teknisk servicenämnd - Lidköping

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 

Sammanträdesdatum 

TEKNISK SERVICENÄMND 2010-09-07 

Sida 1 (19) 

Plats och tid Stadshuset, kl. 8:30-11.50. Ajournering för kaffe 9:40-10:00 

Beslutande 

Ledamöter 

Tjänstgörande ersättare 

Övriga närvarande 

Ersättare 

Ordförande Torben Persson (S), Ann Magnusson Karlqvist (S), Kristina 

Andersson (S), Kenneth Svensson (M) § 44-51, Knut Åmark (M), Gunnar 

Johansson (C), Jerry Nyberg (KD) 

Christer Karlsson (S) i stället för Cecilia Melani (S), Tony Jansson (S) istället 

för Carl-Åke Sjöqvist (V), Gunnar Olsson (M) istället för Kenneth Svensson 

(M) under § 51-59 

Ann-Marie Lundell (S) § 49-59, Gunnar Olsson (M), Anders Johansson (C) 

Hans Rolf (KD) 

Tjänstemän 

Personalföreträdare 

Övriga 

Justering 

Justerande 

Från förvaltningen: förvaltningschef Ann-Sofie Nissfeldt, sekreterare Elin 

Persson, ekonom Fredrik Hasselgren § 45-51 , renhållningschef Jan Westin § 

46, 51, elnätschef Jan-Erik Skoglund § 47-51, VA-chef P-O Lundström § 44- 

45, 50-51. 

Kommunal: Rickard Hilmersson 

Ordförande Torben Persson (S), Gunnar Johansson (C) 

Plats och tid Stadshuset, måndagen den 13 september 2010 

Paragrafer 44-59 

Underskrifter 

Sekreterare 

Ordförande 

Justerande 

Elin Persson 

Torben Persson 

Gunnar Johansson 

Utdragsbestyrkande



Sida 2 (19) 


ANSLAG/BEVIS 

Protokollet är justerat. Justeringen tillkännages genom anslag i tre veckor. 

Organ 

Teknisk servicenämnd 


2010-09-07 

Datum när anslaget sätts upp 

2010-09-13 

Datum när anslaget tas ner 

2010-10-05 

Förvaringsplats för protokollet 

Underskrift 

Teknisk Service 

Elin Persson 

Justering sign. Utdragsbestyrkande Beslutsexpediering



Sida 3 (19) 


Innehållsförteckning 

Svar på motion om att förbjuda spridning av slam från reningsverk på 

åkermark för både skogsbruk och jordbruk .....................................................4 

VA-taxa 2011, detaljtaxa .................................................................................5 

Renhållningstaxa gällande hämtningsavgifter 2011 ........................................6 

Elnättaxa 2011..................................................................................................7 

Taxa för avgifter och ersättningar för lokal elproduktion................................8 

Information om förhandsreglering av nätavgifter ............................................9 

Uppdrag till förvaltningen att utreda kablifiering Kålland.............................10 

Delårsuppföljning 2 per 31 augusti 2010, prognos helår 2010 ......................11 

Svar angående FN:s Barnkonvention.............................................................12 

Genomgång av FN:s Barnkonvention............................................................13 

Information om WEPAN - West Swedens EU-ProjektAnalys ......................14 

Rapport från nämndens studiebesök på enheterna .........................................15 

Redovisning av deltagande i förrättning ........................................................16 

Anmälningar...................................................................................................17 

Förvaltningschefen informerar.......................................................................18 

Övrigt .............................................................................................................19 




Sida 4 (19) 


§ 44 TSN 2010/26 

Svar på motion om att förbjuda spridning av slam från 

reningsverk på åkermark för både skogsbruk och 

jordbruk 

SAMMANFATTNING 

Miljöpartiet har till kommunfullmäktige lämnat in motion om att förbjuda 

spridning av slam från reningsverk på åkermark för både skogsbruk och 

jordbruk. Kommunstyrelsen önskar Teknisk servicenämnds yttrande senast i 

september 2010. 

Beslutsunderlag 

VA-chef P-O Lundströms yttrande, 2010-06-14 

Miljöpartiets motion, 2010-03-05 

BESLUT 

Teknisk servicenämnd föreslår kommunfullmäktige besluta att 

slutanvändningen av slam från Lidköpings reningsverk skall följa nu gällande 

regler samt vid senare tidpunkt de nya regler som förväntas komma att gälla 

efter regeringsbeslut. 

______ 




Sida 5 (19) 


§ 45 TSN 2010/19 

VA-taxa 2011, detaljtaxa 


Kommunfullmäktige beslöt 2010-06-21 § 91 att godkänna Teknisk 

servicenämnds förslag till taxeförändring. Taxan höjs med 3,0 mnkr 

motsvarande 9,0 %. Detaljtaxan har räknats om enligt Kommunfullmäktiges 

beslut. 


VA-chef P-O Lundströms yttrande, 2010-08-31 

Bilaga 1: Taxa för Lidköpings kommuns allmänna vatten- och 

avloppsanläggning 2011, 2010-08-17 

Bilaga 2: Villkor för anslutning till Lidköpings kommuns VA-ledningar 

utanför verksamhetsområdet för år 2011, 2010-08-17 

BESLUT 

Teknisk servicenämnd beslutar att godkänna VA-taxa för 2011 enligt 

bilaga 1 att gälla fr.o.m. 2011-01-01. Teknisk servicenämnd beslutar att 

godkänna villkor för anslutning till Lidköpings kommuns VA-ledningar 

utanför verksamhetsområde för år 2011 enligt bilaga 2 att gälla fr.o.m. 2011- 

01-01. 

Teknisk servicenämnd beslutar att föreslå Kommunfullmäktige att fastställa 

VA-taxa för 2011 enligt bilaga 1 att gälla fr.o.m. 2011-01-01. Teknisk 

servicenämnd beslutar att föreslå Kommunfullmäktige att fastställa villkor 

för anslutning till Lidköpings kommuns VA-ledningar utanför 

verksamhetsområde för år 2011 enligt bilaga 2 att gälla fr.o.m. 2011-01-01. 

_____ 




Sida 6 (19) 


§ 46 § TSN 2010/19 

Renhållningstaxa gällande hämtningsavgifter 2011 


Renhållningen har fått i uppgift att inom ramen för budget 2011 upprätta 

detaljtaxa för hämtningsavgifter. Bifogad detaljtaxa är upprättad enligt 

beslutad taxeökning. Beslutet innebar en taxeökning på 700 000 kr vilket ger 

en ökning av taxan med ca 4,6 %. 


Renhållningschef Jan Westins yttrande, 2010-08-31 

Bilaga 3: Renhållningstaxa för Lidköpings kommun, tillämpning år 2011 

BESLUT 

Teknisk servicenämnd beslutar att godkänna detaljtaxa för Renhållningen, 

hämtningsavgifter, att gälla fr.o.m. 2011-01-01 enligt bilaga 3. Teknisk 

servicenämnd beslutar att föreslå Kommunfullmäktige att fastställa 

detaljtaxan för Renhållningen, hämtningsavgifter, att gälla fr.o.m. år 2011- 

01-01 enligt bilaga 3. 

_____ 




Sida 7 (19) 


§ 47 TSN 2010/19 

Elnättaxa 2011 


Lidköping Elnät har fått i uppgift att inom ramen för budget 2011 upprätta 

detaljtaxa för nätverksamheten. Taxan är uppräknad ca 4,1 % och ger ca 3 

miljoner per år i intäktsökning räknat på 2009 års energiomsättning. 

Taxan är oförändrad vad avser fördelningen mellan fast och rörlig avgift dvs. 

80 % fast del och 20 % rörlig del. 


Elnätschef Jan-Erik Skoglunds yttrande, 2010-08-26 

Bilaga 4: Lidköping Elnät taxeförslag 2011, 2010-08-19 

BESLUT 

Teknisk servicenämnd beslutar att godkänna följande förslag gällande taxor 

och avgifter för Lidköping Elnät att gälla fr.o.m. 2011-01-01 

• Nättaxa 2011 enligt bilaga 4 


taxor och avgifter för Lidköping Elnät enligt bilaga 4 att gälla fr.o.m. 2011- 

01-01. 

_____ 




Sida 8 (19) 


§ 48 TSN 2010/46 

Taxa för avgifter och ersättningar för lokal elproduktion 


Lidköping Elnät håller på att ansluta de två första 2 MW-vindkraftverken 

inom sitt distributionsområde. Vindkraftverken uppförs vid Närefors gård 

strax öster om Järpås. 

Hittills har det endast förekommit verk av storleken 800 kW. De är enligt 

Ellagen småskalig produktion, mindre än 1 500 kW, och skall inte erlägga 

någon nätavgift dock en fast avgift (mätavgift). 

All produktion oavsett storlek skall däremot erhålla en så kallad 

nätnyttoersättning. Detta är en ersättning för minskade regionnätskostnader 

och i förekommande fall minskade förluster i nätet. Taxan är konstruerad lika 

uttagstaxorna vad avser fördelningen mellan fast och rörlig avgift, dvs. 80 % 

fast del och 20 % rörlig del. 


Elnätschef Jan-Erik Skoglunds yttrande, 2010-08-26 

Bilaga 5: Förslag till taxa för avgifter och ersättning för lokal elproduktion 

Bilaga 6: Tillämningsbestämmelser nätavgifter lokal produktion 2011 

BESLUT 

Teknisk servicenämnd beslutar att godkänna förslag till taxa för avgifter och 

ersättningar gällande lokal elproduktion inom Lidköping Elnäts 

nätkoncessionsområde enligt bilaga 5 att gälla fr.o.m. 2011-01-01. Teknisk 

servicenämnd beslutar att godkänna tillämpningsbestämmelser för lokal 

elproduktion inom Lidköping Elnäts nätkoncessionsområde enligt bilaga 6 att 

gälla fr.o.m. 2011-01-01. 


taxa för avgifter och ersättningar gällande lokal elproduktion inom Lidköping 

Elnäts nätkoncessionsområde enligt bilaga 5 att gälla fr.o.m. 2011-01-01. 


tillämpningsbestämmelser för lokal elproduktion inom Lidköping Elnäts 

nätkoncessionsområde enligt bilaga 6 för Lidköping Elnät att gälla fr.o.m. 

2011-01-01 

_____ 




Sida 9 (19) 


§ 49 

Information om förhandsreglering av nätavgifter 


Elnätschef Jan-Erik Skoglund informerar om de nya reglerna inom 

förhandsreglering av nätavgifter och visar presentationsmaterial från Svensk 

Energi. 

BESLUT 

Teknisk servicenämnd tackar elnätschef Jan-Erik Skoglund för 

presentationen och beslutar anteckna informationen i protokollet. 

Presentationsmaterialet återfinns i bilaga 9. 

_____ 




Sida 10 (19) 


§ 50 

Uppdrag till förvaltningen att utreda kablifiering Kålland 


Förvaltningschef Ann-Sofie Nissfeldt beskriver läget som varit den senaste 

tiden med översvämning i Vinninga och kort strömavbrott under sommaren 

på Kålland. Presidiet diskuterade på beredningen kablifiering, d.v.s att gräva 

ned elledningar, på Kålland och åtgärder för situationen i Vinninga. VA-chef 

P-O Lundström informerar nämnden om att åtgärdsarbete har påbörjats i 

Vinninga. 

Yrkande 

Torben Persson (S) yrkar att Teknisk servicenämnd ger i uppdrag till 

förvaltningen att Lidköping Elnät snarast tar fram underlag och beräkningar 

till kablifiering Kålland m.m. 

samt att 1 miljoner kr ur investeringsmedel till nämndens disposition 2010 

överförförs till 2011 och att de öronmärks till kablifiering Kålland m.m. 

Denna omdisponering/ombudgetering begärs i samband med årsredovisning 

2010. 

BESLUT 

Teknisk servicenämnd beslutar att ge i uppdrag till förvaltningen att 

Lidköping Elnät snarast tar fram underlag och beräkningar till kablifiering 

Kålland m.m. 

Teknisk servicenämnd beslutar att 1 miljoner kr ur investeringsmedel till 

nämndens disposition 2010 överförförs till 2011 och att de öronmärks 

till kablifiering Kålland m.m. Denna omdisponering/ombudgetering begärs i 

samband med årsredovisning 2010. 

_____ 




Sida 11 (19) 


§ 51 TSN 2010/25 

Delårsuppföljning 2 per 31 augusti 2010, prognos helår 

2010 


Ekonomisk delårsuppföljning 2 per 31 augusti 2010 samt helårsprognos för 

2010 är upprättad för Teknisk Service. Prognosen för helår 2010 är en 

nettokostnad på 0 tkr totalt för förvaltningen. Budget för helår 2010 är en 

nettokostnad på 0 tkr. Investeringsbudgeten för helår 2010 omsluter 79 522 

tkr totalt för förvaltningen inklusive ombudgeteringar, tilläggsanslag, 

omdisponeringar och förskotteringar. Prognos för helår 2010 är 61 042 tkr. 


Förvaltningschef Ann-Sofie Nissfeldts yttrande, 2010-09-01 

Bilaga 7: Delårsuppföljning 2 2010, nämndsrapport 

BESLUT 

Teknisk servicenämnd beslutar att godkänna ekonomisk delårsuppföljning 2 

per 31 augusti 2010 enligt bilaga 7. Teknisk servicenämnd beslutar att 

godkänna helårprognos för 2010 enligt bilaga 7. 

