Vägförvaltningens bokslut 2006 - Tiehallinto

Vägförvaltningens 

bokslut 2006 

Vägförvaltningens interna publikationer 19/2007

Vägförvaltningens 

bokslut 2006 

Vägförvaltningens interna publikationer 19/2007 

Vägförvaltningen 

Helsingfors 2007

Pärmbild: Olli Penttinen 

Nätpublikation pdf (www.tiehallinto.fi/julkaisut) 

ISSN 1459-1561 

TIEH 4000552R-v 

Publikationen tillhandahålls av 

Huvudkontoret, ekonomi 

Fax 020 422 11 

Telefon 020 422 2020 

VÄGFÖRVALTNINGEN 

Centralförvaltningen 

Semaforbron 12 A 

PB 33 

00521 HELSINGFORS 

Telefon 0204 22 11

Vägförvaltningens bokslut 2006 3 

Innehåll 

1 VERKSAMHETSBERÄTTELSE 5 

1.1 Ledningens genomgång 5 

1.2 Verkningar 6 

1.3 Funktionell effektivitet 8 

1.3.1 Verksamhetens lönsamhet 9 

1.3.2 Verksamhetens produktivitet 10 

1.3.3 Avgiftsbelagda verksamhetens resultat och lönsamhet 11 

1.3.4 Samfinansierade verksamhetens kostnadsmotsvarighet 13 

1.4 Produktion och kvalitetsledning 13 

1.5 Hantering och utveckling av mänskliga resurser 15 

1.6 Bokslutsanalys 17 

1.6.1 Finansieringsstruktur 17 

1.6.2 Budgetens förverkligande 18 

1.6.3 Intäkts- och kostnadskalkyl 20 

1.6.4 Balansräkning 22 

1.7 Utlåtande om utvärdering och bekräftelse gällande den interna 

kontrollen 25 

1.8 Resultat av utvärderingar 26 

1.9 Sammanfattning av observerade oegentligheter 27 

2 BUDGETUTFALL 28 

3 INTÄKTS- OCH KOSTNADSKALKYL 32 

4 BALANSRÄKNING 33 

5 BOKSLUTSBILAGOR 35 

6 UNDERSKRIFTER 53

4 

Vägförvaltningens bokslut 2006

Vägförvaltningens bokslut 2006 

VERKSAMHETSBERÄTTELSE 

5 

1 VERKSAMHETSBERÄTTELSE 

1.1 Ledningens genomgång 

Vägförvaltningen har förverkligat den trafikpolitik som riksdagen bestämt 

i budgeten. Vägförvaltningen uppnådde tack vare en sträng resultatstyrning 

de centrala mål som uppställts på den. Regionala investeringar som 

stöder samhällsutvecklingen kunde dock inte genomföras enligt behovet. 

Man har också varit tvungen att skjuta fram många miljöförbättringsåtgärder, 

såsom grundvattenskydd och bullerbekämpningar. Jordbyggnadsbranschens 

kostnader ökade med 5 %, vilket minskade väginvesteringar, grundliga 

förbättringar och förnyanden av beläggningar. Marknadssituationen är 

inte hettad, utan man har fått tillräckligt många godtagbara anbud på entreprenadförfrågningar. 

Vägkapitalet minskade som helhet med 183,6 M€. 

Vägförvaltningen ansvarar för 78 000 km landsvägar 

Landsvägarna uppgick i slutet av 2006 till 78 189 kilometer. Trafikarbetet på 

landsvägarna uppgick 2006 till totalt 34,8 Mrd fordonskilometer. Trafikarbetet 

har ökat med 26 % på tio år. År 2006 ökade trafiken på huvudvägarna med 

2,0 %. För den tunga trafikens del var ökningen 1,3 %. 

Nyckeltalen i bifogade tabell beskriver omfattningen av landsvägsnätet som 

erbjuds trafikanterna samt trafikarbetets utveckling i hela landet. Vägnätets 

längd har bibehållits oförändrad. Gång- och cykelvägar har byggts till ca 50 

kilometer årligen och antalet broar har bibehållits oförändrat. Längden belagda 

vägar har ökat med över 100 km. Trafikarbetet har ökat med knappt 

en procent. 

Tabell 1. 

Utveckling av vägnätets omfattning och trafikarbetet 

Vägnätets omfattning och trafikarbete 

Utfall 

2004 

Utfall 

2005 

Mål 

2006 

Utfall 


VÄGNÄTETS OMFATTNING (situationen 31.12) 

Landsvägars längd (km) 78 168 78 189 78 300 78 189 

Beläggningslängd (km) 50 616 50 633 50 610 50 760 

Antalet broar (st.) 14 176 14 258 14 300 14 314 

Gång- och cykelvägars längd (km) 5 236 5 454 5 350 5 403 

Trafikarbete (vägar och gator), mrd. personkm 68,9 69,5 71,0 71,1 

Trafiksäkerheten utvecklades gynnsamt. I trafikolyckor på landsvägarna 

dog 254 människor 2006, vilket är 40 färre än året innan. Däremot minskade 

inte antalet allvarliga personskadeolyckor jämfört med medeltalet för de fyra 

föregående åren. Vägförvaltningens trafiksäkerhetsåtgärder har gett resultat, 

men för att den positiva utvecklingen skall fortsätta förutsätts det förbättringsåtgärder 

i vägkonstruktionerna, såsom t.ex. mitträcken på livligt trafikerade 

huvudvägar. Vägförvaltningen har bra planeringsberedskap för dem, 

men nödvändig finansiering saknas. 

Vägnätets skick har kunnat bevaras på tillfredsställande nivå, med undantag 

av broarna, vars skick har försämrats ytterligare. Den dagliga framkomligheten 

på vägnätet kunde säkerställas tack vare tillräckliga drifts- och underhållsåtgärder, 

och trafikanterna var relativt nöjda med servicenivån på 

huvudvägarna. Detta har möjliggjorts av en mångårig satsning enligt strategin 

på underhåll och grundliga förbättringar av vägar och broar. Däremot var 

man inte lika nöjd med skicket hos vägnätet av lägre klass.

6 



Vägförvaltningen uppnådde huvudsakligen väl de resultatmål som 

kommunikationsministeriet (KM) uppställt. Också de resultatmål som 

uppställts på Vägförvaltningens egna resultatenheter uppnåddes. De anställda 

fick 1,4 M€ i resultatbonus. 

Stora vägprojekt framskred som planerat. Under verksamhetsåret färdigställdes 

den första etappen av Tammerfors västra omfartsväg och den andra 

etappen påbörjades. Förbättringen av sträckan Vichtis - Björneborg på riksväg 

2 påbörjades och i Uleåborg startade förbättringen av Kuusamovägen 

med kommunal finansiering under byggnadstiden. I Helsingfors påbörjade 

förbättringen av Skogsbackavägen och arbetena på E18 Muurla - Lojo och 

trafikförbindelserna till Nordsjö hamn fortsatte i rask takt. 

Riksdagen beslutade i budgeten för 2007 om finansiering av sex nya väginvesteringar. 

