SvD-bilagan - Pdf - Handisam

A N N O N S D E N N A T E M A T I D N I N G Ä R U T G I V E N A V H A N D I S A M I S A M A R B E T E M E D M A N D E R L E Y M E D I A A N N O N S 

Tillgänglighet 

i arbetslivet 

Distribueras med 

Svenska Dagbladet 

den 19 december 2010 

F o T o : H u g o g L e n D i n n i n g 

Processtöd 


– kostnadsfria råd om hur ert projekt 

blir tillgängligt 

Sidorna 3 och 4 

Tillgänglig 

arbetsplats 

– samhällets ansvar, inte individens 

Sidorna 6-7 

Kulturen satsar på tillgänglighet 

Sidorna 14-15 

Vad säger politikerna? 

Sidorna 12-13 

Lyssna på tidningen – taltidningen finns på www.handisam.se/SvD-bilaga

Sidornas 3 och 4 

Sidorna 6-7 

Sidorna 14-15 

Sidorna 12-13 

2 A N N O N S D E N N A T E M A T I D N I N G Ä R U T G I V E N A V H A N D I S A M I S A M A R B E T E M E D M A N D E R L E Y M E D I A A N N O N S 


3 

F o T o : H u g o g L e n D i n n i n g 


Distribueras 

i arbetslivet 


Processtöd 


– kostnadsfria råd om hur ert projekt 

blir ti lgängligt 

Tillgänglig 

arbetsplats 

– samhä lets ansvar, inte individens 


i arbetslivet 

Tematidning distribuerad med 



Tidningen produceras pro bono 

av Manderley Media i samarbete med 

Handisam (Myndigheten för 

handikapppolitisk samordning) 

lyssna på tidningen 

– taltidningen finns på 

www.handisam.se/SvD-bilaga 

omslagsfoto 

Den brittiska dansgruppen 

Candoco Dance Company blandar 

dansare med och utan 

funktionsnedsättning. 

Bilden ur föreställningen The Hangman, 

koreografi Sarah Michelson. 

Candoco Dance Company 2010/11, 

Photographer: Hugo glendinning, 

www.candoco.co.uk 

manderley media 

www.manderley.se 

redaktör och projektledare 

Per Axel nordfeldt 

Manderley Media 

Bastugatan 24 B 

118 25 Stockholm 

08-428 83 20 

dexter@manderley.se 

för frågor om innehållet kontakta 

ola Balke 

Kommunikationschef 

08-600 84 10 

ola@handisam.se 

formgivning 

Björnekull Design 

0709-996267 

sven@bjornekulldesign.se 

www.bjornekulldesign.se 

MILJÖMÄRKT 

TRYCKSAK 

341 090 

med 



Kulturen satsar på tillgänglighet 

Vad säger politikerna? 

Lyssna på tidningen – taltidningen finns på www.handisam.se/SvD-bilaga 

tryck 

V-TAB, 

Ett Svanen-märkt tryckeri 

Ta tillvara funktionsnedsattas 

erfarenheter 

Att ha ett jobb är väldigt centralt i vårt samhälle och för de 

allra flesta människor något positivt. I tider med finansiell 

oro och en föränderlig välfärdspolitik blir arbetet än viktigare 

som fast punkt. Idag är det dessutom nästan alltid nödvändigt 

med en gedigen utbildning för att kunna hävda sig 

på arbetsmarknaden. 

Trots utbildning och andra kvalifikationer finns det grupper 

i samhället som av olika anledningar stängs ute från arbetsmarknaden. 

Personer med funktionsnedsättning till exempel, 

når ofta inte fram till de spännande jobben på grund 

av bristande tillgänglighet på arbetsplatserna. För att ändra 

på detta skulle det behövas mer kunskap om fördelarna med 

att anställa en person med funktionsnedsättning och att fixa 

till det som inte är tillgängligt. 

Vi på Handisam kan genom ett av våra projekt, Processtöd 

Tillgänglighet, erbjuda den kunskap som krävs för att alla ska 

ha en chans att nå fram till jobben. Projektet, som drivs tillsammans 

med Handikappförbunden och med finansiering 

från Europeiska Socialfonden (ESF) hjälper projektägare i 

hela Sverige att komma i gång med tillgänglighetsarbetet i 

sina projekt. 

Kundernas medvetenhet om hur företagen hanterar de 

sociala frågorna blir viktigare och viktigare. Ett socialt medvetet företag ökar sina möjligheter att göra goda affärer. 

I ett samhälle för alla är hindren för att nå fram till jobben rivna. En god arbetsgivare tar ansvar och ser fördelar 

med många olika slags erfarenheter. En erfarenhet stavas funktionsnedsättning. 

om Handisam 

en av fem som lever i Sverige har någon form 

av funktionsnedsättning. Det kan röra sig om personer 

med rörelsehinder, nedsatt syn eller hörsel, 

funktionsnedsättning till följd av psykiska besvär 

eller läs- och skrivsvårigheter. 

Handisam, Myndigheten för handikappolitisk 

samordning, arbetar med att samordna handikappolitiken 

i Sverige. Vår verksamhetsidé är att 

skynda på utvecklingen mot ett samhälle där alla 

kan delta jämlikt oavsett funktionsförmåga. 

Carl Älfvåg 

Generaldirektör, Handisam 

Vårt arbete styrs av de mål och strategier för 

handikappolitiken som riksdagen slagit fast. 

Handisam är en stabsmyndighet som rapporterar 

direkt till regeringen. 

Gör ditt budskap tillgängligt för alla! 

Iris Intermedia omvandlar allt som ögat kan läsa till ljud och tal. Det har vi gjort sedan 1955. 

Vi producerar taltidningar, böcker och ljudreklam och vi visualiserar både filmer och miljöer. 

Vill du nå fler människor – kontakta Iris Intermedia. 

www.irisintermedia.se 

www.handisam.se 

Processtöd Tillgänglighet 

Handisam (Myndigheten för handikappolitisk samordning) hjälper Europeiska Socialfonden att arbeta 

med tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning. Projektet började 2009 och pågår hela 2011. 

Processtöd Tillgänglighet finns till för er som ska söka 

medel från Europeiska Socialfonden, ESF. Vi ger ett 

kostnadsfritt stöd och hjälper er att förstå hur just ert projekt 

blir tillgängligt. En god tillgänglighet gynnar alla människor, 

oavsett funktionsförmåga. 

Det här erbjuder vi: 

• DirektvägleDning inför ansökan 

Vi diskuterar tillsammans hur tillgänglighet för personer 

med funktionsnedsättning blir en del av er ansökan på ett 

bra sätt. 

• UtbilDning för projektleDare 

Vi genomför utbildningar för projektledning, projektägare 

och andra nyckelpersoner i projektet. Under en 

halv eller heldag diskuterar vi hur tillgänglighet kan integreras 

i ert projekt. Utbildningen ska stärka intresset, 

engagemanget och förståelsen för varför man ska jobba 

med tillgänglighet. 

• orienteringsUtbilDning 

Orienteringsutbildningen riktar sig till deltagare i genomförandeprojekt. 

Vi talar om generell tillgänglighet och vad 

det innebär. Det handlar inte bara om fysisk tillgänglighet 

utan också om tillgänglig verksamhet och tillgänglighet 

inom information och kommunikation. 

Tillgänglighet i praktiken 

Ofta delar man in tillgänglighet för 

personer med funktionsnedsättning 

i tre olika områden: 

• Fysisk tillgänglighet 

• Tillgänglig information/ 

kommunikation 

• Tillgänglig verksamhet 

• fysisk tillgänglighet 

(lokaler) 

Den fysiska miljön utomhus och inomhus 

ska fungera för alla oavsett funktionsförmåga. 

Det ska gå att ta sig fram på 

ett enkelt sätt och fungera i arbetssituationen. 

Trappor, ramper, trösklar, toaletter, receptionsdiskar 

i olika höjd och blommor är sådant som 

påverkar den fysiska tillgängligheten. 

• tillgänglig information/kommUnikation 

När alla, oavsett funktionsförmåga, kan tillgodogöra sig 

information och kommunikation kan man tala om full 

tillgänglighet. Det kan innebära att informationsmaterial 

finnas i alternativa format, exempelvis punktskrift, i storstil, 

inläst eller teckentolkat. 

Information på webbplatsen ska ha ett klart och tydligt 

språk och en struktur som är lätt att navigera i. Det underlättar 

för alla. Den som har nedsatt 

syn kan behöva en datamiljö 

som fungerar för 

talsyntes. 

För att kunna delta 

i diskussioner, möten 

eller utbildningar är 

det viktigt med goda 

kommunikationsmöjligheter. 

Ibland kan det 

behövas en teckentolk eller 

en teleslinga. En god 

akustisk miljö är också väsentligt. 

• tillgänglig verksamhet 

Bemötande och arbetsmiljö är centrala 

begrepp för att skapa en tillgänglig verksamhet. 

Det handlar om hur vi förhåller oss till varandra. Det 

är viktigt att inkludera tillgänglighet i verksamhetsplaneringen 

och att skapa rutiner. Ledningen ska ha kunskap 

och handlingsberedskap för att möta människors olika 

förutsättningar. Flexibla arbetstider och möjlighet att arbeta 

på distans är bra för de flesta. 

Läs mer på www.tillgangligtprojekt.se 

E-verktyget – servicefunktion för tillgänglighetsarbete 

för dig i kommun och landsting 

Du kan bidra till att skapa ett samhälle för alla 

En av fem som lever i Sverige har någon form av funktionsnedsättning. 

Det kan röra sig om personer med rörelsehinder, nedsatt syn eller hörsel, 

psykisk funktionsnedsättning eller läs- och skrivsvårigheter 

Den moderna handikappolitiken utgår från att funktionsnedsättningar 

är en av flera naturliga variationer hos befolkningen. Därför är det tillgänglighetsförbättrande 

arbetet något som angår hela samhället. 

Tillsammans med Sveriges Kommuner och Landsting har Handisam tagit 

fram E-verktyget. Handikappförbunden, samt ett antal kommuner och landsting, 

har också varit delaktiga i detta arbete. 

Tanken med E-verktyget är att det ska inspirera och locka kommuner 

och landsting att själva värdera hur de arbetar med tillgänglighet. E-verktyget 

kan även användas av enskilda medborgare. 

E-verktyget hjälper både tjänstemän och medborgare 

• E-verktyget ger dig inspiration att komma vidare med tillgänglighetsarbetet 

genom att ta del av hur andra arbetat. 

• E-verktyget erbjuder dig systematik i arbetet med att förbättra tillgängligheten. 

• E-verktyget erbjuder möjligheter till jämförelser mellan kommuner och landsting 

inom åtta olika förbättringsområden: 

1. Policy 

2. Ansvar 

3. Samverkan 

4. Upphandling/Inköp 

5. Fysisk miljö 

6. Information och kommunikation 

7. Arbetsgivare 

8. Budget 

• E-verktyget ger dig möjligheter att följa kommunens eller landstingets 

tillgänglighetsarbete. 

Kom igång med E-verktyget på www.e-verktyget.se 


www.skl.se

4 


Samhället ska vara 

öppet och inkluderande 

omkring 1,8 miljoner människor i Sverige har någon form av funktionsnedsättning. Det medför ofta 

att de stängs ute från en vardag som är naturlig för alla andra. Problemen kan vara svårigheter att 

ta sig fram i köpcentra, för synskadade kan det vara svårt veta vilken plan hissen stannar på. Men 

för alla grupper är det största problemet att man blir utestängd från arbetsmarknaden. Det är ohållbart 

för ett samhälle som ska vara öppet och inkluderande. Men det verkar vara en förändring på gång. 