Teknisk servicenämnd beslutar att översända ekonomisk delårsuppföljning 2 

per 31 augusti samt helårprognos för 2010 till Kommunfullmäktige och 

föreslår samtidigt att Kommunfullmäktige godkänner densamma. 

_____ 




Sida 12 (19) 


§ 52 TSN 2010/5 

Svar angående FN:s Barnkonvention 


Kommunstyrelsen önskar få rapport om hur nämnderna arbetar med FN:s 

Barnkonvention. 


Förvaltningschef Ann-Sofie Nissfeldts yttrande, 2010-09-01 

BESLUT 

Teknisk servicenämnd antar Teknisk servicechefens skrivning nedan om hur 

FN:s Barnkonvention beaktas i verksamheterna 

Teknisk servicenämnd och Barnkonventionen 

Den verksamhet som Teknisk servicenämnd ansvarar för vänder sig inte 

tydligt direkt till barn utan detta sker indirekt genom att Teknisk Service 

säkerställer en hög kvalitet på verksamheterna. 

Dessa verksamheter som är Bredband, Elnät, Renhållning, och Vatten- 

Avlopp har mer bäring på en hög kvalitet oavsett om man är barn eller ej. 

Besluten är av sådan teknisk karaktär att det i princip inte finns utrymme för 

påverkan utifrån ett barn- eller lekmannaperspektiv. Ett viktigt inslag i 

Vatten-Avlopps verksamhet är dock många studiebesök för skolklasser på 

avloppsreningsverket och filmen ”Kapten Clean” som är specialgjord för 

barn i förskole- och skolåldern. 

Teknisk servicenämnd erhåller en föreläsning om Barnkonventionen på 

septembersammanträdet 2010. Denna genomförs i samarbete med 

Barn & Skola av Mia Vallin. 

_____ 




Sida 13 (19) 


§ 53 

Genomgång av FN:s Barnkonvention 


Mia Wallin från Barn & Skola och Eva Larsson från Rädda Barnen berättar 

och visar power point om FN:s barnkonvention för nämnden som i ett led i 

Teknisk servicenämnds arbete med Barnkonvention. 

BESLUT 

Teknisk servicenämnd tackar Mia Wallin och Eva Larsson för presentationen 

och beslutar att anteckna informationen i protokollet. Presentationsmaterialet 

återfinns i bilaga 8. 

_____ 




Sida 14 (19) 


§ 54 

Information om WEPAN - West Swedens EU- 

ProjektAnalys 


Förvaltningschef Ann-Sofie Nissfeldt informerar om att presidiet är inbjudna 

till möte angående West Swedens EU-ProjektAnalys för information om 

möjligheterna för förvaltningen att arbeta med stöd av EU. 

BESLUT 

Informationen antecknas i protokollet. 

_____ 




Sida 15 (19) 


§ 55 TSN 2009/43 

Rapport från nämndens studiebesök på enheterna 


Nämndsledamöterna berättar om de studiebesök på Teknisk Service enheter 

som genomförts tidigare i år. 

BESLUT 

Informationen antecknas i protokollet. 

_____ 




Sida 16 (19) 


§ 56 

Redovisning av deltagande i förrättning 

BESLUT 

Teknisk servicenämnd beslutar godkänna deltagande i förrättning enligt den 

vid sammanträde 7 september 2010 upplästa förrättningslistan. 

_____ 




Sida 17 (19) 


§ 57 

Anmälningar TSN 7 september 2010 

Dnr Avsändare Ärendemening 

TSN 2010/27 Samhällsbyggnad, Plan- 

Bygg 

Kungörelse av utställning detaljplan för 

dela av Källstorp 1:30 

KS 2009/21 Kommunfullmäktige Förutsättningar för politiskt arbete 

KS 2009/385 Kommunstyrelsen Sammanfattning Medborgarundersökning 

2009 

KS 2010/17 Kommunstyrelsen Folkhälsorådets verksamhetsplan för 2010 

TSN 2009/70 Kommunfullmäktige Detaljtaxor för Renhållningen 2010 

TSN 2009/68 Kommunfullmäktige Detaljtaxor för VA 2010 

TSN 2010/44 Revisorerna Revisionsrapport leverantörsfakturor 2009 

BESLUT 

Teknisk servicenämnd godkänner redovisning av anmälningar enligt ovan. 

_____ 




Sida 18 (19) 


§ 58 

Förvaltningschefen informerar 

• Läget på Teknisk Service enheter 

_____ 




Sida 19 (19) 


§ 59 

Övrigt 

Teknisk servicenämnd tar del av inbjudan till Lidköpings kommunala 

handikappråds årliga seminarium torsdagen 23 september 2010. 

_____ 


Bilaga 1: 

2010-08-17 

TSN 2010/19-12 

TAXA FÖR LIDKÖPINGS KOMMUNS ALLMÄNNA 

VATTEN- OCH AVLOPPSANLÄGGNING 2011 

Antagen av kommunfullmäktige den 2008-11-26. 

Huvudman för den allmänna vatten- och avloppsanläggningen är Lidköpings kommun. 

Avgifter enligt denna taxa skall betalas till Teknisk service. 

§ 1 Inledning 

För att täcka nödvändiga kostnader för Lidköpings kommuns allmänna vatten- och 

avloppsanläggning skall ägare av fastighet eller annan avgiftsskyldig inom anläggningens 

verksamhetsområde betala avgifter enligt denna taxa. 

Avgiftsskyldig är alternativt den som enligt 2 och 4 §§ lagen om allmänna vattentjänster 

(2006:412) jämställs med fastighetsägare. Avgiftsskyldig för ändamålet dagvatten gata (Dg)är 

även den som ansvarar för att allmän platsmark ställs i ordning och underhålls, om 

förutsättningarna i 27 § i lagen om allmänna vattentjänster är uppfyllda. 

§ 2 Avgiftstyper 

Avgifterna utgörs av anläggningsavgifter och brukningsavgifter. 

§ 3 Fastighetsbegrepp 

Fastigheterna indelas i bostadsfastighet, annan fastighet och obebyggd fastighet. 

I dessa taxeföreskrifter avses med 

Bostadsfastighet: fastighet som uteslutande eller huvudsakligen är bebyggd eller enligt beviljat 

bygglov avses att bebyggas för bostadsändamål. Med bostads-fastighet jämställs fastighet som 

uteslutande eller huvudsakligen är bebyggd, eller enligt beviljat bygglov avses att bebyggas, för 

vissa andra ändamål där lokalytan är det viktigaste sett från användarsynpunkt. 

Exempel på sådana byggnader är: 

Kontor Förvaltning Stormarknader 

Butiker Utställningslokaler Sporthallar 

Hotell 

Restauranger 

Hantverk 

Småindustri 

Utbildning 

Sjukvård 

Annan fastighet: fastighet som uteslutande eller huvudsakligen är bebyggd eller enligt beviljat 

bygglov avses att bebyggas för annat ändamål än bostadsändamål och som inte enligt ovan 

jämställs med bostadsfastighet. 

Obebyggd fastighet: fastighet som enligt detaljplan är avsedd för bebyggande, men inte ännu 

bebyggts. 

Lägenhet: ett eller flera utrymmen i byggnad som i upplåtelsehänseende bildar en enhet. I fråga 

om sådana utrymmen i bostadsfastighet, eller därmed jämställd fastighet, där begreppet lägenhet 

inte är tillämpligt för viss typ av byggnad, räknas varje påbörjat 150-tal m 2 bruttoarea (BTA) 

enligt svensk standard SS 02 10 53 som en lägenhet. 

1

2010-08-17 

TSN 2010/19-12 

Allmän platsmark: mark som i detaljplan enligt plan- och bygglagen (1987:10) redovisas som 

allmän plats, eller om marken inte omfattas av detaljplan, väg eller mark som i övrigt motsvarar 

sådan mark. 

§ 4 Avgiftsskyldighet 

4.1 Avgift för fastighet tas ut för nedan angivna ändamål: 

Ändamål Anläggningsavgift Brukningsavgift 

V, vattenförsörjning Ja Ja 

S, spillvattenavlopp Ja Ja 

Df, dag- och dränvattenavlopp från fastighet Ja Nej 

Dg, dagvattenavlopp från allmän platsmark Ja Regleras i avtal 

4.2 Avgiftsskyldighet för vart och ett av ändamålen V, S och Df inträder när huvudmannen 

upprättat förbindelsepunkt för ändamålet och informerat fastighetsägaren om 

förbindelsepunktens läge. 

Härvid förutsätts att samtliga i 24 § första stycket 1 och 2 i lagen om allmänna vattentjänster 

angivna förutsättningar för avgiftsskyldighet är uppfyllda. 

4.3 Avgiftsskyldighet för ändamålet Dg inträder när åtgärder för bortledande av dagvatten 

blivit utförda och fastighetsägaren informerats om detta. 

4.4 Avgiftsskyldighet för ändamålet Dg gäller även den som ansvarar för att allmän platsmark 

ställs i ordning och underhålls, om förutsättningarna i 27 § i lagen om allmänna vattentjänster är 

uppfyllda. 

4.5 Anläggningsavgift skall beräknas enligt taxa som gäller vid den tidpunkt när 

avgiftsskyldighet inträder. 

2

2010-08-17 

TSN 2010/19-12 

ANLÄGGNINGSAVGIFTER (§§ 5–13) 

Avgifter för allmänna vattentjänster är belagda med lagstadgad mervärdesskatt. 

§ 5 Bostadsfastighet 

5.1 För bostadsfastighet och därmed jämställd fastighet skall erläggas anläggningsavgift. 

Avgift utgår per fastighet med: 

Utan moms 

Med moms 

a) en avgift avseende framdragning av varje 

uppsättning servisledningar till 

förbindelsepunkter för V, S och Df om 20 550 kronor om 25 690 kronor 

b) en avgift avseende upprättande av varje 

uppsättning förbindelsepunkter för V, S och 

Df, om 20 550 kronor om 25 690 kronor 

c) en avgift per m 2 tomtyta om 20,00 kronor om 25,00 kronor 

d) en avgift per lägenhet om 11 060 kronor om 13 830 kronor 

5.2 Är förbindelsepunkt gemensam för två eller flera fastigheter, fördelas avgifter enligt 5.1 a) 

lika mellan fastigheterna. 

5.3 Tomtytan utgörs av fastighetens areal enligt förrättningskarta, nybyggnadskarta eller 

annan karta som huvudmannen godkänner. Vid tredimensionella fastigheter fördelas den 

tomtyta som är gemensam för fastigheterna i proportion till byggnadernas bruttoarea (BTA). 

Avgift enligt 5.1 c) tas ut endast intill ett belopp som motsvarar summan av avgifterna enligt 5.1 

a), b) och d). 

Vid ändrade förhållanden enligt 5.5, 5.6 och 5.7 tas ut ytterligare avgift enligt 5.1 c) i den mån 

ovan angiven begränsningsregel så medger och med iakttagande av vad som föreskrivs i 8.2. 

5.4 Lägenhetsantalet bestäms efter de ritningar enligt vilka bygglov beviljats, eller efter annan 

ritning eller uppmätning som huvudmannen godkänner. 

5.5 Dras ytterligare servisledningar fram och upprättas ytterligare förbindelsepunkter, skall 

erläggas avgifter enligt 5.1 a) och b). 

5.6 Ökas fastighets tomtyta skall erläggas avgift enligt 5.1 c) för tillkommande tomtyta som 

härrör från fastighet för vilken tomtyteavgift inte skall anses vara förut erlagd. 

Vid beräkning av avgift för tillkommande tomtyta iakttas begränsningsregeln i 5.3. 

5.7 Sker om- eller tillbyggnad, uppförs ytterligare byggnad eller ersätts riven bebyggelse på 

fastighet skall erläggas avgift enligt 5.1 d) för varje tillkommande lägenhet. 

3

§ 6 Annan fastighet 

6.1 För annan fastighet skall erläggas anläggningsavgift. 


Utan moms 

2010-08-17 

TSN 2010/19-12 

Med moms 

a) en avgift avseende framdragning av varje 

uppsättning servisledningar till 

förbindelsepunkter för V, S och Df om 20 550 kronor om 25 690 kronor 

b) en avgift avseende upprättande av varje 

uppsättning förbindelsepunkter för V, S och 

Df om 20 550 kronor om 25 690 kronor 

c) en avgift per m 2 tomtyta 

om 23,20 kronor 

om 29,00 kronor 

6.2 Är förbindelsepunkt gemensam för två eller flera fastigheter, fördelas avgifter enligt 6.1 a) 

lika mellan fastigheterna. 

6.3 Tomtytan utgörs av fastighetens areal enligt förrättningskarta, nybyggnadskarta eller 

annan karta som huvudmannen godkänner. 

6.4 Huvudmannen kan, om godtagbar säkerhet ställs, medge anstånd med erläggande av 

tomtyteavgift för andel av fastighets areal, motsvarande mark som tillsvidare inte utnyttjas för 

verksamheten på fastigheten. 

Anstånd medges för viss tid, högst 10 år. Om mark under anståndstiden genom 

fastighetsbildningsåtgärd frångår fastigheten upphör anståndsmedgivandet att gälla och 

resterande tomyteavgift förfaller till betalning. 

