nr 2 - Rädda Barnen

More documents

Recommendations

Info

Den lokala ungdomsgruppen har betytt mycket för både Kyaw och Win, här tillsammans med en av ledarna Aung Lwin Oo. – Jag är själv far och blir ledsen när jag får höra att de här killarna tvingas bära erfarenheter som inget barn ska behöva vara med om, säger han. De körde hela natten. – När vi kom fram nästa morgon förstod jag att jag hade blivit lurad. Främlingen lämnade av Win på ett militärt träningscenter. – Jag låstes in i ett mörkt rum i tre dygn, utan mat och vatten. Jag var livrädd, kunde inte tänka klart, det var så mörkt. Jag längtade efter mamma. – På nätterna när vakterna var fulla kom de in och slog mig. När hans motstånd brutits ner tillräckligt skickades Win till ett annat träningscenter för att lära sig hantera vapen. Efter fyra månader där fördes han till fronten i delstaten Kachin där han blev kvar i två år. – Det var som om mitt liv dog, säger han Jag trodde aldrig att jag skulle komma därifrån levande. Kyaw, som fortfarande ser ut som en ung spenslig pojke, lyssnar allvarligt och uppmärksamt på Wins berättelse. – Jag blir ledsen när jag hör den, säger han. Den påminner om min egen. Kyaw var 13 år och gick runt och sålde ballonger på gatan när han blev uppsökt av två människohandlare. De två männen frågade om han ville ha ett bättre jobb som gav mer pengar. – Om jag bara följde med dem så skulle de informera mina föräldrar. Liksom Win fördes han många mil bort och såldes till ett rekryteringscenter i en annan stad. Där lärde han sig att använda vapen och hur man skulle döda folk i strid. – Tanken på att döda någon . . . jag ville inte alls. När jag sa det till serganten så hotade han att döda mig. – Vapnen var väldigt tunga, packningen kunde väga upp till 20 kilo och vi var »Jag låstes in i ett mörkt rum i tre dygn, utan mat och vatten. Jag var livrädd, kunde inte tänka klart, det var så mörkt.« små. I början var jag jätterädd, men sedan vande jag mig. Både Win och Kyaw beskriver hur de och de andra barnen torterades, tvingades att äta rutten mat, ta droger, vara med prostituerade, dricka sprit och göra »andra dumma saker«. – Alla barn fick två flaskor starksprit var i månaden, berättar Kyaw. Jag låtsades dricka, sedan sålde jag mina. Win berättar om hur han såg kompisar som blev fast när de började använda droger, ofta rökheroin. – Det var läskigt! De åldrades snabbt. Vissa blev galna. Några satt bara och stirrade rakt ut. De var som helt okontaktbara. Några dog när de bara var 15 år gamla. Han provade själv att ta droger någon gång men bestämde sig snabbt för att inte fortsätta eftersom effekten skrämde honom. – Jag bad till Buddha varje kväll att jag skulle få träffa mamma och pappa. Tanken att jag en gång skulle få komma till dem var det som höll mig vid liv. Vid ett tillfälle besökte landets högsta general förläggningen där Kyaw var och frågade om det fanns barnsoldater där. – Vår general gömde oss och förnekade att så var fallet. Efter ett par år lyckades både Kyaw, Win och Aung på olika sätt få ut brev till sina föräldrar. När Aung berättar sitter hans mamma Daw Htwe och hör på. Hon var fruktansvärt rädd när han var borta och hon inte fick något livstecken från honom. – Men sedan kom brevet där han berättade att han hade blivit värvad till armén. Jag grät av glädje när jag förstod att han levde. Men jag blev också upprörd. Han var ju bara 15 år och hade ingenting i armén att göra! Daw Htwe var med i en av de många lokala kommittéer för barns skydd som skapats under de senaste åren. Genom den gruppen fick hon kontakt med Rädda Barnens kontor i den närmaste staden. –> barn 24 nr2.2013
arn 25 nr2.2013 Win, 15 – Den allra värsta erfarenheten var tortyren om nätterna. Det var som om de letade efter någon att straffa. Han var bara tolv år när han kidnappades och såldes till armén. – Jag tvingades växa upp fort, konstaterar han. I dag jobbar Win som vakt för en ambassad i staden Yangon. Hans plan för framtiden är att fortsätta hjälpa sin mamma och pappa med familjens försörjning.
Page 1 and 2: arn barn 1 nr3.2011
Page 3 and 4: INNEHÅLL foto Paul Hansen Burma: N
Page 5 and 6: Philip Cohen från Skellefteå är
Page 7 and 8: Vad händer med de ensamkommande fl
Page 9 and 10: prylen: myggnät Ett enkelt myggnä
Page 11 and 12: Burma tar Fart Efter många år som
Page 13 and 14: Fler än hälften av de tjugo barne
Page 15 and 16: Irrawaddyfloden är en pulsåder so
Page 17 and 18: »När jag var ung var det ingen so
Page 19 and 20: Daww Nyunt Win sörjer sina två ä
Page 21 and 22: INGA FLER BARN I KRIG Burmas regeri
Page 23: Aung, 16 hölls fången och tortera
Page 27 and 28: Av dem fick hon hjälp att få fram
Page 29 and 30: arn 29 nr2.2013
Page 31 and 32: vill du hjälpa till? Det finns må
Page 33 and 34: Tack alla huvudpartners för att ni
Page 35 and 36: Stefan Krook är entreprenören som
Page 37 and 38: Klockan 02.28 Tre vita bussar rulla
Page 39 and 40: 06.30 Inne i tältet där brödet d
Page 41 and 42: 11.45 12.27 Diana Siam är psykolog
Page 43 and 44: 17.03 Med jämna mellanrum i lägre
Page 45 and 46: 18.30 Mitt i lägret har det bildat
Page 47 and 48: Att tänka enkelt om svåra saker.
Page 49 and 50: Donya, Fatuma och Amina tränar kul
Page 51 and 52: Spara med hjärtat Låt pengarna v

nr 2 - Rädda Barnen

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?