Kromosomförändringar - Genetic Alliance UK
Kromosomförändringar - Genetic Alliance UK
Kromosomförändringar - Genetic Alliance UK
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
12<br />
Västra Götalandsregionen:<br />
Klinisk Genetik<br />
Sahlgrenska<br />
Universitetssjukhuset/Sahlgrenska<br />
413 45 Göteborg<br />
Tel: 031-343 44 14 / 031-343 42<br />
06 (sekr);<br />
Fax: 031-84 21 60<br />
Stockholmsregionen:<br />
Kliniskt genetiska avdelningen<br />
Karolinska Universitetssjukhuset<br />
171 76 Stockholm<br />
Tel: 08-517 724 72<br />
Fax:08-32 77 34<br />
<strong>Kromosomförändringar</strong><br />
Uppsala Örebroregionen:<br />
Kliniskt genetiska avdelningen<br />
Rudbecklaboratoriet<br />
Akademiska barnsjukhuset<br />
751 85 Uppsala<br />
Tel: 018-611 59 43<br />
Fax: 018-55 40 25<br />
Norra sjukvårdsregionen:<br />
Klinisk Genetik<br />
Laboratoriemedicin, byggnad 6M,<br />
1tr<br />
Norrlands Universitetssjukhus<br />
901 85 Umeå<br />
Tel: 090-785 2819 (sekr)<br />
Fax: 090-12 81 63<br />
Genetiska patientföreningars paraplyorganisation: Sällsynta<br />
diagnoser<br />
Ett riksförbund för små och mindre kända handikappgrupper<br />
Sällsynta diagnoser<br />
Box 1386<br />
172 27 Sundbyberg<br />
Tel 08-764 49 99<br />
Fax 08-546 40 494<br />
www.sallsyntadiagnoser.nu/<br />
Detta arbete är finansierat av EuroGentest, ett EU-FP6 stött NoE,<br />
kontraktnummer 512148.<br />
April 2008<br />
Översättning till svenska: Josef Davidsson och Ulf Kristoffersson, Genetiska<br />
kliniken, Lund, www.skane.se/usil/klingen<br />
Illustrationer: Rebecca Kent<br />
www.rebeccajkent.com<br />
rebecca@rebeccajkent.com<br />
Svensk Förening<br />
för<br />
Medicinsk<br />
Genetik<br />
Information för patienter och föräldrar
2<br />
<strong>Kromosomförändringar</strong><br />
D e n n a i n f o r m a t i o n s s k r i f t b e r ä t t a r o m v a d<br />
kromosomförändringar är, hur de nedärvs och när de skapar<br />
problem. Denna är utformad att användas tillsammans med den<br />
diskussion du har med Din läkare eller genetiska specialist.<br />
För att förstå vad en kromosomförändring är, krävs lite<br />
bakgrundskunskap om gener och kromosomer.<br />
Gener och kromosomer?<br />
Våra kroppar är uppbyggda av miljontals celler. De allra flesta<br />
cellerna innehåller en komplett uppsättning av gener som<br />
fungerar som instruktioner som reglerar vår tillväxt och hur våra<br />
kroppar ska fungera. Generna är också ansvariga för många av<br />
våra ärftliga egenskaper såsom ögonfärg, blodgrupp och längd.<br />
I varje cell finns det tusentals gener och vi ärver alltid två kopior<br />
av varje gen, en från vår mor och en från vår far. Det är därför<br />
vi ofta har drag från båda våra föräldrar.<br />
Generna är organiserade i små trådlika strukturer som kallas<br />
kromosomer. Vanligtvis så har vi 46 kromosomer i varje cell. En<br />
uppsättning av 23 kromosomer ärver vi från vår mor och den<br />
andra uppsättningen av 23 kromosomer ärver vi från vår far.<br />
Detta får till följd att vi har dubbla uppsättningar av 23 olika<br />
kromosomer, kallade de 23 kromosomparen. Kromosomerna<br />
och därför generna består av en kemisk substans kallad DNA.<br />
11<br />
har god erfarenhet av att arbeta med familjer i denna typ av<br />
situationer och kan erbjuda hjälp med att diskutera med andra<br />
familjemedlemmar.<br />
Att komma ihåg<br />
• En kromosomförändring ärvs antingen från föräldrarna<br />
eller uppstår vid befruktningen.<br />
• En kromosomförändring kan inte påverkas – den finns<br />
hela livet.<br />
• En kromosomförändring är inte något som smittar.<br />