Utestående belopp löper med ränta enligt 5 § räntelagen (SFS 1975:635) från den dag anståndet 

beviljades tills anståndet upphör. För tid därefter utgår dröjsmålsränta enligt 6 § räntelagen. 

6.5 Dras ytterligare servisledningar fram och upprättas ytterligare förbindelsepunkter skall 

erläggas avgifter enligt 6.1 a) och b). 

6.6 Ökas fastighets tomtyta, skall erläggas avgift enligt 6.1 c) för tillkommande tomtyta som 

härrör från fastighet för vilken tomtyteavgift inte skall anses vara förut erlagd. 

4

2010-08-17 

TSN 2010/19-12 

§ 7 Obebyggd fastighet 

7.1 För obebyggd fastighet skall erläggas del av full anläggningsavgift. 


Bostadsfastighet 

Annan fastighet 

Servisavgift 5.1 a) 100% 6.1 a) 100% 

Avgift per uppsättning FP 5.1 b) 100% 6.1 b) 100% 

Tomtyteavgift 5.1 c) 100% 6.1 c) 70% 

Lägenhetsavgift 5.1 d) 0% - 

Avgifterna är uttryckta i procent av full avgift. 

Avgift enligt 5.1 c) tas ut endast intill ett belopp som motsvarar summan av avgifterna 5.1 a) 

och b). 

7.2 Bebyggs obebyggd fastighet skall erläggas resterande avgifter enligt följande: 

Bostadsfastighet 

Annan fastighet 

Tomtyteavgift 5.1 c) *) 6.1 c) 30% 

Lägenhetsavgift 5.1 d) 100% - 


* Bebyggs bostadsfastighet tas ut ytterligare avgift enligt 5.1 c) om föreskriften i 5.3 andra 

stycket så medger. 

5

2010-08-17 

TSN 2010/19-12 

§ 8 Delvis anslutning 

8.1 Föreligger inte avgiftsskyldighet för samtliga i 4.1 angivna ändamål, skall erläggas 

reducerade avgifter enligt följande: 

Avgifter för framdragen servisledning 

En ledning 70% av avgift enligt 5.1 a) respektive 6.1 a) 

Två ledningar 85% av avgift enligt 5.1 a) respektive 6.1 a) 

Tre ledningar 100% av avgift enligt 5.1 a) respektive 6.1 a) 

Avgifter i övrigt: 

V S Df Dg 

Avgift per uppsättning FP 5.1 b) 30% 50% 20% - 

Tomtyteavgift 5.1 c) 30% 50% - 20% 

Lägenhetsavgift 5.1 d) 30% 50% - 20% 

Avgift per uppsättning FP 6.1 b) 30% 50% 20% - 

Tomtyteavgift 6.1 c) 30% 50% - 20% 


8.2 Inträder avgiftsskyldighet för ändamål, för vilket avgiftsskyldighet inte tidigare förelegat, 

skall erläggas avgifter enligt 8.1. 

Vid tillämpning av begränsningsregeln enligt 5.3 inräknas de sammanlagda avgifterna för 

tillkommande servisledningar inte till högre belopp än 100% av avgiften enligt 5.1 a), även om 

servisledningarna lagts vid olika tillfällen och avgifterna därmed blivit högre. 

8.3 För servisledning som på fastighetsägarens begäran utförs senare än övriga 

servisledningar för fastigheten skall, utöver avgift enligt 8.1, erläggas en etableringsavgift om 

50 % av avgiften enligt 5.1 a) respektive 6.1 a. Etableringsavgiften avses täcka huvudmannens 

merkostnader till följd av att arbetet inte utförs i samband med framdragning av övriga 

servisledningar. 

§ 9 Allmänplatsmark 

Den som svarar för att allmän platsmark ställs i ordning och underhålls skall erlägga 

anläggningsavgift. 

Avgift utgår med: 

Utan moms 

Med moms 

en fast avgift dagvattenservis från allmän 

platsmark 

DN 110 (faktor 1) 




om 4.040 kronor 








6

2010-08-17 

TSN 2010/19-12 

§ 10 Reglering av avgiftsbelopp 

Avgifter enligt §§ 5, 6 och 9 är baserade på indextalet 302,04 (2010-07) i konsumentprisindex, 

KPI. Erhållen summa avrundas till närmaste öres alternativt krontal. När detta index ändras, har 

Teknisk service rätt att reglera avgiftsbeloppen därefter, dock inte oftare än en gång årligen. 

Denna paragraf gäller från och med år 2010. 

§ 11 Särförhållanden 

Om för viss eller vissa fastigheter kostnaden för att förse fastigheterna med vatten och avlopp i 

beaktansvärd omfattning avviker från fastigheterna inom verksamhetsområdet i övrigt, skall 

enligt lagen om allmänna vattentjänster avgifter utgå enligt särskilt antagen särtaxa. 

Är det inte skäligt att för viss fastighet eller allmän platsmark beräkna avgift enligt §§ 5–9 får 

huvudmannen i stället avtala med fastighetsägaren eller annan avgiftsskyldig om avgiftens 

storlek. 

§ 12 Betalning av anläggningsavgifter 

12.1 Sedan avgiftsskyldighet inträtt, skall avgift betalas inom tid som anges i räkning. 

12.2 Betalas debiterat belopp inte inom tid som anges i räkningen, skall erläggas 

dröjsmålsränta enligt 6 § räntelagen från den dag betalningen skulle ha skett. 

12.3 Enligt 36§ lagen om allmänna vattentjänster skall en anläggningsavgift fördelas på årliga 

inbetalningar under en viss tid, längst tio år, om avgiften uppgår till belopp som är betungande 

med hänsyn till fastighetens ekonomiska bärkraft och övriga omständigheter, om 

fastighetsägaren så begär och godtagbar säkerhet ställs. Ränta skall erläggas enligt 5 § 

räntelagen på varje del av avgiften som förfaller till betalning i framtiden från den dag då den 

första inbetalningen skall ske till dess ifrågavarande del av avgiften betalas eller ränta skall 

erläggas till dess ifrågavarande del av avgiften betalas eller ränta skall erläggas enligt 12.2. 

12.4 Avgiftsskyldighet enligt 5.6, 5.7, 6.6 eller 7.2 föreligger, då bygglov för avsett ändrat 

förhållande meddelats eller ändrat förhållande – t ex ökning av tomtyta – inträtt utan att bygglov 

erfordrats eller meddelats. Det åligger fastighetsägaren att omgående anmäla till huvudmannen 

när det ändrade förhållandet inträtt. Försummar fastighetsägaren denna anmälningsplikt, tas 

dröjsmålsränta enligt 12.2 ut för tiden från det två månader förflutit sedan avgiftsskyldighet 

inträdde och fram till dess tilläggsavgiften betalas. 

§ 13 Övriga frågor 

13.1 Om efter ansökan från fastighetsägare och särskilt medgivande av huvudmannen 

ledningar utförts på annat sätt eller försetts med andra anordningar än huvudmannen bedömt 

nödvändiga, skall fastighetsägaren som begärt arbetets utförande ersätta huvudmannen 

överenskomna kostnader härför. 

13.2 Om en fastighetsägare begär att ny servisledning skall utföras i stället för redan befintlig 

och finner huvudmannen skäl bifalla ansökan om detta, är fastighetsägaren skyldig att bekosta 

dels den nya servisledningens allmänna del med det avdrag som befinns skäligt med hänsyn till 

den tidigare servisledningens ålder och skick, dels borttagandet av den tidigare servisledningens 

allmänna del. 

13.3 Finner huvudmannen påkallat att utföra ny servisledning i stället för och med annat läge 

än redan befintlig, är huvudmannen skyldig att ersätta fastighetsägaren hans kostnad för 

fastighetens del av den nya servisledningen och dess inkoppling med det avdrag som befinns 

skäligt med hänsyn till den tidigare servisledningens ålder och skick. 

7

2010-08-17 

TSN 2010/19-12 

BRUKNINGSAVGIFTER (§§ 14–22) 

Avgifter för allmänna vattentjänster är belagda med lagstadgad mervärdesskatt. 

§ 14 Bebyggd fastighet 

14.1 För bebyggd fastighet skall erläggas brukningsavgift. 


Utan moms 

Med moms 

a) en fast avgift per år och 

vattenmätare: 

Qn 2,5 

Qn 6 

Qn 10 

Qn 15 

Qn 60 

om 1 230 kronor 









om 73 060. kronor 

b) en avgift per m 3 levererat vatten Om 10,25 kronor om 12,80 kronor 

14.2 Föreligger inte avgiftsskyldighet för såväl V som S reduceras avgifterna. 

Följande avgifter skall därvid erläggas för ändamål: 

V 

S 

Fast avgift per vattenmätare 14.1 a 40% 60% 

Avgift per m 3 14.1 b 40% 60% 


8

2010-08-17 

TSN 2010/19-12 

14.3 Fastighetsägaren är betalningsansvarig för allt vatten som levereras till fastigheten. Har 

huvudmannen bestämt att för bebyggd fastighet vattenförbrukningen tillsvidare inte skall 

fastställas genom mätning, tas inte avgift ut enligt 14.1. I stället ska erläggas avgift efter poäng, 

varvid årliga brukningsavgifter utgår för 

Utan moms 

Med moms 

V Vattenförsörjning med 34,70 kr/poäng 43,40 kr/poäng 

S Spillvattenavlopp med 51,70 kr/poäng 64,60 kr/poäng 

Eller tillsammans med 86,40 kr/poäng 108,00 kr/poäng 

Grundpoäng för första lägenheten i bostadshus 

4 poäng 

Tillkommer för: 

-varje lägenhet utöver en 

1 poäng 

-varje rumsenhet 

2 poäng 

- WC, per lägenhet 5 poäng 

-extra WC, per lägenhet 

2 poäng 

-extra WC, inom källaren i flerfamiljshus 

2 poäng 

-tvättstuga eller tvättmaskin per lägenhet 

2 poäng 

-bad och/eller dusch, per lägenhet 

5 poäng 

-extra dusch, per lägenhet 

2 poäng 

-bad och/eller dusch inom källaren i flerfamiljshus, per lägenhet 

3 poäng 

-vattenuttag för garage och manuell bevattning per bostadshus 

3 poäng 

-ekonomibyggnad, avloppsanslutning 

8 poäng 

14.4 För s k byggvatten skall erläggas brukningsavgift enligt 14.1 b). Om mätning inte sker, 

antas den förbrukade vattenmängden uppgå till 30 m 3 per lägenhet. 

14.5 Antas mätaren visa annan förbrukning än den verkliga, låter huvudmannen undersöka 

mätaren, om huvudmannen finner det nödvändigt eller om fastighetsägaren begär det. 

Vid ovan avsedd undersökning eller prövning bestäms mätarens felvisning i två kontrollpunkter 

enligt SWEDACs föreskrifter om vatten- och värmemätare, STAFS 2007:2. 

Kan mätfelets storlek inte bestämmas eller har mätaren inte fungerat, har huvudmannen rätt att 

uppskatta förbrukningen. 

Fastighetsägare som inte godtar huvudmannens beslut efter genomförd undersökning eller 

huvudmannens uppskattning av förbrukningen, kan begära prövning av frågan hos Statens vanämnd. 

14.6 Har fastighetsägare begärt undersökning av vattenmätare och mätaren härvid godkänns, 

skall fastighetsägaren ersätta huvudmannen för undersökningskostnaderna i enlighet med vad 

som framgår av § 18. 

14.7 För spillvattenmängd, som enligt VA-verkets medgivande avleds till dagvattenledning 

(kylvatten o d), skall erläggas avgift med 50 % av avgiften enligt 14.1 respektive 14.3 S. 

Beloppet avrundas till närmaste hela krontal. 

9

2010-08-17 

TSN 2010/19-12 

14.8 Avfallskvarn 

Där installation av avfallskvarn medgivs erlägger fastighetsägaren en årlig avgift 

Utan moms Med moms 

för enfamiljshus eller lägenhet, 560 kr 700 kr 

för storkök, högst 125 portioner/dag 5 250 kr 6 560 kr 

för storkök, 125 - 750 portioner/dag 18 150 kr 22 690 kr 

för storkök, mer än 750 portioner/dag 36 090 kr 45 110 kr 

14.9 Sommarvatten (leverans 1 maj – 1 oktober) 

Föreligger mätning erläggs avgift enligt 14.1 och 14.2. 

