Kapitel 5: Vektorprodukt - Högskolan i Halmstad
Kapitel 5: Vektorprodukt - Högskolan i Halmstad
Kapitel 5: Vektorprodukt - Högskolan i Halmstad
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
<strong>Kapitel</strong> 5: <strong>Vektorprodukt</strong><br />
c○ 2005 Eric Järpe<br />
<strong>Högskolan</strong> i <strong>Halmstad</strong><br />
<strong>Vektorprodukt</strong>en är en vektor bara definierad i 3 dimensioner.<br />
Orientering VIKTIGT!<br />
Lär positiv och negativ orientering, “3-finger-regeln” (se foto i boken s. 82), positiv<br />
vridningsriktning.<br />
⎡<br />
Lemma 1<br />
Med hänsyn till ordningen är<br />
⎢ v 1 v 2 v 3 P.O. ⇔ v 2 v 3 v 1 P.O. ⇔ v 3 v 1 v 2 P.O.<br />
⎣ v 3 v 2 v 1 N.O. ⇔ v 2 v 1 v 3 N.O. ⇔ v 1 v 3 v 2 N.O.<br />
där P.O. = “positivt orienterade” och N.O. = “negativt orienterade”.<br />
I planet är u v P.O. om den minsta vridning som överför u i v sker moturs.<br />
<strong>Vektorprodukt</strong><br />
Läs Exempel 1 för en motivering av begreppet vektorprodukt.<br />
u × v kallas för vektorprodukten (kryssprodukten) om<br />
(i) |u × v| = |u||v| sin[u, v]<br />
(ii) u × v⊥u och u × v⊥v<br />
(iii) u , v , u×v P.O.<br />
(iv) u = 0 ∨ v = 0 ⇒ u × v = 0.<br />
Obs! <strong>Vektorprodukt</strong>en är ej kommutativ: u × v = −v × u.<br />
[ Sats 1<br />
Arean av det parallellogram som spänns av u och v är |u × v|<br />
Exempel (<strong>Vektorprodukt</strong>)<br />
Beräkna approximativt u × v om u = (1, 2, 3) och v = (−1, 0, 1).<br />
Lösning<br />
u och v spänner upp ett plan. <strong>Vektorprodukt</strong>en<br />
u × v är den vektor som är |u||v| sin[u, v] lång<br />
i normalens riktning sånär som på tecknet som<br />
vi tar reda på med 3-finger-regeln!<br />
✻z<br />
[u, v] y<br />
❅■v ✒ u<br />
✲<br />
✟ ✟✟✟✟✟✟✟✟✟✯ ❅ ❳ ❳ ❳ ❳❳<br />
❳ x ❳3 u×v<br />
Planets ekvation på parameterform fås som<br />
⎧<br />
⎧<br />
⎨ x = s − t ⎨ x = s − t<br />
1<br />
π : y = 2s ⇒<br />
⎩<br />
⎩<br />
y = s 2<br />
z = 3s + t<br />
z − 3x = 4t<br />
1<br />
⇒<br />
⎧<br />
⎨<br />
⎩<br />
x = s − t<br />
1<br />
y = s 2<br />
1<br />
4<br />
(z − 3x) = t
På affin form blir detta x = 1 y − 1 (z − 3x) dvs x − 2y + z = 0.<br />
2 4<br />
Normalen blir då u = (1, −2, 1).<br />
(Kontroll: u · n = 1 · 1 − 2 · 2 + 1 · 3 = 0 och v · n = −1 · 1 + 0 + 1 · 1 = 0 stämmer!)<br />
Normeras normalen får vi en vektor av längd 1:<br />
n<br />
|n|<br />
Längden av u × v blir<br />
=<br />
1<br />
√ 1 + 4 + 1<br />
(1, −2, 1) = 1 √<br />
6<br />
(1, −2, 1)<br />
|u||v| sin[u, v] = √ 1 + 4 + 9 · √1<br />