Funktionsnedsättning kan drabba vem 

som helst, när som helst. Ju äldre en 

person blir desto större är risken för funktionsnedsättning; 

att drabbas innebär ofta 

att utestängas. Omkring 20 procent av befolkningen 

har någon form av funktionsnedsättning. 

Svenska ESFrådet, som är en 

myndighet under Arbetsmarknadsdepartementet, 

stöder bland annat projekt ekonomiskt 

inom Europeiska socialfonden. I 

Socialfondens innevarande programperiod 

20072013 ska samtliga projekt som får stöd 

av Socialfonden inkludera tillgänglighet för 

personer med funktionsnedsättning. 

– Alla ska kunna komma in på arbetsmarknaden 

utan att diskrimineras, 

funktionsnedsättning har varit och är 

fortfarande på alltför många håll en diskrimineringsfaktor, 

säger Marianne Öberg 

Håkansson, nationell programsamordnare 

vid Svenska ESFrådet. Vi vet genom statistik 

att det är en stor grupp människor som 

har svårt att få arbete. 

Begreppet tillgänglighet har inte funnits 

med lika tydligt tidigare, varken i samhället, 

i offentliga debatter eller hos arbetsgivare. 

Det har osynliggjorts trots att så gott 

som alla har kommit i kontakt med en person 

med någon nedsatt funktion. 

ett Samhälle öPPet för alla 

– Hela poängen är att få ett samhälle som 

är öppet för alla, vi ska se vilka möjligheter 

personer med funktionsnedsättning har 

Ett framgångsrikt projekt 

Processtöd Tillgänglighet är ett projekt 

inom Europeiska Socialfonden ESF. 

Det har till uppgift att stödja andra projekt 

som finansieras med medel från Socialfonden 

i hur de ska arbeta med tillgängligheten 

för personer med funktionsnedsättning. Att 

projekten ska vara tillgängliga för personer 

med funktionsnedsättning är ett direkt krav 

och en förutsättning för att få medel från 

Socialfonden. 

Huvuduppgifterna för Processtöd Tillgänglighet 

är att ge information, direktvägledning 

och utbildning. Direktvägledning 

ges både inför en ansökan och när 

ett projekt har blivit godkänt av ESFrådet. 

Inför ansökan ges råd om hur projektet bör 

läggas upp med avseende på tillgänglighet, 

hur det är konstruktivt att tänka kring dessa 

frågor, hur man budgeterar och liknande. 

När projekten är godkända övergår direktvägledningen 

mer i en diskussion om detaljplaner 

och strategier. 

Sedan Processtöd Tillgänglighet startade i 

februari 2009 har det genomförts 175 informationsmöten 

och 360 direktvägledningar 

(statistik för oktober 2010). En del 

har blivit projekt, andra har inte godkänts 

av ESFrådet. Utbildningen sker när projektet 

godkänts och riktar sig till projektägare, 

nyckelgrupper, deltagare med flera. Utbildningarna 

omfattar ungefär en halvdag och 

under projekttiden har det hittills genomförts 

201 utbildningar. Totalt har processtödet 

haft ca 5 000 deltagare på de olika 

aktiviteterna. Projektledaren för Processtöd 

Tillgänglighet, Stefan Eklund Åkerberg, är 

nöjd. 

– Projektet är definitivt en framgång, 

säger han, både ur den aspekten att vi nått 

många och i det resultat som uppnåtts. Det 

är tydligt att många som deltagit har börjat 

arbeta på ett bra sätt med sitt tillgänglighetsarbete, 

planeringsprocesser, policies 

och liknande. 

istället för att betrakta nedsättningarna som 

hinder. Man får inte utgå ifrån att personer 

som inte tillhör en norm presterar sämre. 

Vi måste inse att detta är en samhällsfrå 

ga, inte en individfråga, säger Marianne 

ÖbergHåkansson. 

Många gånger handlar det om enkla 

åtgärder som förbättrar inte bara för dem 

med funktionsnedsättning utan för alla. 

Det kan vara tydligare skyltar, kontrastmarkerade 

trappsteg, tydlig information som är 

lätt att förstå i hissar. 

– Man måste även se till mjuka värden, 

de diskuteras inte så mycket. Det handlar 

om förutfattade meningar, hur personer 

med funktionsnedsättning bemöts, vad vi 

underlåter att göra på grund av okunskap 

Stefan Eklund 

Åkerberg 

– Det är viktigt att tillgänglighetsarbete 

blir en 

del av helheten, det ska 

inte vara något man gör 

vid sidan om. Resultatet 

ligger över förväntan på alla områden 

utom ett, utbildning av enskilda deltagare. 

Där har det varit svårare än väntat att få ett 

genomslag. 

Vissa av de företag och organisationer 

som ansöker om projektstöd har stor erfarenhet 

av tillgänglighetsarbete, men Stefan 

Eklund Åkerberg har konstaterat att hos 

flertalet är kunskaperna relativt låga. Ofta 

är tillgänglighet ingenting man har jobbat 

med tidigare. Men eftersom reglerna för 

stöd kräver att den aspekten finns med i 

planeringen från början tvingas de börja 

tänka kring frågorna. 

– Det ställer krav på vår flexibilitet 

att kunna ge stöd på alla de olika nivåer 

som finns. Lyhördheten är nyckeln till 

Marianne Öberg-Håkansson 

eller oförstånd, säger Marianne Öberg 

Håkansson. 

Processtöd tillgänglighet som drivs ge 

mensamt av Handisam samt Handikappför 

bunden, hjälper projekt inom Europeiska 

Socialfonden att arbeta med tillgänglighet 

för personer med funktionsnedsättning. 

Marianne ÖbergHåkansson menar att det 

är en bra mix med de två organisationerna 

eftersom olika synpunkter och åsikter kommer 

till tals, helheten blir bättre. 

r o l f h e rt z m a n 

projektets framgång, säger Stefan Eklund 

Åkerberg. 

– Oavsett vilka erfarenheter det finns av 

tillgänglighetsarbete i organisationen finns 

ett behov av stöd, fortsätter han. Vi vill göra 

tillgänglighetsarbete hanterbart för alla. 

Det finns egentligen tre huvudfrågor: vad, 

varför och hur. Vad är tillgänglighet? Varför 

ska man arbeta med det? Hur ska man 

arbeta? Oerfarna företag börjar oftast med 

vad och varför, medan de alltefter kunskaperna 

växer mer koncentrerar sig på hur. 

– Det är här syftet med projektet ligger, 

att bidra till organisationernas långsiktiga 

lärande om tillgänglighetsarbete, slår Stefan 

Eklund Åkerberg fast. 

P e r a x e l n o r d f e l d t 

Läs mer om Processtöd Tillgänglighet 

och goda exempel på 

www.tillgangligtprojekt.se 

F o T o : i n g e r C e D e r 

Valideringsprocess för vuxna 

med Aspergers syndrom 

En skräddarsydd valideringsprocess som inventerar, kartlägger och dokumenterar kompetenser, styrkor och 

svagheter hos personer med Aspergers syndrom har tagits fram på Arbets- och kompetenscenter iTumba. 

Arbetet ingick i ett treårigt projekt finansierat av Allmänna Arvsfonden där projektägaren Botkyrka kommun 

samarbetade med Autism- och Aspergerförbundet samt med Arbetsförmedlingen Unga Funktionshindrade. 

Valideringsprocessen är arbetslivsförberedande 

och syftar till att ge nya möjligheter för personer 

med diagnosen Aspergers syndrom att komma 

in och etablera sig på arbetsmarknaden. Målet är 

att deltagaren ska bli medveten om sina personliga 

styrkor och svagheter medan generella, men även 

yrkesrelaterade kompetenser, synliggörs. 

Tonvikten läggs på bättre rustning av individen 

inför inträdet på arbetsmarknaden, därför tas olika 

typer av strategier och stöd fram under processen. 

Genom att öka förutsättningarna att hantera svårigheter, 

ökar också chansen för individen att bättre 

handskas med olika situationer som kan uppstå i 

arbetslivet. 

I processen ingår så väl teoretiska som praktiska 

moment. En viktig roll spelar också de individuella 

samtal som skapar utrymme för djupare diskussion 

och analys. 

Vid framtagning av valideringsmaterialet har 

projektteamet utgått ifrån de speciella behov och 

förutsättningar som Aspergers syndrom innebär, 

men eftersom diagnosen ofta är kopplad till andra 

diagnoser eller svårigheter, har materialet större 

användningsområde. Materialets användning kan 

även breddas på så sätt att man särskiljer teori och 

validering, vilket skulle kunna användas inom gymnasieskolan 

som en förberedelse inför arbetslivet 

för elever med Aspergers syndrom. 

26 personer har hittills blivit validerade. Av dessa 

har 14 deltagit i metodtestningen, medan resten av 

valideringar har genomförts i egen regi, som en del 

av Arbets- och kompetenscentrets 

ordinarie 

verksamhet. Hoppet är 

att modellen kommer 

att spridas till andra 

kommuner och verksamheter, så att fler personer 

med Aspergers syndrom kan dra nytta av den. 

För handledare som vill lära sig använda 

materialet finns en särskilt framtagen utbildning 

tillänglig. Syftet med den är att säkerställa att 

materialet och metoden sprids och används på ett 

kvalitetssäkrat sätt. 

Arbets- och kompetenscenter är en av verksamheterna 

inom Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen 

i Botkyrka kommun.Verksamhetens 

uppdrag är att, med individen i centrum, medverka 

till att Botkyrkabor blir anställningsbara på dagens 

och framtidens arbetsmarknad. 

PERSONLIG ASSISTANS SOM 

DU VILL HA DEN. OAVSETT. 

Frösunda erbjuder personlig assistans som utgår från 

varje person. Ibland tar vi ett helhetsgrepp, andra gånger 

vill våra kunder sköta sin personliga assistans mer 

självständigt. 

Oavsett, vi är en trygg arbetsgivare och vi erbjuder våra 

kunder juridiskt stöd, kundombudsman, fritidsaktiviteter 

och mycket annat. Allt för högsta möjliga livskvalitet. 

Diskrimineringsombudsmannen (DO) är en myndighet som arbetar 

mot diskriminering och för allas lika rättigheter och möjligheter, 

bland annat genom att se till att diskrimineringslagen efterlevs. 

Välkommen att kontakta oss! 

frosunda.se, 0770-933 410 

Lika rättigheter på jobbet? 

Vi har verktygen för dig. 

Läs mer på www.do.se/material

6 

A N N O N S D E N N A T E M A T I D N I N G Ä R U T G I V E N A V H A N D I S A M I S A M A R B E T E M E D M A N D E R L E Y M E D I A A N N O N S A N N O N S A N N O N S 

Samhället ska vara öppet för alla men personer med funktionsnedsättning stängs ute från 

arbetsmarknad och vardagsliv. För tio år sedan deltog 56 procent av dem med funktionsnedsättning 

och nedsatt arbetsförmåga i arbetskraften mot omkring 50 procent i dag. 

Det är illavarslande. Men de senaste åren har det kommit initiativ som visar åt rätt håll. 

Samhällets ansvar – inte individens 

Meta Troell, 

omvärldsanalytiker 

vid Svensk Handel 

F o T o : S V e n S K H A n D e L 

Rullstolstaxi är det bekväma och smidiga sättet för dig som är 

rullstolsburen att ta dig från A till B. 

Den perfekta resan börjar med att du enkelt beställer din resa 

av vår professionella personal. Vi svarar snabbt och ger dig den 

hjälp du behöver. Du kan göra en direktbeställning, men också 

förbeställa en resa för ett senare tillfälle. 