Samtidigt förutsatte riksdagen att anslagsramen dimensioneras 

på en tillräcklig nivå med tanke på en långsiktig utveckling. Den s.k. Vuoria 

arbetsgruppen, som kommunikationsministeriet tillsatt, föreslog långsiktiga 

beslut om trafikledsinvesteringar samt att nya finansieringsmodeller 

tas i bruk och att det ges en trafikpolitisk redogörelse till riksdagen. 

Vägförvaltningen förbättrade sin produktivitet. Organisationen förnyades 

genom att bl.a. kundservicen koncentrerades riksomfattande till ett ställe. 

Antalet anställda minskade som planerat, men de målsatta minskningarna 

av arbetsinsatsen, som godkänts i produktivitetsprogrammet, är fortfarande 

utmanande och förutsätter fortsatt utveckling, nya verksamhetsmodeller och 

förnyande av organisationsstrukturen. 

Vägförvaltningen påbörjade tillsammans med andra trafikledsverk förberedelserna 

för att ta i bruk ett nytt, gemensamt verksamhetsstyrningssystem. 

De centraliserade ekonomi- och personaladministrationsuppgifterna överförs 

till statskontoret 1.4.2007. Personalens belåtenhet bibehölls på god nivå 

bland alla förändringar. Upphandlingsförfarandet har utvecklats i samarbete 

med branschen. Också serviceproducenternas belåtenhet har bibehållits på 

god nivå enligt kundenkäterna. 

1.2 Verkningar 

Vägförvaltningen främjade med sin verksamhet de samhälleliga verkningarna 

inom KM:s förvaltningsområde, genom att den dagliga trafiksmidigheten 

tryggades, säkerheten förbättrades och de skadliga miljökonsekvenserna 

minskades. 

Funktionsdugligheten för trafiken och transporterna tryggades. Den 

dagliga servicenivån inom trafiken säkerställdes med riksomfattande enhetliga 

riktlinjer för drift. Driften upphandlas av entreprenörer med långvariga 

avtal, där man inte har gjort några väsentliga servicenivåkorrigeringar. Lokalt 

förändrade servicebehov har beaktats i granskningar enligt entreprenad. 

Också kvalitetssäkringen av entreprenaderna har ökats. 

Trafikledningen har integrerats till en del av väghållningen och FoUverksamheten 

enligt KM:s resultatmål. FoU-arbetet inom trafikledningen har 

gjorts inom ramarna för ett eget temaprogram för trafikledningen. I FoUprogrammet 

2007 finns som ett nytt tema forskningsprogrammet "Intelligent 

trafik", som är gemensamt för hela trafiksektorn och som leds av Vägförvaltningen.



7 

Vägförvaltningen gör ett mångårigt investeringsprogram för att förbättra 

funktionsdugligheten på huvudvägarna med hjälp av trafikledning inom huvudstadsregionen 

och har satsat på att genomföra programmet 2007. Dessutom 

färdigställdes en betydande trafiktelematiksträcka från Lojo till Ring III i 

samband med E18-projektet Lojo - Lojoåsen. 

Beläggningarnas skick har kunnat förbättras en aning på både huvudvägnätet 

och vägnätet av lägre klass. Trafikanterna är nöjda med huvudvägarna, 

medan situationen på vägnätet av lägre klass anses vara bara tillfredsställande. 

På cirka 75 % av stomvägnätet (3 067 km) kunde man köra smidigt och 

tryggt (hastighetsbegränsning 100 km/h). Visserligen förekom också betydande 

smidighetsbrister. Trafikstockningarna är värst på ringvägarna inom 

huvudstadsregionen och inom några andra stadsregioner. Dessutom orsakade 

den ökande tunga trafiken vid gränsstationerna i Vaalimaa och Nuijamaa 

betydande smidighets- och säkerhetsproblem, som sträckte sig långt in 

i landet. 

Vägförvaltningen främjade trafiksäkerheten enligt målet. Vägförvaltningen 

uppnådde med egna åtgärder den kalkylmässiga minskningen av personskadeolyckorna, 

som ministeriet uppställt som mål, bl.a. genom att stöda 

kameraövervakningen och sänka hastighetsbegränsningarna enligt ministeriets 

allmänna anvisningar. 

Statsrådet fattade på våren ett principbeslut om att förbättra trafiksäkerheten. 

Riktlinjerna har uppdaterats i riktlinjerna och planeringsprinciperna för 

väghållningen. Vägförvaltningen har satsat på trafiksäkerhetsundersökningar 

tillsammans med kommunikationsministeriet, Trafikskyddet och Fordonsförvaltningscentralen 

för att hitta effektiva metoder. Samarbetet med Trafikcentralen 

och Nödcentralsverket har intensifierats så att Nödcentralsverket 

meddelar om viktiga trafikolyckor omedelbart till Trafikcentralen, som ger ett 

trafikmeddelande till Rundradion. Med detta förfaringssätt strävar man efter 

att begränsa uppkomsten av ytterligare skador under störningen. 

Miljöbelastningen minskades. Vägförvaltningen uppdaterade sitt eget miljöprogram 

utgående från miljöprogrammet för KM:s förvaltningsområde. Miljösynpunkterna 

har integrerats till en del av riktlinjerna för väghållningen och 

funktionskraven för entreprenadhandlingarna. Miljöfrågorna har också lyfts 

fram i Vägförvaltningens FoU-program. 

Vägförvaltningen har enligt de resultatmål som ministeriet ställt upp gjort ett 

nytt, mångårigt investeringsprogram för att genomföra brådskande grundvattenskydd. 

Programmet börjar genomföras 2007. De sista projekten (7 km) i 

Vägförvaltningens föregående centraliserade program för grundvattenskydd 

färdigställdes 2006. För halkbekämpning på landsvägarna användes 83 000 

ton salt, vilket är klart lägre än nivån under de föregående åren. Bullerbekämpning 

genomfördes som en del av utvecklingsprojekt på vägnätet och 

riksomfattande prioriterade temaprojekt.

8 



1.3 Funktionell effektivitet 

Väghållningsstrategin och resultatmålen styrde användningen av anslag. 

Basväghållningsanslagen riktades enligt strategin till att trygga den 

dagliga framkomligheten på vägarna, sköta om vägnätets skick och förbättra 

trafiksäkerheten. Väghållningsåtgärderna poängterades enligt de resultatmål 

som KM ställt upp för Vägförvaltningen. 

Största delen av väghållningsfinansieringen kom från basväghållningsmomentet, 

men man hade också att tillgå finansiering av Europeiska Unionens 

regionutvecklingsfond, inrikesministeriet och TE-centralerna samt Kajanalands 

utvecklingspengar. Riksdagen fattade separat beslut om utvecklingsinvesteringar 

projektvis. 

Tabell 2. 

