Arsredovisning_2010.pdf (542kB) - Karlstads kommun

karlstads kommun | årsredovisning 2010 

2


Året 2010 i korthet 

Kommunens ekonomi 

• Kommunens resultat före extraordinära intäkter uppgick till 160,8 mnkr. 

• Dessutom har kommunen fått extraordinära intäkter 58,0 mnkr som avser ersättning 

i samband med att kommunen tog över flygplatsen den 1 december. 

• Resultatet inklusive extraordinära intäkter uppgår därigenom till 218,8 mnkr. 

• Investeringar har skett med 528,2 mnkr brutto. Bland de större investeringarna 

kan nämnas nytt vårdboende Zakrisdal, utbyggnad av Karlstads Teater, om- och 

tillbyggnad av badhuset samt energisparåtgärder (EPC-projekt) inom lokaler och 

va-anläggningar. 

• Resultatmålet har uppnåtts med bred marginal, däremot har inte finansieringsmålet 

uppnåtts fullt ut. 

Kommunkoncernens ekonomi 

• Kommunkoncernens resultat uppgår till 307,2 mnkr. 

• Investeringar har skett med 781,9 mnkr. 

• Ett nytt helägt bolag har Karlstad Airport AB har bildats för ägandet och driften 

av Karlstads flygplats. 

Fakta om kommunen 

• Vid årets utgång har Karlstads kommun 85 753 invånare, en ökning med 1 017 

personer under året. 

• Antalet årsarbetare i kommunen uppgår till 6 334 och i kommunkoncernen i 

övrigt finns 448 årsarbetare. 

• Utdebiteringen ligger totalt på 32:50 fördelat på landstinget 10:75 och kommunen 

21:75. 

3


Innehåll 

Årsredovisningens innehåll............................................................5 

Kommunstyrelsens ordförande......................................................7 

Förvaltningsberättelse 

Karlstad och omvärlden....................................................... 10 

Strategisk plan – målområden............................................ 12 

Koncernens och kommunens ekonomiska 

utfall och ställning i korthet................................................ 33 

Finansiell analys – fyra aspekter........................................ 33 

Finansiell analys – kommunkoncernen.............................. 34 

Finansiell analys – kommunen ........................................... 36 

Finansiella rapporter 

Resultaträkning, kassaflödesanalys 

och balansräkning................................................................ 44 

Nothänvisningar.................................................................... 46 

Redovisningsprinciper.......................................................... 50 

Driftredovisning..................................................................... 54 

Investeringsredovisning........................................................ 57 

Verksamhet inom bolag, stiftelser och kommunalförbund.... 60 

4


Årsredovisningens innehåll 

Karlstads kommuns årsredovisning avlämnas av 

kommunstyrelsen till kommunfullmäktige. Den 

vänder sig också till externa intressenter i form av 

kreditgivare, leverantörer, andra offentliga myndigheter 

och medborgare. Årsredovisningen produceras 

av kommunledningskontoret. 

Inledningsvis ger kommunstyrelsens ordförande 

sin syn på det gångna året. 


Förvaltningsberättelsen upprättas i enlighet med 4 

kap i den kommunala redovisningslagen och börjar 

med ett kortare avsnitt om hur omvärldsfaktorer 

påverkar kommunen och länet. 

Förvaltningsberättelsen i övrigt består av två 

huvudområden: 

• Strategisk plan - målområden 

• Finansiell analys 

Under rubriken strategisk plan beskrivs den nya 

styrmodell som kommer att införas i kommunen i 

form av en strategisk plan. Här ingår även en översiktlig 

bedömning av begreppet god ekonomisk 

hushållning och en översiktlig beskrivning av de 

horisontella perspektiven. 

Därefter redovisas måluppfyllelse och viktigare 

händelser och insatser inom de olika målområden 

som kommer att ingå i den strategiska planen. 

Målområden är fastställda i kommunfullmäktiges 

principbeslut från februari 2010 om att införa en 

ny styrmodell. Mål och indikatorer för uppföljning 

kommer att behandlas i juni 2011. Den måluppfyllelse 

som redovisas avser därför nämndernas 

befintliga mål, men dessa är insorterade i de nya 

målområdena. 

Förvaltningsberättelsen avslutas med en finansiell 

analys av kommunen och kommunkoncernen. 

Analysen belyser områdena Resultat, Kapacitet, 

Risk och Kontroll och avslutas med en sammanfattning 

och en framtidsbedömning. 

Finansiella rapporter 

Här redogörs för det ekonomiska utfallet av kommunens 

och koncernens verksamhet (resultaträkning), 

verksamhetens finansiering (kassaflödesanalys) 

och den ekonomiska ställningen vid årets slut 

(balansräkning). 

Dessutom återfinns noter som ger ytterligare 

förklaringar till poster som återfinns i ovan uppräknade 

rapporter samt en beskrivning av vilka 

redovisningsprinciper som gäller. Här finns även en 

schematisk bild över kommunkoncernens organisation. 

Därefter redovisas utfallet för drift- och investeringsbudgeten. 

Nämndernas budgetavvikelser 

beskrivs kortfattat, liksom de största investeringsprojekten. 

Verksamhet inom bolag, stiftelser 

och kommunalförbund 

Här ges en kortfattad bild av resultat, ställning och 

verksamhet inom de enskilda bolagen, stiftelserna 

och kommunalförbunden och en motsvarande beskrivning 

av den samlade stadshuskoncernen. 

5


Kommunstyrelsens ordförande 

år 2010 har varit ett händelserikt och spännande år. Ett år som har präglats både av efterdyningar av den 

ekonomiska nedgången under 2009 och av tilltagande tillväxt och spirande framtidstro. Efter valet i september 

fick kommunen en ny politisk ledning. Karlstadsborna har givit Moderaterna, Miljöpartiet, Folkpartiet, 

Centerpartiet och Kristdemokraterna förtroendet att leda kommunen de kommande fyra åren. 

Karlstads kommuns bokslut visar att vi har ett överskott på 161 mnkr. Dessutom har vi fått en engångsersättning 

på 58 mnkr i samband med övertagandet av flygplatsen. Kommunen har stått sig stark genom 

den ekonomiska krisen. Nämnder och tjänstemän har gjort ett bra arbete med att anpassa verksamheten till 

de nya ekonomiska förutsättningarna. Under året har staten även betalat ut ett tillfälligt konjunkturstöd till 

kommunerna för att minska fallet i sysselsättningen och värna välfärden. För Karlstads del betydde det ett 

tillskott på 83 mnkr. 

Kommunen har haft en fortsatt hög investeringstakt under året och vi har både påbörjat och avslutat en 

rad projekt. Spaden har satts i backen för ett nytt badhus och en utbyggnad av teatern och vårdboendet på 

Zakrisdal har färdigställts. Vindkraftverken på Gässlingegrundet stod färdiga i maj och invigdes då under 

högtidliga former av Prins Carl Philip. Kommunens har arbetat vidare för att fler karlstadsbor ska välja cykel 

och buss som fortskaffningsmedel. Cykelbanan mellan Råtorp och Skåre invigdes och vi införde pensionärs- 

och studentrabatter på kollektivtrafiken. 

I december övertog kommunen ansvaret för Karlstad Airport från staten. Det var början på en ny spännande 

resa. Kort efter övertagandet stod det även klart att Ryanair skulle börja flyga mellan Karlstad och 

Barcelona. Bra kommunikationer är viktigt både för näringslivet och för turismen. Det ska vara lätt att ta 

sig till Karlstad. 

Vi har haft en hög befolkningstillväxt under året. För första gången på 2000-talet har vi ökat med fler än 

1000 nya karlstadsbor (1017) och det har fötts över 1000 barn. Det är en mycket positiv utveckling. Vårt 

mål är att uppnå livskvalitet 100 000 och då är det viktigt att det finns olika typer av bostäder i attraktiva 

lägen, centralt och i kommunens ytterområden. Siffrorna för bostadsbyggande är inte färdiga ännu men 

prognosen är att det kommer att byggas ca 370 nya bostäder. Vi har fortsatt god planberedskap för nybyggnation 

av bostäder. Framåt är det viktigt att vi även har planberedskap och mark för industri- och handelsområden. 

Karlstad ska vara en attraktiv stad att starta och driva företag i. 

Med detta vill jag tacka alla medarbetare i koncernen för deras arbete och engagemang under året. Nu 

blickar vi framåt mot ett nytt år med nya utmaningar. 

Per-Samuel Nisser (M) 

Ordförande 

7


8



9


FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 

Karlstad och omvärlden 

Samhällsekonomin och kommunsektorn 

Den dramatiska konjunkturnedgången som startade 

hösten 2008 och som mentalt kulminerade under 

våren 2009 då framtidsbilden var som mörkast har 

mycket tydligt präglat läget i kommunsektorn 

under de senaste åren. Utifrån ett tydligt krismedvetande 

har återhållsamheten i sektorn varit 

stor under 2009 och 2010. Detta har tillsammans 

med att utvecklingen inte blivit fullt så svag som 

befarats och att staten har tillfört ett relativt stort 

konjunkturstöd medfört att kommunkollektivet 

redovisar ett mycket starkt ekonomiskt resultat 

för 2010. Denna bild kunde vi se redan i samband 

med fjolårets årsredovisning och den har förstärkts 

ytterligare under året. 

Återhämtningen under 2010 har varit mycket 

stark och BNP-nivån har nu återhämtat hela det 

fall som skedde i samband med krisen 2008-2009. 

Sysselsättningsutvecklingen har också vänt uppåt 

samtidigt ser vi också ett tydligt inflöde av personer 

på arbetsmarknaden, vilket bidrar till att arbetslösheten 

fortsatt är relativt hög. Särskilt viktigt blir 

det att följa hur väl vi lyckas få ned den långtidsarbetslöshet 

som ökat under lågkonjunkturen. Detsamma 

gäller de grupper med låg utbildningsnivå 

som tappat mark på arbetsmarknaden i samband 

med nedgången. 

Även om utvecklingen i Sverige till stora delar är 

positiv finns också en oro för vart den internationella 

konjunkturen tar vägen. Situationen i såväl USA 

som stora delar av Europa är än så länge betydligt 

sämre. I USA som fortfarande är världens största 

ekonomi är osäkerheten om konjunkturutvecklingen 

fortsatt stor och i flera europeiska länder pågår 

kraftfulla åtstramningar som är nödvändiga för att 

sanera stora offentliga underskott. Den samlade 

bilden är ändå att den positiva utvecklingen som 

påbörjats under 2010 fortsätter men att takten blir 

långsammare. 

För kommunsektorn kan vi konstatera att de 

kraftfulla insatserna som gjordes för att möta 

nedgången också gör att vi kostnadsmässigt har ett 

relativt gott ekonomiskt utgångsläge. Tillsammans 

med de förbättrade skatteprognoserna gör detta 

att det ekonomiska utfallet är relativt gynnsamt 

även 2011 trots att större delen av det tillfälliga 

konjunkturstödet då fasas ut. Situationen för åren 

därefter ser utifrån de förutsättningar vi vet idag 

stramare ut. Förutom att intäktsökningar begränsas 

bedöms också kostnadstrycket öka främst till följd 

av höjda lönekrav. 

Karlstads utveckling 

En mycket positiv trend utifrån vår vision, livskvalitet 

Karlstad 100 000, har varit att vi under 

de senaste åren lyckats höja den genomsnittliga 

nivån på befolkningsökningen. Under 2010 ökade 

befolkningen med över 1 000 personer vilket med 

undantag av 1994 (förklaras delvis av stor flyktinginvandring 

och ändrade folkbokföringsregler) aldrig 

hänt tidigare. En annan gräns på 1 000 personer 

överträffas också nämligen antalet nyfödda, vilket 

inte skett sedan ”babybooms-åren” kring 1990. För 

Karlstads och regionens del är det nödvändigt att vi 

klarar av konkurrensen om framtidens medborgare 

om vi skall kunna fortsätta utvecklas och attrahera 

nya företag och god samhällsservice. 

En grundfaktor för regionens utveckling är 

universitetet. Under de två senaste åren har antagningsnivåerna 

varit höga och antalet studenter 

nådde 2010 upp över 12 000 individer. En del av 

ökningen förklaras av den svaga sysselsättningen 

och en annan av att det är stora ungdomskullar som 

går ur gymnasiet men vi kan ändå glädjas åt att 

universitet klarat konkurrensen med andra lärosäten 

relativt väl. För att stå starka framåt krävs dock att 

kommun och region i ökad utsträckning samverkar 

med universitetet. För kommunens del gäller 

det att fortsatt bevaka frågor som studentbostads- 

10


garanti och andra studiesociala frågor men också 

att tillsammans med näringslivet finna tydligare 

kopplingar mellan studenterna och det kommande 

arbetslivet. Gemensamt i regionen behöver vi också 

påverka bilden av universitet så att intresset för 

utbildning och forskning ökar såväl bland medborgarna 

i den egna regionen som bland beslutsfattare 

på den nationella nivån. 

Inom infrastrukturområdet har kommunen 

under 2010 tagit över ansvaret för regionflygplatsen, 

Karlstad Airport. Då staten beslutat att lämna 

ansvaret var detta helt nödvändigt för att säkerställa 

regionens tillgänglighet. Övertagandet skedde 

först 1 december men mycket energi har lagts på 

förhandlingar och föreberedelser. Det är nu viktigt 

att flygplatsen utvecklas med olika typer av trafik 

som stimulerar både in- och utresande inom både 

näringslivet och bland privatpersoner. Ett första 

viktigt steg har också tagits genom att Ryanair 

beslutat att starta en flyglinje mellan Karlstad och 

Barcelona. 

När det gäller andra infrastrukturområden kan 

konstateras att projektet E 18 väster om Karlstad 

kom med i den nationella investeringsplan som 

fastställdes under våren men att det tidsmässigt ligger 

långt fram i tiden. Investeringsprojektet kring 

kapacitetsförbättringar vid Karlstad C kom inte 

med i planen överhuvudtaget. Både dessa besked 

gör att vi regionalt måste samlas oss för att finna 

nya alternativa vägar som kan möjliggöra att projekten 

startas upp i närtid eftersom båda är nyckeldelar 

i tillgängligheten till och inom regionen. 

Kommunala utmaningar 

Förutom vår medverkan i bl a de frågor som nämnts 

ovan har vi andra direkta utmaningar i vår egen 

verksamhet. De ekonomiska utgångspunkterna är 

som nämnt under kapitlet kring samhällsekonomi 

ovan relativt goda i det korta perspektivet samtidigt 

som vi är medvetna om behovet av att hela 

tiden förbereda oss på åren därefter. Den ekonomiskt 

enskilt viktigaste frågan är naturligtvis hur 

utvecklingen av arbetsmarknaden blir eftersom den 

påverkar såväl våra skatteintäkter som kostnaderna 

inom individ- och familjeomsorgen. 

Den positiva tillväxt vi haft de senaste åren 

kräver också ett ekonomiskt utrymme, framför allt 

ser vi att investeringsbehovet växer. Tydligast är 

detta inom förskola och skola där vi under ett antal 

år kunnat anpassa lokaler i den takt som barnkullarna 

vandrat mellan olika stadier men genom de 

ökade födelsetalen ser vi nu ett tydligt behov av fler 

lokaler och då främst inom förskolan. Detta pågår 

samtidigt som vi har ett tydligt investeringstryck 

kopplat till upprustning av befintliga lokaler och 

anläggningar. 

En annan utmaning är att medborgarna i allt 

större grad engagerar sig och uttalar sina förväntningar 

och krav på samhällsservice. I grunden är 

detta sunt men det ställer högre krav på dem som 

skall ta ansvar för helheten. För att skapa bättre 

förutsättningar för att lyckas med detta har kommunfullmäktige 

beslutat att det skall arbetas fram 

en samlad strategisk plan för kommunens utveckling. 

Det första steget kommer att ske i samband 

med budgetarbetet inför perioden 2012-2014. 

Kommunikationen med medborgarna utvecklas 

också kontinuerligt och frågor som synpunktshantering, 

servicedeklarationer, tjänstegarantier, sociala 

medier, e-tjänster och kontaktcenter kommer att 

kräva mer resurser framåt. 

Under det närmaste året kommer också flera viktiga 

lagförändringar att påverka viktiga kommunala 

verksamheter. Det gäller bl a stora förändringar 

inom utbildningsområdet men också inom områden 

som kollektivtrafik och bostadsförsörjning. 

11


Strategisk plan – målområden 

Kommunfullmäktige beslutade i februari 2010 att 

ta fram en strategisk plan inför nästa mandatperiod. 

Genom planen ska kommunledningen ange de 

viktigaste övergripande målen, grundade på kommunens 

vision ”Livskvalitet Karlstad 100 000”. 

Den strategiska planen består av prioriterade 

koncernövergripande målområden som alla koncernens 

verksamheter, var och en på samma sätt, ska 

medverka till att förbättra. Till varje målområde 

finns mål som kommer att följas upp med hjälp av 

indikatorer. Den strategiska planen består av två 

perspektiv: det externa perspektivet med medborgarna 

i fokus och det interna perspektivet som visar 

vad som är viktigt i vår organisation för att vi ska 

kunna ge en god service till Karlstadsborna. Det 

externa perspektivet har sin grund i tre av visionens 

ledstjärnor: en attraktiv stad som växer, en stad för 

alla och den goda gröna staden. De har delats in i 

fem målområden. Det interna perspektivet visar 

vad som är viktigt i vår organisation för att vi ska 

kunna ge en bra verksamhet till medborgarna. Det 

har sin utgångspunkt i den återstående ledstjärnan, 

en kommun i gott skick och består av fyra målområden. 

Externa perspektivet 

Tillväxt 

Attraktiv 

stad 

Interna perspektivet 

Utbildning 

och 

kunskap 

En stad 

för alla 

Den goda 

gröna 

staden 

Inom varje målområde formuleras 3-4 prioriterade, 

koncernövergripande mål. Till varje målområde 

kommer även ett antal indikatorer att identifieras, 

som visar hur måluppfyllelsen ska mätas. 

Utöver dessa målområden ska tre dokument 

ytterligare förtydliga riktningen inom koncernens 

strategiskt mest viktiga områden: 

• Tillväxtprogrammet – antaget av kommunfullmäktige 

2010 

• Folkhälsostrategin – blir klar våren 2011 

• Miljö- och klimatstrategin – blir klar våren 2011. 

Vart tredje år planeras fördjupande uppföljningar 

av dessa. Detta kommer att ske med ett rullande 

schema så att fokus blir på ett område varje år. 

Ett utkast till strategisk plan har tagits fram och 

presenterats för kommunledningsutskottet i februari 

2011. Utkastet innehåller mål och indikatorer för 

målområdena i det externa perspektivet. Utkastet 

ligger till grund för budgetarbetet i nämnderna 

våren 2011. 

Hela våren 2011 pågår ett arbete med att utforma 

mål och ta fram indikatorer. Kommunfullmäktige 

kommer att ta beslut om strategisk plan i juni, 

samtidigt som budget för 2012-2014 fastställs. 

Uppföljning kommer att ske årligen i årsredovisningen. 

Ett steg tas i årsredovisningen för 2010 

genom att förvaltningsberättelsen sorteras enligt 

planens målområden. 

Finansiellt 

prespektiv 

Vårda 

tillgångar 

Styrsystem/ 

kvalitetsarbete 

Arbetsgivarperspektiv 

12


Horisontella perspektiv 

Pågående utveckling mot integrering i 

övrig målstyrning 

De ”horisontella perspektiven” har sedan 2003 

redovisats som ett eget avsnitt i budget och årsredovisning. 

Samtidigt har målet hela tiden varit att perspektiven 

ska vara integrerade i nämndernas verksamhetsplanering 

och vara beaktade i de ordinarie 

inriktningsmålen. Utvecklingen har också gått i den 

riktningen inom de olika nämnderna och bolagen. 

Ytterligare steg kommer att tas i den strategiska 

planen. Inriktningen är att perspektiven i möjligaste 

mån arbetas in i de mål och indikatorer som 

tas fram. Målen grundas till stor del på de övergripande 

målen som ingår i de tre hållbarhetsstrategier 

som arbetas fram parallellt med den strategiska 

planen: tillväxtprogrammet, folkhälsostrategin 

samt miljö- och klimatstrategin. Tillväxtprogrammet 

beslutades i kommunfullmäktige redan under 

förra året, de båda övriga kommer att behandlas i 

kommunfullmäktige i juni 2011. 

Till stor del kommer de horisontella perspektiven 

att hanteras i folkhälsostrategin men flera av 

perspektiven, bl a de olika prioriterade målgrupperna 

(barn- o unga, äldre samt personer med 

funktionsnedsättning), måste naturligtvis också 

beaktas i övriga dokument. Jämställdhetsfrågan 

kräver också ett fortsatt horisontellt tänkande. De 

horisontella perspektiven berör därmed flera olika 

målområden i den strategiska planen. 

Prioriterade områden 2010 

Kommunstyrelsens budgetanvisningar för 2010 

angav några ”prioriterade strategiska områden” som 

skulle kommenteras av berörda nämnder: 

• Enkelt avhjälpa hinder: Fortsatt arbete med handlingsplaner 

för hur enkelt avhjälpta hinder ska 

undanröjas på allmän plats och i publika lokaler. 

• Ungdomars psykiska hälsa: Insatser för att 

minska ohälsan, med särskilt fokus på flickor. 

Arbetet med enkelt avhjälpta hinder har tagit 

fart under de senaste åren. När det gäller kommunens 

byggnader har 95 % åtgärdats vid utgången 

av 2010 enligt teknik- och fastighetsnämndens bedömning. 

Mera återstår i fråga om allmänna platser, 

men tillgänglighetsanpassningar har genomförts av 

bl a Stora torget och Sandgrundsparken. 

Insatser för att stärka ungdomars psykiska hälsa 

sker inom många områden. En viktig del är skolhälsovården 

där särskilda satsningar skett. Inom 

grundskolan har antalet skolkuratorer och psykologer 

ökat, i båda fallen från 5,6 till 8,0 årsarbetare. 

Värdegrundsprojektet ”Skolan förebygger” är ett 

samverkansprojekt mellan barn- och ungdomsförvaltningen 

och arbetsmarknads- och socialförvaltningen. 

Projektet bygger på ett konkret arbetssätt 

som gynnar skolans fortlöpande värdegrundsarbete 

och bidrar till nya former för folkhälsoarbete med 

en stärkt roll för skolan. Genom att stärka barns 

och elevers självförtroende, och bygga hög pedagogisk 

kompetens och ett proaktivt förhållningssätt 

bland lärarna bidrar projektet till god elevhälsa och 

goda lärmiljöer. 

Ytterligare insatser redovisas under målområdena 

”En stad för alla” och ”Utbildning och kunskap”. 

Barnperspektivet 

Barnkonventionen ligger till grund för kommunens 

arbete inom barn- och ungdomsperspektivet. 

Detta perspektiv utgör helt naturligt grunden 

för all verksamhet inom förskola, grundskola och 

gymnasieskola. Likaså finns perspektivet som ett 

av de centrala områdena inom den strategiska 

planens målområde ”En stad för alla”. Här finns 

en redovisning under en särskild rubrik ”Barn och 

ungdomar”. Här kan särskilt nämnas att en överenskommelse 

har träffats mellan Landstinget och 

kommunen om Barnhälsoteam, en områdesbaserad 

samverkan mellan förskola och barnhälsovården 

(BVC) med syfte att skapa goda förutsättningar för 

alla barn i förskoleåldern. 

13


Äldreperspektivet 

Äldreperspektivet är ett perspektiv som har mycket 

stark koppling till övriga perspektiv. Exempelvis 

har åtgärder i fråga om enkelt avhjälpta hinder 

givetvis stor betydelse även för äldre. Inom målområdet 

”En stad för alla” redovisas insatser för äldre 

med ett särskilt fokus på boendefrågor, såväl vårdboende 

som trygghetsboende och seniorboende. En 

viktig händelse under året är också att ett Seniorernas 

hus har skapats i Sundsta herrgård. 

Handikappolitiska åtgärder 

Arbetet med enkelt avhjälpta hinder har varit i fokus 

under året eftersom 2010 var ett ”målår” i den 

nationella handlingsplanen. En övergripande fråga 

för alla nämnder och bolag under året har varit att 

ta fram handlingsplaner utifrån den nya handikappolitiska 

planen, En stad för alla, som beslutades av 

kommunfullmäktige hösten 2009. Handlingsplanerna 

finns på kommunens Internetsida. 

Trygghet 

Trygghet är ett vitt begrepp som kräver många 

olika typer av insatser. Allt från individinriktade 

stödinsatser för exempelvis våldsutsatta kvinnor och 

personer med missbruksproblem till olika tekniska 

och trygghetsskapande åtgärder i den fysiska miljön. 

Ett konkret exempel är installationen av 220 

portabla sprinkleranläggningar på våra servicehus. 

En annan viktig insats under året har varit ”Ungdomar 

för trygghet” som består av nio ungdomar 

mellan 18-21 år Ungdomarnas uppgift är att vistas 

ute i Karlstads olika bostadsområden och innerstaden, 

vara närvarande på skolor under dagtid och att 

ordna aktiviteter för andra ungdomar på eftermiddagar 

och kvällar. De kommer också att nattvandra 

på kvällar och helger i grupper, alltid tre tillsammans. 

Integration 

Inom området integration påbörjades ett nytt 

arbetssätt, Svea. Det riktar sig till ensamkommande 

flyktingbarn. Arbetssättet innebär att barnen och 

ungdomarna ska få samhällsinformation genom 

direktkontakt med olika myndigheter som t.ex. 

arbetsförmedling och skatteverket. 

Ansvaret för övriga nyanlända flyktingar har 

tagits över av arbetsförmedlingen från den 1 december 

2010. Kommunen har fortfarande ansvaret för 

att skaffa bostäder. 

Jämställdhet 

Jämställdhetsperspektivet belyses i olika former 

inom flera av målområdena. En viktig grund är att 

redovisa och analysera verksamhet utifrån kön. Sådan 

redovisning finns bl a i fråga om sysselsättning 

och arbetslöshet, betygsnivåer inom skolan och 

inom arbetsgivarperspektivet. 

Det är en större andel män som är arbetslösa, 

samtidigt som att arbetslösheten har minskat mera 

bland männen under det senaste året. Inom grundskolan 

har andelen med behörighet till gymnasiet 

varit ungefär lika stor bland pojkar och flickor 

under de senaste åren. 

Under senaste läsåret har andelen ökat bland 

pojkarna som därmed gått förbi flickorna, som står 

kvar på oförändrad nivå (91 %). Samtidigt har det 

genomsnittliga meritvärdet hela tiden legat avsevärt 

högre bland flickorna. 

Sjukfrånvaron bland kommunens anställda har 

sjunkit under ett antal år, men är fortfarande betydligt 

högre för kvinnor än för män. 

Folkhälsa 

Ett utkast till folkhälsostrategi har tagits fram under 

året. En omfattande nulägesbeskrivning och en 

kartläggning av kommunens nuvarande arbete har 

varit grunden för det fortsatta arbetet med folkhälsostrategin. 

De övergripande målen i strategin 

kommer att utgöra en del av målen i den strategiska 

planen. 

Folkhälsoperspektivet fungerar mycket som ett 

paraply för övriga perspektiv och det som beskrivs 

under de övriga områdena här ovan har därmed 

även bäring på folkhälsoperspektivet. 

14


God ekonomisk hushållning 

Kommunallagens ekonomikapitel innehåller ett 

uttalat krav att kommuner och landsting ska ange 

mål och riktlinjer för verksamheten som är av betydelse 

för god ekonomisk hushållning. 

