1978 nr 155.pdf - BADA - Högskolan i Borås
1978 nr 155.pdf - BADA - Högskolan i Borås
1978 nr 155.pdf - BADA - Högskolan i Borås
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Bibliotdrthlpskolan Specialarbet e <strong>1978</strong>:Is
Inledning ...............3<br />
litelregister.. ..........4<br />
Pörf attarregister ...... .M 33<br />
. Illustratörsregister 38<br />
besregister ........... 39<br />
Litteratur... ........... 43
Detta register till Bland tomtar och troll 19 - 43 är en fortsättning<br />
p& det register över Argangama 1 - 18, vilket gjordes som specialarbete<br />
vid Bibliotekshögskolan hösttuminen 1976 av Gunnel ThorbjiTrnsson.<br />
Det följer i allt väsentligt samma uppställning med titelregister med<br />
referat, författarregiater, illustratörsregister och ämnesregister.<br />
I titelregistret anges det författarnamn som 8th i publikationen.<br />
I författarregistret anges verkligt namn och hänvisningar ges fr&n<br />
pseudonymer.<br />
I ämnesregistret anvands samma ämnesord som i Thorbjörnssons arbete<br />
men med ett tilllgg: I1Högmod gAr före fallH, eftersom ett relativt<br />
stort antal sagor kunde inordnas under denna rubrik.
Den bergtagnas dotter.<br />
Av Jema Oterdahl. 111, av Einer Noreliue. hg. 43 (1950) s. 108-126.<br />
Tidigare tasgiven i Arg. 13 (1 920). Refererad av Thorb jörnsson.<br />
BlAnos.<br />
Av hke Wester. 111. av Einar Horelius. hrg. 43 (1 950) s. 97-107.<br />
Blbos lir inte som andra älvor. Dels är hennes näsa bl&, dels snarkar<br />
hon förskriickligt. Hon blir utkörd ur alvsängkammaren mitt i vintern.<br />
När hon grilter blir hennes tirar till pärlor i kylan. Trollet Trulle<br />
erbjuder henne en ny näsa mot parlorna. De far till Afrika och byter<br />
med en elefant som fatt en liten vit näsa i etallet för en blA snabel.<br />
I vännen smälter pärlorna. Men val hemma igen gráter Blånos glädjetalrar,<br />
e& att trollet f&r nya pärlor.<br />
Bortbytingarna.<br />
Av Helena Hyblom. 111. av John Bauer. hg. 28 (1935) e. 7-36.<br />
Tidigare utgiven i &rg. 7 (1 913). Refererad av ThorbjBrnsson.<br />
Den bortglömda felan.<br />
Av Elisabeth Brehmer. 111. av Einar Borellue. arg. 23 (1 930) e. 103-1 20.<br />
gamaial fela hanger bortglömd i en ekri&pkarmaare, En pojke upptkcker<br />
den och börjar spela. Han ger sig ut i världen med sin fela. I en<br />
skog trgffar han en gammal man och följer med till dennea slott. Dar<br />
sitter en flicka filmgen. Hon äger skogen men mannen har tagit den<br />
ifran henne. Han kallar sig en arvtagare: han tar hand om andrae arv.<br />
Nu vill han ha felan, men pojken vagrar och blir fånge p& slottet.<br />
Han spelar och rummet fylls av människor, ditlockade av musiken.<br />
Alla har de blivit berövade sina arv. Under musikens inverkan forvandlas<br />
arvtqaren till en mullvad, och alla gár fria ut ur slottet<br />
för att ta sina arv i besittning. Plickans bror är den egentlige<br />
agaren till slottet, och pojken fár bo kvar där tillsaumaane med<br />
syskonen.<br />
Den bästa gavan.<br />
Av Simon Lund. 111. av Einar Borelius. Arg. 42 (1 949) s. 99-1 1 2.<br />
Lilla Elsa amiter till staden för att se det kungliga guldbröllopet.<br />
Hon far lift med en häxa p& motorcykele Kutgen ar pA d8ligt huintir och<br />
finner bAde tal och presenter tr&kiga. Då räddar Elsa situationen<br />
genom att kliva fram och ge hmgen fina smultron p& ett atrA. Han<br />
tinar upp, och Elsa blir inbjuden till slottet.
David och Herr Markus vid himaelens port.<br />
.iv Margit Vinberg. 111. av Einar Horelius. kg. 41 (1 948) s. 71-82.<br />
Herr Markue och hane tjänare David star vid himmelrikets port. Bara<br />
David släpps in. Herr Markus fbr en chans till. Han ska leva om sitt<br />
liv, men som tjanare. Han skoter sig bra och fbr till sist k om in<br />
i himmelriket. Där slutar han kalla David för sin tjänare. Nu är de<br />
bröder.<br />
Drottning Ommas pärla.<br />
Av Olga rad. 111. av Einar l?orelius. Arg, 25 (1 932) s. 73-89.<br />
Drottningens lyckopärla är stulen. Landets välfärd är hotad. Kriget<br />
kommer. Pesten rasar. Prinmesan &&r genom landet och ber alla om<br />
hjalp. Hon far mat av Lill-Inga och berättar för henne om pärlan,<br />
Lill-Inga söker hjiilp hos uven, Hm sager att rövarhövdingene svarta<br />
korp har stulit parlan. Uven hämtar pärlan, men blir förföljd.<br />
Rövarna förföljer sedan flickorna, men de lyckas klara sig undan.<br />
Landet blir lyckligt igen och Lill-Inga blir tärna hos prinsessan.<br />
Drottning Paddfot.<br />
Av Jörgen Block. 111. av Einar Borelius. Arg. 38 (1945) s. 47-65.<br />
Den unga vackra drottningen rakar trampa p& en padda när hon ar ute<br />
och gbr.'Senare insjuknar hon, och när hon tillfrisimat har hennes<br />
fot fortvinat och liknar en paddfot. Hon vagar inte beratta det for<br />
kungen, som fbr reda pA det p& omvägar ooh förskjuter henne. Hon<br />
följs av dyargen Ebeneser, som vill göra henne till sin träl. Hon<br />
tvingas tigga och stjäla, Kungen rakar ut för en ridolycká och blir<br />
liggande sanslös i skogen. Dvärgen finner honom, men hjalper honom<br />
inte. Drottningen far smyga sig ut och sköta honom. Kungen följer<br />
efter h e ~ till e dvärgens hala, dräper dvärgen och tar drottningen<br />
Bter till sin hustru.<br />
Det egendomliga trollet och solstrAlen.<br />
Av Hjalmar Bergman. 111. sv G'.:A. Tenggren. hg. 19 (1926) s. 7-35.<br />
En solstrile tittar in i Lilltrollets barnkammare, P6Hldrarna jagar<br />
bort den, men trollungen kan inte glömna solstrblen. Ban växer upp,<br />
blir rik och högt aktad, men anses som egendomlig. Han iriöker upp<br />
Gubben i m4nen i %in jakt pA solstrAlen, men han har ju bara &str&lar.<br />
De andra trollen tar hans förmögenhet och driver honom till människorna,<br />
Han möter en lärd man som blandar honom med en solkatt. Trollet flyr,<br />
förblindad, och atervander till trollen. Han möter en liten flicka<br />
som gatt vilse. I henne6 mor8 &syn räddar han henne frlin vargar. Han<br />
blir erbjuden att bo i deras srtuga, och det visar sig att flickan<br />
heter SolstrAler<br />
De fem bröderna.<br />
Av Beth Biskenhain. 111. av G. A. Tenggren. Hrg. 19 (1 926) s. 3%62.<br />
De fem bröderna heter 'Pummetott, Slickepott, angeman, Gullebrand och<br />
Vickeviruai. En man fran grannlandet berättar att hans kung är sjuk.<br />
Det enda som kan rädda honom ar att f& en dryck av en aom ar kall<br />
när andra ar heta, hax grön s16ja far ansiktet och ett öga av guld.<br />
Vickevirun kommer pA att det dste vara deras brunn, Den ar ju kall,
har en björk vid kanten och solen som skiner i den är guldögat.<br />
Han ger sig iväg till kungen med en kopparkruka fylld med vatten.<br />
Kungen dricker och'blir fris&. Vickevirum far en guldkruka med guldmynt<br />
i beltining. Pb hemvägen blir han rånad, I istället far han en<br />
silverkruka av kungen. Även den blir stulen. Han ber da kungen att<br />
f8 tillbaka sin gamla kopparkruka. Den vill ingen ha, och Vickerlrrtgi<br />
kommer lyckligt och val hen.<br />
Fiskskolan.<br />
Av Karl-Aage Schwartzkopf. 111. av Einar Norelius. hg. 43 (1950)<br />
8. 27-39<br />
Sven Snorgärs har börjat skolan och fatt magister Gadda. Sven ertappa8<br />
av magistern p& cirkus, ett förbjudet nöje för adfiskar.<br />
Sven hotas med stryk nästa dag. PB vag till skolan ser Sven magistern<br />
fangad i en ryssja. Han häratar hjälp av en hummer frAn cirkusen, och<br />
befriar magistern. Som tack bjuder magistern hela klassen pi cir~s,<br />
Flickan aom inte kunde sova.<br />
Av Stig Kaasman. 111, av Einar Bloreliua. Arg. 40 (1947) s. 91-106.<br />
Hugo har en gang spelat skjortan av en granne, och denne gav aig iväg<br />
frbn trakten. Hans tre hundar stannade kvar och stryker kring Hugos<br />
gard. De ylar s8 att hans dotter inte kan sova. En natt kommer grannen<br />
tillbaka och tar med sig flickan. Han ruvar pb hEimnd. Men flickan<br />
gör honom allt vänligare stämd, Med hjälp av hundarna hittar Hugo<br />
hyddan där han bor, Hugo lovar att ge honom allt tillbaka om han<br />
far flickan, De komer överena om detta och glr in för att se p4<br />
flickan som sover djupt,<br />
Fredrik Hasselmus.<br />
Av Sven E~plngo 111. av Einar Norelius. &rg. 42 (1 949) a. 67-84.<br />
)Ilhisen Fredrik följer arbetet db kung Adolf Predrik forarar drottningen<br />
Klna slott i födelsedagspresent. Drottningens kusin Pilip ar<br />
med p& festen och förstör de andras nöje genom sitt skryt. Fredrik<br />
lyckas skrämma honom ordentligt, och han tvingas g& och lagga sig.<br />
BU blir det fart pi4 festen och Fredrik och hans familj blir goda<br />
ränner med kungaparet och far flytta in p& Kina slott.<br />
Wode den gode.<br />
Av Einar iYoreliu8. 111, av Einar Horeliue. hrge 30 (1937) 8. 35-67.<br />
Kung Frode bor inspärrad i slottstornst och styrs helt av sin minister.<br />
En spindel gör kungen en tula l&, BB att han kan ta sig ut.<br />
Han upptlicker att folk ax missnSjda och att han kallas Frode tyrann,<br />
Han försthr att ministern sdat p& sig folkets skatter. Han möter<br />
en trollkarl som talar om att det var han som var spindeln. Tillsammana<br />
flyger de till slottet p& en iladdermus, Trollkarlen förvandlar -<br />
minietern till en upindel och Frode börjar sjalv etyra sitt land.<br />
Folket b6rjer nu kalla honom Prode den gode,
Hgel dllvis.<br />
Av Eva Wessel. 111. av Einar Elorelius. Arg. 30 (1937) s. 115-1 29.<br />
Kungen ër en man som ger alla r&& och hjalp. I sin skattkmamare har<br />
han en fágel som hjälper honom med svaren. Kungen dör och den iildete<br />
eonen rakar av misstag slappe ut fkeln. Han och hans brader ger sig<br />
ut att leta. Den som hittar fheln skall f& bli kung. Kvar blir den<br />
yngste brodern. Han boeltter sig i ekogen med den tomma fAeelburen,<br />
Till slut kommer fbgeln tillbaka till sin bur. Prinsen blir känd<br />
för sina kloka rad, men han vill bo kvar i skogen. DQ flyttar folket<br />
slottet till honom, och han blir kung mot sin vilJa.<br />
Den förtrollade kappsäcken.<br />
Av Ulla Oriterberg. 111. av Einar Boreliue, hg. 43 ( 1950) s. 73-96.<br />
Herr Aiinpernickel fAr 18na pengar av herr Krösman för att köpa ett<br />
hua. Efter ett tag kräver Krösman tillbaka sina pengar. Pumpernickel<br />
kan inte betala. Husmusen Cornelius visar Pumpernickel p& en förtrollad<br />
kappsäck pi% vinden. De satter aig pb den och flyger ivag. De hmnar<br />
hos rövaren Barbarius. När han sover tar de med sig hans penningp8sar<br />
och sticker. De flyger till de stader Barbarius plundrat och<br />
lämnar tillbaka pengarna. herallt blir de belönade, och när de kommer<br />
hem kan de betala herr gii8sman.<br />
Det gamla kastanje tradets saga.<br />
Av Ellen Lundberg-Blybloai. 111. av Einar ZJoreliurr. hg. 23 (1930)<br />
s. 73-99.<br />
Vi far höra det gamla tradets historia. Pörst berättas hur en liten<br />
gosse räddade det fr& att hugga8 ner, sedan hur han eom gammal man<br />
dtir i tradets skugga. Därefter hur trädet med hjälp av en trast<br />
räddar en bonde till livet undan rövare och hur en hel familj under<br />
kriget gömmer eig i dess i<strong>nr</strong>e undan plundrande eoldater.<br />
Gamla Kristina lángstrumpa.<br />
Av Jörgen Block. 111. av Einar olorellus. hg. 40 (1 947) s. 63775.<br />
Doden kommer f6r att hämta Krietin, men hon ber att f& sticka fardigt<br />
sin struiaoa först. Hon lurar Döden och stickar strumpan längre<br />
och langre. Till slut kommer Döden och Utar henne. P& vagen förföljer<br />
henne strumpan. Hon dste fylla den med god& garningar för<br />
att bli av med den. Hon far Atervända till livet, men det ar svårt<br />
att fylla strumpan. Lina ligger för döden och har gjort för lite<br />
gott under sitt liv. Kzistin tömmer sin etrumpa och ger henne av<br />
sina goda gär<strong>nr</strong>Engar. D& fylls hennes l&ngstntmpa av eig själv och<br />
följer inte efter henne p& vägen.<br />
Den gamla spin<strong>nr</strong>ocken.<br />
Av J6rgen Block. 111. av Einar 180reliu8. Arg. 36 (1 943) s. 93-107.<br />
I skogen stöter mor Annika p& en liten kvinna, bara tre händer hög,<br />
som sitter i'mossan, Hon har vrickat foten. Hor Annika hjälper henne<br />
och föratar att hon hör till sdfolket. Som tack far hon en gammal<br />
spin<strong>nr</strong>ock som kan spinna ull av mull, men inte nsgot annat. Hon sal-
jer garnet, blir allmänt kand för sitt fine garn och smAtt förmögen.<br />
Hon försöker sig p4 att spinna gull, men d& börjar det brinna i<br />
spin<strong>nr</strong>ocken. Den lilla lorinnan hjälper henne att elacka, men apin<strong>nr</strong>ocken<br />
&r och förblir förstörd.<br />
Den gamla vävstolen.<br />
AV Jörgen ~iock. Iii. av Einar áloreliua. Arg. 29 (I 936) e. 69-86.<br />
En bonde koper en viivstol ooh en spin<strong>nr</strong>ock p& auktion. Han laser In<br />
sin fru för att göra en skjorta &t honom. Hon har nämligen sagt att<br />
hon skall spinna silke av hampdrev, Prun far hjälp av en liten dam<br />
som epinner det finaste silke, aedan väver hon och gör skjortan fardig.<br />
Bonden blir mycket förvånad och far till staden och köper ett<br />
helt lamo hampdrev. Han skryter over sin hustru och många följer med<br />
honom hern.Frun berättar hur det egentligen gbtt till, men han tror<br />
henne inte, utan lbser in henne p& nytt. Den lilla damen kommer fram<br />
och bôrjar väva med sadan fart att huset nästan rasar. Skjortorna<br />
flyger ut ur fönstren och faglarna tar dem till sinn bon. Mannen<br />
blir forskräckt och ber sin hustru om förlbtelae.<br />
GainmeltrolleZe testamente .<br />
Av Ulrika Lindelius. 111. av Einar Norelius. Arg. 38 (1 945 ) s. 117-1 30,<br />
Jonaa erbjuder sig att vakta Gamiineltrollets ko mot en liter mjölk<br />
i betalning. Nar han skall mjölka kon far hm en liter guldmynt i<br />
stallet. När trollet d6r far Jonas kon. Han f&r höra att prinsessan<br />
är bortrövad och att rövarna kräver mer i lösen än vad kungen har.<br />
Han mjölkar ein ko och ger rövarna pengarna. Hu vi11 de ockea ha<br />
kon. Det far de och prinsessan släpps. Hos rövarna sinar kon och de<br />
liter henne löpa. Hon springer till slottet och visar sedan vagen<br />
till ravarnas kula. De sätts i fängelse och Jonas far sin prineessa.<br />
Glömskedrycken.<br />
Av Valborg Wikander. 111. av Einar Norelius. Arg. 20 ( 1927) s. 61-1 15.<br />
Eskil skall ge aig ut i vida varlden. Av hustomten fAr han en vante.<br />
med den skall Eskil kunna kalla p& tomten nar han vill. Han far ocksi<br />
ett par glasögon. H a far jobb som drang hoa en trollfamilj. De ger<br />
honom bra betalt. Pengarna blir honom alltmer kära. Han blir latare<br />
och latare och trivs allt bättre. Han börjar rent av fundera p& att<br />
bli d g i huset. Han har kommit i trollens vald. Av en altuap tar han<br />
pb sig glasögonen och han Ber hur smutsigt det ar i stugan och hur<br />
fula trollen ar. Inga, Eekile Mraste, beeöker trollatugan d& hon är<br />
orolig för Eskil. Hon far en trolldryck och känner inte igen Eskil<br />
d& ban konuner in. Eskil kallar i sin nöd pi hustomten. Han aäger att<br />
Eskil dste visa Inga harlocken hsn fatt av herme, men den har Eskil<br />
slängt. Den fi~s i ett skatbo, säger tomten. För att f& den dste<br />
Eskil ge skatan alla sina pengar. Han aterfar locken och Inga känner<br />
igen honom. Tomten jagar bort trollen och skyndar före hem. Nar Eskil<br />
och Inga kommer fram har tomten byggt en helt ny ehga At dem.