Vägförvaltningens utgifter enligt produkt 2001–2006 (milj. euro) 

Vägförvaltningens utgifter enligt produkt 2002 2003 2004 2005 2006 

Vinterväghållning 95 94 93 91 91 

Drift av trafikmiljön 52 49 52 54 56 

Drift av grusvägar 30 32 29 29 28 

Färjetrafik 22 23 24 27 29 

Drift totalt 199 198 198 201 204 

Beläggningar 1 92 84 83 101 87 

Vägkonstruktioner 92 102 99 92 83 

Broar 18 24 25 39 40 

Utrustning och anordningar 3 4 4 4 7 

Förbättring av trafikmiljön 4 4 5 5 5 

Underhåll och ersättande investeringar totalt 209 218 216 241 222 

Utbyggnadsinvesteringar inom basväghållning 101 84 59 66 95 

Nyinvesteringar inom basväghållning 23 16 12 12 16 

Utvecklingsinvesteringar (inkl. Nordsjö) 133 153 213 186 135 

Anskaffnings- och driftsutgifter för markområden 21 22 25 29 36 

Väginvesteringar totalt 278 275 309 293 282 

Preliminär planering och utredningsplanering 12 15 10 9 9 

Väg- och konstruktionsplaner 15 12 15 13 16 

Trafikledning 6 8 10 12 14 

Administration 81 85 80 76 77 

Serviceprojekt och anpassning 22 22 17 – – 

Utgifter totalt (brutto) 822 833 855 845 824 

Vägförvaltningens intäkter 29 19 25 20 21 

Utgifter totalt (netto) 793 814 830 825 803 

1 

Utgifter för drift av trafikmiljön har överförts på beläggningsutgifterna cirka 12-16 milj. euro/år under 

2001–2003. 

Servicenivån för drift ändrades inte väsentligt 2006. Utgifterna för de 

långvariga driftsentreprenaderna är bundna till jordbyggnadskostnadsindex. 

Kostnaderna har redan under två år stigit med över 5 % per år, men genom 

konkurrensutsättning har en del av kostnadsökningen kompenserats. 

Utgifterna för underhåll minskade från året innan. Det har använts mindre 

pengar än året innan särskilt för förnyande av beläggningar och ersättande 

investeringar för vägkonstruktioner. Finansieringen av reparationer av 

broar har ökats systematiskt redan under flera års tid, men dock inte ännu 

tillräckligt med tanke på broarnas skick.



9 

Basväghållningsinvesteringarna ökade en aning från föregående år. Detta 

berodde främst på en tilläggsfinansiering av engångskaraktär som riksdagen 

beviljade för projekt i temaprogrammen. Behovet av finansiering av regionala 

investeringar var dock mångfaldigt i förhållande till finansieringen. 

De årliga utgifterna för utvecklingsinvesteringar minskade när sex stora 

projekt färdigställdes i slutet av 2005 och inga nya påbörjades förrän i slutet 

av 2006 (rv 2 Vichtis - Björneborg, lv 100 Skogsbackavägen och rv 3 etapp 2 

av Tammerfors västra ringväg). Dessutom sköter Uleåborgs stad om finansieringen 

av rv 20 Hintta - Korvenkylä under byggnadstiden. 

Utgifterna för markanskaffningar ökade. Det användes klart mera pengar 

än åren innan på grund av ökad kostnadsnivå och snabbare inlösningsförrättningar. 

Planeringen av investeringar försvårades på grund av den osäkra finansieringen. 

Planberedskapen har hållits på god nivå för stora utvecklingsprojekts 

och temaprogramprojekts del, vilkas realiseringstidsplan och 

finansiering har kunnat säkerställas. För övrigas del är lagret av färdiga planer 

litet. Utan en tillräcklig planberedskap är möjligheterna att reagera på 

plötsliga trafikmässiga problem dåliga. 

Det ena av de två interna resultatmålen som uppställts för Vägförvaltningens 

funktionella effektivitet uppnåddes. Av Vägförvaltningens interna 

resultatmål förverkligades effektiveringen av resursanvändningen på samarbetsområdena, 

vilket ledde till ökad användning av gemensamma resurser 

och till kostnadsinbesparingar samt till att vägdistrikten ökade de gemensamma 

anskaffningarna. Däremot uppnåddes inte målet att utveckla väghållningsmarknaderna 

helt, eftersom serviceproducenternas belåtenhet inte 

förbättrades enligt målet. 

1.3.1 Verksamhetens lönsamhet 

Ministeriet styrde verksamhetens lönsamhet med resultatmål och följbara 

mätinstrument. KM uppställde två resultatmål för lönsamheten (enhetsutgifter 

för drift och underhåll samt administrationsutgifter) och tre följbara 

mätinstrument (väginvesteringar i förhållande till avskrivningar, antalet 

godkända anbud och antalet anställda). Vägförvaltningen följde också med 

hur processernas produktivitet, satsningar och prestationsförmåga utvecklades 

med mätinstrument processvis. 

Tabell 3. 

Utveckling av mätinstrument för lönsamhet 

Mål och följbara mätinstrument 

Utfall 

2004 

Utfall 

2005 

Mål 


Utfall 


Väginvesteringar i förhållande till avskrivningar (%) 80 83 58 69 

Enhetsutgifter för drift och underhåll (€/km) 6 497 6 469 6 480 6 454 

Antal godkända anbud (st/entreprenadförfrågan) 4,5 4,8 4,5 4,8 

Administrationsutgifter (M€) 69 67 69,5 69,4 

Antal anställda (fast anställda 31.12) 992 963 940 948

10 



För drift, underhåll och administration av vägnätet (78 189 km) användes 

basväghållningsanslag 6 454 €/vägkilometer. Mätinstrumentet beskriver 

verksamhetens lönsamhet, men också den mängd finansiering som reserverats 

för dessa åtgärder. De sänkta enhetskostnaderna förklaras främst med 

att det har programmerats att användas mindre finansiering för underhåll än 

under åren innan. Resultaten av konditionsmätningarna visar dock att servicenivån 

på vägarna har kunnat bevaras. 

Vägförvaltningens utgifter enligt målet för administrationsutgifterna (FoUutgifter 

och datasystemsinvesteringar ingår inte) var cirka 69,4 M€. 

De gjorda investeringarna räckte inte till för att bevara vägkonstruktionernas 

värde. Väginvesteringarnas andel av avskrivningsvärdet, som beskriver 

vägnätets slitage, var bara 69 %. 

På entreprenadförfrågningarna fick man i medeltal 4,8 anbud, liksom 2005. 

Mätinstrumentet beskriver hur marknaderna fungerar. 

Antalet fast anställda vid Vägförvaltningen minskade nästan som planerat. 

1.3.2 Verksamhetens produktivitet 

Kommunikationsministeriet ställde inte upp något resultatmål för Vägförvaltningens 

produktivitet 2006, men Vägförvaltningen utvecklade 2006 

ett mätinstrument för produktiviteten som en del av förvaltningsområdets 

gemensamma projekt. Vägförvaltningens produktivitet har sedan 2000 räknats 

med mätinstrumentet, som bestämts i ovan nämnda projekt. Produktiviteten 

har bestämts skilt för arbetsproduktiviteten och totalproduktiviteten. På 

basis av detta uppställde ministeriet år 2007 för Vägförvaltningen mål för arbetsproduktiviteten 

(3 %) och totalproduktiviteten (2 %). 

Enligt beräkningarna har Vägförvaltningens produktivitet utvecklats positivt 

2001 - 2006. Enligt preliminära beräkningar förbättrades både arbetsproduktiviteten 

och totalproduktiviteten 2006. 