+ 0 + 1 · sin[u, v] ≈ 2 √ 7 · 1<br />
(där [u, v] ≈ π/2 är en gissning från en välritad figur.)<br />
Med 3-finger-regeln inses att u × v måste peka utåt från pappret i figuren ovan.<br />
Alltså är u × v ≈ 2 √ √<br />
7 √ 1<br />
14<br />
6<br />
(1, −2, 1) = (1, −2, 1) (där √ 14/3 ≈ 2). ✷<br />
3<br />
Alldeles snart ska vi lära oss ett betydligt enklare och dessutom exakt sätt att<br />
beräkna vetorprodukten.<br />
Trippelprodukten<br />
Trippelprodukten av u, v, w är<br />
(u × v) · w = |u||v||w| cos α sin β där α = [u × v, w] och β = [u, v].<br />
Trippelprodukten är volymen av den parallellipiped (parallellogram generaliserat till<br />
3 dimensioner − se figur längst ned på s. 85) som spänns av u, v, w.<br />
(Obs! Ordningen har avgörande betydelse!)<br />
Läs Sats 2 och 3.<br />
Lär Sats 4 och beviset av (iii):<br />
[ Distributiva lagen för vektorprodukt<br />
(u 1 + u 2 ) × v = u 1 × v + u 2 × v<br />
Bevis:<br />
Låt r vara en godtycklig vektor. Då är<br />
((u 1 + u 2 ) × v) · r<br />
Sats 3<br />
= ((u 1 + u 2 ) · v) × r<br />
skalärprod.<br />
= u 1 · (v) × r) + u 2 · (v) × r)<br />
Sats 3<br />
= (u 1 × v) · r + (u 2 × v) · r<br />
skalärprod.<br />
= (u 1 × v + u 2 × v) · r<br />
⇒ ((u<br />
( 1 + u 2 ) × v) · r − (u 1 × v + u 2 ×<br />
)<br />
v) · r = 0<br />
⇒ (u 1 + u 2 ) × v − (u 1 × v + u 2 × v) · r = 0<br />
Speciellt med r = (u 1 + u 2 ) × v − (u 1 × v + u 2 × v)<br />
är |r| 2 = |(u 1 + u 2 ) × v − (u 1 × v + u 2 × v)| 2 = 0 ⇔<br />
⇔ r = 0 dvs (u 1 + u 2 ) × v = u 1 × v + u 2 × v.<br />
✷<br />
Läs Exempel 2.<br />
2
Multiplikationstabell för<br />
HON-bas sammanfattas av<br />
figuren till höger i kombination<br />
med följande exempel.<br />
✻3<br />
2<br />
✤✜<br />
Exempel (<strong>Vektorprodukt</strong> forts.)<br />
Beräkna exakt u × v om u = (1, 2, 3) och v = (−1, 0, 1).<br />
Lösning<br />
u = e 1 + 2e 2 + 3e 3 v = −e 1 + e 3<br />
Genom att använda figuren ovan fås att<br />
u × v = (e 1 + 2e 2 + 3e 3 ) × (−e 1 + e 3 )<br />
✻3<br />
✿<br />
✤✜<br />
−<br />
+<br />
◆ ✟ ❍<br />
✟✙ ✟ ✣✢<br />
✟<br />
✸ ❍❍❥ ✟ ✣✢❍ ✎<br />
1<br />
2<br />
✟✙ ❦ ❍❍❥<br />
1<br />
2<br />
= −0 + e 1 × e 3 − 2e 2 × e 1 + 2e 2 × e 3 − 3e 3 × e 1 + 0<br />
= −e 1 + 2e 3 + 2e 1 − 3e 2<br />
= 2e 1 − 4e 2 + 2e 3<br />
dvs u × v = 2(1, −2, 1).<br />
Med Sarrus regel (s. 90) hade vi fått<br />
e 1 e 2 e 3 e 1 e 2 e<br />
❅ ❅ ❅ 3<br />
1❅2 ❅3 ❅ ❅<br />
1<br />
2<br />
❅<br />
3<br />
❅ <br />
−1 0 ❅ 1 ❅−1 <br />
❅ 0 1<br />
✷<br />
dvs u × v = (2 · 1 − 3 · 0, 3 · (−1) − 1 · 1, 1 · 0 − 2 · (−1)) = (2, −4, 2).<br />