Kommunfullmäktige fastställde i samband med 

2008 års budget ett antal verksamhetsmål kopplade 

till god ekonomisk hushållning. Härefter har några 

mål arbetats om inom några av nämnderna, och 

några nya mål har tillkommit. Dessa förändringar 

har formellt fastställts av kommunfullmäktige i 

samband med budgetbesluten. 

En del av nämndernas mål är av karaktären 

inriktningsmål eller riktlinjer. Andra mål är av 

långsiktig karaktär. Sådana mål är svåra att följa 

upp på ett meningsfullt sätt i en årsredovisning. De 

mål som redovisas i förvaltningsberättelsen under 

de olika målområdena är däremot mätbara eller 

möjliga att följa upp genom att beskriva konkreta 

åtgärder som bidrar till måluppfyllelse. 

Utöver fastställda verksamhetsmål för god ekonomisk 

hushållning har nämnderna även ett antal 

andra övergripande mål för sin verksamhet. De mål 

som redovisas under de olika målområdena i förvaltningsberättelsen 

är dock genomgående sådana 

mål som definierats som god ekonomisk hushållning. 

Dessa har även kompletterats med några mål 

från kommunens tillväxtprogram. 

Övergripande bedömning och analys 

Vid en analys och värdering av måluppfyllelsen bör 

man göra en bedömning av hur ambitiösa målen är. 

Att fördubbla antalet resande i kollektivtrafiken till 

år 2020 och att samtidigt ha Sveriges mest nöjda 

kunder är exempel på mål med en hög ambitionsnivå, 

liksom gymnasieskolans mål om att nå 

resultat som ligger i nivå med den bästa tredjedelen 

i jämförelsegruppen ”större städer”. Om vi inte 

fullt ut når upp till sådana mål så behöver det inte 

nödvändigtvis betyda att vi inte har god ekonomisk 

hushållning. 

Bedömningen måste även ske mot bakgrund 

av att vi har befunnit oss i en lågkonjunktur som 

bland annat medfört att nämndernas budgetramar 

har begränsats. Härigenom har även möjligheten 

att nå målen för underhållsinsatser begränsats. 

En annan konsekvens är att fler blivit beroende 

av försörjningsstöd och därmed uppnår inte arbetsmarknads- 

och socialnämnden sitt mål om att 

verksamheten ska leda till att nämndens målgrupper 

blir ekonomiskt självförsörjande. Däremot kan 

nämnden visa på insatser som begränsat beroendet 

av försörjningsstöd. 

Resonemanget ovan belyser en viktig kärnfråga: 

Värdet i att mäta måluppfyllelsen är framför allt 

att analysera orsakerna till att vi uppnår eller inte 

uppnår våra mål och att vi använder analysen till att 

förändra och utveckla verksamheten framåt. 

Mot bakgrund av ambitionsnivån i vissa av 

målen och mot bakgrund av att vi befunnit oss i 

en lågkonjunktur är den samlade bedömningen 

att verksamheten huvudsakligen bedrivits i enlighet 

med god ekonomisk hushållning under 2010. 

Samtidigt finns områden som bör förbättras. Höjda 

underhållsnivåer är ett sådant exempel liksom 

insatser för att få fram planer och mark för industri 

och verksamheter. 

En utförligare redovisning lämnas i texten under 

de olika målområdena 

Utveckling av målen genom 

den strategiska planen 

Under arbetet med att formulera mål i den strategiska 

planen är inriktningen att alla målen ska ha 

koppling till god ekonomisk hushållning. Uppdelningen 

i två kategorier mål upphör därmed. 

Om kommunkoncernen rör sig i riktning mot de 

fastställda målen och samtidigt har en ordnad ekonomi, 

då har vi en god ekonomisk hushållning i vår 

verksamhet. 

15


Tillväxt 

Karlstad ska vara en attraktiv etablerings-, bostadsoch 

utbildningsort. Vi bidrar till att fler jobb skapas 

och att fler vill bo och leva i Karlstad. All utveckling 

bygger på möten mellan människor. Vi ska därför 

skapa förutsättningar för goda kommunikationer, 

både vad gäller människors möten och resor. Vår 

vision handlar om att bygga både en bättre och en 

större stad. I en större stad får vi mer resurser till 

välfärden. 

Tillväxtprogram 

Kommunfullmäktige fastställde ett tillväxtprogram 

i juni 2010. Här finns mål som bl.a. handlar om 

befolkningsökning, planberedskap samt antalet 

förvärvsarbetande. 

Mål: Karlstads kommuns årliga befolkningsökning 

ska i genomsnitt motsvara 700 personer. 

2006 2007 2008 2009 2010 

Befolkning 82 878 83 641 83 994 84 736 85 753 

Förändring 782 763 353 742 1 017 

Födelseöverskott 91 225 119 135 195 

Flyttnetto 

Värmland 377 332 314 229 450 

Övriga län 77 31 -231 44 165 

Utlandet 232 189 159 349 227 

Antal födda 937 984 935 990 1 005 

Kommunen ökade alltså sin befolkning med 1 017 

personer under året. Den enda gången tidigare som 

befolkningsökningen överstigit 1 000 personer är 

år 1994. Under den senaste femårsperioden har 

befolkningen ökat med i genomsnitt 731 personer 

per år, vilket överstiger det mål som slagits fast i 

det nya tillväxtprogrammet. 

Ökningen beror till övervägande del på en större 

inflyttning än utflyttning. Det positiva flyttnettot 

uppgick totalt till 842 personer vid årets slut. 

Antalet födda barn ökar stadigt. Under 2010 

föddes över 1 000 barn i Karlstad, vilket inte hänt 

sedan 1990-talets babyboom. Den senaste femårsperioden 

har 970 barn fötts i genomsnitt per år. 

Under första halvan av 2000-talet låg nivån på 815 

barn. 

Mål: Karlstads kommun ska upprätthålla en 

planberedskap för 500 bostäder årligen. 

Detta mål innebär att det ska finnas lagakraftvunna 

planer så att det finns en beredskap för att 

bygga 500 bostäder årligen om marknaden så vill. 

Den reella produktionen ligger något lägre enligt 

tabell nedan. Under en femårsperiod ligger produktionen 

i snitt på ca 300 nya bostäder. En annan 

indikator är att följa beviljade bygglov, som för 

år 2010 var 456 st (varav 408 lägenheter och 48 

småhus). 

Utvecklingen under den senaste femårsperioden 

framgår av följande tabell: 

Antal lägenheter 2006 2007 2008 2009 2010 

Totalt 269 439 373 185 366 

Småhus 66 105 68 70 120 

Flerbostadshus 203 334 305 115 246 

- varav bostadsrätt 138 221 215 40 156 

- varav hyresrätt 65 113 90 150 90 

För år 2010 finns ännu inga officiella uppgifter för 

bostadsbyggandet i Karlstad. Enligt kommunens 

prognos antas nyproduktionen hamna på ca 370 

bostäder för året. 246 lägenheter i flerbostadshus 

och 79 småhus inom detaljplanelagtområde. Därtill 

förmodas att ca 40 nya småhus byggs utanför 

detaljplanelagt område. Positivt är att hyresrättsproduktionen 

ligger på en relativt hög nivå. Under 

året blev det ett tillskott på hyresrätter både i Inre 

hamn och på Herrhagen. Prognosen framöver ser 

också god ut. 

Stadsbyggnadsnämnden har sedan tidigare som 

mål att ha en planberedskap som motsvarar de 

tre närmaste årens förväntade efterfrågan. Enligt 

nämndens uppföljning bedöms planberedskapen 

som god. Bland viktigare insatser anges att inom 

Västkust pågår detaljplanearbetet för Grundviken 

och Zakrisdals verksamhetsområden, samråd 

beräknas ske kring halvårsskiftet 2011. Detaljplanen 

för Kartberget har varit på samråd, antagande 

beräknas ske i början av hösten 2011. Detaljplan för 

kvarteret Kanoten och Tullholmsviken inom Inre 

Hamnområdet, samt nordöstra delen av Stockfallet 

kommer att skickas på samråd under våren 2011. 

Mål: Antalet förvärvsarbetare ska öka med 15 

procent till år 2020 (från 2008 års siffror). 

Antalet förvärvsarbetande 

med arbetsplats i Karlstad 2008 2009 2010 

män 24 706 23 845 

kvinnor 22 823 22 358 

Totalt 47 529 46 503 

Antalet sysselsatta i landet ökade igen under 2010 

efter ett år med en kraftig minskning i lågkonjunk- 

16


turens spår. Därmed bröts den negativa trend som 

hållit i sig sedan hösten 2008. 

För Karlstads kommuns del har inte siffror för 

2010 kommit ännu men uppgifter för lågkonjunkturåret 

2009 visar att kommunen klarade sig bättre 

än riket. Karlstads minskning var mindre än rikets, 

särskilt i åldersgruppen 20-24 år där sysselsättningen 

minskade med 5,5 procent i Karlstad, jämfört 

med rikets minskning på 8,4 procent. 

Det totala antalet sysselsatta i Karlstads kommun 

(såväl boende som inpendlare med arbetsplats 

i kommunen) var ca 46 500 år 2009, en minskning 

med 2,1 procent (ca 1 000 personer) från föregående 

år. 

Nämndspecifika mål 

Mål 

Teknik- och fastighetsnämnden 

Förvaltningen är drivande i tillväxtarbetet, både genom 

egna initiativ och i nära samverkan med marknadens 

aktörer. Investerings- och exploateringsprojekt initieras, 

som bidrar till att förverkliga nämndens och kommunens 

vision. 

Boende och verksamhet främjas i kommunens alla delar. 

Det finns ett brett spektrum av skilda boende- och lokaliseringsalternativ 

för inflyttning och företagande. 

Vatten och avlopp 

Karlstads tillväxt underlättas genom att förutsättningar 

skapas för ytterligare påkopplingar av nya exploateringsområden 

på de allmänna VA-systemen. 

Stadsbyggnadsnämnden 

Plan- och byggavdelningen skall ha en beredskap som 

motsvarar de tre närmaste årens förväntade efterfrågan. 

Bygglov skall i normala och mindre komplicerade fall 

kunna utfärdas inom fem veckor från det att en komplett 

ansökan inkommit. Samtidigt skall andelen kunder som 

är nöjda med tjänsterna uppgå till minst 70 procent 

Måluppfyllelse 

Förvaltningen arbetar aktivt med att skapa ledig 

tomtmark för olika ändamål i varierande lägen. 

Under året har tillskapats ett antal småhustomter i 

olika lägen vilket skapar en valmöjlighet för tomtköpare. 

Tomter för industri och verksamheter är 

fortsatt bristvara 

Det är angeläget att fortsatt prioritera tomter för 

småhusbebyggelse. Även fler tomter för flerbostadshus 

bör tas fram. 

Byggande pågår av ett fördröjningsmagasin på 

spillvattennätet i samband med ombyggnation 

av Hagalundsvägen. Fördröjningsmagasinet är en 

av flera åtgärder som krävs för att öka kapacitet i 

spillvattennätet för att klara påkopplingar av t ex 

”Västkust”. 

Rekrytering av handläggare för hantering av kravställande 

för dagvattenseparering har skett. Dagvattensepareringen 

är en åtgärd som måste till för 

att skapa kapacitet i ledningsnätet. Tjänsten tillträdes 

i januari 2011. 

Planarbetet löper på utifrån prioriterade planer och 

planberedskapen bedöms som god. 

Försöket med snabbexpediering av enklare bygglovärenden 

slog väl ut. Enklare bygglovärenden 

utfärdas således numera inom en vecka. ”Normalkomplicerade” 

ärenden har under året haft en handläggningstid 

på under tio veckor, trots hård arbetsbelastning. 

Någon kundundersökning har ännu inte 

genomförts, arbetet med att utforma en sådan pågår. 

17


Attraktiv stad 

Att Karlstadsborna trivs och är stolta över sin 

stad är vårt viktigaste mål. Därutöver ska vi även 

fokusera på studenter och besökare. Vi bygger en 

stad för medborgarnas bästa. Vi ska utgå från vad 

människor behöver för att trivas och må bra när 

vi planerar vår verksamhet. De behöver tillgång till 

god kommunal service som ständigt utvecklas och 

anpassar sig efter medborgarnas behov. Vi vill även 

ha ett brett kulturutbud och nöjesliv med puls och 

dynamik. Här ska det vara nära till vatten, natur 

och fritidsaktiviteter. 

Mätning sker främst genom medborgarundersökningar 

och olika former av ranking. Resultatet är 

beroende av summan av koncernens samlade 

verksamhet. 

SCB:s medborgarundersökning 

Karlstad har vid tre tillfällen (2007, 2008 och 

2010) deltagit i Statistiska centralbyråns Medborgar-undersökning. 

Vid en bedömning av resultaten 

får man väga in att svarsfrekvensen är relativt låg, 

hos oss liksom hos andra kommuner. Av 1 000 

tillfrågade var det 540 som svarade, vilket ger en 

svarsfrekvens på 54 %. Motsvarande svarsfrekvens 

har vi haft även tidigare tillfällen. 

Deltagarna har svarat på frågor om deras attityder 

till Karlstad som en kommun att leva och bo i, 

hur nöjda de är med kommunens verksamheter och 

hur stort inflytande de har på kommunens verksamheter. 

Resultatet sammanfattas med ett betygsindex 

för varje område. Följande tabell visar de sammanfattande 

måtten för Karlstad jämfört med genomsnittet 

för deltagande kommuner i samma storleksordning 

(50 000 eller fler invånare) Som framgår av 

tabellen har Karlstad genomgående högre värden än 

jämförelsegruppen. 

Betygsindex; högre värde anger högre grad av nöjdhet. 

Mått 2007 2008 2010 Gruppen 

Betyg på kommunen som en 

plats att bo och leva på. 70 70 72 67 

- Rekommendera andra 

att flytta hit 78 78 81 74 

Betyg på kommunens verksamheter 59 59 62 54 

- Bemötande/tillgänglighet 61 63 65 61 

Betyg på medborgarnas 

inflytande i kommunen. 44 44 45 42 

Karlstadsborna tycker om sin kommun och tycker 

att det är en bra plats att bo och leva på. Speciellt 

nöjda är medborgarna med utbildningsmöjligheterna, 

det omgivande landskapet och naturen samt 

möjligheterna till idrotts- och friluftsliv. 

När det gäller möjligheterna till inflytande i 

kommunen ger Karlstadsborna ett lägre betyg, men 

det gäller å andra sidan generellt för kommunerna, 

oberoende av kommunstorlek. 

De kommunala verksamheterna fick betyget 

62, en ökning från 59 år 2008 och även bättre än 

medelvärdet för de medverkande kommunerna som 

fått 54. Invånarna har gett de högsta betygen till 

kvaliteten på dricksvattnet och till räddningstjänsten, 

men även möjligheter till idrotts- och friluftsliv 

får höga betyg. Samtliga betygsindex har höjts 

från föregående undersökning. 

Medborgarnas bedömning av kommunens verksamheter 

består av ett antal olika områden, som 

redovisas nedan, med undantag av det tekniska området. 

Detta redovisas i stället mer utförligt i nästa 

avsnitt, genom undersökningen ”Kritik på Teknik”. 


Mått 2007 2008 2010 Gruppen 

Förskolan 68 66 69 64 

Grundskolan 62 62 65 61 

Gymnasieskolan 65 66 67 64 

Äldreomsorgen 44 48 50 51 

Stöd till utsatta personer 43 47 52 49 

Fritid - Idrott 69 71 66 

Fritid – Kultur 68 68 62 

Miljöarbete 65 66 63 

Räddningstjänsten 77 81 81 77 

Medborgarundersökningen 

”Kritik på teknik” 

Undersökningen genomförs vart tredje år av 

Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Undersökningen 

visar hur medborgarna uppfattar kommunens 

service när det gäller bl.a. gator och vägar, 

parker samt vatten och avlopp. Ett urval områden 

presenteras och kommenteras nedan. Måtten visar 

andelen i procent som svarat ”ganska bra” eller 

”mycket bra”. 

18



Mått 2007 2010 Riket 

Standarden på de stora gatorna. 38 47 (44) 

Standarden på gång- och cykelvägar. 49 56 (46) 

Rent och snyggt på gator i centrum. 79 70 (66) 

Rent och snyggt på gator utanför centrum. 69 70 (61) 

Snöröjningen på de stora gatorna. 56 63 (56) 

Snöröjningen på cykelvägar. 38 48 (24) 

Skötsel av parker i centrum. 65 73 (63) 

Skötsel av parker i bostadsområdena. 46 55 (50) 

Skötsel av natur- och strövområden. 51 48 

Dricksvattnet har bra kvalitet 94 98 

Avloppsvattnet renas tillfredsställande 81 81 

Nöjd med va-räkningens utformning 51 53 

Med några undantag (renhållning i centrum och 

skötsel av natur- och strövområden) har resultatet 

förbättrats mellan 2007 och 2010. Inom samtliga 

områden är kommunens värden högre än genomsnittet 

för riket. 

Vad gäller renhållningen av kommunens gator 

anser 70% att den är god eller mycket god. Detta 

är en liten försämring sedan 2007 men resultatet 

är bättre än riksgenomsnittet 2010 för gator såväl i 

och utanför centrum. 

Vad gäller medborgarnas bedömning av snöröjning 

och halkbekämpning på de större gatorna så 

anser 63% i Kritik på teknik att den är bra eller 

mycket bra. Andelen har ökat betydligt sedan den 

senaste undersökningen. När det gäller cykelvägar 

anser 50% av medborgarna att vinterväghållningen 

är bra eller mycket bra. Även detta är en 

klar förbättring sedan den senaste undersökningen. 

Karlstad är dessutom betydligt bättre än riksgenomsnittet. 

Utmärkelser 

Karlstad har haft framgångar och vunnit flera 

utmärkelser under året. Inom andra områden har 

kommunen legat långt framme i jämförelser med 

andra. 

• Sandgrundsparken i Karlstad vann det prestigefyllda 

Sienapriset. Priset delas ut av Sveriges 

arkitekter och är en av de finaste arkitektpriserna 

som en utemiljö kan få i Sverige. Sandgrundsparken 

blev även nominerad till Stora samhällsbyggnadspriset 

2010. 

• Karlstads kommun placerade sig på en förstaplats 

när Lärarförbundet utsåg ”Bästa skolkommun” 

i Värmland och på en 18:e plats i Sverige. Elevernas 

goda resultat och den höga behörigheten 

bland lärare är några av de kriterier som tagit 

Karlstad till en topplacering. 

• Karlstads kommun var en av fyra städer som gick 

till final i tävlingen om att bli European Youth 

Capital 2013 (Årets ungdomshuvudstad). 

Besöksnäringen 

Mål: Öka TEMEN (turistekonomisk mätning) 

med 10 % per år. Basår 2003. 

År 2009 genererade besöksnäringen i Karlstad 977 

mnkr i omsättning 886 årsanställda och 139 mnkr i 

totala skatteintäkter. Det är en genomsnittlig årlig 

ökning på 7 procent, 6 procent resp 11 procent sedan 

basåret 2003. (2010 års siffror redovisas 2011.) 

Viktigare insatser 

• Evenemangsytan i Sandgrundsparken invigdes i 

juni och därmed har skapats förutsättningar för 

arrangemang med upp till 10 000 publikplatser. 

• Den nya webbplatsen www.destinationkarlstad. 

se lanserades under april månad. Den är utrustad 

med teknik som möjliggör för bl a synskadade att 

ta dela av informationen. 

• Stadsmiljögruppen har under året utrett tätortscentra 

och utvecklade centrummiljöer i 

kransorterna Väse, Skattkärr, Molkom, Vålberg, 

Edsvalla och Skåre. 

• Det första spadtaget för om- och nybyggnation av 

badhuset på Sundsta togs den 3 maj. 

• Den nya idrottshallen Fröding Arena, belägen 

på Kronoparken är färdig. I hallen, som i första 

hand är avsedd för basket, ryms 800 personer på 

läktaren då man använder en matchplan. Även 

två fullstora spelplaner utan läktare kan nyttjas. 

• Projektet ”Fiber till byn” vars syfte är att verka 

för att boende på landsbygden ska få tillgång 

till bredband, har fortsatt delvis inom ramen för 

Region Värmland, men även i Karlstads kommun 

och Karlstads Elnäts egen regi. Under 2010 har 

ett antal byalag kontaktats, föreningar har bildats 

och i vissa fall har även upphandling av entreprenörer 

påbörjats. 

19


• Båtbusstrafiken har utökats till Skoghall, Jäverön 

och Västra Långholmen. 

• Gustaf Fröding 150 år firades med många arrangemang 

under hela året med tyngdpunkt under 

sommarmånaderna. 

• Stadsbyggnadsnämnden godkände under året 

detaljplanen för f.d. Nermansfastigheten m.fl. 

inom Tingvallastaden. Genomförandet av planen 

innebär att det kommer att kunna byggas nya 

bostäder, kontor och handelslokaler i Karlstads 

centrum. Planen ska också skydda och bevara 

kulturhistoriska värden hos en del av de befintliga 

byggnaderna. 

• På uppdrag av Länsstyrelsen har stadsbyggnadsförvaltningen 

gjort en fördjupad riksintressebeskrivning 

av centrum och Orrholmen. Karlstads 

stadskärna har tidigare pekats ut för sina höga 

kulturhistoriska värden. En fördjupad värdebeskrivning 

och en justerad gränsdragning är nu 

gjord. Orrholmen föreslås bli utpekad för att 

spegla efterkrigstidens bebyggelse. 

Utbildning och kunskap 

I dag är det vanligare att företag etablerar sig i 

regioner där de kan hitta välutbildad arbetskraft än 

att människor flyttar dit jobben finns. Utbildning och 

kunskap är av avgörande betydelse för vår fortsatta 

tillväxt. Därför är det viktigt att höja utbildningsnivån. 

Grunden läggs i förskola och grundskola. 

Inom grundskola och gymnasieskola sker årligen 

en omfattande kvalitetsredovisning, som bl a innehåller 

resultatmått och elevenkäter. 

Mål inom grundskolan: Minst nivån Godkänd 

skall vara det högst prioriterade målet att uppnå 

avseende kunskapsnivån i skolan. 

Barn- och ungdomsnämnden har även uttalade mål 

att andelen elever som uppnår olika kunskapsmål 

ska öka jämfört med ett utgångsläge år 2006. Av 

redovisningen framgår att resultaten ligger på en 

relativt bra nivå jämfört med landet i övrigt, även 

om målen bara delvis har uppnåtts. 

Mått 2006 2007 2008 2009 2010 

Andel godkända i alla 

ämnen, skolår 9 (%) 85,5 84,0 83,6 85,5 84,9 

Andel behöriga 

till gymnasiet (%) 91,7 91,4 90,7 91,3 92,9 

Genomsnittligt 

meritvärde 207,2 213,9 210,6 216,0 211,2 

I Karlstad liksom i riket i övrigt får flickorna i 

genomsnitt högre meritpoäng än pojkarna. Läsåret 

2009/2010 gäller det omvända förhållandet i fråga 

om behörighet till gymnasiet, där pojkarna uppvisar 

en högre andel (för att en elev ska vara behörig 

att söka till gymnasieskolans nationella och specialutformade 

program krävs lägst betyget Godkänt 

i ämnena engelska, matematik och svenska/svenska 

som andraspråk). 

Mått 2006 2007 2008 2009 2010 

Genomsnittligt meritvärde 

flickor (%) 217,1 225,5 217,5 224,4 219,2 

pojkar (%) 197,6 202,3 204,4 207,1 204,0 

Behörighet till gymnasiet 

flickor (%) 93,8 91,4 91,3 91,3 91,2 

pojkar (%) 89,8 91,5 90,2 91,3 94,6 


Förskola och grundskola 

• Från 1 juli 2010 har alla barn som fyllt tre år 

möjlighet till avgiftsfri allmän förskola 15 timmar 

i veckan. 

• SOFIA-studien (Social och Fysisk utveckling, 

Insatser och Anpassning) startades våren 2010. 

Forskare vid Karlstads och Örebros universitet 

följer cirka 2 600 barn under minst tre år. Målet 

är att få ny kunskap om barns utveckling som 

både kan förbättra insatser för barn som behöver 

extra stöd och det praktiska arbetet i förskolan 

och skolan. Engagemanget och deltagandet hos 

förskolans personal har rönt stor uppmärksamhet 

bland forskare. 

• Utvecklingsarbetet NTA (Naturvetenskap och 

Teknik för Alla) har startat med syfte att stärka undervisningen 

och intresset för naturvetenskap och 

teknik genom att låta eleverna arbeta på ett mer 

laborativt och reflekterande sätt. Totalt kommer 

cirka 400 lärare och drygt 5000 elever att utbildas. 

• Programmet ledarskap i klassrummet införs på 

flera skolområden. Till detta har en utbildning 

för rektorer kopplats. Utbildningen fokuserar på 

lärarens roll i klassrummet där elevernas arbetsmiljö, 

trygghet och studiero prioriteras. 

• Genusnätverket har nu 53 deltagare och i stort 

sett är målet uppnått om en utbildad genuspedagog 

från förskola resp skola på varje skolområde. 

20


Mål inom gymnasieskolan: Eleverna ska klara 

sin gymnasieutbildning i minst samma utsträckning 

och med lika goda resultat som i den övre 

tredjedelen i jämförelsegruppen ”Större städer” 

Mål inom gymnasiesärskolan: Eleverna ska ha 

meningsfull sysselsättning efter slutförd utbildning. 

Mål inom vuxenutbildningen: De studerande ska 

genomföra utbildningen med goda resultat 

Mått 2007 2008 2009 2010 Större 

städer 

Gymnasieskolan 

Elever som slutför utbildning 

inom fyra år (%) 85,4 86,1 87,0 88,5 88,0 

Genomsnittliga slutbetyg 13,8 13,7 13,9 14,0 14,3 

Gymnasiesärskolan 

andel i arbete (%) 41 48 27 50 

andel i utbildning eller praktik (%) 55 48 73 42 

andel i daglig verksamhet (%) 4 4 0 8 

Vuxenutbildning 

Andel med lägst 

betyget Godkänd (%) 87,3 88,9 90,5 90,0 

För gymnasieskolan avser jämförelsen den bästa 

tredjedelen inom gruppen större städer. 

Inom gymnasieskolan ligger Karlstad ungefär i 

nivå med jämförelsegruppen när det gäller andelen 

som slutför sin utbildning inom fyra år. Det 

genomsnittliga slutbetyget har ökat successivt, men 

ännu inte nått upp till jämförelsegruppens nivå. 


Gymnasieskolan 

• Inför höstterminens startade två nya program. 

Naturbruksprogrammet på Hammarögymnasiet 

och nya forskarutbildningen inom naturvetenskapen 

på Älvkullegymnasiet. 

• Teknikprogrammet har utvecklat sitt samarbete 

med Fortum genom kursen Ung företagsamhet. 

Fortum garanterar att samtliga UF-företag får en 

egen handledare inom Fortum. 

• Teknikcollege Värmland blev omcertifierad under 

2010. 

• Handelsprogrammet och Barn- & Fritidsprogrammet 

har blivit certifierade i ServiceCollege. 

• Naturvetenskapsprogrammet har startat samarbete 

med omvärlden Karlstads universitet och arbetslivet, 

vilket kommer elever och medarbetare till godo. 

• Utvecklingsarbetet med att finna former för 

att organisera tidsanvändningen i skolan på ett 

otraditionellt sätt fortsätter. Syftet med utvecklingsarbetet 

är att skapa bättre arbetsmiljö för 

elever och lärare och att minska stressen genom 

att minska antalet ämnen som läses parallellt. 

• Nya organisationen på IVAS har utökat från 24 

till 33 ordinarie utbildningsplatser i full verksamhet. 

Detta möjliggör att fler elever med funktionshindren 

Aspbergers syndrom och högfungerande 

autism kan få ett mer riktat stöd under sin 

gymnasietid och därmed större möjligheter att 

lyckas med sina studier. 