Tabell 4. 

Utveckling av mätinstrument för produktiviteten 

Förändring på årsbasis 2001 2002 2003 2004 2005 2006 

Arbetsproduktivitet 404 % 0,7 % 0,7 % 4,8 % 4,2 % 1,0 % 

Totalproduktivitet 2,1 % 8,8 % 0,6 % 5,6 % -0,2 % 2,0 % 

Vägförvaltningen förberedde sig för att förbättra produktiviteten och 

säkerställa kompetensen genom att man i slutet av 2006 påbörjade ett 

projekt för att verkställa verksamhetsmodellen, där man utvärderar möjligheterna 

att koncentrera Vägförvaltningens funktioner och öka köptjänsterna. I 

detta nu sköts den operativa trafikstyrningen, skadeersättningsfrågorna, 

vägkantsteknologin, administreringen av EU-frågor, färjeverksamheten, 

småvägsfrågorna, specialtransporttillstånden, traditionsverksamheten samt 

kundservicens kontaktcentral och tillståndstjänster centraliserat inom Vägförvaltningen. 

Dessutom påbörjades ett utredningsarbete för att förnya Vägförvaltningens 

områdesindelning och befogenhet.



11 

Vägförvaltningen följer med processernas prestationsförmåga. För att 

utvärdera hur produktiviteten för Vägförvaltningens egen verksamhet har utvecklats 

utvidgades mätinstrumenten 2006 till att omfatta processernas produktivitet. 

Det finns behov att utveckla mätinstrumenten ytterligare (bilaga 

18). 

 

Antalet beviljade tillstånd och myndighetsbeslut vid kundservicen har 

ökat med 15 %. År 2006 uppgick de till över 21 000. Den genomsnittliga 

handläggningstiden för kundrespons har förlängts från 5,5 dygn 

till 6,7 dygn. 

Projektplaneringens andel av upphandlingsvärdet har minskat från 

3,6 % till 2,8 %. Växelverkan har lyckats väl, eftersom det bara för 

5 % av de framlagda vägplanerna framställdes besvär. Situationen 

försämrades dock jämfört med 2005. 

 

 

Mätinstrumenten för upphandling visar att marknaderna fungerar väl 

och att serviceproducenternas belåtenhet har bibehållits på god nivå, 

även om den har minskat en aning. Upphandlingskostnaderna är 

mindre än 2 % av investeringsutgifterna. 

För stödprocessernas (kundrelationer, ekonomi, personal, dataadministration) 

del visar mätinstrumenten att verksamheten har blivit effektivare, 

men särskilt serviceutgifterna inom dataadministrationen 

ökar. 

1.3.3 Avgiftsbelagda verksamhetens resultat och lönsamhet 

De offentligrättsliga prestationerna visar underskott 

Vägförvaltningens offentligrättsliga prestationer består av specialtransporttillstånd 

och andra tillstånd som gäller landsvägar. 

Kostnadsmotsvarigheten av de offentligrättsliga prestationerna har visat underskott 

under många år. År 2006 var underskottet 0,21 M€. Priserna på 

prestationerna har höjts stegvis, i medeltal med 7 % i förordningen om avgifter 

(1106/2004) som trädde i kraft i början av 2005 och i medeltal med 16 % i 

förordningen om avgifter 2006 (978/2005). 

Intäkterna av de offentligrättsliga prestationerna, 1,6 M€, var större än målsättningarna 

och året innan. Prishöjningarna på prestationerna syns klart i 

kalkylen. Eftersom kostnaderna har hållits på 2005 års nivå har kostnadsmotsvarighetsprocenten 

förbättrats från 2005 och stigit till 88,4 %. 

Siffrorna för 2005 och 2006 är jämförbara, eftersom det inte har skett några 

förändringar i anvisningarna för kostnadsmotsvarighetskalkylen under året. 

År 2005 gjordes några förändringar, varför siffrorna för 2004 och 2005 inte är 

helt jämförbara.

12 



Tabell 5. Vägförvaltningens offentligrättsliga prestationer 

Offentligrättsliga intäkter och kostnader Utfall 2004 Utfall 2005 Utfall 2006 Mål 2006 

Intäkter 1 242 181 1 420 482 1 619 020 1 549 900 

- försäljningsintäkter av avgiftsbelagd verksamhet 1 228 816 1 403 487 1 592 880 1 535 500 

- övriga intäkter av avgiftsbelagd verksamhet 13 124 17 526 27 661 14 400 

./. rättelseposter för intäkterna 241 -531 -1 521 0 

Särkostnader -1 425 512 -1 639 355 -1 672 964 -1 655 340 

- material, förnödenheter och varor -19 564 -18 894 -14 782 -17 740 

- personalkostnader -1 080 992 -1 149 556 -1 208 610 -1 219 600 

- hyror -156 583 -184 167 -178 453 -173 400 

- inköp av tjänster -18 158 -89 623 -81 679 -76 000 

- övriga särkostnader -150 215 -197 115 -189 440 -168 600 

Driftsåterstod -183 331 -218 872 -53 944 -105 440 

Andel av gemensamma kostnader -165 311 -138 710 -157 822 -145 713 

- kostnader för stödfunktioner -164 930 -131 507 -151 681 -141 500 

- avskrivningar -302 -5 829 -4 896 -3 335 

- räntor -79 -1 374 -1 246 -878 

- övriga gemensamma kostnader 0 0 0 0 

Totalkostnader -1 590 823 -1 778 064 -1 830 786 -1 801 053 

UNDERSKOTT (-) -348 642 -357 582 -211 766 -251 153 

Kostnadsmotsvarighetsprocent 78,1 % 79,9 % 88,4 % 86,1 % 

De företagsekonomiska prestationerna visar överskott 

Intäkterna av de företagsekonomiska prestationerna var 1,3 M€ och kostnaderna 

0,5 M€. Av intäkterna utgjordes cirka 87 % av hyresintäkter av utomstående 

för rastplatser och fastigheter. Hyresintäkterna kommer att minska 

också under de kommande åren eftersom Vägförvaltningens hyresintäkter 

huvudsakligen består av hyresintäkter av rastplatser som blivit kvar hos Vägförvaltningen 

vid besittningsöverföringar. 

Försäljningsintäkterna av den avgiftsbelagda verksamheten och övriga intäkter 

var mindre än målsättningarna och året innan på grund av att Vägförvaltningen 

ordnade färre kurser och sålde mindre marksubstans. På grund av 

den minskade kursverksamheten var också inköp av tjänster mindre 2006 

än 2005.