Föreligger ej mätning erläggs årlig avgift om 

Utan moms 

Med moms 

Avgift per tappställe 240 kr 300 kr 

14.10 Brandvatten 

För fastighet med brandvattenförsörjning skall erläggas en årlig avgift, enligt följande: 


För sprinkleranläggning 7 990 kr 9 990 kr 

För boendesprinkleranläggning, max dim 40 mm 4 250 kr 5 310 kr 

För brandpost (en eller flera) inom fastighet 4 250 kr 5 310 kr 

14.11 Extra förorenat spillvatten 

Särskild reningsavgift per kg i spillvattenavlopp avledd extra föroreningsmängd utgår enligt 

nedan , för 

Utan moms 

Med moms 

SS sed , sedimenterbar suspenderad substans 2,60 kr 3,20 kr 

P, totalfosfor 33,00 kr 41,20 kr 

N, totalkväve 47,00 kr 58,80 kr 

BOD 7 , organiskt material mätt som biokemisk 

syreförbrukning Avgiftstrappa för extra 

föroreningsmängd BOD 7 . Avgift utgår enligt intervallen 

300 kg - 799 kg 

800 kg - 1299 kg 

1300 kg - 1799 kg 

1800 kg - 2299 kg 

2300 kg - 2799 kg 

2800 kg - 3299 kg 

3300 kg - 3999 kg 

4000 kg - 4999 kg 

2,80 kr 

6,80 kr 

10,50 kr 

13,20 kr 

15,70 kr 

18,40 kr 

21,10 kr 

23,80 kr 

3,50 kr 

8,50 kr 

13,10 kr 

16,50 kr 

19,60 kr 

23,00 kr 

26,40 kr 

29,80 kr 

10

2010-08-17 

TSN 2010/19-12 

Som extra föroreningsmängd räknas mängd SS sed , BOD 7 , P och N utöver vad som motsvaras av 

följande gränsvärden för föroreningshalter: 

SS sed , 0,35 kg per m 3 

BOD 7 , 0,30 kg per m 3 

P, 0,014 kg per m 3 

N, 0,045 kg per m 3 

Extra föroreningsmängd utgör således för 

SS sed 

Q × (U SS sed - 0,35) kg 

BOD 7 

Q × (U BOD 7 - 0,30) kg 

P 

Q × (U P - 0,014) kg 

N 

Q × (U N - 0,045) kg 

där Q = volym spillvatten (m 3 ) med föroreningshalt överskridande angivet gränsvärde,. 

U SS sed , U BOD 7 , U P och U N = uppmätta eller på annat sätt bestämda föroreningshalter i 

spillvattnet, kg/m 3 . 

Q, U SS sed , U BOD 7 , U P och U N bestäms på sätt, varom avtal eller annan överenskommelse 

träffas mellan huvudmannen och fastighetsägaren, eller i annat fall efter huvudmannens 

uppskattning. 

Spillvatten från bostadsfastighet anses normalt inte innehålla extra föroreningsmängd. Förhöjda 

föroreningshalter i spillvatten från bostadsfastighet som orsakas av avfallskvarn regleras via 

avgiftsuttag för avfallskvarn i §14.8. 

Avledande av spillvatten med extra föroreningsmängd förutsätter att avtal eller annan 

överenskommelse träffas mellan huvudmannen och fastighetsägaren, eller i annat fall att 

huvudmannens medgivande föreligger. 

§ 15 Allmänplatsmark 

Den som ansvarar för att allmän platsmark ställs i ordning och underhålls skall erlägga 

brukningsavgift enligt särskilt avtal. 

§ 16 Större spillvattenmängd än dricksvattenmängd 

Tillförs avloppsnätet större spillvattenmängd än som svarar mot levererad vattenmängd eller 

avleds inte hela den levererade vattenmängden till avloppsnätet skall avgift för spillvattenavlopp 

erläggas efter den mängd spillvatten som avleds till avloppsnätet. 

Mängden skall bestämmas genom mätning på fastighetsägarens bekostnad av ifrågavarande 

vatten- eller spillvattenmängd eller på annat sätt som överenskommits mellan huvudmannen och 

fastighetsägaren. 

En förutsättning för att avgiften för avlett spillvatten skall debiteras efter annan grund än efter 

levererad mängd vatten är att skillnaden mellan mängderna vatten och spillvatten är avsevärd. 

§ 17 Obebyggd fastighet 

Ingen brukningsavgift tas ut. 

11

2010-08-17 

TSN 2010/19-12 

§ 18 Extra åtaganden 

18.1 Vattenmätare 

Har huvudmannen på fastighetsägarens begäran vidtagit åtgärd eller har på grund av att 

fastighetsägaren åsidosatt sin skyldighet vattentillförseln avstängts eller reducerats eller annan 

åtgärd vidtagits av huvudmannen debiteras följande avgifter: 


Nedtagning av vattenmätare 540 kr 675 kr 

Uppsättning av vattenmätare 540 kr 675 kr 

Avstängning av vattentillförsel 330 kr 410 kr 

Påsläpp av vattentillförsel 330 kr 410 kr 

Montering och demontering av 

strypbricka i vattenmätare 

650 kr 810 kr 

Undersökning av vattenmätare 650 kr 810 kr 

Länsning av vattenmätarbrunn 650 kr 810 kr 

Förgäves besök 330 kr 410 kr 

Sönderfrusen eller skadad vattenmätare 650 kr 810 kr 

För arbeten som på fastighetsägarens begäran utförs utanför ordinarie arbetstid debiteras ett 

tillägg om 50 % av ovan angivna belopp. 

18.2 Externslam 

För externt slam som mottages vid reningsverket uttages avgift 


Avgift för mottagning och behandling av externslam 134 kr/m 3 170 kr/m 3 

18.3 Bevattning fotbollsplaner 

Där bevattning av fotbollsplan utan mätning medgivs erläggs en årlig avgift om 


Avgift per plan 1990 kr 2490 kr 

§ 19 Särförhållanden 

Om för viss eller vissa fastigheter kostnaden för att förse fastigheterna med vatten och avlopp i 

beaktansvärd omfattning avviker från fastigheterna inom verksamhetsområdet i övrigt, skall 

enligt lagen om allmänna vattentjänster avgifter utgå enligt särskilt antagen särtaxa. 

Är det inte skäligt att för viss fastighet beräkna avgift enligt §§ 14–18 får huvudmannen i stället 

avtala med fastighetsägaren eller annan avgiftsskyldig om avgiftens storlek. 

Vid ingående av avtal, som i föregående stycke sägs skall iakttas de principer om 

kostnadstäckning och kostnadsfördelning, som ligger till grund för denna brukningstaxa. 

12

2010-08-17 

TSN 2010/19-12 

§ 20 Betalning av avgifter 

Avgift enligt §14.1-3 och §14.9-11 debiteras endera per tertial med tre månader i efterskott och 

en månad i förskott, alternativt per kvartal med två månader i efterskott och en månad i förskott. 

VA-huvudmannen beslutar om debiteringsperiod utifrån årsförbrukning. Övriga avgifter enligt 

§14-18 debiteras i efterskott. Avgift enligt §14.1 b) debiteras på grundval av enligt mätning 

förbrukad vattenmängd, uppskattad förbrukning eller annan grund som anges i §14.4 eller §16. 

Betalas debiterat belopp inte inom tid som anges i räkningen, skall erläggas dröjsmålsränta på 

obetalt belopp enligt §12.2. 

Sker enligt huvudmannens beslut mätaravläsning inte för varje debitering, får mellanliggande 

debiteringar ske efter uppskattad förbrukning, dock att mätaravläsning och debitering efter 

verklig förbrukning skall ske i genomsnitt minst en gång per år. Mätaravläsning kan ske genom 

självavläsningskort. Avläsning och debitering skall därjämte ske på fastighetsägarens begäran 

med anledning av fastighetsöverlåtelse. 

§ 21 Avtal i vissa fall 

Har fastighetsägare begärt att huvudmannen skall företa åtgärd för att underlätta eller 

möjliggöra hans brukande av anläggningen i visst fall eller avseende eller har i övrigt särskild 

åtgärd påkallats på grund av fastighetens VA-förhållanden, får huvudmannen i stället avtala 

med fastighetsägaren eller annan avgiftsskyldig om avgiftens storlek. 

§ 22 Reglering av avgiftsbelopp 

Avgifter enligt § 14-18 är baserade på indextalet 302,04 (2010-07) i konsumentprisindex, KPI. 

Erhållen summa avrundas till närmaste öres alternativt krontal. När detta index ändras får 

Teknisk service reglera avgiftsbeloppen därefter, dock inte oftare än en gång årligen. 

Denna paragraf gäller från och med 2012. 

TAXANS INFÖRANDE (§23) 

§ 23 Taxans ikraftträdande 

Denna taxa träder i kraft 2011-01-01. De brukningsavgifter enligt §14.1 , 14.4, 14.8 och samt § 

16, som är baserade på volym vatten eller avlopp, skall därvid tillämpas i fråga om den 

vattenvolym som levereras och den spillvattenvolym som släpps ut efter den ovan angivna 

dagen för taxans ikraftträdande. 

* * * 

Mål som rör tvist mellan fastighetsägare och huvudmannen beträffande tillämpning och 

tolkning av denna taxa prövas av Statens va-nämnd jämlikt 53 § lagen om allmänna 

vattentjänster. 

13

2010-08-17 

TSN 2010/19-13 

Bilaga 2: Villkor för anslutning till Lidköpings kommuns 

VA-ledningar utanför verksamhetsområde för år 2011 

1 Anläggningsavgifter för vatten eller avlopp 

Enskild 

fastighet 

Vattenförening 

per 

fastighet 

18 000 kronor (inkl moms 22 500 kronor). 

För ytterligare lägenheter utöver en tillkommer 

6 460 kronor (inkl moms 8 075 kronor) 

13 420 kronor (inkl moms 16 780 kronor) för 

ansluten fastighet. Finns två eller flera lägenheter 

på samma fastighet tillkommer 6 930 kronor 

per lägenhet (inkl moms 8 660 kronor) 

2 Anläggningsavgifter för vatten och avlopp 

Enskild 

fastighet 

VA-förening 

per fastighet 


För ytterligare lägenheter utöver en tillkommer 


25 230 kronor (inkl moms 31 540 kronor) för varje 

ansluten fastighet. Finns två eller flera lägenheter på 

samma fastighet tillkommer 9 320 kronor per 

lägenhet (inkl moms 11 650 kronor) 

3 Anläggningsavgiften avser fastigheten sådan den är vid 

anslutningstillfället och avser nu befintlig bebyggelse med tillhörande 

tomtområde. 

4 Nya abonnenter som ansluter inom vatten- och alternativt VAförening 

skall erlägga anläggningsavgift till kommunen enligt 

gällande taxa. 

5 Förbindelsepunkt är vid kommunens huvudledning. 

Fastighetsägare/vattenförening svarar för anläggning samt drift och 

underhåll av ledningen från förbindelsepunkten. 

Ledningsarbetena skall utföras enl. gällande byggnormer och 

provtryckas. 

Vattenmätare skall placeras i frostfritt utrymme, högst 300m från 

förbindelsepunkten. Fastighetsägare/vattenförening svarar för 

uppsättning av konsol för vattenmätare samt back- och 

avstängningsventiler. Kommunen tillhandahåller och installerar 

vattenmätare.

2010-08-17 

TSN 2010/19-13 

6 Särskild avtal upprättas mellan fastighetsägare/vattenförening och 

kommunen. 

7 Efter anslutning uttages brukningsavgift enligt vid varje tidpunkt 

gällande VA-taxa. För vattenförening och VA-förening reduceras 

dock brukningsavgiften per m3 levererad renvattenmängd med 30 

öre/m3. 

Har huvudmannen (VA-enheten) beslutat att vattenförbrukningen eller 

spillvattenavledningen tillsvidare inte skall fastställas genom mätning, 

tas en fast årlig utgift ut på 2 770kr (3 460 kr inkl moms) för 

permanentbostad och 2 160 kr (2 700 kr inkl moms) för fritidsbostad. 

Föreligger inte avgiftsskyldighet för såväl V som S reduceras 

avgifterna. 

Följande avgift skall därvid erläggas för respektive ändamål : 

V 

S 

Fast avgift permanentbostad 40 % 60 % 

Fast avgift fritidsbostad 40 % 60 % 

8 Allmänna bestämmelser för brukande av Lidköpings kommuns 

allmänna vatten- och avloppsanläggning (ABVA) gäller. 

9 Ovanstående avgifter gäller för år 2011 och indexregleras 

i överensstämmelse med § 10 och § 22 i taxa för Lidköpings 

kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggningar.