Guds fattigas kvarn.<br />
Av Jörgen Block. 111. av Einar Boreliua. Arg. 26 (1933) a. 31-61.<br />
En flicka hindrar sin far, tbn sdl bonde, att fAnga sm8fAglar eom<br />
stjäl hans spillsäd. Hon drivs hemifrh Med sig har hon en skadad<br />
sparv, Han flyger f6re och visar vägen. DB det blir vinter hindras<br />
hon att frysa ihjäl genom att tueentals f8glar täcker henne, Ron<br />
kommer till en kvarn dar sparrarna själv& är mjölnare. Bj örnsr kommer<br />
och hämtar mjöls~ckarna. Det ar till de fattiga, @&ger de. Sihden ar<br />
spillsiid som sparvar samlar. PA varen börjar flickan langta hem. En<br />
liten gumma visar sig ooh erbjuder henne sin sparvhamn. Fbrvandlad till<br />
eparv flyger flickan hem. Hon berättar om k-varnen och hennes far vill<br />
genast dit och hämta mjölet, Plickan vill inte avrlbja vägen. Fadern<br />
binder en p&ae med svart pulver vid henne8 vrist och hon lämnar spk<br />
efter mig db hon Atervander, Fadern följer efter, Den lilla gumman<br />
erbjuder honom en aack med guldstoft om han later mjölet vara. Biret<br />
maste han stöta en gang i ett horn. flan gör sa och aker hem med guldet.<br />
Men h m viliha mer. Han Atervänder och stöter t~& ganger i<br />
hornet. DB komer väldiga fåglar och släpper ner klippblock p& kvarnen.<br />
Bonden flyr och ingen har sett honom sedan dess. Sparvarna plockar<br />
fortfarande spillsäd, kanske har de en ng kvarn.<br />
~uds trad i öknen.<br />
Av Erik Palm. 111, av Einar Norelius. kg. 42 (1949) s. 32-50.<br />
Tre barn har blivit föräldralösa och tas om hand av en elak trollkarl,<br />
Brumdeklwnpius. Barnen f&r slita ont. De fir sb granfrö, men<br />
trollkarlen säger att de vant fröna upp ooh ner, s& att granarna<br />
kommer ut p& andra sidan jorden, Barnen ger sig ut för att finna den.<br />
De hanuiar mitt ute i öknen. En ängel ser deras besvikelse och Gud<br />
later julgranar spira upp, Barnen far tillbaka till Bnundeklwnpius<br />
och behiinger en gran med pynt för att vis& hur vackert det var. Brumdeklumpius<br />
ber barnen om förlatelse och den första julgranen hade<br />
tanta p& jorden.<br />
Gyllenfant som &t guldklimpar.<br />
Av Stig Kasaman. 111. av Einar Horelius. hg. 41 (1948) s. 109-124.<br />
Torparen Johan råka. hitta guldet som trollet Gyllenfant gravt ner.<br />
När Johan hämtas hplp flyttar Gyllenfant sitt guld. Johan upptacker<br />
det nya gömstället, men blir lurad igen. Trollet vill gifta sig med<br />
Johans dotter sinnda och tar med sig massor av guld i hemgift. D&<br />
han far veta att Linnéa har fastman, tar han med eig hemgiften och<br />
flyr.<br />
Herr Birre och trollen.<br />
Av Vilheim Wordin. 111. av Einar Norelius. kg. 37 (1944) 8. 7-31 .<br />
Tidigare utgiven i arg. 3 (1909). Befererad av Thorbjörnsson.<br />
~oav8,<br />
Av Ove Ekelund. 111. av Einar lorelius. kg. 25 (1932) s, 93-106.<br />
I tidernas morgon gör allt skapat uppror. Träden börjar vandra,
filglarna simma, fiskarna flyga m.m. 1Ylanniskorna kastar sig 1Angt ut<br />
i rymden till andra planeter. En människa blir kvar p& jorden, lille<br />
~oav6, 3 &r. Sb sm&ningom vänjer han sig vid det nya livet och han<br />
vaxer upp till yngling, Bu ångrar sig det akapade och Atervänder<br />
till det normala. ~oavô klinner inte alls igen sig langre. Han blir<br />
olycklig. Visserligen gifter han sig och fár barn, men han dör strax<br />
darefter. Hans iittlingar lever kvar, hoavoanerna, de evigt världsf<br />
rbnvända.<br />
Har ska stugan sta.<br />
Av Elisabeth Brehmer, 111. av Einar iforelius. Hrg. 21 (1928) s. 77-94.<br />
Lilla Lena sitter ensam i skogen och sörjer. Hennes fliraldrar har<br />
datt och hon har ingenstans a01t bo, En liten tomte dyker upp. Han<br />
vill hjalpa henne att bygga en atuga. De vandrar länge för att hitta<br />
en bra plats, men kan inte bestämma sig. I)e hittar en overgiven, foraldralös<br />
pojke i ett dike. Han vill bo hos dem. Plötsligt kan Lena<br />
beetämna sig. Hundratals tomtar hjälper till med byggandet. Det blir<br />
den finaste stuga någon kan tänka eig.<br />
Den hogfgrdiga go j an.<br />
Av Eva Balmqvist. 111. av Einar Norelius. hg. 37 ( 1944) s. 71-82.<br />
Han har satt in ett gökur i papegojans rum. Den tal inte konkurrentesa<br />
utan blir alldeles vansinnig. Den slutar äta och bara passar p& @$en<br />
för att hacka aönder den. Till slut är det bara en stbltrad kvar av<br />
göken men den gal fortfarande. Goja ger upp och faller död ner.<br />
Den högfardiga käppen.<br />
Av Erik Palm. 111. av Einar Blorelius, &rg. 39 (1946) s. 99-113.<br />
Den blindes käpp har fatt högfärdsvansinne. Han är ju förmer an<br />
andra. Han är den blindes ögon. Av den blinde kräver han guldknopp<br />
och silverskonong. Under högmässan utropar han sig till kung över<br />
alla andra Bappar aom atbr i vapenhuset. Be gör uppror, Beanniskorna<br />
tvingae bränna käpparna p& bál. I sista stund räddar den blinde sin<br />
käpp,som nu fatt sig en minnesbeta och inte är högfärdig längre.<br />
Jomma Gullhalm,<br />
Av Vilhelm Rordin. 111. av Einar Bforelius. hg. 21 (1 928) 8. 53-73.<br />
Jomma hör till storfolket i Kolmárden. De är egentligen troll, men<br />
ár s& lika människor som möjligt. Joniina lir lat och l&ngsam. Hon följer<br />
med atorfolkets postiljon Tute pA en av hans turer. Tute tjcker<br />
hon är vacker och att hennes hår liknar gullhalm. Han berättar för<br />
hela Kolmarden att Jomas har är gullhalm. M a börjar ekriva friarbrev<br />
till Jo~ima, N ar hon kammar sig kommer folk för att se p&. Även<br />
lille Frasse frh Närke kommer. Han är ett riktigt yrväder, men fbr<br />
Jommaa "jaw. Han tvingas att bli lite snabbare och han tvingas lugna .<br />
ner sig en emula. De blir mycket lyckliga,
Julius Jockendal och Kung Ordentligus den &ttiotredJe.<br />
Av Erik Palm. 111. av Einar Xorelius. hg. 40 (1 947) s. 109-1 27.<br />
Xungen älskar ordentlighet och befaller varje morgon alla i landet<br />
att göra allting santidigt, äta välling, borata tänderna o. s. v.<br />
Polket tir 84 vant vid att lgesna till kungens befallningar &tt de<br />
har en ypperlig höreel p& högerörat som dessutom ar stort som en<br />
handflata. En dag far elake gossen Julius en ide. Han g&r och talar<br />
med kungen. Det är klart oordentligt med bönor, säger hen. De är ju<br />
inte riktigt lika stora. Alla borde skära sina bönor fyrkantiga.<br />
Vidare borde alla ha sitt har mittbenat med lika många stran p4<br />
var sida, En god id&, tycker kungen, Bär kungen börjat rakna sina<br />
harstrh finner han det alltför jobbigt, 84 jobbigt att hans huvud<br />
spricker. Alla i ladet blir nu fria och sätter igång med att vara<br />
oordentliga och lyckliga.<br />
Juls t järnan.<br />
Av Be th Birkenhain. 111. av Einar Norelius. hg. 24 (1 931 ) s. 7-32.<br />
Under julfirandet i himlen rakar julgransstjärnan trilla ned. En<br />
ängel fár i uppdrag att fara ned till jorden och ge stjärnan At nagon<br />
människa som visar sig värdig. Ingen vill ha stjärnan. Den ser inte<br />
sa vacker ut.nere pA jorden, och man tror inte p& angeln som förvandlats<br />
till en vanlig pojke, d& han sager att den ar fran himmelriket.<br />
Han Aterviiinder till himlen och Sankte Per följer med honom tillbaka<br />
till jorden igen. Han smular sönder stjärnan och blaser in stoftet<br />
i nyckelh&lsP. I och med att människorna fHr del av himmelskt atoft<br />
blir de vänliga och glada.<br />
Av Rut ~oimdn. 111. av Einar Norelius. Arg. 37 (1 944) a. 97-125.<br />
Jatten Lufae friar till Grandisola. Hon säger ja bara om han kan<br />
skaffa fram en by vid foten av sitt berg. En by som lyser och tindrar<br />
om natten.Han flyttar en hel gard till berget. Pil garden bor Villevi<br />
som skulle gift sig ju8t den dagen. Ingen vet var de hamnat. Ingmar,<br />
Villevie fästman, ger sig ut att leta. P& garden tar förraden slut<br />
och Lufse flyttar dit en handelsbod. Lufse företar att nagot fattas<br />
Villevi. Hon är den enda som inte acklimatiserat sig. Han tror att<br />
hon vill gifta sig och försöker skaffa en man. I ekogen möter Ingmar<br />
huldran och han ger henne sin sjal, Ng?? han sedan möter Villevi<br />
känner han inte igen henne.Hon förstar att han ar trolltagen och<br />
kastar ett silverkors i ansiktet p& huldran. Bon försvinner och förtrollningen<br />
bryte. Ingmar och Villevi gifter sig och det gör även<br />
Luf se och Grandisola.<br />
Jiitteaonen.<br />
Av Stig Kasman. 111. av Einar Borelius. hg. 39 (1946) s. 75-95.<br />
Ulf ar son till den siste jätten och en människokvinna. Han rymmer<br />
fr& sin tjänst.ho8 en bonde och dennes dotter Karin följer honom.<br />
Ulf räddar en köpman vars hast rakat i sken och blir anställd hos<br />
honom. Ulf blir arg p& honom efter ett tag och g&r bärsarkagang bland<br />
hans ägodelar. Sedan försvinner han och blir anställd som general i<br />
kungens arm&, Ban rakar i onad hos kungen men Karin ber för honom.<br />
Kungen viger de tvEl men förvisar dem. De bosatter sig i vildmarken
och far den att blomstra. Nu g8r det utför för bonden, köpmannen och<br />
kungen. De kommer och bosätter sig hos Ulf och far hjälp. Efter ett<br />
tag vill Ulf söka sig en ny boplats och ger sig ut i skogen för &tt<br />
hugga. Ett trad faller p& honom och han dör.<br />
Kan du, s& kan jag.<br />
Av Saon Lund. 111. av Einar Biorelius. hg. 33 ( 1940) a. 93-1 08.<br />
Det har kommit nybyggare upp pi fjället där trollfamiljen bor. Trollfar<br />
försöker vara lika duktig som de, men tar alltid till i averkant<br />
och misslyckas. Draget i hans ekorsten blir för starkt och barnen<br />
f6itjer med upp. Hrui glömmer sätta styre p& kälken m.m. Trollfar ar<br />
mycket imponerad av mannen men denne ar sjalv inte nöjd utan drar<br />
vidare.<br />
Karl Petter i Kattboda och jatten i Rya.<br />
Av Simon Lund. 111. av Einar Horelius. hg. 36 (1943) s. 57-72.<br />
Greta och Karl Petter bor grainnar. Gretas föräldrar vill att de<br />
skall gifta sig, men Karl Petter ar sävlig och kommer eig inte för<br />
att fria. En,kv&ll när Karl Petter &r p& besök knackar det p& dörren<br />
och in kliver jätten i Rya. Han friar till Greta och hon svarar att<br />
hon gifter aig med den som kommer först till prästen och tar ut lysning.<br />
Játten gar. Bu blir det fart p& Karl Petter. Han och Greta lagger<br />
sig i en tunna och rullar anda ner till prastgilrden. Halwags<br />
Aker de förbi jätten. Hagra veokor senare gifter de sig.<br />
Klagoklockan.<br />
Av Biiagda Bergqvist von Bairbach. 111. av Einar Elorelius. Arg. 37<br />
( 1944) s. 37-49.<br />
Karl den store har kommit till Ziirich och de eom vill f& hans hjiilp<br />
kan ringa i klagoklockan. o8anga gtir 88 och inte förran p4 kvällen fir<br />
kejsaren lugn. D& ringer plötsligt klockan igen. En tjänare talar<br />
om att det ar en vattenorm som ringer. ingen tycker att kejsaren skall<br />
g& ut, men han gör det. När han &r ute rasar taket in över hans stol.<br />
Man ser det som ett tecken frh Gud och man bygger dar ett tempel<br />
kallat Vattenkyrkan.<br />
Klosterblomman.<br />
AV Olga Grad. 111. av Einar iilorelius. krg. 31 (1 938) e. 81-99.<br />
Lill-Tua vaxer upp i ett kloster hoa fader Antonius sedan hennes mor<br />
dött. Riddar Hubert lider av en obotlig sjdkdom och far till klostret<br />
för att f& hjälp. För att radda honom maste man ha en knopp av lakeblomman.<br />
Knoppen blir stulen just d4 de skall ge den till riddaren<br />
som ligger för döden. Lill-ltua ger sig ut att leta. Hon far tillbaka<br />
blomman av Döden och riddarens liv raddas. Han tar Lill-Tua till sin<br />
hustru.
