt samhälle. Ett ytterligare mål med kompetenshöjningen är att
personalen ska få redskap att själv kunna bidra till att brottsoffer med
funktionsnedsättning får ett gott bemötande samt en god tillgänglighet
till myndighetens verksamhet.
Aktiviteter: BrOM har genom sin utåtriktade verksamhet etablerat
konakter med forskare och andra professionella som har kunskap om
brottsoffer med funktionsnedsättning. Genom Brottsofferfonden har
dessutom ett flertal forskare samt ideella och offentliga verksamheter
fått medel till projekt som rör situationen för brottsoffer med
funktionsnedsättning 6 . Myndigheten har för avsikt att använda sig av
resurser som dessa vid utbildandet av den egna personalen.
6 Här kan exempelvis nämnas professor Ann-Christine Cederborg, Institutionen för
barn- och ungdomsvetenskap, Stockholms universitet som bedrivit projekt om unga
brottsoffer med funktionsnedsättning samt stiftelsen Bräcke Diakoni som har
verksamheter riktade till våldsutsatta kvinnor med funktionsnedsättning.
41

Majoriteten av de brottsoffer som tar personlig kontakt med BrOM gör
det via telefon. Myndighetens servicetelefon tar emot många samtal
från brottsoffer som har skadeståndståndsrättsliga frågor eller
allmänna frågor kring handläggningen av brottsskadeärenden.
Myndigheten har därför för avsikt att ge personalen som arbetar i
servicetelefonen en fördjupad utbildning i ämnet. Personalen i
myndighetens myndighetsväxel, har också många kontakter med
hjälpsökande brottsoffer och ska inkluderas i utbildningssatsningen.
Personalen som arbetar på myndighetens kunskapscentrum ska få ta
del av fördjupningsutbildningen för att senare kunna inkludera
kunskaperna i sina föreläsningar.
Uppföljning: BrOM kommer att genomföra en kartläggning av den
egna personalens kunskaper inför utbildningssatsningen.
Kartläggningen kommer att ge en bild av hur mycket samt vilka
kunskaper personalen har och kan sedan användas vid en jämförande
analys i den slutrapport som ska utformas under 2016. Efter några år
ska nämligen kunskapen hos personalen kartläggas igen för att visa på
om de genomförda utbildningsinsatserna har gett någon effekt vad
gäller kompetensen hos enskilda medarbetare. De medarbetare som
arbetar i myndighetens servicetelefon och växel och som har flest
kontakter med enskilda brottsoffer, ska delta i en djupare utvärdering
som syftar till att visa på om utbildningsinsatsen medfört någon
positiv effekt i kontakterna med brottsoffer med funktionsnedsättning.
Myndighetens personal kommer också att få utvärdera samtliga
utbildningar om brottsoffer med funktionsnedsättning som planerar
att genomföras I övrigt kommer brottoffermyndigheten att inför varje
årlig resultatrapportering rapportera det arbete som bedrivits under
året och vilka effekter det medfört
Inriktningsmål: Kompetensen hos myndigheterna inom
rättsväsendet kring förutsättningar och behov hos personer med
funktionsnedsättning ska stärkas.
Delmål 2. Kompetenshöjning av rättsväsendet år 2012–2016. De
företrädare för övriga rättsväsendet som BrOM utbildar inom
ramen för sin ordinarie verksamhet ska få en ökad kunskap om
brottsoffer medfunktionsnedsättning.
Förslag på delmål: De företrädare för övriga rättsväsendet som
BrOM utbildar inom ramen för sin ordinarie verksamhet ska få en
ökad kunskap om brottsoffer med funktionsnedsättning. De ska
särskilt få kunskap om de hinder i rättsväsendet som kan motverka
deltagande och tillgång till rättsväsendet på lika villkor. Ett
ytterligare mål med kompetenshöjningen är att företrädare ska få
redskap att själv kunna bidra till att brottsoffer med
funktionsnedsättning får ett gott bemötande samt en god tillgänglighet
till respektive myndighets verksamhet. Polisens brottsoffersamordnare
samt vittnesstödverksamheternas samordnare ska framför allt få
42

kunskap om de hinder som finns beträffande möjligheterna för
brottsoffer och vittnen med funktionsnedsättning att ta tillvara på sin
rätt i sina kontakter med polis och domstolsväsendet.
Aktiviteter: De kunskaper som myndigheten förvärvat internt om
brottsoffer med funktionsnedsättning ska användas vid
Brottsoffermyndighetens externa arrangemang. Myndighetens
seminariedagar vänder sig oftast inte bara till rättsväsendet men ett
flertal av deltagarna är representanter från dessa myndigheter.
Myndigheten har därför för avsikt att i högre utsträckning använda sig
av föreläsare som har kunskaper om brottsoffer med
funktionsnedsättning. Personal från myndighetens verksamhet som
föreläser för företrädare inom rättsväsendet om myndighetens
verksamhet samt andra brottsrelaterade frågor ska i sina föredrag
inkludera spörsmål som rör brottsoffer med funktionsnedsättning.
Tidsplan för utbildningsinsatser för brottsoffersamordnare
2011
2012
2013
Kartlägga vilka kunskaper som BrOM:s personal har om personer
med funktionsnedsättning. Kartläggningen ska genomföras genom
enkäter som anonymt ifylls av personalen. Utifrån de förkunskaper
som redovisas i kartläggningen tas därefter en utbildning fram för
personalen.
Myndighetens personal får ta del av en grundläggande utbildning
om olika typer av funktionsnedsättningar inklusive
förutsättningarna för personer med funktionsnedsättning att vara
anställd ha samt uppdrag inom myndigheten.
Utbildning genomförs för BrOM:s personal med specifikt fokus på
brottsoffer med funktionsnedsättning.
Myndighetens personal som arbetar med externa arrangemang
samt i myndighetens servicetelefon och växel ges en fördjupad
utbildning i ämnet.
Två av de seminariedagar som myndigheten anordnar har ett
inslag om brottsoffer med funktionsnedsättning.
BrOM:s fortbildning för landets vittnesstödsamordnare har
brottsoffer och vittnen med funktionsnedsättning som tema.
43

2014
2015
2016
En särskild insats i form av en utbildningsdag genomförs som
riktar sig mot polisens brottsoffersamordnare.
En ytterligare utbildningsinsats för brottsoffermyndighetens
personal om brottsoffer med funktionsnedsättning genomförs.
Syftetär att bibehålla kunskapsnivån i ämnet samt att eventuell
nytillkommen personal också får möjlighet till utbildning.
BrOM arrangerar två seminariedagar med inslag om brottsoffer
med funktionsnedsättning.
Myndighetens fortbildning för landets vittnesstödsamordare har
brottsoffer och vittnen med funktionsnedsättning som tema.
Uppföljning: BrOM har för avsikt att redovisa hur många anställda
inom rättsväsendet som deltagit i någon av myndigheternas
utåtriktade verksamheter, såsom seminariedagar eller föreläsningar. I
anslutning till dessa tillfällen kommer deltagarna att via en enkät få
lämna synpunkter på om utbildningen ökat deras kunskaper om
brottsoffer med funktionsnedsättning. Deltagarna i den särskilda
satsning som myndigheten avser att genomföra gentemot landets
vittnesstödsamordnare samt polisens brottsoffersamordnare, kommer
också att få lämna sina synpunkter via en enkät. I övrigt kommer
BrOM att inför varje årlig resultatrapportering rapporter det arbete
som bedrivit under året samt vilka effekter det medfört.
__________________________________________________________________
Domstolsverket
Inriktningsområde: Rättsväsendet.
Inriktningsmål: Kompetensen hos myndigheterna inom
rättsväsendet kring förutsättningar och behov hos personer med
funktionsnedsättning ska stärkas.
Rättsväsendet
Inriktningsmål: Kompetensen hos myndigheterna inom
rättsväsendet kring förutsättningar och behov hos personer med
funktionsnedsättning ska stärkas.
44

Delmål 1. Samtlig personal i Sveriges Domstolar ska genom e-
utbildning stärka sin kompetens kring förutsättningar och
behov hos personer med funktionsnedsättningar.
Aktiviteter:
En kompetensmodul kommer att införas i Sveriges Domstolar
under 2011. Det gör det möjligt att erbjuda olika typer av e-
utbildning till medarbetarna. Genom att lägga e-utbildningen i en
kompetensportal blir materialet lättillgängligt för samtliga
anställda.
Genom samverkan med Brottsoffermyndigheten och
Rikspolisstyrelsen bör en väl avvägd utbildning kunna tas fram.
Vissa delar kommer dock att vara specifik för respektive
myndighet.
Information i olika typer av chefsgrupper kommer att genomföras
för att göra e-utbildningen känd i verksamheten.
Uppföljning: Delmål 1 följs upp genom en beräkning av hur många
som genomgått e-utbildningen under ett år.
Inriktningsmål: Kompetensen hos myndigheterna inom
rättsväsendet kring förutsättningar och behov hos personer med
funktionsnedsättning ska stärkas.
Delmål 2. I redan befintliga chefsutbildningar och kurser i
bemötande ska förutsättningar och behov hos personer med
funktionsnedsättning vävas in.
Aktivitet: När kompetensen hos myndigheterna inom rättsväsendet
kring förutsättningar och behov hos personer med
funktionsnedsättningar ska stärkas bör det kombineras med andra
diskrimineringsgrunder.
Uppföljning: Delmål 2 följs upp genom en beräkning av hur många
som genomgått chefsutbildningen och bemötande kurser.
Uppföljning: Både delmål 1 och 2 kan följas upp i
medarbetarundersökningen som görs vart annat år i Sveriges
Domstolar då frågor ställs om den anställde har känt sig
diskriminerad p.g.a. funktionshinder eller om någon kollega har blivit
det under den senaste 12 månadersperioden. I regeringsuppdraget
Ju2008/10177/DOM kommer strategier tas fram för hur domstolarna
med regelbundenhet ska genomföra brukarundersökningar. Där kan
funktionshinder inkluderas vilket gör att myndigheterna i Sveriges
45

Domstolar får en bild av hur förövare, vittne och brottsoffer känner sig
behandlade.
__________________________________________________________________
Kammarkollegiet
Inriktningsområde: IT-politiken.
Inriktningsmål: Tillgängligheten och användbarheten tilloffentliga
webbplatser ska öka. Kunskapen och beställarkompetensen kring
tillgänglighet och användbarhet ska stärkas i anslutning till
offentliga upphandlingar av e-tjänster.
Kammarkollegiets roll i handikappolitiken kan endast vara att skapa
förutsättningar för att andra myndigheter inom stat, kommun och
landsting ska kunna förverkliga regeringens inriktningsmål. Av detta
skäl är delmålen formulerade som prestationsmål.
IT-politiken
Inriktningsmål: Tillgängligheten och användbarheten tilloffentliga
webbplatser ska öka.
Övergripande delmål. Kammarkollegiet ska bidra till att fler
generella lösningar inom informations- och
kommunikationsteknik (IKT) kan användas av så många som
möjligt, oavsett funktionsförmåga.
Detta delmål är av övergripande karaktär och står i samklang med
FN-konventionens artikel 9 om att bl.a. säkerställa att personer med
funktionsnedsättning, på samma villkor som andra, får tillgång till
IKT-teknik och system.
Uppföljning: Uppföljning sker i övriga, nedan beskrivna delmål.
Inriktningsmål: Kunskapen och beställarkompetensen kring
tillgänglighet och användbarhet ska stärkas i anslutning till offentliga
upphandlingar av e-tjänster.
Delmål 1. Kammarkollegiet ska i sina ramavtalsupphandlingar
för IT tillämpa en ”katalog” av krav på användbarhet och
tillgänglighet.
Aktiviteter: Kraven utformas i enlighet med LOU och kan avse
Kvalifikationskrav, dvs. krav på leverantörens tekniska och
yrkesmässiga kapacitet med avseende på användbarhet och
tillgänglighet. Utvärderingskrav, dvs. krav på användbarhet och
tillgänglighet hos IT-produkter och IT-tjänster.
46

Uppföljning: Kammarkollegiet avser att följa upp detta delmål genom
att mäta andelen ramavtalsupphandlingar där tillgänglighetskrav
ställts, uppdelade på skall- och börkrav.
Inriktningsmål: Kunskapen och beställarkompetensen kring
tillgänglighet och användbarhet ska stärkas i anslutning till offentliga
upphandlingar av e-tjänster.
Delmål 2. Kammarkollegiet ska verka för att det för
användbarhet och tillgänglighet utvecklas ett system med
upphandlingskrav analogt med det som finns på miljöområdet.
Aktivitet: Kammarkollegiet har medverkat i framtagningen av
kriterierna inom området IKT. Inom området användbarhet och
tillgänglighet finns ingen aktör som motsvarar Miljöstyrningsrådet.
Kammarkollegiet ser det som värdefullt både för egen del och för
övriga upphandlande myndigheter att ett liknande system som för
miljökraven kunde komma till stånd. Det bör bestå av en uppsättning
kända och accepterade kriterier med testmetoder, samt en neutral part
som kan förvalta dessa och utveckla dem i samverkan med berörda
intressenter.
Uppföljning: sker genom att konstatera att en sådan utveckling
kommer till stånd.
Inriktningsmål: Tillgängligheten och användbarheten tilloffentliga
webbplatser ska öka.
Delmål 3. Kammarkollegiet ska i relevanta
ramavtalsupphandlingar för IT bidra till att den offentliga
förvaltningen har tillgång till kompetens för utveckling av
tillgängliga webbplatser.
Aktivitet: Detta delmål avser inriktningsmålet att användbarheten
hos och tillgängligheten till offentliga webbplatser ska öka vilket ska
ske genom att Kammarkollegiet
i konsulttjänstupphandlingar inom webbdesignområdet ska ställa
krav på att konsulterna har adekvat utbildning, bl.a. i relevanta
standarder och riktlinjer såsom ISO 9241-11, WCAG 2.0 och
Vägledningen 24-timmarswebben (Verva 2006:5).
vid upphandling av sådana tjänster där leverantören
tillhandahåller en webbplats, t.ex. för administration av
telefonitrafik, ska ställa krav på att webbplatsen uppfyller
relevanta tillgänglighetskrav enligt ovan.
Uppföljning: Kammarkollegiet avser att följa upp detta delmål genom
att mäta andelen ramavtalsupphandlingar där sådana
47

tillgänglighetskrav ställts, uppdelade på skall- och börkrav. Vidare
avser Kammarkollegiet att i ökad utsträckning, via revision, följa upp i
vilken utsträckning kraven uppfylls av ramavtalsleverantörerna.
Inriktningsmål: Kunskapen och beställarkompetensen kring
tillgänglighet och användbarhet ska stärkas i anslutning till offentliga
upphandlingar av e-tjänster
Delmål 4. Kammarkollegiet ska bidra till ökad kunskap och
beställarkompetens vad avser användbarhet och tillgänglighet.
Aktiviteter: Att generellt i vägledningar och checklistor lyfta fram
användbarhet och tillgänglighet som ett angeläget kravområde.
Att hänvisa till kravkatalogen (delmål 1) generellt i vägledningar och
checklistor.
Att omarbeta vägledningen ”Avropa användbart”. Användbarheten hos
en produkt eller tjänst är kopplad till det sammanhang den används i,
dvs. verksamhetens art, användningsmiljön och användarnas
kunskaper, förmågor och egenskaper. Det medför att krav på
användbarheten hos det som avropas måste bedömas av den
avropande myndigheten. Praktiska råd om hur man kan beakta
användbarhet vid avrop inom IKT-området ges i vägledningen ”Avropa
användbart!” som gavs ut av Statskontoret våren 2005. Där beskrivs i
lättillgänglig form hur man kartlägger de användare och den
användning som produkten eller tjänsten ska stödja, och hur man
utvärderar användbarheten hos produkter och tjänster som är
tänkbara att avropa. Vägledningen behöver omarbetas med avseende
på aktuell upphandlingslagstiftning. Den skulle också kunna utvecklas
till en generell vägledning som stöd i upphandlingsprocessen vid
upphandling inom IT-området, ”Upphandla och avropa användbart”.
Uppföljning: Får ske genom gängse metoder för uppföljning av hur
råd och vägledningar följs, såsom mätning av besök på webbplatser,
enkäter m.m.
__________________________________________________________________
Kulturrådet
Inriktningsområde: Kultur, medier och idrott, Ökad fysisk
tillgänglighet, Folkhälsopolitiken, *IT-politiken.
Inriktningsmål: Möjligheten för personer med funktionsnedsättning
att delta i kultur- och idrottslivet ska förbättras.
Funktionshinderperspektivet ska vara integrerat i en ordinarie
bidragsgivningen inom kulturområdet och idrottsområdet.
48

Medietjänster och film ska i högre utsträckning utformas på ett sätt
som gör dem tillgängliga för personer med funktionsnedsättning.
Den fysiska tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning
ska förbättras, bland annat genom att enkelt avhjälpta hinder
undanröjs.
* Tillgängligheten och användbarheten till offentliga webbplatser
ska öka.
Kulturrådet har föreslagit sammanlagt 6 delmål som samtliga
tillhör ”möjligheten för personer med funktionsnedsättning att dela
i kulturlivet ska förbättras”. När det gäller delmålet
”funktionshinderperspektivet ska vara integrerat i en ordinarie
bidragsgivningen inom kulturområdet och idrottsområdet” har
kulturrådet fr.o.m. 2010 det redan integrerat i sin ordinarie
bidragsgivning.
Kultur, medier och idrott
Inriktningsmål: Möjligheten för personer med funktionsnedsättning
att delta i kultur- och idrottslivet ska förbättras.
Delmål 1. Fler upprättade/reviderade handlingsplaner för ökad
tillgänglighet. Samtliga kulturinstitutioner inom teater-, dans-,
musik-, litteratur-, biblioteks-, musei- och
utställningsområdena som får statsbidrag ska ha en
handlingsplan för ökad tillgänglighet senast 2013.
Aktivitet:
Tid för genomförande
2011 – Inventering av förekomsten av handlingsplaner. Inventeringen
görs via ansökningshandlingar och återrapporteringar, kompletterad
med enkät vid behov.
2012 – Riktade insatser till institutioner som saknar handlingsplan.
Uppföljning: Sammanställning och analys av bidragsansökningar och
redogörelser. Vid behov genomförs riktade enkätundersökningar.
Avrapporteras årligen till regeringen.
Kultur, medier och idrott & ökad fysisk tillgänglighet
Inriktningsmål: Möjligheten för personer med funktionsnedsättning
att delta i kultur- och idrottslivet ska förbättras. Den fysiska
tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning ska förbättras,
bland annat genom att enkelt avhjälpta hinder undanröjs.
49

Delmål 2. Ökad fysisk tillgänglighet. Samtliga
kulturinstitutioner inom teater-, dans-, musik-, litteratur-,
biblioteks-, musei- och utställningsområdena som får
statsbidrag ska ha åtgärdat enkelt avhjälpta hinder senast
2016. Detta gäller även fria grupper m.fl. i den omfattning det
kan anses skäligt.
Aktivitet:
Tid för genomförande
2011 – Kartläggning av den fysiska tillgängligheten bland
kulturinstitutionerna och fria grupper m.fl. Inventeringen görs via
ansökningshandlingar och återrapporteringar, vid behov kompletterad
med enkät.
2012–2015 – Årliga riktade insatser till kulturinstitutioner och fria
grupper som inte kunnat åtgärda lätt avhjälpta hinder.
Uppföljning: Sammanställning och analys av bidragsansökningar och
redogörelser. Vid behov genomförs riktade enkätundersökningar.
Avrapporteras årligen till regeringen.
Kultur, medier och idrott & IT-politiken
Inriktningsmål: Möjligheten för personer med funktionsnedsättning
att delta i kultur- och idrottslivet ska förbättras. Tillgängligheten och
användbarheten till offentliga webbplatser ska öka.
Delmål 3. Ökad tillgänglighet till information. Samtliga
kulturinstitutioner inom teater-, dans-, musik-, litteratur-,
biblioteks-, musei- och utställningsområdena som får
statsbidrag ska ha webbplatser och e-tjänster som är
utformade så att de kan nyttjas av alla tänkbara användare,
oavsett funktionsförmåga, senast 2016. Detta gäller även fria
grupper m.fl. i den omfattning det kan anses skäligt.
Aktivitet:
Tid för genomförande
2011 – Kartläggning av tillgängligheten till webbplatser/e-tjänster vid
kulturinstitutioner, fria grupper m.fl.
2012–2015 – Årliga riktade insatser till kulturinstitutioner och fria
grupper m.fl. som inte har webbplatser/e-tjänster som kan nyttjas av
personer med funktionsnedsättning.
Uppföljning: Sammanställning och analys av bidragsansökningar och
redogörelser. Vid behov genomförs riktade enkätundersökningar .
Avrapporteras årligen till regeringen.
50

Inriktningsmål: Möjligheten för personer med funktionsnedsättning
att delta i kultur- och idrottslivet ska förbättras.
Delmål 4. Ökad tillgänglighet till innehållet i verksamheten.
Andelen verksamheter (arrangemang etc.) där man erbjuder
olika tekniska lösningar, textning, syn-. eller teckentolkning
för att tillgängliggöra innehållet i verksamheten ska öka med
minst 10 procent.
Aktivitet:
Tid för genomförande
2011 – Kartläggning av teknik och förutsättningar för ökad
tillgänglighet tillinnehållet i verksamheten vid kulturinstitutioner,
biografer, fria grupper m.fl.
2012–2013 – Årligen riktade insatser till kulturinstitutioner och fria
grupper m.fl., som inte har anpassat innehållet i sin verksamhet så att
den kan nyttjas av personer med funktionsnedsättning.
Uppföljning: Sammanställning och analys av bidragsansökningar och
redogörelser. Vid behov genomförs riktade enkätundersökningar.
Avrapporteras årligen till regeringen.
Kultur, medier och idrott
Inriktningsmål: Möjligheten för personer med funktionsnedsättning
att delta i kultur- och idrottslivet ska förbättras.
Delmål 5. Ökat deltagande i kulturlivet av personer med
funktionsnedsättning. 2016 ska antalet personer med
funktionsnedsättning som upplever att tillgängligheten till
kulturaktiviteter har förbättrats ökat med minst 10 procent.
Aktivitet:
Tid för genomförande
2011 – Kartläggning av upplevd tillgänglighet till kulturaktiviteter.
2016 – Uppföljande kartläggning av tillgängligheten till
kulturaktiviteter.
Uppföljning: Statistik avseende kulturvanor och kulturdeltagande
tas fram i anslutning till Kulturrådets ordinarie statistikproduktion
och annan befintlig statistik (SCB, SOM-institutet m.fl.)
Folkhälsopolitiken
Delmål 6. Förbättrad folkhälsa för personer med
funktionsnedsättning. En starkare roll för kulturen i vård och
51

omsorg. Kultur och hälsa finns med i samtliga regionala
kulturplaner 2015.
Aktivitet: Genom dialog med regionerna förväntas antalet regioner
som tar upp kultur och hälsa, (kultur i vård och omsorg) i sina
kulturplaner öka.
Tid för genomförande
2011 – minst 3 regioner.
2012 – minst 10 regioner.
2013 – minst 15 regioner.
2014 – samtliga regioner
Uppföljning: Ingår i den regionala samverkansmodellen och i de
uppföljningssystem som gäller för den.
Utgångspunkter för Kulturrådets strategi och handlingsplan för att
uppnå de föreslagna delmålen
Kulturrådets arbete/aktivitet
I anslutning till arbetet med att ta fram förslag på delmål och struktur
för uppföljning inför en handikappolitisk strategi tar Kulturrådet fram
en övergripande handlingsplan som sedan kopplas till den årliga
verksamhetsplaneringen och uppföljningen. Efter det att den
handikappolitiska strategin beslutats bör Kulturrådet senast den 1
februari 2011 ta fram en plan för hur myndigheten ska arbeta med
tillgänglighetsfrågorna i de delar som omfattas av förslaget till delmål.
Av planen ska framgå hur Kulturrådet ska arbeta och, kunna vara
samlande, stödjande och pådrivande tillgänglighetsfrågor inom ramen
för rådets sektorsansvar. Detta arbete kommer enligt utkastet till
handlingsplanen nedan att bygga på dialog och samverkan(1), metodoch
kunskapsutveckling (2) samt strategiska satsningar (3).
Kulturrådet ska fortsätta arbetet med att ta fram nyckeltal för olika
konst och kulturområden inom Kulturrådets ansvarsområde för att
bättre kunna mäta utvecklingen ur ett tillgänglighetsperspektiv.
Kulturrådets personal; styrelse, arbets- och referensgrupper ska ges
förutsättningar för adekvat kunskap om tillgänglighetsperspektivet.
1. Kulturrådet har en effektiv och systematisk dialog och samverkan
med kulturområdets olika relevanta aktörer om tillgängligheten till
kulturlivet för personer med funktionsnedsättning.
Detta innebär att: Arbetet med att öka tillgängligheten till
kulturlivet ska ha genomslag i regionala dialoger och
avsiktsförklaringar. Kulturrådet ska inom ramen för sin
52

idragsgivning till regional kulturverksamhet prioritera insatser som
bidrar till att öka tillgänglighet för alla.
De regionala kulturplanerna ska innehålla en beskrivning av
regionens kulturverksamhet ur ett tillgänglighetsperspektiv och bör
innehålla information om vilka insatser regionen ska genomföra för att
göra kulturlivet mer tillgängligt för alla.
Kulturrådet utvecklar samarbetet med andra relevanta myndigheter
och organisationer, såväl inom kulturområdet som inom andra sektors-
, och politikområden (utbildningsområdet, handikapprörelsen m.fl.).
Tid för genomförande: Samverkansmodellen införs successivt 2011–
2015.
System för uppföljning: Systematisk granskning av kulturplaner
och avsiktsförklaringar. Årliga, systematiska uppföljningar av till
Kulturrådet inlämnade redovisningar. Enkätundersökningar för att
följa hur tillgängligheten utvecklas.
2. Kulturrådet bidrar till metod- och kunskapsutvecklingen.
Detta innebär att: Kulturrådet tar fram en kommunikationsplan som
syftar till att stödja Kulturrådet i sitt uppdrag att vara samlande,
stödjande och pådrivande i arbetet med att tillgängliggöra kulturlivet
för alla.
Kulturrådet samlar och sprider information om metoder och goda
exempel som bidrar till att göra kulturlivet tillgängligt för alla.
Kulturrådet samlar och sprider information om utbildning m.m. inom
kulturområdet för personer med funktionsnedsättningar.
Kulturrådet samlar och sprider information om kulturvanor och
deltagandet i kulturlivet för personer med funktionsnedsättningar.
Kulturrådet bevakar, samlar och sprider information om hur arbetet
med att förbättra tillgängligheten för alla utvecklas i de nordiska
länderna och i andra länder.
Tid för genomförande: Kommunikationsplanen tas fram 2010 och
revideras årligen i anslutning till Kulturrådets reguljära
verksamhetsplanering. Uppgiften att samla och sprida information
genomförs löpande och avrapporteras årligen i årsredovisningen
och/eller i andra relevanta dokument.
System för uppföljning: Statistik avseende kulturvanor och
kulturdeltagande tas fram i anslutning till Kulturrådets ordinarie
statistikproduktion och annan befintlig statistik (SCB, SOM-institutet
m.fl.).
53

