Henrik Persson och Ola Persson, red. - Globalarkivet
Henrik Persson och Ola Persson, red. - Globalarkivet
Henrik Persson och Ola Persson, red. - Globalarkivet
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
ɶ ɶ<br />
B u d d h i s m<br />
Per-Arne Berglie, buddhismforskare:<br />
Religioner är varken onda eller goda<br />
Buddhismen brukar räknas som en av de stora världsreligionerna. Som i all religion<br />
finns det flera olika riktningar <strong>och</strong> inslag även i buddhismen. En av dem i Sverige som<br />
forskat mest om buddhismen, dess roll <strong>och</strong> dess olika uttryck är Per-Arne Berglie, professor<br />
i religionshistoria vid Stockholms Universitet.<br />
Per-Arne Berglies doktorsavhandling<br />
handlade om tibetanska folkliga<br />
buddhistiska andemedier. Han hade<br />
träffat på några av dem under ett ettårigt<br />
fältarbete i Nepal <strong>och</strong> kom att<br />
fördjupa sig i de varianter av andebesatthet,<br />
sjukdomsbot <strong>och</strong> shamanism<br />
som dessa medier utövade.<br />
Även på senare år har Per-Arne<br />
Berglie, ofta tillsammans med sin fru<br />
Margareta, gjort resor till länder som<br />
är starkt präglade av buddhismen<br />
– som Tibet, Mongoliet, Vietnam,<br />
Kambodja <strong>och</strong> Burma.<br />
Vi fick en klar vinterdag möjlighet<br />
träffa Per-Arne Berglie i hans hem,<br />
för att ställa frågor kring hans forskning<br />
<strong>och</strong> om hans specialområde<br />
buddhismen. Det ljusa vardagsrummet<br />
är fyllt med böcker <strong>och</strong> föremål<br />
från olika resor. Under en hylla syns<br />
faktiskt också en saxofon.<br />
Det blir ett samtal som både handlar<br />
en del om Per-Arne Berglies egen<br />
utveckling, men också sträcker sig<br />
från Sherlock Holmes <strong>och</strong> Biggles till<br />
Dalai Lama…<br />
Buddhismen framstår ofta som väldigt<br />
f<strong>red</strong>lig? De flesta känner till att<br />
där finns tankar om icke-våld. Och<br />
dessa verkar ju verkligen behövas i<br />
dagens värld. Men finns det något<br />
som kunde reta upp även en buddhist<br />
till att gå ut i ett ”heligt krig”?<br />
– Det finns mera konflikter än man<br />
tror när man ser Dalai Lamas vänliga<br />
ansikte. I Sri Lanka <strong>och</strong> Thailand är<br />
buddhismen en del av identifikationskonstruktionen.<br />
Theravada är ju den<br />
riktning inom buddhismen som dominerar<br />
på Sri Lanka, i Thailand <strong>och</strong><br />
Burma.<br />
– Buddhismen ses där som en del<br />
i människoblivandet. Men det får ju<br />
konsekvenser: De som inte är buddhister<br />
är inte verkliga människor…<br />
– Det finns gamla berättelser om<br />
lankesiska kungar som dödar mängder<br />
av människor när de ska ena landet.<br />
Någon munk säger att de inte<br />
har så mycket skuld för det, eftersom<br />
det inte är några riktiga människor<br />
de dödar.<br />
– Det här är ett mörkt kapitel som<br />
alltså finns – men Dalai Lama <strong>och</strong><br />
icke-våldet är ju det dominerande.<br />
– Religioner är varken onda eller<br />
goda. Det finns inget i den buddhistiska<br />
religionen som förhindrar t.ex.<br />
krig – uppenbarligen inte.<br />
Skulle det kunna bli samma upprörda<br />
känslor om Buddha-karikatyrer som<br />
vi sett när det gäller Muhammedteckningarna<br />
i Danmark?<br />
– Nej, buddhismen har ett jämnmodsideal.<br />
Man ska ha ett kärleksfullt<br />
sinne, <strong>och</strong> även om man ser<br />
dumma människor göra dumma<br />
saker ska man inte bli upprörd.<br />
– Jag tänker t.ex. på när talibanerna<br />
sprängde bort de stora Buddhastatyerna<br />
i Bhamiyan i Afghanistan.<br />
Dalai Lama sa någonting, men det var<br />
ingen större upprördhet. Buddhister<br />
ska inte fästa sig vid sådant – allt är<br />
förgängligt, saker kommer <strong>och</strong> går.<br />
– Det finns en buddhistisk text<br />
som säger: ”Vi buddhister ska inte bli<br />
upprörda när barbarerna begår sina<br />
barbariska handlingar. Vi ska påverka<br />
dem.”<br />
– Man ska aldrig låta sig uppröras<br />
<strong>och</strong> förlora sinnesjämvikten.<br />
Har också de som inte läst de här texterna<br />
fått den här inställningen med<br />
sig?<br />
– Ja, det tror jag, även om det förstås<br />
finns undantag.<br />
– Om man ser på t.ex. Smaragdbuddhan<br />
i Bangkok så har den blivit<br />
en symbol för kungadömet <strong>och</strong> jag<br />
kan tänka mig att om någon gav sig<br />
på den skulle det bli en väldig reaktion.<br />
Men låt oss ta det här lite mer från<br />
början. Hur kom du själv egentligen<br />
att syssla med de här sakerna?<br />
– Varför jag började med religionshistoria?<br />
Jag vet inte riktigt, men jag<br />
tror att det var intresset för det exotiska<br />
– Tibet t.ex. – som det började<br />
med. Det var Sven Hedin <strong>och</strong> ”Biggles<br />
i Tibet”. Det är förresten fortfarande<br />
den bästa Bigglesboken.<br />
– Conan Doyles Sherlock Holmes<br />
var ju i Tibet också! Under de mörka<br />
åren när Sherlock Holmes var borta<br />
efter att ha slagits med doktor Moriarty<br />
var han alltså i Tibet.<br />
– Sedan har en tibetansk författare<br />
skrivit om den här tiden när Sherlock<br />
Holmes var i Tibet. Han har hittat på<br />
en ny Sherlock Holmes-historia: ”The<br />
Mandala of Sherlock Holmes”!<br />
– Det var Tintin i Tibet – det lite<br />
exotiska, okända.<br />
Inkörsporten för en del svenskar<br />
till zen <strong>och</strong> zenmeditation sägs ibland<br />
ha varit romaner som ”Zen <strong>och</strong> konsten<br />
att sköta en motorcykel” av Robert<br />
M. Pirsig. Och Per-Arne Berglie<br />
nämner också en av dessa böcker, som<br />
betydelsefull för honom.<br />
– Sedan var det de amerikanska<br />
beatförfattarna, Kerouac t.ex. Jag tror<br />
en bok heter ”Dharma-gänget”, på<br />
svenska.<br />
– Jag skrev en del skönlitteratur<br />
själv. Jag läste konst- <strong>och</strong> litteraturhistoria.<br />
– Men jag skrev alltså in mig på<br />
religionshistoriska institutionen vid<br />
Stockholms Universitet som då leddes<br />
av Åke Hultkrantz.<br />
– Man blev behandlad med respekt<br />
<strong>och</strong> fick svåra uppgifter med detsamma.<br />
Han förutsatte att alla satsade<br />
40 Kulturdebatt 11