13 

Tabell 6. Vägförvaltningens företagsekonomiska prestationer 

Företagsekonomiska intäkter och kostnader 

Utfall 

2004 

Utfall 

2005 

Utfall 


Mål 


Intäkter 

1 317 

722 1 453 324 1 314 062 

1 275 

100 

- försäljningsintäkter av avgiftsbelagd verksamhet 91 353 148 204 68 569 101 900 

- övriga intäkter av avgiftsbelagd verksamhet 47 148 177 143 106 094 98 100 

- hyror och bruksavgifter 1 195 

645 

1 127 977 1 142 283 1 075 

500 

./. rättelseposter för intäkter -16 424 0 -2 884 -400 

Särkostnader -320 332 -314 294 -227 163 -239 000 

- material, förnödenheter och varor -6 917 -6 468 -7 231 -8 950 

- personalkostnader -93 553 -62 945 -53 915 -62 200 

- hyror -12 117 -14 185 -11 893 -10 200 

- inköp av tjänster -200 278 -224 459 -149 729 -153 100 

- övriga särkostnader -7 467 -6 237 -4 396 -4 550 

Driftsåterstod 997 390 1 139 030 1 086 899 

1 036 

100 

Andel av gemensamma kostnader -308 179 -317 707 -242 578 -221 932 

- kostnader för stödfunktioner -41 565 -111 537 -104 823 -48 150 

- avskrivningar -149 988 -125 885 -83 417 -109 200 

- räntor -96 819 -74 989 -50 325 -61 360 

- övriga gemensamma kostnader -19 807 -5 296 -4 013 -3 222 

Totalkostnader -628 511 -632 001 -469 741 -460 932 

ÖVERSKOTT (+) 689 211 821 323 844 321 814 168 

Kostnadsmotsvarighetsprocent 210 % 230 % 280 % 277 % 

1.3.4 Samfinansierade verksamhetens kostnadsmotsvarighet 

Vägförvaltningen har ingen samfinansierad verksamhet, dvs. frivillig verksamhet 

som inte hör till Vägförvaltningens myndighetsverksamhet. Ministeriet 

har inte heller uppställt några mål för den samfinansierade verksamheten. 

Att utomstående deltar i finansieringen av projekt enligt en överenskommen 

finansieringsandel ändrar inte verksamhetens karaktär från lagstadgad myndighetsverksamhet 

till frivillig verksamhet. De finansieringsandelar som utomstående 

betalar utgör inte intäkter i kostnadsmotsvarighetskalkylens mening. 

Också TEN-stöd för väginvesteringar och stöd till FoU-projekt, som EU 

betalar, betalas huvudsakligen i efterskott när projekten är färdiga, varför det 

är omöjligt att rikta intäkterna och kostnaderna till samma år. 

1.4 Produktion och kvalitetsledning 

Kommunikationsministeriet ställde upp mål för servicenivån och säkerheten. 

För miljökonsekvenserna ställde ministeriet upp flera mätinstrument som 

skall följas. Dessutom ställde Vägförvaltningen upp ett internt resultatmål för 

resultatenheterna gällande värdenätverkets belåtenhet.

14 



Tabell 7. 

Utveckling av mätinstrument för produktion och kvalitetsledning 

Resultatmål och mätinstrument som följs 

Utfall 

2004 

Utfall 

2005 

Mål 


Utfall 


Servicenivå 

Smidigt och säkert stomnät (%) 76 75 71 75 

Dåliga och mycket dåliga belagda vägar (km) 4 338 3 970 4 100 3 308 

Förnyande av beläggningar (km) 4 081 4 400 4 000 3 890 

Dåliga och mycket dåliga broar (st) 1 086 1 086 1 200 1 080 

Grundliga förbättringar av broar (st) 112 134 140 194 

Dåliga och mycket dåliga grusvägar (km) 3 080 3 900 3 000 2 859 

Mängden tjällossningsbegränsningar (km) 864 1 173 850 911 

Grundliga förbättringar av tjälskadade vägar (km) 200 266 200 202 

Dåliga och mycket dåliga gång- och cykelvägar (km) 336 250 330 242 

Trafikanternas belåtenhet med huvudvägar 3,60 3,67 3,6 3,72 

Trafikanternas belåtenhet med övriga vägar 2,8 3,05 2,7 3,05 

Trafikanternas belåtenhet med vinterväghållning 3,4 3,4 3,4 3,54 

Säkerhet 

Omkomna i trafiken på landsvägar 290 286 260 254 

Personskadeolyckor på landsvägar 3 466 3 300 3 050 3 498 

Minskning av personskadeolyckor 65 58 52 56,4 

Minskning med basväghållningsåtgärder 55 47 47 52,5 

Minskning med utvecklingsinvesteringar 10 11 5 3,9 

Miljö 

Saltanvändning för halkbekämpning (ton) 88 000 100 588 88 000 83 011 

Utsatta för buller över 55 dBA (invånare) *) 313 000 313 000 313 000 313 000 

CO 2 -utsläpp, vägar och gator (1990=100) **) 109 109 105 109 

Brådskande behov av grundvattenskydd 123 112 123 116 

*) Mätresultatet från 2003. Följande mätning 2008. 

**) VTT:s uppdaterade uppgifter från 2005 (utfallen 2004–2005 korrigerade retroaktivt) 

Servicenivån förverkligades mycket bra i fråga om smidigheten på 

stomnätet samt vägarnas och broarnas skick. Målet 1 200 för maximimängden 

broar i dåligt skick förverkligades, men trots det försämrades 

broarnas totala skick med 3,7 % mätt enligt summan skadepoäng. Trafikanternas 

belåtenhet var på god nivå och utvecklades positivt. De mål som ministeriet 

uppställt nåddes enligt de givna ekonomiska ramarna, men samtidigt 

sjönk värdet på vägkapitalet. Man har således satsat på skicket på 

egendomens bekostnad. 

De åtgärder som vidtagits för att förbättra trafiksäkerheten uppfyllde de 

mål som ställts på säkerhetseffekterna. Också antalet omkomna i trafiken 

på landsvägar var klart färre än 2004 - 2005, även om antalet allvarliga 

olyckor inte minskade. Största delen av trafiksäkerhetseffekterna uppnåddes 

med kameraövervakning, vibrerande kantlinjer och andra mindre investeringar 

i trafikmiljön samt med sänkta hastighetsbegränsningar. 

De nyckeltal som beskriver miljöns tillstånd utvecklades gynnsamt. 

Användningen av salt för halkbekämpning kunde minskas från året innan. 

Väglagsförhållandena var exceptionellt svåra vintern 2004 - 2005, medan de 

var normala vintern 2005 - 2006. Grundvatten skyddades på en 7 km lång 

sträcka enligt finansiering i det centraliserade programmet. 

Antalet invånare som utsätts för buller mäts med fem års mellanrum och därför 

kan man inte följa upp det årligen. CO 2 -utsläppen har varit på samma 

nivå under flera år. VTT har retroaktivt korrigerat siffrorna för 2004 - 2005.



15 

Belåtenheten för Vägförvaltningens interna värdenätverk förverkligades, eftersom 

resultatenheterna skötte om de överenskomna intressentförhållandena 

systematiskt. År 2006 gjordes ingen undersökning om intressenternas 

belåtenhet. 

1.5 Hantering och utveckling av mänskliga resurser 

Hanteringen av mänskliga resurser mättes med resultatet av EFQMutvärderingen 

och serviceproducenternas belåtenhet, som inte helt nådde 

de uppställda målen, samt med de anställdas belåtenhet, som förverkligades. 

Finansieringen av FoU-programmet var lite mindre än planerat. 

