Musik och indexering i folkbiblioteken - BADA - Högskolan i Borås

2.2 Musik
Musikvetenskapen i sig innefattar flera delområden som exempelvis; akustik,
instrumentforskning, musikpsykologi, musikantropologi, musiksociologi,
musiketnologi, och musikhistoria. Musikprofessor Ingmar Bengtsson har ställt frågan
”vad är musik” och konstaterar att människor under tusentals år givit olika svar på den.
Han återger synpunkter som att musik är det samma som organiserat ljud, eller att
tonsättaren har rätt att bedöma vad som är musik och inte åhöraren. En annan åsikt är att
om man sätter upp kriterier för vad som är musik så finns det alltid någon musikidé i
någon del av världen som inte passar in i dessa (1973, s.2). Det finns många aspekter
och åsikter som spelar in i definitionsfrågan. Men eftersom jag inte har för avsikt att
röra mig i dessa musikaliska gränsland, utan kommer att behandla vad vi generellt
benämner och accepterar som musik, känns inte definitionsproblemet nödvändigt att
reda ut här. Min uppsats fokuserar på musikinspelningar som finns på biblioteken och
jag låter katalogisatörens omdöme för vad som klassats som musik gälla.
2.3 Musik och indexering
”Musik är något annat än ord, och det är inte lätt att ”verbalisera om musik.” ”
(Bengtsson 1973, s.3)
”Music is of all the media the most abstract …” (Croghan 1972, s.87)
Dessa citat sammanfattar mycket av den problematik som musikindexeringen är
förknippad med. Det faktum att musik är en abstrakt kulturform gör att den skiljer sig
från dokumentära och informationsbärande dokument och bör behandlas utefter dess
egna förutsättningar. Indexering handlar om att sätta ord på dokumentets ämnesinnehåll.
Men kan man säga att musik handlar om något? Behandlar musik ämnen som låter sig
indexeras? Myers menar att inom den klassiska musiken anses musikaliska teman
jämbördigt med ämnen och är därför användbara som ämnesord (1995, s. 270).
Svenonius anser däremot att detta resonemang är att töja på gränserna för vad
ämnesindexering innebär (1994, s. 604). Lancaster beskriver ett angripningssätt som jag
ansluter mig till:
In practical application, of course, what we are discussing is really a relationship
between a work and index terms assigned to represent that work. When we assign an
index term to a book or a journal article we imply, in almost all cases, that the work
conveys some information on the topic represented by that term. In the case of an
imaginative work, on the other hand, an index term may be assigned to it by other
reasons … (1998, s.194)
Han menar att man ska se indexeringen ur ett pragmatiskt perspektiv och inte fästa sig
vid om termen verkligen relaterar till ett ämne i traditionell mening:
From a pragmatic point of view none of this is really important. The central question
is not whether a work is about nursing, illustrates nursing or uses nursing as setting,
but whether the index term nursing should be applied to it. (1998, s.194)
11