Bärare kan till exempel vara blodgivare.<br />
• Människor känner ofta skuld eller skam över att något<br />
som en kromosomförändring går i släkten. Det är viktigt<br />
att komma ihåg att det inte är någons fel och att ingen<br />
har gjort något för att denna situation har uppstått.<br />
• Den stora majoriteten av de som bär på balanserade<br />
kromosomförändringar kan få helt friska barn.<br />
Detta är endast en kortfattad information om<br />
kromosomförändringar. Mer information kan du få på<br />
Socialstyrelsens hemsida, om små och mindre kända<br />
handikappgrupper www.socialstyrelsen.se/smkh eller från din<br />
regionala genetiska enhet. Dessa finns på<br />
Universitetssjukhusen enligt nedan:<br />
Södra sjukvårdsregionen:<br />
Genetiska kliniken<br />
Universitetssjukhuset i Lund<br />
221 85 Lund<br />
Tel: 046-17 33 62; Fax: 046-13 10 61<br />
Sydöstra sjukvårdsregionen:<br />
Kliniskt genetiska avdelningen<br />
Universitetssjukhuset i Linköping<br />
581 85 Linköping<br />
Tel: 013-22 31 27; Fax: 013-22 31 60
10<br />
Undersökningar av<br />
kromosomförändringar<br />
D e t f i n n s g e n e t i s k a<br />
undersökningsmetoder för att ta reda på<br />
o m e n p e r s o n b ä r p å en<br />
kromosomförändring. Från ett vanligt<br />
blodprov undersöks cellerna vid ett<br />
genetiskt speciallaboratorium som<br />
analyserar kromosomuppsättningen. Detta<br />
kallas karyotypering. Det är också möjligt<br />
att under en graviditet undersöka om<br />
fostret bär på en kromosomförändring. Detta kallas<br />
fosterdiagnostik och är kanske något du skall diskutera med en<br />
genetisk specialist (mer information om detta finns broschyren<br />
Vad är en genetisk undersökning?).<br />
Hur är det med andra familjemedlemmar?<br />
Bild 1: Gener, kromosomer och DNA<br />
3<br />
Ifall man finner en kromosomförändring, så kan bäraren eller<br />
dess föräldrar vilja diskutera detta med andra<br />
familjemedlemmar. Då finns det möjlighet för dessa att lämna<br />
ett blodprov och ta reda på om de är bärare av förändringen.<br />
Detta kan vara speciellt viktigt för familjemedlemmar som redan<br />
har barn, eller planerar att skaffa barn i den nära framtiden. Ifall<br />
de inte bär på en kromosomförändring så kan deras barn inte<br />
ärva den. Bär de på förändringen så kan de bli erbjudna<br />
fosterdiagnostik under graviditeten för att ta reda på om fostret<br />
bär på samma förändring. Bär de inte å förändringen så kan de<br />
inte heller föa den vidare till sina barn.<br />
Det är inte ovanligt att man tycker att det är svårt att berätta för<br />
andra familjemedlemmar att man bär på en<br />
kromosomförändring. Man kan oroa sig över att de orsakar<br />
problem i familjen. I vissa familjer har det gått så långt att<br />
människor har förlorat kontakt med sina släktingar och känner<br />
att det är jobbigt att kontakta dem. Specialister i Klinisk Genetik<br />
Kromosompar nummer 1 till 22 ser likadana i både kvinnor och<br />
män, och kallas autosomer (Bild 2). Det 23:e paret,<br />
könskromosomerna, skiljer sig åt mellan män och kvinnor. Det<br />
finns två typer av könskromosomer: X-kromosomen och Y-<br />
kromosomen. Kvinnor har två X-kromosomer (XX) och män har<br />
en X-kromosom och en Y-kromosom (XY). En kvinna ärver<br />
således en X-kromosom från sin mor och en från sin far. En<br />
man lämnar alltid sin enda X-kromosom till sin dotter, och Y-<br />
kromosomen till sin son..<br />
En man ärver en X-kromosom från sin mor och sin Y-kromosom<br />
från sin far. På bilden ovan kan du således se att<br />
kromosomuppsättningen härstammar från en man, då<br />
könskromosomerna är XY.