3. Kulturrådet initierar och deltar i strategiska satsningar.
Detta innebär att: Kulturrådet i samverkan med andra myndigheter,
regioner och organisationer gemensamt planerar för någon eller några
mer långsiktiga åtgärder i syfte att göra kulturen tillgänglig för alla.
Migrationsverket
Migrationsverket primärt identifierat delmål inom inriktningsmålen,
Ökad fysisk tillgänglighet, IT-politiken, Arbetsmarknadspolitiken
samt Rättsväsendet.
Inriktningsområden: IT-politiken, Ökad fysisk tillgänglighet.*
Inriktningsmål: Tillgängligheten och användbarheten av offentliga
webbplatser ska öka.
Migrationsverket föreslår att delmålen skrivs in Migrationsverkets
Strategi. Och verksamhetsplan och att uppföljning sker inom ordinarie
VP-process. Uppdraget bör inledas med en kartläggning av nuläget.
Den fysiska tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning
ska förbättras, bl.a. genom att enkelt avhjälpta hinder undanröjs.
IT-politiken
Inriktningsmål: Tillgängligheten och användbarheten av offentliga
webbplatser ska öka.
Delmål 1. Möjligheten för personer med funktionsnedsättning
att kommunicera med Migrationsverket och ta del av
myndighetens information och tjänster ska öka.
Aktiviteter: Ökad kunskap och beredskap hos medarbetarna för att
möta särskilda behov hos personer med funktionsnedsättningar.
Webbaserad information och e-tjänster ska följa relevanta standarder
och riktlinjer för att underlätta kommunikationen mellan myndigheten
och de sökande.
Ökad beställarkompetens kring tillgänglighet vid upphandling av
varor och tjänster utifrån standarder och riktlinjer.
Tillgänglighetsperspektivet ska beaktas när det gäller arkitektur,
infrastruktur och systemdesign inom IT-området.
54

Ökad fysisk tillgänglighet
Inriktningsmål: Den fysiska tillgängligheten för personer med
funktionsnedsättning ska förbättras, bl.a. genom att enkelt avhjälpta
hinder undanröjs.
Delmål 2. Den fysiska tillgängligheten till våra lokaler för
personer med funktionsnedsättning ska öka.
Aktiviteter: Standard för Migrationsverkets anläggningsboende ska
omfatta tillgänglighetsperspektivet för personer med funktionsnedsättningar.
Enkelt avhjälpta hinder för tillgänglighet till våra lokaler ska vara
undanröjda.
Migrationsverkets nya kundcenter ska vara tillgängliga för personer
med funktionsnedsättningar.
Uppföljning: sker inom Migrationsverkets ordinarie VP-process.
__________________________________________________________________
PTS (Kommunikationsmyndigheten)
Inriktningsområde: IT-politiken.
Inriktningsmål: Tillgängligheten och användbarheten till offentliga
webbplatser ska öka.
Kunskapen och beställarkompetensen kring tillgänglighet och
användbarhet ska stärkas i anslutning till offentliga upphandlingar
av e-tjänster.
Inriktningsmål: Tillgängligheten och användbarheten till offentliga
webbplatser ska öka.
Delmål 1. PTS arbete ska bidra till att fler generella IKTlösningar
kan användas av så många som möjligt, oavsett
funktionsförmåga.
Aktivitet: För detta arbete ska PTS ta fram en handlingsplan. PTS
ska göra en analys av vilka behov och insatser som kan vara mest
effektiva. Myndigheten ska analysera hur verktygen i PTS
åtgärdstrappa kan användas mest effektivt och inom ramen för det
även göra en översyn av förordningar och föreskrifter. Exempel på
aktiviteter kan vara att samverka med relevanta myndigheter, hålla
seminarier. och möten, att fortsätta med de användarenkäter som
finns i dag genom projektet IT-frågan, eller att undersöka operatörers
och andra marknadsaktörers kännedom om och åtgärder för personer
55

med funktionsnedsättning. Att informera om PTS utvecklingsprojekt
kan också utgöra en aktivitet eller att ta fram riktlinjer för generell
tillgänglighet inom IKT.
Uppföljning: Med handlingsplanen kommer PTS även att utarbeta en
struktur för att följa upp arbetet. För att mäta utvecklingen av
tillgänglighet och det arbete som PTS och andra bedriver inom
området behövs statistik och verktyg för uppföljning. Handisam har
fått i uppdrag av regeringen att lämna förslag på en framtida struktur
för uppföljning av e-tillgänglighet14. Uppdraget ska genomföras i
samverkan med bland andra PTS och redovisas den 15 december 2010.
I uppdraget anges att det behövs inventering, beskrivning och struktur
kring vilken statistik och vilka indikatorer som finns och vilka som
saknas inom arbetet med e-tillgänglighet. Uppföljningen av
handlingsplanen ska i största möjliga mån utformas i enlighet med den
struktur som Handisam föreslår. Även de övriga förslagen på delmål
kan komma att beröras i Handisams uppdrag att ta fram förslag på
uppföljningsstruktur för e-tillgänglighet. PTS ska årligen rapportera
hur arbetet med handlingsplanen fortskrider samt de indikatorer för
exempelvis tillgänglighet och användbarhet som ligger inom PTS
område i Handisams förslag. Under 2016 ska en kartläggning och
analys av PTS arbete samt marknadens utveckling göras.
Inriktningsmål: Tillgängligheten och användbarheten till offentliga
webbplatser ska öka.
Delmål 2. Standarder som tas fram och revideras inom
elektronisk kommunikation och post under perioden 2011–2016
ska i högre grad skapa förutsättningar för att tjänster och
produkter kan användas av så många som möjligt.
Aktivitet: PTS ska aktivt delta, nationellt och internationellt, i
standardiseringsgrupper som är relevanta för personer med
funktionsnedsättning inom området elektronisk kommunikation och
post.
Uppföljning: Myndigheten ska årligen redovisa vilka arbetsgrupper
inom standardiseringen vi deltagit i samt kortfattat beskriva
utvecklingen. 2016 ska PTS följa upp vad det standardiseringsarbete
som PTS deltagit i lett till.
Inriktningsmål: Tillgängligheten och användbarheten till offentliga
webbplatser ska öka.
Delmål 3. Minst fem av de utvecklingsprojekt PTS finansierar
under åren 2011–2016 ska leda till märkbara, användbara
lösningar för målgrupperna.
56

Delmål 4. Minst tre av de utvecklingsprojekt PTS finansierar
under åren 2011–2016 ska leda till användbara lösningar enligt
principen ”Design för alla”.
Aktivitet: Delmål 3 och 4 utesluter inte varandra. Ett projekt som är
utformat enligt ”Design för alla” kan leda till en användbar, märkbar
lösning för målgrupperna enligt delmål 3. PTS innovationstävling är
ett exempel på en metod PTS kan använda för att nå målen.
Uppföljning: PTS ska varje år redovisa hur många utvecklingsprojekt
som startats och avslutats under året samt göra en kort redovisning av
status för de projekt som avslutats. De avslutade projekten och dess
status ska sättas i relation till delmålen. Under 2016 ska PTS göra en
utvärdering av minst tre projekt och vilken effekt resultaten har givit
slutanvändarna samt redogöra för ungefär hur många av projekten
som varit generellt utformade.
Inriktningsmål: Tillgängligheten och användbarheten till offentliga
webbplatser ska öka.
Delmål 5. PTS ska tillhandahålla kommunikationstjänster för
personer med funktionsnedsättning. Tjänsterna ska hålla hög
kvalitet, ligga i framkant tekniskt, och uppfylla användarnas
behov.
Aktivitet: PTS ska även i fortsättningen säkerställa att nödvändiga
kommunikationstjänster finns för personer med funktionsnedsättning,
såsom de som i dag upphandlas. Den tekniska utvecklingen går snabbt
och möjliggör förbättringar och förändringar även i de tjänster som
PTS upphandlar. PTS ska kontinuerligt bevaka teknikutvecklingen
inom området och se till att tekniska förbättringar kommer på plats
där så är möjligt.
Uppföljning: År 2009 gjorde TNS Gallup en utvärdering av samtliga
upphandlade tjänster och en av slutsatserna av utvärderingen var att
det finns en låg kännedom om PTS tjänster16. Att informera om PTS
tjänster ska vara en viktig del av PTS kommunikationsplan för
funktionshinderområdet. PTS ska göra utvärderingar och
behovsanalyser av PTS upphandlade tjänster år 2013 och 2016.
Utvärderingarna ska undersöka kvalitet, nöjdhet och eventuella behov
av nyutveckling av tjänsterna. Utvärderingen 2016 ska även analysera
orsaker till eventuell minskad användning av tjänsterna. Utöver det
ska PTS årligen rapportera antalet unika användare/nummer av
tjänsterna samt anslagsutnyttjandet för tjänsterna.
__________________________________________________________________
57

Riksantikvarieämbetet
Inriktningsområde: Kultur, medier och inriktning, * IT-politiken,
*Ökad fysisk tillgänglighet
Inriktningsmål: Möjligheten för personer med funktionsnedsättning
att delta i kultur- och idrottslivet ska förbättras.
Funktionshinderperspektivet ska vara integrerat i den ordinarie
bidragsgivningen inom kulturområdet och idrottsområdet.
Tillgängligheten och användbarheten till offentliga webbplatser ska
öka.
Den fysiska tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning
ska förbättras, bland annat genom att enkelt avhjälpta hinder
undanröjs
Inriktningsmål: Möjligheten för personer med funktionsnedsättning
att delta i kultur- och idrottslivet ska förbättras. Tillgängligheten och
användbarheten till offentliga webbplatser ska öka.
Delmål 1: Riksantikvarieämbetet har en föredömlig, samlande,
stödjande och pådrivande position i arbetet med att genomföra
handikappolitiken på nationell och regional nivå, så att
personer med funktionsnedsättning ska ha samma möjligheter
att verka inom Riksantikvarieämbetets ansvarsområde och ha
tillgång till dess tjänster.
Aktiviteter:
1 Detta sker genom att det inom verksamhetsområdet används
tillgänglighetsperspektiv och tillgänglighetsindikatorer i
ordinarie bidrags- och medelsfördelningar och genom att det vid
bidragsgivning läggs särskild vikt vid att kulturarvet på bästa
sätt görs tillgängligt och användbart för alla.
2 RAÄ initierar en utveckling så att redovisningar/ rapporter inom
verksamhetsområdet, t.ex. från forsknings- och
utvecklingsprojekt, innehåller tydliga beskrivningar av
tillgänglighetsåtgärder.
3 RAÄ arbetar för och vidareutvecklar en föredömligt hög
tillgänglighet till digital information och dokumentation inom
sitt verksamhetsområde, bl.a. genom regeringsuppdraget att
förvalta och vidareutveckla K-samsök.
58

4 RAÄ ser till att tillgänglighetsperspektivet ingår i alla
kravspecifikationer inför upphandlingar som myndigheten
genomför.
5 RAÄ verkar för att tillgänglighetsutbildningar för
verksamhetsområdet finns att tillgå.
6 Riksantikvarieämbetet verkar för att språkbruket i texter och
vid sammankomster är föredömligt lättillgängligt och internt
erbjuder utbildningar i att skriva ”bättre lättförståelig svenska”.
Uppföljning:
1 RAÄ redovisar hur de bidragsformer som finns inom
verksamhetsområdet används och redogör för utvecklingen av
dessa.
2 RAÄ sammanställer det som framkommit i redovisningarna
inom sitt verksamhetsområde samt omfattningen av
tillgänglighetsåtgärder.
3 RAÄ skapar överblick över samhällets behov av digitalisering
inom myndighetens verksamhetsområde samt driver frågor
utifrån en kommande nationell strategi för digitalisering,
tillgängliggörande och långsiktigt bevarande.
4 RAÄ sammanställer årligen resultatet av genomförda
upphandlingar med hänsyn till ökad tillgänglighet.
5 RAÄ samlar årligen in information från utbildningsanordnare
om vilka lämpliga utbildningar som erbjudits.
6 Aktiviteterna kring ”bättre lättförståelig svenska” följs upp inom
ramen för Riksantikvarieämbetets verksamhetsuppföljningar.
Inriktningsmål: Möjligheten för personer med funktionsnedsättning
att delta i kultur- och idrottslivet ska förbättras. Den fysiska
tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning ska förbättras,
bland annat genom att enkelt avhjälpta hinder undanröjs.
Delmål 2. För personer med funktionsnedsättning ska
kulturmiljöer ha en föredömligt hög nivå av tillgänglighet.
Aktiviteter:
1 RAÄ verkar för att tillgänglighetsgraden inom myndighetens
verksamhetsområde kartläggs beträffande den fysiska,
59

psykologiska och digitala tillgängligheten, och att brister
åtgärdas.
2 RAÄ ser till att få in redovisningar med exempel på väl
utformade och bra fungerande tillgänglighetsåtgärder.
3 RAÄ inspirerar och driver arbetet tillsammans med andra
aktörer inom verksamhetsområdet samt handikapprörelsen med
att utveckla nya generella och speciella lösningar.
4 RAÄ verkar för att utbildningar inom verksamhetsområdet
också innehåller kurser som ger en integrerad kompetens om
tillgänglighetsfrågor.
Uppföljning:
1 RAÄ ser till att det finns checklistor för kartläggningsarbetet
och att kartläggning sker årligen.
2 RAÄ i samarbete med övriga aktörer inom sitt
verksamhetsområde redovisar bra förebilder på
tillgänglighetsåtgärder. Materialet med exempel görs
föredömligt tillgängligt på Riksantikvarieämbetets hemsida.
3 RAÄ initierar att, i samarbete med de andra aktörerna samt
handikapprörelsen, det årligen sammanställs nyframtagna
lösningar kring tillgänglighet.
4 RAÄ redovisar de samtal med olika utbildningsanordnare om
utbildningarnas innehåll avseende tillgänglighetsfrågor som
genomförts.
__________________________________________________________________
Rikspolisstyrelsen
Inriktningsområde: Rättsväsendet, IT-politiken, Ökad fysisk
tillgänglighet.
Inriktningsmål: Kompetensen hos myndigheterna inom
rättsväsendet kring förutsättningar och behov hos personer med
funktionsnedsättning ska stärkas.
Tillgängligheten och användbarheten till offentliga webbplatser ska
öka.
Kunskapen och beställarkompetensen kring tillgänglighet och
användbarhet ska stärkas i anslutning till offentliga upphandlingar
och e-tjänster.
60

Rättsväsendet
Inriktningsmål: Kompetensen hos myndigheterna inom
rättsväsendet kring förutsättningar och behov hos personer med
funktionsnedsättning ska stärkas
Delmål 1. Kompetensen hos myndigheterna inom rättsväsendet
kring förutsättningar och behov hos personer med
funktionsnedsättning ska stärkas.
Aktivitet 1: All personal inom polisen ska genomgå en nationell
webbaserad utbildning avseende förutsättningar och behov hos
personer med olika slag av funktionsnedsättning.
Aktivitet 2: Utbildningsmoment avseende förutsättningar och behov
hos personer med olika slag av funktionsnedsättning ska ingå i
grundutbildning av poliser, i fortbildningsinsatser och inom ramen för
det direkta ledarskapet.
Aktivitet 3: Basfakta rörande krav på tillgänglighet till Polisens
verksamhet, information och publika lokaler liksom de krav som gäller
personal inom Polisen med egen funktionsnedsättning ska
sammanställas och göras tillgänglig för verksamhetsansvariga inom
respektive områden inom Polisen via IntraPolis.
IT-politiken
Inriktningsmål: Tillgängligheten och användbarheten till offentliga
webbplatser ska öka. Kunskapen och beställarkompetensen kring
tillgänglighet och användbarhet ska stärkas i anslutning tilloffentliga
upphandlingar och e-tjänster.
Delmål 2. Tillgängligheten och användbarheten tilloffentliga
webbplatser ska öka. Kunskapen och beställarkompetensen
kring tillgänglighet och användbarhet ska stärkas i anslutning
tilloffentliga upphandlingar och e-tjänster.
Aktivitet 4: Teknik inom telefoni och Internet som medför ökad
tillgänglighet till information för personer med annat språk än svenska
språket och för personer med olika slags av funktionsnedsättningar
ska utnyttjas i genomförandet av den nationella IT-strategin för
Polisen 2010–2015.
Aktivitet 5: I arbetet med att utveckla Polisens webb och telefoni ska
de riktlinjer avseende tillgänglighet för personer med
funktionsnedsättning som ges Vägledningen 24-timmarswebbeb och
riktlinjer inom området som kan komma från Delegationen för e-
förvaltning beaktas.
Aktivitet 6: Rikspolisstyrelsens föreskrifter om upphandling och
inköp inom Polisen ska kompletteras i enlighet med föreskriften i 6
61

kap. 1 § lagen (2007:1091) om offentlig upphandling. Ett
servicematerial om vad detta innebär för upphandling inom polisen
utarbetas.
Ökad fysisk tillgänglighet
Inriktningsmål: Den fysiska tillgängligheten för personer med
funktionsnedsättning ska förbättras bl.a. genom att enkelt avhjälpta
hinder undanröjs.
Delmål 3: Den fysiska tillgängligheten för personer med
funktionsnedsättning ska förbättras bl.a. genom att enkelt
avhjälpta hinder undanröjs.
Aktivitet 7: En analys av vilka nya krav som ställs på
polisorganisationen avseende tillgänglighet för personer med nedsatt
rörelse – eller orienteringsförmåga till lokaler dit allmänheten har
tillträde utifrån den plan – och bygglag som träder i kraft den 2 maj
2011 ska genomföras så snart de föreskrifter som Boverket utfärdat
med stöd av lagen föreligger.
Aktivitet 8: Ett gemensamt inventeringssystem avseende polisens
lokaler som beaktar såväl kraven på fysisk tillgänglighet för personer
med funktionsnedsättning i enlighet med kraven i den plan- och
bygglag som träder i kraft 2 maj 2011, verksamhetsskyddets krav och
de krav som ställs avseende brand och utrymning ska utarbetas inom
RPS och implementeras i polisorganisationen under perioden.
Aktivitet 9: Parallellt med denna analys rörande tillgänglighet för
personer med nedsatt rörelse och orienteringsförmåga till lokaler dit
allmänhet har tillträde ska en motsvarande analys genomföras
avseende personer med funktionsnedsättning som är anställda eller
verksamma inom Polisen utifrån Arbetsmiljölagen (1977:1160)
föreskrifter i 2 kap 1§ 3 kap 3 § och föreskrifter utfärdade med stöd av
lagen.
Uppföljning: Uppföljning av delmålen ska göras som en del av
självutvärderingen i intern styrning och kontroll. Resultaten
sammanställs nationellt av Rikspolisstyrelsen.
__________________________________________________________________
Skolverket
Inriktningsområde: Utbildningspolitiken, *Ökad fysisk
tillgänglighet *IT-politiken.
Inriktningsmål: Varje barn, elev och vuxenstuderande ska ges
förutsättningar att utveckla sina kunskaper så långt som möjligt.
62

Med utgångspunkt i de förtydligade bestämmelserna i PBL och
skollagen ska tillgängligheten samt uppföljningen av
tillgängligheten för elever med funktionsnedsättning i förskola och
samtliga skolformer förbättras.
Kunskaperna om funktionsnedsättningar och hur undervisningen
kan utformas efter varje barns, elevs eller vuxenstuderandes behov
ska förbättras.
* Den fysiska tillgängligheten för personer med
funktionsnedsättning ska förbättras, bland annat genom att enkelt
avhjälpta hinder undanröjs
Sammanfattningsvis handlar delmålen om att skolors och
förskolors pedagogiska tillgänglighet ska förbättras.
I arbetet med att utforma delmål, insatser och uppföljning av dessa
har Skolverket samrått med Utbildningsdepartementet samt
samverkat med Skolinspektionen och Specialpedagogiska
skolmyndigheten (SPSM). Skolverket genomför regelbundet samråd
med företrädare för handikapporganisationer.
Inriktningsmål: Varje barn, elev och vuxenstuderande ska ges
förutsättningar att utveckla sina kunskaper så långt som möjligt.
Kunskaperna om funktionsnedsättningar och hur undervisningen kan
utformas efter varje barns, elevs eller vuxenstuderandes behov ska
förbättras.
Delmål 1. Förutsättningarna för alla barn, elever och
vuxenstuderande oavsett funktionsförmåga att utvecklas så
långt som möjligt ska öka genom förbättringar av förskolors
och skolors generella verksamhet.
Inriktningsmål: Med utgångspunkt i de förtydligade bestämmelserna
i PBL och skollagen ska tillgängligheten samt uppföljningen av
tillgängligheten för elever med funktionsnedsättning i förskola och
samtliga skolformer förbättras. Den fysiska tillgängligheten för
personer med funktionsnedsättning ska förbättras, bland annat genom
att enkelt avhjälpta hinder undanröjs.
Delmål 2. Förskolor och skolor ska förbättra sitt arbete med att
göra anpassningar av verksamheten när så behövs för att
undanröja hinder för barn, elever och vuxenstuderande med
funktionsnedsättning.
Inriktningsmål: Kunskaperna om funktionsnedsättningar och hur
undervisningen kan utformas efter varje barns, elevs eller
vuxenstuderandes behov ska förbättras.
63

Delmål 3. Skolor ska ha tilltro till alla elevers och
vuxenstuderandes förmåga och visa höga förväntningar på
deras skolprestationer. Detta måste i högre grad än hittills
gälla även elever och vuxna med funktionsnedsättning.
Insatser/aktiviteter:
Skolverket, Skolinspektionen och SPSM ska stärka det
handikappolitiska perspektivet i sina verksamheter och avser för
detta ändamål att genomföra utbildningsinsatser för sin personal
som rör de handikappolitiska målen.
SPSM ska ge stöd till huvudmännen för att öka tillgängligheten.
Skolverket och Skolinspektionen ska i olika sammanhang
informera om SPSM:s stöd för ökad tillgänglighet (se också om
dessa under inriktningsmål nr 2).
Skolverket ska genom fortsatt dialog med handikapprörelsen
ytterligare utveckla det nationella provsystemet mot en ökad
tillgänglighet. Skolverket ska lyfta fram exempel på de
anpassningar som redovisas genom provanordnarnas
sammanställningar.
Skolverket ska följa upp sina tidigare insatser för att stärka
kunskapsbedömning i grundsärskola, gymnasiesärskola och
särskild utbildning för vuxna.
Skolinspektionen kommer att genomföra kvalitetsgranskningar på
temat Skolsituationen för elever med funktionsnedsättning. Under
år 2011 ska dessa avse situationen för elever med autism och med
Aspergers syndrom.
Skolinspektionen kommer att genomföra en tematisk granskning av
utbildningen i särvux.
Skolinspektionen genomför en riktad tillsyn av handläggning och
utredning inför mottagande i särskolan.
Uppföljning:
Uppföljningen kan dels avse utvecklingen i stort, dels om insatserna
som genomförts har bidragit till att målen uppnås.
Skolverket ska i samråd med SPSM sammanställa aktuell kunskap
om hur förskolor och skolor skapar förutsättningar för barn, elever
och vuxenstuderande med funktionsnedsättning att utveckla
kunskap så långt som möjligt. Sammanställningarna ska bidra till
64

att ge en grov bild av utvecklingen och redovisas åren 2012 och
2015.
Skolverket ska genomföra en fördjupad studie av fristående skolor
som särskilt vänder sig till elever med funktionsnedsättning och av
särskilda undervisningsgrupper.
Skolverket ska genomföra en fördjupad studie om hur förskolan
möter barn med funktionsnedsättning.
Skolverket ska följa upp hur kommuner anpassar verksamheter vid
gymnasial yrkesutbildning inom ramen för yrkesvux för att göra
utbildningen tillgänglig för vuxna med funktionsnedsättning.
Skolinspektionen ska årligen sammanställa erfarenheter från
regelbunden tillsyn, kvalitetsgranskningar och arbetet med
anmälningsärenden med bl.a. uppgifter om rektorers och lärares
arbete med att anpassa undervisningen efter alla elevers behov. I
den mån det är möjligt och lämpligt bör ett perspektiv som
relaterar till elever med funktionsnedsättning belysas.
Skolverket, Skolinspektionen och SPSM ska följa upp hur
respektive myndighet har haft ett handikappolitiskt perspektiv i
sina verksamheter.
Inriktningsmål: Med utgångspunkt i de förtydligade bestämmelserna
i PBL och skollagen ska tillgängligheten samt uppföljningen av
tillgängligheten för elever med funktionsnedsättning i förskola och
samtliga skolformer förbättras.
Delmål 4. Möjligheterna för elever med funktionsnedsättning
att välja skola liksom möjligheterna för vårdnadshavare till
barn med funktionsnedsättning att välja förskola ska bli bättre
genom en ökad tillgänglighet.
Inriktningsmål: Kunskaperna om funktionsnedsättningar och hur
undervisningen kan utformas efter varje barns, elevs eller
vuxenstuderandes behov ska förbättras. Med utgångspunkt i de
förtydligade bestämmelserna i PBL och skollagen ska tillgängligheten
samt uppföljningen av tillgängligheten för elever med
funktionsnedsättning i förskola och samtliga skolformer förbättras.
Den fysiska tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning
ska förbättras, bland annat genom att enkelt avhjälpta hinder
undanröjs.
65