Du avgör själv när du vill beställa och vilken tid du ska åka! 

Avgiften för resa med rullstolstaxi är samma som för övriga resor 

och avgiften räknas in i det ordinarie högkostnadsskyddet. 

Samhället måste vara öppet för alla, 

ingen ska utestängas från arbetslivet 

på grund av funktionsnedsättning. 

Därför är det viktigt att se till vilka möjligheter 


har istället för att betrakta nedsättningar 

som hinder. Detta är en stor samhällsfråga, 

inte en individfråga. 

– För oss är det uppenbart att det handlar 

om en attitydfråga, säger Maria Johansson, 

förbundsordförande DHR – Förbundet 

för samhälle utan rörelsehinder. Det är 

mer regel än undantag att man generellt 

utgår ifrån att funktionsnedsättning innebär 

nedsatt arbetsförmåga. Arbetsgivare 

och handläggare i olika funktioner hänvisar 

mycket ofta direkt till lönebidrag istället 

för att använda det när andra möjligheter 

är uttömda. 

Förbundet har tagit fram siffror vilka 

visar att den eftergymnasiala utbildningen 

bland dess medlemmar med nedsatt rörelseförmåga 

är den samma som för befolkningen 

generellt. Men det är bara en av fyra 

som arbetar. Dessutom har bara en av dessa 

fyra en så kallad vanlig anställning, alltså 

anställning som inte gått genom Samhall 

eller genom lönebidrag. 

bort med SärlöSningar 

Som förSta alternativ 

– Vi måste sluta med att ta till särlösningar 

som ett första alternativ, det är den sista 

utvägen. Enligt lag får personer som söker 

anställning inte särbehandlas på grund av 

funktionsnedsättning. Det är ett mycket 

stort problem, inte bara för dem med funktionsnedsättning 

utan för samhället som 

helhet, säger Maria Johansson. 

Men på senare år verkar det ha skett 

en viss attitydförändring. Ett exempel är 

hamburgerkedjan Max som har som mål 

att anställa 200 personer med funktionsnedsättning. 

Förra året fick företaget ta 

emot Samhalls pris Visa vägen, ett pris 

som delas ut för att uppmärksamma in 

reklamfilm där Jerry, 

som har Downs syndrom, 

hade huvudrollen. 

Ica har även 

lovat att under tre år 

anställa mellan 500 

och 1 000 funktionsnedsatta 

personer. 

I början av december 

i år meddelade 

köpcentrumföretaget 

Steen & 

Ström att man sätter 

upp över 1000 

taktila skyltar i nio 

Maria Johansson, förbundsordförande DHR – 

köpcentrum. Skyltarna 

är med relief 

Förbundet för samhälle utan rörelsehinder 

satser som har gjorts för att öppna arbets 

marknaden för personer med funktions 

nedsättning. 

Även Ica har tydligt markerat att man vill 

bidra till ett samhälle där alla får ta del och 

utvecklas. Under förra hösten sändes en 

och punktskrift, omkring 700 av skyltarna 

sätts upp utanför butikerna medan övriga 

sätts upp bland annat i hissar och toalettrum. 

Till höger om varje butiksdörr finns 

en taktil skylt med bra färgkontrast i lagom 

läshöjd. 

H r 

D 

o : 

F o T 

KöPStarK gruPP 

– Vi arbetar aktivt med 

att informera fastighetsägare 

och handeln 

om vad som bör förändras, 

säger Meta Troell, 

omvärldsanalytiker vid 

Svensk Handel. Det är 

en stor grupp människor 

som tillför detaljhandeln 

omkring 100 miljarder. 

Lägger vi till inköp som 

görs av anhöriga och 

vänner ökar omsättningen 

med 3040 miljarder. 

Meta Troell anser att det 

generellt råder en felaktig uppfattning att 

tillgänglighetsfrågor skulle vara komplicerade. 

Hon menar att man ska arbeta mer 

lösningsorienterat, försöka lära sig att se 

vilka hindren är och var de finns i butik eller 

köpcentrum. Samtidigt måste man arbeta 

med att ändra attityd till personer med 

funktionsnedsättning, alla kunder ska vara 

välkomna. 

– Jämfört med andra har handeln kommit 

långt. Men jag undrar när vi får se en 

rullstolsburen skyltdocka, säger Meta Troell. 


Vi finns tillgängliga dygnet runt, året runt! Med 35 års erfarenhet 

av dessa transporter vet vi vikten av att sätta vår kund i fokus! 

Skoopi gör företagandet lite enklare 

Det är inte människan som formar jobben, 

utan jobben som formar människan, eller 

är det tvärt om? 

Sociala arbetskooperativ är en form av socialt 

företagande, där människan sätts i centrum. 

Alla arbetar 100 procent av sin egen förmåga. 

Arbetsuppgifter och arbetstid anpassas utifrån 

de egna förutsättningarna och målet är att alla 

ska må bra på sin arbetsplats samt växa som 

människor – Empowerment. Det är inte funktionsnedsättningen 

som styr hur lite en person 

kan jobba – det är personens förmåga att arbeta 

som styr hur mycket han eller hon kan jobba. 

Sociala företag startas av människor som står 

utanför den ordinarie arbetsmarknaden till exempel 

på grund av funktionsnedsättning eller 

långtidssjukskrivning. 

De sociala företagen är arbetsintegrerande 

och arbetar med rehabilitering, arbetsträning 

och stöd till människor som hamnat utanför 

den ordinarie arbetsmarknaden. Stödet kommer 

ofta från personer som har egen erfarenhet 

av arbetslöshet. Integration på arbetsmarknaden 

och empowerment ingår i en av de minst 

två affärsidéer som alltid måste finnas med i 

ett socialt företag. Den andra affärsidén kan 

vara fastighetsskötsel, trädgårdstjänster, bed 

& breakfast, café, datoråtervinning, hantverk, 

tillgänglighet, turism och mycket mer. Den offentliga 

sektorn köper en del av sina platser av 

sociala företag, vilket möjliggör ett samarbete 

som bidrar till arbete och rehabilitering i stället 

för kortsiktiga sysselättningsplatser. Sociala 

företag skapar arbete för cirka 7000 människor. 

Ett av målen med sociala företag är att de 

ska vidga den arbetsmarknad som finns idag 

och ge möjligheter till arbete – efter var och 

ens egen förmåga. 

Skoopi är de sociala arbetskooperativens 

intresseorganisation som funnits sedan 2000 

och arbetar för att sociala arbetskooperativ ska 

få bättre förutsättningar att driva sina företag. 

Detta görs både intressepolitiskt, ute i kooperativen, 

på seminarier, i debattartiklar och 

mycket mer. Skoopi deltar i debatter, håller 

föredrag, anordnar utbildningar i socialt företagande 

med mera, och vårt nyhetsbrev får nya 

prenumeranter nästan varje dag. Skoopi ger 

stöd åt företagen så att de kan utvecklas. 

I Skoopi brinner vi för det vi gör, vi känner 

att vi får stöd från vår omgivning och vi önskar 

att vi under lång tid framöver kan fortsätta 

med vårt arbete att påverka och förbättra för 

de sociala arbetskooperativen. Skoopis framgångssaga 

beror till stor del på våra medlemmars, 

stödmedlemmars och samarbetspartners 

starka engagemang och stöd. Tillsammans gör 

vi skillnad! 

Engagerade Skoopi-medlemmar under ett 

utbildningstillfälle. 

SKOOPI – Sociala 

arbetskooperativens 

intresseorganisation 

Skoopi arbetar för att förbättra 

förutsättningarna för sociala 

arbetskooperativ i Sverige. 

Skoopi skapar mötesplatser för 

medlemskooperativen så de kan 

träffas och utbyta erfarenheter, 

delta i utbildningar m.m. 

SKOOPI 

Box 16355 

10326 STOCKHOLM 

Tfn. 08-327230 

E-post. info@skoopi.coop 

www.skoopi.coop 

Stöd Skoopi genom 

medlemskap/stödmedlemskap! 

Lyft förmågan, se möjligheterna 

Dagens samhälle ställer allt större krav på vår kognitiva förmåga, 

dvs förmågan att förstå det som händer omkring oss och lösa 

problem. 

Vi utsätts hela tiden för stora mängder information att bearbeta, 

ta ställning till och väga in i vårt agerande. På arbetet förutsätts vi 

ta egna initiativ och självständigt driva frågor, att vi är flexibla med 

god förmåga att fungera i nätverk med andra personer. Sådant har 

personer med kognitiva funktionsnedsättningar ofta svårt att klara 

av, även om de med rätt stöd mycket väl kan klara av själva arbetsuppgifterna. 

Det gör att allt fler människor får problem med sin vardag och 

att behovet av kognitiva hjälpmedel ökar. Till kognitiva funktionsnedsättningar 

hör exempelvis: 

• utvecklingsstörning 

• psykiska funktionsnedsättningar (depression, psykos m.m.) 

• neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som ADHD, 

Aspergers syndrom 

• förvärvade hjärnskador som t ex stroke och whiplash 

• personer med MS, utmattningsdepression 

• demens 

Abilia har en lång rad hjälpmedel som kan hjälpa dessa grupper 

att fungera såväl i arbetslivet som på fritiden. Hit hör: 

• Handifon – ett tids och planeringsstöd i handformat 

• MEMOplanner – en digital kalender med påminnelsefunktion 

• Memo – en talande klocka 

• Elektroniska kalendrar 

• TelefonVisaren som hjälper till att hantera telefonnummer 

och telefonsvarare 

• FLEXIBOARD – ett förenklat tangentbord 

• Sigvart Dygnstavla med larm – elektronisk dygnstavla 

för överblick över dygnet 

• Larm och trygghetssystem 

• Reminder – ett påminnelsehjälpmedel 

Andra viktiga områden för Abilia är 

• omgivningskontroll (fjärrkontroller som kan hjälpa till att slå 

på/av lampor, styra tv och radio, öppna dörren, styra hissen etc) 

• kommunikation (samtalsapparater, högtalartelefoner, röstförstärkare, 

ögonstyrning av datorer). 

Abilia hjälper till med konsultationer, utprovningar, anpassning av arbetsplatser 

och hjälpmedel, individanpassade lösningar m.m. – allt för 

att lyfta fram människors egna förmågor och stötta personerna i det 

de behöver hjälp med. 

På hemsidan finns 

mer produktinformation 

och berättelser från 

personer som använder 

våra hjälpmedel. 

Handifon är ett gott stöd 

för att skapa struktur och 

planera sitt arbete. 

MEMOplanner ger 

överblick över 

dygnets aktiviteter. 

Abilia bildades för drygt ett år 

sedan genom sammanslagning 

av GEWA AB och Falck Igel. Det 

ger oss mer än 30 års erfarenhet 

av utveckling, tillverkning och försäljning 

av hjälpmedel för personer 

med funktionsnedsättning. 

Abilia finns i Sverige, Norge och 

Danmark. Våra produkter exporteras 

till över 20 länder. 

På Abilia i Skandinavien arbetar 

ca 90 personer. Personalen 

har en unik kompetens, många 

med arbetslivserfarenheter som 

arbetsterapeuter, rehab ingenjörer, 

hjälpmedelstekniker och liknande. 

Abilias verksamhet täcker hela 

landet. Det finns fyra lokalkontor: 

Stockholm (huvudkontor), 

Gävle/Dalarna, Lund, Göteborg. 