• Byggprogrammet vann yrkes-SM i bygg och 

representerade Sverige i Lissabon under europamästerskapen. 

Fordonsprogrammet tog hem titeln 

”Sveriges bästa skola” i tävlingsgrenen Maskinoch 

lastbilsteknik under mässan Lastbil 2010 i 

Jönköping. Elev från Tullholmsgymnasiet tog hem 

titeln ”årets unga bagare 2010”. Sveriges television 

visar programmet Från människa till nummer 

producerat av två elever från Medieprogrammet. 

Nobelgymnasiet blev bäst i Värmland när Motorbranschens 

yrkesnämnds slutprov skrevs. 

Verksamhetsmått 2008 2009 2010 

Förskola och grundskola 

Förskola, antal barn 3 808 3 988 4 066 

Familjedaghem, antal barn 196 167 150 

Grundskola och förskoleklass, ant. elever 8 285 8 109 8 064 

Fritidshem, antal barn 2 821 2 874 2 932 

Obligatorisk särskola, antal elever 133 122 122 

Andel lärare med pedagogisk utbildning 93 % 95 % 

Gymnasiet 

Antal elever i egna skolor 4 792 4 751 4 573 

Varav elever från andra kommuner 1 594 1 558 1 501 

Antal Karlstad-Hammarö elever 

i andra kommuner, landsting och friskolor 878 907 880 

Gymnasiesärskolan 

Antal elever i egna skolor 275 282 266 

Varav elever från andra kommuner 144 155 144 

Antal Karlstad-Hammarö elever 

i andra kommuner, landsting och friskolor 7 9 10 

Grundläggande vuxenutbildning 

Antal elever i egna skolor omräknat 

till helårsstuderande 142 175 162 

Gymnasial vuxenutbildning 

Antal elever i egna skolor omräknat 

till helårsstuderande 740 700 952 

Svenska för invandrare 

Antal elever i egna skolor, helårsstuderande 403 350 350 

21


En stad för alla 

Karlstad ska vara en omtänksam stad där människor 

känner sig trygga och välkomna. Vi ska vara 

en bra stad att leva i för människor i alla livets 

skeden. Vi arbetar aktivt för ökad mångfald och 

välfärd ur ett brett perspektiv. Det är något som 

berikar vår stad. Vi främjar en positiv samtalston 

och ett öppet samverkansklimat. Karlstadsborna är 

vår viktigaste resurs. 

Vi ska verka för ökad tolerans och jämställdhet. 

Karlstad ska vara en kommun som präglas av 

mångfald. Karlstad kommuns verksamhet ska vara 

en av landets mest jämställda. Karlstad ska vara 

en kommun med lika rättigheter, möjligheter och 

skyldigheter för alla medborgare 

Barn och unga, äldre samt personer med funktionsnedsättning 

är prioriterade grupper i kommunens 

Folkhälsostrategi. 

Arbetsmarknaden 

Den öppna arbetslösheten i kommunen har minskat 

med drygt 440 personer under året och ligger nu 

runt den genomsnittliga nivån under 2000-talet. 

Samtidigt har antalet personer som har arbete eller 

sysselsättning i program med aktivitetsstöd fortsatt 

att öka. Ökningen finns inom jobb- och utvecklingsgarantin, 

främst inom Fas 3. 

Antalet öppet arbetslösa motsvarar nu 3,7 % av 

befolkningen i åldern 16-64 år, en minskning från 

4,5 vid årets början. På länsnivå uppgår den öppna 

arbetslösheten till 3,6 %. 

Antal personer vid årets slut 

2006 2007 2008 2009 2010 

Öppet arbetslösa 1 926 1 638 2 007 2 488 2 045 

Aktivitetsstöd 984 732 988 1 807 2 078 

Arbete med stöd 1 499 1 252 949 917 865 

Summa 4 409 3 622 3 944 5 212 4 988 

Aktivitetsstöd: jobbgaranti för ungdomar, jobb- och utvecklingsgarantin, 

arbetspraktik mm 

Arbete med stöd: anställningsstöd, särskilda insatser för funktionshindrade, 

plusjobb mm 

Den öppna arbetslösheten är fortfarande högre för 

män än för kvinnor men den har sjunkit mer för 

männen. Andelen män som har arbete eller sysselsättning 

med någon form av stöd är oförändrad 

medan den ökat bland kvinnorna. Utvecklingen under 

den senaste femårsperioden framgår av följande 

tabell: 

Procentuell andel vid årets slut 

2006 2007 2008 2009 2010 

Andel öppet arbetslösa 

män 4,0 3,3 4,3 5,4 4,1 

kvinnor 3,1 2,7 3,0 3,6 3,2 

Andel med stödform 

män 5,0 3,9 3,7 5,5 5,5 

kvinnor 4,2 3,4 3,3 4,3 5,0 

Försörjningsstöd 

Arbetsmarknads- och socialnämnden har som ett av 

sina viktigaste mål att nämndens verksamhet ska 

leda till egen försörjning. 

Även om arbetslösheten har sjunkit har behovet 

av försörjningsstöd ökat. Ändrad tillämpning och 

ändrade regler i sjukförsäkringssystemet har inneburit 

att ett stort antal medborgare som fått avslag 

på förlängd sjukersättning eller sjukpenning sökt 

försörjningsstöd. Under 2010 innebär det att 200 

hushåll har beviljats försörjningsstöd utifrån dessa 

ändrade regler och tillämpningar. 

Antal hushåll som får försörjningsstöd eller 

introduktionsersättning i genomsnitt/månad 

2008 2009 2010 

924 1 019 1 151 

Under 2010 har förvaltningen startat ett jobb- och 

utbildningspaket för att dämpa kostnadsökningen 

av försörjningsstödet. Årets jobb- och utbildningspaket 

är riktat till ungdomar och personer med 

funktionsnedsättning då dessa grupper i jämförelse 

med andra grupper har svårare att komma ut på 

arbetsmarknaden. Genom jobb- och utbildningspaketet 

har 210 ungdomar och funktionshindrade 

tillfälligt fått arbete. 

Från och med 2009 är målet att fram till och 

med 2010 halvera de ärenden som 2008 varit beroende 

av bidrag i mer än fyra år. Under den senaste 

tvåårsperioden har de minskat från 250 till 147, en 

minskning med 103. 

Förvaltningen har startat ett projekt riktat till 

hushåll som fått ekonomiskt bistånd i mer än två 

år. Målsättningen är att de ska nå egen försörjning 

och samtidigt få en förbättrad livssituation. 

Av deltagarna i verksamheten för sammanhållen 

rehabilitering, Gemet, har 38 % gått vidare till 

egen försörjning (målet var 30 %). 

22


Boende 

Boendemålen är prioriterade, främst inom socialtjänstens 

område. 

Vård- och omsorgsnämnden 

Mål: Antalet vårdplatser inom äldreomsorg skall 

motsvara behovet. 

Kön till vårdboende har varierat mellan 25 och 82 

personer. Den genomsnittliga väntetiden till vårdboendeplats 

har varierat mellan en och två månader. 

Mål: Antalet platser inom korttidsboendet skall 

motsvara behovet. 

Alla behov av korttidsvård har kunnat tillgodoses 

under året och nämnden har inte behövt betala för 

utskrivningsklara personer på CSK. 

Kösituationen har dock förvärrats under slutet av 

året: 

2008 2009 2010 

Antal personer i kö till boende den 31/12 22 36 82 

Genomsnittlig väntetid till boende, månader 

- servicehus 1,0 1,0 1,2 

- gruppboende 2,0 1,4 1,9 

En framtida nyckelfråga är kösituationen inom 

äldreomsorgen som under senhösten 2010 blev 

försämrad. Det nya boendet på Zakrisdal löser en 

del av problemet men det finns en risk att man 

måste räkna med att kösituationen fortsätter att 

vara svårhanterbar. Antalet platser som omsätts har 

helt enkelt sjunkit sedan år 2009. Det finns också 

behov av att skapa fler demensplatser som uppfyller 

dagens krav på rörlighet för de personer som bor 

på våra demensboenden. Detta kan endast skapas i 

boende i markplan. 

Positivt är att ett nytt trygghetsboende har 

öppnat på Sixbacken i samverkan mellan Karlstads 

Bostads AB och vård- och omsorgsnämnden efter 

modell från Viken och Hagaborg. Tillsammans 

omfattar trygghetsboendena nu nästan 1100 lägenheter. 

Diskussioner om seniorboende i Vålberg förs med 

en särskild intressentgrupp. Det finns även ett uppdrag 

att planlägga för seniorboende i Vallargärdet. 

Målgrupper inom arbetsmarknads- och 

socialnämnden 

Mål: Nämndens verksamhet ska ge möjlighet till 

boende för nämndens målgrupper 

Förvaltningen har startat ett tillfälligt boende för 

unga vuxna, 16 – 25 år med omfattande social 

problematik. Det är ett boende för sex unga vuxna 

som får individuellt anpassat stöd kopplat till det 

egna nätverket på hemorten. Syftet är att slussa ut 

dem från institution och skapa förutsättningar till 

eget boende. 

I april startades ett nytt särskilt boende. Boendet 

är till för personer med psykisk funktionsnedsättning. 

Där finns sju lägenheter med dygnet runt 

bemanning. Boendet har inneburit att fler personer 

med icke-verkställda gynnande beslut om särskilt 

boende har erbjudits lägenhet. I samband med det 

har platser frigjorts på korttidsboendet Eriksdalsgatan. 

Förvaltningen arbetar med att utveckla boendeformer 

inom boendekedjan för ensamkommande 

flyktingbarn. Genom nytt avtal med Migrationsverket 

har ett asylboende omvandlats till boenden 

för de ungdomar som fått permanent uppehållstillstånd, 

PUT. Totalt antal platser i mottagandet är nu 

28, fördelat på tre olika boenden. I boendekedjan 

finns också provboende, egen lägenhet med stöd 

och familjehem. 

Förvaltningen hade i december 111 bostadssociala 

kontrakt, 101 sociala kontrakt samt 80 

bostadssociala kontrakt för flyktingar, 38 kontrakt 

med ASF garanti och 25 kontrakt med kommunal 

hyresgaranti. Totalt 355 pågående kontrakt. Förvaltningen 

saknar fortfarande bostäder. I december 

2010 fanns det 130 personer som var bostadslösa 

bland förvaltningens klienter/brukare. 

Barn och ungdomar 

Barn och unga kan inte alltid välja den miljö de 

lever i och är extra känsliga för yttre påverkan. De 

långsiktiga effekterna av förebyggande insatser för 

att skapa goda livsvillkor och levnadsvanor kan av 

denna anledning vara särskilt stora om de sätts in 

tidigt i livet. De insatser som ges till barn och unga 

kan alltså betraktas som en investering som kom- 

23


mer människor till del senare i livet. Förutsättningarna 

i miljön kring hemmet, förskolan och skolan är 

här särskilt viktiga. 

En skriftlig överenskommelse har träffats mellan 

Landstinget i Värmland och Karlstads kommun 

angående Barnhälsoteam. Barnhälsoteam är 

en områdesbaserad samverkan mellan förskola och 

barnhälsovården (BVC) med syfte att skapa goda 

förutsättningar för alla barn i förskoleåldern. Målet 

är att det ska finnas barnhälsoteam inom alla förskolor 

och BVC i Karlstads kommun år 2012. 

Satsning på elevhälsan har resulterat i en ökning 

av heltidstjänster för skolkuratorer från 5,6 till 8,0, 

och även för psykologer från 5,6 till 8,0. 

De flesta elever trivs i skolan, mår bra och har 

goda relationer. Exempelvis upplever 90 % att de 

har arbetsro i skolan 

Antalet barn med övervikt och fetma är fortfarande 

oroväckande högt. Den positiva trend som vi 

tidigare kunde se har avstannat. 

Killstads yrkes- och entreprenörsutbildning drivs 

sedan januari 2010 i samverkan mellan arbetsmarknads- 

och socialnämnden och Gymnasienämnden. 

Utbildningen kombineras med sociala stödinsatser 

och förbereder 16 unga för arbete. 

Antalet öppenvårdsinsatser riktat till barn mellan 

0-6 år uppgår till 35 % av arbetsmarknads- och 

socialnämndens insatser för barn och unga, vilket 

motsvarar uppsatta mål. En av orsakerna till 

måluppfyllelsen är att förskoleteamet Tummen når 

många små barn i ett tidigt skede både på Kronoparken 

och på Rud. 

Viktigare insatser i övrigt 

Arbetet med systematiskt brandskyddsarbete har 

fortsatt med utbildning av personal och tekniska 

installationer. Boenden för äldre och personer med 

funktionsnedsättning har prioriterats. Installationen 

av 220 st portabla sprinkleranläggningar på 

våra servicehus är nu klar. 

Arbetet med enkelt avhjälpta hinder på våra 

byggnader är klart till 95 % vid utgången av 2010. 

Resterande utförs under första halvåret 2011. Tillgänglighetsanpassningar 

av Stora torget är genomförd 

och likaså Sandgrundparken. Tillgänglighetsanpassningar 

av båt- och lekplatser samt naturstigar 

har genomförts i enlighet med förvaltningens 

handikapplan. 

Hösten 2010 slutfördes iordningsställandet av 

ett Seniorernas Hus genom en tillgänglighetsanpassning 

av Sundsta herrgård. 

Efter initiativ från Hyresgästföreningen har ett 

samarbete bedrivits på Kronoparken mellan bostadsföretagen, 

kommunen och Hyresgästföreningen 

med syfte att stärka stadsdelsutvecklingen och 

underlätta integration. 


Barn- och ungdomsvård 

Kontaktpersoner/-familjer, antal uppdrag 73 99 84 

Familjehem, årsplaceringar 128 126 133 

Institutionsvård, årsplaceringar 20,0 19,9 23,8 

Vuxna, institutionsvård 

Missbruksvård 12,9 20,0 

Psykiskt funktionshindrade 2,2 6,0 

Psykiskt funktionshindrade + missbruk 2,8 4,0 

Äldreomsorg, vårdboende 

Somatiskt långtidssjuka 87 87 87 

Dementa 372 376 374 

Servicelägenheter 211 204 205 

Summa vårdboendeplatser 670 667 666 

Korttidsplatser 107 106 108 

Summa boendeplatser 777 773 774 

Andel kvinnliga vårdtagare (%) 73% 70% 71% 

Andel manliga vårdtagare (%) 27% 30% 29% 

Stöd till funktionshindrade 

Antal personer med insatser 511 520 535 

Personlig assistans LASS 129 134 131 

Gruppboende/serviceboende, platser 201 210 209 

Stöd i eget boende, antal personer 43 53 49 

Den goda gröna staden 

Karlstad ska stå för en miljömässigt hållbar tillväxt. 

Med ekologiskt tänkande bidrar vi till en positiv 

livsmiljö som märks i olika sammanhang. Vi ligger 

långt framme och är innovativa för att stimulera en 

hållbar utveckling. Vi erbjuder också gröna oaser, 

blomsterprakt och nära tillgång till vattennära upplevelser 

på både Klarälven och Vänern. 

Miljö- och klimatstrategi 

Under året har ett omfattande arbete bedrivits med 

att ta fram en samlad miljö- och klimatstrategi. 

Strategin syftar till att ge miljöarbetet en tydligare 

kurs, öka överskådligheten för hur Karlstad 

uppfyller de nationella miljömålen samt ge ett bra 

24


underlag för politiska beslut. Här ska framgå en 

samlad och lättförståligt bild över vilka ambitioner 

och målsättningar Karlstads kommun har inom 

miljöområdet och vilka insatser som behövs här för 

att medverka till att alla miljöproblem inom en 

generation ska vara lösta. Arbetet bedrivs på bred 

front där många olika parter har engagerats och 

varit delaktiga. 

Ett första förslag till övergripande mål har 

presenterats i februari 2011. Arbetet med att färdigställa 

strategin fortsätter med målet att kommunfullmäktige 

ska fastställa en miljö- och klimatstrategi 

i juni. De övergripande målen i strategin 

kommer även att ligga till grund för målen i den 

strategiska planen inom målområdet ”Den goda 

gröna staden”. 

Miljönämndens insatser 

Miljönämndens uppgifter omfattar ett brett spektrum 

av frågor för både inomhus- och utomhusmiljön. 

Uppgifterna regleras till stor del av miljöbalken 

och övriga lagar som finns inom miljö- och 

hälsoskyddsområdet samt inom konsumentområdet. 

Miljönämnden ska genom tillsyn verka för att 

miljöbalken efterlevs. Genom offentlig kontroll ska 

nämnden skydda konsumenterna mot skadliga eller 

på annat sätt otjänliga livsmedel. 

Kontinuerliga mätningar av luftkvaliteten har 

skett under året. Det har också utförts en mossundersökning 

som görs vart femte år där nämnden 

mäter tungmetallinnehållet och på så sätt får en 

trendmätning av hur nedfallet av tungmetaller i 

Karlstad utvecklas. 

Under året har kommunens personal och förtroendevalda 

utbildats i klimatkunskap. 


Arbetet med energioptimering av kommunens 

lokaler och anläggningar i EPC-projektet fortsätter. 

Entreprenaden omfattar totalt 160 objekt motsvarande 

330 000 kvm. Arbetet med VA-anläggningarna 

är klara och hela projektet kommer att vara 

klart under hösten 2011. 

Arbetet med Solenergiprojektet fortsätter. Enligt 

den reviderade planen skall sammanlagt ca 1 900 

kvm solenergianläggning byggas. 700 kvm är klart 

och resterande kommer att bli klart under 2011. 

Under åren 2010-2011 bedrivs ett miljö- och 

klimatprojekt med syfte att identifiera förvaltningens 

miljöpåverkan, både primärt som verksamhetsutövare 

och sekundärt i påverkan av andra aktörer 

i kommunen, samt åtgärda denna miljöpåverkan 

i sådan omfattning att alla verksamheter aktivt 

bidrar till att nå de nationella målen. 

Andelen miljöbilar (exkl. minibussar och arbetsfordon) 

har under 2010 ökat från 87 % till 99 

%. Målet på 100 % kommer att nås under januari 

2011. 


Mål: Samhällets behov av dricksvatten tillgodoses. 

Dricksvattnet uppfyller Statens Livsmedelsverks 

uppställda normer. 

Inget dricksvatten har varit otjänligt under året 

vare sig på verk eller ledningsnät. Samhällets behov 

av vatten har kunnat lösas. Under de akuta händelserna 

i våras i samband med läckorna på huvudvattenledningen 

fick detta ske genom nödvattenförsörjning. 

Mål: Samhällets behov av avloppshantering 

tillgodoses. Avloppsreningsverken klarar gällande 

gräns- och riktvärden för både renat vatten och 

slam. 

Avloppsvattenreningen har klarats på samtliga verk 

utom på Sjöstadsverket och Blombacka reningsverk. 

Vid Sjöstadsverket överskreds gränsvärdet för BOD 

under kvartal två och kvartal fyra. Vid Blombacka 

reningsverk överskreds riktvärdet för resthalt av 

totalfosfor under 2010. 

Karlstads Bostadsaktiebolag 

Fastighetsbeståndets totala energiförbrukning 

(exklusive hushållsel) uppgick till 144,7 kWh/ 

m2 BOA (motsvarande mått året före låg på 144,1 

kWh/m2 ) eller omräknat till ytbegreppet Atemp 

117,5 kWh/m2, som används av Boverket i byggnorm 

och energideklarationer. Förbrukningen 

ligger därmed avsevärt lägre än dagens krav för 

nyproducerade flerbostadshus i vår temperaturzon 

som uppgår till 130 kWh/m2 Atemp. 

25


Kollektivtrafik 

Mål: Kollektivtrafikens fyra branschorganisationer 

samt SKL har antagit målsättningen att 

resandet i kollektivtrafiken ska fördubblas på tio 

år. Om fördubblingsmålet ska nås måste resandet 

öka med 6 procent per år under budgetperioden 

och åren därefter. 

För 2010 kan vi redovisa en resandeökning på 1,2 

procent. Problem med biljettmaskinerna har skapat 

ett bortfall i statistiken, varför denna siffra sannolikt 

är för låg. 

Mål: Samtidigt har Karlstadsbuss målet att under 

perioden ha Sveriges mest nöjda kunder inom 

sin bransch. 

Karlstadsbuss försvarade andraplatsen avseende 

nöjda kunder och nöjd allmänhet, med 78 procent 

nöjda kunder (riksgenomsnitt 63 %) och 70 

procent nöjd allmänhet (riksgenomsnitt 53 %). 

Nöjdheten har sjunkit sedan 2009 på grund av 

vinterproblem både i Karlstad och i riket. Luleå 

innehar fortfarande förstaplatsen. 


Kollektivtrafik och färdtjänst 

Antal resande i stadstrafiken 5 145 500 5 427 100 5 517 800 

Antal vagntimmar i stadstrafiken 184 700 185 600 191 500 

Antal färdtjänsttillstånd 3 614 3 684 3 678 

Antal färdtjänstresor 92 100 94 100 93 500 

Antal riksfärdtjänstresor 1 389 1 431 1 432 

Nöjda kunder i stadstrafiken 

i Karlstad 83 % 83 % 78 % 

Nöjd allmänhet med 

stadstrafik i Karlstad 73 % 74 % 70 % 

Nöjda med färdtjänsten i kommunen 92 % 92 % - 


• Karlstadsbuss har erhållit 2,1 mnkr i planeringsbidrag 

från Delegationen för hållbara städer för 

utredning av ett framtidsinriktat kollektivtrafikstråk 

från Bergvik till Kronoparken. Inom ramen 

för ett Vinnova-projekt arbetar Karlstadsbuss 

med en förstudie om framtidens kollektivtrafik 

tillsammans med bland annat Kungliga Tekniska 

Högskolan (KTH). 

• Uppgraderingsanläggningen för fordonsgas togs i 

drift under året. Gas har i princip kunnat levereras 

till gaskund i beräknad omfattning. 

• I enlighet med transportstrategins mål om att öka 

antalet resor med cykel fortsätter utbyggnaden av 

cykelvägnätet. Gång- och cykelvägen som knyter 

ihop Skåre med Karlstads tätort färdigställdes 

under året, likaså gång- och cykelvägen längs 

Skogaholmsvägen. 

• Fjärrvärmeutbyggnaden inom Karlstads Energi 

AB fortsatte även under 2010, men då i något 

mindre omfattning. Anledningen var att aktuella 

områden till stor del består av hus med direktverkande 

el där konvertering till vattenburet system 

behövs. Utbyggnad genomfördes i områdena 

västra Hagalund, södra Hultsberg (bland annat 

Hultsbergsskolan) samt Ilanda industriområde. 

Totalt gjordes 197 nyanslutningar med beräknad 

årsförbrukning på ca 11 GWh. År 2009 gjordes 

491 nyanslutningar med beräknad årsförbrukning 

på ca 17 GWh. 

• Omställning av sophämtningen pågår. Förutom 

de yttre områdena i östra delen av kommunen har 

alla hushåll fått erbjudande om att sortera ut sitt 

matavfall. Deltagandet är nära 100% för villahushållen 

och 60% för hushåll i flerfamiljshus. 

Det interna perspektivet 

– en kommun i gott skick 

Den strategiska planen håller isär det externa 

perspektivet (medborgarperspektivet) från det 

interna perspektivet. Fokus ska vara på medborgarperspektivet. 

Det betyder inte att det interna 

perspektivet är oviktigt. Det har sin utgångspunkt 

i ledstjärnan ”en kommun i gott skick” och är en 

förutsättning för att skapa en bra verksamhet för 

medborgarna. 

Vi måste ha en ordnad ekonomi och vi måste 

vårda våra tillgångar och undvika kapitalförstöring. 

Vi måste vara en attraktiv arbetsgivare så vi kan 

rekrytera och behålla vår personal. Slutligen måste 

vi ha effektiva styrsystem och bedriva ett målmedvetet 

kvalitetsarbete. 

En välskött kommun, med bra service och stabil 

ekonomi, lockar både människor och företag. Det 

är en av de viktigaste insatserna vi kan göra för att 

skapa bra förutsättningar för såväl näringsliv som 

privatpersoner. Karlstad ska vara en pålitlig kommun. 

26


Vårda tillgångar 

Koncernen äger anläggningstillgångar med ett bokfört 

värde på närmare 8 miljarder kronor. Vi måste 

vårda dessa tillgångar och undvika kapitalförstöring. 

Bra lokaler är en förutsättning för att bedriva 

vård, skola och omsorg. Välskötta gator, parker och 

övriga allmänna platser är av stor betydelse för att 

Karlstad ska vara en attraktiv stad. 

Underhåll 

Kommunens lokaler 

Kommunfullmäktige satte i juni 2007 ett mål om 

en underhållsnivå för kommunens lokaler på 80 kr/ 

kvm från och med 2010. Detta mål är inte möjligt 

att uppnå med hänsyn till besparingar och ökande 

driftkostnader i övrigt som urholkar underhållsbudgeten. 

Årets underhåll uppgick till 57,5 kr/kvm 

mot en budget på 59 kr/kvm. Av det underhåll som 

utförts avser 60% underhåll på förskolor, grundskolor 

och gymnasieskolor. Trygghet, säkerhet, tak och 

fasader har prioriterats framför kosmetiskt underhåll. 

Gator och vägar 

Årets tilläggsanslag har inneburit att större punktinsatser 

har kunnat genomföras på kommunens 

gator och vägar, bl.a. vad gäller åtgärder till följd 

av den kalla vintern och problemen med sprickbildning 

på grund av tjällossning. Undersökningen 

Kritik på teknik visar att medborgarna anser att 

skicket har förbättrats betydligt sedan den senast 

undersökningen, men det är fortfarande mindre än 

hälften som anser att skicket är bra eller mycket bra. 

Underhållsnivåer 

2006 2007 2008 2009 2010 

Underhåll lokaler (kr/m2) 48 59 57 67 58 

Gatunderhåll (kr/m2) 2:50 1:80 2:20 3:57 4:68 

KBAB:s lokaler 

Jämförbara mått saknas för KBAB, men underhållsinsatserna 

har varit relativt omfattande och berört 

ett antal objekt. Som exempel kan nämnas invändig 

renovering inom kvarteret Mangen på Rud, fönsterbyten 

på Kronoparken samt påbörjad upprustning 

av parkeringsplatsen vid Hemvägen på Våxnäs. 

Totalt uppgår bolagets underhållsinsatser till 53 

mnkr under året. 


Erhållen budget för förnyelse av ledningsnät medgav 

en teoretisk förnyelsetakt på ca 200 år eller ca 

0,7 mil ledning, vilket klarades (7 280 m byttes 

ut). En hel del omprioriteringar av arbetsuppgifter 

har fått ske med anledning av de stora händelserna 

i våras med läckor på huvudvattenledningarna från 

Sörmon. Fokus har fått läggas på att ta fram strategier 

för att få en säkrare vattenförsörjning istället 

för att t ex ta fram en ny förnyelseplan för ledningsnätet 

i stort. 

Läckor har uppstått vid två tillfällen under marsapril 

på en av de viktiga huvudvattenledningarna 

från Sörmon. Dels uppstod en stor vattenläcka i 

Eriksberg i mars som innebar att stora delar av 

Karlstad tätort och Hammarö blev utan vatten under 

dagen. Den andra läckan inträffade vid Våxnäs 

centrum i april. Den drabbade huvudledningen är 

av typen Sentab, byggd 1969-1970. En översiktlig 

utredning har gjorts över vilka åtgärder som behöver 

vidtas närmaste åren för att få en god säkerhet i 

dricksvattenförsörjningen. 

Antalet vattenläckor totalt under året uppgick 

till 51 st. Avloppsstopp på ledningsnätet uppgick 

under 2010 till 45 st. Ca 30 fastighetsägare har 

under året drabbats av källaröversvämning till följd 

av häftiga lokala regn. 

