Musik och indexering i folkbiblioteken - BADA - Högskolan i Borås
Musik och indexering i folkbiblioteken - BADA - Högskolan i Borås
Musik och indexering i folkbiblioteken - BADA - Högskolan i Borås
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
musikbibliotekarier. SMBF består av representanter från Statens musikbibliotek,<br />
Kungliga biblioteket, högskolebibliotek, folkbibliotek <strong>och</strong> BTJ. Den 10 november 2003<br />
höll SMBF en temadag om skivor <strong>och</strong> skivkatalogisering på folkbibliotek. Rapporten<br />
från mötet finns tillgänglig på deras hemsida <strong>och</strong> har varit intressant för mig att ta del<br />
av. (SMBF 2004)<br />
<strong>Musik</strong>gruppen är en avdelning i Svensk Biblioteksförenings kommitté för<br />
katalogisering <strong>och</strong> klassifikation. Gruppen bildades i början av 90-talet i syfte att<br />
utforma speciella musikämnesord. <strong>Musik</strong>gruppen utgörs av representanter från Solna<br />
stadsbibliotek, BTJ, Statens ljud- <strong>och</strong> bildarkiv, Sveriges Radios musikbibliotek <strong>och</strong><br />
grammofonarkiv <strong>och</strong> Statens musikbibliotek. Deras arbete resulterade i ca.1500<br />
musikämnesord som nu finns tillgängliga på Solna stadsbiblioteks hemsida.<br />
Ämnesorden ska så småningom integreras med Svenska ämnesord.<br />
2. Teoretisk ram<br />
2.1 Indexering i teorin<br />
Charles A. Cutters regler för bibliotekskataloger kom ut 1876. Ett viktigt ändamål med<br />
en katalog var enligt Cutter att möjliggöra ämnessökningar. Mer än 100 år senare<br />
konstaterar Ross Harvey att ämnessökningar är en av de mest använda funktionerna i<br />
dagens digitaliserade bibliotekskataloger.(Harvey 1999, s. 8-10)<br />
Huvudsyftet med <strong>indexering</strong> är att skapa representationer av publicerade objekt i en<br />
form som passar för inkludering i någon typ av databas (Lancaster 1998, s. 1).<br />
Ämnes<strong>indexering</strong> innebär att skapa representationer av dokumentens ämnesinnehåll <strong>och</strong><br />
utförs enligt Lancaster i två steg som han kallar ”Conceptual analysis” <strong>och</strong><br />
”Translation” (1998, s.8). Med det menar han att man först gör en ämnesanalys av<br />
dokumentets innehåll med en målgrupp i åtanke <strong>och</strong> att man därefter omvandlar<br />
resultatet av analysen till <strong>indexering</strong>stermer med hjälp av ett valt <strong>indexering</strong>sspråk. För<br />
att få fram de termer som ska representera dokumentets ämne kan man endera ta termer<br />
ur dokumentet eller tilldela termer från en annan källa, som vanligen är någon form av<br />
kontrollerad vokabulär. Om man väljer en kontrollerad vokabulär är det viktigt att<br />
undersöka om den är tillräckligt specifik för att kunna uttrycka resultatet av<br />
ämnesanalysen till önskad nivå.<br />
I <strong>indexering</strong>sprocessen finns många fallgropar, som exempelvis felbedömningar vid<br />
ämnesanalysen eller valet av termer. Bra <strong>indexering</strong> kännetecknas dock av att man i<br />
sökningen i en databas återvinner de objekt som önskas <strong>och</strong> förhindrar att icke önskade<br />
objekt återvinns (Lancaster 1998, s. 77). Lancaster betonar också att man bör akta sig<br />
för att tala om att rätt eller fel <strong>indexering</strong>stermer har tilldelats ett dokument. För att<br />
kunna hävda att det finns korrekta termer måste man ha förkunskap om alla de<br />
sökfrågor som kommer att ställas till databasen. (1998, s.80)<br />
2.1.1 Uttömmande eller selektiv <strong>indexering</strong><br />
9