Abilia har belönats med Norska 

Forskningsrådets innovationspris. 

www.abilia.se 

Följ oss på Facebook: 

ww.facebook.com/AbiliaSverige

A N N O N S 

A N N O N S 

A N N O N S 

D E N N A T E M A T I D N I N G Ä R U T G I V E N A V H A N D I S A M 

I S A M A R B E T E M E D M A N D E R L E Y M E D I A 

A N N O N S 

9 

Fungerande vardag 

med kognitiva hjälpmedel 

Lena Halldorf med sin Lightwriter SL40. 

Det finns två displayer, en vänd mot 

Lena och en annan där mottagaren 

ser vad hon skriver. 

UPPLEV MER AV LIVET 

Introducerar iQ - hör samtalet inte bara sorlet. 

Med iQ hör du mer av det du vill höra, som samtal 

samtidigt som den undertrycker buller och vindbrus. 

Helt enkelt ett bättre hörande i alla ljudmiljöer. 

En demonstration säger mer än tusen ord. 

Kontakta din hörselklinik för att höra skillnaden själv. 

För mer information: 

www.starkey.se | info@starkey.se 

ungefär 16 procent av befolkningen har någon form av funktionsnedsättning. 

Satsningar på den här gruppen innebär vinster för 

individen, näringslivet och samhället i stort. 

Tillgänglighet i arbetslivet är en mycket mer 

mångfacetterad fråga än enbart rättigheten 

för personer med funktionsnedsättning att 

på lika villkor kunna fungera på samma arbetsmarknad 

som andra. Det handlar också 

om att ta tillvara kompetens för näringslivet 

och det finns stora samhällsekonomiska 

vinster att göra. 

Det ligger väl i linje med politikernas argumentation 

för arbetslinjen att resurser satsas 

på att ge denna grupp människor stöd att 

kunna utföra ett arbete. Ungefär 16 procent 

av befolkningen i arbetsför ålder har någon 

form av funktionsnedsättning, fysisk eller 

psykisk. Väldigt många av dem kan fungera 

bra på ett arbete med ett genomtänkt stöd 

och rätt hjälpmedel. Samhällsekonomiskt 

är varje lyckad insats en stor vinst – kostnaderna 

för hjälpmedel är mycket små i förhållande 

till utgifter för bidrag, ökat vårdbehov, 

mer personlig assistans etc. som ofta blir resultatet 

om stöd inte ges. 

– Det handlar inte bara om att få ut människor 

på arbetsmarknaden, det är minst 

lika viktigt att se till att de kan behålla sitt 

jobb, säger Ulf Forsell, konsulent på hjälpmedelsföretaget 

Abilia. 

– Jag blev en gång kontaktad av Arbetsförmedlingen 

som sa att om det inte gick 

att hitta fungerande 

hjälpmedel för en viss 

person skulle denne inte 

kunna jobba kvar. Det 

handlade om att den här 

personen ideligen gick 

till chefen och frågade 

om sina arbetsuppgifter 

eller behövde påminnel 

Ulf Forsell 

ser och initiativstöd. Det 

kan vara svårt att lägga så mycket tid på en 

enskild medarbetare på dagens slimmade 

arbetsplatser. 

Ulf berättar att i ett sådant fall finns det 

flera kognitiva hjälpmedel som kan vara 

aktuella. Ett är Handifonen, en handhållen 

enhet med funktioner som kalender 

där alla moment under arbetsdagen kan 

läggas in. Det går att lägga in checklistor 

eller bildspel för hur personen ska bete 

sig vid osäkerhet om vad som ska göras, 

Burlövs Kommun 

Innovativt tillgänglighetsarbete 

I Burlövs Kommun har man de senaste åren satsat på bred front med 

att öka tillgängligheten för kommuninvånarna. Förutom det sedvanliga 

arbetet med anpassning av nya lokaler och verksamheter, har man gått 

ut med en kampanj i lokalpressen med uppmaning till burlövsborna att 

själva anmäla tillgänglighetshinder. Kampanjen har fått stor respons, 

vilket lett till att vi kunnat åtgärda hinder som tidigare varit svåra att 

identifiera, berättar kommunchefen Carin Hillåker. Vidare berättar hon 

att kommunens webbplats www.burlov.se om arbetats i tillgänglighetssyfte 

och bland annat försetts med talfunktion. 

TryggheT och möjligheT 

Till delTagande inom omsorgen 

På Socialförvaltningen i Burlöv arbetar 

man aktivt med tillgänglighetsanpassning. 

Inom äldreomsorgen träffas 

regelbundet KPR och KHR för att 

diskutera tillgänglighetsfrågor och det 

finns ett särskilt förtroenderåd där 

boende, pensionärsorganisationer och 

politiker är representerade. Arbetsterapeuterna 

arbetar löpande med att avhjälpa 

hinder både i de egna hemmen 

och ute i verksamheterna, berättar omsorgschefen 

Krister Pettersson. – Förr 

oss är tillgänglighetsarbete mycket mer 

än en policy, säger han. Han menar att 

insatser i form av boendeanpassning, 

hjälpmedel och ledsagning såväl som 

tillgängliggörande av informationsflöden, 

ökar medborgarnas möjligheter 

att delta i det sociala och kulturella 

livet. Målsättningen är att ingen ska 

exkluderas från samhället på grund av 

en funktionsnedsättning. - Möjligheten 

till socialt deltagande skapar trygghet 

och våra brukares möjligheter till ökad 

tillgänglighet ska aldrig vara mer än ett 

telefonsamtal bort, säger Pettersson. 

samBa BUrlöV 

Tillgänglighet och arbetsträning – 

En kombo som ska ge mervärde 

Socialnämnden i Burlövs Kommun 

driver också i samverkan med 

Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, 

Region Skåne och kommunens 

arbetsgivarföreningar det framgångsrika 

ESF-projektet SAMBA (Samverkan 

– bro mot arbete). Sedan projektstarten 

i maj 2009 har man kontinuerligt 

arbetat utifrån Handisams handlingsplan 

med att förbättra tillgängligheten 

i lokaler och verksamhet samt inom 

kommunikations- och informationsområdet. 

Målsättningen är att alla ska 

kunna delta i projektets aktiviteter på 

lika villkor oavsett funktionshinder. 

Projektet erbjuder en rad individanpassade 

insatser i syfte att öka möjligheten 

för arbetslösa och långtidssjuka burlövsbor 

att närma sig arbetsmarknaden. 

En av de många insatser som projektet 

erbjuder är arbetsträning med moment 

som är anpassade efter varje individs 

speciella behov. Kravet är att det ska 

vara meningsfulla arbetsuppgifter - vi 

vill inte bara gräva och fylla igen hål, 

säger projektledaren Paul Nilsson. Han 

berättar att SAMBA från och med årsskiftet 

kommer att kombinera arbetsträ 

ningen med tillgänglighetsarbetet. Om 

man vill skapa mervärde måste man 

våga tänka i nya banor, menar han. 

Man kommer att arbeta med att identifiera 

och i den mån det är möjligt, åtgärda 

olika tillgänglighetshinder. Detta 

sträcker sig över en rad arbetsområden 

och innefattar arbetsmoment inom 

hantverk, snickeri, IT, layout, översättning, 

telefoni m.m. vilket underlättar 

för att behovsanpassa arbetsträningen. 

I projektet tror man också att det finns 

värdefull kunskap om tillgänglighet 

i deltagargruppen, eftersom flera av 

deltagarna själv har någon form av 

funktionsnedsättning. Förhoppningen 

är även att medvetenheten om tillgänglighet 

hos både personal och deltagare 

ökar genom denna innovativa insats. 

- Detta är en oprövad metod, men kan 

som vi ser det ge både mening och 

diversitet åt arbetsträningen, samtidigt 

som tillgängligheten och kunskapen 

om tillgänglighet ökar, säger Nilsson. 

Du kan följa SAMBAS arbete 

- med tillgänglighet under 2011 på 

www.sambaburlov.se 

Vi driver ett projekt som medfinansieras 

av Europeiska Socialfonden 

KonTaKTUpgifTer: 

Burlövs Kommun, Box 53, 232 21 Arlöv. 

Mail SAMBA: paul.nilsson@burlov.se 

vilka personer som ska kontaktas vid vilka 

frågor, hur enskilda arbetsmoment ska utföras 

etc. 

– Med ett sådant hjälpmedel kan personen 

fungera på sitt arbete, säger Ulf Forsell. 

– Datorn kan vara en bra arbetskamrat 

för en person med kognitiv funktionsnedsättning, 

fortsätter han. Den värderar inte 

den du är men det du gör. Dessutom ser 

en anpassad dator ut som vilken dator som 

helst, och för många är det viktigt att inte 

sticka ut. Vilka program som finns i datorn 

syns inte utåt. 

– Vi behöver mer än bara lönebidrag för 

att hjälpa den här gruppen människor, betonar 

Ulf Forsell. Det finns andra redskap, 

som hjälpmedel som kan vara ett alternativ 

eller komplement. 

Problem för PerSoner med kognitiv 

funktionsnedsättning har blivit vanligare 

på våra arbetsplatser. En del av förklaringen 

ligger i hur arbetet förändrats under 

senare år. Vi utsätts ständigt för mer och 

mer information, vi förutsätts ha allt högre 

utbildning, driva egna frågor, ta egna 

initiativ, fungera i nätverk med andra personer 

och allt möjligt. Vi ska fungera som 

vår egen chef och samtidigt vara vår egen 

sekreterare. Arbetsuppgifterna blir alltmer 

specialiserade och ska utföras i allt högre 

tempo, medan enkla och mer rutinartade 

arbeten försvinner. 

Det här gör de flesta av oss mer stressade, 

men personer med en kognitiv 

funktionsnedsättning har särskilt svårt att 

klara av sådana krav. Personen har svårt att 

strukturera arbetet (och hela tillvaron för 

övrigt). De har problem med att hålla reda 

på morgonrutiner som frukost och personlig 

hygien, när de ska åka till arbetet, hur 

uppgifterna där ska utföras, hur länge de 

ska hålla på, när de ska äta lunch, fika, gå 

hem och liknande. 

Jennie gehlin arbetar också som konsulent 

på Abilia och har en bakgrund som 

arbetsterapeut. 

– Vi bör sluta skilja på arbetsliv och privatliv 

på det sätt vi ofta gör när det handlar 

om personer med 

kognitiv funktionsnedsättning, 

säger hon. Allt 

hänger ihop. Fungerar 

inte privatlivet går det 

sannolikt inget vidare 

på arbetet heller eller 

Jennie Gehlin 

tvärtom. 

– Ett hinder uppstår i 

den miljö där vi befinner oss, fortsätter hon. 

Det handlar om normer, förväntningar, fysisk 

miljö och mycket annat. Det är därför 

det är så viktigt att titta på individens behov 

och hitta rätt lösningar. 

– Det finns väldigt mycket vi kan göra för 

att underlätta för personer med funktionsnedsättning 

att fungera i vardagen. Det kan 

handla om elektroniska kalendrar som med 

pip, vibration eller tal påminner om vad 

som ska göras, när moment ska påbörjas 

eller avslutas med mera. För rullstolsburna 

personer har vi utvecklat exempelvis individanpassad 

ögonstyrning av datorer som ett 

hjälpmedel för kommunikation. 

det finnS ocKSå andra effektiva kommunikationshjälpmedel. 

Jennie Gehlin berättar 

om Lena Halldorf, en kvinna som led 

av cancer och ställdes inför ett mycket tuff 

beslut: en operation kunde beröva henne 

rösten, men alternativet var att dö. Lena 

Halldorf opererades, förlorade större delen 

av tungan och nedre delen av käken. 

– Sedan drygt tio år använder hon en 

talapparat som heter Lightwriter SL40, 

berättar Jennie Gehlin. Med den kan hon 

smidigt kommunicera med omgivningen. 