Delmål 5. Kunskaperna om hur skolors och förskolors lokaler
kan bli mer tillgängliga ska öka hos huvudmän, rektorer,
lärare, förskollärare och övrig skolpersonal.
Insatser/aktiviteter:
• SPSM ska forstsätta sprida ett webbaserat stöd till skolhuvudmän
och skolor samt genomföra konferenser för att bidra till ökad
tillgänglighet till lokaler och verksamhet. Skolverket och
Skolinspektionen ska i olika sammanhang informera om SPSM:s roll
och uppdrag.
Uppföljning:
Skolverket ska upprepa enkätundersökningen som låg till grund för
tillgänglighetsstudien.
Skolverket ska redovisa omfattningen och karaktären av
överklaganden, som kan relateras till elevers funktionsnedsättning,
angående val av skola.
SPSM ska sammanställa i vilken mån tillgänglighetskonferenserna
och informationsmaterialet har nått målgrupperna. SPSM ska
också bedöma i vilken mån kunskaperna om tillgänglighet har ökat.
Inriktningsmål: Kunskaperna om funktionsnedsättningar och hur
undervisningen kan utformas efter varje barns, elevs eller
vuxenstuderandes behov ska förbättras.
Delmål 6. Kunskapen ska öka bland skolhuvudmän och
personal i skola och förskola om de konsekvenser för barns,
elevers och vuxnas lärande och kunskapsutveckling som en
funktionsnedsättning kan medföra.
Inriktningsmål: Kunskaperna om funktionsnedsättningar och hur
undervisningen kan utformas efter varje barns, elevs eller
vuxenstuderandes behov ska förbättras.
Delmål 7. Skolors kännedom om var de kan få råd och stöd i
frågor rörande konsekvenserna för skolarbetet av en
funktionsnedsättning ska öka.
Inriktningsmål: Varje barn, elev och vuxenstuderande ska ges
förutsättningar att utveckla sina kunskaper så långt som möjligt. Med
utgångspunkt i de förtydligade bestämmelserna i PBL och skollagen
ska tillgängligheten samt uppföljningen av tillgängligheten för elever
med funktionsnedsättning i förskola och samtliga skolformer
förbättras.
66

Delmål 8. Tillgången till och kännedomen om olika lärverktyg,
som t.ex. anpassade läromedel och digitala lärverktyg ska öka.
Utbildningspolitiken och IT-politiken
Delmål 9. Skolors och skolhuvudmäns kännedom om hur ITstöd
ska utformas för att vara tillgängliga för alla ska öka.
Insatser/aktiviteter:
Skolverket och SPSM ska genomföra en gemensam
informationssatsning för att visa på vilket sätt skolmyndigheterna
kan bidra till att nå de handikappolitiska målen i skolsektorn.30
SPSM samordnar satsningen.
Skolverket och Skolinspektionen ska utnyttja olika sammanhang
för att synliggöra SPSM:s roll och uppdrag.
Skolverket och SPSM ska samverka i forskningsspridningen på
tema specialpedagogisk forskning. Skolverket samordnar
spridningen.
Skolverket ska genom den statliga rektorsutbildningens
gemensamma lärplattform.
informera om skolmyndigheternas ansvar och synliggöra de
handikappolitiska målen.
Skolverket ska fördela bidrag till organisationer vilkas verksamhet
syftar till att stödja specialpedagogisk kompetensutveckling av
lärare.
Uppföljning:
SPSM ska redovisa en uppföljning av sina huvudmannakontakter
och omfattning av deltagande i SPSM:s kurser.
Skolverket ska i samråd med SPSM komplettera den
återkommande uppföljningen av IT-användning och -kompetens på
skolområdet med frågor om tillgång och användande av IT-stöd för
elever med funktionsnedsättning.
Samlad uppföljning: Inför periodens avslut 2016 ska Skolverket i
samverkan med Skolinspektionen och SPSM sammanställa en
syntesrapport där utvecklingen avseende de tre inriktningsmålen.
I något fall är det möjligt att den regelbundna uppgiftsinsamlingen
som Skolverket, Skolinspektionen eller SPSM årligen presenterar kan
utgöra en del av uppföljningen av utvecklingen i förhållande till
67

delmålen. I övrigt måste uppföljningen bygga på andra underlag som
t.ex. forskningsrapporter, kommunala utvärderingar eller
dokumentation från huvudmäns och skolors systematiska
kvalitetsarbete.
Skolverket föreslår i samverkan med Skolinspektionen och SPSM för
det första att uppföljningen av utvecklingen i förhållande till delmålen
samt av myndigheternas insatser redovisas på flera sätt. För det andra
föreslår Skolverket, Skolinspektionen och SPSM att uppföljningen av
vissa delmål består av sammanställningar vid särskilda tillfällen
under perioden snarare än årliga presentationer. För det tredje
föreslår Skolverket, Skolinspektionen och SPSM att uppföljningen av
vissa andra delmål sammanställs i och med slutredovisningen för
perioden, 2016. Av strukturen som redovisas framgår utformningen av
insatser och uppföljning samt vilken myndighet som har ett
genomförandeansvar.
Socialstyrelsen
Inriktningsområde: Socialpolitiken.
Inriktningsmål: Kunskapen om i vilken utsträckningen de
individuella stödens utformning bidrar till de övergripande
handkappolitiska målen ska öka.
Inriktningsmål: Kunskapen om i vilken utsträckningen de
individuella stödens utformning bidrar till de övergripande
handkappolitiska målen ska öka.
Delmål 1. Socialstyrelsen redovisar resultaten av
myndighetens statistik, uppföljningar och utvärderingar så att
dessa kan användas som instrument i huvudmännens och
vårdgivarnas arbete med att, utifrån ett individinriktat
perspektiv, uppfylla kraven på god vård och omsorg samt stöd
till personer med funktionsnedsättning.
Aktiviteter: I arbetet med delmålet ingår bland annat att utveckla
datakällor, indikatorer och öppna jämförelser samt tillsyn och att
återkommande publicera lägesrapporter, tematiska rapporter och
annan uppföljning och utvärdering.
Socialstyrelsen kommer att
beakta personer med funktionsnedsättning i arbetet med att
identifiera ojämlik tillgång till vård, omsorg, stöd och service. Det
handlar även om att identifiera skillnader i behandling,
läkemedelsförskrivning och komplikationer i relation till sjuk-
68

domsförekomst mellan människor med eller utan
funktionsnedsättning. Detta kommer att ske genom bearbetning
och analys av registerdata under åren 2011 och 2012 och
presenteras i en rapport. För vissa frågeställningar kan det även bli
aktuellt med kvalitativa studier,
säkerställa att de handikappolitiska målen och skrivningar i
konventionen om mänskliga rättigheter för personer med
funktionsnedsättning integreras i riktlinjer, handböcker med mera,
samt att
kommunicera resultaten från myndighetens
tillgänglighetsundersökningar till kommun- och
landstingsverksamheter. Arbetet bör i så stor utsträckning som
möjligt göras gemensamt med Myndigheten för handikappolitisk
samordning (Handisam).
Uppföljning:
Socialstyrelsen kommer att
genom studier 2013 och 2015 belysa hur skillnader i behandlingar
och komplikationer i relation till sjukdomsförekomst ser ut för
personer med eller utan funktionsnedsättning,
genom studier belysa hur skillnader i tillgång till socialtjänstens
insatser, framförallt mellan män och kvinnor samt mellan olika
delar av landet, ser ut för personer med eller utan
funktionsnedsättning. Detta sker framförallt via bearbetning av
registerdata, men det kan även bli aktuellt med kvalitativa
undersökningar för 2015,
i tillgänglighetsundersökningar inom socialkontor och på
vårdcentraler under åren 2012 och 2015 visa hur tillgängliga
verksamheterna är. Den enkät som Socialstyrelsen under år 2009
ställde till socialkontor och vårdcentraler används även för dessa
undersökningar,
genom årliga redovisningar av hur indikatorer över behandling och
komplikationer ser ut i relation till sjukdomsförekomst hos
målgruppen samt över regionala skillnader avseende omfattning
och inriktning av socialtjänstens stöd till gruppen. Indikatorerna
ska följa strukturen för god vård och omsorg,
vid en årlig översyn av delmålet och dess aktiviteter kommer
delmålet eventuellt att revideras.
69

Inriktningsmål: Kunskapen om i vilken utsträckningen de
individuella stödens utformning bidrar till de övergripande
handkappolitiska målen ska öka.
Delmål 2. Genom tillsyn och sanktionsavgifter bidrar
Socialstyrelsen till att väntetiderna, från beslut om insats till
verkställighet av beslut/domar, minskar för de personer som
beviljats insatser enligt LSS och för dem som till följd av
funktionsnedsättning beviljats bistånd enligt SoL.
Aktiviteter: Det behövs även en djupare kunskap om orsakerna till de
långa väntetiderna och hur problemen ska kunna rättas till utan att
rättssäkerheten för den enskilde åsidosätts. Det första mättillfället bör
därför utgöra ”baseline” utifrån vilket målet senare kan revideras
genom att det kvantifieras.
Socialstyrelsen kommer att:
ställa samman uppgifter från kommunernas regelbundna
rapporteringar av ej verkställda beslut per kvartal på nationell
nivå, samt göra motsvarande sammanställning av ej verkställda
domar. Sammanställningarna ska bland annat visa antalet ej
verkställda beslut och domar, hur långa väntetider som förekommit
samt vilka skäl kommunerna anger som grund för väntetiderna.
Dessutom ska uppgifter om sanktionsavgifter redovisas.
Sammanställningarna ska också göras tillgängliga för
verksamhetsansvariga och för allmänheten.
De uppgifter som redovisas i sammanställningarna ska ligga till grund
för myndighetens tillsyn.
Uppföljning: Uppföljning kommer att ske genom upprepade
mätningar av ej verkställda beslut samt ej verkställda domar i
anslutning till kommunernas ordinarie, lagreglerade rapporteringar
till Socialstyrelsen. Lämpliga mättillfällen per 31.12.2010, 31.12.2012
samt 31.12.2014. Resultaten kommer att presenteras i en rapport
Barnperspektivet/övergripande handikappolitiska mål
Delmål 3. Genom tillsyn av genomförandeplaner bidrar
Socialstyrelsen till att barn, ungdomar och vuxna i ökande
utsträckning kommer till tals, blir lyssnade till och kan utöva
inflytande över insatsernas genomförande.
Aktiviteter: Någon systematisk tillsyn av enskildas delaktighet i
arbetet med genomförandeplaner inom LSS-området har hittills inte
genomförts, varför det första mättillfället får utgöra ”baseline” utifrån
vilket målet senare kan revideras genom att det kvantifieras.
Socialstyrelsen kommer att
70

systematiskt granska barns och ungdomars genomförandeplaner i
samband med den lagreglerade så kallade frekvenstillsynen, vilken
innebär regelbundet återkommande inspektioner av samtliga
verksamheter, och att
i planering för tillsyn av bostad med särskild service enligt LSS för
vuxna lägga till granskning av genomförandeplaner som ett
tillsynsområde.
Uppföljning: Mätning av barnens och ungdomarnas
genomförandeplaner kommer att ske vid Socialstyrelsens ordinarie
tillsynsbesök vartannat år med start år 2011. Sammanställning
kommer att göras i tillsynsrapport 2012,2014 och 2016
Inriktningsmål: Kunskapen om i vilken utsträckningen de
individuella stödens utformning bidrar till de övergripande
handkappolitiska målen ska öka.
Delmål 4. Socialstyrelsen bidrar till att användandet av
anhörigstöd ökar genom en informationssatsning och genom
vägledande dokument samt genom att följa upp att alla
anhöriga som efterfrågar stöd ska erbjudas sådant.
Aktiviteter:
Socialstyrelsen kommer att
informera om ändringen av bestämmelsen i 5 kap. 10 §
socialtjänstlagen om stöd till personer som vårdar eller stödjer
närstående som gäller från den 1 juli 2009,
utarbeta vägledning till stöd för tillämpningen av bestämmelsen
och utifrån denna fortsätta att informera om anhörigstöd,
utbetala statsbidrag till kommunerna samt
följa upp och utvärdera konsekvenserna av den ändrade
bestämmelsen.
Uppföljning: Socialstyrelsen kommer regelbundet att följa upp
delmålet genom exempelvis enkätundersökningar.
Inriktningsmål: Kunskapen om i vilken utsträckningen de
individuella stödens utformning bidrar till de övergripande
handkappolitiska målen ska öka.
Delmål 5. Socialstyrelsen ser till att myndighetens
författningssamling och regelverk är ändamålsenliga, kända
och lättillgängliga så att huvudmännen och vårdgivarna
utifrån processer och rutiner kan säkerställa rättssäkerheten
71

och lagstiftningens krav på delaktighet och respekt för den
enskildes självbestämmanderätt.
Aktiviteter:
Socialstyrelsen kommer att
ta fram en föreskrift om ledningssystem för kvalitet som är
gemensam för socialtjänst och hälso- och sjukvård och som tydliggör
vårdgivarens och socialnämndens ansvar för att det finns processer
som säkerställer att lagstiftningens krav tillgodoses,
informera om lagstiftningen och dess tillämpning samt om de
övergripande handikappolitiska målen i handböcker,
meddelandeblad och andra publikationer,
i arbetet med att kommunicera myndighetens författningssamling
kommer målgruppsanalyser att genomföras för att bättre kunna
sprida kunskap. För att göra Socialstyrelsens författningssamling
och andra regelverk med relevans för personer med
funktionsnedsättning kända, kommer riktade utbildningsinsatser
att övervägas, samt
aktivt verka för att det finns regler som tillgodoser delaktighet,
självbestämmande och rättssäkerhet till exempel genom att förse
regeringen med relevanta underlag och förslag.
Uppföljning: Uppföljningen av målet görs genom Socialstyrelsens
tillsyn och resultaten kommer att publiceras i de årliga
tillsynsrapporterna
__________________________________________________________________
Statens folkhälsoinstitut
Inriktningsområde: Folkhälsopolitiken.
Inriktningsmål: Uppföljningen av hälsans bestämningsfaktorer bör
uppmärksamma hälsan för personer med funktionsnedsättning.
Uppföljningen av det hälsofrämjande och förebyggande arbetet
nationellt, regionalt och lokalt ska omfatta hur detta inkluderar
personer med funktionsnedsättning.
Målområdena kan delas in i två olika kategorier. Den ena omfattar
bestämningsfaktorer kopplade till människors livsvillkor (t ex
delaktighet och inflytande i samhället, ekonomisk och social trygghet,
hälsa i arbetslivet). Den andra kategorin omfattar
72

estämningsfaktorer kopplade till människors hälsofrämjande
livsmiljöer och levnadsvanor (t ex fysisk aktivitet, matvanor och
livsmedel).
Inriktningsmål: Uppföljningen av hälsans bestämningsfaktorer bör
uppmärksamma hälsan för personer med funktionsnedsättning.
Delmål 1. Kontinuerlig uppföljning av hälsans
bestämningsfaktorer med avseende på personer med
funktionsnedsättning.
Aktivitet (bestämningsfaktorer): Uppföljning av hälsans
bestämningsfaktorer bör uppmärksamma hälsan för personer med
funktionsnedsättning. Följande föreslås regelbundet följas upp.
Den självskattade hälsan bland gruppen individer med
funktionsnedsättning, även i förhållande till övriga befolkningen.
Det sociala deltagandet bland personer med funktionsnedsättning,
även i förhållande till övriga befolkningen.
Ekonomiska villkor hos personer med funktionsnedsättning, även i
förhållande till övriga befolkningen.
Den självupplevda hälsan hos föräldrar med funktionsnedsättning,
även i förhållande till övriga föräldrar.
Den självupplevda hälsan hos föräldrar som har barn med
funktionsnedsättning, även i förhållande till övriga föräldrar.
Personer med funktionsnedsättning som har ett arbete, även i
förhållande till övriga befolkningen.
Oro för att förlora arbetet bland personer med
funktionsnedsättning som har ett arbete, även i förhållande till
övriga befolkningen.
Stillasittande fritid bland personer med funktionsnedsättning, även
i förhållande till övriga befolkningen.
Övervikt/fetma bland personer med funktionsnedsättning, även i
förhållande till övriga befolkningen.
Daglig rökning bland personer med funktionsnedsättning, även i
förhållande till övriga befolkningen.
Uppföljning: Samtliga bestämningsfaktorer, inklusive självupplevd
hälsa, kan följas upp med hjälp av indikatorer i den befintliga
nationella folkhälsoenkäten som årligen går ut till 20 000 personer.
73

En nulägesbeskrivning bör, med liknande metodik som i rapporten
”Onödig ohälsa” 1 , genomföras under 2011 i syfte att fungera som
jämförelseår. Nästkommande motsvarande fördjupning bör visa
förändringen fram till år 2015 och kompletteras med årlig
resultatrapportering.
För att följa upp hälsan hos föräldrar till barn med
funktionsnedsättning, krävs ett samarbete med Försäkringskassan för
att få fram dessa uppgifter.
Inriktningsmål: Uppföljningen av det hälsofrämjande och
förebyggande arbetet nationellt, regionalt och lokalt ska omfatta hur
detta inkluderar personer med funktionsnedsättning.
Delmål 2. Uppföljning av hälsofrämjande och förebyggande
arbete.
Aktiviteter/indikatorer: Följande föreslås regelbundet följas upp.
Antalet kommuner med styrdokument där folkhälsoaspekter lyfts fram
för personer med funktionsnedsättning.
Antalet kommuner som bedriver ett hälsofrämjande och förebyggande
arbete riktat mot personer med funktionsnedsättning.
Uppföljning: Statens folkhälsoinstitut har för närvarande två
uppdrag (Metodbank och utveckling av Öppna jämförelser) som ytterst
syftar till att förbättra uppföljningen av genomförda insatser på
folkhälsoområdet. Om en regelbundet återkommande kommunenkät
blir en del av en löpande uppföljning av folkhälsopolitiken, finns
möjlighet att följa innehåll i styrdokument samt hälsofrämjande och
förebyggande insatser efter smärre justeringar och tillägg av
enkätfrågor. En möjlighet är också att genomföra djupintervjuer med
ett urval av kommuner där sådana insatser genomförs i syfte att få
djupare kunskap om framgångsfaktorer, hinder och effekter i de
insatser och projekt som genomförs.
__________________________________________________________________
Trafikverket och Transportstyrelsen har samma delmål.
Trafikverket
Inriktningsområde: Transportpolitik * Ökad fysisk tillgänglighet.
Inriktningsmål: Transportsystemet utformas så att det är
användbart för personer med funktionsnedsättning. * Den fysiska
tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning ska
74

förbättras, bland annat genom att enkelt avhjälpta hinder
undanröjs.
Inriktningsmål: Transportsystemet utformas så att det är
användbart för personer med funktionsnedsättning.
Delmål 1. Bytespunkter längs det nationellt prioriterade nätet
av kollektivtrafik, etapp 2 (2011–2015), kan användas av
personer med funktionsnedsättning (prestationer).
Delmål 2. Genom samverkan åtar sig aktörerna i
transportsektorn att uppnå inriktningsmålet (processer).
Delmål 3. Andel personer med funktionsnedsättning som
upplever att de har möjlighet att använda transportsystemet
har ökat (effekter, kundnöjdhet).
* Under 2006 påbörjades en kraftsamling för att staten i samverkan
med övriga aktörer och intressenter skulle definiera ett nationellt
prioriterat och trafikslagsövergripande nät av kollektivtrafik.
Resultatet av arbetet redovisades i december 2007 inom ramen för
handlingsprogrammet för kollektivtrafikens långsiktiga utveckling,
Koll framåt. Där ingick också de åtgärder som kommer att krävas för
att nätet ska vara användbart för personer med nedsatt orienterings
eller rörelseförmåga.
* Det prioriterade nätet ska vara trafikslagsövergripande och hänga
ihop på nationell nivå. Det ska fokusera på bytespunkter med större
resmängder och täcka in såväl dagliga resor som längre resor. Nätet
ska också täcka in och knyta ihop viktiga målpunkter och vara
utformat med lika kvalitet över hela landet.
* Järnvägen är stommen i nätet och busstrafiken förgreningarna.
Flyget täcker det långväga samt internationella resandet. Båttrafiken
till och från Gotland samt skärgårdstrafiken för åretruntboende i
Stockholm och Göteborg ingår också i nätet. Utvecklingen av nätet
sker etappvis där de stora knutpunkterna och kommuncentra ingår i
etapp ett och att nätet sedan blir mer finmaskigt. Nätet kan inte vara
statiskt eftersom resandet förändras över tid.
Aktiviteter: För att kollektivtrafiken i det prioriterade nätet ska bli
tillgängligt fullt ut krävs förutom Trafikverkets egna prestationer en
medverkan och ansvarstagande från övriga aktörer som t.ex.
kommuner, trafikhuvudmän, operatörer, fordonstillverkare, förvaltare,
ägare av byggnader, etc. I det arbetet kan det behövas samråd och
koordinering på ett mycket bredare och systematiskt sätt än i dag för
att nå det gemensamma inriktningsmålet.
75

För att hela transporsystemet ska bli användbart för personer, med
funktionsnedsättning krävs det mer än så. Alla berörda parter måste
ta sin del av ansvaret utöver det prioriterade nätet och formulera egna
mål i syfte att uppfylla inriktningsmålet.
För Trafikverkets del innebär det även att säkerställa att drift och
underhåll sköts så att så att det prioriterade nätet blir användbart för
personer med funktionsnedsättning. Arbetet med inventering och
åtgärder av rastplatser utifrån enkelt avhjälpta hinder efter statens
vägar fortsätter. Likaså det myndighetsinterna arbetet mot en
tillgänglig stadsförvaltning utifrån förordning om de statliga
myndigheternas ansvar för genomförandet av handikappolitiken.
Uppföljning: När det gäller uppföljningsarbetet föreslås det
lämpligast ske inom ramen för de ordinarie uppföljningarna i
myndighetens mål- och måttdatabasen gällande de egna
prestationerna (delmål 1).
För det gemensamma samverkansarbetet (delmål2) skulle det kunna
följa upp på ett liknande sätt som trafiksäkerhetsarbetet på
myndigheten med rapportering utifrån resultatkonferenser med
externa aktörer.
Trafikanalys har intresse av att följa upp delmål övergripande med
tanke på att inriktningsmålet för handikappolitiken sammanfaller
med målprecisering i det transportpolitiska målet Tillgänglighet.
Därutöver avser man att följa upp delmål 3 specifikt.
Trafikverket och Transportstyrelsen har samma delmål.
Transportstyrelsen
Inriktningsområde: Transportpolitik * Ökad fysisk tillgänglighet.
Inriktningsmål: Transportsystemet utformas så att det är
användbart för personer med funktionsnedsättning. * Den fysiska
tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning ska
förbättras, bland annat genom att enkelt avhjälpta hinder
undanröjs.
Inriktningsmål: Transportsystemet utformas så att det är
användbart för personer med funktionsnedsättning. Den fysiska
tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning ska förbättras,
bland annat genom att enkelt avhjälpta hinder undanröjs.
* Se under Trafikverket för förtydliganden om det prioriterade nätet.
76

Delmål 1. Bytespunkter längs det nationellt prioriterade nätet
av kollektivtrafik, etapp 2 (2011–2015), kan användas av
personer med funktionsnedsättning (prestationer).
Aktiviteter: Under 2010 åtgärdas 40 stationer och under 2011
ytterligare 20 stationer inom ramen för en särskild satsning. Fram
emot 2015 fortsätter åtgärdandet av stationer i den takt som medlen
tillåter.
Eventuellt kvarvarande busshållplatser som utpekats under etapp 1
längs statlig väg åtgärdas. En fortsatt utveckling av nätet med nya
stråk, viktiga strategiska bytespunkter eller noder sker.
Trafik- och störningsinformation tillgängliggörs på större bytespunkter
samt viktiga medier, framförallt visuellt och auditivt. Säkerställandet
av väl fungerande drift- och underhåll längs det prioriterade nätet sker
enligt nationell plan. Inventering och åtgärdande av rastplatser enligt
EAH fortsätter
De 19 utpekade flygplatserna i Koll framåt och ytterligare 23
flygplatser ska uppfylla krav enligt EU-förordning 1107/2006. Tillsyn
genomförs på 10 flygplatser per år enligt målsättning.
Färjeterminaler och båtbryggor längs de utpekade linjerna i Koll
framåt följs upp.
Uppföljning: Myndigheternas mål- och måttdatabaser eller liknande
Inriktningsmål: Transportsystemet utformas så att det är
användbart för personer med funktionsnedsättning. Den fysiska
tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning ska förbättras,
bland annat genom att enkelt avhjälpta hinder undanröjs.
Delmål 2. Genom samverkan åtar sig aktörerna i
transportsektorn att uppnå inriktningsmålet (processer).
Aktivitet: Detta arbete skulle kunna ske på liknande sätt som
trafiksäkerhetsarbetet nationellt och regionalt genom målstyrning i en
samverkansprocess enligt en metodik där aktörerna utvecklar och tar
ansvar för egna mål och mått. Arbetet kan innefatta bland annat
följande områden: Kommunala busshållplatser, områden i anslutning
till tågstationer, flygplatser, färjeterminaler och båtbryggor i
prioriterat nät, utformning av utemiljöer, informationsteknik för
trafikinformation, boknings- och betalsystem,
fordonsutformning/upphandling, hjälpmedel i kollektivtrafik,
handikapparkeringsplatser vid bytespunkter, uppföljning av
ledsagning, etc.
Uppföljning: Resultatuppföljning genom årliga konferenser, första
2011 och därefter årligen till 2016.
77