Vägförvaltningen uppställde som internt resultatmål för vägdistrikten att förbättra 

organisationens skicklighet. Målet var att genomföra de förbättringsobjekt 

som kommit fram vid självutvärderingen 2005. Vägdistrikten lyckades 

väl i sin uppgift. 

Tabell 8. 

Utveckling av mänskliga resurser 

Resultatmål och mätinstrument som följs 

Utfall 

2004 

Utfall 

2005 

Mål 


Utfall 


HANTERING AV MÄNSKLIGA RESURSER 

EFQM -utvärderingens resultat (0-1000) 400–450 453 500 ca 450 

Serviceproducenternas belåtenhet (0-100) 59 62 62 61 

Arbetstillfredsställelse (1-5) 3,3 3,4 3,4 3,4 

FoU-utgifter av basväghållningsutgifterna (%) 0,78 0,93 0,8 0,7 

Bifogat finns i tabellform en sammanfattning av nyckeltalen för personalbokslutet. 

Nyckeltalen beskriver hur de anställdas antal, struktur, arbetsinsats, 

arbetshälsa och kompetens har utvecklats. 

Vägförvaltningens personal minskade, om än inte i takt med statens produktivitetsprogram. 

Antalet fast anställda uppgick i slutet av året till 948 och 

den utförda arbetsinsatsen inklusive visstidsanställda till 971 årsverken. 

De anställdas medelålder steg med 0,6 år och var i slutet av året 50,8 år. 

Utvecklingen av Vägförvaltningens kompetens syns i indexet för utbildningsnivån, 

som steg redan andra året i följd. 

De anställdas arbetstillfredsställelse har bevarats på samma goda nivå som 

åren innan och antalet sjukfrånvaron har minskat från föregående år. 

Vägförvaltningen iakttog en måttlig rekryteringspolicy enligt personalplanen 

från 2004.

16 



Tabell 9. 

Nyckeltal i personalbokslutet 

Nyckeltal 2004 2005 2006 

Antalet anställda 31.12 

fast anställda 992 963 948 

visstidsanställda 51 44 55 

Antalet anställda sammanlagt 1043 1007 1003 

förändring % – 2,9 % – 3,6 % – 0,4 % 

Årsverken 1020 982 971 

Medelålder (år) 50,0 50,2 50,8 

Utbildningsnivå, index (1-8) 5,0 5,1 5,2 

Antalet heltidsanställda 920 892 882 

Antalet deltidsanställda 72 71 66 

Utförd arbetstid (% av den regelbundna årsarbetstiden) 81,8 % 81,8 % 81,2 % 

Arbetskraftskostnader totalt (M€/år) 48,03 47,05 48,01 

Löner för utförd arbetstid (M€) 29,2 29,1 30,7 

Lönernas andel av arbetskraftskostnaderna 60,7 % 61,9 % 64,0 % 

Indirekta arbetskraftskostnader M€ 6,5 6,5 6,6 

% -andel av lönerna för utförd arbetstid 22,2 % 22,2 % 21,4 % 

Index för arbetstillfredsställelse (1-5) 3,3 3,4 3,4 

Omsättning 

Omsättning, de som avgått (personer) 

64 49 

31 

% av de anställda 

6,3 % 4,9 % 3,2 % 

Omsättning, de som kommit 

26 20 

16 

% av de anställda 

2,7 % 2,0 % 1,7 % 

Gått i invalidpension % av de anställda 0,3 % 0,8 % 0,3 % 

Sjukfrånvaro (dagar/årsverke) 8,7 9,7 9,4 

Företagshälsovårdskostnader (€/årsverke) 492 475 501 

Utbildning och utveckling (€/årsverke) 974 919 946 

Utbildning arbetsdagar/årsverke 5 5 5 

Personalvärde (M€) 351,2 344,3 377,3



17 

1.6 Bokslutsanalys 

1.6.1 Finansieringsstruktur 

Vägförvaltningens verksamhet finansieras från många olika moment i statsbudgeten 

och en del av utgifterna täcks genom fakturering. 

Tabell 10. 

Vägförvaltningens budgetfinansiering (euro) 

Budgetfinansiering 

Budgeten 


(budgeten + 

tilläggsbudgeterna) 

Anslag från 

tidigare år 

Att tillgå 

totalt 

Använt och 

influtit 

Inrikesministeriets förvaltningsområde, 

regionutveckling 

ERUF:s deltagande i EU:s 

strukturfondsprogram 

25 850 601 1 317 343 27 167 944 26 039 262 

5 867 601 5 867 601 5 177 838 

Kajanalands utvecklingspengar 19 983 000 1 317 343 21 300 343 20 861 424 

Kommunikationsministeriets 

förvaltningsområde 945 681 084 54 795 480 1 000 476 564 938 418 462 

Väghållning och utveckling av 779 782 930 47 750 668 827 533 598 771 652 150 

vägnätet 

Basväghållning 591 442 300 45 714 627 637 156 927 591 182 215 

- inkomster 13 700 000 21 451 702 

- utgifter 605 142 300 612 633 917 

Vägnätets utvecklingsinvesteringar 

inkl. byggandet av trafikleder till 

Nordsjö hamn samt väglagsenliga 

markanskaffningar och ersättningar 

176 435 000 2 036 041 178 471 041 169 760 145 

Statens finansieringsandel av EU:s 

strukturfonder inom kommunikationsministeriets 

förvaltningsområde 

11 905 630 11 905 630 10 709 790 

Statsbidrag 14 160 000 7 044 812 21 204 812 15 028 158 

Statsbidrag för underhåll och 

förbättring av enskilda vägar 

Vissa statsbidrag/Mobilia-stiftelsen 

14 000 000 7 044 812 21 044 812 14 868 158 

160 000 160 000 160 000 

Förvaltningsområdets momsutgifter 151 738 154 151 738 154 151 738 154 

Arbetsministeriets förvaltningsområde, 

verkställandet av arbetskraftspolitiken, 

sysselsättningsutbildnings- 

och specialåtgärder 

208 540 208 540 208 540 

Budgetfinansiering totalt 971 740 225 56 112 823 1 027 853 048 964 666 264 

Största delen av Vägförvaltningens utgifter finansierades från budgetens 

moment 31.24 (Vägförvaltningen). 

En betydande del av finansieringen kommer också från moment 31.99 (Övriga 

utgifter inom kommunikationsministeriets förvaltningsområde) bl.a. 

Nordsjö, moms och ERUF-nationell andel. Kommunikationsministeriet har 

gett Vägförvaltningen i uppgift att bygga trafiklederna till Nordsjö hamn och 

ställt med kontoindelningen dessa anslag till Vägförvaltningens förfogande. 

Ministeriet har dessutom bestämt om den nationella finansieringsandelen för 

ERUF-projekt på basis av projektförslag från landskapens samarbetsgrupper.

18 



Från överföringsmomentet 31.25.50 finansierades underhåll och förbättring 

av enskilda vägar. Med anslaget finansierades under verksamhetsåret också 

utbildningen av vägdisponenter för enskilda vägar samt handledning av väglag. 