Flera stora åtgärder måste till för att minska 

sårbarheten i dricksvattenanläggningen de närmsta 

åren. En åtgärdsplan har tagits fram och getts olika 

prioritet. Ett första steg är att ”relina” eller ersätta 

den befintliga huvudvattenledning från Sörmon 

som drabbades av de stora vattenläckorna våren 

2010. Till detta har medel beviljats under 2011- 

2012. 

Reservkraftsanläggningen och elkablaget på Sörmon 

har visat sig vara i princip uttjänt (utbyggt på 

1950-talet) och till reservkraftsaggregatet finns nu 

inte ens reservdelar att få tag i. Omprioritering av 

investeringsbudgetens grundram blir aktuell under 

2011. 

Karlstads Elnät AB 

Den sista sträckan friledning i lågspänningsnätet 

har byggts om. Lågspänningsnätet består därmed 

till 100% av jordkabel eller hängkabel på stolpar. 

Revision av samtliga 10 kV-brytare på Västra 

mottagningsstationen har genomförts som ett led i 

arbetet efter det stora avbrottet på stationen under 

hösten 2009. 

27


Styrsystem/ 

kvalitetsarbete 

Fortsatt utveckling av kvalitetsarbetet inom koncernens 

verksamhet är en prioriterad uppgift. Ett led 

i arbetet är att skapa en samlad struktur för den 

fortsatta utvecklingen. Likaså är det nödvändigt att 

gentemot omvärlden ge en tydlig bild av vår kvalitet 

och vår utveckling. Medborgare och brukare står i 

fokus, men en fortsatt utveckling av våra interna 

processer är inte mindre viktigt. 

Övergripande 

Den strategiska planen kommer i framtiden att 

vara det samlade styrinstrumentet inom koncernen. 

Planen med dess mål och mått ska ligga till grund 

för budgetarbetet och följas upp i samband med 

årsredovisningen. 

Kvalitetsarbete bedrivs i olika former inom kommunen: 

• Kundenkäter genomförs regelbundet inom många 

områden, bland annat inom grundskola och gymnasieskola, 

äldreomsorg och kollektivtrafik. 

• En årlig kvalitetsredovisning framställs inom 

barn- och ungdomsnämnden, Karlstad-Hammarö 

gymnasienämnd samt arbetsmarknads- och socialnämnden, 

och ligger till grund för det fortsatta 

utvecklingsarbetet. Kvalitetsredovisningarna 

presenteras för kommunfullmäktige. 

• En koncerngemensam synpunktshantering finns 

sedan januari 2009. 

• Kvalitetsåtagande har tagits fram inom flera områden 

i kommunen. 

• Kommunens webbplats utvecklas för att ge 

möjlighet till e-tjänster och en effektiv medborgardialog. 

Kommunledningskontoret har påbörjat ett arbete 

med att kartlägga kommunens samlade kvalitetsarbete 

genom en intern genomgång av samtliga 

punkter som ingår i SKL:s bedömningsinstrument 

”Kommunkompassen”. Detta ska sedan ligga till 

grund för fortsatt utveckling av kvalitetsarbetet. 

Gemensam drifts- och servicenämnd 

Värmlandskommunerna har bildat en gemensam 

nämnd från 2010. Verksamheten administreras av 

Karlstads kommun och ingår i kommunens organisation. 

Kommunerna i länet är intresserade av att 

samverka inom olika områden i större utsträckning 

än vad som sker idag. Med en gemensam drifts- och 

servicenämnd för länet skapas nya möjligheter för 

generell samordning inom området även om samverkan 

i nuläget inriktas på IT-området. Genom att 

samverka i en gemensam nämnd kan kommunerna 

använda befintliga resurser på ett mer kostnadseffektivt 

sätt. Samordningsvinster uppstår som gör 

att man får mer för pengarna samtidigt som kvaliteten 

i verksamheten och möjligheterna att följa 

utvecklingen kan förbättras. 

Nämndens övergripande mål är: 

• lägre kostnad för drift som kan ske gemensamt 

• effektivare utnyttjande av resurser genom samverkan 

• bidra till en bättre och snabbare utveckling genom 

samverkan 

• genomföra gemensamma upphandlingar som resulterar 

i lägre kostnader även om inte drift sker 

gemensamt 

Viktigare insatser inom nämnderna: 

Arbetsmarknads- och socialnämnden har 

fastställt kvalitetsmål för verksamheten som skall 

präglas av gott bemötande, god tillgänglighet, hög 

delaktighet, individuella tjänster av god kvalitet 

och samordning. Dessa följs upp genom en årlig 

brukarenkät som genomförs för första gången 2010. 

På frågan ”Tycker du att det skett en förändring av 

det du haft kontakt för?” svarade 71,4 % att det 

skett en förändring till det bättre. På frågan ”Om 

du under en och samma period har haft kontakt 

med flera personer inom Arbetsmarknads- och socialförvaltningen, 

hur tycker du då att det fungerat?” 

svarade 80,6 % positivt. 

Nämnden beslutade 2009 om handlingsplan 

för kvalitetsarbete i verksamheten. Planen har 

utarbetats med utgångspunkt från Socialstyrelsens 

föreskrifter och allmänna råd SOSFS 2006:11 om 

ledningssystem för kvalitet i verksamheten. Under 

2010 har rutiner tagits fram för: handläggning 

och dokumentation, synpunkter och klagomål, 

personal- och kompetensförsörjning, tillgänglighet, 

samarbete och samverkan, fel och brister samt 

uppföljning och utvärdering. 

Karlstadsbuss använder Kvalitetsbarometern 

vilket är ett brukarundersökningsverktyg som 

används i hela Sverige. Målgruppen är allmänheten, 

Karlstadsbuss kunder och färdtjänstkunderna. Ett 

antal frågor och svar sammanställs och ger nyckeltal. 

Färdtjänsten gör dessutom en enkät varje år i 

december för att ta reda på hur kunderna uppfattar 

färdtjänsten och Samres (beställningscentralen). 

28


Färdtjänsten mäter också beställningscentralens 

svarstider för att kontrollera så att de inte är längre 

än avtalat. Dessutom mäts handläggningstiden, hur 

lång tid det tar att få svar på en färdtjänstansökan. 

Det används för att säkerställa att den som sökt ska 

få svar inom sex veckor. 

Kultur- och fritidsnämnden genomförde en ny 

kultur- och fritidsvaneundersökning under 2010. 

Målet var att svarsfrekvensen skulle öka från 60 till 

65 %, vilket inte uppnåddes. Svarsfrekvensen blev 

53 %. Det är främst de yngre åldrarna som avstår 

från att svara. Nämnden genomförde även brukarundersökningar 

inom enskilda verksamhetsområden. 

Miljönämnden genomförde en brukarenkät för 

områdena enskilda avlopp, livsmedel och miljöfarlig 

verksamhet med goda resultat samt en medborgarenkät 

beträffande verksamheten i Rådrummet, 

även den med goda resultat. 

Teknik- och fastighetsnämnden: Ett kvalitetsarbete 

där processer identifieras och kartläggs har 

påbörjats. Processkartläggningsarbetet syftar till 

att tydliggöra verksamheternas uppdrag, både som 

beställare och utförare samt att fokusera på vad som 

är viktigt/värdeskapande för Karlstadsborna. 

Vård- och omsorgsnämnden: Alla verksamhetsområden 

har på enhetsnivå genomfört fokusgrupper 

med vårdtagare och anhöriga. Resultatet 

blir ett underlag för enheternas utvecklingsarbete. 

Klagomålshantering är en viktig beståndsdel i 

förvaltningens kvalitetsarbete. Genom syn¬punkter 

från vårdtagare och anhöriga skapas en grund för 

förbättringsarbete. Under 2010 har 64 klagomål/ 

synpunkter lämnats, vilket är 17 fler än under 2009. 

69 procent av synpunkterna handlar om utförande av 

omvårdnad medan 8 procent avser larmverksamhet. 

Samtliga personal har ansvar att rapportera avvikelser 

inom hälso- och sjukvård till MAS/MAR 

som vid allvarligare händelser utreder ärendet. 

Händelser som faller under Lex Maria anmäls till 

Socialstyrelsen. Under 2010 anmäldes två ärenden, 

ett färre än året innan. 

Lex Sarah är en bestämmelse, som innebär att 

den som arbetar med att ge service och omvårdnad 

till äldre och funktionshindrade, är skyldig att anmäla 

övergrepp och brister i omsorgen. Under 2010 

var anmälningarna 35 stycken, vilket är 15 fler än 

under 2009. Mer än hälften av anmälningarna kategoriseras 

som ”försummelse”. 

Arbetsgivarperspektiv 

Alla som arbetar i koncernen Karlstads kommun 

gör det på uppdrag av medborgarna. Vår uppgift är 

att ge medborgarna bästa tänkbara tjänster och 

service. Medborgarnas bedömning av kommunen 

avgörs i mötet mellan medborgaren och den anställde. 

Därför är varje medarbetares insats av stor 

betydelse för medborgarnas syn på kommunen. 

Karlstads kommun vill vara en arbetsgivare som 

sätter verksamhetens resultat, kvalitet och förnyelse 

i fokus. 

Kommunens anställda i förvaltningar och bolag ska 

samtidigt uppleva goda allmänna anställningsvillkor 

och utvecklingsmöjligheter samt ha en arbetsmiljö 

och en arbetsorganisation som ger förutsättningar 

för det dagliga arbetet. 

Centralt för arbetsgivarpolitiken är att utveckla 

strategier för att attrahera, rekrytera, behålla och 

utveckla personal. 

Ledar- och medarbetarundersökning 

Hösten 2010 genomfördes den tredje ledar- och 

medarbetarundersökningen (LMU) där all personal 

i samtliga nämnder och bolag deltog. LMU är ett 

utvecklingsinstrument med vars hjälp man kan 

identifiera förbättringsområden. Arbetsgrupperna 

inom förvaltningar och bolag ska utifrån undersökningsresultatet 

ta fram handlingsplaner för förbättringar. 

Undersökningens resultat kan sammanfattas 

i följande punkter: 

• Svarsfrekvensen uppgick till 92 procent vilket är 

ett mycket bra resultat. 

• Medarbetarindex ligger på 67 vilket kan jämföras 

med genomsnittet 62 i andra företag och organisationer 

i landet. 

• 92 procent tycker att de har ett meningsfullt 

arbete. 

• 92 procent är starkt engagerade i sitt arbete. 

• 81 procent känner sig nöjda med vad de uträttar 

på arbetet. 

• 73 procent diskuterar i sin arbetsgrupp vad de 

kan lära sig efter klagomål. 

• 71 procent är stolta över att jobba inom sin förvaltning 

eller sitt bolag. 

29


Förbättringsområden finns främst inom följande 

områden: 

• Följa upp mål 

• Ta lärdom av andra verksamheter utanför kommunen 

• Utvecklingssamtalen 

• Möjligheterna för medarbetarna att utvecklas i 

sitt arbete 

Några viktigare händelser 

Upphandling av ny företagshälsovård har genomförts. 

Ansökan och urval inför ett nytt internt ledarförsörjningsprogram 

genomfördes. 

Nya riktlinjer för pensioner har antagits av kommunfullmäktige. 

Personalstatistik kortfattat 

Antal anställda 

I november 2010 hade Karlstads kommun 6 535 

anställda med månadslön, en ökning med 42 personer 

jämfört med samma tid förra året. Av dessa 

var 91 procent tillsvidareanställda och 9 procent 

anställda på viss tid. 

77 procent av kommunens anställda arbetar inom 

någon av de tre stora förvaltningarna; barn- och ungdomsförvaltningen, 

vård- och omsorgsförvaltningen 

och Karlstads-Hammarö gymnasieförvaltning, d v 

s inom någon av verksamheterna barnomsorg, skola 

och omsorg om äldre och funktionshindrade. 

Timanställd personal har under året arbetat timmar 

motsvarande 642 heltidstjänster. Flest timmar 

utfördes inom vård- och omsorgsförvaltningen. 

Månadsavlönade; tillsvidare- och visstidsanställda 

2008 2009 2010 

Antal anställda 6 590 6 493 6 535 

Andel tillsvidareanställda 86% 88% 91% 

Andel heltidsanställda 80% 83% 89% 

Andel kvinnor 76% 76% 77% 

Medelålder kvinnor 45,9 år 45,8 år 46,1 år 

Medelålder män 46,9 år 46,7 år 47,2 år 

timmar som föregående år. Det totala antalet övertids- 

och fyllnadstimmar motsvarar 61 årsarbetare. 

Flest kvinnor 

Av de anställda var 5 006 kvinnor och 1 529 män, 

vilket ger fördelningen 77 procent kvinnor och 23 

procent män. Andelen män hade minskat med en 

procentenhet sedan föregående år. 

Inom samtliga förvaltningar utom teknik- och 

fastighetsförvaltningen var kvinnorna i majoritet. 

Ökad sysselsättningsgrad 

Den genomsnittliga sysselsättningsgraden var 96 

procent, en ökning med en procent, och 89 procent 

av de anställda hade en heltidsanställning. 

Åldersstruktur 

Medelåldern bland de anställda hade ökat något och 

var 46,4 år. Fördelat på kön var medelåldern 46,1 år 

för kvinnorna och 47,2 år för männen. 

900 personer d v s 14 procent av de anställda var 

60 år eller äldre och kommer alltså inom en femårsperiod 

att fylla 65 år. 

Sjukfrånvaron minskar 

Den faktiska arbetstiden uppgick under 2010 till 

80 procent av avtalad arbetstid och 20 procent 

bestod av frånvaro av något slag. 

Sjukfrånvaron fortsatte att minska och uppgick 

till 3,8 procent av avtalad arbetstid, en minskning 

med 0,4 procentenheter jämfört med 2009. Det är 

de långa sjukskrivningarna, sjukfrånvaro som varar 

längre tid än 90 dagar, som minskar. 

Obligatorisk redovisning av sjukfrånvaro 

Sedan 2003 ställer lagen krav på redovisning av 

sjukfrånvaron, men med andra definitioner och 

förutsättningar än dem vi använder internt inom 

kommunen. Denna redovisas därför separat i 

nedanstående tabell. Eftersom månadsavlönade och 

timavlönade är svårjämförbara grupper vad gäller 

sjukfrånvaro, redovisas dessa separat. 

Övertid och fyllnadstid 

Under 2010 utfördes drygt 104 000 övertids- och 

fyllnadstidstimmar, vilket är ungefär lika många 

30


Redovisning av sjukfrånvaro enligt lag, procent 

Månadsavlönade 2008 2009 2010 

Andel sjukfrånvaro av ordinarie arbetstid 5,1 4,5 4,4 

Andel > 60 dagar 69,2 55,9 53,0 

Andel sjukfrånvaro, kvinnor 5,8 4,9 4,9 

Andel sjukfrånvaro, män 3,7 3,2 2,8 

Andel sjukfrånvaro, -29 år 5,0 4,6 5,0 

Andel sjukfrånvaro, 30-49 år 4,6 4,2 4,1 

Andel sjukfrånvaro, 50 - år 6,0 4,8 4,7 

Timavlönade 2008 2009 2010 

Andel sjukfrånvaro av ordinarie arbetstid 1,5 1,6 1,9 

Andel > 60 dagar 24,1 14,8 13,5 

Andel sjukfrånvaro, kvinnor 1,6 1,6 1,9 

Andel sjukfrånvaro, män 1,0 1,7 2,0 

Andel sjukfrånvaro, -29 år 1,6 1,8 2,0 

Andel sjukfrånvaro, 30-49 år 1,4 1,5 1,9 

Andel sjukfrånvaro, 50 - år 1,0 1,4 1,7 

Sammanställning för 

hela kommunkoncernen 

I tabellen nedan visas en sammanställning över lönekostnader 

och antal årsarbetare för hela kommunkoncernen 

där även bolag, stiftelser och kommunalförbund 

ingår. Till skillnad mot redovisningen 

i tidigare avsnitt anges antal årsarbetare genom att 

månadsanställda räknats om till årsarbetare. Timanställda, 

räddningstjänst i beredskap och räddningsvärn 

ingår ej i siffran för antal årsarbetare. 

Personal och löner 

löner och arvoden 

Andel exkl.sociala kostn, (tkr) Antal årsarbetare 

Kommunen/bolag/stiftelse i % 2007 2008 2009 2010 

Kommunen 1 925 740 1 978 343 6 217 6 334 

Karlstads Stadshus AB 100,0 64 76 0 0 

Karlstads Bostads AB 100,0 39 169 41 956 120 119 

Karlstads Energi AB 100,0 60 547 61 337 165 162 

Karlstads Elnät AB 100,0 17 182 18 414 47 48 

Karlstads Parkerings AB 100,0 223 237 0 0 

Mariebergsskogen AB 100,0 6 242 6 437 21 20 

AB Karlstads Studentbostäder 100,0 655 709 1 1 

Karlstad Airport AB 100,0 - 1 214 - 2 

Vindpark Vänern Kraft AB 70,0 65 50 0 0 

Tåsans Kraft AB 60,0 53 56 0 0 

Vänerhamn AB 31,0 15 137 13 933 42 39 

Visit Karlstad AB 49,0 463 1 228 1 3 

Stiftelsen Karlstadshus 60,0 148 161 0 0 

Stiftelsen Karlstads Studentbostäder 100,0 44 40 0 0 

Karlstad-Grums Vattenverksförbund 36,0 36 56 0 0 

Karlstadsregionens Räddningstjänstförbund 66,3 29 785 30 451 55 54 

Summa 2 095 553 2 154 698 6 669 6 782 

Observera att personal och löner anges utifrån ägarandel. 

31


Finansiellt perspektiv 

Karlstads kommun skall ha verksamhet och ekonomi 

i ”gott skick”. Det förutsätter ett långsiktigt 

tänkande. För att säkerställa detta krävs att varje 

generation står för de kostnader de ger upphov till. 

I annat fall kommer morgondagens medborgare att 

få betala inte bara för den verksamhet de själva 

konsumerar utan även för den som tidigare generationer 

konsumerat. 

En annan viktig hörnpelare för att uppnå en 

verksamhet och ekonomi i ”gott skick” är att kommunen 

som ansvarig för förvaltningen av medborgarnas 

skattepengar alltid strävar efter att dessa 

används på effektivast möjligaste sätt. Öppenhet 

och lättillgänglighet skall känneteckna kommunens 

rapportering. 

Kommunen har två ekonomiska mål: 

Resultatmål: resultatet ska över en femårsperiod 

uppgå till minst 2 % av kommunens skatteintäkter 

och generella statsbidrag (och utjämning). 

Finansieringsmål: Kommunens totala nettolåneskuld 

inklusive kommunens totala pensionsåtagande 

skall inte öka. 

2006 2007 2008 2009 2010 

Resultatmål (2%) 62 65 69 70 74 

Resultat 148 136 104 100 196 

Finansieringsmål 

Nettoskuld ökning 96 40 213 

Nettoskuld minskning -26 -66 

Resultatmålet har uppnåtts med bred marginal under 

vart och ett av åren. Sammantaget för perioden 

är resultatet 344 mnkr högre än målet. 

Trots det goda resultatet har nettoskulden ökat 

kraftigt under 2010. Här måste dock vägas in att 

kommunfullmäktige har godkänt en ökad nettoskuld 

med 177 mnkr. Över perioden har finansieringsmålet 

uppnåtts två av åren, men sammantaget 

för perioden har nettoskulden ökat med 256 mnkr, 

varav den avgiftsfinansierade VA-verksamheten svarar 

för 66 mnkr och den avgiftsfinansierade verksamheten 

svarar för 190 mnkr. Här har justering skett 

dels för ändrad beräkningsmetod för pensionsskulden 

(ansvarsförbindelsen) dels för investeringar där 

kapitalkostnaden betalas av andra än kommunen. 

En fördjupad målavstämning redovisas i den 

finansiella analysen, tillsammans med ett antal 

finansiella nyckeltal. 

32


Koncernens och kommunens ekonomiska 

utfall och ställning i korthet 

I koncernen Karlstads kommun ingår förutom 

kommunen även de helägda bolagen inom Stadshuskoncernen 

samt delägda bolag, stiftelser och 

kommunalförbund. Av störst ekonomisk betydelse 

är Karlstads Bostads AB, Karlstads Energi AB, 

Karlstads Elnät AB samt den delägda Stiftelsen 

Karlstadshus. 

• Koncernen visar återigen ett starkt resultat. 

Resultatet uppgår till 307,2 mnkr jämfört med 

237,0 mnkr år 2009. I resultatet ingår en engångseffekt 

på +58,0 mnkr som en följd av övertagandet 

av Karlstads flygplats. 

• Ett nytt helägt bolag Karlstad Airport AB har 

bildats för ägandet och driften av Karlstads flygplats. 

• Årets nettoinvesteringar uppgår till rekordhöga 

781,9 mnkr (715,8 mnkr år 2009). 

• Soliditeten uppgår nu till 44,9 % (44,1 % år 

2009). 

mnkr Koncernen Kommunen 

Verksamhetens nettokostnader - 3 329,9 - 3 539,6 

Skatteintäkter och utjämning 3 695,0 3 695,0 

Finansnetto - 86,6 5,4 

Extraordinära intäkter 58,0 58,0 

Skattekostnad - 29,3 

Årets resultat 307,2 218,8 

- justerat resultat mot balanskrav 206,7 

- i procent av skatteintäkter och utjämning + 5,6 % 

Investering 781,9 528,2 

Ökad nettolåneskuld 

(efter justering för reavinster och engångsposter) 213,0 

Soliditet 44,9 % 48,8 % 

Soliditet inkl. hela pensionsåtagandet 25,9 % 24,0 % 

Utdebitering 

21:75 kr 

Finansiell analys – fyra aspekter 

I nedanstående avsnitt görs en analys av koncernens 

och kommunens finansiella utveckling och ställning. 

Syftet är att identifiera finansiella problem och därigenom 

klargöra om man har en god ekonomisk hushållning 

eller ej. Analysen bygger på fyra perspektiv 

som är hörnstenar i modellen: resultat, kapacitet, 

risk och kontroll. Varje perspektiv analyseras med 

hjälp av ett antal ekonomiska begrepp och nyckeltal. 

Resultat 

I ett första läge kartläggs årets resultat och dess orsaker. 

Vilken balans har koncernen och kommunen 

haft över sina intäkter och kostnader under året och 

över tiden? Under detta perspektiv analyseras också 

investeringar och dess utveckling. 

Kapacitet 

Det andra perspektivet benämns kapacitet eller 

långsiktig betalningsberedskap. Här redovisas vilken 

finansiell motståndskraft koncernen och kommunen 

har på lång sikt. Ju starkare kapacitet, desto mindre 

känslig är man för kommande lågkonjunkturer. 

Risk 

Under det tredje perspektivet risk analyseras den 

finansiella riskexponeringen. En god ekonomisk 

hushållning skapar möjlighet att möta finansiella 

problem utan att behöva vidta drastiska åtgärder. 

Här diskuteras också borgensåtagande och den samlade 

pensionsskulden. 

Kontroll 

Med det fjärde perspektivet kontroll avses hur 

ekonomiska målsättningar och planer följs. En god 

följsamhet mot budget ger bra förutsättningar för 

att kunna uppnå god ekonomisk hushållning. Risk 

och kontroll hänger samman på så sätt att båda är 

mått på förmågan att hantera problematiska situationer. 

33


Finansiell analys – kommunkoncernen 

RESULTAT 

Årets resultat 

2006 2007 2008 2009 2010 

Årets resultat (mnkr) 291,9 240,2 231,3 237,0 307,2 

% av eget kapital 

vid årets början 9,9 7,4 6,6 6,4 7,8 

Koncernen Karlstads kommun redovisar ett fortsatt 

starkt resultat. Årets resultat uppgår till 307,2 

mnkr. Detta innebär att det egna kapitalet ökar 

med 7,8 %. Ökningen är den näst största under 

de senaste fem åren. I årets resultat ingår dock en 

extraordinär intäkt på 58,0 mnkr som härrör till 

övertagandet av Karlstads flygplats. 

Investeringsvolym 

2006 2007 2008 2009 2010 

Kommunen 419,1 314,4 264,3 325,1 528,2 

Karlstads Energi AB 102,3 124,5 224,7 152,0 107,9 

Karlstads Elnät AB 18,7 31,9 31,2 66,3 25,9 

Karlstads Bostads AB 64,7 52,8 32,3 27,7 84,9 

Vindpark Vänern Kraft AB --- 32,9 14,3 121,2 14,1 

Övriga företag 71,0 38,1 19,6 23,5 20,9 

Årets nettoinvesteringar 

(mnkr) 675,8 594,6 586,4 715,8 781,9 

Investeringsnivån är fortsatt hög. Årets nettoinvesteringar 

uppgick till 781,9 mnkr och är återigen 

den högsta nivån hittills i kommunkoncernen. De 

största investeringarna har även i år skett i kommunen 

528,2 mnkr. Bland bolagen kan nämnas 

Karlstads Energi AB 107,9 mnkr med fortsatt utbyggnad 

av fjärrvärmenätet och Karlstads Bostads 

AB 84,9 mnkr med nybyggnation och underhåll. 

KAPACITET 

Soliditet 

2006 2007 2008 2009 2010 

Soliditet (%) 41,9 43,9 43,3 44,1 44,9 

Soliditet inkl hela 

pensionsåtagandet 22,0 21,0 22,0 23,1 25,9 

Soliditeten som är ett mått på kommunkoncernens 

långsiktiga finansiella handlingsutrymme fortsätter 

att öka. Soliditeten uppgår nu till 44,9 procent. 

Även med hänsyn tagen till det pensionsåtagande på 

1 810,8 mnkr som redovisas utanför balansräkningen 

fortsätter kommunkoncernens soliditet att öka. 

Skuldsättningsgrad 

% 2006 2007 2008 2009 2010 

Total skuldsättningsgrad 58,1 56,1 56,7 55,9 55,1 

- varav avsättningsgrad 4,1 4,9 5,0 5,3 5,3 

-varav kortfristig 

skuldsättningsgrad 12,5 11,0 14,8 17,4 22,7 

- varav långfristig 


Den del av tillgångarna som finansierats med främmande 

kapital brukar benämnas skuldsättningsgrad. 

Av den totala skuldsättningen fortsätter andelen 

avsättningar och kortfristig skuld att öka medan 

andelen långfristig skuld minskar. Orsaken är att 

kommunen har ersatt en del långfristig upplåning 

med upplåning via s.k. kommuncertifikat 

RISK 

Finansiella tillgångar 

(mnkr) 2006 2007 2008 2009 2010 

Aktier mm 28,7 28,8 29,3 29,4 45,4 

Långfristig utlåning 248,0 307,7 439,9 504,3 546,1 

Kortfristig utlåning 0,0 0,0 0,0 69,2 73,8 

Kortfristiga placeringar 28,5 28,9 17,7 24,9 23,0 

Likvida medel 238,1 82,2 357,0 82,3 173,8 

Totalt 543,3 447,6 843,9 710,1 862,1 

Kommunkoncernen har betydande finansiella 

tillgångar. Dessa tillgångar är i form av såväl aktier 

som utlåning. Koncernens finansiella tillgångar låg 

vid årsskiftet på en hög nivå till följd av en successiv 

ökning av utlåningen och en tillfälligt ökad 

likviditet. Bland de långsiktiga förändringarna kan 

34


nämnas förlagslån till Kommuninvest ekonomisk 

förening +16,0 mnkr och utlåning till Värmlandskraft-OKG-Delägarna 

AB (kommunens skyldighet 

som delägare) +21,1 mnkr. 

