framgångsfaktorer inom möbelbranschen - Lunds Tekniska Högskola
framgångsfaktorer inom möbelbranschen - Lunds Tekniska Högskola
framgångsfaktorer inom möbelbranschen - Lunds Tekniska Högskola
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
nödvändigt. Möbelbranschen har inga radikala utvecklingar <strong>inom</strong><br />
produktion och försäljningen har på grund av typen av produkt relativt lång<br />
omsättning. Detta anser jag har påverkat organisationens utveckling, då<br />
företag i möbelhandeln inte pressats till att utvecklas. Man kan jämföra med<br />
Ikeas utveckling <strong>inom</strong> produktion som uppkom då de traditionella<br />
möbelhandlarna började inse att Ikea var ett stort hot. Då de traditionella<br />
möbelhandlarna ställde krav på de svenska producenterna att inte leverera<br />
till Ikea tvingades Ikea designa sina egna produkter vilket i slutändan<br />
antagligen gav dem både försprång och konstadsfördelar.<br />
Jag tror att EM:s demokratiska samarbete mellan butikerna var en bra grund<br />
för organisationen förr i tiden men att man genom detta har missat en del av<br />
nutidens faktorer som bidrar till framgång. Ingen tydlig grundare finns och<br />
med dagens bolagsform ställer detta höga krav på att ägarna agerar och<br />
skapar egenskaper för organisationen då detta inte kommer från<br />
bolagsformen. Enligt teori ska en organisation ha en viss stabilitet för att<br />
kunna vara flexibel. Nu när den dynamiska världen EM verkar i kräver<br />
flexibilitet får EM problem eftersom stabiliteten i företaget som krävs för att<br />
kunna vara flexibel saknas. Tittar man på stabilitet <strong>inom</strong> organisationer har<br />
man i SAS formalitet som faktor. Inom EM verkar formalitet främst <strong>inom</strong><br />
ledningen men den skulle kunna appliceras ytterligare genom exempelvis<br />
tydligare riktlinjer för hur butikerna ska se ut och i organisationens struktur.<br />
Tittar man närmare på struktur säger teorin att en platt och decentraliserad<br />
organisation ger flexibilitet, något som är viktigt i en dynamisk bransch. Ser<br />
man på EM:s struktur är denna centraliserad i servicekontoret i Jönköping.<br />
Detta skapar bra ekonomiska fördelar. Man kan även se att de är något<br />
decentraliserade då man riktar fokus på butikerna runt om i landet. Genom<br />
att inkludera butikerna mer i verksamheten tror jag att man kan rikta om<br />
fokus från servicekontoret och göra verksamheten något mer decentraliserad<br />
och därmed lite mer flexibel. Detta skulle kunna genomföras genom<br />
regelbunden kontakt med butikerna i annat syfte än utbyte av information<br />
inför inköp samt leveranser. Genom att någon gång i månaden ha kontakt<br />
med butikerna där man diskuterar och tar in åsikter samt förbättringar<br />
allmänt kan man inkludera butikerna bättre i verksamheten. Detta skulle<br />
bidra till att man bättre tar tillvara på kompetensen <strong>inom</strong> företaget. Det<br />
kräver dock att man är organiserad på ett bra sätt samt har en tydlig<br />
rollfördelning mellan servicekontoret och butikerna, allt med målet att<br />
stödja, förändra och förbättra verksamheten. Jag tror att en förändring av<br />
bolagsformen kan stärka EM:s organisation och att steget som planeras<br />
<strong>inom</strong> EM är i rätt riktning.<br />
67
Change language