Inriktningsmål: Transportsystemet utformas så att det är
användbart för personer med funktionsnedsättning.
Delmål 3. Andel personer med funktionsnedsättning som
upplever att de har möjlighet att använda transportsystemet
har ökat (effekter, kundnöjdhet).
Uppföljning: Följs upp av Trafikanalys på liknande sätt som de
transportpolitiska målen. Dialog har skett med Trafikanalys om hur
uppföljningen lämpligast kan ske . Trafikanalys studerar för
närvarande lämpligaste mätmetod. Mätningar bör till skillnad från
tidigare undersökningar rikta sig till en bredare målgrupp.
Det fortsatta arbetet med myndigheternas
delmål
Eventuellt kommer flera myndigheters mål att revideras eller
utvecklas under arbetet mellan departementen med att få fram en
strategi för funktionshinderspolitiken. För några myndigheter vet vi
att det redan pågår en dialog.
Det pågår diskussioner mellan Socialdepartementet och
Barnombudsmannens om vilken roll Barnombudsmannen ska ha i
genomförandet av den nya funktionshinderspolitiken. Det finns planer
på att Barnombudsmannen kommer att få en samordnande och
stödjande roll i linje med deras uppdrag att driva på ett tydligt
barnperspektiv i alla olika samhällssektorer. Barnombudsmannen
kommer också att vara delaktiga i genomförandet av den barnpanel
som ska ske med start år 2011.
Diskussioner pågår också mellan Socialdepartementet och
Socialstyrelsen med syfte att utveckla och förtydliga Socialstyrelsen
förslag till delmål. Socialstyrelsen kommer därför, i slutet av januari,
att komplettera sin redovisning till departementet utifrån de
diskussioner som nu förs.
78

4. Andra myndigheters inspel
Flera myndigheter än de 17 som presenterades i avsnittet innan har
deltagit i arbetet med att ta fram förslag på delmål och uppföljning.
För utbildningspolitiken har Skolinspektionen och Specialpedagogiska
skolmyndigheten varit Skolverket behjälpliga och deras
generaldirektörer har ställt sig bakom målen.
När det gäller Trafikverket och Transportstyrelsens mål har även
Sjöfartsverket ställt sig bakom dessa.
Inriktningsmålen som berör medier, kultur och idrott har inte täckts in
av någon av myndigheterna som har fått uppdrag. De som arbetar på
Socialdepartementet är medvetna om detta och diskussioner kommer
att föras mellan departementen för att få fram bra lösningar.
Diskrimineringsombudsmannen
Undvik diskriminering
Ett demokratiskt samhälle måste bygga på insikten om att alla
människor är lika mycket värda, har samma grundläggande behov och
ska behandlas med samma respekt. Alla människor ska ha lika rätt
och lika möjligheter att vara delaktiga i samhället samt bestämma
över sina liv och få sina önskemål respekterade.
Diskrimineringsombudsmannens (DO) vision är att principen om allas
lika värde och rättigheter ska genomsyra det svenska samhället.
Visionen för DO är kopplad till FN:s allmänna deklaration om de
mänskliga rättigheterna som föreskriver allas lika värde och
rättigheter.
För att förverkliga denna vision krävs ett aktivt arbete för att
förebygga och motverka diskriminering. Det är viktigt att undanröja
hindren för delaktighet och ge förutsättningar för självbestämmande.
Som ett led i att främja lika rättigheter och möjligheter för personer
med funktionsnedsättning har statliga myndigheter fått ett särskilt
ansvar för att förverkliga den svenska handikappolitiken.
Det är en mänsklig rättighet att inte bli diskriminerad. DO:s uppgift
är bland annat att verka för att diskriminering som har samband med
kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet,
religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning
eller ålder inte förekommer på några områden av samhällslivet. DO
79

har mottagit cirka 1000 anmälningar per år (sedan 2009) som rört
diskriminering p.g.a. funktionsnedsättning.
Statliga myndigheter kan bidra till arbetet att förebygga och motverka
diskriminering utifrån flera roller. Som arbetsgivare ska statliga
myndigheter arbeta för att undvika brott mot diskrimineringslagen
både i rekryteringen av nyanställda och i arbetsvillkoren för redan
anställda. För att förverkliga ett samhälle som är tillgängligt för alla
måste myndigheterna också ha ett funktionshindersperspektiv i sitt
utåtriktade arbete och som servicegivare gentemot allmänheten. Det
handlar om att lokaler, verksamhet och information ska vara
tillgängliga för alla. Det kräver i sin tur att personalen har kunskap
om de behov och förutsättningar människor med olika
funktionsnedsättningar har och vad som krävs för att göra
verksamheten tillgänglig för dem.
Att införa antidiskrimineringsklausuler vid upphandling är ett
utmärkt sätt att bidra till att andra förebygger diskriminering.
Myndigheterna kan som regelskapare i sin tur undvika
diskriminering. De kan också påverka andra verksamheter inom sitt
samhällsområde genom att informera om hur verksamheter kan göras
tillgängliga och hur diskriminering kan förebyggas och motverkas.
Myndigheter med tillsynsansvar har dessutom möjlighet att genom
tillsynen följa upp detta arbete.
Försäkringskassan
Försäkringskassan har tidigare haft ett sektorsansvar för
handikappolitiken och därför har de deltagit i möten och diskussioner.
Försäkringskassan vill ha en fortsatt roll eller uppdrag i den
kommande strategin för funktionshinderspolitiken. Hur detta kan
utformas diskuteras under beredningen av strategin på
departementsnivå.
Konsumentverket
Konsumentverket har enligt sin instruktion ett särskilt ansvar för
funktionshinderfrågor, och ska bland annat vara samlande, stödjande
och pådrivande mot aktörer inom sitt verksamhetsområde. Även om
Konsumentverket inte fått något särskilt uppdrag av regeringen att ta
fram delmål, kommer man givetvis även i fortsättningen att spela en
viktig roll i genomförandet av den nya handikappolitiken. Här
presenteras mål och insatser kring området Tillgängliga butiker, ett
område där man tillsammans med Svensk Handel har påbörjat en rad
olika insatser och där det också finns planerade uppföljningsinsatser.
Inriktningsmålet är: Tillgängligheten i och till butiker ska öka.
80

Delmål 1. Butiksägare ska öka sin kunskap om
tillgänglighetsfrågor.
Nyckeltal: Antal butiksägare som ökat sin kunskap om tillgänglighet.
Delmål 2. Butiksägare ska göra tillgänglighetsförbättringar i
sina butiker.
Nyckeltal: Antal butiksägare som gjort åtgärder i sin butik.
Delmål 3. Butiksägare ska inventera tillgängligheten i sina
butiker.
Nyckeltal: Antal butiksägare som har inventerat sin butik.
Aktiviteter: Konsumentverket och Svensk Handel håller på att ta
fram ett informationsmaterial bestående av broschyr, webbinformation
och filmer som alla riktar sig till affärsägare. Materialet kommer att
lanseras under Butiksmässan i april 2011 och sedan marknadsföras
brett. Syftet med såväl materialet som filmerna är att öka
medvetenheten och kunskapen om vad tillgänglighet handlar om och
hur det berör den tilltänkta målgruppen. Materialet kommer dessutom
att innehålla enkla råd om vilka åtgärder en affärsägare kan
genomföra i sin butik för att den ska bli mer tillgänglig.
För att få ett bra underlag till informationsmaterialet skickades bland
annat en enkät ut till tjänstemän på kommunerna som arbetar med
tillgänglighetsfrågor. De har fått besvara frågor kring vilken kontakt
de har med butiker/handeln när det gäller tillgänglighetsfrågor och
vad man behöver för att driva på arbetet med att förbättrad
tillgänglighet i butiker.
En enkät har också skickats ut till 150 centrumledare i syfte att få en
bättre bild av vilken kunskap de har om tillgänglighet och hur de i dag
arbetar med tillgänglighet.
Uppföljning Förutom de undersökningar som redan har genomförts
planeras också en större marknadsundersökning under februari–mars
2011. Målgruppen är butiksägare och syftet är att få en bild av vilken
kunskap butiksägarna har och om och hur de i dag arbetar med
tillgänglighet. Resultaten kommer att bli en viktig nulägesbeskrivning
med möjligheter till uppföljande studier.
Enkäten planeras att upprepas efter 3 och 5 år och kommer visa på
vilka eventuella effekter som insatserna har haft.
En annan undersökning som planeras under 2011 riktar sig till
personer med funktionsnedsättning. Undersökningen kommer bland
annat ske genom telefonintervjuer och enkäter. Syftet med
81

undersökningen är att få en bättre bild av hur personer med
funktionsnedsättning hanterar alternativt väljer bort en otillgänglig
affär eller affärscentrum.
82

5. Strategin och internationella
dokument
Sverige har åtaganden på internationell och europeisk nivå som har
beröring och påverkar arbetet med funktionshinderspolitiken på
nationell nivå. Åtagandena omfattar FN:s konvention om rättigheter
för personer med funktionsnedsättning, Europarådets handlingsplan
för att främja rättigheter och full delaktighet för personer med
funktionsnedsättning i samhället; för att förbättra livskvaliteten för
personer med funktionsnedsättning i Europa 2006–2015 samt utkast
till EU:s funktionshindersstrategi 2010–2020.
I arbetet med en ny strategi är det relevant att förhålla sig till dessa
dokument genom att se vad som täcks upp av de inriktningsmål som
tagits fram men också för att identifiera vad som inte har
uppmärksammats hittills. Handisam har gjort en sammanställning av
hur ovan nämnda dokument har beröring med de inriktningsmål som
regeringen har tagit fram, se bilaga 3.
FN, Europarådet och EU har i sina dokument avsnitt som berör alla
regeringens inriktningsmål. Undantaget är inriktningsmålet för
rättsväsendet som inte har lyfts av EU i deras förslag till ny strategi.
Åtaganden och målområden som identifieras i minst två av de tre
dokumenten men som inte uttrycks i regeringens inriktningsmål är
1) rätten att inte utsättas för utnyttjande, våld eller övergrepp,
2) habilitering och rehabilitering, samt
3) deltagande i det politiska och offentliga livet 7 .
Dessa skulle kunna ses som områden som bör prioriteras i den
kommande nationella strategin.
I tabell 2 och tabell 3 nedan finns en sammanställning av vilka artiklar
och mål som FN, Europarådet och EU tagit fram som har beröring med
inriktningsmålen samt vilka som inte har det.
7 Även internationellt samarbete tas upp i två av dokumenten men är inte en del av
de inriktningsmål som finns för den nationella funktionshinderspolitiken.
83

FN:s konvention om rättigheter för personer
med funktionsnedsättning
Inför ratificeringen av FN:s konvention om rättigheter för personer
med funktionsnedsättning gjordes en genomgång av konventionens 50
artiklar och hur svensk lagstiftning och övriga förhållanden i Sverige
förhåller sig till dessa. 8 I en promemoria konstateras att det finns
områden där ”steget från de mål och krav som olika lagar ställer upp
till praktiskt förverkligande ibland är tämligen stort”. Det konstateras
att Sverige har kommit långt men inte tillräckligt långt för att kunna
sägas uppfylla konventionens alla åtaganden och krav.
Detta gäller, enligt utredaren, inte minst de åtaganden som innefattas
i artikel 8 – medvetandegöra om situationen för personer med
funktionsnedsättning, artikel 9 – tillgänglighet och artikel 27 – arbete
och sysselsättning. Dessa innefattas i dag i olika utsträckning i
regeringens inriktningsmål för funktionshinderspolitiken.
När det exempelvis handlar om statens ansvar att medvetandegöra
omfattar detta i nuläget framförallt inriktningsmålet för rättsväsendet
och till viss del arbete på myndighetsnivå. Det saknas arbete för att
öka medvetenheten om situationen för personer med
funktionsnedsättning och deras rättigheter i kommuner, landsting, hos
olika yrkesgrupper och hos allmänheten, men också hos målgruppen
själv.
Vidare är artikel 9, som handlar om tillgänglighet, inte enbart en
rättighet i sig utan också en av konventionens åtta allmänna principer
enligt artikel 3. Flera av dessa principer anses vara så viktiga att de
utvecklas i egna artiklar (se även artikel 5, 6 och 7). Grundprinciperna
ska tolkas och läsas tillsammans med alla övriga rättighetsartiklar.
Även Artikel 4 om statens allmänna åtaganden är relevant att nämna i
detta sammanhang då den tydliggör statens övergripande ansvar i
arbetet med att genomföra konventionen och de krav som ställs i
denna. Under 2010 har Handisam haft i uppdrag av regeringen att
genom en riktad informationsinsats stödja kommuner och landsting i
deras arbete med att genomföra FN:s konvention om rättigheter för
personer med funktionsnedsättning. Slutsatser som kan dras av detta
arbete är bland annat att ett fortsatt stöd till kommuner och landsting
i deras genomförande av konventionen kommer att behövas.
8 Socialdepartementet, FN:s konvention om rättigheter för personer med
funktionsnedsättning, Ds 2008:23.
84

Tabell 2. Artiklar och målområden som berör inriktningsmålen
Regeringens
inriktningsmål
CRPD
Europarådets
handlingsplan
EU-strategi
Ökad fysisk
tillgänglighet
Artiklar 3, 4, 5, 6, 7
Artikel 9 - Tillgänglighet
Artikel 19 – rätt att leva
självständigt och delta i
samhället
Målområde 6 –
den byggda
miljön (delar av)
Målområde 1 –
tillgänglighet
(delar av)
IT-politiken Artiklar 3, 4, 5, 6, 7
Artikel 9 – Tillgänglighet
Artikel 21 –
yttrandefrihet, åsiktsfrihet
samt tillgång till
information
Socialpolitiken Artiklar 3, 4, 5, 6, 7
Artikel 9 - Tillgänglighet
Artikel 19 – rätt att leva
självständigt och delta i
samhället
Artikel 20 – personlig
rörlighet
Artikel 28 –
tillfredställande
levnadsstandard och
social trygghet
Målområde 3 –
Information och
kommunikation
(delar av)
Målområde 8 -
Samhällsliv
Målområde 1 –
tillgänglighet
(delar av)
Målområde 6 –
Socialt skydd
Utbildningspolitiken
Artiklar 3, 4, 5, 6, 7
Artikel 8 –
Medvetandegöra om
situationen för personer
med funktionsnedsättning
Målområde 4 -
Utbildning
Målområde 5 –
Utbildning och
träning
Artikel 9 - Tillgänglighet
Artikel 24 - Utbildning
Kultur, medier
och idrott
Artiklar 3, 4, 5, 6, 7
Artikel 30 – Deltagande i
kulturliv, rekreation,
fritidsverksamhet och
idrott
Målområde 2 –
Deltagande i det
kulturella livet
Målområde 2 -
Delaktighet
Arbetsmarknads
-politiken
Artiklar 3, 4, 5, 6, 7
Artikel 27 – Arbete och
sysselsättning
Målområde 5 –
Arbete,
arbetsvägledning
och
arbetsträning
Målområde 4 -
Anställning
Rättsväsendet Artiklar 3, 4, 5, 6, 7
Artikel 8 -
Medvetandegöra om
situationen för personer
85
Målområde 12 –
Tillgång till
rättsligt skydd
Målområde 15 -
-

med funktionsnedsättning
Medvetandegöra
Artikel 13 – Tillgång till
rättssystemet
Transportpolitiken
Artiklar 3, 4, 5, 6, 7
Artikel 9 – Tillgänglighet
Målområde 7 -
Transport
Målområde 1 –
tillgänglighet
(delar av)
Folkhälsopolitiken
Artiklar 3, 4, 5, 6, 7
Artikel 8 -
Medvetandegöra om
situationen för personer
med funktionsnedsättning
Målområde 9 –
Hälsovård
Målområde 15 -
Medvetandegöra
Målområde 7 –
Hälsa
Artikel 25 – Hälsa
Artikel 31 – Information
och statistik
86

Tabell 3. Artiklar och målområden som inte uttryckligen berör
inriktningsmålen
CRPD
Artikel 10 - Rätten till liv
Artikel 11 -
Risksituationer och
humanitära nödlägen
Artikel 12 - Likhet inför
lagen
Artikel 14 - Frihet och
personlig säkerhet
Artikel 15 - Rätt att inte
utsättas för tortyr, grym,
omänsklig eller
förnedrande behandling
eller bestraffning
Artikel 16 - Rätt att inte
utsättas för utnyttjande,
våld eller övergrepp
Artikel 17 - Skydd för
den personliga
integriteten
Artikel 18 - Rätt till fri
rörlighet och till ett
medborgarskap
Artikel 22 - Respekt för
privatlivet
Artikel 23 - Respekt för
hem och familj
Artikel 26 - Habilitering
och rehabilitering
Artikel 29 - Deltagande i
det politiska och
offentliga livet
Artikel 32 –
Internationellt
samarbete
Europarådets
handlingsplan
Målområde 13 - Skydd
mot våld och övergrepp
Målområde 10 -
Rehabilitering
Målområde 1 -
Deltagande i det
politiska och offentliga
livet
Målområde 14 –
forskning och utveckling
EU-strategi
Målområde 8 – Externa
aktiviteter
87

FN:s rekommendationer som rör personer med
funktionsnedsättning
Sverige har ratificerat flera av FN:s konventioner och rapporterar
regelbundet till respektive konventions övervakningskommitté, vilka i
sin tur ger rekommendationer till Sverige inom ramen för deras
ansvarsområden. Handisam har sammanfattat de rekommendationer
Sverige fått från övervakningskommittéerna som berör personer med
funktionsnedsättning.
Rekommendationer till Sverige har getts av övervakningskommittéer
för konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter,
konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter,
konventionen om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor
och konventionen om barnets rättigheter. Sverige har också fått
rekommendationer av andra länder i granskningen av Sverige i FN:s
råd för mänskliga rättigheter.
De rekommendationer som getts av andra länder och som Sverige
accepterat omfattar bland annat att Sverige ska göra en grundlig
genomgång av lagstiftning och förordningar för att identifiera de som
inte är i enlighet med FN:s konvention om rättigheter för personer med
funktionsnedsättning. Sverige ska också säkerställa att lagstiftning,
förordningar, policys och verksamheter är i enlighet med
konventionen.
Vidare bör Sverige uppmärksamma den dubbla diskriminering som
minoriteter och utsatta grupper i det svenska samhället utsätts för.
Här uppmärksammas särskilt personer med funktionsnedsättning och
då framför allt kvinnor med funktionsnedsättning. Sverige ska i detta
hänseende se till att det nationella normativa ramverket är i linje med
internationella rättighetsnormer.
Enligt rekommendationer bör Sverige också intensifiera sina
ansträngningar för att eliminera våldet mot kvinnor och bland annat
säkerställa att det finns tillräckligt antal skyddade boenden för
kvinnor och barn som utsätts för våld i hemmet, inklusive för dem med
särskilda behov och i synnerhet för kvinnor och barn med
funktionsnedsättningar. Sverige uppmanas också att se till att de
skyddade boendena har tillräcklig finansiering.
Diskriminering av och våld mot kvinnor lyfts även i
rekommendationerna av övervakningskommittén för konventionen om
avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor. Sverige uppmanas
88

land annat att vidta regelbundna och omfattande undersökningar
kring diskriminering gentemot kvinnor med funktionsnedsättning.
Vidare ska Sverige
öka medvetenheten hos personer med funktionsnedsättning om
deras rättigheter och möjligheter att söka upprättelse vid
kränkningar av deras rättigheter.
ge uppdaterad information om
o påverkan av de medvetandehöjande program som
genomförs.
o hur tillgängligheten av social service och tjänster
tillhandahålls i praktiken för personer med
funktionsnedsättning, även på kommunal nivå.
o Genomförandet av den nationella handlingsplanen för
funktionshinderspolitiken.
vidta effektiva åtgärder för att öka sysselsättningsgraden för
personer med funktionsnedsättning inklusive för dem med
nedsatt arbetsförmåga.
etablera ett lämplig övervaknings- och rapporteringssystem för
användandet av elchocksterapi på psykiatriska institutioner för
att förebygga övergrepp och missförhållanden.
Vidare uppmanas Sverige att säkerställa det effektiva genomförandet
av de initiativ och lagstiftningsåtgärder som redan vidtagits för att
förhindra diskriminering gentemot personer med funktionsnedsättning
och att ta steg framåt för att personer med funktionsnedsättning ska
kunna åtnjuta sina ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter på
lika villkor som övriga befolkningen. Det anges uttryckligen att detta
också omfattar tillgänglighet till allmänna platser. Kommittén för
ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter (ESKR) är bekymrad
över att bristande tillgänglighet inte ses som diskriminering enligt den
”nya” diskrimineringslagstiftningen i Sverige.
Sverige uppmanas också att utvärdera och granska de åtgärder som
vidtagits och det arbete som görs för att säkerställa att personer med
funktionsnedsättning har lika möjligheter till produktiv och
meningsfull sysselsättning. I detta avseende ska Sverige i nästa
rapport till ESKR-kommittén informera om utvecklingen av de
åtgärder som vidtagits inom ramen för den nationella handlingsplanen
”Från patient till medborgare”.
Uppfattningen hos flera kommittéer är också att det saknas tillräcklig
data för att kunna följa situationen för barn och kvinnor med
funktionsnedsättning och Sverige uppmanas att öka sina
ansträngningar på detta område och arbete, utbildning och hälsa lyfts
89

särkilt fram när det gäller kvinnor med funktionsnedsättning.
Rekommendationer ges också kring arbetsmarknad och behovet av att
erkänna att kvinnor med funktionsnedsättning är en grupp med
särskilda behov.
När det gäller barn med funktionsnedsättning rekommenderas Sverige
att ta fram en heltäckande policy för skydd av barn med
funktionsnedsättning och för deras lika tillgång till sociala tjänster,
utbildning och övrig samhällsservice. Vidare uppmanas Sverige att
tillhandahålla lika utbildningsmöjligheter för barn med
funktionsnedsättningar, att stärka arbetet med att bekämpa mobbning
och då särskilt uppmärksamma barn med funktionsnedsättning.
Förslag, internationella dokument och strategin
Handisam föreslår att
den kommande strategin innefattar åtgärder kring
1. rätten att inte utsättas för utnyttjande, våld eller
övergrepp,
2. habilitering och rehabilitering, samt
3. deltagande i det politiska och offentliga livet.
den kommande strategin beaktar FN:s rekommendationer som
berör personer med funktionsnedsättning.
den kommande strategin ger särskild uppmärksamhet till
artikel 3, 4, 8, 9 och 27 i FN:s konvention om rättigheter för
personer med funktionsnedsättning.
den kommande strategin beaktar ett fortsatt stöd till kommuner
och landsting i deras arbete med att genomföra FN:s konvention
om rättigheter för personer med funktionsnedsättning.
90

6. Handikapporganisationernas
synpunkter
För att få in handikapporganisationernas åsikter om strategin
skickade Handisam ut en enkät till samtliga organisationer inom
Handikappförbunden och Lika Unika. Handisam höll också ett
diskussionsforum dit samtliga organisationer bjöds in.
Sammanfattning
Sammanfattningsvis från enkäten kan man säga att de flesta grupper
av personer med funktionsnedsättningar har en sämre delaktighet på
flera samhällsområden som kan variera i omfattning eller på olika
områden. Det som är huvudproblemet är en gemensam utsatthet,
diskriminering, sämre hälsosituation och en avsaknad av en
självklarhet i synen på mänskliga rättigheter och jämlika
förhållanden.
När organisationerna blir frågade om vilka tre inriktningsområden
som de tycker är mest prioriterade så svarar de flesta:
socialpolitik
arbetsmarknadspolitik
utbildningspolitik.
Från enkätresultaten och diskussionsmötet framträder att det finns
några saker som lyfts av flertalet förbund och som framträder som
viktigt inom flera av inriktningsområdena. Det är bristen på kunskap
inom en rad samhällsområdena, att tillgänglighet inte enbart är att se
som fysisk tillgänglighet, att otillgänglighet ska klassas som
diskrimineringsgrund och att det ska finnas sanktionsmöjligheter om
man inte lever upp till det. Viktigt är också att människor med
funktionsnedsättning får lika vård, hjälpmedel och medicin oavsett var
i Sverige en person är bosatt.
Kunskapen om personer med funktionsnedsättning måste öka hos
såväl Arbetsförmedlingen, yrkesvägledare som hos arbetsgivare och
fack för att sysselsättning ska öka. Kunskap om olika
funktionsnedsättningar hjälper även till att bryta negativa och
felaktiga attityder.
Behovet av kunskap framhölls, funktionsnedsättning är inte enbart
syn- hörselnedsättning och rörelsehinder, vissa nedsättningar talas det
om som att det är något som ”växer bort" eller "inte är så farligt”. En
korrekt diagnos, medicinering, hjälpmedel och annat stöd bidrar till en
91