Kung Lasse den förste,<br />
Av Einar Borelius. 111. av Einar Borelius. hg. 29 (1 936) s. 33-66,<br />
Kung Lasse har en minister som lurar av honom hans fömögenhet och<br />
vill gifta bort aia son med prinaessan, Under en jakt lyckas han<br />
binda fast kungen och miter tillbaka till slottet. Dar forsöker<br />
han fi prinsessen att gifta sig med sonen men hon vägrar. I skattkammaren<br />
hittar hon ett agg som enligt etiketten skall kläckas<br />
när det blir aviira tider, Ur ägget föds en drake. Han lägger sig<br />
runt hela slottet och ministern kan inte komma &t prinsessan. Ryktet<br />
om draken nbr fram till kungen som fAtt hjälp av en vallpojke och<br />
bor hos honom, Ds beger sig till slottet och ordnar upp det hela.<br />
Vallpojken fAr prinsessan och blir 84 edningom kung, Minietern<br />
utnämne till rikets skattebetalare pb livstid.<br />
Kung Vinter och snöflingorna.<br />
Av Anna Arleman. 111. av Einar Borelius. Arg. 32 (1939) s. 105-119.<br />
Alla snoflingorna i Kung Vinters slott vill ut. Han slapper ivtig<br />
dem men säger att de aldrig kan komna tillbaka, vad som än händer,<br />
De snöar ner over människorna, Kung Vinter saknar sina flingor och<br />
ger sig ut efter dem. Han träffar dem men de vill inte atervända.<br />
Det börjar vbras. Kung Vinter tvingas hem av Pru Sol. Flingorna<br />
smälter men de &r inte ledsna. De blir ju till vatten At v&rblommorna.<br />
Kung heman och Anker Nyckelsmed.<br />
Av Jsnies Larsson. 111, ap Einar ETorelius. &rg, 22 (1929) s, 35-77.<br />
Kung hgeman IF en mild konung med nöjda undersbtar. Han lir ocksA<br />
mycket rik, Plötsligt visar det sig att nyckeln till hans skattkammare<br />
inte längre passar. Ingen kan komma in dar, men likväl försvinner<br />
skatterna, Aila stadens smeder far titta p4 laset och göra nya nycklar.<br />
Ingen passar. Hyckelhalet har lindrats. Detta upprepas flera<br />
ganger, Kungen utlovar en stor beloning till den som kan öppna dörren.<br />
DB kommer bker Nyckelsmed hem igen efter en lång gesallvandring.<br />
Hans käresta bergttar om nyckeln, Han beger sig till slottet,<br />
vakar vid laset och far se ett troll som fifflar med nyckelhalet.<br />
Ban lurar trollet och far upp dörren. Trollet jagas bort och man<br />
hittar de försvwula skatterna. Uer blir rikligt belönad av Irungen<br />
och kan gifta sig med sin flicka.<br />
gung heman och Trullinill.<br />
AV James Larsson. 111, av Einar Borelius, Hrg, 23 (1930) s. 7-46.<br />
En riddare kommer och sjunger en skön visa under Trullirulls fönster.<br />
Hon blir föralskad i honom men han Atervänder aldrig, Hon sörjer<br />
och vantar, Till slut ger hon sig ut i skogen och blir ett med den.<br />
Under ett jaktparti blir Kung hgeman lämnad ensam i skogen. Ran<br />
stöter pi Trullimll. Hon berättar sin historia och kungen beslutar<br />
hjálpa henne. Han bar henne till lägret. Dar finne jaktministerns<br />
bror eom tappat minnet efter att ha blivit överfallen av rövare,<br />
Det ar han som &r riddaren, H&r han ser Trullirull atervander minnet,<br />
Det blir en lycklig Qterförening.
gung hemans fest.<br />
Av James Larsson. 111. av Einar Borelius. hg. 25 (1932) s. 7-47.<br />
Kung hgeman ställer till med fest till minne av sin tronbestlgning.<br />
Aila skall vara lediga en hel dag och bara roa sig. Pesten<br />
skall avslutas med en sangartävling med kungens enda dotter som<br />
pris. h e t blir en silng om Sagan. -a börjar dikta men tvingas<br />
ge upp. Tre BterstBr till tsvlingen. Pöret Sven Skenben, stadens<br />
fjant, som miaelyckas. Nummer tv8 &r en skeppare, Hans sång gör<br />
bättre lycka men han håller sig inte till -et. Den tredje ar<br />
riddaren av Her&, eon prinsessan tidigare försdtt. Han vinner och<br />
PQr prinsessan.<br />
Kungens f6delsedagstArta.<br />
Av Erik Palm. 111, av Einar Blo~biue. hg. 36 (1943) e. 75-89.<br />
Den kunglige horbagaren skall baka en jättet&rta till kungena födeleedag,<br />
men bakpulvret är för starkt. Hela slottet spricker och degen<br />
valtrar ut över staden. B%hga försoker hejda degen, men misslyckas.<br />
almtligen träder en liten gubbe med bara en tand fram och börjar<br />
gnaga pi), degen. Den minskar sakta men säkert. Han presenterar sig<br />
som aden och det var allts& endast Tidens tand aom kunde hejdis<br />
degen.<br />
Kungens måg.<br />
kv Jörgen Block, 111. av Einar Horelius. Arg. 34 (1 941 ) s. 105-1 26.<br />
Kungen har tröttnat p& sin högmodiga och otacksamma prinsesea och<br />
bearlutar gifta bort henne med någon som kan kväsa henne. Det kungörs<br />
i hela landet, men ingen anmäler sig. Kungen själv ger sig ut<br />
att söka. Han drar med sig en skomakare tillbaka till slottet, De<br />
unga tu vill inte ha varandra, men tvingas gifta sig till slut. Prinsessan<br />
vägrar sköta hemmet. Skomakaren lagar maten själv utan att<br />
ge henne något, Av hunger tvingas hon till slut laga lite gröt, men<br />
hon mlsslyckas~ Dagen därpli hjälps de At att baka bröd och prinsessan<br />
ar riktigt läraktig.<br />
Kungena skjorta.<br />
Av Jörgen Block. 111. av Einar Norelius. &g. 41 (1948) s. 23-32.<br />
Kungene ~kjorta hänger till tork och bliser bort. Den hamnar hoa<br />
Gottfrid, vars kläder en tjur tagit hand om medan han badade. Han<br />
tar p& sig skjortan och alla tror att han är kungen. Han fAr bade<br />
byxor och viist och blir bjuden p& mat. Kungens fogde avslöjar honom<br />
till slut och skall just hänga honom da kungen kommer. Allt klaras<br />
UPP i godo.<br />
Karre och Ma.<br />
Av Einar Horelius. 111. av Einar Norelius, hrg. 32 (1 939) s. 37-56.<br />
En skata talar om för Kurre att trollet i Uvberget har fhat álvan<br />
Tuva och satt 'henne i en glasflaska. Kurre ger sig iväg för att befria<br />
henne.Han rullar ivag flaskan fr& trollet, fAr hjglp med korken<br />
av en apillkráka och befriar Tuva.
Kvastarmas kvast, alla kvastars kung.<br />
Av Vilhelm Nordin. 111, av John Bauer. hg. 29 (1 936) 8. 7-29.<br />
Tidigare utgiven i arg. 7 (1 91 3). Refererad av Thorbjörnsson.<br />
Lasse LBng8kank.<br />
Av Jörgen Block. 111. av Einar ~orelius. Arg. 42 (1 949) 80 85-98,<br />
Drangen Lasse hittar en pipa p& glrern. Han blciaer och en ekugglik<br />
jatte uppenbarar iorig. Wese f8r önska sig något och allt han korpmer<br />
p& är aockerdrioka. Han f&r en flaska, men nu har pipan försvunnit.<br />
Rättarens hustru far höra talas om saken och vill ha pipan. Hon hittar<br />
den i Lasses rockfoder.Hennes son Jonke nappar At sig den. Lasse<br />
f&r syn p& den, tar den tillbaka och avslöjar rättarene fru. I atallet<br />
för att önska sig gods och guld gör Lssse vad han anser bäst, han<br />
förstör pipan.<br />
Den lilla gumman med solskenshum6ret.<br />
Av Ida Matteon. 111. av Einar Horelius. hg. 38 (1 945) a. 105-1 13.<br />
Den lilla gumman har ett okuvligt humtir. Inget kan f l henne ledsen.<br />
Döden beslutar sig för att pröva henne. Han kommer och hämtar henne<br />
för att ta henne med till helvetet. Hon packar ett litet knyte och<br />
följer snällt med. I helvetet oppnar hon Bnytet och e&r ut givmildhetens<br />
korn, godhetens frö och glädjens sagogryn, Helvetet blir<br />
riktigt trevligt, a& trevligt att till och med Hin flyr.<br />
Den lille skräddaren.<br />
Av John Lennart Linder. 111. av Einar Rorelius. hg. 40 (1967)<br />
a. 79-88.<br />
Den lille skräddaren tycker inte om att sy. Han gör sig en fin uniform,<br />
lhar en häat och ger sig ut. Men han kan inte rida, utan blir<br />
avkastad och liggande i gräset mitt under ett oväder. Han blir hjälpa<br />
hem och upptäcker hur trevligt det är att sitta i stugvärmen och sy.<br />
Ljusalv.<br />
Av Beth Birkenhain. 111, av Einar lorelius, Arg. 23 (1 930) s. 49-70.<br />
P& slottet bryr sig ingen längre om kungen. Alla lyssnar p& en liten<br />
fagel eon aJunger gudomligt. Kimgen blir arg och dödar fagein. DA<br />
sprider sig en hemsk kyla i hela hans kropp ooh han blir liggande<br />
eom död. Ingen kan bota honom. Kylan sprider sig över hela landet.<br />
All gladje försvinner. Prinseeaan far hjiilp hoe en mäktig fk. Hon<br />
f&r en aolstriile i fonn av en liten männieka, Lju8alv. P& hemvägen<br />
gömmer hon Ljusalv i sin krona, men den far en s& underbar glans att<br />
den stjäls. Sak samma med henne8 börrs och henne6 mantel. T511 islut<br />
gömmer hon Ljusalv i 8itt hjärta. Blgr hon kommer 6ver grä<strong>nr</strong>en till<br />
eiitt hemland smälter snön, aginer solen och kungen blir frisk igen.
En loppdaneös med tur.<br />
AV mrin Österling, 111, av Einar Borelius. Arg. 39 (1946) a, 117-133.<br />
Irritantia är en varldsberiSmd loppdansös. Eh greve kommer för att<br />
se henne och hon kryper in under hens skjorta och följer med honom<br />
till slottet. Där fBr greven besok av sin SästmiS. Även hon blir<br />
loppbiten, men av en loppa som fanns pa grevens hund. Hon slAr upp<br />
förlov&ngen. Irritantia ser att den andra loppan är baron von Pulex.<br />
Efter ett tag far greven ett f6rUtelsebrev och han gifter sig med<br />
sin fastmö, P& brudens slap sitter Irritantia och baronen. De passar<br />
p& att gifta sig samtidigt.<br />
Den lycklige triidgárdsmästaren.<br />
AV Simon Lund. 111. av Einar Horeliue. Arg. 41 (1 948) s. 85-94.<br />
Tr&dgPrdsmastaren ibr mycket enäll. Han 1Ater till och med dpojkar<br />
knycka äpplen i tradgarden, NHgra gånger följer prinsen med p&<br />
plundringarna, men da lägger han alltid ett guldmynt i brevladan.<br />
Ryktet om triidgardsmästarens breviäda nar fraa till kungen. Prinsen<br />
bekanner eiitt upptag. Kungen ber tradg&rdsmästaren om ursäkt och<br />
anataller honom vid hovet, JXr gifter han sig med en hovfröken.<br />
Lyckolandsfarare.<br />
Av Folke Svensson. 111. av Einar Horeliue. hg, 27 (1934) s. 7-34.<br />
hr& flickor, Elena och Harit drar Ht varsitt hi11 i varlden för att<br />
saka lyckan. Elena möter en gammal gumma arom berättar att prinsen i<br />
Angerdala skall gifta sig, Hon ger Elena kiäder, emycken och vagn<br />
i utbyte mot hennes vita skinn, hennes har ouh glansen i hennee ögon.<br />
Hon fár prinsen eftersom ingen annan vill ha honom pH grund av hans<br />
hemska humör. Elena blir drottning, men hennea ögon är svaga och hyn<br />
vadmalsgril. Hennes make plagar henne. En dag kommer en skönsjungande<br />
flicka till hgerda1a.A~ lyckans f6 har hon fatt gavan att alltid<br />
vara ung och lycklig, Elena känner igen Marit. Hon ger Elena en kedja<br />
spunnen av goda tankar. Elena blir sitt gamla jag igen. bgerlandet<br />
förvandlas till Solskenslandet och kungen blir en statlig<br />
yngling med milt sinnelag. Marit blir drottningen8 överatehovkammarf<br />
ru.<br />
Lyckoekorna.<br />
Av Auda Alm-Erikaeon. Ill. ar Einar Porelius. hg. 33 (1 940)<br />
e. 111-126.<br />
Hatts skomakare hittar en koffert fall med granna kläder, Ingen känns<br />
vid den. Han tar p& sig kläderna och ger sig ut i världen. Han fBr<br />
skjute av en prinsessa. Hon tror att han är en förklädd prins. Han<br />
blir gäst pb slottet. Man staller till feet och Matts lagar skorna<br />
&t en flicka s& att hm kan gl pH festen. Under festen dyker den<br />
riktige förklädde prinsen upp. Han har kant igen sin koffert i Matts<br />
rum. Matts beger sig hem igen till sitt akomakarliv och gifter sig<br />
med flickan vara skor han lagade,
Madonnans giva.<br />
Av Olga Graw6. 111. av Einar Horeliuir. &g. 27 (1934) e. 63-79,<br />
Efter hundra &r har landet f8tt en liten prinsessa, P& natten smyger<br />
Svartalf frAn Hämnarbergen in i hennes mim och gör henne blind,<br />
Iakarna stár maktlöea. Drottningen gir till Den Vise och f8r ridet<br />
att söka en mrinniska utan hat ooh bitterhet. Då skall Svartalfs<br />
makt brytas. Hon fir en stav som skall lysa när hon funnit den rätte.<br />
Hon vandrar genom hela Mrlden, men finner inte nagon. Slutligen<br />
hjälper hon en blind tiggare som ligger vid viigkanten. Han erklinner<br />
att han Ir Svartalf, men hon hjälper honom ända. D& lyser staven.<br />
Människan utan hat och bitterhet &r drottningen 8jälv. Prinsessan<br />
Bterfir min syn.<br />
Mor Kaj aas brodspade.<br />
Av Ester Sntminen. 111. av Einar iYorelius. hg. 35 ( 1942) s. 93-103.<br />
Lillemor vill gifta sig med drängen Anders, men det tyoker inte mor<br />
Kajsa. Hon är en81 och har sett ut brukepatron till mag. En söndag<br />
iker patron förbi och säger att han ekall komma in g& kyrkkaffe.<br />
Mor IEajsa staller mig och bakar. Det backar och in kommer Sankte<br />
Per förklädd till en enkel man. Han tycker inte Kajsa skall baka pA<br />
söndagen. Kaj'sa blir arg och lyfter brödspaden mot honom, men den<br />
fastnar i hennem eget ansikte. Hon förvandlas till en apillkrbka. De<br />
svarta fjaararna iir söndagsklänningen, den röda fläcken p& hjäsaan<br />
tir huvudduken och brödspaden blir till näbben. Llllemor far sin Anders.<br />
I<br />
Mossemannen.<br />
Av Beth Birkanhain. 111. av Einar TiTomliue, Arg. 21 (1 928) s. 7-49.<br />
En tarna frb kung8gárden m O t ~ Moesemannen r<br />
eller Kamkungen. Han vill<br />
ha prinseesan. Hon lavar att locka ut henne till honom, Han binder<br />
henne med en osynlig länk. ifär han fátt kungadottern skall han lossa<br />
kedjan, 1ITaata dag gar prinsesrean och tärnan ut i skogen. De komraer<br />
fram till kärret och prinsesaan sjunker ner och försvinner. Pá kvällen<br />
far tarnan daligt samvete. Hon tycker sig höra prinseseans rop p&<br />
hj&ilp.Hon gar ut och erbjuder sig sjalv At Mossemannen i stället for<br />
prinsessan.Han vggrar. Tärnan liter sig sjunka ner till hans slott,<br />
dar drottningen gör henne till kammarpiga i stallet för prinsessan<br />
som blir uppkastad till jorden igen. Har Kärrkungen fár veta detta<br />
blir han s& arg att han kastar upp tarnan till jorden. Henne vill<br />
han inte ha, Tärnan bekänner avd hon gjort och far f8rlatelse.<br />
Den märkvärdiga fiolen,<br />
Av Karl Johan BBdstr6m, 111. av Einar aloreliue. Arg, 38 (1945)<br />
S. 83-101<br />
Den gamle fiolbyggaren har byggt sin sista fiol, den baeta han nllgonsin<br />
gjort,Tv&hundra Ar senare är en violinist p& väg till en konsert<br />
för att spela p& just den fiolen, som blivit mycket berömd. Han ser<br />
mer p& affischerna med sitt eget namn pi än p& vägen och hm kör.i<br />
diket. Hans högra arm iaarrte araputeras. i?iolan blir liggande. En man<br />
hittar den och säljer den till en antikhandlare. I affaren far fiolen<br />
lära sig en hel del av de andra instrumenten. Den har ju aldrig unigatts<br />
med enkla, vanliga Instrument förut utan levat i fö-m avskildhet,<br />
precis som många stora konstnärer.
