Astma, Kroniskt obstruktiv lungsjukdom och respiratorisk insufficiens

More documents

Recommendations

Info

ett PaCO2 > 6,5 kPa. Detta brukar ej inträffa förrän FEV1 sjunkit till ca 1 liter och därunder. Diagnosen kan enbart ställas med mätning av artärblodgaser. Om respiratorisk insufficiens misstänks bör patienten remitteras till lungmedicinska kliniken då förutom sedvanlig farmakoterapi oxygenbehandling i hemmet kan bli aktuell. Denna behandling startas och följs upp på lungmedicinsk klinik. KOL är den vanligaste bakomliggande orsaken. Andra orsaker är t ex olika typer av restriktiv lungsjukdom eller resttillstånd efter utläkt tuberkulos och kyfoscolios. Vårdprogram för astma och allergi i Östergötland
Ospecifik slemhinnehyperreaktivitet och hosta Hyperreaktivitetstillstånd i övre och nedre luftvägar blir allt vanligare i vårt samhälle. Förändringar i närmiljön, främst inomhusklimatet med allt för täta hus och bristfällig ventilation, är den troliga förklaringen till detta. Besvären karaktäriseras av symtom från slemhinnorna i form av irritation eller skavningskänsla, snuva, nysningar, halssveda, heshet och hosta med eller utan slemproduktion. Allmänsymtom kan förekomma såsom huvudvärk, trötthet, hudklåda och koncentrationssvårigheter och påminner i dessa delar om "sjuka hus-sjukan". Symtomdebut sker ofta i samband med luftvägsinfektioner och etablerade besvär accentueras ofta vid övre luftvägsinfektioner. Det är därför lätt att uppfatta patientens symtom som infektionsbetingade och förskriva antibiotika och slemlösande hostmedicin. Hos rökare med hosta och slembildning kan gränsdragningen mot kronisk bronkit vara svår att göra. Gränsen mot astma får anses flytande. När symtom från nedre luftvägarna dominerar använder man ibland inte helt etablerade diagnoser såsom bronkirritativt syndrom, astma utan bronkospasm eller sensorisk hyperreaktivitet. Avsikten med dessa begrepp är att leda tanken till ospecifik inflammation som möjlig bakomliggande mekanism. En del patienter kommer så småningom att utveckla klassisk astma medan många fortsätter att ha endast slemhinnebesvär. Att identifiera patienter med irritationssymtom bland alla med genuin övre luftvägsinfektion är självfallet svårt. Vid täta recidiv och långdragna besvär; ”förkylning som aldrig släpper”, bör man ha ospecifik hyperreaktivitet i åtanke. Med hänsyn till symtombilden kan av och till allergiutredning bli aktuell, i första hand enkel screening med Phadiatop eller Allergy screen men pricktest är ett tänkbart alternativ. Förutom basala rutinprover, främst CRP och blodstatus, kan venös diff med bestämning av eosinofila vara aktuellt. Förekommer eosinofila i större omfattning än 0,3x10*9/l är det sannolikt att patienten har astma. Där infektionsbilden dominerar kan det vara av värde att göra en elfores med Ig G-subklassbestämning för uteslutande av immundefekt. Vid symtom från nedre luftvägar utföres enkel PEF-mätning, reversibilitetstest och/eller PEF-kurva alternativt spirometri/vitalografi. Lungfunktionen bör enligt definitionen vara normal med obetydlig variation över tiden (
Page 1: Astma, Kroniskt obstruktiv lungsjuk
Page 5 and 6: Astmautredning av vuxna Patienter s
Page 7 and 8: Spirometri Spirometri ger en mer fu
Page 9 and 10: Hyperreaktivitetstest vid astmadiag
Page 11 and 12: Rökavvänjning Bakgrund. Vid astma
Page 13 and 14: Steroider Dygnsdoser vid inhalation
Page 15 and 16: Inhalatorer För ökad compliance l
Page 17 and 18: Astma och samtidig medicinering mot
Page 19 and 20: Behandling av ospecifik hyperreakti

Astma, Kroniskt obstruktiv lungsjukdom och respiratorisk insufficiens

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?