nr 2 - Rädda Barnen

More documents

Recommendations

Info

Hur kan Internationella Rädda Barnen påverka förändringsprocessen? 3 – Ju mer vi kan lyfta fram barns röster till beslutsfattarna, desto större inflytande kan vi ha. Barn tar ofta upp sådant som vuxna ofta inte tänker på. De tenderar också att tänka framåt på ett annat sätt, är mer optimistiska. Deras erfarenheter och tankar behövs nu när man ska fundera kring sådant som hur man kan rasera murar som byggt upp mellan olika grupper. Hur kan vi till exempel få barn till muslimer och buddister att gå i skolan tillsammans? – Vi arbetar också för att bygga kapacitet hos lokala grupper och bedriver påverkansarbete gentemot olika myndigheter. Kan barnen själva spela någon roll i processen? 4 – Absolut! Vi arbetar tillsammans med socialdepartementet för att främja barns delaktighet. Nyligen hade vi ett möte där representanter för militären var närvarande. Inför dem presenterade barn en undersökning som de själva hade gjort av vilka problem unga möter ute i de olika distrikten. – Vi låter också barn utvärdera vårt eget arbete. En gång om året samlar vi en grupp i olika åldrar och frågar hur nöjda de är. Fokuserar vi på rätt saker? Är det något vi kan göra bättre? Ser du några förändringar när det gäller regeringens vilja att 5 prioritera barnfrågor? – Det finns en insikt om att mycket mer måste investeras i hälso- och sjukvården. Regeringen ser just nu över hela utbildningssystemet för att undersöka hur det kan förbättras. De har också skrivit under en gemensam handlingsplan för att stoppa rekryteringen av barnsoldater till den statliga armén. Flera nya lagar är på plats, men genomförandet av dem är inte alltid så konsekvent som det borde ha varit. Vilka frågor står i fokus för Internationella Rädda Barnens 6 arbete i landet? – Hälsa, utbildning och skydd av barn. Hälsa och utbildning har varit kraftigt underfinansierat av regeringen i många år. Det är vanligt att barn inte går i skolan och kvaliteten på undervisningen är låg. Många under fem år dör fortfarande i sjukdomar som går att bota, till exempel lunginflammation, malaria och diarré. Det finns inte tillräckligt med utbildad personal på fältet. – Många barn utsätts också för våld och övergrepp både i skolan, hemma och av sina arbetsgivare. Det förekommer också en handel med barn och unga lockas ofta in i armén. De som migrerar till Thailand och Kina för att söka arbete gör det ofta illegalt vilket gör dem extra utsatta. 7 Hur arbetar ni för att möta barnens behov? – Vi arbetar framför allt för att öka kunskapen om barns situation och rättigheter på lokal, regional och nationell nivå. Ute i byarna hjälper vi till att starta lokala grupper. När folk får ökad kunskap, till exempel om handeln med barn, ökar också deras möjligheter att skydda dem. – Vi har fått mycket stöd av regeringen för detta arbete eftersom de ser nyttan av det och de vill att vi ska utveckla det över hela landet. Det har varit lönsamt att rekrytera barn till armén – 8 tror du att den verksamheten kommer att upphöra nu? – Vi hör att rekryteringen fortfarande pågår på vissa håll. En viktig del av den handlingsplan som nu skrivits under är att vi ska få tillgång till militära rekryterings- och träningscenter. Jag tror att den ökade insynen är viktig. Men jag tror samtidigt att verksamheten till viss del kommer att fortsätta. Det finns ju även barn i de militära gerillagrupper som ännu inte skrivit under den gemensamma handlingsplanen. 9 Hur känner du för att barn utnyttjas på det här sättet ? – Det gör mig arg och upprörd. Att sådant här händer, att barn utnyttjas och utsätts för grymma övergrepp – inte bara fysiskt utan att de också traumatiseras av att vara involverade i aktiviteter där de inte vet om de ska överleva dagen. Och att detta pågår dag efter dag, vecka efter vecka, månad efter månad. 10 Vi har träffat flera barnsoldater som har utsatts för fruktansvärda övergrepp. Tror du att åtal kommer väckas mot gärningsmännen? – Jag är inte säker. Kanske kommer barnen att samla sig och gå till domstol. Vi vet inte ännu eftersom vi ännu inte nått så långt. Än så länge är bara drygt fyrtio av flera tusen barn släppta ur armén. 11 Vad har berört dig mest när du har rest runt i landet? – Det är fantastiskt att se hur människor arbetar för att förbättra sina liv, även i fattiga områden. Ta till exempel barnrättsgrupperna som vi har varit katalysator för, folk tar verkligen emot och använder de möjligheter de får. – Det är en så annorlunda tid här. Folk får nya möjligheter och det har givit dem nytt hopp för framtiden. »Ju mer vi kan lyfta fram barns röster till beslutsfattarna, desto större inflytande kan vi ha.