Finansiella skulder 

(mnkr) 2006 2007 2008 2009 2010 

Långfristiga lån 3225,9 3195,5 3168,9 2975,0 2579,6 

Kortfristiga lån 0,0 0,0 0,0 328,0 1003,0 

Totalt 3225,9 3195,5 3168,9 3303,0 3582,6 

Kommunkoncernens låneskuld fortsatte att öka 

under året. Kortfristiga lån utgörs i allt väsentligt 

av kommunens upplåning via kommuncertifikat 

670 mnkr och Karlstads Stadshus AB:s särskilda 

kortfristiga lån på 320 mnkr från Kommuninvest i 

Sverige AB. 

Pensionsåtagande 

2006 2007 2008 2009 2010 

Avsättning till pensioner 122,0 162,5 177,4 197,3 209,1 

Pensionsförpliktelser 

äldre än 1998 1543,0 1823,8 1835,8 1889,9 1810,8 

Totalt 1665,0 1986,3 2013,2 2087,2 2019,9 

Kommunkoncernens pensionsskuld redovisas enligt 

den så kallade blandmodellen, vilket i praktiken innebär 

att större delen tas upp som en ansvarsförbindelse 

utanför balansräkningen. Denna del av pensionsskulden 

är dock lika viktig att beakta ur risksynpunkt. 

Pensionsåtagandet har minskat något under året med 

67,3 mnkr. Fr.o.m. år 2007 är pensionsskuldsberäkningen 

gjord enligt en ny modell vilket innebär en 

högre värdering jämfört med åren innan. 

Bolagen i siffror 

I nedanstående tabell har vissa nyckeltal ställts upp 

specificerat per företag i kommunkoncernen. I de 

delägda företagen har endast kommunens andel 

tagits upp. Siffrorna avseende balansomslutning, 

soliditet och omsättning har tagits från de ingående 

företagens redovisningar innan de interna elimineringarna 

genomförts. Beloppen för Karlstads Stadshus 

AB avser enbart moderbolaget och inkluderar 

alltså inte dotterbolagen. 

I tabellen redovisas resultaten före bokslutsdispositioner 

och skatt. Soliditeten är beräknad på det 

justerade egna kapitalet, dvs. inklusive 73,7 % av 

de obeskattade reserverna. 

För närmare analys av räkenskaperna hänvisas 

till kommunens respektive bolagens årsredovisningar. 

Preliminära uppgifter har lämnats av Tåsans 

Kraftaktiebolag och Karlstad-Grums vattenverksförbund, 

medan övriga bolag och stiftelser har 

lämnat uppgifter som är granskade. 

Kommunen/bolag/stiftelse Andel Balans- Soliditet Omsättn. Resultat 

i % omslutning % mnkr efter fin.poster 

mnkr 

mnkr 

Karlstads kommun 7 307,7 48,8 5 222,1 218,8 

Koncernen Karlstads Stadshus AB 100,0 

Karlstads Stadshus AB , moderbolag 100,0 509,7 33,2 0 -10,9 

Karlstads Bostads AB 100,0 2 139,8 18,7 417,5 23,2 

Karlstads Energi AB 100,0 1 474,4 38,2 1 128,2 69,6 

Karlstads Elnät AB 100,0 390,9 57,7 155,2 29,8 

Karlstads Parkerings AB 100,0 11,7 28,1 12,0 4,5 

Mariebergsskogen AB 100,0 22,4 4,0 6,8 -17,3 

AB Karlstads Studentbostäder 100,0 149,2 10,5 52,9 1,8 

Karlstad Airport AB 100,0 63,7 89,2 1,7 -1,3 

Vindpark Vänern Kraft AB 70,0 183,8 3,3 19,2 5,7 

Övriga bolag och stiftelser m.m. 

Tåsans Kraft AB 60,0 48,6 7,9 12,8 0,0 

Vänerhamn AB 31,0 37,4 67,3 49,2 2,5 

Visit Karlstad AB 49,0 6,5 72,4 3,3 -0,2 

Stiftelsen Karlstadshus 60,0 507,2 11,9 95,7 0,0 

Stiftelsen Karlstads Studentbostäder 100,0 11,7 76,1 1,2 0,1 

Karlstad-Grums vattenverksförbund 36,0 1,8 23,9 1,1 0,0 

Karlstadsregionens Räddningstjänstfärbund 66,3 43,7 23,6 65,8 1,8 

Not: Observera att beloppen anges utifrån ägarandel. 

35


Finansiell analys kommunen 

RESULTAT 


2006 2007 2008 2009 2010 

Årets resultat (mnkr) 164,5 151,1 122,5 138,6 218,8 

% av skatteintäkt, 

bidrag, utjämning 5,3 4,6 3,6 4,0 5,9 

% av eget kapital 

vid årets början 5,9 5,2 4,0 4,3 6,5 

Kommunen redovisar ett positivt resultat, för 

fjortonde året i rad. Resultatet är betydligt högre 

än föregående år. Resultatet motsvarar 5,9 % av 

skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning. 

Årets resultat innebär att det egna kapitalet ökade 

med 6,5 %. Detta kan ställas mot att konsumentprisindex 

ökade i genomsnitt med 1,3 % under 

året. Kommunen har därigenom klarat att inflationsskydda 

det egna kapitalet. 

Resultatet i årsredovisningen kan dock i hög 

grad påverkas av jämförelsestörande poster och 

reavinster. En mer rättvisande bild av årets resultat 

visas om justering sker för sådana poster: 

Resultatanalys och avstämning av balanskravet 

2006 2007 2008 2009 2010 

Årets resultat 164,5 151,1 122,5 138,6 218,8 

- avgår realisationsvinster 

- 16,1 - 15,6 - 18,4 - 38,9 - 12,1 

Avstämning mot 

balanskravet 148,4 135,5 104,1 99,7 206,7 

Justering jämförelsestörande poster 

- elproduktionen - 9,0 - 55,5 

- övriga jämförelsestörande 

poster 8,0 - 3,5 - 20,0 0,0 - 58,0 

Underliggande resultat 156,4 132,0 104,1 90,7 93,2 

Vid avstämning av det lagstadgade balanskravet 

ska resultatet reduceras med de realisationsvinster 

som uppstått under året. Däremot ingår intäkter 

från exploateringsverksamheten och olika former av 

engångsposter. Resultatnivån är betydligt högre än 

förra året och balanskravet uppnås med god marginal. 

Karlstads kommun har uppfyllt balanskravet 

varje år sedan detta infördes år 2000. 

Under året har resultatpåverkan varit relativt 

hög jämfört med föregående år. Resultatet 2010 har 

justerats med en jämförelsestörande engångspost på 

58 mnkr, en extraordinär intäkt som avser ersättning 

till kommunen i samband med övertagandet 

av flygplatsen. Elproduktionens resultatpåverkan 

2010 är 55,5 mnkr. 

Reavinsterna var betydligt lägre 2010 än 2009 

då de låg på en ovanligt hög nivå. Däremot innehöll 

resultatet 2009 ingen justering för jämförelsestörande 

poster. Resultatet 2008 innefattade utdelning 

från Stadshus AB med 20 mnkr. Som framgår av 

tabellen ovan har den underliggande resultatnivån 

legat på en hög och jämnare nivå än den som redovisas 

i resultaträkningen. 

Utveckling av skatteintäkter och nettokostnader 

2006 2007 2008 2009 2010 

Skatteintäkt, bidrag, 

utjämning, ökning (mnkr) 186 169 174 69 188 

Procentuell ökning 6,4 5,5 5,3 2,0 5,4 

Nettokostnad ökning (mnkr) 181 178 206 33 172 

Procentuell ökning 6,5 6,0 6,6 1,0 5,1 

En förutsättning för en långsiktigt hållbar ekonomi 

är att nettokostnaderna inte ökar snabbare än de 

intäkter vi får genom skatter, generella statsbidrag 

och utjämningssystemet. Mellan åren 2006-2008 

har nettokostnaderna ökat mer än skatteintäkterna. 

Under de båda senaste åren har dock förhållandena 

varit omvända. Nettokostnaden har ökat i långsammare 

takt än skatteintäkterna. Utvecklingen 

av både skatteintäkter och nettokostnader har 

varit betydligt högre 2010 i jämförelse med 2009 

då utvecklingen var lägst under femårsperioden. 

Lågkonjunkturen medförde en långsam ökning 

av skatteintäkterna under 2009. Nämnderna tog 

36


ansvar och begränsade sina kostnader kraftigt, 

vilket gav överskott som delvis har använts under 

2010. I övrigt förklaras nettokostnadsökningen av 

engångsanslag i form av konjunkturstöd 2010 samt 

av ökade kostnader för vinterväghållning och lägre 

reavinster. För skatteintäkter, bidrag och utjämning 

svarar det tillfälliga konjunkturstödet för mer än en 

tredjedel av ökningen under 2010. 

Nettokostnadsandel 

Olika kostnaders andel av skatteintäkter och utjämning (%) 

2006 2007 2008 2009 2010 

Verksamheten 89,5 91,0 92,0 90,9 90,7 

Avskrivningar 5,8 4,8 5,0 5,1 5,1 

Nettokostnad före 

finansnetto 95,3 95,8 97,0 96,0 95,8 

Finansnetto -0,6 -0,4 -0,6 0,0 -0,1 

Extraordinära poster -1,6 

Nettokostnad totalt 94,7 95,4 96,4 96,0 94,1 

Grundläggande för en god ekonomi är att det finns 

en balans mellan löpande intäkter och kostnader. 

Ett sätt att belysa detta förhållande är att analysera 

hur stor andel de löpande verksamhetskostnaderna 

tar i anspråk av skatteintäkter och bidrag. 

Tabellen ovan har kopplingar till föregående tabellerna. 

Den andel av skatteintäkterna som inte tas 

i anspråk av driftkostnader, alltså 5,9 %, utgör årets 

resultat. Verksamhetens kostnader (exkl. avskrivningar) 

har ökat mellan åren 2006-2008, medan 

motsvarande kostnad minskat något 2009 och 2010. 

Nettokostnadens andel av dessa intäkter har minskat 

2010 eftersom verksamhetens nettokostnad då har 

ökat mindre än skatteintäkter och bidrag. 

Investeringsvolym 

2006 2007 2008 2009 2010 

Investering exkl. 

exploatering 391,4 292,3 241,3 301,3 513,9 

Exploateringsområden 27,7 22,0 23,0 23,8 14,3 

Årets bruttoinvesteringar 

(mnkr) 419,1 314,3 264,3 325,0 528,2 


+ avskrivningar (mnkr) 344,3 309,1 294,2 319,0 409,0 

- i förhållande till årets nettoinvesteringar 

(%) 82 98 112 96 78 

Årets bruttoinvesteringar uppgick till 528,2 mnkr, 

vilket är en betydligt högre investeringsnivå än 

tidigare. De största investeringarna har gjorts inom 

teknik- och fastighetsnämndens skattefinansierade 

verksamhet (422 mnkr). Inom exploateringsområden 

har 14,3 mnkr investerats. En utförligare 

beskrivning av investeringarna redovisas i avsnittet 

Investeringsredovisning. 

Avskrivningsmedlen bidrar tillsammans med 

årets resultat till att skapa ett utrymme för investeringar. 

Relationen mellan denna summa och de 

faktiska nettoinvesteringarna ger en indikation på 

om investeringsvolymen leder till påfrestningar på 

skuldsättningen eller likviditeten. Som framgår av 

tabellen ligger investeringarna 2010 på en betydligt 

högre nivå än det utrymme som skapats från 

årets verksamhet. 2008 är enda året under femårsperioden 

då nettoinvesteringarna låg på en lägre 

nivå än det utrymme som skapats från verksamheten. 

Här ska dock påpekas att måttet inte är det 

samma som det som gäller i kommunens ekonomiska 

mål, där även pensionsåtagande beaktas och 

reavinster samt engångsposter avräknas. 

KAPACITET 

Soliditet 

2006 2007 2008 2009 2010 

Soliditet (%) 52,5 51,7 50,0 48,9 48,8 

Soliditet inkl hela 

pensionsåtagandet 24,9 21,1 21,4 21,3 24,0 

Soliditeten är ett mått på kommunens långsiktiga 

finansiella handlingsutrymme och visar hur stor del 

av kommunens tillgångar som finansierats av egna 

medel. Med utgångspunkt från balansräkningen 

uppgår soliditeten till 48,8 % och har därmed 

försämrats marginellt jämfört med föregående år. 

Soliditeten har sjunkit till följd av ett ökat behov av 

att finansiera ökad utlåning och investeringar delvis 

med lånade medel. 

För att få ett mer relevant mått på soliditeten 

måste hänsyn tas till det pensionsåtagande som redovisas 

utanför balansräkningen som en ansvarsförbindelse. 

Skulle detta åtagande, som vid årsskiftet 

uppgick till 1 810,4 mnkr, läggas in i balansräkningen 

blir kommunens soliditet 24,0 %, vilket är 

en förbättring jämfört med föregående år eftersom 

det totala pensionsåtagandet har minskat. 

37


Skuldsättningsgrad 

% 2006 2007 2008 2009 2010 

Total skuldsättningsgrad 47,5 48,3 50,0 51,1 51,2 

- varav avsättningsgrad 2,2 2,7 2,8 2,8 2,8 

- varav kortfristig 


- varav långfristig 


Den del av tillgångarna som finansierats med främmande 

kapital brukar benämnas skuldsättningsgrad. 

Kommunens totala skuldsättningsgrad har 

ökat något under året, till följd av ett behov av att 

finansiera ökad utlåning och investeringar. Av den 

totala skuldsättningen har andelen kortfristig skuld 

ökat och andelen långfristig skuld har minskat. 

RISK 

Finansiella tillgångar 

(mnkr) 2006 2007 2008 2009 2010 

Aktier mm 265,6 265,6 266,3 272,3 346,3 

Långfristig utlåning 1905,7 2290,4 2391,7 2565,5 2519,4 

Kortfristig utlåning 230,8 246,0 

Likvida medel 206,2 51,5 321,1 37,7 128,2 

Totalt 2377,5 2607,5 2979,1 3106,3 3239,9 

Kommunen har stora tillgångar i den kommunala 

bolagskoncernen. Dessa tillgångar är i form av såväl 

aktier som utlåning till bolagen. I bolagskoncernen 

ingår företag med betydande värden inom huvudsakligen 

energi- och bostadssektorn. Kommunens 

finansiella tillgångar fortsätter att öka till följd 

av ökad utlåning. Ökningen avseende aktier och 

andelar avser ett aktieägartillskott till Karlstads 

Stadshus AB samt ett förlagslån till Kommuninvest 

ekonomisk förening. Kortfristig utlåning avser 

fordran på Vindpark Vänern Kraft AB 246 mnkr. 

Finansiella skulder 

(mnkr) 2006 2007 2008 2009 2010 

Långfristiga lån 1591,8 1980,7 2309,6 2258,4 1907,1 

Kortfristiga lån 670,0 

Koncernkonto 232,7 87,4 19,4 121,0 164,5 

Totalt 1824,5 2068,1 2329,0 2379,4 2741,6 

Den totala volymen finansiella skulder har ökat 

jämfört med 2009. En viss omfördelning har skett 

mot mer kortfristiga upplåning i syfte att minska 

upplåningskostnaden. Bland annat har upplåning 

via emissioner av kommuncertifikat återupptagits 

av kommunen. Den utgående volymen uppgick vid 

årets slut till 670 mnkr. 

Pensionsåtagande 

2006 2007 2008 2009 2010 

Avsättning till pensioner 110,3 149,6 163,1 179,8 192,3 

Pensionsförpliktelser 

äldre än 1998 1542,3 1823,4 1835,4 1889,5 1810,4 

Totalt 1652,6 1973,0 1998,5 2069,3 2002,7 

Individuell del 98/99 123,0 0,0 0,0 0,0 0,0 

Totalt (inkl individuell 

del 98/99) 1775,6 1973,0 1998,5 2069,3 2002,7 

Kommunens pensionsskuld redovisas enligt den så 

kallade blandmodellen, vilket i praktiken innebär 

att större delen tas upp som en ansvarsförbindelse 

utanför balansräkningen. Denna del av pensionsskulden 

är dock lika viktig att beakta ur risksynpunkt. 

Pensionsåtagandet har minskat under året 

med 66,5 mnkr. Till följd av det gångna årets låga 

inflationstakt, ränteläge och löneutveckling har de 

årliga utbetalningarna (amorteringen) för första 

gången överstigit skulduppräkningen. 

Fr o m 2007 är pensionsskuldsberäkningen 

gjord enligt en ny modell (RIPS07). 

Borgensåtagande 

(mnkr) 2006 2007 2008 2009 2010 

Karlstads Bostads AB 1180,8 755,9 410,3 275,5 238,0 

Karlstads Stadshus AB 320,0 320,0 320,0 

Övriga kommunala bolag 3,0 2,6 2,5 3,2 1,7 

Stiftelsen Karlstadshus 124,2 28,7 3,1 0,0 0,0 

Värmlandskraft- 

OKG-delägarna 46,3 50,5 151,2 151,2 69,0 

Bostadsrättsföreningar 86,6 86,3 85,9 84,0 83,2 

Småhus 6,0 2,9 2,1 1,6 1,0 

Övriga 4,5 4,4 4,3 4,3 4,2 

Totalt 1451,4 931,3 979,4 839,8 717,1 

Kommunens borgensåtagande har minskat betydligt 

under året med 122,7 mnkr, vilket främst 

förklaras av ett minskat borgensåtagande avseende 

Karlstads Bostads AB. Företaget ersätter successivt 

sin upplåning med kommunal borgen med lån från 

kommunens internbank. Denna utveckling kommer 

att fortsätta även under 2011 då kommunens 

borgensåtagande gentemot bolaget helt kommer 

att upphöra. Kommunens åtagande till följd av 

delägandet i Oskarshamns kärnkraftverk har också 

minskat under året. 

Riskerna bedöms vara störst för åtagandet 

avseende bostadsrättsföreningar. Sannolikheten 

för ytterligare infrianden bedöms dock som låg. 

Totalt sett utgör moderbolaget i den kommunala 

38


bolagskoncernen Karlstads Stadshus AB det största 

åtagandet. Moderbolaget lånade tidigare via kommunens 

internbank, men på grund av förändrad 

lagstiftning sker bolagets finansiering tills vidare 

med kommunal borgen. Ny borgen för stöd till 

bostadsförsörjningen tecknas inte längre. 

KONTROLL 

Budgetavvikelse totalt 

2006 2007 2008 2009 2010 

Budgetavvikelse 

årets resultat + 120 + 125 - 17 + 60 + 80 

- varav verksamhetens 

netto + 63 + 73 + 29 + 97 - 19 

- varav skatteintäkter 

och statsbidrag + 38 + 42 -37 -43 + 29 

- varav finansnetto + 19 + 10 - 8 + 6 + 12 

- varav extraordinära intäkter + 58 

En viktig del för att uppnå god ekonomisk hushållning 

är att det finns en god budgetföljsamhet 

i kommunen. Även för 2010 redovisas sammantaget 

en positiv budgetavvikelse. Fyra av fem år har 

positiva budgetavvikelser, även om enskilda områden 

visat negativa avvikelser. Under 2010 redovisas 

positiva avvikelser för skatteintäkter och statsbidrag 

samt för finansnettot, medan det för verksamhetens 

nettokostnader redovisas en negativ avvikelse. 

Positiva budgetavvikelsen i form av extraordinära 

intäkter avser kommunens ersättning i samband 

med övertagandet av flygplatsen. 

Nämnderna har sammantaget 158 mnkr att 

disponera från tidigare års bokslut. Bedömningen i 

den reviderade budgeten var att nämnderna skulle 

använda 45 mnkr av sina överskott, vilket stämmer 

väl överens med nämndernas avvikelse 44,6 mnkr. 

Det finns dock stora variationer mellan de olika 

nämnderna. Stora underskott redovisas för arbetsmarknads- 

och socialnämnden, barn- och ungdomsnämnden 

samt för teknik- och fastighetsnämndens 

skattefinansierade del. Största överskottet redovisas 

av vård- och omsorgsnämnden. De olika nämndernas 

budgetavvikelser beskrivs i avsnittet ”Driftredovisning”. 

I verksamhetens nettokostnad ingår intäkter för 

elproduktionen där en negativ budgetavvikelse på 

29,5 mnkr redovisas till följd av låg produktion vid 

Oskarshamn. Budgetavvikelsen för verksamhetens 

nettokostnader påverkas positivt av att kommunen 

under året har fått ytterligare sänkta avgifter för 

avtalssjukförsäkringar. För kommunen innebär det 

en positiv budgetavvikelse på 16 mnkr. 

Intäkterna för fastighetsförsäljningen följer 

budget. För exploateringsverksamheten redovisas 

ett budgetöverskott på drygt 4,5 mnkr till följd av 

att fler projekt delavslutats än vad som förväntades 

i budget. 

Beträffande skatteintäkter och statsbidrag förklaras 

den positiva budgetavvikelsen på 29 mnkr 

främst av att prognoserna för 2010 års skatteintäkter 

blev högre än vad som budgeterats. 

Finansnettot har blivit 12,5 mnkr bättre än 

budget. Internbanken har kunnat genomföra en 

kostnadseffektivare skuldförvaltning med hjälp av 

nystartade emissioner av kommuncertifikat. Samtidigt 

är nettolånebehovet lägre än beräknat, dels till 

följd av en högre resultatnivå och dels p g a vissa 

förskjutningar i olika investeringsplaner. 

Kommunen har fått en ersättning på 58 mnkr i 

samband med övertagande av flygplatsen. Beloppet 

förs vidare till bolaget, men det uppstår bokföringsmässigt 

en extraordinär intäkt som innebär en 

positiv budgetavvikelse på 58 mnkr. 

Prognossäkerhet 

2006 2007 2008 2009 2010 

Årets resultat (mnkr) + 165 + 151 + 122 + 139 + 219 

Skillnad mot prognos 

i delårsbokslut + 59 + 46 + 38 + 126 + 40 

Nämndernas nettokostnad 

(mnkr) 3 084 3 197 3 445 3 529 3 657 

Skillnad mot prognos 

i delårsbokslut + 30 + 32 + 14 + 95 + 3 

(plustecken innebär att bokslutet visar en förbättring jämfört med 

prognosen i delårsbokslutet) 

Prognossäkerheten hos nämnderna är viktig för 

kommunens möjligheter att ha kontroll över den 

finansiella utvecklingen. Även om årets resultat 

är 40 mnkr högre än den prognos som gjordes vid 

delårsbokslutet, så ligger avvikelsen på kommuncentrala 

poster och inte hos nämnderna. Största 

avvikelsen avser extraordinära intäkter på 58 mnkr 

avseende flygplatsen vilka genererat motsvarande 

resultatförbättring. I övrigt har skatteintäkterna 

ökat något långsammare än väntat till följd av lägre 

löneökningstakt med ett 17 mnkr lägre utfall än 

delårsprognosen. Även sänkta arbetsgivaravgifter 

innebär en förbättring med 12 mnkr jämfört med 

delårsprognosen, medan utfall för pensioner blev 

närmare 10 mnkr sämre. I övriga delar av resultaträkningen 

finns endast mindre avvikelser mot 

tidigare prognos. 

39


Utfallet för nämndernas verksamhet sammantaget 

stämmer väl överens med den prognos som 

gjordes i samband med delårsbokslutet, däremot 

förekommer avvikelser för enskilda nämnder. Bättre 

utfall än prognosen redovisas för stadsbyggnadsnämnden 

(7,7 mnkr), kultur- och fritidsnämnden 

(3,1 mnkr) samt vård- och omsorgsnämnden (2,4 

mnkr). Sämre utfall än prognosen uppvisar kommunstyrelsen 

(-3,8 mnkr), barn- och ungdomsnämnden 

(-3,8 mnkr) samt arbetsmarknads- och 

socialnämnden (-8,5 mnkr). 

Känslighetsanalys 

En kommun påverkas av händelser som på kort sikt 

kan vara svåra att påverka. Ett sätt att göra detta 

tydligt är att upprätta en känslighetsanalys för att 

visa hur ett antal faktorer påverkar kommunens 

ekonomi. För att möta sådana förändringar är det 

viktigt att upprätthålla en finansiell beredskap på 

såväl kort som lång sikt. Som jämförelse anges även 

effekten av en förändrad utdebitering med 10 öre. 

Kommunens personalkostnader uppgår till drygt 

2,9 miljarder kronor och därigenom får utfallet av 

lönerörelsen stor betydelse. Av tabellen framgår att 

en löneökning med 1 % motsvarar 29 mnkr. Av stor 

betydelse är även förändringar i skatteunderlagets 

utveckling och förändringar av statsbidragen, vilket 

framgår av tabellen ”Budgetavvikelse totalt” (2006- 

2010). 

Händelse 

(mnkr) 

Löneökning med 1 % 29 

Prisökning 1 % på varor och tjänster 16 

Socialbidragsförändring 10 % 9 

Ränteförändring 1 % (nettoeffekt) 0 

Händelse 

(mnkr) 

Inkomstutjämning 1 % 6 

Kostnadsutjämning 1 % 2 

Skattekraftsutveckling 0,1 % 3,7 

Förändrad utdebitering 10 öre 14 

Avstämning av ekonomiska mål 

Resultatmål 

2006 2007 2008 2009 2010 

Skatter och generella 

statsbidrag 3 096 3 265 3 438 3 507 3 695 

Resultatmål (2 %) 62 65 69 70 74 

Resultat (justerat 

enligt nedan) 148 136 104 100 196 

Jämförelse med 

resultatmålet +86 +71 +35 +30 + 122 

Årets resultat avser resultat justerat för realisationsvinster 

och elproduktion. 

Kommunens ekonomiska mål avser utfallet i 

årsredovisningen, i likhet med vad som gäller för 

balanskravet. Målen ska stämmas av över en femårsperiod. 

Härigenom finns det möjlighet att balansera 

ett sämre utfall under en lågkonjunktur med 

bättre resultat under år med en starkare utveckling 

av skatteunderlaget. Resultatmålet som gäller från 

2005 innebär att resultatet ska uppgå till 2 % av 

kommunens totala skatteintäkter och generella 

statsbidrag. Avstämningen avser resultatet efter 

avstämning av balanskravet, d v s realisationsvinster 

får inte tillgodoräknas. En ytterligare begränsning 

finns genom att högst 45 mnkr får tillgodoräknas 

av elproduktionens intäkter. Som framgår av tabellen 

ovan har målet uppnåtts under hela perioden. 

Resultatet för 2010 ligger 122 mnkr över resultatmålet. 

Även för perioden som helhet ligger 

resultatet högre än resultatmålet, med 344 mnkr 

marginal. 

Finansieringsmål 

Finansieringsmålet som gäller från 2005 är formulerat 

på följande sätt: ”Kommunens totala nettolåneskuld 

inklusive kommunens totala pensionsåtagande 

skall inte öka.” Detta innebär att kommunens 

investeringar ska finansieras med egna pengar 

och att även den del av pensionsskulden som ligger 

utanför balansräkningen ska inräknas i den totala 

skuldsättningen. 

För att kunna analysera hur kommunens nettoskuldsättning 

förändrats måste hänsyn tas till 

förändringar på både tillgångs- och skuldsidan. På 

tillgångssidan finns framför allt fordringarna på de 

kommunägda bolagen genom den utlåning som går 

via kommunen. 

Avstämning för den senaste femårsperioden redovisas 

i nedanstående tabell. 