Den går också att koppla till telefonen, och 

den hon talar med är inte ens medveten om 

att hon har talhjälp. Idag arbetar Lena som 

redaktör vid Högskolan i Jönköping. 

behovSanalySen är en viKtig del när det 

gäller att välja rätt hjälpmedel. 

– Jag minns ett fall med en kvinna som 

var rörelsehindrad och även hade en kognitiv 

funktionsnedsättning, säger Ulf Forsell. 

Hon arbetade på ett företag som säljare. Företaget 

gjorde allt för att åtgärda de fysiska 

begränsningarna: man vidgade dörrar, tog 

bort trösklar, anpassade skrivbordet och så 

vidare. 

– Men det var inte det som var hennes 

arbetshandikapp. När hon hade ringt 

ett samtal till en kund och lagt på luren 

kunde hon inte minnas vem hon ringt, 

i vilket ärende, vad som beställts, vilka 

Kognitiva funktionsnedsättningar 

• utvecklingsstörning 

• psykisk funktionsnedsättning (depression, psykos) 

• neuropsykiatrisk funktionsnedsättning (ADHD, Aspergers syndrom) 

• förvärvade hjärnskador (stroke, whiplashskador) 

• stressrelaterade sjukdomar som utmattningsdepression 

• demens 

• MS 

överenskommelser som gjorts. Hennes 

arbetshandikapp var kognitivt och hon behövde 

helt andra anpassningar för att fungera. 

Problemet var att kognitiva hjälpmedel 

inte fanns vid den tidpunkten. 

– Vi måste börja se personer med funktionsnedsättning 

som en resurs, menar Jennie 

Gehlin. Självfallet på så sätt att de med 

rätt stöd kan utföra ett arbete, men de driver 

också en teknisk utveckling som kan komma 

många fler till hjälp. Många av de hjälpmedel 

som utvecklas för personer med funktionsnedsättning 

kan vi alla ha stor nytta av. 

– Jag har exempelvis blivit kontaktad av 

skolor som velat ha röstförstärkare till sina 

lärare så att de inte ska slita ut rösten. 

– Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen 

vänder sig allt oftare till oss med 

förfrågningar om hur man med hjälpmedel 

kan stödja människor med funktionsnedsättning 

i arbetslivet. 

– Det är definitivt en attitydförändring på 

gång, säger Jennie Gehlin med övertygelse. 


kognition (av latinets cognitio), 

människans intellektuella funktioner 

och färdigheter, dvs hur vi tolkar 

och förstår det som händer, hur 

vi lär oss och hur vi löser problem.

10 A N N O N S D E N N A T E M A T I D N I N G Ä R U T G I V E N A V H A N D I S A M I S A M A R B E T E M E D M A N D E R L E Y M E D I A A N N O N S A N N O N S D E N N A T E M A T I D N I N G Ä R U T G I V E N A V H A N D I S A M I S A M A R B E T E M E D M A N D E R L E Y M E D I A A N N O N S 

11 

Erik Lundström med sina 

interaktiva glasögon. 

F o T o L i n D A K A r L S S o n 

F o T o : g r e K o F F / i S T o C K P H o T o S 

Hjälpmedel driver den tekniska utvecklingen 

Mycket av det vi betraktar som självklara lösningar i vår vardag 

har utvecklats som hjälpmedel för personer med funktionsnedsättning. 

redan idag finns det högteknologiska produkter som tagits 

fram med tanke både på funktionsnedsättning och en avancerad 

arbetsmarknad. 

använder du hörSnäcKa när du talar i telefon? 

På jobbet kanske du har ett höj och 

sänkbart skrivbord? Och visst är det skönt 

att det finns dörröppnare att trycka på när 

du handlat på Systemet och har kassar i 

båda händerna? På vägen hem handlar du 

i matbutiken och använder en Dramaten 

eftersom det är enklare att få med sig varorna 

utan att behöva släpa tunga kassar. 

När du kommer hem med bilen öppnar du 

garageporten med en fjärrkontroll. Efter en 

hård arbetsdag är det skönt att krypa ner i 

sängen och kvällsläsningen blir så mycket 

bekvämare med den tvådelade sängen där 

övre delen går att höja som ryggstöd. 

Det här är några exempel på smarta produkter 

som utvecklats för personer med 

funktionsnedsättning och som sedan letat 

sig in i vår vardag där de blivit självklara 

inslag. 

Det finns många hjälpmedel som utvecklas 

idag och som sannolikt kommer att bli 

klassiker i morgon. Fjärrkontroller med 

tydliga knappar som styr alla apparater i 

hemmet, som tänder och släcker lampor, 

öppnar och stänger dörrar eller fönster. 

Telefoner där det i stället för telefonnummer 

finns bilder av personerna du vill 

ringa, tangentbord med bilder i stället för 

bokstäver. En del av det här påminner om 

de smarta mobilernas appar, men hjälpmedelsindustrin 

har hållit på med sådana 

lösningar långt före lanseringen av smartphones. 

Det finns redan intressanta arbetsredskap 

som är konstruerade att användas av 

personer både med och utan funktionsnedsättning. 

Ett exempel är Västeråsföretaget 

Pennys interaktiva datorglasögon BM10. 

– Det började som ett projekt på KTH 

där utgångspunkten var att skapa hjälpmedel 

för personer med funktionsnedsättning, 

säger Erik Lundström, VD på Penny. 

Han fick idén vid mötet med en flicka 

som brutit nacken. Hennes passion var 

foto, men läkarna sa att hon inte kunde 

fortsätta med detta. ”Det här måste jag 

lösa”, tänkte Erik Lundström. Själv epileptiker 

vet han vad en funktionsnedsättning 

innebär. 

I glasögonskalmen sitter en oledskärm 

på 4x6 mm. Den projicerar en bild direkt 

på näthinnan. Det unika för BM10 är just 

att bilden är genomskinlig i synfältet, 

möjligt genom användadet av Augmented 

Reality, en teknik där grafik och verklighet 

kombineras. Man navigerar i skärmbilden 

med huvudrörelser, chattar, mailar, 

Facebookar mm. En sensor mot kinden 

känner av hur tinningmusklerna spänns, 

vilket motsvarar klickandet med musen. 

Händerna är hela tiden fria. Glasögonen 

fungerar med Windows Mobile, Android 

och Iphone. 

– Vi håller på att ta fram en ny modell 

med en ARMprocessor, en mikroprocessor 

så att hela datorn kan integreras i glasögonskalmen, 

säger Erik Lundström. 

– Personer med funktionsnedsättning 

och läkare inom specialistsjukvård hör 

till våra viktigaste målgrupper, säger Erik 

Lundström. Andra grupper är servicetekniker 

och militären. 

Så här håller det På. Personer med 

funktionsnedsättning är en viktig resurs i 

samhället, inte minst genom att de driver 

den tekniska utvecklingen av hjälpmedel. 

För det är så, att det som är nödvändigt 

för 10 procent av befolkningen underlättar 

för 50 procent och är bekvämt för 100 

procent. 

Tillgänglighetsarbete är helt enkelt något 

alla tjänar på. 


Många väljer tal före text 

Taltidningen blir ljudtidning – ännu ett 

exempel på hur det som från början 

var ett omistligt, men tämligen otympligt, 

hjälpmedel för en begränsad krets av synskadade 

spränger sina gränser, precis som 

talboken blev ljudboken och intog snart 

sagt varenda bokläsares öra. Nya mediavanor, 

nya spelare och smartare produktion 

– inte minst syntetiskt tal förvillande 

likt en mänsklig röst – allt detta öppnar för 

en mycket större läsekrets. 

– De potentiella ljudläsarna i Sverige 

kan räknas till en miljon eller fler. Och de 

synskadade är en bråkdel av dessa. Flertalet 

är människor som väljer talet framför 

texten av helt andra skäl: dyslexi, ovana vid 

språket, chansen att läsa medan ögon och 

händer gör något annat – eller i bästa fall 

rena lusten. 

Det säger Pere Schröder, producent av 

ljudtidningar vid Iris Group, bolaget som 

varit med hela resan, från 1950talets Tandbergsbandspelare 

till dagens mp3apparater 

och mobiltelefoner – och förberett för 

morgondagens teknik. 

Lyssna till denna tidning på 

www.handisam.se/SvDbilaga 

Arbetsmarknadsnoder skapar sysselsättning 

I Västra Götalandsregionen arbetar man med ett unikt projekt 

för att skapa arbetstillfällen för personer med funktions- 

nedsättning. Projektet innebär ett helt nytt sätt att jobba. 

Alla människor har samma rätt till 

arbete, men i verkligheten är arbetslösheten 

mer än dubbelt så hög bland 


som i befolkningen i sin helhet. 

En av Sveriges största arbetsgivare, 

Västra Götalandsregionen, bestämde 

sig för att göra något åt saken. I 

ett unikt projekt är målet att inom 

en dryg treårsperiod skapa 100 nya 

arbeten åt personer med funktionsnedsättning. 

Bygger nätverk 

Det är ett projekt som omfattar hela 

organisationen Västra Götalandsregionen, 

som har nästan 50 000 

anställda och omfattar många och vitt 

skilda verksamheter. För att underlätta 

arbetet, har fyra geografiska noder 

skapats: Fyrbodal, Göteborg, Sjuhärad 

och Skaraborg. I varje nod ingår flera 

aktörer, som exempelvis representanter 

för arbetsgivare, fackliga organisationer, 

företagshälsovård, försäkringskassa 

och arbetsförmedling. Den största 

noden är Göteborg, som omfattar 

Personer med funktionsnedsättning tillför 

en annan dimension till vardagen i arbetet, 

säger Monica Frejd-Stillberg. 

ungefär hälften av regionens anställda. 

Handläggare för Göteborgs-noden är 

Monica Frejd-Stillberg. 

– Styrkan med att arbeta i noder är 

att vi kan integrera alla förvaltningar i 

arbetet, säger hon. Det är ett nytt sätt 

att jobba på och innebär att vi bygger 

nätverk som ger ett ökat samarbete 

generellt och som kan vara fruktbart 

också för andra verksamheter. 

– Vårt arbete handlar mycket om 

att ändra inställningen och att öka 

kunskaper och insikter på chefsnivå. 

Det är de som kan skapa förutsättningar 

för nya arbeten, säger Monica 

Frejd-Stillberg. 

Matchning centralt 

Ett centralt begrepp i projektet är 

matchning, och på Göteborgs-noden 

är en person anställd enbart för att 

hitta rätt person till de praktikplatser 

som tagits fram på olika arbets platser 

och enligt de specifikationer som 

angetts för varje plats. Exempelvis kan 

det i ett sammanhang vara omöjligt 

med rullstolsburna, medan en psykisk 

funktionsnedsättning som Aspergers 

syndrom fungerar utmärkt eller vice 

versa. Det förekommer också att noden 

får kontakt med en arbetssökande 

och aktivt söker en praktikplats. 

– Med något enstaka undantag har 

matchningen fungerat utmärkt, och 

då övergår praktikplatsen efter några 

månader i en anställning. Flertalet 

av de nya jobben finansieras med 

lönebidrag, men det kan också skapas 

nya ”vanliga” arbeten, säger Monica 

Frejd-Stillberg. 

45 har fått jobb 

Efter att arbetsmarknadsprojektet 

varit igång i ett drygt år har ca 45 personer 

fått anställning, ett drygt 20-tal 

av dem inom Göteborgs-noden. Än 

så länge är Västra Götalandsregionen 

ensam om att arbeta på det här sättet, 

men andra har visat intresse. Monica 

Frejd-Stillberg tror att de positiva erfarenheterna 

kan bidra till att liknande 

projekt startas på andra håll. 