Taxa för sophämtning 2011 TSN 2010/19-15 Bilaga 3 

Landsbygd Intervall Inkl moms Exkl moms 

130 liters kärl 14-dagarsh. 876 kr 700,80 kr 

190 liters kärl 14-dagarsh. 1 052 kr 841,60 kr 

370 liters kärl 14-dagarsh. 1 419 kr 1 135,20 kr 

650 liters kärl 14-dagarsh. 2 755 kr 2 204,00 kr 

Tätort 

160 liters säck Varje vecka 0 - 60 p 1 421 kr 1 136,80 kr 

160 liters säck Varje vecka 61 - 70 p * 1 608 kr 1 286,40 kr 



160 liters säck Varje vecka 83 - p * 2 169 kr 1 735,20 kr 

240 liters säck Varje vecka 0 - 66 p 1 981 kr 1 584,80 kr 




240 liters säck Varje vecka 101 - p * 2 728 kr 2 182,40 kr 

130 liters kärl 14-dagarsh. 876 kr 700,80 kr 

130 liters kärl Varje vecka 1 141 kr 912,80 kr 

190 liters kärl Varje vecka 1 489 kr 1 191,20 kr 

370 liters kärl Varje vecka < 3m 2 871 kr 2 296,80 kr 

370 liters kärl Varje vecka > 3m - < 9m * 3 671 kr 2 936,80 kr 

370 liters kärl Varje vecka > 9m * 4 471 kr 3 576,80 kr 

650 liters kärl Varje vecka < 3m 4 798 kr 3 838,40 kr 

650 liters kärl Varje vecka > 3m - < 9m * 5 598 kr 4 478,40 kr 

650 liters kärl Varje vecka > 9m * 6 398 kr 5 118,40 kr 

Sommarhämtning 

130 liters kärl 14-dagarsh. 15 maj-15 sept 547 kr 437,60 kr 



160 liters säck Varje vecka 15 maj-15 sept 745 kr 596,00 kr 

Latrin 

Permanent 14-dagarsh. 1 484 kr 1 187,20 kr 

Sommarhämtning 14-dagarsh. 15 maj-15 sept 967 kr 773,60 kr 

Container brännbart till Värmeverket 

3 m 3 Varje vecka 16 520 kr 13 216,00 kr 

3 m 3 14-dagarsh. 10 242 kr 8 193,60 kr 

4 - 6 m 3 Varje vecka 19 817 kr 15 853,60 kr 

4 - 6 m 3 14-dagarsh. 12 155 kr 9 724,00 kr 

7 - 10 m 3 Varje vecka 23 061 kr 18 448,80 kr 

7 - 10 m 3 14-dagarsh. 14 134 kr 11 307,20 kr 

* inkl svårighetestillägg

* inkl svårighetstillägg 

* inkl svårighetestillägg

Lidköping Elnät 

taxeförslag 2011 (2010+4,1% höjning) 

80% fast avgift 20% rörlig avgift 

TSN 2010/19-18 

Bilaga 4 

Alla belopp i kr exkl moms 

Säkringskunder 

Säkringsstorlek i 

ampere 

Nuvarande 

fast avgift 

Ny fast 

avgift 

Skillnad 

Nuvarande 

rörlig 

avgift/kWh 

Ny rörlig 

avgift/kWh 

Skillnad 

16 L 692 720 28 0,047 0,049 0,002 

16 1 662 1 730 68 0,047 0,049 0,002 

20 2 440 2 540 100 0,047 0,049 0,002 

25 3 085 3 211 126 0,047 0,049 0,002 

35 4 745 4 940 195 0,047 0,049 0,002 

50 6 745 7 022 277 0,047 0,049 0,002 

63 8 960 9 327 367 0,047 0,049 0,002 

80 11 850 12 336 486 0,047 0,049 0,002 

100 15 540 16 177 637 0,047 0,049 0,002 

125 19 585 20 388 803 0,047 0,049 0,002 

160 25 620 26 670 1 050 0,047 0,049 0,002 

200 32 620 33 957 1 337 0,047 0,049 0,002 

Gatubelysning 0 0 0 0,150 0,165 0,015 

Effektkunder 

Nuvarande 

fast avgift 

Ny fast 

avgift 

Skillnad 

Nuvarande 

effektavgift/kW 

Ny 

effektavgift/ 

kW 

Skillnad 

Nuvarande 

rörlig hög 

avgift/kWh 

Ny rörlig 

hög 

avgift/kWh 

Skillnad 

Nuvarande 

rörlig låg 

avgift/kWh 

Ny rörlig 

låg 

avgift/kWh 

Skillnad 

Lsp effekt 3 627 3 773 146 343 357 14 0,071 0,074 0,003 0,024 0,025 0,001 

Hsp effekt 15 621 16 115 494 312 325 13 0,047 0,049 0,002 0,018 0,019 0,001 

Myndighetsavgifter inräknade i samtliga fasta avgifter 

2010-08-19

TSN 2010/46-2 

Taxa för avgifter och ersättningar för lokal elproduktion – bilaga 5 

Förslag till taxa för avgifter och ersättningar för lokal elproduktion 

Tafiff Lidköping > 1,5 MW 

Fast avgift 

Fast avgift (mätavgift och administration) 

Abonnemangsavgift (effektavgift) 

3000 kr/år 

103 kr/kW/år 

Rörlig avgift 

Högbelastningstid 

Övrig tid 

1,1 öre/kWh 

1,1 öre/kWh 

Nätnyttoersättning (eget nät och regionnät) 


Övrig tid 

2,7 öre/kWh 

2,7 öre/kWh 

Exempel 

Årlig kostnad per verk beroende på storlek (MW) 2,0 

fullastimmar (höglasttid) per år 450 

låglasttimmar (övrig tid) per år 1 800 

energiproduktion höglasttid, MWh 900 

energiproduktion övrig tid, 

MWh 3 600 

Fast avgift (mätavgift och administration) 3 000 

Abonnemangsavgift (effektavgift) 206 000 

Rörlig avgift - nätnyttoersättning -72 000 

Summa nätavgift per år, kr 137 000 

kostnad (öre) per producerad kWh, inkl mätavgift 3,0 

kostnad (öre) per producerad kWh, exkl mätavgift 3,0

TSN 2010/46-2 

Taxa för avgifter och ersättningar för lokal elproduktion – bilaga 5 

Tariff Lidköping < 1,5 MW 

Fast avgift 

Fast avgift (mätavgift och administration) 

Abonnemangsavgift (effektavgift) 

3000 kr/år 

0 kr/kW/år 

Rörlig avgift 


Övrig tid 

0 öre/kWh 

0 öre/kWh 

Nätnyttoersättning (eget nät och regionnät) 


Övrig tid 

2,7 öre/kWh 

2,7 öre/kWh 

Exempel 

Årlig kostnad per verk beroende på storlek (MW) 0,8 

fullasttimmar (höglasttid) per 

år 341 

låglasttimmar (övrig tid) per år 1 680 

energiproduktion höglasttid, MWh 273 

energiproduktion övrig tid, 

MWh 1 344 

Fast avgift (mätavgift och administration) 3 000 

Abonnemangsavgift (effektavgift) 0 

Rörlig avgift - nätnyttoersättning -43 659 

Summa nätavgift per år, kr -40 659 

kostnad (öre) per producerad kWh, inkl mätavgift -2,5 

kostnad (öre) per producerad kWh, exkl mätavgift -2,7

LIDKÖPING ELNÄT 

TSN 2010/46-3 

Bilaga 6 

Tillämpningsbestämmelser nätavgifter lokal produktion 2011 

1. Den abonnerade effekten skall väljas så stor att den klarar den högsta 

inmatade effekten. 

2. Abonnemangets storlek skall fastställas i förväg och gälla till avtalstidens slut 

om inte annat överenskommes. Höjning av den abonnerade effekten får ske 

efter tillstånd av nätägaren upp till den nivå som anslutningsavgift är erlagd till. 

3. Abonnemangsavgift debiteras på helår med preliminära fakturor om 1/12 av 

årsavgiften per månad. Avgiften beräknas på det högsta enskilda timvärdet 

under året (kWh/h). 

4. Om inmatning utöver abonnerad effekt sker debiteras förhöjd effektavgift för 

den del som överstiger abonnerad effekt. Denna avgift är 200 % av normal 

abonnemangsavgift. 

5. Angivna klockslag avser svensk normaltid. 

6. Betalningen skall vara nätägaren tillhanda senast på den i fakturan angivna 

betalningsdagen. Betalningsdagen inträffar dock tidigast 20 dagar efter 

fakturans avsändande.

Delårsuppföljning 2 2010 

NÄMNDSRAPPORT 

TEKNISK SERVICENÄMND 

TSN 2010/25-5 

Bilaga 7

Lidköping – en välkomnande och hållbar kommun 

Kunden/brukaren i fokus 

I de mätningar som företas får Teknisk Service enheter ett högt betyg av kunderna. Vatten- 

Avlopp ligger på högsta betyg i kommunen och Renhållningen kommer strax efter. Elnät 

ingår inte i kommunens medborgarundersökningar då det för kunden är svårt att avgöra vad 

som är själva energin och vad som är distributionen av densamma. Därför har Elnät valt att 

beställa en egen undersökning som i sitt förfrågningsunderlag underlättar för kunden att se 

skillnaden. Senast denna gjordes var 2008 och Elnät fick då ett mycket högt betyg från såväl 

privatpersoner som från företag. 

Verksamheterna har mycket hög leveranssäkerhet både avseende distributionen som 

kvaliteten på det levererade. 

Prognosen är att verksamheterna kommer även fortsatt att få högt betyg trots att Vatten- 

Avlopp har haft fler läckor än vad som vanligen förekommer med anledning av den kalla 

vintern. 

Lokal utveckling i ett globalt perspektiv 

Verksamheterna arbetar i enlighet med Miljöledningssystemet och bidrar därmed till ett bättre 

klimatarbete. Den tekniska utvecklingen hålls ajour inom ramen för de investeringsmedel som 

finns tillgängliga. 

Exempel på detta är: Utbyggnad och uppgradering av elnätet med anledning av 

vindkraftsutbyggnaden. Under året har grovt räknat 700 landsbygdshushåll uttryckt önskemål 

om att ansluta sig till kommunalt vatten och/eller kommunalt avlopp. Vatten-Avlopp bistår 

dessa blivande föreningar med teknisk hjälp. I samband med detta uttrycks även önskemål om 

att även lägga ner bredbandsfiber på landsbygden. 

Gott ledar- och medarbetarskap 

Medarbetarna på Teknisk Service trivs mycket bra på sitt arbete och upplever att ledarskapet 

är gott och borgar för en öppet och kreativt arbetsklimat. Detta uttrycks tydligt i den 

medarbetarundersökning som genomfördes tidigt under året. Där det förekommit problem har 

dessa tagits omhand i ett strukturerat program och lösts. 

Hållbar resursanvändning 

Teknisk Service prognostiserar ett nollresultat och samtliga enheter håller budget. Läget är 

ansträngt och prognosen bygger på att inget oförutsett inträffar då det inte finns några 

marginaler för driftsstopp av olika slag. 

Avseende investeringar prognostiserar Teknisk Service att 18,5 mnkr av budgeterade 79,5 

mnkr kommer att begäras som ombudgetering vid årsslutet. Orsakerna är flera, såsom 

senarelagda exploateringsområden, försenad uppgradering av elnätet med anledning av 

vindkraftsutbyggnad, vattenföreningars senarelagda VA-nät på landsbygden mm.


Observera att samtliga färgmarkeringar visar på det totala resultatet i kommunen. 

Förvaltningens resultat visas i de kursiverade kommentarerna. 

Strategier ”Hur 

närmar vi oss 

visionen?” 

Kund/Brukare 

Kunden/Brukaren i 

fokus 

Utveckling 

Lokal utveckling i 

ett globalt 

perspektiv 

Lokal utveckling i 

ett globalt 

perspektiv forts. 

Medarbetare 

En attraktiv 

arbetsplats 

Ekonomi 

Hållbar 

resursanvändning 

Framgångsfaktorer 

”Vad krävs för att 

lyckas?” 

Kostnadseffektiva 

tjänster med god 

kvalitet 

God miljö 1) 

 

☺ 

 

 

 

Möjlighet till en 

hållbar livsstil 

Säkerhet och trygghet 

God folkhälsa 

Internationalisering 

Nöjda medborgare 

Gott ledar- och 

medarbetarskap 

God ekonomisk 

hushållning 

 

☺ 

 

 

 

 

 

☺ 

☺ 

 

☺ 

☺ 

Indikatorer ”Är vi på rätt väg?” 

Prognos för utfall vid årets slut 

Tillgänglighet: Andel kommuninvånare som upplever att det är lätt att 

komma i kontakt med personal i Lidköpings kommun 

Delaktighet: Kommuninvånarnas upplevda delaktighet och inflytande 

Bemötande: Andelen kommuninvånare som upplever att de får ett bra 

bemötande av kommunens personal 

Kundnöjdhet: Andel brukare inom respektive förvaltning som är nöjd 

med kommunens verksamheter(brukarundersökningar) 

Andel miljöbilar (personbilar och lätta lastbilar) som kommunen äger eller 

leasar 

Totalt utsläpp av koldioxid från kommunens verksamhet 

Totala elanvändningen i samtliga förvaltningar och KS-enheter 

Andelen kommuninvånare som är nöjd med kommunens miljöarbete 

Andelen medborgare som är nöjda med kommunens system för 

avfallssortering 

Andelen medborgare som känner sig trygga (MU) 

Kostnader för skador och tillbud på kommunens egendom 

Ohälsotal, värdet för åldersgruppen 20-29 år 

Antal internationella projekt och utbyten inom kommunen 

Externt ekonomiskt stöd för internationella arbeten (EU) (tkr) 

Andel medborgare som är nöjda med kommunens verksamheter 

Andel medborgare som är nöjda med Lidköping som plats att bo och 

leva på 

Befolkningsutveckling i balans, andel invånare i åldrarna 25-44 år 

Nöjd medarbetarindex 

Anställningsvillkor, heltid 

Sjukfrånvaro 

Andelen utrikes födda 

Avtalstrohet, andel inköp via tecknade avtal för varor och tjänster 

Målet har inte uppnåtts Målet har delvis uppnåtts ☺Målet har uppnåtts


 

☺ 

 

Indikatorer 

Kunden/brukaren i fokus 

Tillgänglighet: Andel kommuninvånare som upplever att det är lätt att komma i 

kontakt med personal i Lidköpings kommun 

Delaktighet: Kommuninvånarnas upplevda delaktighet och inflytande 

Bemötande: Andelen kommuninvånare som upplever att de får ett bra bemötande 

av kommunens personal 

Kundnöjdhet: Andel brukare inom respektive förvaltning som är nöjd med 

kommunens verksamheter(brukarundersökningar) 

Kommentar 

Teknisk Service kunder ger 

verksamheterna ett mycket gott 

betyg 

Sammanfattande kommentarer till strategin Kunden/brukaren i fokus 

I de mätningar som företas får Teknisk Service enheter ett högt betyg av kunderna. Vatten- 

Avlopp ligger på högsta betyg i kommunen och Renhållningen kommer strax efter. Elnät 

ingår inte i kommunens medborgarundersökningar då det för kunden är svårt att avgöra vad 

som är själva energin och vad som är distributionen av densamma. Därför har Elnät valt att 

beställa en egen undersökning som i sitt förfrågningsunderlag underlättar för kunden att se 

skillnaden. Senast denna gjordes var 2008 och Elnät fick då ett mycket högt betyg från såväl 

privatpersoner som från företag. 