Geometriska tillämpningar<br />
Nu kan vi äntligen beräkna avstånd mellan linjer med de kunskaper vi förvärvat!!<br />
Exempel (Avstånd mellan linjer, forts.)<br />
⎧<br />
⎧<br />
⎨ x = 2 + 3s<br />
⎨ x = 1 − t<br />
l 1 : y = −1 + 2s l 2 : y = 2 − t<br />
⎩<br />
⎩<br />
z = 1 + 3s<br />
z = −3t<br />
Låt<br />
Vad blir (minsta) avståndet mellan linjerna l 1 och l 2 ?<br />
Lösning<br />
Välj punkterna P 1 = (2, −1, 1) på l 1 och P 2 = (1, 2, 0) på l 2 (det går lika bra med<br />
vilka punkter som helst på linjerna), riktningsvektorerna v 1 = (3, 2, 3) för l 1 och<br />
v 2 = (−1, −1, −3) för l 2 . En normalvektor, n, till det plan som spänns av v 1 , v 2<br />
fås av<br />
n = v 1 × v 2<br />
=<br />
2 3<br />
∣ −1 −3 ∣ e 1 −<br />
∣<br />
3 3<br />
−1 −3<br />
∣ e 2 +<br />
∣<br />
3 2<br />
−1 −1<br />
∣ e 3<br />
= (2 · (−3)−3 · (−1) , −(3 · (−3)−3 · (−1)) , 3 · (−1)−2 · (−1))<br />
= (−3, 6, −1)<br />
3
Låt riktningen av sträckan mellan P 1 och P 2 betecknas av u = (2, −1, 1)−(1, 2, 0) =<br />
(1, −3, 1). Projektionen av u på n är då<br />
u ′ = u · n<br />
|n| n 2<br />
(1, −3, 1) · (−3, 6, −1)<br />
= · (−3, 6, −1)<br />
|(−3, 6, −1)| 2<br />
−3 − 18 − 1<br />
= · (−3, 6, −1)<br />
9 + 36 + 1<br />
= 11 · (−3, 6, −1)<br />
23<br />
och avståndet mellan l 1 och l 2 är då<br />
√<br />
√ √<br />
|u ′ | = ( 11<br />
23 )2 (9 + 36 + 1) = 11<br />
23 2 · 23 = 11<br />
2<br />
(≈ 3.24)<br />
23<br />
(Se bokens Exempel 6 för utförligare förklaring av räkningarna.)<br />
✷<br />
Exempel (Kraftmoment)<br />
Antag att punkten P = (3, 5, −1) utsätts för kraften u = (4, −2, 1). Beräkna<br />
a) momentet M m.a.p. punkten Q = (1, 2, 3).<br />
b) momentet M m.a.p. x-, y- resp. z-axeln.<br />
c) momentet M m.a.p. linjen genom punkterna Q 1 = (1, 2, −3) och Q 2 = (2, −2, 1).<br />
Lösning<br />
a) Momentet m.a.p. Q beräknas som r × F där r = P − Q = (2, 3, −4)<br />
Därmed är<br />
M =<br />
∣<br />
3 −4<br />
−2 1<br />
∣ e 1 −<br />
∣ 2 −4<br />
4 1 ∣ e 2 +<br />
∣ 2 3<br />
4 −2 ∣ e 3<br />
= (3 − 8)e 1 − (2 + 16)e 2 + (−4 − 12)e 3<br />
= (−5, −18, −16)<br />
b) Momentet m.a.p. en axel med normerad riktningsvektor n beskrivs av M · n<br />
så M · e 1 = −5, M · e 2 = −18, M · e 3 = −16.<br />
c) Riktningen för linjen genom Q 1 och Q 2 är (a, b, c) där 1 + a = 2 ⇒ a = 1,<br />
2 + b = −2 ⇒ b = −4 och −3 + c = 1 ⇒ c = 4.<br />
Därmed är en normerad riktningsvektor n = √ 1<br />
36<br />
(2, −4, 4) = 1 (1, −2, 2)<br />
3<br />
varmed M · n = 1 (−5 + 36 − 32) = −1/3 .<br />
✷<br />
3<br />
4