Den mörka skogen och den ljusa bygden,<br />
Av Otty Rudhammar. 111. av Einar Horelius. hg. 33 (1 940) a. 83-89,<br />
Det marka trolle2 sitter i skogabrynet. En liten flicka med en blombukett<br />
g&r fram och klappar honom p& kinden, Han känner hur han dras<br />
till den ljusa varlden, men mörka makter tvingar in honom i skogen<br />
igen, De tv8 rikena skogen och bygden kan aldrig helt förenas, men<br />
behöver darför inte förakta varandra,<br />
Eyckeln till skattkammaren.<br />
Av Einar alorelius. 111. av Einar lorelius. hg. 36 (1 943) a. 11 1-1 26.<br />
Kungen har en kanarief&gel om vilken han brukar säga att den har<br />
nyckeln till hans skattkammare. Trollet stjäl buren med fågeln i.<br />
Han upptäcker att det sitter en nyckel1 burdörren och tror att det<br />
är skattkammarnyckeln. PAgeln flyger ut men det gör ju ingenting.<br />
Trollet finner skattkammaren öppen, men han jagas bort av en cjtor<br />
huad, Br att undkomma lber han in sig i fägelburen. Trollmor börjar<br />
sakna honom och gar till kungen för att f& hjtilp. Eed sig har<br />
hon kanariefageln. Hon får trollet och kungen fgigeln. Kungen gAr<br />
ner till sin skattkammare och när fågeln sjunger lugnar sig vakthunden.<br />
Det var det som var nyckeln,<br />
rar de t regnar viilling.<br />
Av Shon Lund, 111. av Einar Iioreliue. hg. 32 ( 1939) s. 59-80,<br />
SkrEiddargesällen Halle laser i tidningen att kungen skall krönas<br />
och tv& tunnor guldmynt kasta8 ut bland Bak&dmar Han ger sig ivag<br />
till huvudstaden. Där blir han god van med en amedlärling oeh sittande<br />
p& hans axlar fhgar han in &inga mynt. Kungen far syn p& honom<br />
och de bada vännerna utnänus till kunglig skräddargeeäll och kunglig<br />
smedges&ll,<br />
Bär Hans blev kun$ f Leksakslandet,<br />
Av Dines Skafte Jespersen. 111. av Einar lorelius. Arg, 41 (1948)<br />
S. 57-66.<br />
Prinsessan i Leksakslandet ggix jämt och ser ner i marken. menting<br />
kan f& henne att titta upp. Kungen kungar att den eom kan fB henne<br />
att slA upp ögonen skall f4 henne och halva isungariket, Många f8rsi3-<br />
ker och alla misslyckas, Sist kommer bilmekanikern Hans. Han först&<br />
att det blivit fel p& ögonmekanismen hoe prinsessan och rotar en<br />
stund i hennes hals och genast alar hon upp ögonen. Därefter firas<br />
bröllop,<br />
Mar Nisse blev stalltomte.<br />
liv Einar Eorelius. 111. av Einar Iorelius. Arg 38 (1 945) s. 69-78.<br />
Tomtepojken vill inte äta upp sin vat%gröt, Han bestämuer sig för<br />
att bli jultomte i stället och bara ata risgrynsgröt, Han ger sig<br />
ut i världen, men inget ar som han tänkt sig. Han rakar ut för mänga<br />
missöden, Han'Btervander hen och fllr risgrynsgrot därför att hans<br />
far blivit utnännd till jultomte. Själv blir han nu den nye stalltomten,
När stortrollen ville ha ljus i berget.<br />
Av Olga Grad. Illo av Einar Elorelius. h. 30 (1 937) s. 93-1 11.<br />
Stor-Drul, Stor-Luns och Lumpe-Dupp vill alla tre hämta ljus frAn<br />
människorna. De tvi första glömmer emellertid att knyta upp svansen<br />
innan de ger sig iväg. Stor-Drul ar eA ivrig att han blir pAkörä av<br />
bilar och tåg. Han ser stjamor efter sina smällar och rusar hem i<br />
tron att han har ljus med sig. Stor-Luna fHr en krutladdning i svansen.<br />
Den exploderar precia när han korniait hem. Lumpe-Dupp daremot<br />
fAr nigra riktiga julljus av människorna eftersom de inte kan ee<br />
h8118 8VWS.<br />
När trollmor skötte kungena storbyk.<br />
Av Elsa Beskoa. 111. av John Bauer. hg. 36 (1943) 8. 7-38.<br />
Tidigare utgiven i Arg. 8 (1914). Refererad av ~orbjSrnsson.<br />
Oskuldens vandring.<br />
Av Helena Iilyblom. 111. av John Bauer. Arg. 26 (1933) s. 7-28.<br />
Tidigare utgiven i Arg. 6 (1 91 2). Refererad av Thorb jörnseon.<br />
&a oaynllga gasten.<br />
Av Eva Wessel. 111. av Einar BTorelius. hg. 32 (1939) s. 19-33.<br />
En gammal man sitter p& ett viirdshua. Han &r hard och sJuk i sinnet<br />
efter att ha upplevt många olyckor i främande lader. Han tycker<br />
plötsligt att nilgon kallar pA honom. En angel finns i munmet, men<br />
ingen tar notis om honom.Ängeln förvandlar sig till en skönsjungande<br />
fagel. Alla Tystnar och lyssnar. Den gamle kastar sin käpp mot fAgeln.<br />
Den försvinner, men förvandlas till en ros. Doften griper gubben och<br />
han kroasar rosen. Den blir till en soletr&le. Gubben stanger fönstret.<br />
len gngeln tar sig in ändb, talar med gubben och tinar upp hans<br />
frusna hjärta.<br />
Plorr, det lilla sjötrollet.<br />
Av Britta itilander. 111. av G.A. Tenggren. Arg. 19 (1926) s. 91-102.<br />
Plorr bor i en liten skogssjö med bara en enda vit näckros, som han<br />
älskar. En dag kommer kungens dotter och bryter näckrosen för att<br />
ta med den hem. Plorr sörjer ooh de andra trollen i skogen gar för<br />
att hämta tillbaka nihkrosen. De lyckas och nar Plorr vaknar p&<br />
morgonen finns hans alskade näckroe i sj6n igen.<br />
Pojken med de tre getterna.<br />
Av Ouatav Sandgren. 111. av ginar Boreliua. Arg. a3 (1 950) s. 40-55.<br />
En vallpojke säljer en getost till en häxa mot en aalva som fbr hllt<br />
att vaxa. Av storbonden i byn far han ett vetekorn som han ear och<br />
sedan stryker han lite salva p& jorden. Genaeit vaxer det upp en hel<br />
Aker. Bonden blir imponerad oeh vill gifta bort sin dotter med pojken.<br />
Eftersom hon har en annan friare visar hon pojken till en vallflicka<br />
i stallet. de gifter sig. Av &estag rakar bonden stryka salva pH ain<br />
näea SA att den växer anda ner till marken.
Pojken som aldrig var riidd.<br />
Av Alfred Smedberg. 111. av John Bauer. hg. 33 (1940) s. 7-22.<br />
Tidigare utgiven i Qrg, 6 (191 2). Befererad av Thorb j6rnsson.<br />
Pojken Bom fick rolguil i sacken.<br />
Av Einar Rorelius. 111. av Einar 80relius~ Argo 26 (1933) s. 65-90.<br />
En pojke är pil vandring mot kungens etad. En dag Ir det speciellt<br />
vackert, Alla blir glada och hjälpsamma. Dagen därp8 är allt grAtt<br />
och trist igen. Han möter en trollgumma oah hjalper henne d& hon<br />
1Qst ute eig, Han bllr inbjuden och far träffa trollfar, Denne samlar<br />
solgull, Han hade inte varit ute den vackra dagen och just därför<br />
hade den blivit 86 härlig. Pojken far en elck eolgull l present, Han<br />
beger sig till kungen, men denne &r pA d8ligt humör och pojken blir<br />
kagtad i tornet. En dag kommer prinsessan p& besök. Han ber henne<br />
leta reda p& skicken och tömma den, Hon finner den och tömmer den<br />
framför Bungen. Alla blir genast p& gott humör. Pojken blir fri och<br />
utnämns till Prins av Solen.<br />
i<br />
Pojken som kunde latin.<br />
Av Qaretea Stfin. 111. av Einar Eorelius. Arg. 42 (1949) s. 113-125.<br />
Lasse gar ut i varlden för att aröka lyckan, Av sin Lena far han ett<br />
guldhjarta som skyddar mot allt ont. En uggla blir mycket imponerad<br />
av att han kan M citat p& latin och erbjuder sin hj2ilp närhelst<br />
den behöve. PA vinden hos en bonde hittar Iiasse en kaffekvarn som<br />
mal guldstoft. Kungen behaver pengar för att rusta upp ein här och<br />
Lasse ger honom guldstoftet. Ugglorna spionerar p& fiendehären ooh<br />
p& s& eätt vinner kungen alaget. Laeae blir adlad och atervänder<br />
hem till sin Lena.<br />
Pojken, trollen och äventyret.<br />
Av Walter Stenström. 111, av John Bauer, hg, 31 (1938) s. 7-40.<br />
Tidigare utgiven i Arg. 9 (1915) under titeln Pojken och trollen,<br />
eller Äventyret. Refererad av Thorbjörnason.<br />
Prick och alva.<br />
Av Einar Noreliue, 111, av Einar Roreliue. Hrg. 34 (1 941 ) a, 65-84.<br />
Trollet Prick köper en blomma av trollet Kaxe, när han kommit hem<br />
börjar blomman grhta, Han gilr ut för att f& hjalp och far syn pH<br />
Kaxe som med hjalp av en mygga förvandlad till hund jagar alvor<br />
SOHL han förvandlar till blommor, Prick nappar &t sig flaskan med<br />
trolldropparna oeh stanker p$ Kaxe som blir en padda, Sedan gAr<br />
han hem, förvandlar blomman till älva igen och sig själv till en<br />
alvaprins som gifter sig med &ilvan.