Verksamheterna har mycket hög leveranssäkerhet både avseende distributionen som 

kvaliteten på det levererade. 

Prognosen är att verksamheterna kommer även fortsatt att få högt betyg trots att Vatten- 

Avlopp har haft fler läckor än vad som vanligen förekommer med anledning av den kalla 

vintern.


 

 

 

 

☺ 

 

 

 

 

 

Indikatorer 

Lokal utveckling i ett globalt perspektiv 

Kommentarer 

Andel miljöbilar (personbilar och lätta lastbilar) som kommunen äger eller leasar 

Totalt utsläpp av koldioxid från kommunens verksamhet 

Totala elanvändningen i samtliga förvaltningar och KS-enheter 

Andelen kommuninvånare som är nöjd med kommunens miljöarbete 

Andelen medborgare som är nöjda med kommunens system för avfallssortering 

Andelen medborgare som känner sig trygga 

Kostnader för skador och tillbud på kommunens egendom 

Ohälsotal, värdet för åldersgruppen 20-29 år 

Antal internationella projekt och utbyten inom kommunen 

Externt ekonomiskt stöd för internationella arbeten (EU) (tkr) 

Andel medborgare som är nöjda med kommunens verksamheter 

Andel medborgare som är nöjda med Lidköping som plats att bo och leva på 

Befolkningsutveckling i balans, andel invånare i åldrarna 25-44 år 

Teknisk service kan bli bättre på 

andelen miljöbilar. Orsaken är att de 

bilar som verksamheten kräver varit 

senare med att utveckla miljöbilsdrift. 

Teknisk Service är osäker om vad 

detta omdöme står för och 

undersöker detta. 

Under 2009 åtgärdades klottret på 

Teknisk Service fastigheter. 

Bedömningen är att klottret sedan 

dess minskat i omfattning. 

Teknisk Service har inget 

internationellt projekt på gång. 

I medborgarundersökningen erhöll 

Teknisk Service verksamheter ett 

mycket bra omdöme. 

Under 2009 erhöll Teknisk Service 

en utmärkelse från 

Hyresgästföreningen som näst bäst i 

landet med anledning av de låga 

taxorna. 

Sammanfattande kommentarer till strategin lokal utveckling i ett globalt perspektiv. 

Verksamheterna arbetar i enlighet med Miljöledningssystemet och bidrar därmed till ett bättre 

klimatarbete. Den tekniska utvecklingen hålls ajour inom ramen för de investeringsmedel som 

finns tillgängliga. 

Exempel på detta är: 

Utbyggnad och uppgradering av elnätet med anledning av vindkraftsutbyggnaden. 

Under året har grovt räknat 700 landsbygdshushåll uttryckt önskemål om att ansluta sig till 

kommunalt vatten och/eller kommunalt avlopp. Vatten-Avlopp bistår dessa blivande 

föreningar med teknisk hjälp. I samband med detta uttrycks även önskemål om att även lägga 

ner bredbandsfiber på landsbygden.


☺ 

☺ 

 

☺ 

Indikatorer 

Nöjd medarbetarindex 

Anställningsvillkor, heltid 

Sjukfrånvaro 

Andelen utrikes födda 

En attraktiv arbetsplats 

Kommentar 

Mycket högt medarbetarindex på de 

flesta enheter. 

Av ca 80 anställda så är fyra 

deltidsanställda. 

Teknisk Service har en mycket låg 

sjukfrånvaro, x% för förvaltningen 

som helhet. 

Sammanfattande kommentarer till strategin En attraktiv arbetsplats 

Medarbetarna på Teknisk Service trivs mycket bra på sitt arbete och upplever att ledarskapet 

är gott och borgar för en öppet och kreativt arbetsklimat. Detta uttrycks tydligt i den 

medarbetarundersökning som genomfördes tidigt under året. Där det förekommit problem har 

dessa tagits omhand i ett strukturerat program och lösts.


☺ 

Indikatorer 

Hållbar resursanvändning 

Avtalstrohet, andel inköp via tecknade avtal för varor och tjänster 

Kommentar 

DELÅRSUPPFÖLJNING 2 PER 31 AUGUSTI 2010, PROGNOS HELÅR 2010 

DRIFT 

Lidköping Elnät prognostiserar ett nollresultat. Lidköping Elnät räknar med lägre intäkter än 

budgeterade. Detta beror till största delen på att årets anslutning/anläggningsavgifter kommer 

att periodiseras till den del dessa avgifter är hänförbara till en investering, uppskattningsvis 

till 90 %. Totala anslutnings-/anläggningsavgifter prognostiseras till 5 000 tkr vilka beräknas 

periodiseras med 4 500 tkr vilket skulle ge en nettointäkt på 500 tkr efter periodisering för år 

2010. Lidköping Elnät prognostiserar ökade kostnader för förebyggande underhåll och 

administration men räknar samtidigt med lägre kostnader för nätförluster. Avskrivningar och 

räntor beräknas understiga budgeterade värden i huvudsak beroende på senareläggning av 

investeringar, se Investeringar Elnät. 

Vatten-Avlopp prognostiserar ett nollresultat. Vatten-Avlopp prognostiserar något högre 

intäkter för brukningsavgifter än budgeterat men samtidigt kommer årets 

anslutning/anläggningsavgifter att periodiseras till den del dessa avgifter är hänförbara till en 

investering, uppskattningsvis 90 %. Totala anslutnings-/anläggningsavgifter prognostiseras 

till 3 000 tkr vilka beräknas periodiseras med 2 700 tkr vilket skulle ge en nettointäkt efter 

periodisering på 300 tkr för år 2010. På kostnadssidan prognostiserar VA med högre 

kostnader för Vattenverken och Avloppsverken jämfört med budget samt lägre kostnader för 

DUF (drift, underhåll och förnyelse av ledningsnätet) och drift av ledningsnätet. 

Enligt VA-lagstiftningen (gällande fr.o.m. 2007-01-01) skall ett uppkommet överskott inom 

VA bokas upp som en skuld (förutbetald intäkt) till VA-kollektivet för att sedan 

tillgodoräknas detsamma inom en treårsperiod antingen i form av t.ex. sänkta taxor 

eller underhållsåtgärder, alltså skulden kan lösas upp om ett underskott uppkommer. 

Ytterligare en möjlighet finns att anses ha "betalat" tillbaka till VA-kollektivet och det är att 

sätta av pengar till en investeringsfond för investeringar som är tänkta inom en tioårsperiod 

och som kommer hela VA-kollektivet tillgodo, denna fond skall sedan lösas upp i den takt 

som avskrivningar görs på samma investering. Eftersom VA bland annat räknar med 

väsentliga intäktsminskningar jämfört med budget i och med ovan nämnda periodisering av 

årets anslutning/anläggningsavgifter beräknas verksamheten redovisa ett underskott på 1 785 

tkr före återföring av tidigare års ackumulerade förutbetalda intäkter, men däremot ett noll 

resultat efter att denna återföring skett alltså prognostiseras en återföring med 1 785 tkr. De 

sammanlagda förutbetalda brukningsavgifterna vid årets början uppgick till 2 400 tkr. 

Lidköpings Bredband kommer att periodisera årets anslutning/anläggningsavgifter till den del 

dessa avgifter är hänförbara till en investering, uppskattningsvis 95 %. Totala anslutnings- 

/anläggningsavgifter prognostiseras till 500 tkr vilka beräknas periodiseras med 475 tkr vilket 

skulle ge en nettointäkt på 25 tkr efter periodisering för år 2010. Lidköpings Bredband räknar 

med större abonnemangsintäkter än budgeterat samt lägre kostnader för internetkommunikation 

och avskrivningar än budgeterat men däremot högre kostnader för övriga


driftskostnader och personal än budgeterat. Lidköpings Bredband prognostiserar att behovet 

av ersättningen från kommunstyrelsen avseende bredbandsanslutningar för de kommunala 

verksamheterna kommer att uppgå till omkring 4 900 tkr samt att behovet av ersättning från 

kommunstyrelsen för avskrivningar och räntekostnader avseende s.k. strategiska investeringar 

kommer att uppgå till omkring 400 tkr, sammanlagt 5 300 tkr för helåret 2010 (budget 4 860 

tkr). 

Renhållningen prognostiserar ett nollresultat. Renhållningen räknar med lägre intäkter för 

deponi jämfört med budget och jämfört med fjolårets utfall. Under perioden januari till juli 

har en väsentlig nedgång skett av deponiintäkterna. Renhållningen räknar med en viss 

återhämtning under resten av året men trenden med vikande deponiintäkter som märktes i 

delårsrapport 1 har inte vänt upp efter ytterligare fyra månaders utfall. Minskningen under 

inledningen av året kan till viss del förklaras av väderläget under vintern, men Renhållningen 

beräknar ändå att helårsutfallet för 2010 väsentligt kommer att understiga både budget och 

fjolårets helårsutfall. Skulle denna återhämtning inte ske under återstående delen av året utan 

istället trenden som inlett året fortsätter räknar Renhållningen med att få stora svårigheter att 

nå upp till ett nollresultat. Konjunkturläget, väderläget som inlett året samt de nya 

konkurrensförhållandena sedan en del deponier stängt fr.o.m. 1 januari 2009 gör att 

intäktsposten är extra svårbedömd. Renhållningen räknar med väsentligt lägre kostnader för 

avskrivningar än budgeterat beroende att investeringen i Kartåstippen (se Investeringar 

Renhållningen) och i transportmedel inte får fullt genomslag under 2010. 

Prognosen för förvaltningen bygger på en förändrad redovisningsprincip avseende 

redovisning av anläggnings/anslutningsavgifter gällande Lidköping Elnät och Vatten-Avlopp 

(Lidköpings Bredband bytte till denna princip redan under år 2009), Anledningen till byte av 

redovisningsprincip är att RKR (Rådet för kommunal redovisning) i en rekommendation, nr. 

18, publicerad under hösten 2009, angivit att ”I den mån en avgift eller ett bidrag är 

hänförbart till en investering, ska inkomsten intäktsföras på ett sätt som återspeglar 

investeringens nyttjande och förbrukning”. Som exempel anges bl.a. under rubriken 

anläggnings/anslutningsavgifter mm. ”Inkomsten bokförs initialt som en skuld. I enlighet med 

matchningsprincipen intäktsförs sedan inkomsten successivt i takt med att 

investeringsobjekten skrivs av över sina respektive nyttjandeperioder”. Rekommendationen 

gäller från räkenskapsåret 2010. RKR anger vidare ”Om avvikelse från rekommendationen 

görs ska enligt 1 kap. 3 § lagen (1997:614) om kommunal redovisning i årsredovisningen 

anges vilken avvikelse som gjorts och skälen för detta.”. 

Drift 

Verksamhet 

Budgeterad 

nettokostnad 

helår 2010 tkr 

Bokförda nettokostnader 

tom 

augusti 2010 tkr 

Prognos 

nettokostnader 

helår 2010 tkr 

Avvikelse 

Prognos mot budgeterad 

nettokostnad helår tkr 

Lidköping Elnät 0 4 861 0 0 

Lidköpings Bredband 0 1 279 0 0 

Vatten-Avlopp 0 -3 658 0 0 

Renhållningen 0 -3 944 0 0 

Stab 0 -358 0 0 

Totalt 0 - 1820 0 0


INVESTERINGAR 

Lidköping Elnät, Renhållningen, Lidköpings Bredband samt Vatten-Avlopp beräknar att 

utfallet för investeringar kommer att understiga budget inklusive ombudgeteringar, 

tilläggsanslag, omdisponeringar och förskotteringar. 

Främsta orsaker när det gäller Lidköping Elnät är att det främst råder osäkerhet kring om de 

investeringsprojekt som är under genomförande/planeras i och kring Lovene och Järpås samt 

mellan Lovene-Järpås kommer att färdigställas under 2010. En av anledningarna till 

förseningen är att projekteringen gällande den exakta sträckningen av 40 kV ledningen mellan 

Järpås-Lovene drog ut på tiden bland annat beroende på problem kring markintrång vilket i 

sin tur har försenat tillståndsprövningen hos tillsynsmyndigheterna Länsstyrelsen och 

Energimarknadsinspektionen. Lidköping Elnät räknar med att under året få tillstånd att 

fortsätta ledningsdragningen men drar tillståndsgivningen ut på tiden och inte meddelas förrän 

mot slutet av året eller under nästa år kommer ytterligare investeringsmedel uppskattningsvis 

på upp till 10 000 tkr att kvarstå av 2010 års investeringsmedel inklusive ombudgeteringar 

och tilläggsanslag. Ytterligare en orsak som kan försena investeringen i 40 kV ledningen 

mellan Järpås-Lovene är väderleken vilket kan innebära att delar av arbetet måste förläggas 

till 2011. 