ättre hälsa. Exempelvis är en tidig upptäckt av hörselskador
avgörande för en effektiv rehabilitering. Det är också viktigt att
acceptera att vissa funktionshindrade har fått allvarliga problem som
ger många olika symtom som också kan variera i styrka och över tid.
Under lång tid kunde vården inte förstå varför allergier uppstod nu är
detta välkänt och accepterat, samma förhållande rör många så kallade
nya diagnoser. Därför måste utbildning och fortbildningsinsatser göras
på alla nivåer i samhället. Psykisk hälsa ska bli lika viktig som fysisk
hälsa, få lika mycket resurser och ses som lika självklar. För gruppen
med psykisk ohälsa har hälsan inte förbättras som för övrig befolkning.
Under mötet framkom att handikapporganisationerna vill finnas med i
uppföljningen av funktionshinderspolitiken. Under mötet framkom
också fem punkter som deltagarna var överens om att de ville lyfta till
regeringen.
Följande punkter kom deltagarna på diskussionsmötet fram till
att de vill lyfta till regeringen:
strategin ska bli ett riksdagsbeslut (och inte bara ett
regeringsbeslut).
det behövs fler sanktioner och lagstiftning.
det behövs en genomgång av befintlig lagstiftning på samtliga
områden som strategin berör, men särskilt det som rör
tillgänglighet.
det behöver utvecklas nya former av samverkan där ITlösningar
(med alternativ) är ett förslag.
samråd måste bli mer än informationsutbyte utan syfta till en
dialog som båda sidor har intresse av. Informationsutbyte går
att ordna på andra sätt.
Vid flertalet av inriktningsområdena tog man upp bristen på och
behovet av kunskap. I skolan, vården, rättsväsendet, inom arbetslivet,
inom kultur- och idrottslivet finns det en brist på kunskap kring
personer med funktionsnedsättning och deras behov. Denna brist leder
till att alla inte får det stöd de behöver och är inte heller alla delaktiga
i samhället på lika villkor.
Man får inte hjälp i skolan att se individens möjligheter och förmågor.
Samtidigt som det är viktigt med kunskap så blir det verkningslöst om
man inte vet var kunskapen fattas och var den brister, om man inte
vet det kan man inte heller göra de insatser som behövs och därmed
ökar inte heller delaktigheten. Ett steg mot att man gör de
förändringar och insatser som behövs är att ta med
92

ukarorganisationer i processen. Ett krav som kom från många håll
var att funktionshinderskunskap ska ingå i lärarutbildningen.
Att tillgänglighet inte bara är den fysiska tillgängligheten är också
något som flertalet av förbunden påpekat. Det ska inte fokusera på
enbart den fysiska tillgängligheten när det finns många fler
funktionsnedsättningar, som kognitiva, hörsel- och synnedsättningar
samt olika diagnoser och sjukdomar som också måste tas med när man
tänker tillgänglighet. En korrekt diagnos, medicinering, hjälpmedel
och annat stöd bidrar till en bättre hälsa. Det är viktigt att se över
lagstiftningen som rör fysisk tillgänglighet så att alla
funktionsnedsättningar beaktas.
En viktig insats som ska göras är att brist på tillgänglighet ska klassas
som lagfäst diskrimineringsgrund samtidigt som det är viktigt att det
som lagstadgas åtgärdas, om det inte görs ska sanktionsmöjligheter
finnas.
Det är viktigt att alla har rätt till lika vård, hjälpmedel medicin
oavsett var de bor i Sverige.
Det framkom med tydlighet att handikapprörelsen i vid mening ska
involveras i uppföljningen av strategin.
Enkäten
I oktober sände Handisam ut en enkät till 45 handikappförbund 9 samt
till de två paraplyorganisationerna Handikappförbunden och Lika
Unika. Enkäten var webbaserad och bestod av 13 frågor där Handisam
bad förbunden ge sina synpunkter på de 9 inriktningsområden och 16
inriktningsmål som strategin föreslås bygga på. Förbunden ombads ge
förslag på vilka insatser de i sitt förbund ansåg viktigast för att nå
respektive mål. I slutet av enkäten ombads förbunden att prioritera
vilka tre områden som de ansåg vara viktigast. Det fanns även
utrymme att ge övriga synpunkter 10 .
Av de som fick enkäten svarade 32 förbund, 11 detta ger en
svarsfrekvens på 68 procent.
Tabell 4. Antal och andel respondenter till enkät år 2010
9 För en komplett lista över vilka handikapporganisationerna som enkäten sändes
till, se bilaga 4.
10 Enkäten med följebrev finns i sin helhet i bilaga 5.
11 Två förbund kontaktade Handisam och meddelade att de av olika skäl inte
kunde/ville medverka i enkäten.
93

Antal
respondenter
Antal svarade Andel svarande i %
47 32 68
I november ägde ett diskussionsforum för handikappförbunden rum i
Handisams lokaler. Samtliga förbund som fått enkäten var inbjudna
till diskussionsforumet. Mötet hade tretton deltagare från elva olika
förbund. Tanken var att det skulle vara en fortsättning på enkäten där
diskussionen skulle utgå från enkätsvaren. Ytterligare en fråga som
diskuterades var hur samråden mellan handikapporganisationerna och
myndigheterna kan förbättras. Slutligen diskuterades vilken roll
organisationerna vill och kan ta på sig när det gäller uppföljning av
strategin.
Nedan redovisas en sammanställning av enkätsvaren 12 . Det som
Handisam valt att lyfta i sammanfattningen är det som framträtt som
viktigt hos flera förbund. Det innebär att de svar som är liknande har
vävts ihop och sammanfattningen kommer därför att vara generell.
Men det kommer också att lyftas exempel från enkätsvaren på vad som
är viktigt att ta hänsyn till utifrån olika funktionsnedsättningar.
Syftet med att lyfta vissa exempel är att visa olika gruppers upplevelse
av otillgänglighet utifrån just deras specifika funktionsnedsättning.
Exemplen ska inte uppfattas som att Handisam sätter olika grupper
mot varandra, eller att vissa gruppers utsatthet eller brist på
mänskliga rättigheter inte värderas lika högt. Utsatthet och
diskriminering är något som är generellt oavsett funktionsnedsättning.
Avsnittet kommer att inledas med en sammanfattning av enkäten i sin
helhet. Efter det följer en presentation över vilka inriktningsområden
som blev de mest prioriterade och sedan presenteras svaren under
respektive inriktningsområde.
I slutet kommer övriga synpunkter som framkommit att presenteras,
där kommer även det som kom fram på mötet att vävas in.
Prioriterade inriktningsområden
På frågan över vilka inriktningsområden som handikappförbunden
ansåg mest prioriterade hamnade socialpolitiken,
arbetsmarknadspolitiken och utbildningspolitiken bland de tre
12 De förbund som godkänt att deras enkätsvar blir offentliga finns att läsa i sin
helhet i bilaga 6.
94

områden som flest ansett vara viktiga. De tre inriktningsområdena har
det gemensamt att
”det är där människor bedöms och formas för att kunna ha ett liv där
man kan ta hand om sig själv. Saknas kunskap där får man en felaktig
start och bedömning som kan skada en för resten av livet”.
Att utbildningspolitiken är prioriterad motiverades bland annat med
att
”alla ska ha rätt och möjlighet till utbildning på samma villkor” och att
”många inte får möjligheter att ta till sig kunskaper de egentligen har
goda förutsättningar för”.
När det gäller arbetsmarknadspolitiken ska
”den som har arbetsförmåga ska kunna utföra ett arbete efter
personliga förutsättningar. Arbetet och sysselsättning ingår i
inkluderingen i samhället”.
Tabell 5. Prioriterade inriktningsområden
Område
Antal som
angav mest
prioriterade
området
Ökad fysisk tillgänglighet 3
IT-politiken 2
Socialpolitiken 18
Utbildningspolitiken 13
Kultur, medier och idrott 1
Arbetsmarknadspolitik 15
Rättsväsendet 3
Transportpolitiken 3
Folkhälsopolitiken 8
Alla förbund svarade inte på frågan om vilka områden som ansågs
mest prioriterade, några med motiveringen att det var svårt att
prioritera då deras fråga spänner över många politikområden.
95

Ökad fysisk tillgänglighet
Beakta alla funktionsnedsättningar
Det som behövs är en övergripande perspektivförändring från att
tillgänglighet är en "handikappfråga" till att det handlar om en
generell samhällsbyggnadsfråga som berör alla. I flera av enkätsvaren
framkom att det är viktigt att det inte endast fokuseras på den fysiska
tillgängligheten när det finns många fler funktionsnedsättningar, som
kognitiva, hörsel och synnedsättningar.
Detta exemplifierades på en rad olika sätt i enkätsvaren, bland att
genom att belysa vikten av tydlig skyltning och färgmarkeringar i
offentliga miljöer för att tillgängligheten för personer med kognitiva
funktionsnedsättningar ska bli bättre.
För personer som är hörselskadade innebär tillgänglighet och
användbarhet bland annat att övervinna hinder som uppstår i samtal
med andra människor och att kunna ta emot information och uppfatta
larmsignaler. Detta genom att samtal och information förstärks
visuellt och auditivt. För synskadade är det bland annat viktigt att
offentliga platser har en bra belysning så att det blir lätt att orientera
sig, att det är bra kontrast och att information på punktskrift finns på
strategiska platser.
Tillgänglighet kan även vara att det finns möjlighet att få sitta avskilt
på teatrar. Eller att man som kroniskt sjuk med behov av behandling
flera gånger i veckan ska kunna uppsöka andra sjukhus än sitt
ordinarie för gästbehandling. Tillgänglighet kan alltså vara så mycket
mer än enkelt avhjälpta hinder såsom tillgång till hjälpmedel,
logopeder, tillgängligt material, att det är tydligt skyltat, finns bra
belysning, hörselteknisk utrustning, tillgång till en elfri miljö samt en
trygg och användbar miljö.
Lagstiftning, sanktioner och vite
Något som lyftes av flertalet som svarat på enkäten var att det är
viktigt att se över lagstiftningen som rör fysisk tillgänglighet så att
alla funktionsnedsättningar beaktas. Plan- och bygglagen behöver,
med hänsyn till de tillgänglighetsluckor som finns, ses över. Det ska
vara bindande krav på enkelt avhjälpta hinder och det kravet ska
kopplas till sanktioner i de fall målet inte är uppfyllt.
Många av handikappförbunden lyfte också att otillgänglighet ska
klassas som lagfäst diskrimineringsgrund och det är viktigt att det
som lagstadgas åtgärdas, om det inte görs ska det finnas
sanktionsmöjligheter.
96

IT-politiken
Lättåtkomliga webbplatser
Det som framkom i enkätsvaren var att för att en webbsida ska vara
tillgänglig krävs att den är lättåtkomlig, lättläst, enkel, tydlig och
begripligt. Webbsidor ska vara anpassade så att man kan ändra
storlek på texten, kontrasten, det ska finnas talsyntes samt
teckentolkning. För att en webbplats ska vara tillgänglig för alla så
förutsätter det program och tekniska lösningar som tar hänsyn till
kognitiva funktionsnedsättningar.
Tillgänglighet för hörselskadade handlar om att informationen finns
översatt till teckenspråk och att informationsfilmer är försedda med
svensk text. Möjlighet att få texten på webbplatsen uppläst kan
underlätta för personer med språkstörning. Alla webbplatser är inte
anpassade för läsning med punktskrift. Något som också nämndes i
enkätsvaren var att det krävs ekonomiska och praktiska insatser för
att alla ska få tillgång till internet.
Beställarkompetens kring tillgänglighet
Den viktigaste åtgärden är att kunskapen och beställarkompetensen
kring tillgänglighet och användbarhet ska stärkas i anslutning till
offentliga upphandlingar av e-tjänster. Det är viktigt att kravet på
tillgänglighet och användbarhet för personer med
funktionsnedsättning tas med i samtliga upphandlingsunderlag som
berör IT-området.
För att få reda på vad tillgänglighet och användbarhet är och vad som
försvårar och underlättar användning så förslås att rekommendationer
och riktlinjer kan tas fram tillsammans med brukargrupper. Skicka
kravspecifikationer till aktuella handikapporganisationer för
"expertutlåtande" kring vissa frågor. Det är också viktigt att samordna
pågående arbete kring offentlig upphandling och standardisering.
Lagstiftning
Av flera förbund påtalades att brist på tillgänglighet ska införas som
en diskrimineringsgrund i diskrimineringslagen. Se över lagar och
regler så att lagen om offentlig upphandling blir ett instrument som
verkligen används. Det gäller inte enbart e-tjänster utan instrumentet
för offentlig upphandling generellt.
Socialpolitiken
Kunskap om funktionsnedsättningar
Att det behövs mer kunskap kring funktionsnedsättningar och vilka
uttryck de kan ta sig hos en enskild person visade sig tydligt i svaren
från enkäten. Vid vissa diagnoser och funktionsnedsättningar är
97

kunskapen näst intill obefintlig till och med inom handikapprörelsen.
Den bristande kunskapen leder till att många inte får rätt stöd men
också till att vissa gruppers behov inte tillgodoses i utvecklande av nya
lösningar.
Det påpekades i svaren att genom en ökad kunskap om personer med
funktionsnedsättning möjliggörs också för att få bättre hjälp i skolan
men även för att ens färdigheter tas tillvara på arbetsplatsen. För att
öka kunskapen krävs att kunskapsbehoven kartläggs och utbildningar
skapas för att åtgärda behoven. I skapandet av utbildningen föreslogs
att brukaren ska tas med i planeringsprocessen.
Socialpolitiken ska vara nationellt neutral och utgå från
individen
Något som framkom i flertalet enkätsvar var vikten av att det i
socialpolitiken finns ett tydligt individperspektiv och att den utgår från
användaren och inte från utföraren. Att socialpolitiken ska vara
nationellt neutral och inte beroende av om person lever i en rik eller
fattig kommun.
Förslag på att det bör skapas ett nationellt regelverk för habilitering,
rehabilitering och hjälpmedelstilldelning, så att alla medborgare har
samma rättigheter oavsett var i landet man bor och oberoende av
funktionsnedsättning, ålder och kön framfördes. Det bör också skapas
ett system för både handikappersättning och vårdbidrag ska ses över
så att bevisbördan inte ligger på den enskilde medborgaren
Stödsystem
Det framhölls från flera av handikapporganisationerna att det är
viktigt att lagar och regler ses över så att Sverige kan leva upp till
konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning.
Det behövs ett system för vitesföreläggande när stöd beviljas utan att
verkställas. De olika stöd- och bidragsformerna ska vara välkända och
lättbegripliga för de berörda. Det påpekades också att det måste finnas
ett stödsystem för personer med funktionsnedsättningar eller kroniska
sjukdomar som sträcker sig över hela livstiden, inklusive
pensionstiden.
Hjälpmedel
När det gäller hjälpmedel poängterades att det är viktigt att behoven
styr och inte ekonomin. Hjälpmedel är för många med
funktionsnedsättning en nödvändig förutsättning för självständighet,
delaktighet och jämlikhet och därför måste de regleras i en
rättighetslag istället för att vara en insats inom hälso- och sjukvården.
Ytterligare en sak som lyftes som viktig för att kunna leva
självständigt är att det fordras att kommunerna erbjuder flexibel och
individuellt anpassad hemtjänst till rimliga kostnader så att ingen
behöver avstå på grund av ekonomiska skäl. Viktigt är också som
98

något förbund påtalade att det finns krav på individuellt stöd i livets
alla skeden, eftersom samhället inte har skyldighet att tillhandahålla
och individen har ej rätt att erhålla hjälpmedel på fritiden.
Sjukförsäkring
Inom detta område var det flera som lyfte regelverket kring
sjukförsäkringen, med krav på flexiblare lösningar utan de fasta
tidsgränser som finns i dag. Det behövs direkta åtgärder när det gäller
socialförsäkringen för att säkerställa ekonomisk trygghet för
utförsäkrade och en långsiktig förändring av
socialförsäkringssystemet. Dagens nya regler och tidsgränser i
sjukförsäkringen är dåligt anpassade till flertalet personer med
psykisk ohälsa och ett bakslag som motverkar de satsningar som görs
på psykiatriområdet. Sjukförsäkringsreglerna måste ändras så att
kroniskt sjuka eller funktionsnedsatta undantas och inte prövas mot
hela arbetsmarknaden utan kan behålla sitt arbete och arbeta så
mycket man klarar med bibehållen ekonomisk kompensation för resten
av tiden.
Utbildningspolitiken
Tillvarata varje elevs intresse
Skolans självklara målsättning ska vara att tillvarata varje elevs
intresse för att möjliggöra en fullständig skolgång. Det är därför
viktigt att det finns hjälpmedel att tillgå och att anpassningar av
skolmiljön görs så att varje elev kan nå bra resultat. Det måste finnas
en flexibilitet i skolan så att det går att klara av studiegången trots
sjukdom eller funktionsnedsättning. Skolan ska säkerställa att
undervisningen är tillgänglig och undanröja eventuella hinder så att
alla elever kan tillgodogöra sig en likvärdig utbildning. Det måste
finnas möjlighet att komplettera utbildningar i grund- special- och
gymnasieskola så att man får behörighet till studier på högre nivå.
All skolverksamhet ska vara tillgänglig
Något som många förbund tog upp i sina enkätsvar var att
skolverksamheten ska vara tillgänglig för alla, vilket innebär att
skolan inte endast ska utgå från PBL. Det exemplifieras i enkätsvaren
blanda annat genom att se över ljudmiljön, ha tillgänglig undervisning
i form av hjälpmedel, fungerande utrustning och teknik, att det finns
anpassade läromedel och tillgång till specialisthjälp i varje skola. Av
svaren framkom att anpassa miljöer till alla grupper också kan vara
att se över vad som ger arbetsro och vad som orsakar oro. Önskemål
om att det ska finnas förskolor med medvetna språk- och
kommunikationsstrategier för barn med språkstörning framfördes
också. Det i enkätsvaren att ljudmiljön måste förbättras och det ska
finnas hörselteknik i all verksamhet som skolan bedriver. Ljudmiljön
är något som är problematiskt för samtliga elever med
99

funktionsnedsättning i skolan, inte bara elever med hörselnedsättning.
Något som påtalades i enkätsvaren var att lagar som arbetsmiljölagen
och miljöbalken också berör tillgänglighet t ex psykosocial arbetsmiljö
och serviceåtgärder kring doft- rökfrimiljö. Möjligheten att välja skola
och skolform för barn och unga med funktionsnedsättningar ska vara
lika självklar som för barn och unga utan funktionsnedsättningar. Att
ha rätt till skolskjuts till förskola och skolbarnsomsorg är en viktig för
många med funktionsnedsättning.
En myndighet ska ha tillsynsansvar
Även inom detta område påpekades att det är av vikt att se över
rådande lagar och regler så att Sverige kan leva upp till konventionen
om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Ett förslag som
framkom var att utse en ansvarig myndighet som har tillsynsansvar
för tillgängligheten för elever med funktionsnedsättning i skolan, som
också ska rapportera och föreslå åtgärder.
Specialpedagogiskt stöd
Något som påtalades i enkäten var att det är viktigt att skollagen ger
elever med funktionsnedsättning rätt till det specialpedagogiska stöd
som behövs för att kompensera funktionsnedsättningen. Men också för
att de ska kunna komma över de kunskapskrav som minst ska uppnås.
Vidare påpekades att rätten till specialpedagogik inte ska vara
kopplad till måluppfyllelse utan ses som en insats i syfte att
kompensera för funktionsnedsättningen så att eleven får
förutsättningar att utveckla sina kunskaper så långt som möjligt. Så
snart behov finns ska åtgärdsprogram upprättas och dessa ska också
följas upp.
Kunskap
Även inom utbildningsområdet påpekades att måste kunskap om
funktionsnedsättning öka. Flera av förbundens som svarat på enkäten
menade att det ska finnas krav på att få in
funktionsnedsättningskunskap i lärarutbildningen, så att elever med
funktionsnedsättning får stöd efter behov. Genom att få reda på
funktionsnedsättningens eller diagnosens konsekvenser kan man
också anpassa utbildningen till individen. Det behövs också utbildning
i bemötande av elever med funktionsnedsättning. Det är inte ovanligt
att elever och vårdnadshavare får höra från skolan att det blir för
kostsamt att vidta anpassningar
Statistik och forskning
Mer forskning behövs – både i skolans vardag och på högskola och
universitet. Statistikinsamling och uppföljning av dessa resultat måste
bli bättre.
100

Kultur, medier och idrott
Kunskap viktigt för att alla ska kunna delta
Som i allt annat samhällsliv måste kunskapen och förståelsen för
personer med funktionsnedsättning öka. Med rätt bemötande kan
personer med olika funktionsnedsättningar delta i kultur- och
idrottslivet på sina villkor. Genom att man ser varje individ utifrån
dess personliga förutsättningar skapas möjligheter till ett rikt kulturoch
idrottsliv. Detta exemplifierades i enkätsvaren genom att det i
vissa sammanhang kan behövas extra ledare som lotsar och stödjer.
Men också att även mindre målgrupper som dövblinda och döva med
utvecklingsstörning behöver få sina behov av kultur tillgodosedda. Det
påtalades även att det är viktigt att inte särskilja funktionshindrade
barn och ungdomar utan skapa verksamheter där alla kan delta på
sina egna villkor. Samverkan med brukar- och anhörigföreningar kan
öka kunskapen och medvetenheten om vilka behov som behöver mötas.
Från enkätsvaren framkom att satsningar som görs utifrån
funktionshindersperspektiv sällan når grupper med psykiska
funktionsnedsättningar. Här är särskilda satsningar nödvändiga,
gärna i brukar- och andra frivilligorganisationers regi. Förslag på att
ha utbildningar för bidragsberättigade föreningar inom kommunen om
funktionsnedsättningar framfördes. Det är där viktigt att visa på goda
exempel och konkreta förslag på hur verksamheten kan anpassas så
att fler kan delta. Kunskap om funktionshinder och anpassning av
idrotten utifrån funktionshindrades behov ingår i utbildning av
idrottslärare och tränare.
Tillgänglighet
Alla lokaler och idrottsanläggningar ska vara tillgängliga för personer
med funktionsnedsättning och film, teater och annan kulturell
verksamhet ska finnas i tillgänglig form. Vad detta innebär gavs
exempel på i enkätsvaren på bland annat ska det finnas väl
fungerande hörselteknik, skuggtolkad eller textad teater, besökare ska
komma doft- och rökfria, teknikutveckling för syntolkning inom kulturoch
fritidssektorn ska prioriteras. Det är även viktigt att information
om program, utbud och aktiviteter tillhandahålls i tillgänglig form. För
att alla ska kunna delta krävs tillgång till ledsagning och personlig
assistans och rätt till hjälpmedel också för kultur, idrott och andra
fritidsaktiviteter. Tolkverksamheten måste utökas på kvällar och
helger då barn och unga vill delta i kultur- och idrottsaktiviteter.
Produktion, distribution och konsumtion av böcker, tidningar och
tidskrifter ska ges ett enhetligt format så att synskadade oberoende av
boendeort har samma tillgång. En god hörbarhet i såväl Sveriges
Radios som i kommersiella radiokanaler är också viktigt för att
personer med en hörselnedsättning ska kunna vara delaktiga. Därför
framhölls därför att bakgrundsljud- och bakgrundsmusik bör undvikas
samtidigt med tal.
101