Prinsessan som blev lovad At havstrollet.<br />
Av Eva Wessel, 111. av Einar Worelius, Arg. 33 (1940) s. 25-40.<br />
Kungen rakar ut för en stor storm. Han lovar havsmen sin dotter<br />
till brud f& att f& slut pB ovädret, Stormen attillnar och havskungen<br />
&r lurad för kungen har bara sju sirner. Här han kommer hem<br />
fAr han höra att drottningen dött, men givit liv &t en dotter. Kungen<br />
flytta. bort från havet. Pi prinsessans femtoniirsdag kommer havet<br />
och hämtar henne, En av prinsarna far hjälp av en eremit och blir<br />
förvandlad till en delfin. Han simmar ner till havskungen och tar<br />
med sig prinsessan upp igen.<br />
Prinsesaan som rymde hemifrh.<br />
Av Britta Kilander-Sahlin, 111. av Einar alorelius. hg, 34 (1941)<br />
8, 23-44.<br />
Kattprinsessan Snövit har en friare, gamle greven Snurrensvans, Hon<br />
vill inte ha honom utan drömmer om en ung, stilig friare, Hon rymmer<br />
och hamnar hos det gamla paret Uns och Tilda. Kungen utfäster en<br />
belöning &t den som kan hitta Snövit. Ädlingen Micke Morakentass ger<br />
sig ut att söka. H a hittar Snövit och de atervander till kungariket<br />
och gifter skg,<br />
Riddar Gr&.<br />
Av Jörgen Block. 111. av Einar Rorelius. Arg. 20 (1 927) s, 35-58.<br />
Stolts jungfrun Isolde rider bort frh alla sina friare p& sin snabba<br />
häst. Endast Riddar Grii kan följa efter henne, men honom vill hon inte<br />
ha, Under natten drömmer hon att Riddar Gr& räddar henne ur flera farliga<br />
situationer. P4 morgonen har kejsarens stilige son kommit till<br />
borgen. Isolde $er bara honom, De andra friarna rider-@dn vag. P& hemvägen<br />
hJtilper Riddar Gr(5 en tiggare som ligger p& vägen, Tiggaren sager<br />
att Gud skall belöna riddaren. i?& natten hör Riddar Gr& Isolde ropa pa<br />
hjglp, Han rider genast till borgen, Isolde Br olycklig. Kejsarene<br />
son älskar henne inte. Hon vill inte längre gifta sig med honom, När<br />
brudparet star vid altaret komer Biddar Gr& in i kyrkan och hejdar<br />
vigseln. Kejsarens son flyr och Isolde och Riddar Grii gifter sig<br />
f eitallet.<br />
Riddarens skatt,<br />
Av Kerstin Westman. 111. av Einar aloreliua, Arg. 25 (1 932) s. 109-123.<br />
En riddare ger eig ut i strid och uppdrar Bt sin sven att vakta hans<br />
tre pärlo*, en gul, en vit och en klar, Han far inte röra eller ee<br />
igenom den klara, Givetvis kan svennen inte lita bli. Alla tre parlorna<br />
förlorar d& sin glans. Tre friimiingar dyker upp och fr4gar svennen<br />
om han är vi1ii.g att offra för att f& tillbaka pärlorna, De hugger<br />
av hans hand och hans fot och den gula pärlan iiterfar sin glans, De<br />
stoter ut hans öga ooh den vita pärlan blir vacker igen. Nu vagar<br />
svennen inte offra mer. D& riddaren kommit tillbaka blir han emellertid<br />
modig och later en av frhlingarna stöta sitt svhd i hans h~krta.<br />
Den klara pärlan aterfar d& sin glans och som genom ett under helas<br />
svennens sar. '
Ringen.<br />
Av Helena Hyblom. 111. av John Bauer. h g 30 (1 937) s. 7-31 .<br />
Tidigare utgiven i Arg. 8 (1 91 4). Refererad av Thorb jörnsson.<br />
Den röda silkeshärvan.<br />
Av Olga ~rawd. 111. av Einar alorelius. Arg. 28 (1 935) s. 97-1 18.<br />
Stortrollet har stulit f6emas största skatt, den röda silkesharvan,<br />
f6ernaa största gavs till människorna. Ingenting fungerar liingre p&<br />
jorden. Allt star stilla. Lillprinsessan och Villy Hatts ger sig ut<br />
att leta efter silkeshärvan. De blir visade till lille-mor Tomtebyxa<br />
som talar om att trollen skall ha fest. Villy Hatts lyckae ta<br />
tillbaka harvan under festen och den &terlämaa till fderna.<br />
Rödranda och Blarata.<br />
Av Olga ~rawd. 111. av Einar Eorelius. hg. 29 (1 936) s. 11 1-120.<br />
Rödranda och Bliruta &r tvi gummor som gar runt och lagar mat p&<br />
kalas.De tävlar alltid inbördes vem som ar duktigast. Storbonden i<br />
byn lejer dem' bagge till sin dotters br6llop. De l&gar halva soppan<br />
var och halva tartan. Bitarna blir inte lika. Soppan t. ex. blir<br />
gul och svart. Kungen rakar koma förbi och blir inbjuden. Han ber<br />
att f& tala med kokerskorna och de blir vettskrämda. Men kungen vill<br />
inte klaga, lirartom ar han s& noad med maten att han anställer dem<br />
p& slottet.<br />
Rövarna p& Kullabe rg .<br />
AV S-on Lund. 111. av Einar Borelius. Arg, 31 (1 938) r. 43-58.<br />
De tre rövarna ar mycket hungriga efter en svar vinter. De beslutar<br />
sig för att valdgasta ett hus. Unga frun i huset blir inte rädd, utan<br />
bjuder pi pannkaka. De blir s& mätta att de somnar och när de vaknar<br />
är de inte längre sá vilda. De tackar f ru och ger sig ut i varlden<br />
för att bli ordentliga &imiskor och alltid äta pannkakor p& torsdagarna.<br />
I 1<br />
Sagan om Dag och Daga och flygtrollet pH Skyberget.<br />
Ar Harald Osteneon. 111, av John Bauer. hg. 38 (1 945) s. 7-25.<br />
Tidigare utgiven i irg, 1 (1 907). Refererad av Thorb jörnsson.<br />
Sagan om gullregnet.<br />
Av Carsten StrOm. 111. av Einar alorelius. Arg. 41 (1 948) s. 97-105.<br />
Vid damen i slottstriidg8rden sar en ful och oansenlig buske, Prinsessan<br />
hindrar tr&dg&rdmaiistaren att hugga ner den. Har Näcken försöker<br />
locka till sig prinsesaan, griper buskens grenar tag i hennes<br />
har och räddar henne, En del av Mret fastnar p& grenarna och det ser<br />
ut aom gullregn. S& har ocksa busken fatt heta alltsedan dess,
Sagan om Lena Gullhár.<br />
Av Gustav Sandgren. 111. av Einar lionlius. Arg. 39 (1946) a. 33-52.<br />
I skogen m6ter Sten jättekvinnan Lena Gullhár. Han kammar henne och<br />
f8r en guldkam med allt hår som lossnat. Han skall g& till henneer<br />
friare och säga att den som ger henne den basta &&van ekall hon<br />
gifta sig med. En av friarna lovar Sten en förmögenhet om han hjalper<br />
honom att hitta p& nagonting. Sten föreslbr att harspänne av silver.<br />
Det faller Zena i arnaken och Sten har nu en hel skatts guldkammen, som<br />
han fátt av Lena och det han fatt av friaren, skogens alla spindelnät<br />
förvandlade till guld- och silvertrdd.<br />
Sagan om Lillemans död och den yttersta nödens angel.<br />
Ar Beth Birkenhain. 111. av Einar glorelium. Hrg. 20 (1 927) s. 7-32.<br />
Skogsfrun kallar till fest ooh alla skogens invibare skyndar sig dit.<br />
Kommer man för sent &r porten starigd. Timmerhuggarna Storeman, Mellanman<br />
och Lilleman skyndm sig ocker8 dit. P& vägen hör de rop p4 hjälp.<br />
De andra gAr förbi, men Lilleman atannar. Han plockar upp en trött<br />
snigel i fiokan. Sedan hjalper han en koltrast och en hare, men kommer<br />
ajalv p& efterkälken. Han hinner inte fran i tid, men lyckas<br />
hjälpa in sina vänner. Han blir bortkörd av Skogsfrun och ett oväder<br />
bryter ut. Han fryser ihjäl i ekogen. D8 kommer den yttersta nödene<br />
ängel och bär honom in i Paradisets 1ustgArd.<br />
Sagan om Monika.<br />
Av Jörgen Block. 111. av Einar Borelius. Arg. 32 (1 939) s. 83-102.<br />
Fru Elisa önskar sig innerligt en liten flicka. I skogen möter hon<br />
en fsngslad fagel. Den lovar uppfylla hennes önskan om hon befriar<br />
den. Hon gör s&, men genast blir hon oiavamd av en t&t dima och kan<br />
inte hitta hem. En groda lovar hjälpa henne om han far nagot av henne.<br />
Ta rad du vill; svarar frun, och genast försvinner dimman. Efter en<br />
tid far hon en dotter, Monika. Non later bygga en borg för att ekydda<br />
dottern fr&n grodan. Den lyckas dock ta sig in i flickans rum. Hon<br />
berättar att hon längtar ut utanför murarna. Grodan förvandlar henne<br />
till en dimgestalt och hon glider ut i världen. Där trillar hon ner<br />
i smalt vax och blir e4 smäningom inbakad i ett ljus, Modern bhir<br />
förtvivlad och ger sig ut att söka, och gör SA än idag.<br />
r<br />
Sagan om pojken som gick till kungs.<br />
Av Einar iiiorelius. 111. av Einar Horeliua. hg. 27 (1 934) e. 37-60.<br />
En liten pojke &r p4 vag tvärs igenom den etora akogen. Han skall g&<br />
till kungen för att be om en ko. Pamiljen har inte rad att köpa någon.<br />
Han lägger sig att vila vid de tv& karskaste stubbarna i hela skogen.<br />
Han hjalper dem att bli av med *ra<br />
flugsvampar och fir som tack<br />
gavw att ere i mörkret. 18asta natt hjalper han en geting som fastnat<br />
i en klick kada. Getingen lovar att hjalpa honom när det behövs. Han<br />
komer fram till kungen, men denne ar p& daligt humör för det fattas<br />
ett öre i räkenskaperna. Pojken kastas direkt i tornet dar hela hovet -<br />
redan iritter. I mörkret där &r pojken den ende som ser ett-öringen<br />
p& golvet. Han övermannar vakterna med hjalp av getingarna och slinker<br />
ut. Han ger kxingen ett-öringen och far tio kor och en större gArd i<br />
be loning .
Sagan om tisteln och de bl& blommorna,<br />
Av Kerstin Westman. 111. av Einar BToreliua. h g 24 ( 1931) 8. 101-126.<br />
?dan skall baka pepparkakor ho8 trollen. Sill-trollet skickas ut efter<br />
tistlar, som anviinds som ingefära, Btt fjun från en av tistlarna lossar<br />
och flyger in i en prinaessas öga. Det är ett fjun som skyimner<br />
aolens ljum och livets glädje. Ull-trollet vill rädda prinsessan,<br />
och vet att de bl& blommorna hjälper. Han plockar en bukett och tar<br />
med sig till Bergakungens sai, dar prinsesrsan hälla fhgen. Han haller<br />
upp buketten för henne och hjfilper henne ut. Prinsessan blir botad,<br />
men Bergakungen dödar Lill-trollet.<br />
Sagan om älgtjuren Skutt och lilla prinsessan Tuvstarr.<br />
Av Helge Kjellin. 111. av John Bauer. Arg. 43 (1950) a. 56-72.<br />
Tidigare utgiven i Arg. 7 (1 91 3). Refererad av Thorbjörnsson.<br />
Sagomors gavor.<br />
Av Elisabeth Brehmer. 111. av Einar Irloreliue. hg. 22 (1 929) s. 81-94.<br />
Sagomor vandrar sorgsen genom världen. En människa som hon givit de<br />
vackraste gavorma har vänt sig i vrede mot en annan. Hon far syn p&<br />
Vall-Jan och vill ge honom nya strängar till fiolen, men först prövar<br />
hon honom. Han visar sig vara en god människa och en bra vallpojke.<br />
Senare kommer en herre eom behöver en spelman och Vall-Johan<br />
följer honom. Han skall spela för unge prinsen. Det var han som bedrövat<br />
Sagomor och alltsedan Bese är han själv olycklig. Här Vall-<br />
Jan spelar tycker han sig höra Sagomor. Han veknar och beslutar sig<br />
för att försonas med henne.<br />
Saxen som klippte till och dilen som sydde ihop.<br />
Av Jörgen Block. 111. av Einar Borelius. hg. 39 (1 946) s. 55-71.<br />
Maria &r en fattig eömmerrka som gar runt i hemen. Av en tacksam<br />
kund far hon ärva en stuga med allt lösöre. P4 vinden hittar hon en<br />
cittra och en ask med en @ax och en dl. Rlar hon spelar p& cittran<br />
sätter eaxen och nalen ihop en klänning som passar henne precis. Bu<br />
kommer alla och vill ha sytt. Nhgra damer är nyfikna och har. snart<br />
upptäckt hemlbgheten. De etjal asken och elttran, nien för dem fungerar<br />
det inte. Saxen ger sig p& damerna i stället. Borgmästaren far reda<br />
p& allt och ber Maria om ursäkt. Saxen och nalen ar och förblir borta,<br />
men Maria far damernas eonderklippta klänningar och syr ett lapptäcke.<br />
Silverberget p& HjulAsen.<br />
AV Simon Lund. 111. av Einar Boreliue. hg. 35 (1942) s. 71-90.<br />
Jätten p& Hjulasen är den siste jätten i Kilsbergen. Hedanför Qsen<br />
ligger tvii gardar, NAgorlunda och Brödfödan. !W& pojkar fr&n Nägorlunda<br />
g&r över asen en midsomniarafton. De möter jätten. Den ene av<br />
pojkarna tanker fria till Elin p& Brödfödan. Han ber jatten om en<br />
fgstegbva, men far ingen eftersom flickan är fattig. Den andre säger<br />
da att han skall fria till en av rike Duggens flickor, vilket han<br />
egentligen inte tänkt. Jatten lovar dd sin silvergruva som hemgift.<br />
Den förste pojken star fast vid sin Elin, men den andre gAr till<br />
Duggen, berättar om gruvan och begzr dottern. Duggen gAr med p& affaren.<br />
Man börjar bryta men hittar inget silver. Duggen g8r i konkurs och det<br />
blir inget giftermål. Elin och hennes pojke däremot levde lyckliga.
De sju önsimingarna.<br />
Av Alfred Smedberg. 111. av John Bauer. Ar@;. 41 (1948) s. 7-1 9.<br />
Olle Niklasson är bbde lat och dum. Han riiddar en groda frbn en huggorm.<br />
Grodan förvandlas till en älva som lovar uppfylla sju linskningar. i<br />
början önskar Olle onyttiga saker och r&ar i olycka, men sjatte gången<br />
önskar han att han kunde läsa. Genom läsningen blir han förnuftig och<br />
sjunde gbngen önskar han att bli en nyttig och god människa.<br />
Sjö jungfruns slö ja.<br />
Av Beth Birkenhain. 111. av Einar Eorelius. Arg. 22 (1 929) s. 7-31.<br />
fiskaren Anti far upp en liten sjöjungfru i sin bat.Hon ar mycket<br />
vackrare än Tora, hans flicka i land. Sj83ungfm.m vill ha ned &nti<br />
till havsfolket. Hon berättar att himlens och havets vackra färger<br />
vid eolnedghgen ar eijöjungfrurnas slöjor. Han filr titta genom hennes<br />
slöja och ser sig själv som riddare, hjälten som räddar Tora. Han<br />
tittar mbga garnger. Sista gángen ser han sig själv i havskungens sal.<br />
DA fastnar han i slögan, men lyckae slita sig loss när han hör Toras<br />
rop frdn stranden. Plötsligt är han ensam i baten. Tora tror att han<br />
yrar när han berättar oni sjöjungfrun, men en bit av alojan ligger<br />
kvar i báten,<br />
Skinnpilsen.<br />
Av Anna Wahlenberg. 111. av John Bauer, Arg. 40 (1 947) s. 7-25.<br />
Tidigare utgiven i Arg. 2 (1908). Refererad av Thorb jörnsson.<br />
Skräddaren*<br />
Av Ida Mattson. 111. av Einar Horelius. hg. 37 (1944) s. 85-94.<br />
Skräddaren har dött och ligger p& kyrkogárden och har sanivetskral.<br />
Han har nämligen ljugit mycket. Han skriker av ångest och Livet tittar<br />
ner. Hon ger honom ett AT p4 villkor att han letar efter sanningens<br />
pärla och ger henne den. Han lyckas inte och hamnar där pepparn vaxer.<br />
Därifrh erniter han till himmelriket. Sankte Per vill först inte<br />
slappa in honom, men han erkänner sina epder och d& veknar Sankte Per.<br />
De spelande systrarna.<br />
Av Elisabeth Brehmer. 111. av G.A. Tenggren. arg. 19 (1 926) s. 65-72.<br />
Konungen har haft en dr6m om "de spelande syatrama''. Han vill gärna<br />
veta om de f i ~ och s skickar ut en vän för att leta. I en stad ser<br />
han en kvinna som spelar p& ett underligt inatrument. Hon fár fram<br />
förunderliga toner, men hon vill inte saga vem hon ar. Han hör aven<br />
adra toner i fjärran. I en annan stad möter han en kvinna som spelar<br />
just de toner han tidigare hörde i fjärran. Han förstar att kvinnorna<br />
ar axstrar och Bterförenar dem. De förs till kungen och f&r spela sin<br />
musik aom inte liknar nhgon annan.