– Det är positivt att vi skapar nya 

jobb, och en annan stor vinst är att vi 

på det här sättet ökar mångfalden på 

regionens arbetsplatser. Det kan ge 

nya kunskaper om tillgänglighetens 

betydelse som leder till förändringar 

som är till nytta för alla. 

Västra Götalandsregionens ena huvud - 

uppdrag är att erbjuda invånarna en 

god hälso - och sjukvård och att verka 

för en god hälsa hos hela befolkningen. 

Det andra huvuduppdraget är att 

främja Västra Götalands utveckling, 

i samverkan med flera andra aktörer. 

Västra Götalandsregionen arbetar 

aktivt med tillgänglighet och har bl.a. 

tagit fram en databas för fysisk till - 

gänglighet, en bemötandeutbildning 

för personalen och stödjer på olika sätt 

forskning och utveckling inom området 

funktionshinder. 

Läs mer på www.vgregion.se och 

www.vgregion.se/arbetsmarknadsnoder

12 A N N O N S D E N N A T E M A T I D N I N G Ä R U T G I V E N A V H A N D I S A M I S A M A R B E T E M E D M A N D E R L E Y M E D I A A N N O N S A N N O N S D E N N A T E M A T I D N I N G Ä R U T G I V E N A V H A N D I S A M I S A M A R B E T E M E D M A N D E R L E Y M E D I A A N N O N S 13 

e n K ät: l a r S c o l l i n 

Vad tycker riksdagspartierna? 

eva olofsson – Vänsterpartiet 

hur arbetar ni i frågor om personer med funktionsnedsättning? 

– I det hårdnande arbetslivet har det blivit svårare för personer med funktionsnedsättning. 

Det är illa både för de enskilda personerna och för samhällsekonomin. 

I vårt arbete med arbetsmarknads- och arbetslivsfrågor försöker vi att alltid tänka på 

hur arbetslivet kan göras mer inkluderande. Vi verkar också för en jämställd fördelning 

av samhällets insatser för personer med funktionsnedsättning. I dag får män 

mer stöd än kvinnor. 

hur vill ni skapa större tillgänglighet och fler arbetstillfällen 

för människor med funktionsnedsättning? 

– Tillgänglighetsarbetet går för långsamt. Vänsterpartiet verkar för en lagstiftning där underlåtenhet att 

tillgänglighetsanpassa definieras som diskriminering. Vi har skyldighet att göra detta enligt FN:s konvention 

om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Det krävs också resursförstärkningar från staten, 

bättre kunskap och enklare och tydligare regler. Vänsterpartiet vill tillföra resurser så att Samhall kan erbjuda 

fler anställning i hela landet och förbättra villkoren för de anställda. Vi vill både höja taket för lönebidraget 

och öka antalet platser med lönebidrag. Den som får en funktionsnedsättning ska kunna få lönebidrag i en 

befintlig anställning. Övergången från lönebidragsanställning till ordinarie anställning måste förbättras. 

hur undviker man diskriminering av personer med funktionsnedsättning? 

– Det krävs bättre kunskap hos alla parter. Alla måste inse att otillgänglighet är diskriminering. när det 

gäller diskriminering i arbetslivet anser vi att det skulle innebära framsteg om anti-diskrimineringsklausuler 

används vid offentliga upphandlingar. Arbetsmarknadens parter bör också uppmuntras att teckna avtal mot 

diskriminering. 

Agneta Luttropp – Miljöpartiet 


– Vi kommer under våren att bjuda in olika handikappförbund för en ”rundabordskonferens” 

om de frågor som förbunden vill lyfta. Detta kan inte bara vara en engångsföreteelse 

utan kontakten måste vara kontinuerlig. 



– Det behövs bred samverkan mellan handikappförbunden och arbetsmarknadens parter. Tyskland har en 

ordning som innebär att om ett företag eller en offentlig arbetsplats har mer än 50 anställda ska en person 

med funktionsnedsättning anställas. Viss del av lönen utgår från staten. Detta vore något att titta vidare på i 

Sverige. Samhall borde inte ha så stor produktionsinriktning. Fler personer med funktionsnedsättning borde 

finnas på Samhall, som det var förr. Då fanns också AMI som fungerade bra för att få ut människor med 

funktionsnedsättning i arbetslivet. Något liknande behövs. 


– Man ser till att anpassas miljön och underlättar vardagen, jobba med attityder och kunskapsinsatser. 

roland utbult – Kristdemokraterna 


– Vi arbetar aktivt på alla politiska nivåer för att dels öka den fysiska tillgängligheten, 

dels öka tillgängligheten till arbetsmarknaden. Vår uppfattning är att tillgänglighet inte 

är ett sär- utan ett allmänintresse. Bristande tillgänglighet skall behandlas som diskriminering. 

Det tredje steget i tandvårdsreformen är ett aktuellt exempel på hur socialdepartementet 

under Göran Hägglunds ledning arbetar för att förbättra för personer 

med funktionsnedsättning. 



– Vi anger som ett rimligt mål att skapa 10 000 nya jobb i offentlig sektor. Vårt förslag är en fördelning som 

innebär 2 000 personer inom statliga myndigheter/bolag, 2 000 inom landsting/regioner samt 6 000 i kommunerna. 

För att personer med funktionsnedsättning ska kunna komma in på arbetsmarknaden i större 

utsträckning krävs att alla arbetsgivare gör mer än i dag. Både offentliga och privata arbetsgivare behövs 

i detta arbete. 


– När det gäller hjälpmedel behövs en harmonisering av regelverket över landet så att det är behoven och 

inte var man bor som avgör. Jag kan tänka mig nationella riktlinjer på flera områden som en framkomlig väg. 

Mats gerdau – Moderaterna 


– Vår politik tar sin utgångspunkt i övertygelsen om att alla människor är unika och 

har samma människovärde. Alla ska ha rätt till respekt för sin person. Vi har en positiv 

och humanistisk grundsyn, där individen och inte kollektivet sätts i centrum. Vi arbetar 

för att alla människor ska ha möjlighet att delta i samhället och arbetslivet utifrån 

vars och ens egna förutsättningar. 

Utbudet av arbete, sysselsättning, boendeformer och hjälpmedel ska vara varierat 

och anpassat. 



– Det finns en rad olika insatser som syftar till att göra det lättare för personer med funktionsnedsättning att 

komma in på arbetsmarknaden. Det gäller bland annat nystartsjobb, stöd till arbetshjälpmedel och personligt 

biträde, skyddad anställning, utvecklings- och trygghetsanställningar. Men mer kan göras. Arbetet med 

att identifiera och undanröja de hinder som i dag finns på arbetsmarknaden för personer med funktionsnedsättning 

måste fortsätta och stärkas. Myndigheter, kommuner och företag måste bli bättre på att anställa 

personer med funktionsnedsättning. Attityder måste påverkas och goda exempel lyftas fram. Även informationen 

till arbetsgivare och anställda om till exempel de stödinsatser som erbjuds behöver förbättras. 


– Vi accepterar aldrig diskriminering. Genom att arbeta aktivt med värderingar, kunskap och attityder kan vi 

motverka detta. Diskriminering, brister i bemötandet och negativa attityder har oftast sin grund i bristande 

kunskap och insikt om vad en funktionsnedsättning innebär. 

Maria Lundqvist–Brömster – Folkpartiet 


– Folkpartiet är pådrivande i regeringsarbetet i frågor som rör människor med funktionsnedsättning. 

Som riksdagsledamöter arbetar vi aktivt med kontakter med handikapprörelsen, 

myndigheter och enskilda, samt genom att lägga motioner och driva på 

i utskottsarbetet. Vi bedriver även egen idéutveckling. 



– Bristande tillgänglighet ska ses som diskriminering. En skärpt diskrimineringslag skulle vara ett effektivt 

verktyg för att göra vårt land tillgängligt för alla. Jobbcheckar för fler jobb: ett intyg, som redan på förhand 

visar vilket stöd en arbetssökande med funktionsnedsättning har rätt till, kan stärka hans eller hennes möjligheter 

att få jobb. Reformera lönebidragen: den som drabbas av en funktionsnedsättning som påverkar 

jobbet ska kunna få lönebidrag att fortsätta på sin arbetsplats. Samla insatserna under ett tak: integrera 

Arbetsförmedlingens, Försäkringskassans och kommunens insatser så att stödet anpassas till den arbetssökandes 

hela livssituation. Inför traineeprogram för personer med funktionsnedsättning för att öppna upp 

arbetsmarknaden. 


– Genom att göra samhället tillgängligt. Ett tillgängligt samhälle är bra för många, men bekvämt för alla. 

Sedan 2009 har Sverige en ny, sammanhållen lagstiftning mot diskriminering. Vi vill skärpa lagen ytterligare 

genom att bristande tillgänglighet ska ses som diskriminering. Vi måste också utmana attityder och värderingar, 

samt att höja kunskapen i frågor som funktionsnedsättningar. Vi försvarar LSS (Lagen om Stöd och 

Service till vissa funktionshindrade). FN:s konvention om mänskliga rättigheter för personer med funktionsnedsättning 

har ratificerats av Sverige. 

Kenneth Johansson – Centerpartiet 


– Funktionsnedsättning får inte utgöra hinder för människor att utbilda sig, arbeta, ha 

en aktiv fritid eller utöva medborgerligt engagemang. Vi är övertygade om att ett viktigt 

steg mot full delaktighet är möjligheten att kunna försörja sig genom eget arbete. 

Det ska vara enkelt att anställa en person med funktionsnedsättning. Centerpartiet 

vill se ännu fler och snabbare insatser för att personer med funktionsnedsättning ska 

kunna försörja sig genom eget arbete. 

– Om man har en funktionsnedsättning är det viktigt att den hjälp och det stöd man 

får är anpassat efter individens behov. Personer med så omfattande funktionsnedsättning att de inte kan arbeta 

ska ha rätt till samhällslön. Förslaget innebär att de får 3 000– 4 000 kronor mer i ersättning per månad. 



– Att meningsfulla arbeten skapas för dem som vill jobba trots begränsad arbetsförmåga är mycket värdefullt, 

vare sig i form av daglig verksamhet via LSS eller genom arbetsförmedlingens stöd. Vi vill avskaffa 

arbetsgivarnas medfinansieringsansvar, skärpa lagstiftningen mot diskriminering, införa fler lönebidragsplatser 

och skapa fler jobb via Samhall. Dessutom vill vi öka det sociala företagandet och underlätta för 

personer med funktionsnedsättning att starta eget företag. 


– Vi ska ha ett samhälle som är tillgängligt för alla. Det är dags att höja tempot när det gäller tillgänglighetsarbetet. 

Därför vill Centerpartiet att bristande tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning ska 

betraktas som en diskrimineringsgrund och omfattas av diskrimineringslagstiftningen. 

Kerstin nilsson – Socialdemokraterna 


– Det är en rättighet men också en plikt att arbeta efter förmåga. Arbetslivet ska vara 

öppet och tillgängligt för alla. En funktionsnedsättning får aldrig vara ett hinder för ett 

jobb. Arbetslivet kan och ska anpassas efter människors förutsättningar så att effekterna 

av sjukdom eller funktionsnedsättning kan minimeras. Vi vill investera i förbättringar 

av arbetsmiljön så att många fler kan jobba. Vi kommer att ha en fortlöpande 

dialog med handikapporganisationer, myndigheter och arbetsmarknadens parter för 

att ta fram förslag och åtgärder som stärker allas möjligheter till arbete. 