Riktlinjer
Förslag på att se över regelverk och integrera tillgänglighetsaspekter i
politikområdet redan från början till exempel genom en stark koppling
i strategin för digitalisering av kultur framfördes. Det påpekades också
att det är viktigt att skapa riktlinjer som underlättar för kultur- och
idrottsorganisationer att skapa förutsättning för alla människor att
delta på lika villkor. Genom att ha en systematisk uppföljning och
offentlig redovisning av organisationernas tillgänglighetsarbete
underlättare det för alla att känna sig välkomna i verksamheter. Att se
över möjligheter och regler för stöd till teckenspråkstolkning,
syntolkning och textning av film och tv-produktion samt
upphovsrättsliga frågor var ett förslag som framkom från i
enkätsvaren. Ett förslag som en handikapporganisation framhöll var
att det bör skapas verktyg med tydliga riktlinjer och standarder för
tillgänglighetslösningar till alla som producerar medietjänster. Det är
viktigt att dessa är begripligt utformade och öppet tillgängliga så att
det är lätt att göra rätt från början och går att använda som underlag i
beställningar för alla organisationer.
Kulturbidrag
När det gäller de statliga kulturbidrag framfördes att de som får dessa
också ska visa att de har kunskap och att de gör anpassningar av
kulturen utifrån funktionshindrades behov. Ytterligare en kommentar
var att det ska finnas ett ökat krav från kommunerna som delar ut
bidrag till föreningar att de ska erbjuda möjlighet för personer med
funktionsnedsättningar att delta i verksamheten. Svensk teater och
annan verksamhet som får offentligt stöd ska ha krav på sig att göra
sin verksamhet tillgänglig exempelvis genom verksamheten är fysisk
tillgänglig, har hörselteknisk utrustning och att det är rök- och
doftfritt.
Arbetsmarknadspolitik
Kunskap hos arbetsförmedlare och arbetsgivare
Under detta område var det flertalet av organisationerna som
framförde att för att få högre sysselsättning måste kunskapen vad
gäller funktionsnedsättningar öka. Det gäller såväl hos
arbetsförmedlingen, yrkesvägledare som hos arbetsgivare och ack för
så att de bättre ser till individens möjligheter och förmågor. Kunskap
om olika funktionsnedsättningarna hjälper även till att bryta negativa
och felaktiga attityder. För arbetsgivare behövs också tillgång till
utbildning och råd kring möjliga anpassningar.
För att en matchning ska fungera effektivt krävs kunniga och
engagerade coacher som ser till individen och har kunskap om
funktionsnedsättning, det framkom hos svaren från flera av förbunden
som svarat på enkäten. Det behövs även större kunskap och
102

kompetens hos Försäkringskassan. Förslag att det ska genomföras
informations- och utbildningssatsningar i nära samarbete med
handikapprörelsen och arbetsmarknadens parter för att öka
arbetsgivares och arbetsförmedlares kunskap om resurserna och
möjligheterna hos personer med funktionsnedsättningsamt kunskapen
om vilket stöd som finns att få framfördes.
Handlingsplan och ekonomiskt stöd till arbetsgivaren
Ett förslag för att få fler anställda personer med funktionsnedsättning
och fler praktikplatser i stat, kommun och landsting är att skapa en
handlingsplan med en projektledare och särskilt stöd till offentliga
sektorn. Det bör finnas en systematisk årlig uppföljning av åtgärder
och resultat så att det går att prioritera åtgärder för ökad
sysselsättning. Ett annat förslag som syftar till att få arbetsgivarna att
våga anställa personer med funktionsnedsättning är att ge dem
ekonomiskt stöd.
Anpassa arbetsmiljön
Genom att ha genomtänkta och hållbara system så möjliggörs det för
individer med funktionsnedsättningar att få och att behålla ett arbete.
Vidare påpekades att en anpassning av arbetsmiljön bidrar till att
bättre ta tillvara personer med funktionsnedsättning. Det behövs ett
flexibelt stödsystem som gör det möjligt att anpassa sin arbetstid och
anställningsform med hänsyn till hälsotillståndet. I dag stängs många
ute och andra tvingas in på arbetsmarknaden på grund av bristfällig
kunskap och fyrkantiga bedömningssystem. Sysselsättningsgraden för
personer med psykisk funktionsnedsättning är betydligt lägre än för
andra grupper med funktionsnedsättning och därför behövs särskilt
anpassade satsningar göras, som arbete med kontinuerligt stöd och fler
lönebidrag eller liknande modeller. Det påtalades även att det bör
ändras i Lagen om socialförsäkring så att kroniskt sjuka undantas från
att prövas mot hela arbetsmarknaden.
Ytterligare något som togs upp vara att det bör skapas möjligheter att
få stöd utifrån nedsättningen när man söker arbete, idag har inte
arbetsförmedlingen eller landstinget något uppdrag att förse individen
med hjälpmedel när de söker arbete. Något som även behövs är
praktikplatser till unga med funktionsnedsättning.
Rättsväsendet
Kunskap
Även inom detta område påpekades i flertalet enkätsvar att det behövs
ökad kunskap och kompetens om personer med funktionsnedsättning
och deras behov i form av utbildningssatsningar för anställda inom
rättsväsendet. Inför obligatoriska moment om funktionsnedsättningar
redan i grundutbildningen på polishögskolan, kriminalvården och
103

domstolsväsendet. Här förslogs att man kan tas handikappförbunden i
skapandet av utbildningarna, eftersom de har kompetens inom
området. Det togs även upp att finns stora kunskapsbrister hos polisen
om psykisk ohälsa och bör åtgärdas genom särskilda
utbildningssatsningar. Riktlinjer för bemötande och omhändertagande
bör tas fram.
Personer med funktionsnedsättnings utsatthet är däremot ett stort
område som kräver stora insatser i takt med att utsattheten ökar.
Utbildning av nämndemän i domstolar där funktionshindrade är
brottsoffer eller vittnen är viktigt.
Tillgänglighet är lika med rättssäkerhet
Rättsväsendets myndigheter måste se till att allas rättssäkerhet tas
tillvara. Det betyder exempelvis att alltid använda teckenspråkstolkar
i alla sammanhang där det behövs, att all skriftväxling med
rättsväsendet sker på det sätt och i den form som krävs för att den blir
tillgänglig för berörda personer. Det påtalades också att regelverket
behöver ses över så att enskilda individer garanteras möjligheten att få
såväl skriftlig som muntlig information i alternativa format eller via
tolk från domstolar och förvaltningsmyndigheter. Det behövs en
systematisk årlig uppföljning av hur berörda myndigheter inom
rättsväsendet tillämpar bestämmelser om tillgänglighet i bred
bemärkelse samt vilka åtgärder som vidtagits för att öka
tillgängligheten så att det går prioritera åtgärder.
Statistik
Rikspolisstyrelsen bör få i uppdrag att redovisa hur flickor, pojkar,
kvinnor och män med funktionsnedsättning tas om hand i den del av
rättsprocessen som polisen ansvarar för.
Transportpolitiken
Hela reskedjan ska fungera för alla
Det är viktigt att hela reskedjan fungerar för personer med
funktionsnedsättning. För att det ska vara så krävs att information i
anslutning till och under resan är tillgänglig. Till exemplen behövs
informationen både ute på perrongerna och inne i tåg och
tunnelbanevagnar. Fortsätt "hela resan"-tänk så att resan fungerar
från dörr till dörr, beakta var och ens individuella förutsättningar. Det
är viktigt att alla funktionsnedsättningar beaktas vilket betyder att
information, kommunikation och annan service ska vara tillgänglig.
Att trafikinformationen ska vara tydlig i både tal och skrift och
återfinnas på textdisplayer. Det ska finnas visuell information, tydlig
skyltning och befintliga displayer ska användas. Det är också viktigt
med en god ljudmiljö. Tobakslagen bör utökas till att omfatta även
utomhusmiljöer som exempelvis perronger och busshållplatser. Viktigt
104

är också att systemen för bokning och köp av biljetter ska vara
tillgängliga för personer med funktionsnedsättning.
Färdtjänst
Några synpunkter som framhölls när det gäller färdtjänst är att
färdtjänstberättigade ska tilldelas resor utifrån behov. Färdtjänsten
ska ha hög kvalitet när det gäller flexibilitet, tidspassning och service
oberoende av var man bor i landet. Ledsagare, assistenter och barn ska
alltid kunna medfölja vid färdtjänstresa utan extra kostnader.
Färdtjänst ska ses som ett komplement och därför måste samtliga
färdmedel fungera för exempelvis rullstol och rullator etc. Inför ett tak
för färdtjänstkostnader ingen ska behöva betala mer än motsvarande
vad ett månadskort för kollektivtrafik kostar i kommunen.
Upphandling
Det framhölls att regelverket bör ses över så att det blir omöjligt att
upphandla fordon och tjänster i transportsystemet som inte är
användbara för personer med funktionsnedsättning. Det bör också
skapas verktyg med riktlinjer för tillgänglighet och användbarhet i
bred bemärkelse så att konsumenter med olika funktionsnedsättningar
kan känna trygghet i sitt resande. Systematisk årlig uppföljning av i
vilken utsträckning transportssystemet är användbart, samt vilka
åtgärder som ger mest effektiva resultat. Full tillgänglighet måste
vara ett absolut kriterium vid alla trafikupphandlingar.
Folkhälsopolitiken
Kunskap om alla funktionsnedsättningar
Även här framhölls behovet av kunskap, funktionsnedsättning är inte
enbart syn- och hörselnedsättning samt rörelsehinder. Vissa
nedsättningar talas det som om att det är något som ”växer bort" eller
"inte är så farligt”. En korrekt diagnos, medicinering, hjälpmedel och
annat stöd bidrar till en bättre hälsa. Exempelvis så är en tidig
upptäckt av hörselskador avgörande för en effektiv rehabilitering. Det
är också viktigt att acceptera att vissa funktionshindrade har fått
allvarliga problem som ger många olika symtom som också kan variera
i styrka och över tid.
Beakta olika behov – ta fram handlingsplaner
Det behövs handlingsplaner om god ljudmiljö i kommun, landsting och
stat, med krav på lokaler som tar hänsyn till kommunikation och
koncentration. Ökad information på teckenspråk och tillgång till
teckenspråkstolkar är två vägar till minskad ohälsa. Det behövs arbete
för fler personer. Arbetslöshet är en stor orsak till ohälsa och
utanförskap. Beakta konsekvenserna av livslång fattigdom för de som
inte kommer ut i arbetslivet och tvingas leva på sjuk- eller
105

aktivitetsersättning. Se till att människor inte kan nekas teckna
försäkring pga. funktionsnedsättning.
Bestämningsfaktorer och uppföljning
Folkhälsopolitiken bör ändras från, eller kompletteras med, att utgå
från hälsans bestämningsfaktorer till att utgå från stora
folksjukdomar som bland annat allergi. Det blir annars svårt att få
verkningsfulla insatser som förbättrar folkhälsan hos dessa grupper.
Ta med brukarorganisationerna i planeringen av
bestämmelsefaktorerna.
Verka för att Folkhälsoinstitutet (FHI) får i uppdrag att i samråd med
funktionshindersrörelsen utveckla indikatorer för delaktighet och
inflytande.
Jämlikhet inom vården, det vill säga samma tillgång till vård oavsett
bostadsort, ålder eller kön. Det gäller både vård och tillgång till nyare
läkemedel. Ta med brukarorganisationerna i planeringen inför
uppföljning. På det sättet tas ett adekvat underlag för uppföljning
fram. Det är viktigt att inte grupper som har medfödda hälsoproblem
exkluderas vid planering och arbete med hälsofrämjande insatser.
Övriga synpunkter
I det här avsnittet kommer övriga synpunkter från enkäten att
redovisas tillsammans med det som kom fram på diskussionsmötet
samt synpunkter som kommit till Handisam från olika
handikappförbund på annat sätt.
Kommentarer på enkäten form och innehåll
Det var extremt kort om tid för att svara på enkäten, samtidigt
sammanföll den med remisstiden för ”Bortom fagert tal”. Den korta
svarstiden har bidragit till att alla förbund inte hunnit förankra
svaren i sina förbund, vilket innebär att svaren som lämnats därför
inte alltid är heltäckande. Allt som är av intresse passar inte heller in i
den här enkäten. Exempelvis saknas konsumentpolitiken som ett
inriktningsmål. Medborgarna blir konsumenter på allt fler områden –
socialtjänst, personlig assistans, hjälpmedel, skola med flera.
Konsumentpolitiken har starkt samband med både socialpolitiken och
folkhälsopolitiken och kan tydliggöras inom dessa områden.
En annan fråga som saknades var frågor kring fattigdomen bland
personer med omfattande medfödda eller tidigt förvärvade
funktionsnedsättningar. Att det är hög tid att något görs åt detta
visade inte minst utredningen om aktivitetsersättningen ”Brist på
brådska”.
106

Kunskap
Att det finns en brist på kunskap har framkommit tidigare, men
frågan hur den kunskap som behövs ser ut väcktes. Det bör tänkas på
vem mottagaren är och hur kunskapen ska användas. Det bör finnas
en standard på vad som ska ingå i funktionshinderkunskap men den
ska även anpassas till de olika målgrupperna. Ökad kunskap inom
olika områden måste bottna i krav. Om man inte är tydlig med vad
tillgänglighet innebär så spelar det ingen roll vad man får kunskap i.
Det finns en brist på kunskap bland myndigheterna, detta gäller såväl
kunskap om funktionsnedsättningar, som hur man skapar äkta
delaktighet och tar till vara organisationers erfarenheter. Det är extra
allvarligt när det gäller tillsynsmyndigheter som Skolinspektionen då
de ska bevaka rättigheter till stöd och att anpassningar följs. Hur
mycket funktionshinderskunskap finns det inom
tillsynsmyndigheterna? Skolinspektionen borde utbildas om
funktionsnedsättningar, som det är nu faller tillgänglighetsfrågan
mellan stolarna.
Myndigheternas delmål
Vid en genomläsning av myndigheternas delmål så framkommer att
flera av myndigheternas delmål går ut på att kunskapen ska öka, men
det är oklart vad ökningen mäter emot, det vill säga vad som är
myndigheternas utgångsläge som de ska mäta ifrån. Målen måste vara
mätbara och det måste finnas ett nolläge, annars kan man inte se om
det skett en kunskapsökning. Det måste finnas en handlingsplan och
den kan se olika ut från område till område, vara anpassad efter
målgruppen.
Handikapporganisationernas roll
Handikapporganisationerna kan komma in med kunskap, råd och stöd
när utbildningar inom området ska skapas. Men ska
handikapporganisationerna spela en roll i informationsspridningen
måste resurserna också finnas. Man kan inte förutsätta att det ska
vara gratis att använda personer från handikapporganisationerna som
utbildare.
Sverige måste se till att handikapporganisationerna kommer in i ett
mycket tidigare skede i den politiska processen så att de kan påverka
vad som ska prioriteras. Frågor om hur politiken ska genomföras kan
skapas i ett kreativt möte där fler parter medverkar till att ta fram
idéer kring insatser. Effektiva sätt att samarbeta spar tid och resurser
för alla parter.
Uppföljning
Om regering och riksdag vill uppnå inriktningsmålen är det viktigt att
tydligt peka ut vem som har ansvaret för att nå inriktningsmålen även
107

om det innebär samarbete mellan flera aktörer i samhället samt vilken
myndighet som har ansvar för årlig uppföljning. Skapa dialog kring
samband och uppföljning kring övergripande mål, inriktningsmål och
delmål samt handikapprörelsens roll i genomförandet.
Handikapprörelsen ska i vid mening involveras i uppföljningen av
strategin, detta kan bli ett alternativt sätt att se på vad
myndigheterna rapporterar. Modellen för alternativrapporten är en
modell som kan användas här. Den går att göra publik men går också
in i myndigheterna, den skapar också opinion. Förslag är att man
väljer fokusområden varje år, det vill säga områden som man
bestämmer att man vill fördjupa sig krig.
Inkludera även de mindre kända funktionsnedsättningarna
Låt inte omvärlden fokusera på de stora, synliga
funktionsnedsättningar utan kräv kunskap och förståelse även om de
mindre kända funktionsnedsättningar särskilt inom skolan och
vården. Även handikapprörelsen måste arbeta mer för att inkludera
även dessa problem och frågor. De som är gluten- och laktosintoleranta
ska räknas in i undersökningar rörande funktionsnedsatta hos
exempelvis Barnombudsmannen (BO), Skolverket, Socialstyrelsen och
Folkhälsoinstitutet. Det är också viktigt att de som har särskilda
kostbehov på grund av intolerans garanteras sådan kost i skolan och
på sjukhus. Personal behöver utbildas så att de ger rätt mat.
Rehabilitering och vård
Området rehabilitering saknades i regeringens prioriterade områden.
Det är ett område som rör många grupper och som är grunden för
individens förmåga att leva med sin funktionsnedsättning och även
ofta en förutsättning för att kunna dra nytta av tillgänglighetsinsatser,
utbildning och arbete. Området uppvisar många brister i dag, inte
minst stora olikheter över landet.
En fungerande sjukvård är avgörande för att många personer med
funktionsnedsättningar ska ha en bra livskvalitet och en fungerande
vardag. Generellt sätt behövs ökad kunskap om
funktionsnedsättningar och ovanliga diagnoser inom sjukvården.
En viktig aspekt är att utan hjälpmedel så spelar det för stora grupper
ingen roll hur tillgängligt samhället än blir eftersom man ändå inte
kan delta.
Diskrimineringslagstiftning, annan lagstiftning och sanktioner
Alla människor har samma värde och ska ha lika förutsättningar till
ett gott liv. Det är angeläget att hitta konkreta åtgärder och en tydlig
diskrimineringslagstiftning.
108

Man kan bidra med förändring genom stimulans. Men det skulle vara
bra med sanktionsmöjligheter när det brister i tillgänglighet. Möjlighet
till sanktioner är en svår fråga och bör kanske finnas som en sista
utväg. Det är bra att ställa frågan vad det är man vill uppnå med
sanktioner.
Det bör göras en genomgång av befintlig lagstiftning på samtliga
områden som strategin berör, men särskilt det som rör tillgänglighet.
Nya språklagen är ett annat exempel. Teckenspråk är likställt med
minoritetsspråken, men får inte några resurser som de andra
nationella minoritetsspråken får, ingen tar då ansvar för
teckenspråket.
Standard och upphandling
Det behövs fler standarder inom tillgänglighetsområdet. Detta gör det
lättare vid exempelvis upphandlingar. Viktigt är att
tillgänglighetsaspekten finns med i all upphandling. Upphandling och
standarder är viktiga verktyg för att uppnå ökad tillgänglighet och
delaktighet.
Samråd och samarbete
Staten bör hitta nya former för samverkan och samråd.
Handikappdelegationen kan aldrig bli så stor att den blir representativ
för alla grupper, men det är ett viktigt forum för dialog. En idé är att
skapa fler forum på nätet kring frågor där man vill ha synpunkter. Det
går även att inspireras för nya samverkansformer genom att titta på
hur EU arbetar, bland annat med deras nya strategier på det här
området. Där finns en annan syn på medborgaren och
intresseorganisationer.
Det lyftes också fram att Handisam skulle kunna fungera som ett
verktyg för att få till informationsträffar mellan
handikapporganisationerna och myndigheterna. Att ha regelbundna
samarbetsmöten med Handisam såg deltagarna som en god idé där de
ska komma för att diskutera frågor men också vara med när ett projekt
startar som en del av styrgruppen. Det ska inte vara i samråd med,
utan i samarbete med. I samråd om tillgänglighet bör de
handikapporganisationer som är mest berörda av en fråga ges extra
tyngd. När man till exempel pratar om hörselaspekter i skolan så bör
såväl hörselorganisationerna som de som representerar kognitiva
funktionsnedsättningar tillfrågas.
109

7. Övriga aktörers synpunkter
Regeringen poängterar i skrivelsen till riksdagen att bred samverkan
är central i arbetet med funktionshinderspolitiken. För att öka
möjligheterna till sådan samverkan har Handisam låtit fler aktörer än
myndigheter få säga sitt om inriktningsmålen och strategin för
funktionshinderspolitik.
De aktörer som har gjort inspel presenteras nedan i bokstavsordning.
Carpe
EU-projektet Carpe är ett utvecklings- och samverkansprojekt inom
funktionshinderområdet i Stockholms län, där 19 av länets 26
kommuner ingår. Carpe vill bland annat synliggöra och förtydliga
verksamhetsområdet, utveckla specifika kompetens- och
utvecklingsinsatser utifrån de behov som framkommit i
arbetsplatsanalyser samt påbörja en regional och nationell diskussion
kring titulatur och andra angelägna frågor för området.
En jämförelse av nationell plan för äldrepolitiken och nationell plan för
handikappolitiken 13 visar på två olika inriktningar som fått
konsekvenser för de som arbetar inom de två olika områdena. Detta
illustreras av följande citat:
”Äldrepolitikens fokus på äldreomsorg gör äldreomsorgspersonalen till
en central aktör. Denna grupp utgör en stor del av både problemet och
av lösningen för äldreomsorgen.” 14
”I handlingsplanen för handikappolitiken har man lyft ut frågor om
vård och omsorg […]”. ”En risk med detta är dock att viktiga frågor om
omsorg, stöd och service hamnar i ett ingenmansland eftersom de
varken platsar i handikappolitik eller i hälso- och sjukvårdspolitik.
Omsorgspersonal och anhöriga till personer med funktionshinder är i
stort sett osynliga i handlingsplanen för handikappolitiken.” 15
Detta innebär att inom det ena politikområdet så ses
omsorgspersonalen som en central aktör medan i det andra
politikområdet uppmärksammas omsorgspersonalen inte alls. Carpes
förhoppning är att den kommande nationella strategin för
funktionshinderspolitiken även kommer att ha fokus på de personer
som får insatser inom olika verksamheter som boende och daglig
verksamhet, barnverksamheter samt personlig assistans.
13 Genus i omsorgens vardag
14 Genus i omsorgens vardag, s. 51
15 Genus i omsorgens vardag, s. 52ff
110

Medarbetarna i dessa verksamheter är centrala aktörer, för personer
som är i behov av stöd, för att kunna vara delaktiga i ett tillgängligt
samhälle. För att kunna ge ett individuellt stöd utifrån personens
behov, enligt intentionerna med LSS, förutsätts kompetens inom en
rad områden, där bland annat bemötandefrågor är av avgörande
betydelse.
Många medarbetare inom funktionshinderområdet saknar relevant
utbildning för yrket. Det är dessutom ett verksamhetsområde i
förändring. Exempelvis har unga personer med utvecklingsstörning
helt andra erfarenheter och vill ha nya flexibla lösningar. Samtidigt
blir i dag personer med utvecklingsstörning äldre än tidigare. Båda
dessa aspekter kräver ny kompetens. Vidare innebär nya diagnoser och
teknisk utveckling att kompetensen hela tiden måste utvecklas, för att
brukaren ska få det stöd som behövs för att leva ett så självständigt liv
som möjligt.
Centrum för lättläst
Centrum för lättläst arbetar på regeringens och riksdagens uppdrag
med att göra texter tillgängliga för människor som av olika
anledningar har lässvårigheter eller är otränade läsare. Centrum för
lättläst ger ut böcker, en nyhetstidning och hjälper till att göra
samhällsinformation och annan information mer lättläst.
Organisationen hoppas att det tydligt och klart kommer att framgå att
frågan om mottagaranpassad och begriplig information är en viktig del
av tillgänglighetsarbetet.
Centrum för lättläst föreslår att ett delmål inom samtliga nio
inriktningsmål handlar om att offentlig förvaltning ska arbeta med
tillgänglig, begriplig och mottagaranpassad information där man tar
hänsyn till den fjärdedel av befolkningen som har lässvårigheter.
Hjälpmedelsinstitutet
Hjälpmedelsinstitutet (HI) är ett nationellt kunskapscentrum inom
området hjälpmedel och tillgänglighet för människor med
funktionsnedsättning.
Hjälpmedelsinstitutet arbetar för full delaktighet och jämlikhet genom
att medverka till bra och säkra hjälpmedel, en effektiv
hjälpmedelsverksamhet och ett tillgängligt samhälle. Huvudmän för
verksamheten är staten och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL).
HI har tagit del av myndigheternas arbete med delmål och valt att
fokusera på Arbetsmarknadspolitiken och Utbildningspolitiken
Arbetsförmedlingen
111

Delmål 1. Arbetsförmedlingen ska förkorta tiden från att en
arbetssökande blir inskriven vid Arbetsförmedlingen till att en
funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga är
identifierad och registrerad.
Det här arbetet ska bland annat ske genom kompetenshöjning bland
arbetsförmedlarna. I vissa delar av dessa utbildningar kan HI
medverka för att ytterligare bredda kompetensen.
Delmål 2. Andelen personer med en funktionsnedsättning som
medför nedsatt arbetsförmåga som får en anställning eller
utbildning ska årligen öka under perioden.
Här kan Hjälpmedelsinstitutet underlätta att målet blir verklighet
genom att både medverka med information och kurser för olika
grupper om ny teknik, hjälpmedel och alternativa anpassningar som
underlättar både för den enskilde och för arbetsgivaren.
Delmål 3. Andelen ungdomar, under 30 år, med en
funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga som
får en anställning eller utbildning ska årligen öka under
perioden.
HI har ett projekt med namnet ”Från skola till arbete”. Målet är att
stärka flickors och pojkars möjligheter till arbete genom användning
av lämpliga hjälpmedel, metoder och tjänster i skolan. Vi vill visa hur
brukarinflytande, strukturerad samverkan och lämpliga hjälpmedel
påverkar de ungas självständighet och deras möjligheter att välja sin
framtid som andra unga. HI:s utgångspunkt har varit att lyfta in
hjälpmedel som en pedagogisk metod i de olika verksamheternas
befintliga strukturer. I pilotkommuner har arbetet påbörjats och här
finns även samarbete med den lokala arbetsförmedlingen.
Erfarenheterna från detta arbete skulle kunna utvecklas i samverkan
med berörda parter.
HI har påbörjat ett arbete med att ta fram korta filmer med unga med
olika funktionsnedsättningar som jobbar. Dessa filmer kan också vara
till nytta för personal på Arbetsförmedlingen.
Skolverket
Inriktningsmål 1: Varje elev ska ges förutsättningar att utveckla
sina kunskaper så långt som möjligt.
Skolverket pekar på att ju tidigare en elev lyckas i sitt skolarbete,
desto bättre generell utveckling.
HI vill därför peka på vikten av att hjälpmedel, alternativa verktyg och
ny teknik sätts in så tidigt som möjligt. När eleverna blir tonåringar
112

vill man absolut inte ha hjälpmedel som sticker ut på något sätt. I dag
finns stora möjligheter att få teknikstöd genom sin mobil och sin dator.
Skolverket ska genomföra en fördjupad studie om hur förskolan möter
barn med funktionsnedsättningar.
HI menar att det är viktigt att ny teknik introduceras redan i
förskolan och att det finns mycket kunskap hos till exempel
barnhabiliteringarna i landsting och regioner runt om i landet som kan
samarbeta med förskolan, skoldatateken samt föräldrarna.
Inriktningsmål 2: Att förbättra tillgängligheten
”Med utgångspunkt i de förtydligade bestämmelserna i plan- och
bygglagen och skollagen ska tillgängligheten samt uppföljningen av
tillgängligheten för elever med funktionsnedsättning i förskola och
samtliga skolformer förbättras. ”
Även i detta avsnitt diskuteras användningen av alternativa läromedel
och alternativ kommunikation.
HI:s erfarenheter visar att det är svårt för skolan att sätta sig in i all
den nya teknik som finns i dag och som skulle underlätta för alla
elever och speciellt för elever med funktionsnedsättningar. I dag är det
till exempel vanligt med så kallade kommunlicenser för program –
kommunen köper in dessa, men många gånger finns inte tillgång till
datorer eller så har inte lärarna fått lära sig programmen. Det här är
problem som måste uppmärksammas för att inriktningsmålet ska bli
verklighet.
Inriktningsmål 3: Kunskaperna om funktionsnedsättningar och hur
undervisningen kan utformas efter varje barns, elevs eller
vuxenstuderandes behov ska förbättras.
SPSM har sin speciella roll gentemot skolorna både när det gäller
rådgivning och kursutbud. HI samarbetar med SPSM. Ett exempel är
att HI har deltagit vid deras 6 konferenser om skoldatatek under 2010
och har regelbundna möten flera gånger per år, på olika nivåer.
HI skulle kunna samarbeta mera med SPSM när det till exempel
gäller ny teknik och hjälpmedel som skulle underlätta för elever med
olika funktionsnedsättningar. HI prövar olika alternativa verktyg i den
pilotstudie som pågår i Linköping och Kungälv under 2010 och 2011.
Likaså kommer vi att pröva olika arbetssätt i studien för att
underlätta övergången från skola till arbetsliv, vidareutbildning eller
annan sysselsättning.
113