4<br />
Bild 2: De 23 kromosomparen uppradade i storleksordning:<br />
Kromosom 1 är den största. De två sista kromosomerna är<br />
könskromosomerna, X och Y.<br />
Inversioner<br />
Inversioner innebär att en del av<br />
kromosomen har vänt på sig att<br />
generna har kommit på motsatt håll. I<br />
majoriteten av fallen innebär inte detta<br />
några problem hos bäraren av det<br />
inverterade kromosomsegmentet.<br />
9<br />
O m e n f ö r ä l d e r h a r e n o v a n l i g<br />
kromosomförändring, ärver alltid barnen den?<br />
<strong>Kromosomförändringar</strong><br />
Det är viktigt att vi har rätt mängd kromosommaterial i cellen,<br />
eftersom generna (som instruerar cellerna i kroppen) sitter i<br />
kromosomerna. Varje förändring i antal, storlek eller struktur av<br />
kromosomerna påverkar mängden eller organisationen av<br />
genetisk information. Detta kan resultera i<br />
inlärningssvårigheter, utvecklingsförsening och andra<br />
funktionshinder hos den som bär på förändringen.<br />
<strong>Kromosomförändringar</strong> kan ärvas från en förälder men mer<br />
vanligt är att kromosomförändringar sker vid bildandet av ägg<br />
Inte nödvändigtvis, det finns flera olika möjligheter för varje<br />
enskild graviditet:<br />
• Barnet får en helt normal kromosomuppsättning.<br />
• Barnet kan får samma kromosomförändring som<br />
föräldern.<br />
• Barnet även få en avvikande kromosomuppsättning som<br />
kan leda till inlärningssvårigheter, utvecklingsförsening<br />
eller andra funktionshinder och hälsoproblem.<br />
• Graviditeten slutar i missfall.<br />
Det är därför fullt möjligt för en person att ha en<br />
kromosomförändring och samtidigt få helt normala barn.<br />
Eftersom varje kromosomförändring är unik så bör varje bärare<br />
diskutera sin situation med en genetisk specialist. Ett barn kan<br />
också födas med en kromosomförändring även om föräldrarnas<br />
har normala kromosomer. Denna förändring kallas då ”de novo<br />
(från latinet) eller ny förändring”. I dessa fall är det låg<br />
sannolikhet att föräldrarna får ytterligare barn med samma<br />
kromosomförändring.
