Musik och indexering i folkbiblioteken - BADA - Högskolan i Borås

More documents

Recommendations

Info

Idag kan man låna cd-skivor på de flesta folkbibliotek, vilket jag betraktar som en stor tillgång. Detta möjliggör för de som inte haft möjlighet att köpa skivorna att ta del av musiken. Den som vill vidga sina musikaliska vyer kan helt gratis låna hem skivor som man kanske aldrig skulle ha upptäckt annars. Fördelarna är många. För att så många användare som möjligt ska kunna nyttja musiksamlingarna är det viktigt att göra dem lättillgängliga för den breda målgrupp som folkbiblioteken riktar sig till. I detta sammanhang spelar onlinekatalogerna en viktig roll då de är länken mellan användare och biblioteksbestånd. Det är trots allt via katalogerna som användaren får insyn i hela samlingar och inte endast de objekt som för tillfället finns uppställda på bibliotekshyllorna. I de fall användaren inte känner till artist, orkester, låtnamn eller andra deskriptiva data, eller till exempel vill se vad biblioteket har i särskilda musikgenrer, är ämnesorden ett viktigt verktyg för att komma åt skivorna. Det är således indexeringen av folkbibliotekens musikinspelningar som står i fokus för min uppsats. Min förförståelse för ämnet grundar sig på ett stort intresse för att lyssna på musik, samt arbete som biblioteksassistent där hantering av musikinspelningar förekommit. Ämnessökningar i onlinekataloger har dock inte ingått i mitt arbete. Att indexering av musikinspelningar kan vara förknippat med problem har jag uppmärksammat då en kollega vikarierade på ett sjukhusbibliotek och fick en begäran om att snabbt skaffa fram ”lugn klassisk musik” till en patient, som behövde denna musik i terapeutiskt syfte. Detta, skulle det visa sig, blev ingen lätt uppgift då hon inte kände till klassisk musik särskilt väl och att det heller inte fanns möjlighet att söka på dessa termer som ämnesord. Hur historien slutade vet jag inte, men mitt intresse för musikindexering hade nu väckts på allvar. 1.1 Bakgrund Musiksamlingarna på svenska folkbibliotek har blivit stora på sina håll och fortsätter att öka i antal och omfång. Enligt Statistiska centralbyrån (SCB) har nyförvärven av musikinspelningar på folkbiblioteken de tre senaste åren uppgått till 71 842 -78 561/år. Sveriges folkbibliotek hade 2003 sammanlagt ett bestånd av 702 998 musikinspelningar.(SCB 2003) År 2003 var antalet utlån av musikinspelningar 3 852 232. Siffran kan jämföras med antalet utlån av skönlitteratur för vuxna som var 17 478 485 samma år. Statistiken är möjligen något missvisande, eftersom utlåningen av musikinspelningar är belagd med vissa restriktioner. Dessa utlån är till exempel begränsade till max tre skivor/låntagare på vissa ställen och öppettiderna för musikbibliotek är ibland begränsade. Medan utlåningen av skönlitteratur har minskat med ca 2.1 miljoner från 2000 till 2003, har utlåningen av musikinspelningar ökat med ca 0.5 miljon under samma period. (SCB 2003) Detta tyder på att musik utgör en viktig del av biblioteksbeståndet och man kan anta att en del av lånen gått via bibliotekens onlinekataloger. 1.2 Problemformulering 4
Trots den snabba tillväxten av folkbibliotekens musiksamlingar har ämnesorden, som är en viktig del av systemet som gör dessa tillgängliga, inte förändrats sedan revideringen av Klassifikationssystem för svenska bibliotek (SAB-systemet) 1997. Är detta rimligt? Frederick W. Lancaster, professor emeritus vid University of Illinois Graduate School of Library and Information Science, har en tes beträffande utökning av vokabulären som jag utgår ifrån i denna uppsats: It is obvious that, as databases increases in size, the number of items appearing under any particular term will also