Nätverket för tillgänglighetskonsulter
Handisam har på uppdrag av Svenska ESF-rådet erbjudit stöd till
samtliga projektanordnare som ansöker om medel från Europeiska
socialfonden i Sverige. Stödet ger projekten insikt och kunskap om hur
man integrerar tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning i
planering och genomförande.
I utvecklandet av stödet har ingått att stärka och samla den
kompetens som finns inom det kommersiella konsultutbudet av
tillgänglig fysisk, informativ och kommunikativ miljö. Utbudet av
tillgänglighetskunskap om tillgängligt arbetsliv och verksamhet har
också samlats. Stödet har byggt upp ett nationellt nätverk av
fristående konsulter inom hela tillgänglighetsområdet. Konsulterna
som anslutit finns listade i en databas med kompetens- och
referensuppgifter. Det har ur nätverket också bildats en förening för
professionella tillgänglighetskonsulter i Sverige.
Syftet med nätverket är att ta tillvara branschens intressen och se till
att kunderna får god kvalité i leveranserna.
Konsultnätverket har genomfört insatser inom ramen för pågående
projekt och också varit en aktör inom satsningen på expertstöd för
kommuner som valt att satsa på redovisning av insatser av enkelt
avhjälpta hinder.
Handisam anser att denna samlade kompetens är en viktig medaktör i
den framtida strategin för funktionshinderspolitiken och att gruppen
av specialister bör användas och kontrakteras för olika satsningar
kring inventering, standardisering, kompetensförsörjning mm. Det är
viktigt att denna aktör ges förutsättningar att utvecklas.
Svensk kollektivtrafik
Synpunkter på transportmyndigheternas delmål för handikappolitiken
Svensk Kollektivtrafik har beretts möjlighet att lämna synpunkter på
de tre delmål som Trafikverket, Transportstyrelsen och Sjöfartsverket
har redovisat till regeringen.
Delmål 1: Bytespunkter längs det nationellt prioriterade nätet
av kollektivtrafik, etapp 2 (2011-2015), kan användas av
personer med funktionsnedsättning (prestationer).
En resa består ofta av flera delar utöver start och målpunkt. I ett
”Hela Resan perspektiv” ingår därför flera moment. Det är flera
aktörer som är ansvariga för bytespunkterna varför användbarheten
är beroende av dessas samverkan. Inte minst viktigt är att information
till resenärer lämnas på ett så likformigt sätt som möjligt i hela det
114

prioriterade nätet liksom att system för bokning och ledsagning har
utvecklats. Svensk Kollektivtrafik deltar tillsammans med andra
aktörer i detta arbete.
Delmål 2: Genom samverkan åtar sig aktörerna i
transportsektorn att uppnå inriktningsmålet (processer).
Inom Svensk Kollektivtrafik bedrivs ett omfattande
informationsutbyte mellan medlemmarna samt med operatörernas
organisationer. Inom ramen för Partnersamverkan för en fördubblad
kollektivtrafik pågår gemensamt arbete med att utveckla krav på
fordon samt öka tillgängligheten till och inom kollektivtrafikens alla
delar.
Enligt den av riksdagen beslutade kollektivtrafiklagen (prop.
2009/2010:200, rskr.2009/10:379) förändras förutsättningarna för
utformning av kollektivtrafiktjänster. Strategiska beslut om
kollektivtrafiken kommer att fattas i förvaltningsform vilket ger en
ökad samordning med annan samhällsplanering.
Delmål 3: Andelen personer med funktionsnedsättning som
upplever att de har möjlighet att använda transportsystemet
ska öka (effekter, kundnöjdhet).
Svensk Kollektivtrafik genomför sedan flera år tillbaka kontinuerliga
mätningar av allmänhetens och resenärernas attityd till/nöjdhet med
kollektivtrafiken (Kollektivtrafikbarometern). På likartat sätt mäter vi
bemötande och upplevd nöjdhet för resenärer inom färdtjänst,
sjukresor och annan anropsstyrd trafik. Mätningen omfattar såväl
bokning som själva resan (Barometer för anropsstyrd trafik).
Genom dessa barometrar kan vi även följa utvecklingen av
resmöjligheter i transportsystemet.
Svenskt näringsliv
Handisam har varit i kontakt med Svenskt näringsliv och diskuterat
funktionshinderspolitiken utifrån arbetsgivares synpunkter. Svenskt
näringsliv hade en rad synpunkter som de tycker är viktiga.
Ett dokument på kopplat till funktionshinderspolitiken har skrivits,
men processen med att förankra den inom den egna organisationen är
inte klar när den här rapporten lämnas in. Därför kommer eventuellt
Svenskt näringsliv att komma in med en text till Socialdepartementet.
Sveriges Kommuner och Landsting
Parallellt med myndigheternas arbete med att ta fram delmål för en
kommande strategi för funktionshinderspolitiken pågår en process
115

inom Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Det har också skett i
dialog med socialdepartementet, precis som det står i detta uppdrag 16 .
Det har skapats en intern arbetsgrupp på SKL med handläggare från
olika ansvarsområden och ett samordnande ansvar på avdelningen för
Vård och omsorg. En del av personerna i arbetsgruppen har också haft
en dialog med de strategiska myndigheter som finns inom deras
sakområde. Exempelvis har de som arbetar med skolfrågor på SKL
träffat Skolverkets kontaktperson för strategiuppdraget.
SKL och Handisam har också haft en dialog om frågor som rör SKL:s
sektor och strategin för funktionshinderspolitiken.
Arbetsgruppen har tagit fram ett beslutsunderlag för vad SKL ska
tycka och bidra med till strategin för funktionshinderspolitiken.
Planen är att SKL:s ledning ska fatta beslut om detta i början av 2011.
16 Uppdraget finnas att läsa i bilaga 1.
116

8. Uppföljning av strategin för
funktionshinderspolitiken
Sammanfattning
Uppföljningen av funktionshinderspolitiken består av flera delar. De
strategiska myndigheternas rapporter utgör stommen. En annan del är
Handisams årliga lägesrapport som dels är en sammanställning av
myndigheternas arbete, dels tar in andra aktuella uppgifter. Dessa
delar är färdiga så att de kan ingå i departementens arbete med
budgetpropositionen.
Hur myndigheterna lever upp till förordningen om ansvaret att
genomföra handikappolitiken följs upp årligen och presenteras som
öppna jämförelser.
Arbetet i kommuner, landsting och regioner är på god väg att kunna
bli uppföljningsbart, men fortsatt utveckling måste ske tillsammans
med bland annat Sveriges Kommuner och Landsting.
Handikapporganisationerna ska finnas med på ett tydligare sätt i
uppföljningen än tidigare. Det här kan ske i form av enkäter med
aktuella teman och årliga träffar. Även den enskilda personen med
funktionsnedsättning och dennes åsikter ska presenteras på ett mer
samlat och återkommande sätt.
För att strategin i sin helhet ska gå att följa är det också viktigt att
undersökningar som berör levnadsförhållanden analyseras för
personer med funktionsnedsättning jämfört med övrig befolkning. Det
är viktigt att den enskilda personen med funktionsnedsättning blir
hörd exempelvis genom paneler.
Metoder för att använda nätverk som en del i en uppföljning ska
utvecklas.
Konkreta förslag inom dessa områden presenteras sist i avsnittet.
Tillsammans bildar detta en sammanhållen struktur för uppföljning.
Intressenter av uppföljning
Precis som att uppföljningen innehåller olika delar så är olika
målgrupper intresserade av olika typer av material. I detta avsnitt
utgår vi från att regeringen, med departementen, alltid är en
målgrupp och även att de som är berörda av den specifika
uppföljningen också är intresserade av resultatet.
117

Myndigheter
De strategiska myndigheterna
Det är viktigt att kunna följa resultaten av de strategiska
myndigheternas arbete mot delmål och inriktningsmål för
funktionshinderspolitiken på flera nivåer. Detta eftersom arbetet
innehåller komplexa processer. För att på ett tydligare sätt knyta
denna uppföljning till FN:s konvention om rättigheter för personer
med funktionsnedsättning kan det vara en idé att titta på den modell
som tagits fram av FN:s högkommissariat för mänskliga rättigheter,
OHCHR. 17 I den delas resultat in i tre nivåer: strukturella, processoch
resultatindikatorer. Modellen kan inte kopieras rakt av, men kan
ändå vara vägledande.
Den strukturella nivån handlar om att lagar, förordningar och
föreskrifter ska vara utformade så att de gynnar en utveckling för att
nå inriktningsmålen. Uppmärksammar myndigheter hinder på denna
nivå behöver det komma till regeringens kännedom.
Processnivån handlar om de insatser som myndigheterna själva kan
initiera i form av satsningar, policydokument och att
verksamhetsintegrera frågan. Det här är ett steg på vägen mot att nå
de önskvärda delmålen, men kan vara ganska tidskrävande, men ändå
innefatta mycket arbete för myndigheten. Därför är det viktigt att
denna del av arbetet också uppmärksammas.
Resultatnivån handlar om vad som gjorts i relation till de faktiska
delmålen och hur resultaten uppfattas av användarna och personer
med funktionsnedsättning. Det här är en mycket viktig nivå att kunna
följa eftersom en policy om exempelvis tillgänglighetskrav i
upphandling inte i sig leder till att fler varor och tjänster faktiskt blir
tillgängliga i sig, utan först när den tillämpas fullt ut.
Rapporten
De strategiska myndigheterna skickar in en rapport om vad de gjort
för att uppnå delmålen under verksamhetsåret. Rapporten skickas till
Socialdepartementet senast den 31 mars. Rapporten ska vara i
elektroniskt format och kopia ska skickas till det departement som den
strategiska myndigheten ligger under samt till Handisam. Detta
uppdrag ska framgå på det sätt som regeringen anser är lämpligt. Det
är också viktigt att poängtera i uppdraget till myndigheterna att de
måste ta fram ”nollvärden”, alltså hur situationen är när arbetet med
strategin påbörjas, eller i närheten av denna tidpunkt. Det bör också
17 OHCHR 2008: Report on Indicators for Promoting and Monitoring the
Implementation of Human Rights, HRI/MC/2008/3
118

edan från början framgå att myndigheterna förväntas göra en mer
fördjupad uppföljning efter femårsperioden.
Det ska finnas krav på att myndigheterna redovisar både utfall och
analys i den årliga rapporten.
Om inte de strategiska myndigheterna får ett sådant uppdrag har inte
Handisam något mandat att kräva in uppgifter från myndigheterna.
Handisam kan i sådana fall bara förlita sig på de uppgifter som
rapporteras i de strategiska myndigheternas årsredovisningar. En
sådan rapportering kommer att bli knapphändig och långt ifrån
heltäckande.
Handisams lägesrapport
Handisam bearbetar de strategiska myndigheternas rapporter och
kompletterar med uppgifter från andra källor som visar på utveckling.
Det kan exempelvis vara från andra myndigheters årsredovisningar,
mätningar som har gjorts bland kommuner och landsting,
undersökningar om levnadsförhållanden och forskningsrapporter.
Handisam ska inom ramen för sitt uppdrag att bistå regeringen med
det underlag som behövs för att få till stånd en effektiv styrning av det
funktionshinderspolitiska arbetet och analysera lämpliga åtgärder.
Detta innebär bl.a. att Handisam utöver det underlag som de
strategiska myndigheterna tillhandahåller ska redovisa övergripande
utveckling och resultat inom funktionshinderspolitiken. Handisam ska
även se till att de områden som inte täcks upp i myndigheternas
rapportering bevakas och när så är lämpligt analyseras och redovisas.
Den årliga redovisningen ska anpassas till regeringens årliga
prioriteringar avseende funktionshinderspolitiken. Handisam kommer
även att fortsatt bistå de strategiska myndigheterna i deras arbete.
Att göra stickprov i myndigheters årsredovisningar kan också vara ett
sätt att kontrollera om funktionshinderperspektivet har fått
genomslag i verksamheten som helhet.
Om resultat från arbetet i kommuner och landsting ska finnas med
krävs det att det finns ett nära samarbete med Sveriges Kommuner
och Landsting samt deras medlemmar.
Handisams lägesrapport är klar 31 maj varje år. Den viktigaste
målgruppen är regeringskansliet, men rapporten ska även vara
användbar för myndigheter och andra berörda. Rapporten
sammanställer resultaten från myndigheterna och lyfter fram de
främsta. Det finns också en analys och förslag på fortsatt styrning.
119

Det kan bland annat vara antal kvinnor och män som får insatser
enligt LSS (lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) och
studenter på högskolor med kända funktionsnedsättningar.
Eventuellt presenteras de särskilt relevanta uppgifterna på ett enkelt
och tydligt sätt på Handisams webbplats.
Det är också möjligt att Handisam genomför fördjupade
undersökningar med fokus på områden och eller grupper av personer
med funktionsnedsättning, som inte blir belysta i den övergripande
uppföljningen.
Öppna jämförelser av tillgängligheten på myndigheter
Handisam genomför en årlig enkätundersökning till samtliga
myndigheter för att kunna följa hur myndigheterna arbetar med
efterlevnaden av förordning 2001:526. Resultaten presenteras i öppna
jämförelser på Handisams webbplats.
Förslaget är att mätningen genomförs i form av enkät till
myndigheterna på våren. Resultaten presenteras på sommaren. På så
sätt kan även resultat från denna undersökning bli inspel i
budgetarbetet. Det är också rimligt att anta att medier kan vara mer
intresserade av uppgifter från en sådan undersökning när det är
nyhetstorka. Om resultaten uppmärksammas i medierna kan de också
fungera mer pådrivande för myndigheterna.
Kommuner, landsting och regioner
Regeringen slår fast att den kommande strategin för
funktionshinderspolitiken ska få märkbara effekter för den enskilda
personen med funktionsnedsättning i vardagen. För att det ska bli
verklighet krävs att arbetet når ut i kommuner, landsting och
regioner, eftersom det är där individen verkar mest.
För att uppföljningen av vad som sker i kommuner, landsting och
regioner ska bli verklighet krävs det att de strategiska myndigheterna,
i den mån det är möjligt, följer resultaten även på lokal nivå. Det
behövs också ett starkt intresse från Sveriges Kommuner och
Landsting (SKL) att driva och själva följa upp frågor som rör
funktionshinderspolitiken.
Detta arbete har påbörjats i och med att SKL år 2008 och 2010 har
skickat ut enkäter till samtliga kommuner som berör
tillgänglighetsfrågor. SKL har även varit drivande i arbetet med de så
kallade ”spindlarna”, en metodik för öppna jämförelser av så kallade
enkelt avhjälpta hinder i kommunerna. Metoden togs fram i samarbete
mellan Västra Götalandsregionen, SKL och Handisam, med stöd av
Boverket. Mätningar har nu genomförts i flertalet av landets
120

kommuner och förhoppningen är att dessa resultat presenteras
kommunvis på SKL:s webbplats.
Därefter bör mätningarna vidareutvecklas och presenteras som öppna
jämförelser samt upprepas på ett systematiskt sätt. Som stöd i arbetet
med att ta fram ”spindlarna” har kommunerna även erbjudit ett
ekonomiskt stöd som kunnat användas till expertstöd från en
tillgänglighetskonsult eller motsvarande. Stödet har endast tilldelats
strategiskt utvalda kommuner (färre än 30 000 invånare) och varit
förhållandevis begränsat, 20 000 kronor per kommun.
Pengarna bedöms ha haft stor betydelse för att sätta igång arbetet.
Genom ett ganska begränsat statligt stöd har på så sätt merparten av
landets kommuner intensifierat sitt tillgänglighetsarbete, ökat
kompetensen inom området och en god nationell överblick har skapats.
Under hösten 2010 kommer Socialstyrelsen, i samarbete med SKL,
presentera öppna jämförelser av stöd till personer med
funktionsnedsättning. Det här är också viktiga uppgifter för en
framtida uppföljning av funktionshinderspolitiken.
Den rapport och modell för MR-indikatorer på kommunal nivå 18 som
Nationella nätverket för mångfald och mänskliga rättigheter precis
har tagit fram tillsammans med SKL och
Diskrimineringsombudsmannen kan vara en bra modell även för att
följa upp funktionshinderspolitiken.
Den framtida uppföljningen av funktionshinderspolitiken skulle kunna
bestå av ovan nämnda förslag men även andra enkäter, rapporter, vad
som skrivs på webbplatser och öppna jämförelser. Mot bakgrund av
utfallet av satsningarna på expertstöd i arbetet med ”spindlarna” bör
även vikten av att kunna tillskjuta ekonomiska resurser för
strategiska satsningar understrykas.
Det finns många som arbetar i kommuner, landsting och regioner som
har hög kompetens om vad som hindrar och främjar delaktighet för
personer med funktionsnedsättning. Det är viktigt att på ett nationellt
plan ta del av denna kunskap på ett bättre sätt än i dag. Metoder för
att använda denna kunskap i högre utsträckning kan vara träffar med
yrkesgrupper eller nätverk där dessa frågor lyfts och diskuteras.
Träffarna kan vara enstaka tillfällen eller att samma grupp träffas vid
flera tillfällen. Dessa möten gynnar också erfarenhetsutbytet mellan
olika verksamheter över landet. Träffarna kan mynna ut i att problem
18 Sveriges kommuner och landsting (2010). Indikatorer för mänskliga rätigheter -
Modell för systematiskt arbete på kommunal nivå
121

och lösningar inom olika områden lyfts till regeringen och berörda
myndigheter. Se även avsnittet Nätverk som metod för uppföljning.
Handikapporganisationernas delaktighet
Enligt FN-konventionen om rättigheter för personer med
funktionsnedsättning ska de organisationer som företräder personer
med funktionsnedsättning (handikapporganisationer) involveras i allt
arbete som berör dem. Uppföljningen av strategin för
funktionshinderspolitiken är definitivt ett sådant område.
Handisam bidrar till att handikapporganisationerna finns med i
uppföljningen genom att varje år genomföra en enkätundersökning till
samtliga statsbidragsberättigade handikapporganisationer. Ett
exempel på ett sådant upplägg redovisas i detta underlag under
avsnitt sex och bilaga 5. Syftet med enkäten är att på ett mer
strukturerat sätt sammanställa handikapporganisationernas åsikter
om arbetet med strategin och inriktningsmålen.
På så sätt får också regeringen en bredare bild av vad enskilda
organisationer tycker inom de olika områdena samt var många eller
alla organisationer tycker lika. Regeringen kan också få konkreta
förslag på lösningar på problem och uppmärksammas på vilka hinder
som är de största enligt organisationerna.
Även myndigheter och handikapporganisationerna själva kan ha nytta
av sammanställningen i sitt arbete med samråd och andra frågor.
En annan möjlighet är att enkätsvaren används som underlag till
remissvar eller när regeringen eller Handisam vill beskriva konkreta
exempel.
Eventuellt kan enkäten kompletteras med att en fördjupande temadag
genomförs tillsammans med handikapporganisationerna varje år.
Handisam tolkar det som att handikapporganisationerna är positiva
till möjligheten att få svara på enkäter i relevanta frågor. Svarstiden
måste dock vara allra minst sex veckor, för att förankring i
organisationerna ska kunna göras. Det ska även finnas en möjlighet
att välja om svaren från en enskild organisation ska vara offentliga
eller bara arbetas in i en sammanfattning som görs av Handisam.
Forum för ungdomshandikapporganisationer
För ungdomar kan fem år spela en avgörande betydelse för
utvecklingen i deras liv. I många fall har dessa fem år större betydelse
än för vuxna. Det är dessa år som kan lägga grunden till om ungdomar
blir delaktiga i samhället eller hamnar i utanförskap. Regeringen är
mån om att strategin ska få betydelse för den enskilda individen. För
att detta ska bli verklighet anser Handisam att ett särskilt fokus ska
122

iktas på att fånga upp synpunkter och förslag från ungdomar med
funktionsnedsättning. Om fler ungdomar med funktionsnedsättning
får möjligheten att bli delaktiga i samhället byggs grunden även för
långsiktiga förbättringar av villkoren för personer med
funktionsnedsättning.
Handisam föreslår att Handisam, eventuellt tillsammans med
ansvariga på socialdepartementet, träffar representanter från
ungdomshandikapporganisationer på ett framåtsyftande möte per år
under strategins genomförande. Handisam förordar även att det sker
ett gemensamt arbete för att dessa organisationers synpunkter ska bli
hörda och beaktade i större utsträckning än tidigare.
År 2010 fick elva ungdomshandikapporganisationer strukturellt eller
särskilt bidrag från Ungdomsstyrelsen. 19 Dessa organisationer plus två
till ingår i ett löst format nätverk kallat ”Unga för tillgänglighet”.
Handisam föreslår att det är organisationerna som ingår i ”Unga för
tillgänglighet” som bjuds in till ett årligt möte kopplat till uppföljning
av strategin.
Den enskildes uppfattning
Regeringens ambition är att de insatser som görs under de kommande
fem åren och som är kopplade till funktionshinderspolitiken ska ge
positiva effekter för den enskilda individen med funktionsnedsättning.
För att detta ska bli verklighet behöver de insatser som myndigheterna
och andra aktörer genomför kompletteras med vad den enskilde tycker
är viktigt och vilka förändringar personen noterar i sin omgivning och
vardag.
Det innebär att det också blir viktigare att kunna följa vad den
enskilda personen med funktionsnedsättning tycker i långsiktiga, men
även dagsaktuella frågor.
En möjlighet för att realisera detta kan vara att någon ges i uppdrag
att skapa en panel av ett representativt urval av män och kvinnor med
funktionsnedsättning som har geografisk spridning över landet. Om
det är möjligt ska panelen även beakta andra aspekter som till
exempel föreningsaktiv eller inte och personer som är födda utomlands
såväl som i Sverige. Den här panelen skulle kunna följas under
perioden för strategin och få svara på återkommande webbenkäter.
19 Ungdomsstyrelsen (2010), Bidrag till ungdomsorganisationer.
123

Uppbyggnaden av en sådan panel kräver både resurser och tid och den
kommer inte att vara representativ under uppbyggnadsfasen.
Med panelen som bas skulle det eventuellt gå att få fram en grupp av
intresserade som vid något tillfälle träffas för mer djupgående
diskussioner.
Om en panel byggs upp är det möjligt att andra intressenter använder
sig av, och betalar för, att genomföra undersökningar i hela eller delar
av panelen av personer med funktionsnedsättning.
Skillnader i svar mellan kvinnor och män med funktionsnedsättning
kan följas i svaren från panelen, detta är en förutsättning eftersom
Handisam särskilt ska lyfta sådana skillnader.
Ett perspektiv som inte kan beaktas i denna panel, men som
Handisam, och andra myndigheter behöver förhålla sig till är
barnperspektivet.
I dag saknas det bra statistik om villkoren för barn med
funktionsnedsättning jämfört med övriga flickor och pojkar över 18 år.
För att komplettera den knapphändiga statistiken med kvalitativa
uppgifter kan ett alternativ vara att få fram en grupp av barn med
funktionsnedsättningar och be dem berätta om olika situationer. De
här berättelserna skulle kunna användas för att exemplifiera var
hindren kan uppstå för barn med funktionsnedsättning och visa på var
fördjupade undersökningar kan behöva göras.
Gruppen av barn med funktionsnedsättningar skulle ha jämn
könsfördelning och bestå av flickor och pojkar med olika
funktionsnedsättningar och eventuellt något olika åldrar. Ett förslag
är att samma barngrupp följs under hela perioden för strategin. Även
här kan det under olika år fokusera på olika frågor.
Det behövs god kompetens, och medför ett stort ansvar, att jobba med
barn på detta sätt.
Statistik från ULF-undersökning
En förutsättning för att på ett konkret sätt urskilja effekter av en
strategi är att kunna följa olika aspekter av delaktighet för personer
med funktionsnedsättning jämfört med övrig befolkning. För att
urskilja personer med funktionsnedsättningar i undersökningar krävs
tillräkligt stora urval. Inom många områden genomförs relevanta
undersökningar där urvalen är för små.
En grundläggande undersökning för att följa strategins effekter är
Statistiska centralbyråns (SCB:s) undersökningar av
levnadsförhållanden (ULF). SCB har under året levererat resultat
utifrån ett antal frågeställningar där de redovisat jämförelser i
124

delaktighet mellan personer med och utan funktionsnedsättningar.
Detta arbete bör utvecklas och tjäna som en återkommande källa för
att följa politikens utveckling.
Nationella folkhälsoenkäten
Ytterligare en viktig källa för att kunna följa strategins effekter är den
nationella folkhälsoenkäten som årligen genomförs av Statens
folkhälsoinstitut (FHI). FHI föreslår att en grundläggande
nulägesbeskrivning genomförs under 2011 för att sedan åter
genomföras 2015. Här kan bestämningsfaktorer såsom självupplevd
hälsa och ekonomiska villkor följas och jämföras med övriga
befolkningen. Det är viktigt att dessa uppföljningar görs, inte bara för
uppföljningen av folkhälsopolitikens inriktningsmål utan för hela
strategin för funktionshinderspolitiken.
Statistik om barn med funktionsnedsättning
Det pågår flera uppdrag med att förbättra statistiken, och därmed
kunskapen, om barn med funktionsnedsättning. Statens
folkhälsoinstitut kommer i början av 2011 presentera en rapport om
skolelevers psykiska hälsa. I den rapporten kommer det att finnas ett
avsnitt som fokuserar på situationen för elever med
funktionsnedsättning jämfört med övriga elever.
SCB har ett uppdrag att se över statistiken för barn med
funktionsnedsättning tillsammans med berörda myndigheter. Båda
dessa uppdrag kommer underlätta möjligheterna att följa upp och
utvärdera funktionshinderspolitiken ur ett barnperspektiv.
Eurostat och undersökningar om personer med
funktionsnedsättning
Sverige bör bevaka och delta i det europeiska arbete som pågår för att
utveckla statistik och undersökningar som rör personer med
funktionsnedsättning. Genom att finnas med i utvecklingsarbetet kan
Sverige bidra med att delaktighet beaktas och på så sätt påverka att
det tänkandet får genomslag även inom EU. Det bör finnas ett allt
större intresse för ett delaktighetsperspektiv då allt fler länder
ratificerar FN:s konvention om rättigheter för personer med
funktionsnedsättning.
Exempelvis pågår ett arbete med att utarbeta grundläggande
dokument såsom frågeformulär och förteckning över variabler för
ESHSI (Europeiska undersökningen om hälsa och social
integration). Det finns medel avsatta för medlemsländer att söka för
att finansiera genomförandet av undersökningen.
125