Kommunernas finansieringsandelar har huvudsakligen nettats till basväghållningsanslagen. 

Däremot har kommunernas finansieringsandelar i stora 

utvecklingsinvesteringar som riksdagen beslutat om huvudsakligen budgeterats 

på investeringsmomentet som utgift och på momentet övriga inkomster 

inom KM:s förvaltningsområde som inkomst. 

Från inrikesministeriets huvudklass finansieras investeringar som stöder regionutvecklingen 

och som godkänts i Europeiska regionutvecklingsfondens 

målprogram och Interreg-program samt väghållningen som helhet för Kajanalands 

landskaps del. 

Vägförvaltningen fakturerar TE-centralerna för finansieringsbeslut, enligt vilka 

Vägförvaltningen genomför sysselsättningsprojekt och projekt enligt EUprogram. 

Dessutom fås finansiering av TE-centralerna för kostnader för att 

stödsysselsätta arbetslösa. 

1.6.2 Budgetens förverkligande 

Avtalsfullmakter 

Vägförvaltningen hade avtalsfullmakter på 398 M€ på olika moment, varav 

299 M€ bands med avtal. 

I 2006 års första tilläggsbudget beviljades en ny avtalsfullmakt på moment 

31.24.21 Basväghållning 1,8 M€ (2,2 M€ inkl. moms) för byggande av väg till 

Suurikuusikko gruvområde. I den andra tilläggsbudgeten minskades avtalsfullmakten 

på moment 31.24.78 för projektet rv 4 Jyväskylä - Kirri och ökades 

för projektet rv 2 Vichtis - Björneborg med 10 M€. 

Tabell 11. 

Fullmakter och deras användning (milj. euro) 

Moment, som fullmakten hänför sig till 

26.98.61 ERUF:s deltagande i EU:s strukturfondsprogram 

Nya 

fullmakter 

Nya 

fullmakter 

Totalt Använt Icke 

använt 

6,740 0,641 7,381 4,851 2,530 

31.24.21 Basväghållning 1,800 1,800 1,800 

31.24.78 Vissa vägprojekt 137,700 109,809 247,509 220,971 26,463 

31.24.79, Efterfinansierings-, totalfinansierings- 

och livscykelfinansieringsprojekt 

31.99.62 Statens finansieringsandel av 

EU:s strukturfonder 

31.99.78 Byggande av trafikleder till 

Nordsjö hamn 

59,530 59 530 0,868 59,041 

13,784 1,862 15,646 10,124 5,522 

66,172 66,172 60,759 5,413 

Totalt 160,024 238,014 398,038 299,373 98,969



19 

Anslags- och inkomstbudgetförändringar 

I den första tilläggsbudgeten beviljades på moment 31.24.21 Basväghållning 

1,68 M€, moment 31.24.78 Vissa vägprojekt 2,889 M€ och moment 31.99.78 

Byggande av trafikleder till Nordsjö hamn 10 M€. Inkomster budgeterades till 

på moment 12.31.24 Vägförvaltningens inkomster 1,68 M€ och moment 

12.31.99 Övriga inkomster inom KM:s förvaltningsområde 6,9 M€. 

I den andra tilläggsbudgeten beviljades på moment 31.24.21 Basväghållning 

3,56 M€ och moment 31.24.76 Väglagsenliga markanskaffningar och -ersättningar 

10 M€. Tilläggen på basväghållningen berodde på trafikregleringar 

vid Vaalimaa gränsstation och ökade markinlösningskostnader samt tidigareläggning 

av förrättningar. På motsvarande sätt minskades från moment 

31.24.78 Vissa vägprojekt 8,7 M€ på grund av framskjutna arbeten och uppkomna 

kostnadsinbesparingar. Från moment 31.99.78 Byggande av trafikleder 

till Nordsjö hamn minskades 4,2 M€ på grund av att arbeten skjutits 

fram. 

Användning av anslag 

Under verksamhetsåret fanns det sammanlagt 637,2 M€ i basväghållningsanslag, 

varav 46,0 M€ överfördes till följande år. Det överförda saldot var 

lika stort som året innan. Största delen av saldot orsakades av investeringsprojekt 

som inte kunde genomföras som planerat. Dessutom beviljade riksdagen 

i tilläggsbudgeten i slutet av året tilläggsfinansiering för investeringar 

som av arbetstekniska orsaker sköts fram till 2007. På basväghållningsmomentet 

samlades inkomster 7,8 M€ mera än vad som hade budgeterats. 

Detta berodde på att kommunerna deltog mera i kostnaderna för vägprojekt 

än vad som hade antagits. 

Från andra överföringsanslagsmoment blev det kvar saldon enligt följande: 

moment 31.25.50 Statsbidrag för underhåll och förbättring av enskilda vägar 

6,2 M€, moment 31.24.79 Efterfinansierings-, totalfinansierings- och livscykelfinansieringsprojekt 

0,8 M€. Av Kajanalands utvecklingspengar blev 0,4 

M€ kvar. Anslagen används för utgifter 2007. Statsbidraget för underhåll och 

förbättring av enskilda vägar är ett treårigt överföringsanslag och det används 

alltid helt och hållet även om saldot som överförs till ett annat år är 

cirka 6 M€. Vägförvaltningen förband sig till 96 % av bidragen för enskilda 

vägar 2006 redan under det år bidraget beviljades. 

Annan användning 

Regionala investeringar genomfördes som EU-strukturfondsprojekt från inrikes- 

och kommunikationsministeriets moment sammanlagt cirka 15,9 M€. 

Dessutom fick man för EU-program och andra sysselsättningsprojekt cirka 8 

M€ av TE-centraler. 

För momsutgifter användes cirka 151,7 M€, vilket är nästan lika mycket som 

året innan. 

Vägförvaltningen använde 0,2 M€ finansiering av TE-centraler för sysselsättnings-, 

utbildnings- och andra ändamål.

20 



1.6.3 Intäkts- och kostnadskalkyl 

Vägförvaltningens intäkter var 20 M€ och kostnader 1 095 M€. Underskottet 

var således 1 075 M€. Intäkterna av verksamheten bibehölls på samma nivå 

som året innan, men kostnaderna minskade med 30,8 M€. De extraordinära 

intäkterna minskade från 2005 med nästan 40 M€. Sammantaget minskade 

underskottet med 15 M€ från året innan. 

Tabell 12. 

Vägförvaltningens intäkts- och kostnadskalkyl (milj. euro) 

Intäkts- och kostnadskalkyl 1.1.2006– 

31.12.2006 

1.1.2005– 

31.12.2005 

Förändring 

2006/2005 

Intäkter av verksamhet 20,2 20,4 -0,2 

Kostnader för verksamhet -927,2 -896,4 -30,8 

Återstod I -907,0 -876,0 -31,0 

Finansiella intäkter och kostnader -3,3 -2,5 -0,8 

Extraordinära intäkter och kostnader -2,8 -42,0 39,2 

Återstod II -913,1 -920,4 7,4 

Överföringsekonomins intäkter och kostnader -3,4 -3,6 0,2 

Återstod III -916,5 -924,0 7,6 

Intäkter av skatter och obligatoriska avgifter -158,3 -165,4 7,1 

Räkenskapsperiodens intäkts- 

/kostnadsåterstod 

-1 074,8 -1 089,4 14,7 

Intäkter av verksamhet 

Av Vägförvaltningens intäkter av verksamheten 20,2 M€ var 15,7 M€ kommuners 

finansieringsandelar och resten hyror, intäkter från tillstånd enligt 

lagen om betalningsgrunder och intäkter av försäljning av egendom. Intäkterna 

av verksamheten bibehölls nästan på samma nivå som 2005, även om 

hyresintäkterna minskade som en följd av att Vägförvaltningen avstått från 

besittningen av många depåfastigheter. 