Spelmannen som fick madonnans guldeko.<br />
Av Emil Linderi. 111. av John Bauer. hg 32 (1939) s. 7-16.<br />
Tidigare utgiven i Arg. 9 (1915). Refererad av Thorbjörnsaon.<br />
Steppens röda blomma.<br />
Av Aina Oterdahl. 111. av Einar Borelius. Arg. 24 (1931) r. 35-62.<br />
Prins SrHnnod lider av en tärande sjukdom. Endast steppens eldröda<br />
roa, som vaxer ute i Odelandet kan bota honom, Prinsen ger sig ut att<br />
leta. Här han kommit fram till steppen möter han en ung, skön ryttarinna.<br />
Hon ar dotter till steppens hövding. Hon blir Överfallen av<br />
r6vare och räddad av prins SvlSrmod. Han för henne till hennes far.<br />
Dar far han en bagare vin och a mar när han f&tt höra att flickan ar<br />
oskadd. När han vaknar befinner han sig i hennes slott, fyra mil frän<br />
steppen. Det gir upp för honom att steppens röda ros date vara flickan<br />
han räddat, hon ar alltid klädd i rött. Han tar med sig henne hem för 1<br />
att gifta sig.<br />
Storbonden och Blomster-&isa.<br />
Av Hjalmar Bergman. 111. av Einar Norelius. Arg. 35 (1942) s. 27-49,<br />
Den sturske storbonden Hans gar i giftaetankar. Helst vill han ha en<br />
fattig flicka. Rikedom har han ajälv. Han ger sig ut pA friarstrat,<br />
men behover inte fara langt. Han hittar Blomster-Lisa som är dotter<br />
till hans egen skogvaktare. De gifter sig. Sommaren Aret därpA förvandlar<br />
Lisa nilgra av likrarna nämnast huset till en underbar trädgard.<br />
Hans blir arg, han vill inte ha en massa onyttiga växter. Senare &ngrar<br />
han sig och sommaren darpa lejer han en tradgbrdsinäatare. Men efter<br />
en dag vissnar hela trädgarden. hen gar och ingenting vill växa i<br />
tradgarden. Sin sista mideommar gAr emellertid Hans ut och börjar gräva<br />
i eandjorden. Slutligen börjar det växa hundloka och käringtsnd.<br />
Stordadet.<br />
Av Jörgen Block. 111. av Einar lorelius. Hrg. 33 (1 940) s. 63-80.<br />
Kungen vill ha en mag som har utfört minst ett stordad. skräddaren och<br />
skomakaren ger sig ut ilr att utföra ett. De motsr en slagbjorn som<br />
har tandvärk.<br />
e<br />
Skomakaren vill dra ut tanden. Han alar björnen i huvudet<br />
för att be öva, men dödar björnen. De beger sig till kungen med<br />
skinnet. Pb vii en möter de r6varhövdingen Busilarius, som skomakaren<br />
överlistar och binder. De tar honom med sig till kungen. Skräddaren<br />
ensam gar in t$ll kungen som genast tar honom till &g. Skomakaren<br />
far sitta i köket, men han lyckas avslöja skräddaren. Skomakaren<br />
blir erbjuden prinsessan men avstbr. Hon far den hon älskar i stället.<br />
!<br />
Stor-Jerk och Lill-Jerk.<br />
Av Rune Lindström. 111. av Einar Boreliuei. hg, 36 (1943) s. 41-54.<br />
Kungen är fattig. Hans hov bestbr bara av Stor-Jerk och Lill-Jerk.<br />
Dessa är mycket förtjusta i prinsessorna. Drottningen tröttnar p&<br />
fattigdomen och tvingar ut Bungen och hans hov p& hiirnadstlig. Lill-<br />
Jerk blir god van med en fagel, som lovar hjälpa honom om han kommer<br />
i knipa. De blir överfallna av rövare som kidnappar kungen och begär
lösensumma. Lill-Jerk ber figeln om hjälp och en hel svärm faglar<br />
flyger in till rövarna, som rusar ut och blir tillfångatagna av<br />
Stor-Jerk. Som belöning far Stor-Jerk och Ull-Jerk varsin prinsessa.<br />
Storstenspojken och Bergakungene dotter.<br />
Av Einar Horelius. 111. av Einar lorelius, hg. 28 (1 935) s. 65-93.<br />
Bergakungens dotter är försvunnen. Bergakungen tror att Stortrollet<br />
tagit henne, men Stortrollet liter hälsa att det har han verkligen<br />
inte gjort. Senare upptäcker han att hans pojke ocksa ar borta. Pojken<br />
är ute och letar efter flickan, som är det vackraste han sett,<br />
och som han vill, gifta aig med. Han hittar henne i ladugarden hoe en<br />
snal och elak bonde. Fdr att släppa flickan vill han h8 en ko som<br />
mjölkar av eig ejalv, en plog Bom pl8f er s jalv och en guldelant som<br />
kommer av sig själv. Pojken skaffar detta med hjälp av sina trollvanner.<br />
Yen kon mjölkar S& att det blir överav8mning och guldmynten träffar<br />
bonden i huvudet a& att han flyr sin vag. Stortrollet och Bergakungen<br />
försonas och de unga tu flkr varandra.<br />
Svanhmen.<br />
Av Helena Myblom. 111. av John Bauer, Arg 39 (1 946) s. 7-30.<br />
Tidigare utgiven i Argang 2 (1 908 ) . Eef ererad av Ilhorb j 6rnsson.<br />
Det sällsaiama fiskafänget.<br />
Av Jörgen Block. 111. uv Einar i?orelitis. Arg 31 (1 938) s. 103-121.<br />
Fattige Fiskar-Jan f&r upp en kista i sitt nät. I kistan ligger en<br />
dosa som skall öppnas när nöden ar som storst. Fran den dagen ar turen<br />
med Piskar-Jan, men hustrun slösar a& de blir inte rika. Hon är nyfiken<br />
och öppnar dorsan medan Jan &r pi havet, Det blbser upp en orkan<br />
som begraver huset i sand och Jan far ingen fanget utom en gammal<br />
flöjt. Han blaser i den och genast stilxnar stormen. Han aker hem och<br />
gräver fram sin fru soni far förlatelee och i fortsättningen har han<br />
god fiskelycka. Meningen med dosan var att man aldrig har det s& illa<br />
etällt att det inte kan bli värre.<br />
Tiggaren vid grinden.<br />
AV Simon Lund. 111. av Einar aiorelius. Arg 34 (1 941 ) s. 87-1 02.<br />
Sankte Per vandrar omkring bland människorna förkladd till tiggare.<br />
Han ber om husrum vid en präktig gard, Frun vill inte ta emot honom<br />
och säger att garden tir liten och dalig. Sankte Per gbr och n&ir hon<br />
vänder sig on ser hon en fallfärdig backstuga i stallet för garden.<br />
Barnen är förvandlade till pysslingar. De förstlkr vem tiggaren date<br />
ha varit och barnen ger eig ut för att f& straffet efterskänkt. De<br />
hjälper en döende man vid vägkanten och lovar att se till hans mors<br />
grav. De gar till kyrkogarden, gör en snölykta för de döda och ber<br />
för deras själar,Plötsligt blir det ljust, snön försvinner och dat<br />
blir sommar. De möter Sankte Per son efterskänker straffet och blir<br />
bjuden p4 feetmaltid p& garden.
Timmerhuggaren och prinsessan.<br />
Av Jörgen Block, 111. av Einar 1iJoreliue. Hrg. 28 (1935) s. 39-62,<br />
Timmerhuggaren skall fälla ett maettrad, men tre träd i rad ber om<br />
n&d. De har fagelungar och ekorrungar i topparna. Timmerhuggaren ger<br />
vika, Träden lovar honom lön för han8 barmhartighet. I en källa tycker<br />
han sfg se en prinsessa i vattnet. Under en atorm bláeer de tre träden<br />
ner. Vid deras rótter hittar han en nyckel, ett svärd och en spegel.<br />
Vattnet i källan har sjunkft undan och trappsteg leder ner till en<br />
mörk g&ng. Nyckeln passar till en port i ghgen och spegeln ger ljus.<br />
Timmerhuggaren gár genom rnånga salar och komnier fram till prinsessans<br />
~ovrum, En guimaa sitter vid 8kingan. Prineessan har g6aits dfr för att<br />
slippa bli vindarnas tjänarinna. Bannen kysser henne och kastas upp<br />
av en virvelvind, Han kan inte Aterfinna kallan, utan ger sig ut p&<br />
jakt efter vindarnas bonong. Han far hjälp av de ekorrar och fbglar<br />
han en gbng skonade. Med hjalp av sitt svard besegrar han vindarna.<br />
Traskotrollet HBraOLsan.<br />
Av Karl Erik Onneson. 111. av Einar Borelius, kg, 40 (1 947) e. 29-44.<br />
Harnäsan ar inte luden över hela kroppen som andra troll, utan har<br />
bara ett lhgt h&rstr& på nasan. Alla retar honom. En fágel rycker<br />
loss h&rstrAe-t för att ha till sitt bo. Hbrnasan blir förtvivlad. De<br />
andra trollen kommer p& att det kanske inte ar SA dumt att vara naken<br />
och de börJar rycka av sitt har. De utnämner Harnäsan till hederetroll<br />
och alla maste svedas Över eld för att bli av med sitt har.<br />
De tre krukorna,<br />
Av Lennart Hellsing, 111. av Einar Borelius. Arg, 40 (1 947) s. 47-59.<br />
Den gamle kungen bor i ett porslinsslott. Han alskar porslin och sin<br />
dotter som han lindar in i bomull. En dvärg säljer tre vackre krukor<br />
till honom. De kostar en krigshär, hundra eocknar och prinsessan.<br />
Sedan förvandlar han kungen till porslin. Dvärgen tvingas jaga prinpressan<br />
mellan de tre krukorna, De gar csönder och hären, socknarna och prinsessan<br />
kommer tillbaka, kungen blir d4mfska igen och dviirgen förlorar sin<br />
makt. Ur sUrvorn& stiger en prins och friar till prinsessan. Han fár<br />
hennes "Ja".<br />
Tre kungliga friigora<br />
Av Einar Eorelius. 111. av Einar Xorelius. Arg. 42 (1 949) a. 51-66<br />
Bn vallpo~ke ger sig ut i världen, Av en björn köper han tre mans<br />
styrka och tre mans vett. Han skaffar sig ocksa en bit av nordanvindens<br />
knep. Han gAr till slottet för att f& prinsesean och halva Inuigariket<br />
men blir kastad f tornet. Han flyr med hjälp av vindens knep och<br />
gAr in till kungafamiljen. 2ör att f& prinsessan &st@ hm svara p&<br />
tre gator. Det klarar han galant och men rustar till bröllop,<br />
De tre kusinerna*<br />
AV jöqen Block. 111. ar Einar loreliu~. kg. JO (1937) a. 71-90.<br />
En av de tre kusinerna Petter, namndemaur, Teofil, en lärd man och Andera,<br />
en drängpojke skall f& arva sin rike farbror, Arvinge blir den som bor<br />
ett ar p& han8 förfallna torp i skogen, Petter far farsöka först. Han
hrar sig efter att ha tillbringat natten i svinstian. Teofil star nlist<br />
i tur. Honom flyger en fluga bort med. Sedan Aker Anders dit med sin<br />
Ingeborg.De motar bort grimen och alar ihjäl flugan. De var bara inbillningadjur.<br />
Anders ruetar upp torpet och bor där ett &r. Han far ut arvet,<br />
bara 15 öre, men det visar sig finnas kopparmalm p& Igorna och de blir<br />
f ömögna.<br />
De tre nötterna.<br />
Av Jörgen Block. 111. av Einar Norelius. Arg. 27 (1 934) s. 83-105.<br />
Bonden Jörn filngar skogsraets unge i tron att det ar en räv. Han fAr tre<br />
önskenotter av skogsr&et för att släppa ungen. Senare far Jörn tandvark.<br />
Han önskar in den i nöten och vips &r varken borta. Han ger sig ut far<br />
att bota andras krämpor under namnet Doktor Ofelbar. Han gör stora<br />
pengar. Under en resa blir han i3vr)darllen av rövare, men han önskar in<br />
hela följet i nöten . Andra läkare klagar över att de blivit arbetslösa.<br />
De knäcker nöten och ut kommer alla sjukdomarna och rövss<strong>nr</strong><strong>nr</strong> Alla doktorerna<br />
försvinner. Ofelbar blir hovdoktor och gifter sig med prinsessan.<br />
De tre proven.<br />
Av Elisabeth Brehmer. 111. av Einar Iiorelius. hrg. 25 (1 932) s. 51-70.<br />
Kungen önskar en ny krona och den unge guldsmeden som gjort en som &atarprov<br />
vill pröva sin lycka. Pil vägen hejdas han av ett stort nat som<br />
han lyekae ta rsig igenom. Han övernattar i en grotta. Pil morgonen &r utgången<br />
spärrad av ormar, som han lyckas hoppa över oskadd. Nar han ser pH<br />
kronan finner han en rubin p& en av spetsarna. Längs vägen hjälper han<br />
en gammal man och riskerar att komma för sent fram till kungen. Han<br />
kommer i tid och upptäcker ännu en Ideleten p& kronan. Hans krona vinner<br />
tävlingen ooh kungen förklarar : fQerna hade eatt smeden p& prov, sa att<br />
kungen ekulle f& en god radgivare ocksil. Stenarna kom fran deras trollspön.<br />
De tre trollproven.<br />
Av Einar Borelius. 111. av Einar Norelius. Arg. 31 (1 938) s, 61-78.<br />
Stortrollets dotter har f6r *a friare. Pör att finna den ratte aätter<br />
trollet upp tre villkor. friaren ekall vara lika pampig som Stortrollet,<br />
han skall gissa antalet ateaar i Stortrollets gods och han skall ge Stortrollet<br />
ett rad vart att följa. Trollet Paff klarar alla tre proven. Hm<br />
gör sig till en spegel-för att bli lika pampig som Stortrollet och rbdet<br />
han ger ar att Stortrollet skall ta honom till måg, vilket han ocksa gör.<br />
Trilla Troll och Bulleribhg.<br />
Av Efnar Norelius. 111. av Einar Horelius. Arg. 35 (1 942) s. 53-68.<br />
Trille blaeer shpbubblor och fäster vid grässtrán. Sedan säljer han dem<br />
sont ballonger. Bulleribäng sticker hål p& hans bubblor och bussar sin<br />
dresserade sten p& honom. Senare fbr Trille veta att Bullerib&ng.haller -<br />
älvan Majvinge fangen. Han lyckas radda henne genom att lura den tama<br />
stenen och skvätta silpvatten i ögonen p& Bullerib&ng.