Främsta orsaker när det gäller Lidköpings Bredband är att planområdena Sjölunda 2 och 

Askeslätt väntas bli senarelagda till stora delar (total avvikelse på dessa objekt 2 143 tkr). Stor 

osäkerhet råder kring helårsutfallet för flera av de övriga investeringsobjekten i och med att 

det dessa investeringsmedel till stora delar är avsedda för delprojekt som inte är 

fasställda/kända vid budgetårets ingång men som ändå väntas komma under året t.ex. 

anslutningar av företag. Lidköpings Bredband har genom omdisponering inom Teknisk 

servicenämnds befintliga investeringsbudget för 2010, (se Investeringar Renhållningen), beviljats 

ytterligare investeringsmedel för 2010 om 2 900 tkr för fiberutbyggnad till 

landsbygdsstationer för ytterligare information se Investeringar Renhållningen. I och med att 

denna fiberutbyggnad är tänkt att till viss del ske genom samförläggning med VA föreningar i 

respektive område när de lägger ner VA ledningar styrs tidsplanen till viss del av dessa VA 

föreningars utbyggnadstakt. Lidköpings Bredband prognostiserar att investeringen för 

Lidköpings Bredband del avseende projekten utbyggnad till ADSL-stationer kommer att 

senareläggas till viss del (den sammanlagda avvikelsen beräknas bli 1 200 tkr). 

Främsta orsaker när det gäller Renhållningen är att årets budgeterade investering i Kartåsens 

avfallsanläggning väntas bli senarelagd till stora delar (avvikelse 3 823 tkr jämfört med 

budgetbelopp efter omdisponeringar inom Teknisk service se nedan). Främsta orsak till detta 

är att det i fortfarande råder viss osäkerhet vad gäller myndighetskrav, och då framförallt i 

vilken takt de direktiv som reglerar avfallsanläggningen skall införas och anläggningen 

byggas ut. Renhållningen räknar med att den totala investeringskostnaden för investeringen i 

Kartåsens avfallsanläggning kvarstår till oförändrat belopp sett över tid under förutsättning att 

anläggningen byggs ut enligt ursprunglig plan/omfattning. Osäkerhet råder kring de myndighetsdirektiv 

som reglerar avfallsanläggningen samtidigt som volymen avfall som deponerats 

vid Kartåsens avfallsanläggning minskade under 2009 jämfört med 2008. Även under inledningen 

av 2010 ser Renhållningen en ytterligare minskning av deponerad volym jämfört med 

2009, vilket antas till viss del ha att göra med väderläget under vintern. Med anledning av 

ovanstående orsaker anser TSN ansett att det finns anledning att senarelägga en viss del av 

den investeringskostnad i Kartåsens avfallsanläggning som budgeterats för 2010 inklusive 

ombudgeteringar från tidigare år och att kommande investeringsbehov efter år 2010 läggs in i


budget/plan allteftersom behov av investeringar föreligger. Teknisk servicenämnd anser 

därför med anledning av ovanstående att det finns utrymme i Renhållningens investeringsbudget 

för år 2010 att omdisponera investeringsmedel från Renhållningen till andra enheter 

inom Teknisk servicenämnd. Teknisk servicenämnd beslutade därför vid sitt möte 2010-05-17 

att föreslå Kommunfullmäktige att fastställa omdisponering inom Teknisk servicenämnds 

investeringsbudget för 2010 med 3 mnkr från Renhållningen, objekt Kartåsens avfallsanläggning, 

till VA, objekt Råda Askeslätt allt inom Teknisk servicenämnds befintliga investeringsbudget för 

2010. Denna begäran fastställdes av Kommunfullmäktige vid sitt möte 2010-06-21 § 104. Vid 

samma möte beslutad TSN att föreslå Kommunfullmäktige att fastställa omdisponering inom 

Teknisk servicenämnds investeringsbudget för 2010 med 2 900 tkr från Renhållningen, objekt 

Kartåsens avfallsanläggning, till Lidköpings Bredband, objekt fiberutbyggnad landsbygdsstationer, 

allt inom Teknisk servicenämnds befintliga investeringsbudget för 2010. Denna begäran 

fastställdes av Kommunfullmäktige vid sitt möte 2010-06-21 § 102. 

Även investeringen i bilar och maskiner understiger budget (avvikelse 2 650 tkr). Detta beror 

på att ett byte av en sopbil (till gasdrift) beräknas bli senarelagt. Skall Renhållningen investera 

i en gasdriven lastbil, är det nödvändigt att det är säkerställt att tillgången på fordonsgas är 

konstant vid det tillgängliga tankstället. Det får inte råda minsta tveksamhet om att det finns 

bränsle tillgängligt. 

Främsta orsaker när det gäller Vatten-Avlopp räknar bland annat med att VA-verkens 

ombyggnad kommer att senareläggas (avvikelse 1 005 tkr) och att den ytterligare 

investeringen i Sjölunda planområde väntas bli senarelagd (avvikelse 400 tkr). Teknisk 

servicenämnd beslutade vid sitt sammanträde den 20 april 2010 (TSN § 20/2010) att anslå 1 

mnkr ur investeringsmedel till nämndens disposition 2010 för utbyggnad av VA i 

bostadsområde Askeslätt. Dessutom har en omdisponering från Renhållningens 

investeringsbudget beviljats se ovan (under Renhållningen). 

Investeringar 

Verksamhet 

Budgeterad investering 

2010 

inkl. ombudgeteringar, 

tilläggsanslag, 

förskotteringar, 

omdisponeringar tkr 

Bokfört t o m 

augusti 2010 

tkr 

Prognos helår 

2010 

tkr 

Avvikelse 

mellan budget 

och prognos tkr 

Lidköping Elnät 45 405 14 796 41 220 4 185 

Lidköpings Bredband 10 476 1 693 5 583 4 893 

Vatten-Avlopp 10 568 4 027 8 639 1 929 

Renhållningen 12 073 643 5 600 6 473 

Kvarvarande medel ur till 

1 000 0 0 1 000 

nämndens disposition 

Totalt 79 522 21 159 61 042 18 480


INVESTERINGAR/OBJEKT 

Verksamhet/objekt 

Budgeterad 

investering 2010 

inkl.ombudgeteringar 

,tilläggsanslag, 


omdisponeringar 

tkr 

Bokfört tom. 

augusti 2010 

tkr 


2010 

tkr 

Avvikelse mellan 

budget och 

prognos tkr 

Lidköping Elnät 

Inventarier, varav 573 tkr 

ombudgetering från år 2009 1 573 702 1 573 0 

Mätvärdeinsamling 1 000 1 664 1 650 -650 

Reläskydd 40KV linjer, 

ombudgetering från 2009 785 0 0 785 

Vindkraft, ombudgetering från år 

2009 6 094 1 274 2 800 3 294 

Fjärrkontroll, varav 237 tkr 

ombudgetering från år 2009 537 136 537 0 

Serviser 1 500 356 1 400 100 

Krafttransformatorer 1 000 41 500 500 

Reinvestering landsbygd, varav 

278 tkr ombudgetering från år 

2009 3 278 3 682 4 900 -1 622 

Övriga objekt tätort, 2 000 1 644 2 800 -800 

Planområde Askeslätt, varav 


2009 1 991 1 111 1 360 631 

Förrådsfastighet, ombudgetering 

från år 2009 434 0 0 434 

Lovene fördelningsstation, varav 

5 713 tkr ombudgetering från år 

2009 8 213 1 501 9 700 -1 487 

Planområde Hörviken, 


40 kV ledning Lovene-Järpås 12 500 2 080 12 000 500 

Fördelningsstation Järpås 4 000 532 1 900 2 100 

Reläskydd Huvudstation 0 73 100 -100 

Totalt Lidköping Elnät 45 405 14 796 41 220 4 185



Budgeterad 






tkr 

Bokfört tom. 

augusti 2010 

tkr 


2010 

tkr 


budget och 

prognos tkr 

Lidköpings Bredband 

Sjölunda 1 A + 1 B, 


Sjölunda 2, ombudgetering från 

år 2009 1 133 0 0 1 133 

Anslutningar Företag 900 0 400 500 

Anslutningar kommunala vht. 400 262 400 0 

Kanalisation stadskärna 400 125 250 150 

Aktiv utrustning 500 166 500 0 

Telefoni, kommunens växel 300 0 100 200 

Kanalisation landsbygd 600 730 1 000 -400 

Fibersättning landsbygd 400 0 0 400 

Anslutningar privatpersoner 1 500 139 800 700 

Askeslätt 1 360 201 350 1 010 

Fiber till ADSL-station Fästa, 

omdisponerat från 

Renhållningen (Kartåsen) 200 

0 

200 0 

Fiber till ADSL-station Härjevad 


Renhållningen (Kartåsen) 700 0 300 400 

Fiber till ADSL-station Saleby 


Renhållningen (Kartåsen) 700 0 400 300 

Fiber till ADSL-station Trässberg 


Renhållningen (Kartåsen) 1 300 0 800 500 

Totalt Lidköpings Bredband 10 476 1 693 5 583 4 893 

Vatten-Avlopp 

VA-verken ombyggnad, varav 


2009 1 905 441 900 1 005 

Råda Askeslätt, varav 

1 939 tkr ombudgetering från år 

2009, varav 1000 tkr ur medel till 

TSN:s disp., varav 3 000 tkr 


Renhållningen (Kartåsen) 6 939 3 228 6 939 0 

Sjölunda planområde 


Serviser 700 112 400 300 

Avloppspumpstationer, 


Totalt Vatten-Avlopp 10 568 4 027 8 639 1 929



Budgeterad 






tkr 

Bokfört tom. 

augusti 2010 

tkr 


2010 

tkr 


budget och 

prognos tkr 

Renhållningen 

Bilar och maskiner, varav 2 200 

tkr ombudgetering från år 2009 4 700 387 2 050 2 650 

Kartåsens avfallsanläggning, 

ombudgetering från år 2009, 

3 000 tkr omdisponerat till VA 

(Askeslätt), 2 900 tkr 

omdisponerat till Bredband 

(Fiber till ADSL-stationer) 7 373 256 3 550 3 823 

Totalt Renhållningen 12 073 643 5 600 6 473 

Kvarvarande medel ur till 

nämndens disposition * 1 000 0 0 1 000 

TOTALT Teknisk Service 79 522 21 159 61 042 18 480 

* beviljat 1 000 tkr till VA för investeringsobjekt Råda Askeslätt av ursprungliga medel som uppgick till 2 000 tkr.

Mia Vallin 

Barnkonventionen 

FN:s konvention om barnets rättigheter, 

antogs av FN:s generalförsamling 

20 november 1990.

FN:s Barnkonvention är en 

internationell överenskommelse 

som definierar och försvarar 

grundläggande rättigheter för 

världens barn tills de fyllt 18 år. 

Den kan betraktas som ett verktyg 

för att förbättra barns villkor.

Historik - Bakgrund 

1923 Eglantyne Jebb gör första utkastet till 

en deklarationen om barnets rättigheter 

1924 Deklarationen om barnets rättigheter 

antas av Nationernas Förbund 

1948 FN.s generalförsamling antar den 

allmänna förklaringen om mänskliga rättigheter 

1959 FN antar deklarationen om barnets 

rättigheter

Historik, forts 

1979 Det internationella barnaåret. 

En arbetsgrupp bildas för att göra ett 

utkast till konventionen om barnets 

rättigheter 

1989 Konventionen om barnets 

rättigheter antas av FN:s 

generalförsamling den 20 november 

1990 Konventionen om barnets 

rättigheter blir bindande internationell 

rätt den 2 september

Röda tråden i Barnkonventionen 

Respekten för barnet som individ. 

Barnets bästa sätts i centrum. 

Barnperspektivet lyfts fram – 

handlar om en attitydförändring i 

samhället.

Vad innebär det att ha ett 

barnperspektiv? 

- Se ur barnets synvinkel (ex trafik) 

- Förstå och känna barnets behov 

- Sätta barnets i fokus, både som 

individ och grupp

Hur kan man avgöra vad som är bäst 

för ett barn? 

”Att kombinera vetenskap och 

beprövad erfarenhet (dvs. vedertagna 

kunskaper om barn) med att låta 

barn själva komma till tals, 

är enligt vår mening, en önskvärd metod för 

bedömning av vad som är barnets bästa.” 

(Ur barnkommitténs huvudbetänkande, 

SOU 1997:116)

Barnkonventionens uppbyggnad 

(består av 54 artiklar) 

Artiklar 1-41 slår fast alla barns 

rättigheter 

Artiklar 42 -45 handlar om 

övervakning av att konventionen 

efterlevs och själva genomförandet 

Artiklar 46 – 54 

Handlar om regler om hur 

konventionen träder i kraft

Värdegrunden i FN:s barnkonvention 

Art. 2 Likvärdighet (alla barn har 

samma rättigheter och lika värde. 

Ingen får diskrimineras. 

Art. 3 Barnets bästa (konventionens 

grundfaktor, barnets bästa skall alltid 

komma i främsta rummet) 

Art. 6 Liv och utveckling (varje barn 

har rätt att överleva och utvecklas) 

Art. 12 Medinflytande (barns rätt till 

medinflytande och att få uttrycka sin 

mening i alla frågor som berör det)

Deklaration….. 

……är inte juridiskt bindande utan slår 

fast en politisk vilja. Den är 

rådgivande, man ”bör” följa den.

Konvention 

Internationell överenskommelse. 

Juridiskt bindande. 