40


Förändring av nettoskulden (belopp i mnkr) 

2006 2007 2008 2009 2010 

Tillgångar 

Kassan 101 -155 270 -283 90 

Utlåning 133 385 101 405 - 46 

Summa tillgångsförändring 234 230 371 121 44 

Skulder 

Låneskuld 294 244 261 50 - 308 

Kommuncertifikat 670 

Individuell del år 98/99 2 -123 0 0 0 

Avsättningar pensioner mm 4 40 14 17 13 

Pensioner äldre än 1998 125 281 12 54 - 79 

Summa skuldförändring 425 442 287 122 296 

Nettoskuldförändring 191 212 -84 1 252 

Justering 

reavinster 16 15 18 39 12 

övrigt -111 -253 0 0 -51 

Justerad nettoskuldförändring 

96 -26 -66 40 213 

Negativt belopp innebär minskad nettoskuld. 

Positivt belopp innebär ökad nettoskuld. 

Kommunfullmäktige godkände en avvikelse från 

de ekonomiska målen i samband med beslutet om 

budget för 2010-2012. Som finansieringsmål under 

2010 gäller att nettoskuldökningen begränsas till 

177 mnkr, efter justering för vissa investeringar där 

kapitalkostnaden betalas av utomstående. 

Finansieringsmålet har trots detta inte uppnåtts 

fullt ut under 2010. Finansieringsmålet har heller 

inte uppnåtts sett över hela femårsperioden. 

Totalt över den aktuella femårsperioden har nettoskulden 

ökat med 571 mnkr. Vid avstämning av 

målet bör dock en justering ske för dels reavinster, 

dels för övriga poster som på ett missvisande sätt 

påverkar nettolåneskulden. Åren 2006 och 2007 

har justering skett för den förändrade beräkningen 

av pensionsskulden. År 2010 har justering skett 

för investeringar där kapitalkostnaden betalas av 

Region Värmland och Vänerhamn. 

Med hänsyn tagen till dessa justeringar begränsas 

nettoskuldsökningen till 256 mnkr under femårsperioden. 

Även den justerade nettoskuldsförändringen 

varierar kraftigt mellan åren, vilket framgår 

av tabellen. Detta förklaras delvis av att resultatnivåerna 

skiljt mellan åren men framför allt av att 

investeringsvolymen varierat kraftigt. 

Mot bakgrund av att kommunfullmäktige 

godkände en nettoskuldökning på 177 mnkr för år 

2010 får avvikelsen betraktas som relativt liten sett 

över femårsperioden. 

Uppdelning mellan avgiftsfinansierad och 

skattefinansierad verksamhet 

Enligt beslut i kommunfullmäktige i samband med 

budget 2009-2011 ska en uppdelning ske mellan 

avgiftsfinansierad och skattefinansierad verksamhet 

vid avstämning av finansieringsmålet. Om vi gör en 

motsvarande uppdelning för den senaste femårsperioden 

blir resultatet att låneskulden för avgiftsfinansierad 

verksamhet har ökat med 66 mnkr och att 

ökningen för den skattefinansierade verksamheten 

därmed uppgår till 190 mnkr (justerat för reavinster 

och engångsposter). 

Sammanfattande analys 

Den finansiella analysen kan sammanfattas med att 

kommunen har en ordnad och stabil ekonomi och 

att det finns förutsättningar att nå upp till vad som 

kan benämnas som God ekonomisk hushållning. 

Bedömningen grundas bland annat på följande 

punkter: 

• Kommunen har visat ett stabilt positivt resultat 

under en lång följd av år. Resultatet har varit positivt 

även när realisationsvinster frånräknas och 

Karlstad har därmed klarat balanskravet samtliga 

år sedan dess tillkomst. 

• Även det underliggande resultatet, justerat för 

reavinster och engångsposter, visar en stabil nivå. 

• Prognossäkerheten för nämndernas verksamhet 

är god. Det finns dock vissa variationer mellan de 

olika nämnderna. 

• Soliditeten är god, även med hänsyn till den del 

av pensionsåtagandet som ligger utanför balansräkningen. 

• De kommunala bolagen har en stabil ekonomi 

och visar goda resultat. 

• Kommunens borgensåtaganden har minskat under 

femårsperioden och innebär ingen anledning 

till oro. Av det totala åtagandet avser merparten 

borgen för Karlstads Stadshus AB. Moderbolaget 

lånade tidigare via kommunens internbank, men 

pga förändrad lagstiftning sker bolagets finansiering 

tillsvidare med kommunal borgen. Riskerna 

bedöms vara större för åtagandet avseende bostadsrättsföreningar 

(83 mnkr). Sannolikheten för 

ytterligare infrianden bedöms dock som låg. 

41


Nu finns det även områden som inte är lika 

positiva och som därför är viktiga att arbeta med 

framöver: 

• Kostnaderna för försörjningsstöd och arbetsmarknadsåtgärder 

har ökat kraftigt under året. 

Trots ett förbättrat konjunkturläge väntas en 

fortsatt hög arbetslöshet kommande åren enligt 

konjunkturinstitutets prognos. 

• Årets bruttoinvesteringar uppgick till 528 mnkr, 

vilket är en betydligt högre investeringsnivå 

än tidigare. Även sammantaget för den senaste 

femårsperioden har investeringsnivån legat på en 

högre nivå. Detta är inte långsiktigt hållbart om 

kommunen ska nå upp till finansieringsmålet och 

inte ytterligare öka nettolåneskulden. 

Kommunens ekonomi på sikt 

Efter den djupa lågkonjunkturen har vi under 2010 

fått en rekordartad tillväxt och en ökad sysselsättning. 

SKL:s aktuella skatteunderlagsprognoser visar 

en ökningstakt på runt 4 procentenheter årligen 

från och med 2012. Kommunens intäkter (inkl. 

statsbidrag) utvecklas dock på ett lite annorlunda 

sätt, dels till följd av stora konjunkturstöd under 

2010 och delvis under 2011 men som sedan faller 

bort, dels till följd av effekter i utjämningssystemen. 

Den årliga procentuella ökningen av 

skatteunderlaget och av kommunens intäkter: 

(Procentuell förändring) 2010 2011 2012 2013 2014 

Skatteunderlag 1,8 2,3 4,1 4,1 4,0 

Kommunens intäkter 5,4 2,1 2,7 3,4 3,3 

Den budgeterade resultatnivån sjunker kraftigt 

mellan 2010 och 2011 eftersom nettokostnaden 

ökar betydligt mer än intäkter från skatter och 

utjämningssystem. Detta till följd av relativt stora 

påslag till nämndernas budgetramar. Resultatnivån 

sjönk ytterligare 2012 i budgetbeslutet från december. 

Av den anledningen reducerades det generella 

påslaget i nämndernas ramar från 2 % till 1 % år 

2012 när kommunledningsutskottet behandlade utkastet 

till budgetramar för 2012-2014. Härigenom 

höjs resultatnivån och det skapas ett visst utrymme 

för riktade satsningar under vårens budgetarbete. 

Den budgeterade resultatutvecklingen framgår 

av följande tabell. Resultaten för 2012 och 2013 

visas dels enligt budgetbeslutet i december och dels 

enligt det nya utkastet till budgetramar för 2012- 

2014. Resultatet för 2011 avser den reviderade 

budget som fastställdes i kommunfullmäktige i 

mars 2011. 

Resultatnivå 

(Belopp i mnkr) 2010 2011 2012 2013 

Utfall/Budgetbeslut 219 123 69 154 

Utkast ram 2012-2014 117 152 

- varav elproduktion 56 75 75 75 

Som framgår av tabellen utgörs en stor del av resultatet 

under de båda närmaste åren av intäkter från 

elproduktion. Budgeten ställer samtidigt avsevärda 

rationaliseringskrav på nämnderna, eftersom de inte 

får någon kompensation för pris- och löneökning 

under 2010 och 2011 och att uppräkningen inför 

2012 begränsas till 1 % i de preliminära ramarna. 

Den demografiska utvecklingen ställer fortsatta 

krav på Karlstads-Hammarö gymnasienämnd att 

anpassa verksamhet och lokaler efter det sjunkande 

elevantalet som påverkar verksamhet och budgetramar 

under flera år framåt. 

Förskoleverksamheten inom barn- och ungdomsnämnden 

har en motsatt utveckling med ökande 

antal barn. Utvecklingen är glädjande men ställer 

samtidigt krav på ytterligare avdelningar och investeringar 

i nya förskolor. Samtidigt är kommunens 

investeringsnivå ovanligt hög under de närmaste 

åren. 2011 ligger den förväntade investeringsnivån 

på över 500 mnkr, i likhet med utfallet år 2010. 

Även de preliminära investeringsramarna för de 

närmast följande åren ligger på en ovanligt hög 

nivå, med tanke på att det finns stora behov som 

ännu inte behandlats i budget. 

Tabellen över investeringar visar utfall 2010, 

reviderad budget 2011 och preliminära ramar 

2012-2013 

(Belopp i mnkr) 2010 2011 2012 2013 

Investering 528 504 445 335 

Investeringarna ligger på en sådan nivå att de kräver 

en ökad upplåning, även under 2012 och detta redan 

med den preliminära investeringsramen. De finansiella 

målen kommer därmed inte att kunna uppnås. 

Sammanfattningsvis står vi inför stora utmaningar 

under de närmaste åren med en sjunkande 

resultatnivå och med fortsatt höga investeringsbehov. 

Avgörande blir därför vår förmåga att prioritera 

mellan alla angelägna behov och att återfå stabila 

resultatnivåer mot slutet av nästa budgetperiod, 

2012-2014. 

42


finansiella rapporter 

43


Resultaträkning 

Koncern Koncern Kommun Kommun 

Bokslut Bokslut Bokslut Bokslut 

Belopp i mnkr. not 2009 2010 2009 2010 

Verksamhetens intäkter 1 2 766,0 2 955,7 1 447,3 1 469,2 

Verksamhetens kostnader 2-3 -5 508,8 -5 881,8 -4 634,5 -4 818,5 

Avskrivningar 4 -374,6 -403,8 -180,3 -190,3 

Verksamhetens nettokostnader -3 117,4 -3 329,9 -3 367,5 -3 539,6 

Skatteintäkter 5 3 137,4 3 178,9 3 137,4 3 178,9 

Statsbidrag, utjämning 6 369,2 516,1 369,2 516,1 

Finansiella intäkter 7 30,2 16,6 85,3 69,7 

Finansiella kostnader 8 -150,6 -103,2 -85,8 -64,3 

Resultat före extraordinära poster 268,8 278,5 138,6 160,8 

Extraordinära intäkter - 58,0 - 58,0 

Resultat före skatt 268,8 336,5 138,6 218,8 

Skattekostnader 9 -31,8 -29,3 - - 

Årets resultat 10 237,0 307,2 138,6 218,8 

Kassaflödesanalys 




Den löpande verksamheten 

Resultat efter extraordinära poster 268,8 336,5 138,6 218,8 

Justering för poster som inte ingår i kassaflödet 11 399,3 417,0 197,5 203,7 

Aktuell skatt -6,7 -9,6 - - 

Kassaflöde från den löpande verksamheten 

före förändring av rörelsekapital 661,4 743,9 336,1 422,5 

Kassaflöde från förändringar i rörelsekapitalet 12 95,2 -93,3 55,5 -127,8 

I Kassaflöde från den löpande verksamheten 756,6 650,6 391,6 294,7 

Investeringsverksamheten 

Förvärv av immatriella anläggningstillgångar 13 -3,0 -5,1 -2,8 -4,1 

Förvärv av materiella anläggningstillgångar 13 -712,8 -776,8 -322,3 -524,1 

Försäljning av materiella anläggningstillgångar 12,1 5,6 10,1 4,7 

Förvärv finansiella anläggningstillgångar -0,1 -16,0 -5,8 -74,0 

II Kassaflöde från investeringsverksamheten -703,8 -792,3 -320,8 -597,5 

Finansieringsverksamheten 

Utlåning 

Utlåning/Ökning långfristiga fordringar -64,4 -41,8 -173,8 - 

Utlåning/Minskning långfristiga fordringar 46,1 

Kortfristig utlåning -69,2 -4,6 -230,8 -15,1 

Upplåning 

Amortering av låneskulder -193,9 -395,4 -51,2 -351,2 

Kortfristig upplåning - 675,0 101,5 713,5 

III Kassaflöde från finansieringsverksamheten -327,5 233,2 -354,3 393,3 

Förändring av likvida medel (I+II+III) -274,7 91,5 -283,5 90,5 

Likvida medel vid årets början 357,0 82,3 321,1 37,6 

Likvida medel vid årets slut 82,3 173,8 37,6 128,1 

44


Balansräkning 




Tillgångar 

Anläggningstillgångar 

Immateriella anläggningstillgångar 14 3,1 6,3 2,6 4,9 

Materiella anläggningstillgångar 

- Mark, byggn o tekn anläggn 15 7 300,8 7 669,3 3 144,4 3 470,1 

- Maskiner och inventarier 16 208,0 209,1 140,1 145,2 

- Bostads- o underhållslånepost 14,5 13,7 - - 

Finansiella anläggningatillgångar 

- Aktier, andelar mm 17 29,4 45,4 272,3 346,3 

- Uppskjuten skattefordran 3,2 4,0 - - 

- Andra långfristiga fordringar 18 504,3 546,1 2 565,5 2 519,4 

Summa anläggningstillgångar 8 063,3 8 493,9 6 124,9 6 485,9 

Omsättningstillgångar 

Förråd 67,9 80,6 17,8 31,1 

Kortfristiga fordringar 19 738,4 741,2 663,9 662,5 

Kortfristiga placeringar 24,9 23,0 - - 

Kassa och bank 20 82,3 173,8 37,7 128,2 

Summa omsättningstillgångar 913,5 1 018,6 719,4 821,8 

Summa tillgångar 8 976,8 9 512,5 6 844,3 7 307,7 

Eget kapital, avsättningar och skulder 

Eget kapital 

Eget kapital 21 3 962,8 4 270,0 3 344,4 3 563,3 

- därav årets resultat 237,0 307,2 138,6 218,8 

Summa eget kapital 3 962,8 4 270,0 3 344,4 3 563,3 

Avsättningar 

Avsättningar för pensioner 25 197,3 209,1 179,8 192,3 

Övriga avsättningar 22 276,6 298,0 14,9 15,6 

Summa avsättningar 473,9 507,1 194,7 207,9 

Skulder 

Långfristiga skulder 2 975,0 2 579,6 2 258,4 1 907,1 

Kortfristiga skulder 23 1 565,1 2 155,8 1 046,8 1 629,4 

Summa skulder 4 540,1 4 735,4 3 305,2 3 536,5 

Summa skulder och eget kapital 8 976,8 9 512,5 6 844,3 7 307,7 

Ställda panter och borgensförbindelser 

Borgensförbindelser 24 839,8 717,1 839,8 717,1 

Pensionsförpliktelser 25 1 889,9 1 810,8 1 889,5 1 810,4 

Kraftproduktionsanläggningar 26 

45


NOTHÄNVISNINGAR 

Resultaträkning (belopp i mnkr) 

Not 1 Verksamhetens intäkter 

Koncernen Kommunen 

2009 2010 2009 2010 

Försäljning mm 559,3 513,5 488,6 417,1 

Taxor, avgifter 402,1 445,0 301,7 310,2 

Elverksamhet, fjärrvärme 760,0 927,1 107,7 167,8 

Hyror och arrenden 614,2 623,3 138,0 142,4 

Driftbidrag 430,4 446,8 411,3 431,7 

Summa 2 766,0 2 955,7 1 447,3 1 469,2 

Not 4 Avskrivningar 


2009 2010 2009 2010 

Immateriella tillgångar 1,2 1,8 1,2 1,8 

Byggnad, mark o 

tekn.anläggningar 318,5 344,9 141,2 148,7 

Inventarier 54,1 56,3 37,9 39,8 

Balanslåneposter 0,8 0,8 0,0 0,0 

Summa 374,6 403,8 180,3 190,3 

Not 2 Verksamhetens kostnad 


2009 2010 2009 2010 

Personalkostnader 3 035,2 3 139,6 2 781,2 2 878,0 

Inköp av el o vatten mm 

för distribution 518,4 713,4 97,1 110,5 

Material och tjänster 1 414,8 1 462,8 1 298,5 1 330,5 

Lokalkostnader, 

fastighetsförvaltning 342,2 346,3 259,6 279,8 

Bidrag och transfereringar 198,2 219,7 198,1 219,7 

Summa 5 508,8 5 881,8 4 634,5 4 818,5 

Not 3 Pensionsförpliktelse enl. blandad modell 

Kommunen 

2009 2010 

I verksamhetens kostnader ingår: 

- årets nyintjänade pensionsförmåner 111,0 130,6 

- utbetalning av pensioner 85,1 86,2 

I finansiella kostn ingår 

ränta för pension 11,8 3,8 

Summa 207,9 220,6 

Not 5 Skatteintäkter 


2009 2010 2009 2010 

Preliminära skatteintäkter 3 236,3 3 138,1 3 236,3 3 138,1 

Slutavräkning föregående år 3,0 2,1 3,0 2,1 

Prognos slutavräkning 

innevarande år -101,9 38,7 -101,9 38,7 

Summa 3 137,4 3 178,9 3 137,4 3 178,9 

Utdebiteringen i Karlstads kommun är 21:75 per skattekrona. 

Not 6 Generella statsbidrag och utjämning 


2009 2010 2009 2010 

Inkomstutjämning 535,8 528,0 535,8 528,0 

Regleringsbidrag/avgift -41,2 21,7 -41,2 21,7 

Kostnadsutjämning -222,3 -211,0 -222,3 -211,0 

Utjämningsavgift LSS -23,5 -30,0 -23,5 -30,0 

Kommunal fastighetsavgift 120,4 124,8 120,4 124,8 

Konjunkturstöd 82,6 82,6 

Summa 369,2 516,1 369,2 516,1 

Not 7 Finansiella intäkter 


2009 2010 2009 2010 

Räntor på koncernkonto mm 3,4 3,7 3,9 4,3 

Utlämnade lån koncernbolag 0,5 1,6 57,5 54,8 

Utlämnade lån, övriga 2,3 0,9 2,3 0,9 

Övriga finansiella intäkter 24,0 10,4 21,6 9,7 

Summa 30,2 16,6 85,3 69,7 

46


Not 8 Finansiella kostnader 


2009 2010 2009 2010 

Räntor på långfristiga lån 131,7 89,1 71,3 54,8 

Räntor på koncernkonto, 

kortfrist. lån 7,5 6,3 2,2 2,8 

Ränta finansiell leasing 0,4 0,3 0,4 0,3 

Räntor på pensionsskuld 12,8 4,2 11,8 3,8 

Ränta under byggnadstid -0,3 -1,4 -0,3 -1,4 

Räntebidrag -2,9 -1,7 -0,1 -0,1 

Övriga finansiella kostnader 1,4 6,4 0,5 4,1 

Summa 150,6 103,2 85,8 64,3 

Not 10 Årets resultat 


2009 2010 2009 2010 

Skattefinansierad verksamhet 135,2 217,7 

Avgiftsfinansierad verksamhet (VA) 3,4 1,1 

Summa 237,0 307,2 138,6 218,8 

Avstämning av balanskravet 


avgår realisationsvinster -38,9 -12,1 

Justerat resultat 99,7 206,7 

Not 9 Skatter 

Aktuell skatt 6,7 9,6 

Uppskjuten skatt 1,0 1,7 

Uppskjuten skatt 

obeskattade reserver 24,1 18,0 


2009 2010 2009 2010 

Summa 31,8 29,3 0,0 0,0 

Kassaflödesanalys (belopp i mnkr) 

Not 11 Justering för poster 

som inte ingår i kassaflödet 


2009 2010 2009 2010 

Avskrivningar 374,6 403,8 180,3 190,3 

Ökning av pensionsskuld 19,9 11,8 16,7 12,6 

Övrig justering 4,8 1,4 0,5 0,8 

Summa 399,3 417,0 197,5 203,7 

Not 12 Kassaflöde från förändringar i 

rörelsekapitalet 


2009 2010 2009 2010 

Ökn.(-)Minskn(+) 

av varulager -14,5 -12,7 -9,8 -13,3 


av rörelsefordringar -178,2 1,8 -156,2 16,5 


av kortfrist.placeringar -7,2 1,9 - - 

Ökn.(+)Minskn(-) 

av rörelseskulder 295,1 -84,3 221,5 -131,0 

Summa 95,2 -93,3 55,5 -127,8 

Not 13 Investeringar i immateriella 

och materiella anläggningar 


2009 2010 2009 2010 

Immateriella -3,0 -5,1 -2,8 -4,1 

Kommunen materiella -298,5 -509,8 -298,5 -509,8 

Kommunen invest. 

exploateringsverks. -23,8 -14,2 -23,8 -14,2 

Kommunen 

omklassificering anl tillgång -0,1 -0,1 

Elnät AB -66,3 -25,9 

Energi AB -152,0 -107,9 

KBAB -27,7 -84,9 

Vindpark Vänern AB -121,2 -14,1 

Stiftelsen Karlstadshus -6,1 -5,9 

Övriga företag -17,2 -14,0 

Summa -715,8 -781,9 -325,1 -528,2 

47


Balansräkning (belopp i mnkr) 

Not 14) Immateriella tillgångar 


2009 2010 2009 2010 

Anskaffningsvärde 1.1 2,0 5,0 1,8 4,6 

Investerat under året 3,0 5,1 2,8 4,1 

Ack. avskrivning 1.1 -0,8 -2,0 -0,8 -2,0 

Avskrivet under året -1,2 -1,8 -1,2 -1,8 

Bokfört värde 31/12 3,1 6,3 2,6 4,9 

Not 15) Mark, byggnader och tekniska 

anläggningar 


2009 2010 2009 2010 

Anskaffningsvärde 1.1 10 463,9 11 092,6 4 549,1 4 821,8 


Omklassificerat, avyttrat, 

utrangerat -105,2 -32,3 – – 

Ack. avskrivning 1.1 -3 491,3 -3 791,8 -1 536,3 -1 677,5 


Avskrivning avyttrat, utrangerat 18,0 9,2 – – 

Sålt under året -12,4 -5,5 -10,1 -4,7 

Bokfört värde 31/12 7 300,8 7 669,3 3 144,4 3 470,1 

Not 16) Maskiner o inventarier 


2009 2010 2009 2010 

Anskaffningsvärde 1.1 617,3 666,4 443,8 482,9 


Avyttrat, utrangerat -0,4 -10,2 – -0,2 

Ack. avskrivning 1.1 -405,6 -458,3 -305,1 -342,8 


Avskrivning avyttrat, utrangerat 1,3 10,2 – 0,2 

Sålt under året -0,5 -0,1 – – 

Bokfört värde 31/12 208,0 209,1 140,1 145,2 

Not 18) Långfristiga fordringar 


2009 2010 2009 2010 

Karlstads Energi AB - - 508,0 423,0 

Karlstads Elnät AB - - 50,0 40,0 

AB Karlstads Studentbostäder AB - - 122,0 118,0 

Karlstads Bostads AB - - 1 363,7 1 369,0 

Tåsans Kraft AB 11,8 15,6 29,4 39,0 

Vägverket 216,1 233,6 216,1 233,6 

Värmlandskraft 

OKG-delägarna 262,3 283,3 262,3 283,3 

Bostadsrättsföreningar 14,0 13,5 14,0 13,5 

Övriga långfristiga fordringar 0,1 0,1 - - 

Summa 504,3 546,1 2 565,5 2 519,4 

Not 19) Kortfristiga fordringar 


2009 2010 2009 2010 

Konsumtionsavgifter 140,1 138,0 0,1 12,7 

Övriga kundfordringar 164,8 85,1 164,0 116,4 

Statsbidragsfordringar 16,5 18,9 16,5 18,9 

Övriga interimsfordringar 183,3 248,0 101,9 140,0 

Avräkning kommunala bolag - - 24,9 15,7 

Vindpark Vänern Kraft AB 69,2 73,8 230,8 245,9 

Moms 64,2 1,1 61,6 0,0 

Andra fordringar 100,3 176,3 64,1 112,9 

Summa 738,4 741,2 663,9 662,5 

Not 20) Kassa och bank 


2009 2010 2009 2010 

Koncernkonto Nordea 34,1 126,8 34,1 126,8 

Handkassor 0,5 0,5 0,5 0,5 

Övrigt kassa, bank 47,7 46,5 3,1 0,9 

Summa 82,3 173,8 37,7 128,2 

Not 17) Aktier och andelar 


2009 2010 2009 2010 

Aktier 22,8 22,8 263,2 321,2 

Bostadsrätter 1,5 1,5 1,3 1,3 

Grundfondskapital 0,0 0,0 3,4 3,4 

Andelar 5,1 21,1 4,4 20,4 

Summa 29,4 45,4 272,3 346,3 

De största enskilda aktieposterna i kommunen är Värmlandskraft 

OKG-delägarna 19,0 mnkr samt Karlstads Stadshus AB 291,4 

mnkr 

48


Not 21) Eget kapital 


2009 2010 2009 2010 

Ingående eget kapital 1.1 3 725,8 3 962,8 3 205,8 3 344,5 

Årets resultat 237,0 307,2 138,6 218,8 

Eget kapital 31/12 3 962,8 4 270,0 3 344,4 3 563,3 

Varav: 

Kommunrevisionen 0,3 0,3 

Kommunstyrelsen 22,7 19,8 

Barn- och ungdomsnämnden 42,9 25,1 

Karlstads-Hammarö 

gymnasienämnd 2,2 8,1 

Kultur- och fritidsnämnden 5,8 5,8 

Miljönämnden 3,0 5,4 

Omvärldsnämnden 0,3 0,0 

Stadsbyggnadsnämnden 11,3 10,2 

Teknik- och fastighetsnämnden 9,0 9,0 

Valnämnden 0,6 0,4 

Vård- och omsorgsnämnden 60,4 83,7 

VA-verksamheten -2,2 -1,1 

Övrigt eget kapital 3 188,1 3 396,6 

Summa eget kapital 3 962,8 4 270,0 3 344,4 3 563,3 

Not 24) Borgensförbindelser 


2009 2010 2009 2010 

Karlstads Bostads AB 275,5 238,0 275,5 238,0 

Karlstads Stadshus AB 320,0 320,0 320,0 320,0 

Övriga kommunala bolag 3,2 1,7 3,2 1,7 

Summa inom koncernen 598,7 559,7 598,7 559,7 

Värmlandskraft- 

OKG delägarna 151,2 69,0 151,2 69,0 

Bostadsrättsföreningar 84,0 83,2 84,0 83,2 

Småhus 1,6 1,0 1,6 1,0 

Övriga 4,3 4,2 4,3 4,2 

Summa 839,8 717,1 839,8 717,1 

Not 25) Pensionsförpliktelser 


2009 2010 2009 2010 

Avsättning pensioner 197,3 209,1 179,8 192,3 

Ansvarsförbindelser 

KPA+ kommunalrådspensioner 

1 889,9 1 810,8 1 889,5 1 810,4 

Summa 2 087,2 2 019,9 2 069,3 2 002,7 

Not 22) Övriga avsättningar 


obeskattade reserver 223,7 241,8 


temporära skillnader 32,8 35,2 


2009 2010 2009 2010 

Återställande av deponi 19,7 21,0 14,9 15,6 

Övriga avsättningar 0,4 0,0 

Summa 276,6 298,0 14,9 15,6 

Not 23) Kortfristiga skulder 


2009 2010 2009 2010 

Leverantörsskulder 212,1 237,1 154,4 135,5 

Semesterlöneskuld 174,3 183,9 157,3 167,1 

Upplupna räntor 36,8 17,1 19,3 16,2 

Upplupna löner 

o sociala avgifter 79,1 77,6 70,8 71,9 

Övr. upplupna kostn. 

o förutbet.intäkter 444,9 409,7 284,2 223,3 

Upplupen pensionskostnad 

avg.bestämd 123,6 128,5 121,9 122,6 

Personal- och löneskatt 45,9 46,2 40,9 41,5 

Avräkning kommunala bolag - 5,4 18,6 37,2 

Redovisad moms 20,3 -62,8 10,2 -74.2 

Koncernkonto Bolag - - 120,9 164,5 

Skuld till kreditinstitut 328,0 1 002,9 – 670,0 

Investeringsbidrag – 1,5 – 1,5 

Övriga skulder 100,1 108,7 48,3 52,4 

Summa 1 565,1 2 155,8 1 046,8 1 629,4 

Not 26 Kraftproduktionsanläggningar 

Utbyggnaden av kraftproduktionsanläggningar sker ofta inom 

gemensamägda bolag. Varje ägare ges därvid genom konsortieavtal 

rätt till elkraft i proportion till ägarandel. Samtidigt ikläder sig ägaren 

även en skyldighet att, oavsett kraftproduktion svara för samtliga 

kostnader i bolaget efter samma fördelning. Kommunens indirekta 

ägarandel i OKG, Oskarshamnsverkens Kraftgrupp AB, är 2,13 %. 