En tro1ldr;g.<br />
Av Einar Norelius. 111. av Einar alorelius. Arg. 33 (1 940) s. 43-60.<br />
Trollet Jocke gHr pb utflykt med en snigel. Jocke ar nara att bli mat At<br />
akatungar men han förvandlar skatmamman till en silversked. Han kommer<br />
till ett varuhus dar han köper ärtan som prinsessan lag p&. Innan han<br />
somnar pb kvällen ber han John Blund förvandla silverskeden till skata<br />
igen SH att inte ungarna svälter ihjäl.<br />
Trolldrycken.<br />
Av Olga ~rawd. 111. av Einar Elorelitas. Hrg. 26 (1 933) s. 93-1 12.<br />
Troll-Tofsa är förtvivlad. Hennes Jompe har blivit förälskad i en människoflicka.<br />
Av Troll-Kajsa far hon ett recept pb en dryck hon skall ge<br />
Jompe. len hon far inte ta nagon av Xngredienserna med vald. Det ar<br />
lättare eagt än gjort. När drycken äntligen ar klar möter hon Jompe,<br />
Han frkar vad hon gjort med sig. Hon har förändrats, Eir mer lik en<br />
människa. Han tar henne i sin famn och hon tappar bägaren med drycken.<br />
len det gör ju ingenting.<br />
Trollen och tomtepojken,<br />
Av Alfred Smedberg. 111. av John Bauer. Arg. 35 (1942) a. 7-24.<br />
Tidigare utgiven i arg. 3 (1 909). Refererad av Thorbjörnsson.<br />
Trollet som inte ville spricka.<br />
Av Erik Palm. 111. av Einar Rorelitas. Arg. 37 (1 944) s. 53-67.<br />
Katto Karribel är ett mycket fint troll som inte tAl solen, Han trottnar<br />
p& att ligga i sin mörka hala hela dagarna och ber en emed göra ett<br />
järnbalte At honom sa han inte spricker i solskenet. Men bältet hjälper<br />
inte. Katto känner sig sprickflärdig. En trollkvinna säger att ett Bvinnohar<br />
runt midjan är bra. Katto far ett av sin fru och det fungerar. Bien<br />
han maate ha ett nytt varje dag och snart blir frun skallig. DA skiljer<br />
han sig och skaffar en ny fru. Hon ger inte bort sitt har av kärlek,<br />
som den första och Katto spricker,<br />
Trollgubben i Sjumilaskogen.<br />
Av Ellen Ericsson. 111. av Einar Rorelius. Arg. 29 (1 936) s. 89-107.<br />
Trollet i Sjumilaskogen saknar en hustru. Han möter ett brudfölje p&<br />
väg till kyrkan. Ban vill ha bruden men hindras av klockornas klang.<br />
nar de slutat förvandlar han bruden till en gumma. Brudgumen tror att<br />
hon &r ett troll-och ger henne till trollgubben. Efterat inser han vad<br />
han gjort.Han letar i. skogen och efter mhga besvärligheter finner han<br />
sin brud som nu &r sig själv igen. Trollgubben flyr, tillintetgjord<br />
av Hrlekens makt.<br />
Trollkarlens k,appa.<br />
Av Anna Wahlenberg. 111. av John Bauer. Arg. 34 (1 941 ) s. 7-20.<br />
Tidigare utgiven i arg. 6 (1912). Refererad av Thorbjörnsson.
Trollmaskinen och de tre dropparna.<br />
Av Erik Palm. 111. av Einar Norelius. Arg. 41 (1 948) s. 37-54.<br />
Mä~iskorna har byggt en fabrik och trollen vill inte vara sämre. De<br />
bygger en stor maskin. Ingenjören frh fabriken kommer och beundrar maskinen<br />
och fragar vad den tillverkar. Trollen blir fundersamma. Den gör<br />
ju ingenting. Da, rakar en unge klämma fingret och ut ur maskinen komrner<br />
en blodsdroppe. Ingenjören blir mycket imponerad. Blod är ju liv. Trollen<br />
jobbar si evetten lackar och ut ur maskinen kommer en svettdroppe. Ett<br />
troll b6rjar grAta och ut kommer en t8r. Dä avslöjar trollungen alltihop.<br />
Porst blir trollen arga nien sedan upptäcker de vilken fin leksak ds<br />
har i maskinen.<br />
Trollringen.<br />
Av Auda Alm. 111. av 6.8. Tenggren. krg 19 (1926) s. 75-87.<br />
Den rike storbonden möter p& vägen en gammal krokig gumma och en svart<br />
katt. Han ritar en ring i gruset för att awärja olycka. Samtidigt möter<br />
han en gammal barndomsvän, korpralen i soldattorpet. De börjar prata och<br />
bonden beklagar sig. Han säger sig ha tv& smil karar i stället för tjugo<br />
rum, tvi elandlga hästkrakar i stället för tjugo stolta springare. Hela<br />
tiden etar han med foten i trollringen. Korpralen är nöjd med livet. Han<br />
säger sig bo som i ett slott med en prinsessa till maka m.m. Mär bonden<br />
kommer hem upptäcker han att det blivit just sil som han sagt. Hans fina<br />
hus har blivit en gr& liten stuga. Korpralen däremot kommer hem till ett<br />
slott. Hans förata gäst blir den gamla gumman. Hon visar sig vara en<br />
sagofd som säger: Den förnöjde och glade far ibland sin belöning.<br />
Trollsonen som hade solögon och vart skogeranan.<br />
Av Vilhelm Bordin. 111. av John Bauer. Hrg. 42 (1949) s. 7-20.<br />
Tidigare utgiven i Arg. 6 (1 912). Refererad av Ilhorbjörnsson.<br />
Trolltrumman och silverklockan.<br />
Av Ester Salminen. 111. av Einar Norelius. hg. 34 (1 941 ) s. 47-62.<br />
Trollet Stallo vill ha bort nianniakorna fran "sitt" Norrland. Han lyckas<br />
stjäla lapparnas trolltrumma. lappgoasen Tjalve gar för att ta den tillbaka.<br />
Han möter ritterkungens dotter som Stallo vill gifta sig med. Haii<br />
raddar Fjälljungfnins ren undan vargarna och fir en siPirerklocka i belöning.<br />
Han hjälper luftherren Ilmaris kungsörn och f6r en glansande<br />
fjäder. För att släppa trumman vill Stallo ha renen med silverklockan<br />
och Iimaris storkvast. Med hjälp av sina givor skaffar Tjalve fram det<br />
han begär. DB gör vitterflickan ett tecken och Storkvasten sopar bort<br />
Stallo. Tjalve och flickan Atervänder till lappbyn följda av en stor<br />
renhjord.<br />
Träriddarren.<br />
Av Stig gaseman. 111. av Einar Norelius. hg. 38 (1945) s. 29-44.,<br />
Riddaren Arohibald tycker att ingen är s& klok och vacker 8om han sj&Xv.<br />
Han later göra'en staty av sig själv som bade kan röra eig och tala. Bu<br />
kan folk inte längre se nágon skillnad p& dem utan kastar bada i fangelse.<br />
Efter ett tag rostar statyn sönder och Archibald sliapps fri. Han har<br />
nu slutat att beundra sig sjalv.
De tv& systrarna.<br />
AV Eva wessel. 111. av Einar Noreiius. Arg. 35 (1942) s. 107-126.<br />
Giaela och Sisela är tvillingar och lika som bär. len Gisela ar h&rd<br />
och elak och Sieela vek och godhjkirtad. Giaela plagar Sisela s& att hon<br />
till slut inte v&ar g& ut. En kväll d& hon hämtar vatten vid brunnen<br />
ger hon en jagare att dricka. Gisela förbjuder nu Sisela att hämta vatten.<br />
Jägaren sander bud att Sisela skall hämtas till honom, men det ar Glsela<br />
som fAr budet. Hon knuffar Si6ela i forsen och far själv till jagaren.<br />
Han känner inte riktigt igen ein Sisela och avslöjar slutligen Gisela.<br />
Hon flyr och forvaadlas till en skata och Sisela f&r sin jägare.<br />
Väverskan.<br />
Av Alice Svensk. 111. av Einar rJorelius. hg. 22 (1 929) s. 97-108.<br />
En flicka sitter och spinner vid ett vägakäl. De kloka klagar pli att<br />
hon spinner daligt, det ar trassligt. En ung väpnare rider förbi. Flickan<br />
beslutar sig för att väva en kappa &t honom. Nar han tar i den s& gHr den<br />
aönder, sa dalig ar den. Hon vaver en ny med vaokra tankar och milda ord,<br />
men den g&r ocksb sönder. Hon gör en till, väver in sin sorg att inte f&<br />
ge och sin smärta över att inte f& hjalpa. Hon drar röda fibrer ur sitt<br />
hjärta. Hu haller kappan och flickan fbr rida med vgpnaren p& hans ftiird.<br />
Äppelhuae t.<br />
Av Elsa Beskow. 111. av Einar iiorelius. Arg. 43 (1950) s. 7-26.<br />
Mormor med barnen MAns och Lisa blir vräkta fr&n sin stuga av den elake<br />
merkägaren. De söker hjälp hos en äldre herre. Denne sprutar in växtkraftsaft<br />
i ett äpple som snart blir stort Bom ett hus. Jatteappelmaskarna<br />
Sniff och Snuff äter ur äpplet och det blir en fin stuga.<br />
Odemarksdora och Willman.<br />
Av James Larsson, 111. av Einar Borelius. hg. 24 (1931 ) s. 65-97.<br />
BHde Dora och Willman är helt ensamma i världen. De gbr biida till kung<br />
hemans stad för att söka lyckan. Av en slump träffas de. De bestämmer<br />
sig för att söka arbete hos kungen. De tar fel p& port och kommer rakt<br />
in i kungene privata trädgard. Kungen själv öppnar och han blir s& förtjust<br />
att de bada far jobb ögonblickligen.<br />
Olandstomten.<br />
Av Stig Kassman. 111. av Einar Horelius. Arg. 42 (1949) s. 21-31.<br />
Olandatomten bar inte kommit tillbaka frh Kalmar dagen före julafton<br />
p& grund av storm. Hästarna och faren p& fru Lwidholms g&rd ger sig ut<br />
att leta. De hittar tomten i Borgholms slottsruin där han sökt skydd.<br />
led hjälp av djuren hinner han anda dela ut julklapparna i tid.<br />
hske blomman.<br />
Av Elisabeth Brehmer. 111. av Einar Norelius. Arg 27 (1934) s. 109-120.<br />
Luften ligger tung över landet och alla ar sura. Flickan Gitta hör en röst<br />
som uppmanar henne att g& upp p& berget och plocka önskeblomman. &n g8r s&<br />
och planterar blomman i en kruka. Plötsligt ljusnar det och alla blir p&<br />
gott humör och far sina önskningar uppfyllda.
Alm, Auda<br />
Se : Alm-Eriksson, Auda<br />
Kim-Eriksson, Auda<br />
Lyckoskorna. &g 33<br />
Trollringen. Arg. 1 9<br />
Arleman, Anna<br />
Kung Vinter och snöflingorna. hg. 32<br />
Bergman, H j almar<br />
Det egendomliga trollet och aolstr&len. Arg 19<br />
Storbonden och Blomster-Lisa. hg. 35<br />
Bergqvi~t , Magda<br />
Se: Bergqvist von Urbach, Magda<br />
Bergqvist von Mirbach, kiagda<br />
Rlagoklockan. Arg 37<br />
Beskow, Elsa,<br />
När trollmor skötte kungens storbyk. hg, 36<br />
Äppelhuset, Arg 43<br />
Birkenhain, Beth, pseud.<br />
Se: Björklund, Elisabet<br />
Björklund, Elisabet<br />
De fem bröderna. Arg. 19<br />
Ngel iiv vis. Arg, 30<br />
Julstjarnan. hg. 24<br />
Ljusaiv. Arg. 23<br />
~os8em-en. hg. 21<br />
Den osynliga gästen. Arg. 32<br />
Prinsessan som blev lovad at havstrollet, hg, 33<br />
Sagan om Lillenians död och den yttersta nödens angel. Arg. 20<br />
Sjöjungfruns slöja. Arg. 22<br />
De tv& systrarna, Arg. 35<br />
Block, Jörgen, pseud.<br />
Se: Schiöler, Severin<br />
Brehmer, Elisabeth<br />
Den bortglömda felan. Arg. 23<br />
Här ska stugan sta. Arg, 21<br />
Sagomors gavor, Arg. 22<br />
De spelande systrarna. Arg. 19<br />
De tre proven. Arg. 25<br />
hakeblomman. Arg. 27<br />
Ekelund, Ove<br />
Hoavb. Arg. 25<br />
Ericsson, Ellen<br />
Trollgubben i S jYimflaskogen. Arg, 29<br />
Eriksson, Auda Alm-<br />
Se: Alm-Eriksson, Auda
Esping, Sven<br />
Predrik Hasselmus. Arg. 42<br />
Grawd, Oiga<br />
Drottning Ommas pärla. Arg. 25<br />
Kiosterbloman. hg. '31<br />
Madonnans gavs. Arg. 27<br />
Bär stortrollen ville ha ljus i berget. Arg. 30<br />
Den röda ailkeshärvan. Arg. 28<br />
Rödranda och Blamta. Arg, 29<br />
Trolldrycken. Arg. 26<br />
Hellsing, Lennart<br />
De tre krukorna, hg. 40<br />
Bolmdn, Rut<br />
J& tten Luf ses bröllopsgava. kg, 37<br />
Jeepersen, Dines Skafte<br />
Se: Skafte Jeepersen, Dines<br />
Kassman, Stig<br />
Plickan som inte kunde sova. Ar 40<br />
Dyllenfant som &t guldklimpar. f , 41<br />
Jättesonen. . Arg. 39<br />
Träriddaren. Arg. 38<br />
Olandetomten. hg. 42<br />
Kilander,Britta<br />
Se: Kilander-Sablin, Britta<br />
Kilander-Sahlin, Eritta<br />
Plorr, det lilla sjötrollet, Arg. 19<br />
Prinsessan som rymde hemifrh, &rg. 34<br />
Kjellin, Helge<br />
Sagan om älgtjuren Skutt och lilla prinsessan luvstarr. Arg. 43<br />
Larsson, James<br />
Kung hgeman och Anker Nyckelsmed. Arg. 22<br />
Kung Angeman och Trullirull, krg. 23<br />
Kung hngern~s fest. Arg, 25<br />
Odemarksdora och WilIman. Arg, 24<br />
Lindeliua, Ulrika<br />
Gammeltrollets testamente. Arg. 38<br />
Linder, John Lennart<br />
Den lille skr€iddaren. Arg. 40<br />
Linders, Emil<br />
Spelmaanen som fick madonnana guldsko. hg. 32<br />
Lindström, Rune<br />
Stor-Jerk och Ull-Jerk, hg. 36<br />
Lund, Simon<br />
Den bäeta gavan. hg. 42<br />
Kan du e& kan jag. Arg. 33<br />
Karl Petter i Kattboda och jätten i Rya. hg. 36<br />
Den lyckliga trädgardeinas taren. hg. 41<br />
När det regnar välling. Arg. 32<br />
Rövarna pit Kullaberg. Arg. 31<br />
Silverberget pi3 H~ulasen. hg. 35<br />
Tiggaren vid grinden, Arg. 34
Lundberg, Ellen<br />
Se: Lundberg-Nyblom, Ellen<br />
Lundberg-Nyblom, Ellen<br />
Det gamla kastanjeträdete saga. hg. 23<br />
Malmqvi s t, Eva<br />
Den högfärdiga goj~n. Arg. 37<br />
Mattson, Ida<br />