Man ansluter sig genom att först 

signera (avser en viljeinriktning) och 

sedan ratificera. 

Man kan ställas till svars om man inte 

följer konventionen.

Vad innebär ratificering? 

Det görs av ländernas regeringar (en 

andra underteckning efter signering). 

Staten är därmed juridiskt bunden av 

konventionens innehåll. Innebär att man 

bland annat ser över och anpassar den nationella 

lagstiftningen till konventionen (två sätt). 

Vidare att man förbinder sig att vart 5:e år rapportera 

till barnrättskommittén i Genève om hur man 

lever upp till konventionen. Sker av 

representanter från socialdepartementet.

Exempel på synpunkter (kritik) från FN:s 

barnrättskommitté på Sveriges 2:a och 3:e 

rapport 

- Stora kommunala skillnader när det 

gäller stöd till barn och barnfamiljer 

(ex socialbidrag) 

- Skydda barn mot mobbning, diskriminering, rasism 

- Asylsökande barns rättigheter (barn som 

försvinner) 

- Barn med funktionshinder, bland annat rätten till 

utbildning 

- Oro över barns (flickors) självdestruktivitet 

- Skydd för fosterhemsplacerade barn 

- Skydda barn när det gäller tillgången till 

pornografiskt material (ex internet)

Metoder för att arbeta politiskt utifrån 

barnets bästa 

Planera för barnets bästa 

(barnbilaga) 

Beslutsfattande för barnets bästa 

(barnchecklista, barnkonsekvensanalyser) 

Redovisa barnets bästa 

(barnbokslut)

Exempel på frågor man kan ställa i en 

barnchecklista 

- Är beslutet fattat ur ett barnperspektiv? 

- Innebär beslutet att barns bästa sätts i 

främsta rummet? 

- Riskerar beslutet att barn diskrimineras? 

- Har man tänkt in alla barn 

(funktionsnedsättningar, nyanlända..)? 

- Har barn fått möjlighet att uttrycka sin 

mening?

Sammanfattning barnets rättigheter 

- Att få komma till tals, få yttra sig. 

- Att bli lyssnad på. 

- Att bli tagen på allvar. 

- Att få hjälp med att hantera känslor. 

- Att få bli villkorslöst älskad. 

- Att bli respekterad som 

människa.

Alla har ett ansvar för att förverkliga 

barnets rättigheter. 

- Det internationella samfundet 

-Stat 

- Företag 

- Civila samhället 

- Kommun 

-Familj 

-Individ

Vad har hänt i Sverige sedan 1989? 

Exempel: 

1990 30 milj. avsätts för att sprida 

kunskap om BK i skolan 

1992 Skärpt straffskala för våldtäkt och 

sexuellt utnyttjande av barn 

1993 Barnombudsmannen inrättas 

1996 20 milj. avsätts för att sprida 

kunskap om BK i kommuner och landsting

Vad har hänt i Sverige…. (forts) 

1997 Barnets bästa införs som portalparagraf 

i utlänningslagen. 

Ensamkommande flyktingbarn får rätt till 

god man. Asylsökande barn får rätt till 

akutvård. 

1998 Barnets bästa införs som portalparagraf 

i socialtjänstlagen och i 

föräldrabalken. 

1999 Regeringen utformar en nationell 

strategi för att förverkliga BK.

Vad har hänt i Sverige……(forts) 

1999 Det blir olagligt att föra ut flickor från Sverige 

för att könsstympa dem i annat land 

Innehav av barnpornografi kriminaliseras genom 

ändring i grundlagen 

2001 Lag som reglerar omskärelse av pojkar införs 

2006 Stärkt skydd mot diskriminering och 

kränkande behandling i skolan 

2010 Ovan ingår i skollagen (kränkande 

behandling)

Regeringens nationella strategi för 

Barnkonventionens genomförande (-99) 

- BK skall vara ett aktivt instrument 

och genomsyra allt beslutsfattande. 

inom regeringskansliet som rör barn. 

- BK bör tas upp i utbildningar för de 

yrkesgrupper som skall arbeta med barn. 

- Statligt anställda, kommuner och landsting bör 

erbjuda sin personal utbildning. 

- Kommuner och landsting bör inrätta system för 

att kunna följa hur barnets bästa förverkligas i 

det kommunala arbetet. 

……och avslutningsvis – vilken är din 

människosyn/barnsyn????

”Barn och unga är sårbara, beroende, 

kompetenta och med egna rättigheter ” 

(Mia Vallin)

Ny elnätsreglering för 

elnätsföretagen 

Förhandsreglering

En bra framtida elnätsreglering 

• Ny elnätsreglering fr o m 2012 

• Samarbete med Energimarknadsinspektionen 

• Tillvarata kundernas och medlemsföretagens intressen

Nätstruktur i Sverige 

• Stamnätet (400/220 kV) ägs och drivs 

av Svenska Kraftnät (100 % statsägt) 

• Ett fåtal regionnätsoperatörer (20 – 130 kV) 

• 164 lokalnätsföretag (400 V – 20 kV) 

som varierar kraftigt i storlek 

– Från 3 km ledning upp till 115 000 km 

– Från ett 10-tal kunder upp till 1000 000 

• Totalt ca 5,2 miljoner elnätskunder 

3

Efterhandsreglering idag 

• Företagen sätter själva sina tariffer 

– Den samlade intäkten skall vara skäliga 

– Elnätsföretagen har rätt till skälig avkastning 

– Hänsyn ska tas till de objektiva förutsättningarna 

– Tarifferna ska vara icke diskriminerade 

• Skäligheten bedöms utifrån den faktiska prestationen 

• Granskning i efterhand. Ettårig tillsynsperiod 

• Återbetalning till kunder eller avdrag tariff nästa år 

• Företagen kan överklaga i 3 rättsinstanser 

• Nätnyttomodellen används inte längre 

4

Mellanregleringen 2008 - 2011 

25 000 000 

24 000 000 

23 000 000 

22 000 000 

21 000 000 

20 000 000 

19 000 000 

2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 

5

Elpriset fördelat 1970- 

20 000 kWh/år, rörligt pris, basår 1990 

100 

120 öre/kWh Skatt+elcertifikat 

80 

60 

40 

20 

Elenergi 

0 

Nätavgift 

SCB, Svensk Energi 

6

Konsumentprisets fördelning 

2000, 2004, 2008 resp 2010 

100% 

(mars) 

90% 

80% 

70% 

2000 2004 2010 

2009 

60% 

50% 

40% 

30% 

20% 

Moms 

Skatt 

Elcert 

Utsläppsrätter 

Elhandelspris 

exkl utslrätt 

Nätavgift 

10% 

0% 

Lägenhet 

Villa med 

elvärme 

Lägenhet 

Villa med 

elvärme 

Lägenhet 

Villa med 

elvärme 

Lägenhet 

Villa med 

elvärme 

SCB, Svensk Energi 

7

Förhandsreglering - Bakgrund 

• En ny lagstiftning om förhandsreglering av elnätstariffer 

antas (Ellagen 1997:857) 

• EI har uppdraget att fastställa intäktsramarna efter 

ansökan av varje företag som bedriver nätverksamhet. 

• Första tillsynsperioden är år 2012 - 2015. 

• Beslutet fattas genom uppgifter som redovisats av 

företaget s.k. ”preliminära siffror”. Omprövning kan ske i 

efterhand men då gäller samma metoder och med verkliga 

ej prognoserade uppgifter 

• För att skapa förutsägbarhet och likabehandling utarbetas 

en metod för att beräkna ramen.

Förhandsreglering - förutsättningar 

• Den 31 mars 2011 ska elnätsföretagen begära en 

intäktsram för åren 2012-2015. 

• EI beslutar om intäktsramens storlek före 1 

november 2011. 

• Intäktsramen ger högsta tillåtna intäkt under 

perioden. 

• Reglering av avvikelser från intäktsramen i 

kommande tillsynsperiod 

• EI (med input från branschen) arbetar med att ta 

fram regler för hur intäktsramen ska beräknas. 

• Förordning om värdering av kapitalbas 

• Föreskrifter och allmänna råd om ansökan av 

intäktsram 

Intäktsram 

för hela 

perioden 

2012‐2015 

Rubrik 

2010-09-13 

9

Förhandsreglering – 

Intäktsramen består av fyra delar 

Intäktsram för hela 

perioden 2012‐2015 

Rubrik 

2010-09-13 

10


Schematisk bild av intäktsramen 

Påverkbara 

kostnader 

Ej påverkbara 

kostnader 

Ingående kapitalbas och investeringar 

Effektiviseringskrav 

Avskrivningar 

Avkastning 

Löpande kostnader 

Kapitalkostnader 

Intäktsram före 

justering pga kvalitet 

Justering 

pga kvalitet 

Intäktsram 

Justering för tidigare 

perioders över‐ resp 

underdebitering 

+ ev. över deb. belopp 

11


kostnader, kapital samt kvalitet 


Verkliga men med 

effektivitetskrav 

Kapitalkostnader 

Verkliga volymer (nät) 

till normkostnad 

Kvalitet 

Verklig jämfört 

med historiskt utfall 

12

Förhandsreglering – Fyra metoder för 

att Nuakvärdera kapitalbasen 

Rubrik 

2010-09-13 

13



Rubrik 

2010-09-13 

14

Förhandsreglering - Uppgifter lämnas 

elektronisk, (Jfr Deklaration) 

• EI arbetar fram ett IT-system för inrapportering 

(Du kan lämna in rapportering via ett Excel-ark) 

– Du fyller i uppgifter och får en uppfattning om din intäktsram. 

– Vissa uppgifter kommer att finnas ”inlagda i förväg” 

exempelvis från Årsrapporterna. Du kontrollerar då bara att 

uppgifterna är riktiga. 

– Du ombeds redan i ansökan att motivera eventuella 

synpunkter på intäktsramen. 

• Du dokumenterar i ditt anläggningsregister - EI följer upp vid behov.

1. Gör detta för att förbereda dig 

Inventerar dina anläggningstillgångar. Fråga dig: 

1. Finns anskaffningsvärden och anskaffningsår för tillgångarna 

som nuvarande regelverk kräver, kontrollera med revisor vad 

som gäller 

2. Innehåller anläggningsregistret de uppgifter som följer av 

regelverket, är registret uppdaterat? 

3. Vilka uppgifter om mina anläggningar behövs för att kunna 

tillämpa den normlista som EI använde i ”piloten”. 

4. Hur skulle jag kunna åsätta mina anläggningar ett 

nuanskaffningsvärde på annat sätt? 

5. Reservmaterial, vet jag vad som finns så att jag kan redovisa 

detta till EI? 

6. Äger jag samtliga anläggningsdelar eller leasar/hyr jag delar. 

Även dessa måste tas med i NUAK


Se över redovisningen i Årsrapporterna för 2006-09 . Fråga 

dig: 

1. Har jag redovisat samtliga kostnader i nätverksamhet, på rätt 

sätt på rätt post? 

2. Har jag fyllt i ”särskilda rapporten” på rätt sätt. Konsultera 

föreskrifter NUFTS 1998:1 och handbok? 

3. Kan jag redovisa leasing och hyreskostnader för 

anläggningstillgångar om det begärs? 

4. Avbrottsersättning, har jag koll på hur detta bokförts? 

5. Äger jag sådana anläggningar som kommer att hanteras som 

”löpande kostnader” i regleringen?


Se över redovisningen av avbrottstid och avbrottslängd. 

Fyll i de uppgifter som begärs i årsrapporten 2009. Fråga dig: 

1. Har jag angett rätt antal avbrott och rätt avbrotts tid, finns det 

dokumentation som styrker mina uppgifter? 

2. Gå igenom de remisser och rapporter som kommer från EI. 

3. Avsätt lite tid till att gå igenom EI:s webbsidor. 

4. Delta i kurser och seminarier. 

5. Ring och mejla dina frågor!

Kontakt och mer information EI: 

• www.ei.se/forhandsreglering 

• forhandsregleringen@ei.se 

• Funktionsbrevlåda– forhandsreglering_el@ei.se 

• FAQ

Förhandsreglering – Inspel och 

funderingar 

• Två olika redovisningar en Bokföringsmässig och en Reglermässig 

– Samordning och dokumentation 

– Ekonomer/Revisorer och Tekniker 

– Uppföljning årsvis kontra fyraårsperiod 

• Beslutsprocessen – Budget 2011 kontra intäktsram 2012-2015 

– Kommunkoncern? 

– Budget 2011 i höst, Lämna in Intäktsram 31 mars 2011! 

– Samordning flerårsbudget – intäktsram? 

– Strategi 

• Spåkula – Se fem år framåt, vad händer? 

– Omvärld/Samhällsförändringar/förnybar kraft 

• Tariffstruktur och tariffnivåer? 

– Behov av förändringar 

– Kostnadsriktig/Effektiviseringsfrämjande 

• Mycket merarbete? 

– Initialt inför första regleringen 

– Löpande; verifikationer, projektredovisning, uppföljning, systemutveckling… 

• Hur kommunicera ny reglering till omvärlden 

– Ägare, Koncern, Kunder, Anställda 

• Vilka nyckelpersoner finns på företaget och säkerställer vi rätt kompetens över tiden? 

• Uppföljning 

– Hur följer man upp den godkända intäktsramen? 

– Vilka systemförändringar/förbättringar behövs?

teknisk servicenämnd - Lidköping

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?