Kommunens direkta ägarandel i Tåsans Kraftaktiebolag är 60 %. 

Not 27 Solidarisk borgen 

Karlstads kommun har i november 2010 ingått en solidarisk borgen 

såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s samtliga 

nuvarande och framtida förpliktelser. Samtliga 260 kommuner som 

per 2010-12-31 var medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening 

har ingått likalydande borgensförbindelser. Vid en uppskattning 

av den finansiella effekten av Karlstads kommuns ansvar enligt 

ovan nämnd borgensförbindelse, kan noteras att per 2010-12-31 

uppgick Kommuninvest i Sverige AB:s totala förpliktelse till 

183 455 mnkr och totala tillgångar till 178 833 mnkr. Kommunens 

andel av de totala förpliktelserna uppgick till 2 999 mnkr och andelen 

av de totala tillgångarna uppgick till 2 923 mnkr. 

49


Redovisningsprinciper 

Bokslutet och årsredovisningen är upprättad i 

överensstämmelse med Kommunallagens åttonde 

kapitel, Lagen om kommunal redovisning samt god 

redovisningssed. . Karlstads kommun följer i stort 

de rekommendationer som Rådet för kommunal redovisning 

för kommunsektorns redovisning ger ut. 

Undantagen är delar av rekommendation nr 13.1 

då uppgifter om hyresavtal för lokaler saknas samt 

att operationella avtal med kortare löptid än tre år 

redovisas inte i not. För rekommendationerna nr 

7.1, 10.1 och 17 har inte alla tilläggsupplysningar 

lämnats. 

Åtaganden för personalen m.m. 

Semesterlöneskulden, dvs skulden till personalen 

för sparade semesterdagar och okompenserad övertid 

redovisas som kortfristig skuld. 

Upplupna timlöner och ob-ersättningar för december 

månad 2010 som betalas ut i januari 2011 

har skuldförts. 

Pensionsskulden är den beräknade framtida 

skuld som kommunen har till arbetstagare och pensionstagare. 

Den samlade pensionsskulden finns under 

raderna avsättningar för pensioner, kortfristiga 

skulder och pensionsförpliktelser (ansvarsförbindelser). 

Pensionsskulden är beräknad enligt RIPS 07, 

den rekommenderade modellen från SKL I beloppet 

för ansvarsförbindelsen ingår även hela det beräknade 

åtagandet för visstidspension för politiker enligt 

rekommendation nr 2.1. Den del av åtagandet som 

beräknas bli utbetald är kostnadsförd. Kommunens 

pensionsåtaganden bokförs enligt blandmodellen. 

Kommunen har beslutat att fr.o.m. 2000 årligen 

betala ut hela det årliga intjänandet av pensionen 

för individuell avsättning. Under ansvarsförbindelse 

finns de pensionsförpliktelser som har tjänats in av 

arbetstagare och pensionstagare före 1998. 

I enlighet med rekommendation nr 17 periodiserar 

kommunen den särskilda löneskatten för samtliga 

pensionsförpliktelser. 

Redovisning av skatteintäkter 

Karlstads kommun följer rekommendation nr 4.2 

om redovisning av skatteintäkter, som innebär 

att beräkningen av årets skatteintäkter bygger på 

SKL:s prognos, som publiceras i december, för skatteavräkningen. 

Jämförelsestörande poster 

Jämförelsestörande poster tas upp som not till 

berörda resultatposter i resultaträkningen om den 

enskilda ekonomiska händelsen är av betydelse vid 

en jämförelse. 

Extraordinära poster 

Extraordinära intäkter och kostnader uppgår liksom 

jämförelsestörande poster till väsentliga belopp. För 

extraordinära poster gäller dessutom att de saknar 

klart samband med kommunens verksamhet och 

är av sådan typ att de inte kan förväntas inträffa 

ofta eller regelbundet. Extraordinära intäkter och 

kostnader redovisas direkt i resultaträkningen på 

egna rader. 

Tillgångar i balansräkningen 

Anläggningstillgångar har redovisats till anskaffningsvärdet. 

Som anläggningstillgång räknas en 

tillgång där anskaffningsvärdet uppgår till minst 

50


ett basbelopp exklusive moms och som har en livslängd 

på minst tre år. 

Avskrivningar har gjorts på tillgångarnas anskaffningsvärden 

och är beräknade på den ekonomiska 

livslängden Avskrivning påbörjas samma 

månad som anläggningstillgången tas i bruk. Som 

utgångspunkt för bedömning av nyttjandetider 

använder kommunen SKL:s förslag på maximitider. 

Immateriella tillgångar består av kostnader för 

IT-system, utvecklingskostnader och licenser, och 

där investeringen per systemen uppgår till mer än 

500 tkr. 

Avskrivningstider 

Markanläggningar 

Byggnader 

Förråd, baracker 

Maskiner och inventarier 

Immateriella 

33-50 år 

20-50 år 

10-33 år 

5-33 år 

5 år 

Exploateringstillgångar är bokförda som omsättningstillgång. 

Kommunens finansiella leasingavtal har redovisats 

som anläggningstillgång samt som skuld. Den 

tillämpade avskrivningstiden för dessa tillgångar 

överensstämmer med avtalslängden. 

Skulder o eget kapital i balansräkningen 

Lånekostnader redovisas enligt rekommen-dation 

nr 15 enligt den alternativa metoden vilken innebär 

att lånekostnader som kan hänföras till anskaffningen 

räknas in i tillgångsvärdet. 

”Rullande lån” för investeringsändamål d v s lån 

med kortare löptid men som regelmässigt omsättes 

och ersättes av nya lån, klassificeras som långfristig 

skuld. 

Ränta under byggnadstid påförs investeringsprojekt, 

enligt alternativ metod, som överstiger 

20 mnkr, likaså projekt i intervallet 10-20 mnkr 

om projektet sträcker sig över en längre tid än 12 

månader.” 

Va-redovisning 

Karlstads kommun redovisar separat resultat- och 

balansräkning för VA–verksamheten för 2010. 

Anslutningsavgifter för va redovisas som driftintäkt 

och periodiseras enligt avskrivningstid som överensstämmer 

med nyttjandetiden för kommunens 

VA-anläggningar. 

Sammanställd redovisning 

Den sammanställda redovisningen är upprättad 

enligt den kommunala redovisningslagen och Rådet 

för kommunal redovisnings rekommendation 8.2. 

Redovisningen omfattar kommunen, kommunalförbunden 

samt de bolag och stiftelser i vilka kommunen 

direkt eller indirekt äger mer än 20 % av 

aktiernas/andelarna röstvärde. 

Den sammanställda redovisningen är upprättad 

enligt förvärvsmetoden, vilket innebär att anskaffningskostnaden 

för aktier i dotterbolag har eliminerats 

mot dotterbolagets egna kapital. Övervärden 

eller undervärden som uppstått vid förvärvstillfället 

har fördelats på fastigheter, maskiner, inventarier 

samt goodwill. Förvärvade över- och undervärden 

avskrivs respektive upplöses under deras återstående 

livslängd. 

Proportionell konsolidering har använts, d v s 

att om de kommunala bolagen inte är helägda tas 

endast ägda andelar av räkenskapsposterna in i koncernredovisningen. 

I koncernen räknas uppskjuten skatt på obeskattade 

reserver. Förändringen av obeskattade reserver 

fördelas på uppskjuten skatt och årets resultat utifrån 

gällande skattesats. I koncernbalansräkningen 

uppdelas obeskattade reserver i en eget-kapital-del 

(73,7%) samt en del avsättning uppskjuten skatteskuld 

(26,3%). 

Koncerninterna fordringar, skulder, köp och 

försäljningar har i allt väsentligt eliminerats. 

Vid upprättande av de sammanställda räkenskaperna 

ska kommunens redovisningsprinciper vara 

vägledande. Undantag är redovisning av pensionsåtagandena 

där kommunen redovisar enligt 

den s k blandmodellen. Någon justering för övriga 

skillnader har inte gjorts, då de inte ansetts vara av 

väsentlig betydelse. 

51


En samlad bild av de ekonomiska engagemangen i företagen. 

Posterna har eliminerats i koncernredovisningen. (belopp i tkr) 

Koncernbidrag och aktieägartillskott 

lämnade Erhållna Lämnade Erhållna 

koncern- koncern- aktieägar- aktieägarbidrag 

bidrag tillskott tillskott 

Karlstads kommun -58 000 

Moderbolaget 

Karlstads Stadshus AB 9 505 -58 000 58 000 

Dotterbolagen 

Karlstads Bostads AB -632 

Karlstads Elnät AB -21 390 

Karlstads Studentbostäder -188 

Karlstads ParkeringsAB -4 546 

Mariebergsskogen AB 17 251 

Karlstad Airport AB 58 000 

Summa -26 756 26 756 -116 000 116 000 

Koncerninterna köp och försäljningar 

interna Intern Finansiella Finansiella 

köp försäljning kostnader intäkter 

Karlstads kommun 172 863 225 448 957 54 707 

Karlstads Bostads AB 23 834 35 682 26 879 131 

Karlstads Elnät AB 3 049 13 868 917 200 

Karlstads Energi AB 176 465 89 908 18 000 201 

Övriga bolag, förbund mm 42 704 54 009 8 911 425 

Internt inom 

Stadshuskoncernen 117 143 117 143 

Summa 536 058 536 058 55 664 55 664 

Koncerninterna fordringar och skulder 

lånefordran, Låneskuld Borgen Borgen 

övr. fordran övr. skuld Givare Mottagare 

Karlstads kommun 2 264 243 206 772 559 700 

Karlstads Bostads AB 131 1 382 402 238 000 

Karlstads Elnät AB 64 912 73 254 

Karlstads Energi AB 42 932 476 045 

Karlstads Stadshus AB 11 694 1 914 320 000 

Övriga bolag, 

förbund mm 97 880 341 405 1 700 

Internt inom 

Stadshuskoncernen 68 406 68 406 

Summa 2 550 198 2 550 198 559 700 559 700 

52


kommunens samlade verksamhet 

KOMMUNENS SAMLADE VERKSAMHET 

Kommunkoncernen 

KOMMUNENS FÖRVALTNING 

KOMMUNENS KONCERNFÖRETAG 

Kommunfullmäktige 

Kommunrevision 

Kommunstyrelsen 

Arbetsmarknads- och socialnämnden 

Barn- och ungdomsnämnden 

Gemensam drifts- och servicenämnd 

Koncernen Karlstads Stadshus AB 100% 

• Karlstads Stadshus AB, moderbolag 

• Karlstads Bostads AB 

• Karlstads Energi AB 

• Karlstads Elnät AB 

• Karlstads Parkerings AB 

• Mariebergsskogen AB 

• AB Karlstads Studentbostäder 

• Karlstad Airport AB 

• Vindpark Vänern Kraft AB 70% 

Karlstads-Hammarö Gymnasienämnd 

Karlstads-Hammarö Överförmyndarnämnd 

Krisledningsnämnden 

Kultur- och fritidsnämnden 

Miljönämnden 

Omvärldsnämnden 

Övriga bolag och stiftelser 

• Tåsans Kraft AB 60% 

• Visit Karlstad AB 49% 

• Vänerhamn AB 31% 

• Stiftelsen Karlstadshus 60% 

• Stiftelsen Karlstads Studentbostäder 100% 

• Karlstad-Grums vattenverksförbund 36% 

• Karlstadsregionens 

räddningstjänstförbund 66,3% 



KOMMUNALA UPPDRAGSFÖRETAG 

Valnämnden 


Andra samägda företag* 

• Värmlandstrafik AB 15,15% 

• Värmlandskraft-OKG-delägarna 2,13% 

• Kommuninvest 1,63% 

* Företag där kommunens röstandelar understiger 20% 

Kommunala entreprenader** 

Verksamhet Antal utövare Andel 

Hemtjänst ÄO 2 35% 

Gruppboende ÄO 1 15% 

Enskilda förskolor 20 11% 

Familjedaghem 2 

Fritidshem 3 

Kollektivtrafik 1 100% 

Uppgift om friskolor 

Grundskolor 3 5% 

Gymnasieskolor 8 18% 

**Ett avtal mellan kommun och företag att detta ska 

bedriva kommunal verksamhet av större omfattning. 

Kommunen har ett huvudansvar att tjänsten erbjuds 

kommunmedborgarna. Friskolor definieras inte som 

kommunala entreprenader. 

53


DRIFTREDOVISNING 

Belopp i tkr. intäkt Kostnad Netto- Kommun- årets Utgående 

Nämnd/styrelse 2010 2010 kostn. bidrag resultat Eget kap 

Skattefinansierad verksamhet 

Kommunfullmäktige 0 3 313 3 313 2 950 -363 0 

Komunrevision 0 2 825 2 825 2 847 22 330 

Kommunstyrelsen 132 887 309 129 176 242 178 277 2 035 19 809 

Arbetsmarknads- och socialnämnd 149 428 561 919 412 491 389 845 -22 646 0 

Barn- och ungdomsnämnd 127 344 1 345 222 1 217 878 1 197 188 -20 690 25 101 

Gemensam drift-servicenämnd 969 953 -16 0 16 0 

Karlstads-Hammarö gymnasienämnd 350 453 718 880 368 427 368 533 106 8 051 

Karlstads-Hammarö överförmyndarnämnd 1 164 11 386 10 222 8 318 -1 904 0 

Karlstadsregionens krisledningsnämnd 2 044 1 990 -54 0 54 54 

Kultur- och Fritidsnämnden 29 650 234 160 204 510 207 196 2 686 5 763 

Miljönämnden 9 754 20 917 11 163 13 493 2 330 5 366 

Omvärldsnämnden 0 2 021 2 021 1 774 -247 49 

Stadsbyggnadsnämnden 76 058 233 582 157 524 152 299 -5 225 10 187 

Teknik och fastigetsnämnd exkl avg fin 1 029 077 1 244 036 214 959 189 346 -25 613 9 000 

Valnämnden 978 2 904 1 926 1 704 -222 378 

Vård- och omsorgsnämnden 605 162 1 561 551 956 389 981 838 25 449 83 744 

Kommungemensam verksamhet 58 000 841 -57 159 0 57 159 0 

Summa skattefinansierad 2 572 968 6 255 629 3 682 661 3 695 608 12 947 167 832 

Elproduktionens intäkter 167 819 112 303 -55 516 -85 000 -29 484 0 

Va-verksamhet 159 139 158 025 -1 114 0 1 114 -1 051 

Tfn Fastighetsförsäljning 12 086 86 -12 000 -12 000 0 0 

TFN Exploateringsavslut 23 225 8 682 -14 543 -10 000 4 543 0 

Summa driftredovisning 2 935 237 6 534 725 3 599 488 3 588 608 -10 880 166 781 

Driftredovisningen visar redovisade kostnader 

och intäkter för de olika nämnderna. Kommunbidrag 

motsvarar årets budget. Budgetavvikelser 

(årets resultat) kommenteras på följande sidor. 

Kolumnen ”Utgående eget kapital” visar den 

ackumulerade budgetavvikelse som nämnderna kan 

disponera under kommande år och motsvarar årets 

resultat (justerat enligt särskilt beslut i kommunfullmäktige 

i mars 2011) tillsammans med överförda 

över- och underskott från föregående år. 

54


Driftredovisning med kommentar (mnkr) 

En grundläggande förutsättning för god ekonomisk 

hushållning är att kommunens nämnder klarar att 

bedriva sin verksamhet inom budgetramarna. Fr 

o m 2010 har den tekniska hanteringen av nämndernas 

överförda över- och underskott förändrats. 

Nämndernas budget omfattar nu enbart årets 

budget, med tillägg för eventuella särskilda tilläggsanslag. 

Överförda över- och underskott från 

föregående år behandlas istället som en öronmärkt 

andel av kommunens eget kapital i balansräkningen. 

I tidigare hantering har nämndernas över- och 

underskott ökat nämndens budget i form av ett 

tilläggsanslag. 

Kommunstyrelsen 

Nettokostnad Kommunbidrag Årets resultat 

176,2 178,2 2,0 

• Största överskotten avser outnyttjat anslag för ny 

konferensanläggning CCC 2,8 mnkr samt bredbandsutbyggnad 

som förskjutits i tid och fortsätter 

2011. 

• Största enskilda underskottet 2,6 mnkr redovisas 

för driften av den koncerngemensamma IT-enheten. 

Arbetsmarknads- och socialnämnden 


412,5 389,8 -22,6 

• Till följd av den höga arbetslösheten har kostnaderna 

för försörjningsstöd och arbetsmarknadsåtgärder 

ökat kraftigt. 

• Kostnaderna för institutionsplaceringar har ökat. 

För målgrupperna psykiskt och fysiskt funktionshindrade 

med missbruk har antalet institutionsplaceringar 

ökat kraftigt. Även för barn och 

unga har kostnaderna för institutions-placeringar 

nästan fördubblats under året. 

Barn- och ungdomsnämnden 


1 217,9 1 197,2 -20,7 

• Nämnden har enligt plan använt 2009 års överskott 

till att finansiera löneökningarna 2010 samt 

2011. Löneökningarna uppgick år 2010 till 16 

mnkr. Återstående anslag används enligt plan till 

2011 års löneökningar. 

Karlstads-Hammarö gymnasienämnd 


368,4 368,5 0,1 mnkr 

• Nämndens samlade nettoavvikelse för året ligger 

nära noll. Det finns dock avvikelser mellan de 

olika programområdena och verksamheterna. 

Karlstads-Hammarö överförmyndarnämnd 


10,2 8,3 -1,9 

• Underskottet orsakas till största delen av ökade 

arvoden till ställföreträdare. Antalet personer som 

behöver ställföreträdare har ökat samtidigt som 

ärendena tenderar att bli mer komplicerade. 

Kultur- och fritidsnämnden 


204,5 207,2 2,7 

• Intäktsöverskott 1,8 mnkr har orsakats av ökade 

arbetsmarknadsbidrag, ökade statsbidrag samt 

ökade driftbidrag i övrigt. 

• Lägre hyreskostnad än budget p g a fördröjd 

lokalinvestering förklarar till stor del överskott på 

kostnadssidan. 

55


Miljönämnden 


11,2 13,5 2,3 

• Avvikelsen orsakas främst av ökade intäkter, varav 

en del avser projekt som kommer att genomföras 

under nästa år. 

Omvärldsnämnden 


2,0 1,8 -0,2 

• Nämndens ansvarsområde har utökats. Budgetramen 

framåt har justerats fr o m 2011 med 1,3 

mnkr för utökat ansvarsområde. 



157,5 152,3 -5,2 

• Största underskottet redovisas av Karlstadsbuss 

-4,7 mnkr. Indexkostnaden i stadstrafikavtalet 

uppgick till 15,9 mkr, vilket är 6,7 mnkr utöver 

budget 

• Biljettintäkter till följd av ökat användande av 

värde- och periodkort i samband med kontantstoppet 

– 1,8 mnkr 

• Ersättningen till Värmlandstrafik blev 2,5 mnkr 

lägre än budgeterat. 


– skattefinansierad verksamhet 


214,9 189,3 -25,6 

(exkl. fastighetsförsäljning och exploatering) 

• Största underskottet avser vinterväghållningen 

- 26,7 mnkr och orsakas framförallt av ökade 

kostnader för snöröjning, bortforsling av snö samt 

halkbekämpning. 

• Även lokalförsörjning redovisar underskott -15,2 

mnkr, vilket till stor del förklaras av kostnaderna 

för värme, el och VA. Även kostnaden för skötsel 

och tillsyn har ökat till följd av den kalla och 

snörika vintern. 

• I övrigt redovisar den skattefinansierade verksamheten 

ett överskott mot budget. Bl a inom 

markförvaltning (tomträtt) och hamnen, där arrendeintäkten 

blev högre än budgeterat. 

Valnämnden 


1,9 1,7 -0,2 

• Under 2010 genomfördes allmänna val, vilket påverkat 

kostnadsnivån i stor utsträckning, bl a till 

följd av fler röstmottagare än tidigare samt större 

informationsinsatser. 



956,4 981,8 25,4 

• Ett antal beslut som nämnden fattat för att anpassa 

ekonomin till 2011 års budget har bidragit 

till överskottet. Utförarverksamheten har gett 

överskott under året. 

• Volymutvecklingen har också varit gynnsam 

under året, främst inom hemtjänsten. 

Elproduktionens intäkter 


-55,5 -85,0 -29,5 

• För elproduktionen redovisas en negativ budgetavvikelse 

på 29,5 mnkr till följd av lägre produktion 

än förväntat vid Oskarshamn p g a driftstopp 

på den största reaktorn under delar av året. 


– avgiftsfinansierad verksamhet (VA) 


-1,1 0,0 1,1 

• Vatten- och avloppsverket visar ett positivt resultat 

och har därmed återställt hälften av sitt ackumulerade 

underskott (-2,2 mnkr) från tidigare år. 

Kostnaderna följer budget trots de stora vattenläckor 

som uppstod under året medan intäkterna 

varit något högre än beräknat. 

Fastighetsförsäljning och exploatering 


Fastighetsförsäljning 

-12,0 -12,0 0,0 

Exploatering 

-14,5 -10,0 4,5 

• Överskottet inom fastighetsförsäljning och 

exploatering 4,5 mnkr avser i sin helhet exploateringsverksamheten. 

56


INVESTERINGSREDOVISNING 

Belopp i tkr. investerings- Investerings- netto- Avvikelse 

Nämnd/styrelse inkomster utgifter investering Budget mot plan 

Skattefinansierad verksamhet 

Kommunstyrelsen 16 559 16 559 29 042 12 483 

Arbetsmarknads- och socialnämnd 638 638 1 750 1 112 

Barn- och ungdomsnämnden 7 145 7 145 8 300 1 155 

Karlstads-Hammarö gymnasienämnd 4 755 4 755 6 120 1 365 

Kultur och fritidsnämnden 489 8 522 8 033 13 868 5 835 

Miljönämnden 176 176 400 224 

Stadsbyggnadsnämnden 2 605 2 605 15 902 13 297 

Teknik- och fastighetsnämnden 1 081 421 718 420 637 552 340 131 703 

Vård- och omsorgsnämnden 2 352 2 352 6 310 3 958 

Summa skattefinansierad 1 570 464 469 462 900 634 032 171 133 

Avgiftsfinansierad verksamhet 

VA-verket 49 470 49 470 72 054 22 584 

Summa avgiftsfinansierad 0 49 470 49 470 72 054 22 584 

Summa exkl exploateringsomr 1 570 513 939 512 369 706 086 193 717 

Exploateringsområden 


- skattefinansierad verksamhet 14 297 14 297 -14 297 

Summa exploateringsområden 0 14 297 14 297 0 -14 297 

Total investering 1 570 528 236 526 666 706 086 179 420 

Bruttoinvesteringar uppdelade i 

verksamhetsområden: 

Huvudprogram 

(belopp i mnkr) 2009 2010 

Gem administration 9 20 

Infrastruktur 83 69 

Fritid och kultur 51 130 

Utbildning 97 71 

Vård och omsorg 28 94 

Energi- o miljöinvestering 46 

Affärsmässig verksamhet 47 84 

Exploatering 24 14 

Summa 339 528 

57


Större investeringar 

Nedan redovisas de större investerings-projekt som 

har varit aktuella under 2010. Redovisningen omfattar 

endast projekt som har en nettoomslutning 

större än 20 mnkr under 2010. Projektens status 

redovisas, dvs om de är avslutade eller pågår under 

2010. 

Kommentarer till redovisade projekt 

Vårdboende Zakrisdal 

Ett nytt och marknära vårdboende med 48 platser, 

inriktat mot demensboende, håller på att byggas. 

Färdigställande är planerat till februari 2011. 

Energisparåtgärder inkl EPC 

Karlstads kommuns största energiprojekt närmar 

sig slutet av fas två, produktionsfasen. Under 2010 

har de större objekten som ingår i projektet åtgärdats. 

Produktionsfasen för byggnaderna samt VAanläggningar 

pågår fram till och med april 2011, 

med undantag av badhuset och Hultsbergsskolan 

som färdigställs i augusti. 

Utbyggnad av Karlstads Teater (Värmlandsoperan) 

Om- och tillbyggnaden av Karlstads Teater påbörjades 

under senvåren 2010. Projektet har drabbats 

av ökade kostnader samt förseningar. Färdigställande 

planeras våren 2011. 

Om- och tillbyggnad badhuset 

Under året har provisoriska lokaler för Nautilus och 

flytt av verksamheten skett. Arbetet med grundläggning 

av nya huskroppen samt bassängen har i 

stort sett slutförts. Projektering för första etappen 

närmar sig slutet. Projektet slutförs enligt plan vid 

årsskiftet 2013/2014. 

Kronoparkens idrottshall (Fröding Arena) 

En ny idrottshall Fröding Arena med basketinriktning 

har färdigställts på Kronoparken. Invigning 

skedde i september 2010. 

Nobelgymnasiet Bygg-Fordon 

Ombyggnaden av Nobelgymnasiets lokaler på Rud 

är klar. Invigning skedde i september 2010. Enbart 

mindre installationsarbeten samt solenergiåtgärder 

återstår. 

Projekt t.o.m. total status 

(belopp i tkr) 2008 2009 2010 

Vårdboende Zakrisdal 13 835 65 525 79 360 Pågår 

Energisparåtgärder 22 711 32 631 46 036 101 378 Pågår 

Utbyggnad K-d teater 4 532 2 954 44 390 51 876 Pågår 

Om- och tillbyggnad badhuset 1 001 1 653 36 541 39 195 Pågår 

Kronoparkens idrottshall 190 11 437 29 902 41 529 Avslutat 

Nobelgymnasiet Bygg Fordon 423 3 422 20 316 24 161 Avslutat 

58

Verksamhet inom bolag, 

stiftelser och kommunalförbund


KARLSTADS STADSHUS AB 

Koncernen i sammandrag 


Belopp i mnkr 2009 2010 

Rörelseintäkter 1 437,0 1 684,6 

Rörelsekostnader -1 222,9 -1 495,9 

Rörelseresultat 214,1 188,7 

Finansnetto -104,3 -79,9 

Resultat efter finansiella poster 109,8 108,8 

Skatt -28,9 -29,5 

Minoritetens andel i resultatet -0,4 -1,8 



Tillgångar 

Anläggningstillgångar 3 846,8 3 886,7 

Omsättningstillgångar 494,0 589,4 

Summa tillgångar 4 340,8 4 476,2 

Eget kapital och skulder 

Eget kapital 825,0 960,6 

Minoritetsintresse 0,8 2,6 

Avsättningar 260,9 280,9 

Långfristiga skulder 2 520,0 2 433,9 

Kortfristiga skulder 734,1 798,1 

Summa eget kapital och skulder 4 340,8 4 476,2 

Ställda säkerheter 143,7 143,7 

Ansvarsförbindelser 0,7 0,7 

Nyckeltal 

Räntabilitet på totalt kapital, % 5,0 4,2 

Soliditet, % 19,0 21,5 

Koncernen Karlstads Stadshus AB ägs till 100 % av 

Karlstads kommun. Moderbolaget Karlstads Stadshus 

AB har till uppgift att äga och förvalta aktier 

och andelar i kommunala företag inom Karlstads 

kommun. Ändamålet är att samordna verksamheten 

i de kommunala företagen i syfte att uppnå ett 

optimalt resultatutnyttjande. 