Den lilla gumman med erolskenehumöret. Arg. 38<br />
Skräddaren. hg. 37<br />
von Urbaoh, Magda Bergqvist-<br />
Se: Bergqvist von Mirbach, Magda<br />
~eiivdn, Göte<br />
Gudat trad i ölmen. Arg. 42<br />
Den hoafärdiga käppen. hg. 39<br />
Julius Jockendal och Kung Ordentligue den Bttiotredje. kg.<br />
Kungens födelaedagskaka. Ar@;, 36<br />
Trollet som inte ville spricka. Arg. 37<br />
Trollmaekinen och de tre dropparna. hg. 41<br />
Nordin, Vilhelm<br />
Herr Birre och trollen, arg. 37<br />
Jomina Gullhalm. hg. 21<br />
Kvastarna8 kvast, alla kvastars kung, kg. 29<br />
Trollsonen som hade solögon och blev skogsman. hrg. 42<br />
Noreliua , Einar<br />
Frode den gode. hg. 30<br />
Kung Lasse den förete. Arg. 29<br />
Kurre och ma. Arg. 32<br />
Byckeln till skattkammaren. hg. 36<br />
Ear Hisse blev stalltomte. Arg. 42<br />
Po Sken som fiok solgull i säcken. Arg. 26<br />
~ i c och k älvan. Arg. 34<br />
Sagan om pojken erom gick till kungs. Arg. 27<br />
Tre kungliga fragor. hg. 42<br />
De tre trollproven, hg. 31<br />
'Prille Troll och Bulleribbg. Arg. 35<br />
En trolldag. hg. 33<br />
Nyblom, Ellen Lundberg-<br />
Se: Lundberg-Hyblom, Ellen<br />
Byblom, Helena<br />
Bortbytingarna. hg. 28<br />
Oskuldens vandring. hg. 2%<br />
Ringen, kg. 30<br />
Svanhamnen. hg, 39<br />
Oterdahl, Aina<br />
Steppens röda blomma. &g. 24<br />
Oterdahl, Jeanna<br />
Den bergtagnas dotter. Arg. 43<br />
Palm, Erik, pseud.<br />
Se: Nellvdn, Göte<br />
40
Pettersson, Per H.E.<br />
Sagan om Dag och Daga och Flygtrollet p& Skyberget. .hg. 38<br />
Rudhm-, Otty<br />
Den mörka skogen och den ljusa bygden. Arg. 33<br />
RBdetröm, Karl Johan<br />
Den märkvärdiga fiolen. kg. 38<br />
Sahlin, Baitta Kilander-<br />
Se: Kilander-Sahlin, Britts<br />
Salminen, Ester<br />
Mor Kajsaa brödspade. Arg. 35<br />
Trollt~an och silverklockan. Arg. 34<br />
Sandgren, Gustav<br />
Pojken med de tze. getterna. hg. 43<br />
Sagan om Lena Guilhi%r. Arg. 39<br />
Schiöler, Severin<br />
Drottning Paddfot. hg. 38<br />
Gamla Kristina lhgstrumpa. hg, 40<br />
Den gamla spin<strong>nr</strong>hcken. krg. 36<br />
Den gamla vävstolen. Arg. 29<br />
Guds fattigas kvarn. hg. 26<br />
Kungens m&g. Arg. 34<br />
Kungens skjorta. hg. 41<br />
Lasse Långskank. hg, 42<br />
Riddar Gr&, Arg. 20<br />
Sagan om Monika. Arg, 32<br />
Saxen som klippte till och nalen som sydde ihop. &g,, 39<br />
Stordadet, Arg. 33<br />
Det ~iallsamma fiskafänget, Arg. 31<br />
. Timmerhuggaren och prinse ssan, Arg 28<br />
De tre kusinerna. Arg. 30<br />
De tre nötterna. Arg. 27<br />
Schwartzkopf, Karl-Aage<br />
Fiskakolan. Arg. 42<br />
Skafte, Dines Jespersen<br />
Se: Skafte Jespersen, Dines<br />
Skafte Jespersen, Dines<br />
Här Bans blev kung i Leksakslandet. bg. 41<br />
Smedberg, Alf red<br />
Pojken son aldrig var riidd. Hrg. 33<br />
De s ju önekningarna. hg. 41<br />
Trollen och tomtepojken. hg. 35<br />
Stenström, Valter<br />
Pojken, trallen och Sventyret. hg. 31<br />
Ström, Caraten '<br />
Pojken som kunde latin. hg, 42<br />
Sagan om Gullregnet. hg. 42<br />
Svensk, Alice<br />
Väverskan. Arg. 22<br />
Svensson, Folke<br />
Lyckolandsf arare. Arg. 27
Wahlenberg, Anna<br />
Skinnpaeen. Arg. 40<br />
Trollkarlens kappa, hg, 34<br />
Tessel, Eva, paead,<br />
Se: Björklund, Elisabet,<br />
Wester, &e<br />
Blboe, Arg. 43<br />
Westman, Kerstin<br />
Riddarens skatt. hg. 25<br />
Sagan om tisteln och de b18 blommorna, Arg. 24<br />
dikander, Valborg<br />
Glömskedryoken. hg. 20<br />
Vinberg, Eacrgit<br />
David o- Herr Bdarkus vid himmelens port, hg. 41<br />
Unneson, Karl Erik<br />
Traskotrollet Hårnäsan. Arg. 40<br />
Ostenson, Harald, peeud.<br />
Se: Pettersson, Per &E.<br />
osterberg, Ulla<br />
Den fortrollade kappsacken, Arg. 43<br />
Osterling, Karin<br />
En loppdanaös med tur. hg. 39
Bauer,<br />
Arg.<br />
h g<br />
Arg.<br />
h 3<br />
Arg.<br />
Arg .<br />
Arg<br />
. Arg<br />
ht3<br />
Arg.<br />
Arg.<br />
Arg<br />
Arg.<br />
h g<br />
Arg.<br />
h g<br />
hi3<br />
John<br />
26: Oskuldens vandring<br />
28 : Bortbytingarna<br />
29: Kvastarnas kvast, alla kvastara kung<br />
30: Ringen<br />
31 : Pojken, trollen och aventyret<br />
32: Spelmannen som fick madonnans guldsko<br />
33 : Pojken som aldrig var rädd<br />
34: Trollkarlens kappa<br />
35 : Trollen och tomtepojken<br />
36: När trollmor skötte kungens storbyk<br />
37: Herr Birre ooh trollen<br />
38: Sagan om Dag och Daga o-eth flygtrollet p& Skyberget<br />
39 : Svanhamnen<br />
40: Skinnpasen<br />
41: De sju önskningarna<br />
42: Trollsonen som hade solögon och blev skogsman<br />
43: Sagan om älgtjuren Skutt och lilla prinsesean Ituvstarr<br />
Noreliue , Einar<br />
Arg. 20-25 : samtliga %llustrationer<br />
Arg. 26: samtliga illustrationer utom de av John Baiuer<br />
Arg. 27 : samtliga illustrationer<br />
Arg. 28-43: aamtliga illustrationer utom de av John Bauer<br />
Tenggren, Gustaf A.<br />
Arg. 19: samtliga illustrationer
Bortförda eller bergtaana personer, bortbytingar<br />
Den bergtagnas dotter<br />
Bortbytingarna<br />
Gammeltrollets testamente<br />
Mossemannen<br />
Pojken, trollen och aventyret<br />
Sagan om Dag och Daga och flygtrollet p& Skyberget<br />
Sagan om algtjuren Shtt och lilla prinsessan Tuvetarr<br />
Trollgubben i Sjumilaskogen<br />
Peer, alvor<br />
Blanos<br />
Kurre och Tuva<br />
L jusalv<br />
Prick och alvan<br />
Den röda silkeshärvan<br />
De s ju 6nskningarna<br />
'Erille Troll och Bulleribbg<br />
P6rv andlade personer<br />
Hoavo<br />
Mor Kajaas brödspade<br />
Sagan om Monika<br />
Svanhamnen<br />
Trollgubben i Sjumilaskogen<br />
Trolleonen som hade eolögon och blev ekogaman<br />
Högmod gar före fall<br />
Den högfärdiga goJ an<br />
Den hagfärdiga käppen<br />
Den lille skräddaren<br />
Trollringen<br />
Triiiriddaren<br />
De tv4 eystrarna<br />
Jattar<br />
Jätten Lufses br6llopsgAva<br />
Jattesonen<br />
Karl Petter i Kattboda och jätten i Rya<br />
Lasse Längskank<br />
Sagan om Lena Gullhar<br />
Silverberget p& Hjulhen
Konstnärer<br />
Den märkvärdiga fiolen<br />
Sagomors glivor<br />
De spelande systrarna<br />
Kungar, drottningar, prinsar, prineeeeor<br />
Drottning Ommas pärla<br />
Drottning: Paddfot<br />
Prode den gode<br />
PBgel Allvis<br />
Julius Jockendal och Kung Ordentligus den attiotredje<br />
Kung Lasee den förete<br />
Kung Angeman och Anker Nyckelsmer4<br />
Kung hgeman och Ilrullirull<br />
Kung hemans fest<br />
Kungens f8delmredsgstArta<br />
Kungens måg<br />
Kungens sk j orta<br />
Ljusalv<br />
Den lyckliga trädgardsmästaren<br />
Lyckolandsfa~are<br />
Lyckoskorna<br />
Madonnans gava<br />
lossemannen<br />
óTyckeln till skattkammaren<br />
När det regnar vglling<br />
Rar Hans blev kung i Leksakslaadet<br />
Bar trollmor skötte kungens storbyk<br />
Oskuldens vandring<br />
Prinsessan som blev lovad &t havstrollet<br />
Srinsessan som rymde hemifrån<br />
Riddar Gr&<br />
Ringen<br />
Bodranda och Blamta<br />
Sagan om Dag och Daga och flygtrollet p& Skyberget<br />
Sagan om gullregnet<br />
Sagan om pojken som gick till kungs<br />
Sagan om tisteln och de bl& blommorna<br />
Sagan om älgtjuren Skutt och lilla prinsessan Tuvstarr<br />
Sagomors gavor<br />
Steppens röda blomma<br />
Stordads t<br />
Stor-Jerk och Lill-Jerk<br />
Timmerhuggaren och prinsessan<br />
De tre krukorna<br />
Tre kungliga m o r<br />
De tre proven<br />
Odenarksdora och Willmaa<br />
Kärlekens makt<br />
Plickan som inte kunde sova<br />
Glömskedrycken<br />
Karl Petter i'kattboda och jätten i Rya<br />
Sagan om Dag och Daga och flygtrollet pi Skyberget<br />
Storbonden och Blomster-Lisa<br />
Trollsonen som hade solögon och blev skogsman<br />
Vave rakm
Magisks f öremal<br />
Drottning Ommas pärla<br />
Den förtrollade kappsäcken<br />
Glömskedrycken<br />
Kvastarnas kvast, alla kvastars kung<br />
Lasse LBngskank<br />
Lyckolandsfarare<br />
Riddarene skatt<br />
Bingen<br />
Saxen som klippte till och &len arom sydde ihop<br />
Det a&illsamma fiskafänget<br />
De tre -nötterna<br />
Trollkarlena kappa<br />
&skeblomman<br />
Pojke. oftast liten och/eller fattig, utfor stordid<br />
Den bortglömda felan<br />
De fem bröderna<br />
Gameltrollets testamente<br />
Julius Jockendal och Kung Ordentligus den Attiotredje<br />
Kung hgeman .och Anker Nyckelsmed<br />
Har Hans blev kung i Leksakslandet<br />
Pojken som aldrig sar rädd<br />
Pojken som kunde latin<br />
Pojken, trollen och äventyret<br />
Sagan on pojken som gick till kungs<br />
Sagomors gavor<br />
S tordiide t<br />
Stor-Jerk och Lill-Jerk<br />
Timmerhuggaren och prinsessan<br />
Tre kungliga fragor<br />
De tre kusinerna<br />
De tre proven<br />
Trollen och tomtepojken<br />
Trolltnunman och silverklocksrn<br />
Religiöst motiv<br />
David och Herr larkus vid himmelens port<br />
Gamla Rristins 1Angstrumpa<br />
Guds triid i öknen<br />
Juls t j arnan<br />
Klagoklockan<br />
Klos terblomman<br />
Den lilla gumman med solskenarhuntöret<br />
Madonnans gavs<br />
Hor Kaj sas brödspade<br />
Den osynliga gaeten<br />
Sagan om Lillemans död och den yttersta nodene ängel<br />
Skräddaren<br />
Spelmannen som fick madonnana guldsko<br />
Tiggaren vid grinden
Sjöjungfru, sjökung, strömkarl<br />
Plorr, det lilla sjötrollet<br />
Prinsessan som blev lovad €it havstrollet<br />
Sjöjungfruns alöja<br />
Tomtar, vättar<br />
Den gamla spin<strong>nr</strong>ocken<br />
Den gamla vävstolen<br />
Här ska stugan st&<br />
Bär Nisse blev etalltomte<br />
Trollen och tomtepojken<br />
Ulandstomten<br />
Troll<br />
Den bergtagnas dotter<br />
Bortbytingarna<br />
Det egendomliga trollet och solatr&len<br />
Gammeltrollets testamente<br />
Glömskedrycken<br />
Gyllenfant aom At guldklimpar<br />
Herr Birre och trollen<br />
Joxuna Gullhalm<br />
Kan du, a& kan jag<br />
Den mörka skogen och den ljusa bygden<br />
Nyckeln till skattkammaren<br />
iV&r stortrollen ville ha ljus i berget<br />
När trollmor skötte kungens storbyk<br />
Pojken som aldrig var rädd<br />
Pojken som fick solgull i säcken<br />
Pojken, trollen och äventyret<br />
Sagan om Dag och Daga och flygtrollet p& Skyberget<br />
Sagan om tisteln och de bl& blommorna<br />
Skinnpasen<br />
Storstenspojken och Bergakungens dotter<br />
Traskotrollet Hårnäsan<br />
De tre trollproven<br />
Trille Troll och Bulleribång<br />
En trolldag<br />
Trolldrycken<br />
Trollen och tomtepojken<br />
Trollet som inte ville spricka<br />
Trollgubben i Sjumilaskogen<br />
Trollmaskinen och de tre dropparna<br />
Trolltrumman och silverklockan
LITTERATUR<br />
Andersson, P,: Pseudonymregister. - Lund, 1967,<br />
Bland tomtar och troll // : en samling sagor. - Stockholm.<br />
Arg,t 9 - 43 (1926 - 1950)<br />
Bolin, G.: Barn och böcker : en orientering / Greta Bolin, Eva von<br />
Zweigbqk, Mary $mig. - Stockholm, 1972,<br />
Thorbjörnsaon, G.;<br />
Hegister over författare, illustratbrer, titlar<br />
och ämnen i Bland tomtar och troll 1 - 18 (1 907 - 1925). - Boras,<br />
1976. - (specialarbete / Bibliotekshögs~olan ; ht 1976, 214)
l<br />
-w flar- 3<br />
Irrs Wiat trn, if l ~<br />
-<br />
~ UflO ~ l ,<br />
iiartar'i WRI M.* 89- (q<br />
-<br />
l<br />
tt936 * i ~ /b@ ~ ar*a ) Ha*<br />
Iwll,<br />
tsns. « u. - (*#%.trbrk/ M@Uo*k#-<br />
hiwwui. 4 #t.' w?a, ?m gi
<strong>BADA</strong> – BORÅS AKADEMISKA DIGITALA ARKIV<br />
Detta är ett inskannat och digitaliserat specialarbete från BHS (Bibliotekshögskolan) vid<br />
<strong>Högskolan</strong> i <strong>Borås</strong>. Specialarbeten skrevs som examensarbete på bibliotekarieutbildningen<br />
mellan åren 1974 och 1996.<br />
Bibliotek & läranderesurser (BLR) vid <strong>Högskolan</strong> i <strong>Borås</strong> har utfört digitaliseringen och har<br />
använt de exemplar som funnits i bibliotekets samlingar i befintligt skick.<br />
De digitaliserade specialarbetena är publicerade i <strong>Borås</strong> Akademiska Digitala Arkiv (<strong>BADA</strong>),<br />
som är högskolans system för digital publicering. http://bada.hb.se<br />
Upphovsrätten tillhör författarna.<br />
Publiceringsår i <strong>BADA</strong>: 2012