– I första hand ska alla ges möjlighet till arbete på den reguljära arbetsmarknaden. Investeringar i en god 

arbetsmiljö och förutsättningar för en ökad tillväxt gör att många fler kan jobba. Det kan också behövas 

åtgärder och stöd i form av fler subventionerade anställningar. För dem som står väldigt långt från arbetsmarknaden 

kan det behövas någon form av utvidgad arbetsmarknad. Tillsammans med näringsliv, stat, 

kommuner, ideella organisationer - och sociala företag - vill vi ta fram förslag och pröva olika former för 

varaktiga subventionerade anställningar. 


– Ett sätt är att öka kunskapen om diskrimineringslagstiftningen. I arbetslivet har parterna ett viktigt ansvar 

för att agera pådrivande. Vi vill också förstärka lagstiftningen mot diskriminering så att den även inkluderar 

tillgänglighetsfrågor. En stark lagstiftning mot diskriminering ger ett verktyg för att människor med funktionsnedsättning 

i större utsträckning blir delaktiga i samhälls- och arbetsliv. 

Per ramhorn – Sverigedemokraterna 


– För oss är det viktigt att förbättra livsvillkoren för personer med funktionsnedsättning 

och öka tillgängligheten i samhället. Det är även viktigt att nationalparker, naturreservat 

och byggnadsminnen görs tillgängliga och användbara för personer med 




– Kommuner, landsting och statliga myndigheter bör ta ett större ansvar för att skapa arbetstillfällen för 

personer med funktionsnedsättning. Det finns många arbetsuppgifter i den offentliga sektorn som är i behov 

av förstärkning. 


– Man bör se över lagstiftningen. 

integrationsminister erik ullenhag (fp) har det direkta ministeransvaret för diskrimineringsfrågor. 

Att få företag att se funktionsnedsättning inte som ett problem utan en möjlighet är 

en av de största utmaningarna för att göra arbetsmarknaden tillgänglig för alla, menar han. 

”Den kanske största utmaningen” 

Förutom integrationsminister står det biträdande arbetsmarknadsminister 

på Erik Ullenhags visitkort. Just frågan 

om hur man öppnar arbetsmarknaden för alla är den kanske 

största utmaningen för handikappolitiken, anser han. 

– Vi har ett alldeles för lågt deltagande för personer med 

funktionsnedsättning. Alldeles för ofta ser arbetsgivaren funktionsnedsättningen 

mer än människan och möjligheterna. Vi 

har ett långt arbete framför oss, men en del är det vi nu gör med 

ökade satsningar på Samhall och på lönebidrag. Vi behöver 

också ytterligare öppna den reguljära arbetsmarknaden. Där 

är synen på bristande tillgänglighet, diskriminering, en nyckelfråga. 

Jag hoppas att vi ska gå i mål med en skärpt lagstiftning, 

säger Erik Ullenhag. 

En sådan lagstiftning menar han ska ses på samma sätt som 

diskrimineringar på grund av etisk eller sexuell läggning. Personer 

med funktionsnedsättning ska precis som vem som helst 

kunna delta fullt ut i samhället. 

verigedemokraterna 

Trygghet & Tradition 

Teckenkurser 

Söker du en inspirerande, rolig och effektiv kurs där du får lära dej massor 

med vardagliga tecken för att teckna i ditt arbete, på fritiden eller bara av 

intresse? Då är en Tecknologen-kurs rätt kurs för dej! 

Grundkurser 

stockholm 

STO106 7 - 11 febr 5 heldagar (35 tim) 

STO118 2 - 6 maj 5 heldagar (35 tim) 

götene 

GÖN104 24 - 28 jan 5 heldagar (35 tim) 

luleå 

LUL012 21 - 25 mars 5 heldagar (35 tim) 

Pris 4.350:- inkl fika o material 

Pris inkl. moms för privatpersoner, exkl. moms för kommuner o företag 

Behöver ni utbilda många? Köp egna kursdagar! 

Vi genomför kurser över hela landet, på alla nivåer och i den omfattning ni 

behöver - se vår hemsida för mer information! 

Våra kurser vänder sig främst till personer som vill lära sig teckna för möten med barn 

och vuxna i behov av teckenkommunikation (TAKK). Vill du veta mer om kursinnehåll 

eller prata med oss om tecken är du alltid välkommen att kontakta oss! 

Prova-på-kurs på nätet! 

Gå vår gratis prova-på-kurs i teckenkommunikation på nätet. Där instruerar, 

visar och hjälper vi dej att teckna enklare ord och meningar. Gå in på vår hemsida 

www.tecknologen.se och sätt igång "på egen hand"! 

TESTA! 

”Toppenbra upplägg på kursen” 

”En fantastisk kurs som hjälper mej som lärare i särskolan” 

”Med den humor som du tagit dig an oss på denna kurs kan 

du lätt extraknäcka som stå-upp-komiker!” 

”Håkan fångar upp allas intresse genom att använda humor 

och bjuda på sig själv” 

Tecknologen AB 

- din resurs när det gäller tecken - 

eriK ullenhag Ser tillgänglighet på arbetsmarknaden 

både som en demokratisk och samhällsekonomisk fråga. 

– Vi slarvar bort kompetens på arbetsmarknaden. Och trots 

att vi har lyckats med jobbpolitiken under en internationell 

finanskris, ska jag vara ärlig och säga att vi inte har kommit tillräckligt 

långt vad gäller personer med funktionsnedsättning. 

Vi behöver ta tillvara människor, både 

för deras egen skull och för samhällsekonomin. 

vad finnS det för vinSter 

med detta? 

– Först och främst: den största friheten i vardagen 

är att ha en egen lön och själv påverka 

sin ekonomi. När det gäller personer med funktionsnedsättning 

finns det grupper med psykiska 

nedsättningar som går djupare in i en 

sjukdom just på grund av att de inte har någon 

sysselsättning, säger Erik Ullenhag. 

”Toppenkurs som jag varmt rekommenderar till andra!" 

”Första teckenkursen som gett helheten!” 

”Väldigt trevlig kurs o kursledare – lättsamt inlärningssätt!” 

”Förvånad över att kunna klara så mycket tecknande efter 

en vecka! - och så mycket har jag nog aldrig skrattat!” 

”Det kändes kul hela tiden!” 

Håkan Ernklev 0511 - 290 18 el 0705 - 66 48 22 

www.tecknologen.se hakan@tecknologen.se 

l a r S c o l l i n 

gärna 

pension 

men först ett 

rejält arbete 

Stöd vår kamp för ett tillgängligt arbetsliv 

Pg 52 20 15-7 – www.dhr.se 

DHR – Förbundet för ett samhälle utan rörelsehinder

14 A N N O N S D E N N A T E M A T I D N I N G Ä R U T G I V E N A V H A N D I S A M I S A M A R B E T E M E D M A N D E R L E Y M E D I A A N N O N S A N N O N S A N N O N S 

15 

Tecken i tiden 

Teater på teckenspråk är inte en angelägenhet bara för dem som 

har teckenspråk som sitt första språk. Det kan även ge andra som 

inte varit i kontakt med teckenspråk tidigare en annorlunda och 

intressant teaterupplevelse, säger Lars otterstedt, huvudlärare 

på en ny högskoleutbildning för döva och hörselskadade. 

Hösten 2011 startar vid Stockholms dramatiska 

högskola en treårig skådespelarutbildning 

på teckenspråk. Satsningen 

är unik och den andra sitt slag och kan 

genomföras tack vare extra anslag från Allmänna 

Arvsfonden och Jacob Wallenbergs 

Stiftelse, Särskilda Fonden. De elever som 

utexaminerades 1996 var den första kullen. 

En av dem var Lars Otterstedt. 

– Då vi var så få i 

vår klass kändes det 

som att vi tre utgjorde 

en egen ö på skolan, 

säger han. Nu 

blir förutsättningarna 

helt annorlunda 

då det finns plats för 

810 studenter. Och 

våra studenter kommer 

även ha undervisning 

tillsammans 

Lars Otterstedt 

med de andra studenterna på skolan i större 

utsträckning än tidigare. 

Teater på teckenspråk har en relativt 

lång tradition i Sverige. Gruppen Tyst Teater 

bildades 1970 och turnerar sedan 1977 

genom Riksteatern över hela landet. Efter 

sin examen började Lars Otterstedt arbeta 

med Tyst Teater som skådespelare och regissör. 

Nu blir han huvudlärare på Teaterhögskolans 

nya utbildning. 

– Det finns idag ett stort behov av utbildade 

skådespelare som kan teckenspråk 

för att trygga återväxten för den teater som 

redan finns, berättar Lars Otterstedt. Men 

det finns också ett tillgänglighetsperspektiv 

med i bilden och det är att ge döva och 

hörselskadade möjlighet att få utbilda sig 

till som skådespelare på högskolenivå. 

öPPen för de 

nordiSKa länderna 

Runt om i Norden finns teatergrupper som 

spelar på teckenspråk, men det finns idag 

ingen skådespelarutbildning på någon av 

teaterhögskolorna i Norden som vänder 

sig till döva och hörselskadade. Därför 

kommer skådespelarprogrammet på teckenspråk 

vid Stockholms dramatiska högskola 

att vara öppet för studenter från andra 

nordiska länder. Antagningsproverna 

börjar i mars. 

– Undervisningen kommer mestadels 

ske på svenskt teckenspråk. Däremot kommer 

studenterna få läsa texter och litteratur 

på sitt eget lands språk. Även internationella 

tecken kommer att användas i undervisningen 

då vi kommer ha döva gästlärare 

från andra länder under utbildningens gång. 

Innehållet i den nya utbildningen är i 

princip detsamma som det vanliga skådespelarprogrammet 

vad gäller scenisk 

gestaltning, teatervetenskap, 

mask 

etc. Det innehåller 

också nya ämnen 

som översättning 

(främst från skriven 

text till teckenspråk) 

och teckenspråksgestaltning, 

med kursmoment 

som bland annat 

storytelling, 

devising, teckenspråkspoesi, 

visual 

vernacular, sign 

mime och teckenspråksartikulation. 

– Teckenspråket är ett visuellt språk och 

finns inte i skriftlig form, fortsätter Lars 

Otterstedt. Stor del av översättningsarbetet 

görs av skådespelarna själva. Nyskrivna pjäser 

är lättare av naturliga skäl att översätta 

än t.ex. pjäser skrivna under det moderna 

genombrottet. Att översätta Shakespeare är 

också en utmaning eftersom versmått inte 

finns på teckenspråk. Där får man lägga 

större vikt på innehåll än på form samt använda 

teckenspråkets unika möjligheter att 

omsätta Shakespeares rika bildspråk till ett 

lika rikt visuellt berättande på teckenspråk. 

Ämnet Översättning blir därför en ny och 

viktig del i utbildningen. Men vi kommer 

också att titta på möjligheter att skapa manus 

direkt på teckenspråk. 

Den 1 januari 2011 slås Teaterhögskolan 

ihop med Dramatiska institutet och blir 

Stockholms dramatiska högskola. Lars Otterstedt 

tror att det kommer att innebära 

fruktbara möten. 

– På den nya högskolan kommer studerande 

inom teaterregi, film, dramaturgi 

m.m. att finnas under samma tak. Det betyder 

att många olika yrkesgrupper inom dramatisk 

konst kommer närmare varandra på 

William Wahlstedt och Gunilla Vestin Wallin i Tyst teaters 

föreställning Minns du Greta Garbo?, regi Lars Otterstedt. 

ett tidigt stadium. Jag tror det kommer leda 

till nya konstnärliga konstellationer och ut 

tryck inom scenkonst där även teckensprå 

ket kommer att spela en roll. 

vill nå nya målgruPPer 

Lars Otterstedt brinner för att få fler att bli 

intresserade av teater på teckenspråk. 