tend to increase. Therefore, it becomes necessary to index using more terms (and also to make them increasingly specific) so that the indexing is more discriminating to allow searches in which an adequate level of recall can be achieved at a tolerable level of precision. (1998, s.25) Kontentan av citatet är att ju större databaser desto fler indexeringstermer behövs, i ökande grad av specificitet. Detta för att motverka att sökningarna genererar ett orimligt högt antal träffar som inte har någon relevans för användaren. Lancaster menar att USA: s folkbibliotek inte har efterlevt denna princip. Katalogerna indexeras, enligt honom, med alltför få och generella termer, och återvinningen blir i de enorma databaserna därför ineffektiv, eller till och med värdelös. (1998, s 25) Denna problematik har jag satt in i ett svenskt folkbiblioteksperspektiv i anknytning till de växande musiksamlingarna som SCB: s statistik pekar på. Jag har även valt att titta på andra aspekter av nuvarande återvinningssystem (IR-system), såsom indexeringens uttömmandegrad och sökmiljö som jag anser är nära förknippade med indexering. Idag finns inga krav på litteraturkunskap i biblioteks- och informationsvetenskaplig examen och ännu mindre kunskap om musik. Alla är inte intresserade av musik, och vissa endast av en särskild genre. Sällan är en person expert på alla musikområden och därför anser jag att det behövs bra IR-system till stöd för både bibliotekarier och användare. Skulle musiksamlingarna kunna utnyttjas i ännu större omfattning om IRsystemet utvecklades? 1.3 Syfte Syftet med uppsatsen är att föra ett kritiskt och analytiskt resonemang kring ämnesorden och rutinerna för tilldelningen av dessa i anknytning till återvinning av musikinspelningar i folkbibliotekens onlinekataloger. En röd tråd i resonemanget är frågan om dessa kan sägas utgöra en god service till den breda målgrupp som folkbiblioteken vänder sig till. Var gränsen går för en god respektive dålig service i någon exakt mening kan jag dock inte avgöra i denna uppsats. För att ge ett uttömmande svar på den frågan skulle bland annat en användarundersökning krävas. Däremot vill jag belysa vad som kan upplevas som problem med dagens system och som ett sekundärt och utomvetenskapligt syfte vill jag lyfta fram möjliga lösningar på dessa. Resonemanget kommer av utrymmesskäl att bli av övergripande karaktär och jag gör inte anspråk på en fullständig genomgång av systemet. Syftet med ämnesvalet av uppsatsen är att uppmärksamma problematiken med att indexera musik eftersom musik länge har varit ett eftersatt media i detta sammanhang. 5
Page 1 and 2: KANDIDATUPPSATS I BIBLIOTEKS- OCH I
Page 3: INNEHÅLL 1. INLEDNING.............
Page 7 and 8: musikinspelningar ingår musik som
Page 9 and 10: musikbibliotekarier. SMBF består a
Page 11 and 12: 2.2 Musik Musikvetenskapen i sig in
Page 13 and 14: 3. Indexering i folkbibliotekens ka
Page 15 and 16: Västerländsk instrumental- och vo
Page 18 and 19: indexerats med landsterm och tidste
Page 20 and 21: på andra artister som förekommer
Page 22 and 23: I DBC:s handledning behandlas fråg
Page 24 and 25: handledning avsnitt 2.1. menar man
Page 26 and 27: administration i vokabulären. För
Page 28 and 29: Jag är övertygad om att användar
Page 30 and 31: Komponist Hovedkunstner/ gruppe All
Page 32 and 33: Det bör finnas relativt tydliga an
Page 34 and 35: praxis, eftersom musiksamlingarna h
Page 36 and 37: specificitet för att sökningarna
Page 38 and 39: Indekserinf af musik (1998) Dansk B
Page 40 and 41: Bilaga Ordlista Easy listening Saml
Page 42: Ståltrådspop Även kallad rockgit

Musik och indexering i folkbiblioteken - BADA - Högskolan i Borås

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?