« Vilka risker ser du när det gäller landets utveckling framöver? – Det finns en iver både hos myndigheterna och hos folket, som 12 är positiv. Men med den finns också risker. Landet har öppnat sina dörrar för alla. Det är rikt på resurser som naturgas och olja, och det finns många som vill investera. Inget är reglerat. Några vill så snabbt som möjligt »bli som Thailand« medan andra varnar för en för snabb tillväxt. Hur kan den förväntade ekonomiska tillväxten sprida sig så att den gynnar folket? – Det är en bra fråga. När jag bodde i Bangladesh så såg jag 13 att det som hade störst betydelse var att man utvecklade vägar, elektricitet och kommunikationssystem, eftersom det förbinder landsbygden med städerna – där de ekonomiska möjligheterna finns. – I dag är det många avlägsna områden som inte ens går att ta sig till, särskilt inte under regnsäsongen. 14 Vilken ser du som den största utmaningen framöver? – Myanmar är på många sätt likt forna Jugoslavien. Det består av en samling av etniska grupper som tvingats samman. Om dessa grupper inte känner sig rättvist representerade, om de känner att de inte har en röst, kan vi komma att se fortsatt social oro i vissa av landets områden, som i Kachin- och Rakhine distrikten. – Den största utmaningen för den sittande regeringen är att fråga sig: Hur får vi en blandad grupp av människor att leva fredigt tillsammans i en nation? * barn 30 nr2.2013
vill du hjälpa till? Det finns många sätt att förändra och förbättra ett barns liv. Oavsett hur du stödjer Rädda Barnens arbete spelar din insats roll. Du väljer själv vilket sätt som passar dig bäst, vad du än gör så kommer du på ett eller annat sätt göra skillnad. Bli medlem! Rädda Barnens 80 000 medlemmar är själva basen för organisationens arbete och ger den en stark enad röst i arbetet med politisk påverkan för barns rättigheter. Medlemmarna bestämmer själva i sin lokalförening vad de vill jobba med – till exempel stötta ensamkommande flyktingbarn, hjälpa till vid läxläsning, påverka lokala politiker eller samla in pengar till ett speciellt ändamål. Att bli medlem kostar 200 kronor per år. Som medlem får du även tidningen Barn fyra gånger per år. Här kan du anmäla dig som medlem: www.rb.se/geengava/ pages/blimedlem.aspx Ge av din tid! Oavsett om du har en kvart i veckan eller en hel dag så spelar din insats roll. Att ge av din tid är ett lysande sätt att stödja barnen. Har du endast en kvart kan till exempel uppdatera din Facebookstatus med information från Rädda Barnen om barns situation. Har du en timme i veckan att avvara kan du vara mentor till en högstadieelev, har du fler timmar kan du göra lokala kartläggningar om hur barn har det där du bor. Här kan du gå in för att få veta mer: www.medlemsportal.rb.se/ engageradig Skänk pengar! Det finns många olika sätt att skänka pengar till Rädda Barnens verksamhet: Om du varje månad skänker ett visst belopp så möjliggör du för organisationen att lättare att skapa långsiktiga förändringar för barn. Självklart går det också att ge enskilda bidrag. Du kan också välja att handla snygga saker ur designshopen, gåvobevis som visar vad pengarna kan räcka till, eller olika slags gåvoblad för livets alla tillfällen. Här hittar du alla sätt att stödja Rädda Barnen ekonomiskt: www.rb.se/geengava
Page 1 and 2: arn barn 1 nr3.2011
Page 3 and 4: INNEHÅLL foto Paul Hansen Burma: N
Page 5 and 6: Philip Cohen från Skellefteå är
Page 7 and 8: Vad händer med de ensamkommande fl
Page 9 and 10: prylen: myggnät Ett enkelt myggnä
Page 11 and 12: Burma tar Fart Efter många år som
Page 13 and 14: Fler än hälften av de tjugo barne
Page 15 and 16: Irrawaddyfloden är en pulsåder so
Page 17 and 18: »När jag var ung var det ingen so
Page 19 and 20: Daww Nyunt Win sörjer sina två ä
Page 21 and 22: INGA FLER BARN I KRIG Burmas regeri
Page 23 and 24: Aung, 16 hölls fången och tortera
Page 25 and 26: arn 25 nr2.2013 Win, 15 - Den allra
Page 27 and 28: Av dem fick hon hjälp att få fram
Page 29: arn 29 nr2.2013
Page 33 and 34: Tack alla huvudpartners för att ni
Page 35 and 36: Stefan Krook är entreprenören som
Page 37 and 38: Klockan 02.28 Tre vita bussar rulla
Page 39 and 40: 06.30 Inne i tältet där brödet d
Page 41 and 42: 11.45 12.27 Diana Siam är psykolog
Page 43 and 44: 17.03 Med jämna mellanrum i lägre
Page 45 and 46: 18.30 Mitt i lägret har det bildat
Page 47 and 48: Att tänka enkelt om svåra saker.
Page 49 and 50: Donya, Fatuma och Amina tränar kul
Page 51 and 52: Spara med hjärtat Låt pengarna v

nr 2 - Rädda Barnen

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?