Ekonomi 

Sammantaget för bolagskoncernen redovisas ett 

resultat efter finansiella poster på 108,8 miljoner 

kr (År 2009: 109,8 miljoner kr). Av detta resultat 

genereras merparten inom energisektorn. Merparten 

av de verksamheter som har avkastningskrav 

uppnår dessa och koncernen redovisar totalt sett ett 

bra ekonomiskt resultat något högre än vad som 

prognostiserats tidigare under året. 

Framtiden 

Moderbolaget har lagt ner mycket arbete på fusionen 

mellan bostadsbolagen och att starta upp Karlstad 

Airport AB. Den finansiella samordningen har 

fortsatt och i dagsläget genomförs samtliga avslut 

mot marknaden av den gemensamma internbanksfunktionen. 

Under år 2011 planeras ytterligare 

ett steg, vilket innebär att koncernen går över till 

en gemensam skuldförvaltning och slopas dagens 

interna reverser. 

Arbetet med reviderade ägardirektiv som diskuterats 

länge ska slutföras under 2011. Det är naturligt 

att ägaren, kommunen, tydliggör sin vilja vid 

starten av en ny mandatperiod. Utvecklingen av det 

nya flygplatsbolaget och dess samarbete med regionens 

övriga parter kommer att prioriteras. Karlstads 

Energi AB utreder för närvarande två stora investeringsprojekt: 

fjärrkyla och ytterligare kraftvärmeproduktion. 

Båda dessa frågor kan komma upp 

för ställningstagande under året. Energibolaget ska 

också utreda elhandelsverksamhetens långsiktiga 

möjligheter. 

De ingående bolagens resultat och ställning 

redovisas på följande sidor. 

60


Karlstads Energi AB 


mnkr 2009 2010 

Rörelseintäkter 899,6 1 128,2 

Rörelsekostnader -796,4 -1 040,8 





Tillgångar 






Obeskattade reserver 607,2 674,6 


Långfristiga skulder 478,0 423,0 



Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser 0,7 0,7 

Nyckeltal 


Soliditet, % 35,7 38,2 

Karlstads Energi AB är ett helägt kommunalt bolag 

som bedriver handel med och produktion av el, handel 

med och produktion av fjärrvärme samt utför avfallshantering. 

Bolaget hade ett sammanlagt avkastningskrav 

på 43,5 miljoner kronor för år 2010. Detta 

avkastningskrav är fastställt per verksamhetsgren. 

Bolaget redovisar ett resultat efter finansiella 

poster på 69,6 miljoner kr. (År 2009: 81,8 miljoner 

kr). Resultatet fördelar sig med 1,3 miljoner kr på 

elhandel, 9,1 miljoner kr på elproduktion, 45,2 

miljoner kr på fjärrvärme, 11,3 miljoner kr på kommunal 

renhållningsskyldighet och 2,7 miljoner kr 

på övrig renhållning. Samtliga verksamhetsgrenar 

utom elhandel uppnår uppställt avkastningskrav. 

Elhandelsverksamheten uppnår ett resultat på 

1,3 miljoner kr. Detta är 5,7 miljoner kr lägre än 

avkastningskravet och 3,1 miljoner kr lägre än vad 

som beräknades vid delårsbokslutet. Orsakerna är 

flera. Bland annat drabbades man av kostnader för 

volymrisken i samband med det kalla vädret under 

årets inledning. Med volymrisk menas risken för 

ökade kostnader när kundernas elförbrukning blir 

högre än beräknat exempelvis på grund av lägre 

temperaturer än väntat. El måste då köpas in till ett 

pris som kan vara på annan nivå än det gentemot 

kunden avtalade priset. Under året har det också 

varit ett prisfall på elcertifikat. För elhandels del har 

detta dock endast inneburit ett tillfälligt försämrat 

resultat (nedskrivning 1,5 miljoner kr) eftersom 

man med viss eftersläpning löpande tar ut den faktiska 

certifikatkostnaden gentemot kunderna. 

År 2010 inleddes med mycket höga marknadspriser 

på el på grund av kallt väder, problem med kärnkraftverken 

och ett successivt ökande underskott i 

vattenmagasinen. Genomsnittspriset för januari blev 

67 öre/kWh och för februari hela 93 öre/kWh. Under 

våren och sommaren sjönk priserna tillbaka till 

runt 40 öre/kWh för att sedan stiga till 52 öre/kWh 

i november. Detta främst beroende på stora underskott 

i de nordiska vattenmagasinen. Året avslutades 

sedan med en mycket kall december som blev hela 

sju grader kallare än normalt. Genomsnittspriset 

blev 83 öre/kWh, vilket är det högsta decemberpriset 

sedan elmarknaden avreglerades. 

Till följd av de höga marknadspriserna höjdes 

tillsvidarepriset från 63 öre/kWh till 79 öre/kWh 

den 1 februari. Detta pris behölls sedan fram till 

den 1 juli då en sänkning gjordes till 69 öre/kWh. 

Stigande marknadspriser under hösten medförde att 

tillsvidarepriset höjdes den 1 november till 76 öre/ 

kWh. Till följd av de mycket höga marknadspriserna 

under december månad höjdes tillsvidarepriset 

61


vid årsskiftet ytterligare till 83 öre/kWh. Elförsäljningen 

ökade med 6 % jämfört med föregående år 

bland annat till följd av det kalla vädret. 

Från och med 1 november år 2011 kommer 

Sverige att delas in i fyra elprisområden. Införandet 

kommer att medföra att såväl marknadspriset på el 

som priset till slutkund kommer att variera mellan 

de olika prisområdena. Bolagets bedömning är att 

det allra sydligaste prisområdet kommer att kunna 

avvika väsentligt avseende pris, vilket medför extra 

risker och kostnader. Bolaget har därför redan under 

föregående år valt att inte aktivt verka i detta område 

utan fortsätter att koncentrera sig på närområdet 

(Värmland) inom prisområde Stockholm. 

Bolaget har ett pågående utredningsuppdrag 

från moderbolaget kring elhandelns långsiktiga 

möjligheter. Uppdraget ska redovisas senast den 1 

april år 2011. 

Elproduktionens resultat blev 9,1 miljoner kr, 

vilket är i nivå med bedömningen i samband med 

delårsbokslutet. Det kan noteras att den största delen 

av kraften bara vidareförmedlas internt inom bolaget 

eller mellan kommunen och bolaget. Verksamhetens 

resultat kan därför främst tillskrivas den kraft som 

bolaget har fri tillgång till via Kohlsätersavtalet. 

Fjärrvärmeverksamheten redovisar ett resultat på 

45,2 miljoner kr. Detta resultat är något bättre än 

tidigare bedömning och 15,2 miljoner kr över avkastningskravet. 

Orsaken är framför allt att driftsstörningarna 

under året varit mindre än förväntat 

och att elpriserna varit högre än beräknat. Mindre 

driftsstörningar ger relativt lägre produktionskostnader 

och ett högre elpris ger extra intäkter till 

fjärrvärmeverksamheten från el-turbinerna vid flispannan 

och de oljeeldade kraftverken i yttre hamn. 

Flispannan fungerade mycket bra under året och 

tillgängligheten blev i det närmaste 100 %. Produktionen 

av värme och el från denna anläggning 

blev därmed väsentligt större än förväntat. Avfallspanna 

fungerade också mycket bra med en tillgänglighet 

på drygt 96 %. På grund av kallt väder 

och tack vare höga elpriser kördes det oljeeldade 

kraftvärmeverket i yttre hamn betydligt mer än 

normalt. Värmeverket kördes i stort sett oavbrutet 

under perioden januari till i mitten av mars samt 

från mitten av november och framåt. 

Fjärrvärmeförsäljningen blev 729 GWh, vilket 

är den största volymen någonsin och hela 23 % mer 

än föregående år. Den främsta orsaken var det kalla 

vädret i början och slutet av året. Fjärrvärmepriset 

höjdes den 1 januari år 2010 med 4 % och med 2,5 

% den 1 januari 2011. 

Fjärrvärmeutbyggnaden fortsatte även under 

2010 men i något mindre omfattning än tidigare. 

Anledningen är bland annat att kvarvarande 

aktuella områden till stor del består av hus med 

direktverkande el vilket innebär att ett byte till 

ett vattenburet värmesystem som fjärrvärme blir 

mindre fördelaktigt på grund av nödvändiga extra 

investeringar för hushållen. Utbyggnad genomfördes 

i områdena västra Hagalund, södra Hultsberg 

samt Ilanda industriområde. 

Bolaget delar upp verksamheten Renhållning 

på renhållningsverksamhet som är en kommunal 

skyldighet respektive övrig renhållningsverksamhet 

som är frivillig. 

Resultatet för den kommunala renhållningsskyldigheten 

blev 11,3 miljoner kr, vilket är 4,7 

miljoner kr bättre än tidigare bedömning och hela 

10,2 miljoner kr högre budgeterat för perioden. 

Orsaken är till stor del orsakad av att prognosen 

för insamling av hushållsavfall blev något fel. Bedömningen 

av andelen hushåll i flerfamiljshus som 

påbörjat utsortering överskattades. Denna andel 

ligger för närvarande på cirka 50-60 %. Eftersom 

mängden avfall som utsorterades därmed blev lägre 

än beräknat minskade kostnaderna för renhållningen 

med knappt 5 miljoner kr samtidigt som 

den styrande taxan ökade intäkterna med ungefär 

samma belopp. Verksamheten fick även vissa ökade 

intäkter från försäljning av skrot. 

Renhållningstaxan höjdes med 2 % den 1 januari 

2010 och sänktes med 5,5 % den 1 januari 2011. 

Matavfallet från Karlstads kommun transporteras 

för närvarande till Jönköping för rötning och biogasproduktion. 

I varje transport levereras ca 30 ton 

matavfall och under år 2010 levererades cirka 3200 

ton. Som en konsekvens av denna utsortering och 

en ökad källsortering av papper och förpackningar 

har mängden brännbart avfall till Heden minskat 

med nära 5000 ton på årsbasis. Under föregående år 

tog återvinningscentralerna emot cirka 20000 ton 

avfall, vilket är ungefär lika mycket som året innan. 

För övrig renhållningsverksamhet blev resultatet 

2,7 miljoner kr, vilket är något bättre än prognostiserat 

och 1,7 miljoner kr över avkastningskravet. 

De viktigaste orsakerna är att intäkterna från materialåtervinning 

ökat samtidigt som kostnaderna 

minskat något tillföljd av lägre avfallsskatt. Mängden 

deponerat avfall på Djupdalen ökade med 10 % 

jämfört med föregående år. Detta är främst beroende 

på leveranser från en enskild större avfallsaktör. 

62


Karlstads Elnät AB 


mnkr 2009 2010 

Rörelseintäkter 140,7 155,2 

Rörelsekostnader -111,3 -124,7 





Tillgångar 

Anläggningstillgångar 307,4 304,0 


Summa tillgångar 378,7 390,9 







Summa eget kapital och skulder 378,7 390,9 

Ställda säkerheter Inga Inga 

Ansvarsförbindelser Inga Inga 

Nyckeltal 


Soliditet, % 57,9 57,7 

Karlstads Elnät AB är ett helägt kommunalt bolag 

med uppdrag att driva nätverksamhet för överföring 

av elektricitet och bredbandstjänster. Bolaget har 

ett sammanlagt avkastningskrav på 28,5 miljoner 

kr för år 2010. Detta avkastningskrav är fastställt 

per verksamhetsgren. Bolaget redovisar ett resultat 

efter finansiella poster på 29,8 miljoner kr. 

Resultatet för elnätsverksamheten år 2010 är 

27,9 miljoner kr att jämföra med avkastningskravet 

på 27,5 miljoner kr och bedömningen vid delårsbokslutet 

på 23,8 miljoner kr. Trots ökade kostnader 

för förlustenergi förbättrades resultatet under 

året som en följd att årets kalla avslutning. På 

grund av kylan ökade transiteringen av el till 623,2 

GWh att jämföra med 594,5 GWh år 2009 som 

ändå var ett år med relativt höga överföringar. 

Elnätsavgifterna höjdes den 1 januari 2010 med 

9,7 % för att kompensera för höjda regionnätsavgifter 

och ökade kostnader för mätvärdesinsamling och 

drift av det nya mätsystemet. Nätavgiften höjdes 

den 1 januari 2011 med i genomsnitt 5,5 %. 

Energimarknadsinspektionens (EMI) senaste 

bedömning är att bolagets nätavgifter är skäliga. 

Från och med år 2012 kommer EMI att besluta 

om hur stora elnätsföretagens intäkter får vara 

genom att i förväg fastställa en intäktsram för 

respektive bolag för den kommande fyraårsperioden 

(2012-2015). Detta kommer att ske under hösten 

innevarande år. 

Till de större investeringar som gjorts under året 

hör Zakrisdals udde och Bergåsen där nya nät håller 

på att byggas. 

Stadsnätsverksamhetens resultat uppgår till 1,9 

miljoner kr, vilket är 0,4 miljoner kr under vad 

prognosen efter åtta månader indikerade men 0,9 

miljoner kr över avkastningskravet. Avkastningskravet 

för nya investeringar är fortsatt 11 %. 

Verksamheten har haft en stark tillväxt under 

året. Vid årets slut var 2375 radhus och villor 

anslutna till Karlstads Stadsnät, vilket är en ökning 

med 607 hus. Antalet kommersiella fastigheter 

(flerbostadshus och företagsfastigheter) ökade med 

34 hus. Totalt är nu 2822 fastigheter anslutna. 

Antalet aktiva kunder ökade under året med 630 

till 3176 stycken. 

Till de större investeringar som gjorts under 

året hör anslutningar på Henstad, Alster, Våxnäs 

industriområde, Zakrisdals udde, Klarälvsparken, 

Älvkullen, Kronoparken och flygplatsen. 

63


Karlstads Bostads AB 


mnkr 2009 2010 







Tillgångar 








Långfristiga skulder 1 639,2 1 607,0 



Ställda säkerheter Inga Inga 


Nyckeltal 


Soliditet % 17,9 18,7 

Karlstads Bostadsaktiebolag är ett helägt kommunalt 

bolag med ändamål att främja bostadsförsörjningen 

i kommunen. Bolaget äger och förvaltar ca 

6 600 lägenheter. Fastighetsbeståndet innehåller en 

blandning av nya och äldre bostäder, koncentrerat 

till Karlstads tätort. 

Resultatet efter finansiella poster uppgår till 

23,2 miljoner kr, 1,6 miljoner kr över prognosen 

efter åtta månader och 5,2 miljoner kr över avkastningskravet. 

Större enskilda avvikelser under året 

har varit minskade reparationskostnader, en mindre 

neddragning av underhållet (underhållet ligger 

dock fortfarande på en mycket hög nivå), ökade 

kostnader för el och uppvärmning. Andra kostnader 

som ökat är sophanteringen och fastighetsavgiften. 

Samtidigt har bolagets finansieringskostnader varit 

fortsatt rekordlåga och vakanserna även under år 

2010 i stort sett obefintliga. 

Bostadsbolaget fick i ett särskilt beslut i mars 

2008 en utökad underhållssatsning godkänd av 

Karlstads Stadshus AB. Satsningen godkändes 

med vetskap om att den förväntades innebära att 

bolagets resultat skulle understiga avkastningskravet 

under år 2008 med upp till 10 miljoner kr. 

Samtidigt beslöts att ett eventuellt underskott i 

förhållande till avkastningskravet skulle arbetas i 

kapp under perioden 2009-2011. Det underskott 

som skulle arbetas i kapp under dessa år blev 9,1 

miljoner kr. Då bolagets resultat år 2009 översteg 

avkastningskravet med 4,6 miljoner kr återstod 

knappt 4,5 miljoner kr att inarbeta under år 2010. 

I och med årets resultat på 23,2 miljoner kr har 

bolaget nu tagit igen hela betinget. 

Årets hyresförhandlingar ledde fram till en 

överenskommelse om en höjning på 2,4 % från den 

1 januari år 2011. Bolaget genomför årligen en 

intern marknadsvärdering av sitt fastighetsbestånd. 

Den genomförda värderingen indikerar att beståndet 

som helhet har ett marknadsvärde på cirka 3,2 

miljarder kronor. Värdet är något lägre jämfört med 

motsvarande bedömning föregående år. Orsaken till 

förändringen är något högre direktavkastningskrav. 

Fastigheternas bokförda värde uppgår till cirka 1,9 

miljarder kronor. 

Den nya lagstiftningen rörande allmännyttiga 

bostadsbolag som trädde i kraft den 1 januari 2011 

kommer att kräva vissa förändringar i nuvarande 

ägarstyrning. Ett arbete med detta har påbörjats 

inom kommunledningskontoret. 

64


Övriga bolag inom Stadshuskoncernen 

AB Karlstads Studentbostäder 

AB Karlstads Studentbostäder är ett helägt kommunalt 

bolag med huvuduppgift att tillhandahålla 

bostäder till studenterna vid Karlstads universitet. 

Bolaget disponerar f.n. cirka 1600 lägenheter. Merparten 

av dessa lägenheter är blockförhyrda. 

AB Karlstads Studentbostäder har inget fastställt 

avkastningskrav. Bolaget resultat uppgick till 

1,8 miljoner kr, marginellt sämre än bedömningen 

i samband med delårsbokslutet. 

I samband med studenträkningen i november 

2010 kunde universitetet för andra året konstatera 

att det aldrig någonsin funnits så många studenter 

vid Karlstads universitet under en och samma 

termin, Vid denna tidpunkt fanns 12 120 studenter 

registrerade vid universitetet, vilket var nästan 600 

fler än föregående år och hela 2300 fler än år 2008. 

I augusti 2010 beslöt kommunfullmäktige att 

bolaget skulle säljas till Karlstads Bostads AB 

för att därefter uppgå i sistnämnda bolag genom 

fusion. Den 1 januari 2011 sålde Karlstads Stadshus 

AB sina aktier i bolaget till Karlstads Bostads 

AB och fusionen av bolagen har sedan dess också 

inletts. 

Bolaget har genomfört en marknadsvärdering av 

det egna fastighetsbeståndet. Värderingen indikerar 

att marknadsvärdet med god marginal överstiger 

det bokförda värdet på 138 miljoner kr. 

Mariebergsskogen AB 

Mariebergsskogen AB är ett helägt kommunalt 

bolag. Bolaget har som uppgift att förvalta och 

utveckla stadsparken Mariebergsskogen. Parken har 

en inriktning mot natur- och kulturområdet som en 

del av besöksstaden Karlstad samt fungerar som ett 

närströvområde för kringboende. 

Bolaget har inget fastställt avkastningskrav. Mariebergsskogen 

AB redovisar ett resultat på -17,3 

miljoner kr, 1,0 miljoner kr bättre än bedömningen 

vid delårsbokslutet och 1,4 miljoner kr bättre än 

budget. Huvudorsaken till förbättringen är ökade 

intäkter från samtliga försäljningsställen i parken. 

Mariebergskogen är Karlstads stadspark. En 

arena för såväl friluftsliv som planerade evenemang. 

Barnen är huvudmålgruppen. I arbetet med att 

utveckla parken finns tanken på att involvera hela 

parken. Att se alla delar av parken och ge en total 

upplevelse av Mariebergsskogen. I parken utvecklas 

även verksamheter hos externa hyresgäster, i enlighet 

med parkens värdegrund och varumärke. Parkens 

årliga publika program presenteras i sommaroch 

vinterprogram. Programmet blir allt mer och 

mer omfattande för varje år och visar att i Karlstad 

finns en intressant stadspark med utbud året om. 

Naturum Värmland står inför ett vägval. Verksamheten 

har vuxit ur huset och dessutom måste 

arbetsmiljön för personalen förbättras. Under året 

har bolaget sökt extern finansiering för att kunna 

genomföra en utbyggnad och till viss del lyckats. 

Slutgiltigt besked om finansiering väntas i april 

2011. 

Karlstads Parkerings AB 

Karlstads Parkerings AB är ett helägt kommunalt 

bolag. Bolaget förfogar över ca 2 800 parkeringsplatser 

i centrala Karlstad. 

Bolaget har inget fastställt avkastningskrav. Resultatet 

efter finansiella poster på 4,5 miljoner kr, 

visar en betydlig förbättring gentemot såväl senaste 

resultatprognosen som budget. Då bolaget återigen 

uppvisar samma resultatmönster som tidigare år 

finns det, som tidigare påpekats, med stor sannolikhet 

goda möjligheter att förbättra tillförlitligheten 

i såväl budget som prognoser. 

Vindpark Vänern Kraft AB 

Vindpark Vänern Kraft AB ägs till 70 % av Karlstads 

Energi AB och Karlstads Bostads AB. Bolaget 

har till uppgift att anlägga och driva en vindkraftspark 

om fem verk på ett grundområde i norra 

65


Vänern i syfte att där producera elenergi. Bolaget 

saknar ett fastställt avkastningskrav. 

Bolaget redovisar ett resultat på 8,1 miljoner kr, 

vilket är 3,0 miljoner kr högre än tidigare bedömning 

och 1,0 miljoner kr bättre än budget. Den 

enskilt viktigaste orsaken till resultatförbättringen 

är bolagets extremt låga finansieringskostnader (via 

internbanken) under året. 

Året har inneburit lägre elproduktion än beräknat. 

Produktionen uppgick till 34,7 GWh jämfört 

med budgeterat 39,6 GWh. Förväntad produktion 

ett normalår förväntas uppgå till 44,5 GWh. 

Elpriset uppgick i snitt till 53,7 öre/kWh vilket 

har inneburit att intäkten från elförsäljning 18,6 

miljoner kr blev högre än beräknade 15,9 miljoner 

kr. Å andra sidan har bolaget haft lägre intäkter 

från elcertifikat 9,2 miljoner kr jämfört med budgets 

13,7 miljoner kr. Då inga certifikat ännu har 

avyttrats har man tvingats till en nedskrivning på 

cirka en miljon kr. Kommunledningskontoret an- 

ser, som tidigare påpekats, att bolaget löpande bör 

sälja erhållna elcertifikat. Med ett sådant förfaringssätt 

minskar risken för nedskrivningar samt bolaget 

undviker att spekulera i certifikatens framtida 

prisutveckling. 

Bland kvarvarande risker i projektet utgör 

Morphickoncernen och Dynawinds förmåga att göra 

avslut i projektet och fullfölja träffat serviceavtal. 

Karlstad Airport AB 

Karlstad Airport AB ägs till 100 % av Karlstads 

kommun. Bolagets uppgift är att äga och driva 

Karlstads flygplats. 

Bolaget har endast bedrivit verksamhet under 

årets sista månad då flygplatsen fram till och med 

november månad drevs av det statliga flygplatsbolaget 

Svedavia AB. I bolagets resultat på -1,3 miljoner 

kr ingår förutom intäkter och kostnader för 

driften även kostnader för starten av bolaget samt 

en preliminär avräkning med Svedavia AB. 

66


ÖVRIGA FÖRETAG OCH STIFTELSER 

Stiftelsen Karlstadshus 


mnkr (enl. egen andel 60 %) 2009 2010 







Tillgångar 










Fastighetsinteckningar 480,1 480,1 


Stiftelsen Karlstadshus är en bostadsstiftelse som 

bildats av Karlstads kommun och Riksbyggen. 

Kommunens andel av grundfondskapitalet uppgår 

till 60 %. Stiftelsens ändamål är att äga, förvalta 

och hyra ut bostäder med tillhörande lokaler. Fastighetsbeståndet 

omfattar 2580 bostadslägenheter 

och 11600 kvm lokaler. 

Under året har stiftelsen noterat en markant 

minskning av antalet vakanser sjunkit från 81 till 

28 lägenheter. De tidigare vakansområdena norra 

och södra Kronoparken har idag endast vakanta 

strölägenheter. Företaget ser för närvarande ingen 

avmattning i efterfrågan. Omsättningen av lägenheter 

ligger dock fortsatt på höga 27,5 % (28 % 

2009). 

Hyrorna höjdes den 1 januari år 2010 med 0,75 

% och den 1 januari år 2011 med 2,15 %. 

Stiftelsen nådde inte upp till sitt budgeterade resultat 

bland annat på grund av ökade kostnader för 

drift och underhåll, snöröjning och uppvärmning. 

Kommunens andel av stiftelsens resultat efter 

finansiella poster uppgick till 0,0 mnkr (0,1 mnkr 

2009). 

Nyckeltal 


Soliditet, % 11,8 11,9 

67


Karlstadregionens 

Räddningstjänstförbund 


mnkr enl. andel 66,3 % 2009 2010 







Tillgångar 










Ställda säkerheter – – 

Ansvarsförbindelser – – 

Nyckeltal 

Soliditet, % 20,6 23,6 

Karlstadregionens Räddningstjänstförbund är ett 

kommunalförbund med ansvar för räddningstjänsten 

i kommunerna Forshaga, Grums, Hammarö, 

Karlstad och Kil. Karlstads kommuns andel av 

förbundet uppgår till 66,3 %. 

Munkfors kommun har under året ansökt om 

medlemskap i Räddningstjänstförbundet. Ansökan 

har beviljats och kommunen blev medlem den 1 

januari år 2011. 

Ekonomin uppvisar en stabil utveckling och 

förbundet uppfyller återigen samtliga uppställda 

finansiella mål. Årets resultat uppgår till 1,8 mnkr 

(1,7 mnkr 2009) avseende kommunens andel. 

Vänerhamn AB 

Bolaget driver hamnarna runt Vänern med tillhörande 

verksamhet. Ägandet utgörs i allt väsentligt 

av kommunerna runt sjön. Karlstads kommuns 

ägarandel uppgår till 31,0 %. 

Totalt hanterades cirka 3,2 miljoner ton gods 

i Vänerns hamnar, varav cirka 2,0 miljoner ton 

bestod av s.k. sjögods. Under andra halvåret har aktiviteten 

ökat och bolaget tror därför att volymerna 

kommer att vara fortsatt goda, trots att ett planerat 

25 dagars stopp för trafiken på grund av reparation 

och underhåll av slussarna i Trollhättekanal. 

Årets resultat efter finansiella poster uppgick till 

2,5 miljoner kr (1,8 miljoner kr år 2009). Orsaken 

till ökningen är fram för allt en utdelning från ett 

intressebolag (Vänerexpressen i Sverige AB). 

Tåsans Kraftaktiebolag 

bedriver elkraftproduktion vid Tåsans och Äggsjöns 

kraftstationer. Bolaget ägs till 60 % av Karlstads 

kommun och till 40 % av Fortum Älvkraft i Värmland 

AB 

Övrigt engagemang 

Förutom de i avsnittet redovisade bolag och stiftelser 

är kommunen engagerad i följande juridiska 

personer: Stiftelsen Karlstads Studentbostäder (100 

%), Visit Karlstad (49 %). Dessutom har kommunen 

ett engagemang i Karlstad-Grums vattenverksförbund. 

Kommunens andel i kommunalförbundet 

bestäms av försåld vattenmängd 41 % 2010. I 

koncernredovisningen räknas andelen till 36%. Då 

en förändring av andelen inte påverkar koncernens 

ställning görs inte en justering varje år. 

68

Karlstads kommun, 651 84 Karlstad, t fn: 054-540 00 00 

karlstadskommun@karlstad.se, www.karlstad.se

Arsredovisning_2010.pdf (542kB) - Karlstads kommun

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?