8<br />
Insertioner<br />
Med en insertion menas att<br />
kromosommaterial har blivit förflyttat<br />
till en annan plats på samma eller<br />
annan kromosom. Om detta innebär<br />
att inget kromoso m m aterial<br />
tillkommer eller går förlorat, så<br />
innebär det oftast att bäraren inte får<br />
några hälsoproblem. Förloras eller<br />
tillkommer material vid insertionen<br />
precis som vid en deletion eller<br />
duplikation kan det dock innebära<br />
i n l ä r n i n g s s v å r i g h e t e r ,<br />
utvecklingsförsening eller andra<br />
funktionshinder eller hälsoproblem<br />
hos bäraren.<br />
Ringkromosomer<br />
Ringkromosomer är kromosomer<br />
vars ändar har bundit sig till varandra<br />
i en ringliknande form. Detta händer<br />
vanligtvis när ändpartierna av<br />
samma kromosom har tappats, blivit<br />
deleterade. De kvarvarande<br />
kromosomändarna blir ”klibbiga” och<br />
binds ihop till kromosomringen.<br />
Effekten detta har på bäraren beror<br />
ofta på hur stor förlust av genetiskt<br />
material som skett i de båda<br />
kromosomändarna när ringen<br />
bildandes.<br />
5<br />
eller spermie innan befruktningen. Dessa förändringar sker utan<br />
att vi kan kontrollera dem. Det finns två huvudsakliga grupper<br />
av kromosomförändringar:<br />
Förändringar i kromosomantal. Detta innebär fler eller färre<br />
kromosomkopior än vad som vanligen finns i en cell.<br />
Förändringar i kromosomstruktur. Detta innebär att<br />
kromosommaterial blir förändrat eller omstrukturerat på något<br />
vis. Det kan innebära både förlust eller tillskott av<br />
kromosommaterial. I denna informationsskrift kommer<br />
deletioner, duplikationer, insertioner, inversioner och<br />
ringkromosomer beskrivas. Ifall du söker efter information<br />
angående translokationer, hittar du den i den separata<br />
informationsskriften om kromosomtranslokationer.<br />
Förändringar i kromosomantal<br />
Vanligtvis innehåller varje cell i en människas kropp 46<br />
kromosomer. Ibland så föds dock barn med antingen för många<br />
eller för få kromosomer. Det innebär att det finns för mycket<br />
eller för lite gener eller instruktioner i cellen.<br />
Ett av de vanligaste exemplen på ett genetiskt tillstånd orsakat<br />
a v e n e x t r a k r o m o s o m ä r<br />
Downsyndromet. De som har detta<br />
syndrom har 47 kromosomer i sina celler<br />
istället för 46 därför att de har tre istället<br />
för två kopior av kromosom 21.
6<br />
Bild 3. Kromosomer från en flicka (XX) med Downs<br />
syndrom. Det finns tre kopior av kromosom 21 istället för<br />
två.<br />
Translokationer<br />
Information om translokationer hittar du i informationsskriften<br />
Kromosomtranslokationer.<br />
7<br />
Deletioner<br />
Med termen deletion menas att en bit av<br />
kromosomen har förlorats. Deletioner kan<br />
inträffa på vilken kromosom som helst<br />
och på vilket ställe som helst på<br />
kromosomen. Det finns ingen<br />
storleksbegränsning på deletioner. Om<br />
det genetiska material deleterats<br />
innehåller viktiga genetiska instruktioner<br />
så kan bäraren få inlärningssvårigheter,<br />
utvecklingsförsening eller andra<br />
funktionshinder eller hälsoproblem.<br />
Graden av dessa avgörs på vilken och<br />
var på kromosomen deletionen sitter.<br />
Förändringar i kromosomstruktur<br />
Förändringar i kromosomstrukturen sker när material i en<br />
enskild kromosom går av och blir omflyttat på något sätt. Detta<br />
kan innebära att både förlust och tillskott av kromosommaterial<br />
och kan ske på många olika sätt, vilket diskuteras på<br />
kommande sidor.<br />
Förändringar i kromosomstruktur kan vara väldigt små och<br />
svårupptäcka med laboratorieundersökningar. Även om man<br />
hittar en förändring är det ofta svårt att förutsäga hur den<br />
kommer att påverka den person som bär den. Detta kan vara<br />
frustrerande, speciellt för föräldrar, som ju vill veta så mycket<br />
som möjligt om sitt barns framtid.<br />
Duplikationer<br />
Med duplikation menas att en<br />
kromosom har duplicerat en del av sig<br />
själv och att det således finns för<br />
mycket kromosommaterial i cellen.<br />
Denna extra genetiska information kan<br />
vara svår för cellen att hantera och kan<br />
därför innebära påverkan på bäraren<br />
s o m i n l ä r n i n g s s v å r i g h e t e r ,<br />
utvecklingsförsening eller andra<br />
funktionshinder eller hälsoproblem.