Henrik Persson och Ola Persson, red. - Globalarkivet
Henrik Persson och Ola Persson, red. - Globalarkivet
Henrik Persson och Ola Persson, red. - Globalarkivet
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
strålar ut sin harmoni till andra. Det<br />
är svårt att vara sur i en grupp då alla<br />
är glada eller vara en elak person när<br />
de flesta i gruppen är snälla <strong>och</strong> bryr<br />
sig om varandra, även de elaka. Att<br />
vara tolerant mot andra, även de som<br />
inte har samma uppfattning som en<br />
själv är vägen till ett idealiskt samhälle.<br />
– På samma sätt som goda tankar<br />
<strong>och</strong> gärningar grupperar sig <strong>och</strong> sprider<br />
sina budskap gör även de som står<br />
på den onda sidan det. Det behövs<br />
ett regelverk som ska hålla den balansen<br />
<strong>och</strong> strävar efter förändring <strong>och</strong><br />
förbättring. Asha, den universella<br />
ordningen, är detta <strong>red</strong>skap <strong>och</strong> kanske<br />
en avgörande del i det hela. Den<br />
universella ordningen är den överenskommelse<br />
i gruppen som styr riktningen<br />
för gruppen, samhället.<br />
– Där den universella ordningen<br />
ändras <strong>och</strong> utformas efter ändring i<br />
balansen mellan det goda <strong>och</strong> onda,<br />
respekterar man den universella ordningen<br />
medan man strävar efter ändring<br />
i den. Den universella ordningen<br />
är inte fast <strong>och</strong> går att ändra vartefter.<br />
Den universella ordningen finns<br />
överallt, i naturen, individen, hemma,<br />
i samhället, jorden …<br />
Parserna i Mumbai<br />
Många frågor kvarstår ändå när Farshad<br />
Varahram beskrivit zoroastrismens<br />
historia: Hur sprids zoroastrismen<br />
<strong>och</strong> vilken ställning har religionen<br />
idag? Hur blir man zoroastrier?<br />
Hur ser själva religionsutövandet ut?<br />
Är zoroastrierna ett folk?<br />
– Alla är lika i Zarathustras tankar,<br />
säger Farshad. Det är inte någon speciell<br />
grupp, inte ens de troende zoroastrierna<br />
har någon fördel mot andra.<br />
Det enda som vi uppmuntrar människorna<br />
till är att de tävlar för att<br />
vara <strong>och</strong> verka för godhet. Det är då<br />
man börjar särskiljas ifrån andra <strong>och</strong><br />
speciellt mot den onda gruppen.<br />
– Zarathustras idéer är till för <strong>och</strong><br />
passar alla människor. Det finns<br />
zoroastrier på Zanzibar i Afrika, i<br />
Indien, i Yazd i Iran, i Brasilien – på<br />
okända som kända platser. F<strong>red</strong>die<br />
Mercury i den brittiska rockgruppen<br />
Queen var zoroastrier, <strong>och</strong> Alexander<br />
Bard här i Sverige är zoroastrier, påpekar<br />
Farshad.<br />
– Man kan nämna mängder av<br />
kända människor. Fler lär de bli med<br />
tiden, säger Farshad.<br />
– Men vi är inte så duktiga på att<br />
Eldtemplet i Yazd, Iran.<br />
sprida vår religion. Vi p<strong>red</strong>ikar inte<br />
som vi borde göra, vi går inte ut på<br />
det sättet. Vi försöker väcka intresse<br />
genom att uppmuntra människor till<br />
att skaffa kunskap <strong>och</strong> på den resan<br />
rekommenderar vi Gatha.<br />
– Den viktigaste utspridningen sker<br />
annars genom giftermål. Kanske speciellt<br />
bland parserna, de zoroastrier<br />
som främst lever i Mumbai – Bombay<br />
– i Indien, är det viktigt att gifta<br />
sig inom gruppen. Då hamnar vi förstås<br />
i en gråzon där man kan fråga sig<br />
om zoroastrierna är en etnisk grupp<br />
eller en religion. Men det här håller<br />
på att ändras, det är inte förbjudet att<br />
gifta sig utanför gruppen, där heller,<br />
konstaterar Farshad.<br />
– Parserna Indien anses vara ättlingar<br />
till de zoroastrier som lämnade<br />
Iran när islam nådde dit.<br />
– I Iran, som är mitt eget hemland,<br />
är vi idag inte direkt förföljda, men<br />
myndigheterna uppmuntrar inte religionen<br />
utan tar beslut som motverkar<br />
vår utb<strong>red</strong>ning. Ett exempel: Vissa<br />
konverterar till islam eftersom man<br />
då får hela släktens arv. Om en zoroastrisk<br />
person konverterar till islam<br />
blir den bröstarvinge.<br />
– I samma anda finns en regel som<br />
säger att om en muslim konverterar<br />
till annan religion då är den personen<br />
en så kallad kafar (icke troende på<br />
gud) vilket kan straffas så hårt som<br />
med döden. Vem vågar i detta klimat<br />
gå ut <strong>och</strong> uppmuntra folk till att<br />
konvertera till någon annan religion<br />
<strong>och</strong> hur kan man begära att folk ska<br />
riskera sitt liv? Hellre agera <strong>och</strong> leva<br />
som en zoroastrier <strong>och</strong> inte registreras<br />
som zoroastrier än att vara en död<br />
zoroastrier.<br />
– Zoroastrier bär också en skjorta,<br />
sedre, <strong>och</strong> en kushdi, ett långt band<br />
av trådar gjort av fårull, runt midjan<br />
i samband med konvertering eller<br />
när en infödd zoroastrier känner sig<br />
mogen att genomföra cermonin.<br />
– Detta är inget måste för alla men<br />
det brukar respekteras som en viktig<br />
del av processen, säger Farshad.<br />
Ett spektakulärt inslag när det<br />
skrivs om zoroastrismen är begravningsseden.<br />
Traditionellt används<br />
då vad som kallas ”Tystnadens Torn”.<br />
Det är en byggnad öppen mot himlen<br />
där den dödes kropp lades för att ätas<br />
upp av gamar <strong>och</strong> andra djur.<br />
– Det är förbjudet att begrava på det<br />
viset i Iran, säger Farshad. Vi begravs<br />
på kyrkogårdar som alla andra.<br />
– Det finns mycket skriverier om<br />
ursprunget till denna sed, <strong>och</strong> en del<br />
säger att den traditionen bygger på<br />
att en död kropp inte ska göra jorden<br />
oren, avslutar Farshad Varahram.<br />
<strong>Henrik</strong> <strong>Persson</strong><br />
Lästips:<br />
• Rolf Grönblom: Religionernas<br />
Indien. Livsåskådningar<br />
<strong>och</strong> samhälle. Valentin<br />
förlag, Stockholm 1999.<br />
• Azar Mahloujian: Vi lyser<br />
som guld. Atlas förlag<br />
• Salomon A. Nigosian:<br />
The Zoroastrian Faith.<br />
ɶ ɶ<br />
Z o r o a s t r i s m e n<br />
Mångkultur, minoritet <strong>och</strong> tro<br />
21