Andra metoder för uppföljning
Uppföljning av e-tillgängligheten
Parallellt med uppdraget att ta fram ett underlag till en strategi för
funktionshinderspolitiken 2011-2015, har Handisam också fått i
uppdrag från Näringsdepartementet att lämna förslag på en framtida
struktur för uppföljning av e-tillgänglighet 20 ]. Uppdragen ska
rapporteras samtidigt och har tydliga beröringspunkter i att skapa nya
system och mätbara mål för uppföljningen av utvecklingen i ett
samhälle där alla kan delta jämlikt oavsett funktionsförmåga.
Handisam anser att uppföljning av e-tillgänglighet är en självklar del
av utvecklingen av samhället i allmänhet och informationssamhället i
synnerhet. Strategin för funktionshinderspolitiken bör därför integrera
det fortsatta utformandet av ett uppföljningssystem för tillgängliga e-
tjänster och Handisam pekar på vikten av att uppföljning av e-
tillgänglighet synkroniseras mellan funktionshinderspolitiken och
utvecklingen av IT-politiken i den nationella digitala agendan som
presenteras under 2011.
Uppföljning av projektet Hjärnkoll
En viktig del i utvärderingen av projektet Hjärnkoll är årligen
återkommande befolkningsundersökningar. Syftet med studierna är
undersöka om kampanjen förändrar attityder, kunskap och beteende
hos allmänheten i enlighet med Hjärnkolls mål.
Befolkningsundersökningen bygger på tre utprovade skalor designade
för att mäta attityder, kunskap respektive beteende hos ett
representativt urval hos befolkningen.
Medias rapportering av kampanjen Hjärnkoll undersöks varje månad
under hela kampanjtiden. Syftet med uppföljningen är att få en bild av
hur personer med egen erfarenhet beskrivs i media. Även hur vården
beskrivs och arbetslivet beskrivs i relation till psykisk sjukdom och
funktionsnedsättning. Ett av kampanjen Hjärnkolls mål är att öka
antalet nyhetsinslag, reportage etc. där personer med egen erfarenhet
av psykisk sjukdom och psykisk funktionsnedsättning berättar.
Mediaanalysen ger ett underlag för att se hur detta lyckas.
För att få en bild om kampanjen Hjärnkoll påverkar upplevelser av
diskriminering bland personer med egen erfarenhet av psykisk
sjukdom och funktionsnedsättning genomförs en intervjustudie.
20 Näringsdepartementet, Uppdrag avseende e-tillgänglighet, regeringsbeslut 2010-09-09,
N2010/5802/ITP
126

Utvärderingen av kampanjen Hjärnkoll har designats för att möjligöra
jämförelser med arbetet i andra länder. Syftet är att stimulera
forskning inom området och bidra till en ökad kunskap om vad som
har effekt respektive inte har effekt i arbetet med att minska stigma
till psykisk sjukdom.
Dessa utvärderingar och uppföljningar kan komma in i uppföljningen
av strategin. Metoderna kan även användas som modell för annan
uppföljning inom funktionshinderspolitiken.
Nätverk som metod för uppföljning
Handisam samordnar flera nätverk inom olika områden som berör
strategin. Detta arbete kommer att utvecklas ytterligare och en del i
att lägga mer vikt vid nätverkens och dess medlemmars arbete är att
deras åsikter och erfarenheter får betydelse i kopplingen till
funktionshinderspolitiken.
Handisams idé är att nätverken har i uppdrag att lyfta fram både det
som fungerar bra och det som fungerar mindre bra inom deras område
och även ges möjlighet att lämna förslag på insatser som skulle kunna
förbättra delaktigheten för personer med funktionsnedsättning.
Förslag inom uppföljningsområdet
Handisam föreslår att
de strategiska myndigheterna rapporterar in till
Socialdepartementet, med elektroniska kopior till ansvarigt
departement och Handisam den 31 mars varje år. Rapporten ska
innehålla redovisning av vad som åstadkommits och analys.
Handisam lämnar en lägesrapport till regeringen den 31 maj
varje år. Rapporten innehåller en sammanställning av
myndigheternas arbete och andra relevanta uppgifter från
myndigheter och andra relevanta aktörer vilka har framkommit
under året.
Handisam presenterar öppna jämförelser av myndigheternas
tillgänglighet på sommaren varje år.
uppföljningen av vilka insatser som görs, och hur det ser ut, i
kommuner, landsting och regioner utvecklas med tillsammans
med strategiska myndigheter och SKL.
regeringen, i samråd med strategiska myndigheter och SKL,
överväger ekonomiska incitament för strategiska satsningar i
kommuner, landsting och regioner.
127

Handisam genomför en enkät till handikapporganisationer som
är berättigade till statsbidrag varje år och att Handisam
sammanställer resultaten.
metoder, som exempelvis en panel, för att samla in åsikter från
den enskilde individen med funktionsnedsättning utvecklas.
Sverige aktivt följer och deltar i arbetet med utvecklingen av
undersökningar som rör personer med funktionsnedsättning på
europeisk nivå.
initiativ tas för att samordna utvecklingen av system för
uppföljning av e-tillgänglighet inom funktionshinders- och ITpolitiken.
metoder för att använda nätverk som en del i uppföljningen av
strategin utvecklas.
128

9. Övriga förslag
Sammanfattning
Handisam har under genomförandet av uppdraget identifierat ett
antal områden där en övergripande utveckling är viktig för att få ett
ökat genomslag i det framtida funktionshinderspolitiska arbetet och
som bör uppmärksammas i den nya funktionshinderspolitiska
strategin. Dessa områden är:
tillgänglighet som villkor för medelstilldelning
offentlig upphandling och forskning
förbättrad kunskap i högskoleutbildningar
Kopplat till genomförandet av strategin finns också delar av
Handisams verksamhet där en utveckling ses som viktig för att ge
effekt åt genomförandet av strategin:
fortsatt utveckling av stödet till de strategiska myndigheterna
utveckling av riktlinjerna för tillgänglighet
initiera, leda och samordna olika nätverk
Tillgänglighet som villkor för medelstilldelning
Ett sätt för att uppnå bättre tillgänglighet är att ställa krav vid
fördelning av offentliga medel. Handisam anser att möjligheten att
koppla tillgänglighetskrav till offentliga medel bör utnyttjas i ökad
utsträckning. Kostnaderna för att få med ett tillgänglighetstänkande
redan från början när verksamheter ska utvecklas eller förändras blir
betydligt mindre än om tillgänglighetsfrågorna aktualiseras i senare
skeden. Inom EU finns exempelvis en generell regel vid fördelning av
medel från strukturfonderna. Där framgår att i synnerhet
tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning är ett av de
kriterier som ska uppfyllas vid utformningen av de insatser som
samfinansieras av fonderna och som ska beaktas under
genomförandets olika faser. 21
Flera av de strategiska myndigheterna har presenterat förslag där
tillgänglighet kopplas till fördelning av medel. Tydligast är det på
kulturområdet där Kulturrådet och Riksantikvarieämbetet har tagit
fram delmål till inriktningsmålet. ”Funktionshinderperspektivet ska
vara integrerat i den ordinarie bidragsgivningen inom kulturområdet
och idrottsområdet.” Kulturrådet som under flera år haft särskilda
medel att fördela till tillgänglighetsprojekt, har konstaterat att dessa
21 Direktiv 2006/1083/EG.
129

satsningar har svårt att få varaktiga effekter när projekttiden är slut.
Istället har medlen införlivats med andra regionala bidrag i syfte att
bättre integreras i linjeverksamhet. Detta förfarande ställer å andra
sidan större krav på uppföljningen av hur det statliga stödet påverkat
tillgänglighetsarbetet.
Kulturrådet visar i samtliga sina förslag till delmål, mest tydligt i
delmål 1, 2, 3 och 6, hur tillgänglighet, med angivande av konkreta
ambitionsnivåer, kan kopplas till fördelningen och uppföljningen av
statsbidrag. Kulturrådets delmål kan tjäna som förebild för andra
myndigheter som fördelar statsbidrag. Att knyta krav på tillgänglighet
till fördelningen av offentliga medel skulle vara ett sätt att fortsätta på
den väg som EU redan slagit in på.
Sammantaget kan konstateras att för att det ska bli effektivt att ställa
krav på tillgänglighet kopplad till användning av offentliga medel
behövs det stöd och utveckling. EU-kravet i strukturfonderna
understöds i Sverige av projektet ”Processtöd Tillgänglighet”, som
genomförs av Handisam och Handikappförbunden och finansieras av
Europeiska socialfonden.
Detta stöd har visat sig vara av fundamental betydelse för att
tillgänglighetsbegreppet ska ges en begriplig, hanterbar och
meningsfull innebörd. Det mest angelägna behovet för att komma
vidare i denna fråga är att det snarast görs en översyn och
kartläggning över vilka statliga medel som skulle vara möjliga och
relevanta att knyta ett krav på tillgänglighet till, samt på vilket sätt
detta skulle kunna utformas.
Offentlig upphandling
Offentlig upphandling har länge lyfts fram som ett möjligt område för
att påskynda utvecklingen mot bättre tillgänglighet. I
upphandlingslagarna anges att det bör ställas krav på tillgänglighet
för personer med funktionsnedsättning eller utformning med tanke på
samtliga användares behov. Möjligheten utnyttjas inte fullt ut. Mer
stöd i verksamheterna behövs.
Flera av myndigheterna har i sina redovisningar av delmål uppgett att
de avser att arbeta specifikt med upphandling. Kammarkollegiet och
Arbetsförmedlingen har presenterat särskilda delmål kring
upphandling. Kammarkollegiet vill utveckla ett system med
upphandlingskrav för användbarhet och tillgänglighet jämförbart med
det som idag finns på miljöområdet. Arbetsförmedlingens delmål
handlar om att de vid upphandling av arbetsmarknadspolitisk
verksamhet alltid ska ha med tillgänglighetsfrågorna och att dessa ska
finnas beskrivna i både förfrågningsunderlag och avtal.
Rikspolisstyrelsen beskriver under sitt delmål kring utveckling av
polisens webbplats och telefoni att de avser att harmonisera sina
130

föreskrifter om upphandling och inköp utifrån lagens krav vad gäller
tillgänglighet.
I EU pågår arbete i syfte att underlätta offentlig upphandling av
tillgängliga miljöer, system, varor och tjänster. Två
standardiseringsprojekt är igång. Ett inom IT-området och ett inom
byggd miljö. Det går ut på att kartlägga vilka standarder som finns och
hur man säkrar att leverantörerna lever upp till de ställda
tillgänglighetskraven. Nya EU standarder ska tas fram och IT-verktyg
ska utvecklas som stöd.
EU arbetar också inom området för socialt ansvarstagande med att
bygga ut policyn för vad de fritt översatt kallar socialt ansvarstagande
i offentlig upphandling. 22 . Det pågår arbete med att ta fram en guide
inom området. Att ha med Design för alla och tillgänglighet i
övervägandena är en del i arbetet.
Den statliga myndighetsstrukturen inom upphandlingsområdet är
under utveckling. Från årsskiftet kommer Kammarkollegiet få en ny
roll som ensam ansvarig för de statliga ramavtalen,
inköpssamordningen och för upphandlingsstöd till hela det offentliga
området. Utvecklingen skapar en god grund för utveckling av nya stöd.
Kammarkollegiet anför i redovisningen av delmålen att
tillgänglighetskrav bör tillgodoses efter samma principer som
miljökrav, säkerhetskrav och liknande horisontella aspekter. De anför
också att en tänkbar åtgärd inom IT-området är att utveckla
Statskontorets tidigare vägledning ”Avropa användbart!” om avrop
från ramavtal, till att också omfatta det bredare perspektivet att både
upphandla och avropa användbart.
Initiera forskning med fokus på
miljön/funktionshinder
Konventionen pekar inom forskningsområdet ut att främja en bättre
användbarhet och tillgänglighet för alla oavsett funktionsförmåga. Det
gäller samhällets alla delar och allt som utformas av människor för
människor, innefattande byggd miljö, transporter och varor samt
tjänster inklusive IT och hjälpmedel. Handisam har inom ramen för
uppdrag från Näringsdepartementet om e-Inkludering i rapporten
”Rätt från början – underlag till handlingsplan för e-inkludering”
uppmärksammat att det saknas idag en samlad bild av vilken
forskning och utveckling som pågår och vilken producerad kunskap
som tagits fram som skulle kunna användas för att minska
exkluderingen inom IT-området. Vinnova har en viktig roll som
22 Socially responsible public procurement (SRPP)
131

samordnande aktör i förhållande till vad som sker inom EU och vad
som sker i Sverige. Det finns även utvecklingsprojekt inom området på
PTS och på Hjälpmedelsinstitutet. Rapporten ”Rätt från början” bereds
fortfarande och är ett underlag i det pågående arbetet med att ta fram
en nationell digital agenda.
Av FAS-redovisning 23 över forskning inom området för funktionshinder
och handikapp framgår att det är andra frågor än tillgänglighet som
prioriteras. Av projekten som redovisas är det endast en marginell del
som direkt anknyter till tillgänglighet på det sätt som konventionen
föreskriver.
Användbarhet och tillgänglighet för alla oavsett funktionsförmåga har
ett bredare anslag än den traditionella forskningen inom området för
funktionshinder. Det kan gälla hur nya innovationer kan stödjas,
samhällsekonomiska nyttoanalyser, tekniska överväganden inom bygg,
transport och IT-området eller hur tillgänglighet kan skapa fler
arbetstillfällen och bättre kvalitet i utbildning.
Handisam anser att eftersom konventionen lyfter fram behovet av en
ökad kunskap inom tillgänglighetsområdet, är det angeläget att en
utveckling för ökad kunskapsproduktion främjas inom området.
Förbättrad kunskap i högskoleutbildningar
Det finns ett stort behov av ökad kunskap för att öka takten mot de
funktionshinderspolitiska målen. Yrkesgrupper inom design,
arkitektur, utbildning, teknik, kulturarv och IT bör ha kunskap om
användbarhet och tillgänglighet i sitt arbete. Även yrkesgrupper som
ger stöd till personer med funktionsnedsättning behöver kunskap om
olika funktionsnedsättningar och syftet med stöden.
Därför är viktigt att det i relevanta högskoleutbildningar ges
grundläggande kunskaper i funktionshinderskunskap och det som är
av betydelse för utvecklingen inom funktionshindersområdet. Flera av
de strategiska myndigheterna har lyft detta kunskapsbehov i sina
redovisningar till regeringen. Boverket skriver om behovet av att föra
en dialog med utbildningsväsendet för att säkerhetsställa att frågor om
tillgänglighet och användbarhet får plats i de utbildningar som har
betydelse för den byggda miljön och ser bland annat
arkitektutbildningen som en viktig utbildning att prioritera.
Riksantikvarieämbetet anger som ett av sina delmål att myndigheten
ska verka för att utbildningar inom verksamhetsområdet också
innehåller kurser som ger en integrerad kompetens om
23 FAS (2010) Redovisning av FAS samordningsansvar för år 2009. Stöd till forskning
inom FAS samordningsområde Funktionshinder och handikapp 2009, s.16-18
132

tillgänglighetsfrågor. Rikspolisstyrelsen pekar i sin redovisning på att
utbildningsmoment kring förutsättningar och behov hos personer med
funktionsnedsättningar bör ingå i grundutbildningen för poliser och
även i vissa vidareutbildningar av poliser.
Flera av handikapporganisationerna ser också detta som ett prioriterat
område för den nya strategin. Där ser man bland annat stora risker
med den bristande kunskap som de anser finns hos många som
handlägger olika stödinsatser, vilket leder till att många inte får rätt
stöd i dag. Ett annat område som lyfts av handikapporganisationerna
är lärarutbildningen där man också ser ett stort behov att få in denna
kunskap i grundutbildningen. Det handlar dels om att få kunskap om
konsekvenserna av olika funktionsnedsättningar dels om bemötande
av elever med funktionsnedsättningar och deras föräldrar.
För att på sikt öka kunskapen bland de yrkesgrupper som kommer att
ha en betydelsefull roll i genomförandet av den nya
funktionshinderspolitiken är det viktigt att se över vilka utbildningar
som är relevanta och vilken utbildning som ges i dag och hur den kan
förbättras mot bakgrund av den nya politiken.
Stöd till strategiska myndigheter
Utifrån de strategiska myndigheternas fortsatta roll i genomförandet
av den nya handikappolitiken är det viktigt att Handisam i sin
samordnande roll även i fortsättningen ger särskilt stöd till dem.
Handisams inriktning är att utgå ifrån den kompetens och det behov
som myndigheterna har
Ett stöd till de strategiska myndigheterna, som Handisam avser att
utveckla, är det så kallade kontaktmannaskap som vi tidigare har
använt oss av i vårt arbete med de tidigare sektorsmyndigheterna
Kontaktmannaskapet innebär att varje myndighet har en särskild
kontaktperson på Handisam som får ett särskilt ansvar för att stödja
och följa myndigheten och dess arbete inom ramen för
funktionshinderspolitiken. Syftet med detta är att Handisam på ett
mer effektivt sätt ska kunna vara samordnande, och stödjande
gentemot de myndigheter som kommer att få en särskild roll i
genomförandet av den nya funktionshinderspolitiken.
De strategiska myndigheterna har, i samband med de möten som
Handisam arrangerat under framtagandet av delmålen, uttryckt behov
av särskilt stöd i att förankra och utveckla
funktionshindersperspektivet inom den egna myndigheten. Vidare har
myndigheterna efterfrågat stöd i att bättre genomföra och utveckla
samråd med handikapprörelsen och de ser också vikten av
gemensamma forum där alla eller några av de strategiska
myndigheterna kan byta erfarenheter. Flera av myndigheterna har
också varit tydliga med att det fokus som hittills har varit på den
133

fysiska tillgängligheten inte är bra. Tillgänglighet handlar om många
fler områden och dessa behöver få en tydligare plats i den kommande
funktionshinderspolitiken. I samtliga förslag ser myndigheterna gärna
Handisam som samordnare och arrangör.
Utveckla riktlinjerna
De statliga myndigheterna ska, i enlighet med regeringens
förordning 24 , vara ett föredöme i utvecklingen av tillgänglighet.
Handisam ger stöd i form av riktlinjer som beskriver vad arbetet
omfattar och hur det ska genomföras. Flera av de strategiska
myndigheterna lyfter fram förbättringsåtgärder som omfattas av
riktlinjerna. Fördelarna med riktlinjerna är att krav på tillgänglighet i
verksamheten finns samlade på ett ställe. Riktlinjerna kan också ses
som en åtgärd i syfte att genomföra konventionen och stärka arbetet
med genomförandet av strategin.
Handisam avser att revidera riktlinjerna. Ett skäl är att de
utvecklades innan konventionen ratificerades. Ett annat skäl är att
utvecklingen har gjort att ordning och struktur kan förbättras.
Ytterligare skäl är den nya utvecklingen inom socialt ansvarstagande
och utvecklingen inom offentlig upphandling. Det kan också behöva
tillföras eller dras ifrån nya områden och/eller riktlinjer.
Initiera, leda och samordna nätverk
Nätverksarbetet ska syfta till att ge olika myndigheter och aktörer nya
perspektiv på de insatser som görs. Tillsammans utifrån ett
gemensamt perspektiv på utanförskap och funktionshinder kan en
gemensam vision formuleras. Genom att identifiera och samordna
insatser undviks att helhetssynen och effekterna på individnivå
missriktas.
Genom att skapa nätverk mellan myndigheter och organisationer inom
olika prioriterade områden kan insatserna samordnas så att de stödjer
varandra och får effekt för individen.
Nätverk, som formaliseras, ska garantera att information och kunskap
som delas i nätverket sprids vidare utanför nätverket via de
kommunikationskanaler som deltagare i nätverket har. Slutligen bör
nätverk som skapas inom den funktionshinderspolitiska strategin
samla identifierade hinder och goda förutsättningar för
delaktighet samt återföra dessa till regeringen systematiskt.
24 Förordning 2001:526 om de statliga myndigheternas ansvar för genomförandet av
handikappolitiken.
134

Övriga förslag samlat
Handisam föreslår att:
det görs en översyn, och kartläggning, över till vilka delar av den
statliga medelstilldelningen som skulle vara möjligt och relevant
att knyta ett krav på tillgänglighet till, samt på vilket sätt detta
skulle kunna utformas.
ett uppdrag ges till Kammarkollegiet att inom ramen för
upphandlingsstödet, i samverkan med Konkurrensverket och
Handisam, ta fram en vägledning för att upphandla och avropa
användbart och tillgängligt för alla oavsett funktionsförmåga.
Handisam i samråd med relevanta strategiska myndigheterna tar
fram ett förslag på vilka högskoleutbildningar som
funktionhinderskunskap bör ingå i som en viktig del i
grundutbildningen.
det i strategin tas initiativ för att stärka forskningen inom området
för tillgänglighet och användbarhet för alla oavsett
funktionsförmåga.
135

10. Avslutning
Arbetet med det här uppdraget har bidragit till att ge ökade
förutsättningar för att få en nationell strategi med en förankrad
struktur, tydliga roller i genomförandet och konkreta och mätbara mål.
Detta ökar möjligheten att genomförandet av strategin under de
kommande fem åren ska leda till konkreta resultat.
Förankringen har skett på ett tydligare sätt inom regeringskansliet,
inom de berörda myndigheterna men även mellan organisationer.
Handikapporganisationernas synpunkter har samlats in på ett mer
strukturerat sätt än tidigare. Även relationen mellan svensk
funktionshinderspolitik och internationellt arbete på området har
klargjorts tydligare. Systemet för uppföljning är uppritat.
Handisam har provat nya arbetsformer och har många idéer på hur
den egna myndighetens verksamhet kan utvecklas. Om alla aktörer
bygger vidare på denna grund så har det stora möjligheter att leda till
förbättringar för den enskilde personen med funktionsnedsättning de
kommande fem åren.
Underlaget lämnas nu över till Socialdepartementet. Mycket arbetet
återstår för att den stabila grunden ska utvecklas till ett fullt ut
tillgängligt samhälle, men med den här strategin tror Handisam att
det kan bli så mycket bättre.
Handisam vill också tacka alla som har lagt ner tid och arbete för att
bidra till att underlaget är vad det är.
136

Referenser
Direktiv 2006/1083/EG. EG-direktiv från EU-kommissionen av den 11
juli 2006 om allmänna bestämmelser för Europeiska regionala
utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden (PDF-dokument). Hämtat
från http://eur-lex.europa.eu/. Hämtat under fjärde kvartalen 2010
Erlandsson S (2009) Betydelser av kön och etnicitet i äldre- och
handikappolitik. I: Gunnarsson E & Szebehely M, red. Genus i
omsorgens vardag. Stockholm: Gothia
FAS (2010) Redovisning av FAS samordningsansvar för år 2009
http://www.fas.se/upload/dokument/omfas/samordning/samordningsrap
port_%202009.pdf. (pdf-dokument). Hämtad fjärde kvartalet 2010.
Näringsdepartementet, Uppdrag avseende e-tillgänglighet,
regeringsbeslut 2010-09-09, N2010/5802/ITP
OHCHR 2008: Report on Indicators for Promoting and Monitoring the
Implementation of Human Rights, HRI/MC/2008/3
Riksdagen, Förordning (2007:1134) med instruktion för Myndigheten
för handikappolitisk samordning.
Riksdagen, Förordning (2001:526) om de statliga myndigheternas
ansvar för genomförandet av handikappolitiken.
Socialdepartementet, FN:s konvention om rättigheter för personer med
funktionsnedsättning, Ds 2008:23
Socialdepartementet, Uppföljning av den nationella handlingsplanen
för handikappolitiken och grunden för en strategi framåt, skrivelse
2009/10:166
Socialstyrelsen,
http://app.socialstyrelsen.se/termbank/QuickSearchBrowse.aspx.
Hämtad fjärde kvartalet 2010. Socialstyrelsens termbank
Sveriges kommuner och landsting (2010). Indikatorer för mänskliga
rätigheter - Modell för systematiskt arbete på kommunal nivå
Ungdomsstyrelsen (2010), Bidrag till ungdomsorganisationer
http://www.ungdomsstyrelsen.se/ad2/user_documents/ungdomsorganis
ationer_2010.pdf (PDF-dokument). Hämtat fjärde kvartalet 2010.
137

138

139

Underlag till strategi för funktionshinderspolitiken
Detta är Handisams svar på regeringsuppdraget att ta fram förslag på delmål och en struktur
för uppföljning inför en ny funktionshinderspolitisk strategi.
Handisam har i detta underlag sammanställt förslag på delmål och uppföljning från
17 strategiska myndigheter. I underlaget presenteras också ett system för att samlat och
löpande följa arbetet mot de funktionshinderspolitiska målen.
I genomförandet av uppdraget har Handisam samlat in synpunkter från ett urval av
handikapporganisationer, myndigheter och berörda aktörer i samhället.
Handisam
Arenavägen 63
121 77 Johanneshov
E-post info@handisam.se
Telefon 08-600 84 00
Fax 08-600 84 99
Handisam Serie A 2010:10