– Många är fascinerade av teckenspråk 

som ett starkt visuellt inslag i en föreställning. 

Jag vet att många hörande, som inte 

kan teckenspråk, ändå uppskattar teckenspråksteater 

när de får tillfälle att se det. 

För att öppna upp för en bredare publik 

görs ibland skuggtolkning eller parallellt 

spel mellan teckenspråkiga och talande 

skådespelare. Detta är något vi kommer 

att undersöka och utveckla vidare under 

utbildningen. 

– Det uppstår också möten mellan olika 

kulturer, mellan dövas kultur och hörandes. 

Det är precis det teater handlar om, 

ett möte som sker just här i detta ögonblick 

och som får oss att se nya saker. 

Läs mer om utbildningen 

på www.teaterhogskolan.se 


F o T o : u r B A n J ö r é n 

F o T o : H å K A n L A r S S o n 

Ronny Patric Jacobsen, Sandra Medina 

och Anette Sallmander i Halvsjupojken 

av Cristina Gottfridsson, 

regi Lars Otterstedt. 

I föreställningen spelade 

talande skådespelare 

parallellt med skådespelare 

som använder teckenspråk. 

»Allakroppar 

kandansa« 

Danskompaniet SPINN vidgar gränserna för 

dans kulturen. De är Sveriges första professionella 

grupp som består av dansare både med och utan 


SPINN. Namnet andas snabbhet, rörelse, 

energi och passar bra på ett danskompani. 

Energi är också det man tänker på när 

Emilia Wärff, en av gruppens medlemmar, 

anländer till intervjun. Hon rör sig smidigt 

mellan gående och väntande i hotellobbyn, 

betydligt snabbare än de flesta. Inget märkvärdigt 

med det – om det inte varit för att 

hon är rullstolsburen. Och dansare. 

Danskompaniet SPINN är ett initiativ 

av koreografen och konstnärliga ledaren 

Veera Suvalo Grimberg. 

– Mitt intresse för annorlunda dans började 

för många år sedan, då jag fick se en 

föreställning med den engelska dansgruppen 

Candoco, berättar Veera. Jag blev helt 

tagen av vad jag såg. 

Candoco har funnits 

i ett tjugotal 

år och skapade 

snabbt en egen stil 

genom att blanda 

dansare med och 

utan funktionsnedsättning. 

Vid 

sidan av scenföreställningarna 

anordnar 

de workshops för koreografer och 

dansare. Veera Suvalo Grimberg var med 

på en av dem. Hon ville starta en egen 

dansgrupp med samma förtecken och anordnade 

själv en workshop i Sverige. En 

av deltagarna var Emilia Wärff. 

SPINN under en repetition. 

– Jag har länge varit oerhört fascinerad av 

dans, berättar Emilia. Efter workshopen bestämde 

jag mig för att satsa på det. 

Veera fick stöd från kulturavdelningen 

inom Västra Götalandsregionen för att 

starta sitt dansprojekt. 

Emilia Wärff 

inSPiratörer och mentorer 

– Candoco har varit förebild för mig och 

flera andra danskompanier i Europa, berättar 

hon. Medlemmarna fungerade som 

mina mentorer och delade generöst med sig 

av sina erfarenheter när jag började arbeta 

med SPINN. 

F o T o : J o H A n n e S S u n D L o 

I mars i år rulllade 

arbetet igång. 

Man har gjort ett 

par mindre föreställningar, 

bland 

annat i Almedalen. 

Där stod Veera för 

koreografin, men 

för gruppens första 

större produktion, 

med premiär i Vara 

konserthus i april 

2011, har koreografen 

Favela Vera Ortiz engagerats. 

– Jag har fullt upp med arbetet som 

konstnärlig ledare, säger Veera. 

Hon är mån om att framhålla att danskompaniet 

SPINN är en professionell 

grupp där alla medlemmar får lön, och att 

det inte är någon sorts välvilja att ha med 

rullstolsburna i ensemblen. 

– Absolut inte. Alla medlemmarna har 

genomgått omfattande prov för att antas i 

SPINN. Det handlar om en koreografisk 

vision där såväl rullstolsburna som andra 

dansare ingår på lika villkor. 

Veera Suvalo 

Grimberg 

vill vidga gränSerna 

– Alla kroppar kan dansa, betonar hon. Vi 

vill vidga begreppen och ta tillvara de rörelsemönster 

som personer med funktionsnedsättning 

kan tillföra. 

Emilia Wärff berättar att det är svårt 

att som rullstolsburen få tillfälle att 

lära sig dans. 

– Vi är ofta utestängda från 

många aktiviteter, helt i onödan. 

Det är egentligen inte så mycket 

som behövs för att öppna upp det 

här. Det skulle till exempel betyda 

jättemycket om studieförbunden 

i sina kursprogram skrev en rad 

om att även personer med funktionsnedsättning 

var välkomna att 

prova på. 

Veera Suvalo Grimberg tror inte på en 

dansutbildning enbart för personer med 


– Vi behöver göra den utbildning som 

finns tillgänglig för fler i stället, säger hon. 

– Inom idrotten finns det många med 

funktionsnedsättning som är goda förebilder. 

Vi skulle behöva sådana inom kulturområdet 

också, säger Emilia Wärff. 

Kanske är det just det som danskompaniet 

SPINN kan bli. I väntan på att gruppen 

ska dyka upp på en scen nära dig, gå in på 

hemsidan och se några teasers. Fascinerande 

så det förslår. 

P e r a x e l n o r d f e l d t

16 A N N O N S D E N N A T E M A T I D N I N G Ä R U T G I V E N A V H A N D I S A M I S A M A R B E T E M E D M A N D E R L E Y M E D I A A N N O N S 

I mitten av oktober bildades den nya föreningen ”Tillgänglighetskonsulter i Sverige”. Med föreningen 

samlas och samordnas den professionella kompetensen inom arbete med tillgänglighet. Bland arbetsuppgifterna 

finns att utöka medlemmarnas kompetens genom utbildning. På sikt ska föreningen bli 

den naturliga kontakten för alla som söker seriöst arbetande tillgänglighetskonsulter. 

Ny förening samlar kompetensen 

– Alla vinner på att vi går samman i en seriöst 

arbetande förening, säger Per Skedung 

som är nyvald ordförande i interimsstyrelsen. 

Det har inte tidigare funnits en organisation 

som samlat 

kompetensen i landet 

vilket har gjort 

det svårt för kunder 

att få rätt kompetens 

hos tillgänglighetskonsulter. 

Det blir allt vanligare 

att kommuner, 

organisationer och 

byggföretag frågar 

efter kompetens 

inom tillgänglighetsarbete 

samtidigt 

som det har kommit allt fler aktörer inom 

branschen, menar Per Skedung. Den utvecklingen 

understryker vikten av att tillvarata 

branschspecifika intressen och även att 

kunna hjälpa kunder att få konsulter med 

rätt kompetens. 

Föreningen kommer att ha kriterier för 

vilka konsulter som kan bli medlemmar, 

samt ställer krav på kunskaper 

och kvalitet vilka måste 

uppfyllas. Men det är inte ett 

krav att medlemmarna måste 

kvalificera sig för alla de tre 

områden man arbetar med: 

information och kommunikation, 

fysisk tillgänglighet 

samt tillgänglig verksamhet. 

Det är samma områden som 

Handisam har. 

– Vi arbetar med externa 

Per Skedung 

partner för att bestämma 

vilken kvalitetsnivå det ska 

vara. Föreningen ska även erbjuda kompetensutveckling 

och aktivt arbeta med 

att höja och säkerställa medlemmarnas 

kompetens och kvalitet. Ett medlemsskap i 

föreningen ska vara en garanti för hög kompetens, 

säger Per Skedung. 

Sug efter branSchorganiSation 

Föreningen har en interimsstyrelse och på 

det planerade årsmötet i april nästa år ska 

man besluta om föreningens inriktning och 

slutliga stadgar. Samtidigt blir årsmötet en 

avstamp inför vidare utveckling då Handisams 

projekt Processtöd Tillgänglighet 

upphör till årsskiftet 2011/2012. 

– Det finns ett starkt sug efter en 

branschorganisation, säger Per Frykman 

på Handisam. Föreningen har uppstått ur 

det nätverk som Handisam skapade för 

drygt ett år sedan och som idag har ett åttiotal 

medlemmar. Om man vänder sig till 

nätverket och föreningen får man de bästa 

konsulterna som finns på marknaden. 

Inom Handisam arbetar man just nu 

med att formulera hur verksamheten ska 

Per Frykman 

drivas efter 2011. Per Frykman menar att 

det finns goda förhoppningar att finna såväl 

organisatoriska som finansiella resurser 

för att etablera en livskraftig organisation. 


läs mer på 


www.tillgangligtprijekt.se 

Kunskap skapar bättre möten 

Charlotte Ohlson blev rullstolsburen för tre år sedan. 

Det har inneburit stora förändringar i hennes liv – inte minst 

i hur hon blir bemött. Läs hennes egen berättelse. 

För tre år sedan förändrades mitt liv 

på några sekunder. Jag höll på att låsa 

ytterdörren när min son som satt i 

bilen plötsligt ropar – ”mamma den 

rullar!” När jag vänder mig om ser 

jag att bilen börjat rulla bakåt ner för 

vår backe, med min pojke i bilstolen 

i baksätet. Hans dörr var öppen och 

han hade inte fått på sig bältet. Utan 

att tänka sprang jag mot bilens passagerardörr 

och försökte slänga mig 

in för att få stopp på bilen. Jag hann 

aldrig in utan slogs omkull av dörren, 

släpades med och hamnade till slut 

under bilen. 

Ryggen gick av 

Jag kände direkt att ryggen gick av. 

Det var som att någon drog ut en 

kontakt, min underkropp ”försvann”. 

På en gång förstod jag att jag var förlamad, 

men försökte ändå vakna, som 

när man har en mardröm och kan 

väcka sig själv. Det gick naturligtvis 

inte. Från och med den stunden förändrades 

mitt liv. 

någRa baRa stiRRaR 

Bland det första jag märkte, efter att jag 

hamnat i rullstol, var att jag blev bemött 

på ett helt annat sätt än tidigare. 

Det finns de som är övertrevliga, 

andra talar extra tydligt, en del vänder 

sig bort medan några bara stirrar… 

Det känns jättemärkligt, jag ser 

inte direkt skräckinjagande ut och jag 

är faktiskt samma person som innan 

olyckan fast jag sitter ner. Fast osäkerheten 

finns hos de jag möter. Man är 

livrädd att säga fel saker. Om jag frågar 

om vägen och någon säger – då går 

du till höger… GÅR! De håller på att 

bita av sig tungan när de upptäcker sin 

”tabbe”. Ändå säger jag själv går, och 

hajar till varje gång någon säger rullar. 

Ökad kunskap 

När jag blev ombedd att föreläsa på 

Iris Hadars bemötandeutbildningar 

tvekade jag inte. Ökad kunskap gör att 

man kan se sig själv i den man möter 

utan att fokusera på funktionsnedsättningen. 

bemötandeutbildningar 

Iris Hadar AB arrangerar 

bemötandeutbildningar 

för personer som i sitt 

yrke möter människor 

med olika former av 

funktionsnedsättningar. 

Bland föreläsarna deltar 

personer med egna erfarenheter 

av funktionsnedsättningar 

tillsammans 

med olika ämnesexperter. 

För mer information: 

www.iris.se/bemotande

SvD-bilagan - Pdf - Handisam

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?