Henrik Persson och Ola Persson, red. - Globalarkivet
Henrik Persson och Ola Persson, red. - Globalarkivet
Henrik Persson och Ola Persson, red. - Globalarkivet
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Ohan Demirjian som levde på<br />
1700-talet i Sverige, var armenier.<br />
Han var kungens stallmästare på<br />
Överjärva gård i Solna <strong>och</strong> byggde<br />
ett eget armeniskt kapell.<br />
Foto: Marie Lewné.<br />
A r m e n i e n<br />
ɶ ɶ<br />
Den armeniska<br />
gemenskapen i Sverige<br />
Detta är fader Krikor Chamichians berättelse om de äldre<br />
kontakterna mellan Armenien <strong>och</strong> Sverige. Här belyses<br />
hur den armenisk-katolska gruppen lever i Sverige idag.<br />
”Den armenisk katolska kyrkan<br />
som vi känner den idag är kanske<br />
ung sett till åren, men dess band<br />
med detta skandinaviska land går så<br />
långt tillbaka som till 900-talet. Enligt<br />
en svensk legend från 900-talet<br />
var en sjöman som hette Petrus så<br />
tagen av en armenisk prinsessas skönhet,<br />
att han reste till Armenien <strong>och</strong><br />
gifte sig med henne.<br />
Spår av det armeniska inflytandet<br />
ses i många svenska litterära verk<br />
<strong>och</strong> forskningsdokument, speciellt<br />
under medeltiden. Historiker tror att<br />
svenskarna lärde sig sömnadshantverket<br />
från armenierna, liksom en del<br />
musik under den tiden.<br />
Men trots de många anknytningarna<br />
finns det lite eller inget nämnt<br />
av någon verklig <strong>och</strong> kontinuerlig armenisk<br />
närvaro i Sverige förrän under<br />
1700-talet när bättre dokumentation<br />
hjälpte till att uppteckna banden<br />
mellan Armenien <strong>och</strong> Sverige.<br />
Sammanlänkade med<br />
diplomatiskt liv<br />
Bortsett från individuella kontakter,<br />
följde en grupp av armenier från Turkiet<br />
den svenska kungen Karl XII till<br />
Sverige 1714 <strong>och</strong> stannade <strong>och</strong> kom in<br />
i det svenska samhället under åren.<br />
Det är också ett historiskt faktum<br />
att många armenier anställdes av den<br />
svenska ambassaden i ottomanska<br />
Turkiet. Bland dessa finns Hagop<br />
Tchamichoglu (Tchamichian), utbildad<br />
vid Paris universitet som verkade<br />
på den svenska ambassaden i<br />
Konstantinopel på det tidiga 1600-<br />
talet <strong>och</strong> Hovhannes Mouradgian<br />
som hade en nyckelroll som tolk vid<br />
samma ambassad i mitten av 1600-<br />
talet.<br />
Under åren blev familjen Mouradgian<br />
nära sammanlänkade med<br />
det svenska diplomatiska livet i det<br />
Ottomanska riket. Den äldre Mouradgians<br />
son <strong>och</strong> sonson, Ignatius<br />
Mouradgea d’Ohsson <strong>och</strong> Abraham<br />
Constantin d’Ohsson, är väl kända<br />
av svenska historiker. Båda två var katolska<br />
armenier, <strong>och</strong> tjänade i nyckelpositioner<br />
inom diplomatin under<br />
många år.<br />
Hedersmedlem av Uppsala<br />
vetenskapsakademi<br />
En annan armenier, Abraham Constantin,<br />
som utbildades i Frankrike,<br />
tjänade i den svenska diplomatiska<br />
kåren <strong>och</strong> var flera gånger stationerad<br />
i Spanien, Holland <strong>och</strong> Tyskland. Han<br />
dog i Berlin 1851. Abraham avslutade<br />
sin utbildning vid Uppsala universitet<br />
i Sverige, <strong>och</strong> studerade svensk litteratur,<br />
historia, mytologi <strong>och</strong> kultur.<br />
Han arbetade nära med den berömde<br />
vetenskapsmannen John Berzelius<br />
<strong>och</strong> blev hedersmedlem av Uppsala<br />
vetenskapsakademi som erkännande<br />
för hans forskning i kemi.<br />
Men familjen Mouradgea d’Ohsson<br />
som hedrades av den kungliga<br />
familjen <strong>och</strong> som fick sin egen soldatuniform<br />
som tack för sitt arbete, var<br />
inte de enda människorna som var<br />
involverade i det svenska diplomatiska<br />
livet. Jean Anastatsi, en armenisk<br />
handelsman från Damaskus, var<br />
svensk generalkonsul i Egypten från<br />
1828 till 1857. Paul Serphino, Serafian,<br />
Fader Krikor Chamichian.<br />
hade en liknande viktig uppgift vid<br />
den svenska ambassaden i Konstantinopel.<br />
Byggde ett litet kapell<br />
Denna trend fortsatte under många<br />
år. Ohan Demirjian, Stepan Bey Demirjians<br />
son som var utrikesminister<br />
i Egypten 1844-1853, var involverad i<br />
öppnandet av Suezkanalen. Han etablerade<br />
nära band med den svenska<br />
kungliga familjen. Demirjian, som<br />
bosatte sig i Sverige <strong>och</strong> fick medborgarskap<br />
1867, är väl känd i svenska<br />
akademiska kretsar. Han är författare<br />
till två böcker om handelsrelationer<br />
<strong>och</strong> kontakter mellan europeiska länder<br />
<strong>och</strong> Orienten vid den tiden.<br />
Enligt nutida forskning byggde<br />
Demirjian ett litet kapell utanför<br />
Stockholm. Byggnaden finns fortfarande<br />
kvar <strong>och</strong> arkitekter som är bekanta<br />
med armenisk kyrkostruktur<br />
är övertygade om att dess inre stil,<br />
speciellt dess bågar <strong>och</strong> altarlika sektion,<br />
är väldigt lik den man ser i armeniska<br />
kyrkor världen över.<br />
Den armenisk-katolska gemenskapen<br />
i Sverige är inte stor. Vi är 150 familjer<br />
spridda över Sverige. Vi har två<br />
mässor i månaden i Stockholm. Efter<br />
mässan lär vi vanligtvis ut armeniska<br />
till dem som inte alls pratar armeniska.<br />
Den första söndagen i varje månad<br />
har vi mässa i Södertälje, där vi har en<br />
liten gemenskap. Vi har tidvis även<br />
mässa i Trollhättan där en liten armenisk<br />
grupp har slagit sig ner.<br />
”<br />
12 Kulturdebatt 11
Change language