Kostnader för verksamhet 

Vägförvaltningens kostnader för verksamheten var cirka 927,2 M€. Ökningen 

från året innan var cirka 30,8 M€. Kostnadsstrukturen bibehölls nästan 

oförändrad med beaktande av det ändrade bokföringsförfarandet. Av kostnaderna 

för verksamheten bestod 66 % av avskrivningar och 26 % av inköp 

av tjänster. 

Inköpen av tjänster minskade med 424,1 M€. Minskningen berodde huvudsakligen 

på det ändrade noteringsförfarandet för vägkonstruktioner (notering 

direkt i balansräkningen från och med 1.1.2006). Om investeringsutgifterna 

för vägkonstruktioner fortfarande hade noterats som inköp av tjänster, hade 

deras totala mängd 2006 varit sammanlagt 644,2 M€. Inköp av tjänster noterades 

som kostnader till ett värde av 239,9 M€, varav största delen bestod 

av utgifter för drift av vägnätet. Avskrivningarna ökade med 25,7 M€. 

Personalkostnadernas andel av kostnaderna för verksamheten var 5,3 %, 

när den året innan var 5,4 %. Personalkostnaderna uppgick till 48,8 M€, en 

ökning med 0,1 M€ jämfört med 2005.



21 

Tabell 13. 

Förändringar i Vägförvaltningens kostnader 2005 - 2006 (milj. euro) 

Kostnadspost 

Bokslutet 


Bokslutet 

2005 

Förändring 

2006/2005 

Material och förnödenheter 11,5 10,8 0,7 

Personalkostnader 48,8 48,7 0,1 

Hyror 6,4 6,7 -0,3 

Inköp av tjänster 239,9 664,0 -424,1 

Övriga kostnader 4,9 4,7 0,2 

Tillverkning för eget bruk -428,5 428,5 

Avskrivningar 615,7 590,0 25,7 

Kostnader för verksamhet totalt 927,2 896,4 30,8 

Finansiella intäkter och kostnader 3,3 2,5 0,8 

Extraordinära intäkter och kostnader 2,8 42,0 -39,2 

Överföringsekonomins intäkter och kostnader 3,4 3,6 -0,2 

Intäkter av skatter och obligatoriska avgifter 158,3 165,4 -7,1 

Räkenskapsperiodens kostnader totalt 1 095,0 1 109,9 -14,9 

Finansiella intäkter och kostnader 

De finansiella kostnaderna var större än året innan. Ökningen berodde på 

räntekostnader, som betalades i samband med markinlösningsersättningar. 

Betalningen av ersättningarna fördröjs eftersom man måste ta reda på oklara 

adressuppgifter och betalningskontakter. 

Extraordinära intäkter och kostnader 

De extraordinära intäkterna och kostnaderna är främst rättelseposter som 

ökar eller minskar balansräkningen och med vilka man har korrigerat fel från 

tidigare år. Det fanns betydligt färre extraordinära intäkts- och kostnadsposter 

än året innan. Den största posten var en minskning av halvfärdiga vägkonstruktioner 

på 2,4 M€ som bokförts som kostnad. 

Överföringsekonomins intäkter och kostnader 

Överföringsekonomins intäkter ökade med 1,3 M€, varav största delen bestod 

av finansieringsandelar som kommunerna betalat. 

Överföringsekonomins kostnader på 15,0 M€ bestod nästan helt av statsbidrag 

för underhåll och förbättring av enskilda vägar. Kostnaderna ökade 

med cirka 1 M€ från föregående år. 

Intäkter av skatter och obligatoriska avgifter 

Mervärdesskatteutgifter betalades en aning mindre än året innan, eller cirka 

159,9 M€. De betalda mervärdesskatterna var i förhållande till verksamhetens 

volym. De indrivna mervärdesskatteintäkterna var cirka 0,5 M€ större 

än året innan.

22 



1.6.4 Balansräkning 

Balansräkningens slutsumma minskade med 189,7 M€ från året innan. Av 

Vägförvaltningens balansräkning är 99,9 % anläggningstillgångar, som består 

av vägkonstruktioner, väggrunder och halvfärdiga vägkonstruktioner. 

I balansvärdet för statens vägkapital ingår inte de andelar som kommunerna 

och andra instanser utanför staten (exkl. EU-finansiering) finansierar av väginvesteringarna. 

Bokföringspraxisen baserar sig på utlåtande av statens bokföringsnämnd 

(15/1998/19.5.1998). 

Anläggningstillgångar 

Anläggningstillgångarna minskade med 194,3 M€. Planenliga avskrivningar 

bokfördes 615,3 M€ och avskrivningar avvikande från plan 0,3 M€. Utomstående 

finansieringsandelar korrigerades med 47,7 M€ i balansräkningen, 

varav Nordsjö hamns trafikleders andel var 29,4 M€. Tillgångar på 26,4 M€, 

varav Nordsjö hamns andel var 20,6 M€, överfördes som besittningsöverföringar 

till andra statliga enheter. Som engångsbalansräkningsrättelser minskades 

2,4 M€. Som försäljningsintäkter av anläggningstillgångar bokfördes 

1,6 M€. 

I balansräkningen aktiverades totalt 498,1 M€, varav utomstående finansieringsandelar 

minskades. Som balansräkningsrättelser ökades balansräkningen 

med halvfärdiga vägkonstruktioner som inte aktiverats i vägkapitalet 

under tidigare år till ett värde av sammanlagt 0,2 M€. 

Tabell 14. Vägförvaltningens anläggningstillgångar 

Anläggningstillgångar 

(milj. euro) 

1.1.2006 Ökning Avskrivn./ 

Minskning 

31.12.2006 Förändring 

Immateriella tillgångar 8,4 4,2 2,9 9,7 1,3 

Immateriella/halvfärdiga 4,1 1,0 3,6 1,5 - 2,6 

Immateriella sammanlagt 12,5 5,2 6,5 11,2 - 1,3 

Fastigheter 22,4 0,1 7,3 15,2 -7,2 

Maskiner, anordn. och inventar. 5,3 0,2 2,4 3,1 -2,2 

Vägkapital/färdiga+väggrunder 14 555,1 466,7 621,9 14 399,9 - 155,2 

Vägkapital/halvfärdiga 293,1 466,8 495,2 264,7 - 28,4 

Materiella sammanlagt 14 875,9 933,8 1126,8 14 682,9 -193,0 

Värdepapper och konstföremål 0,6 0,0 0,0 0,6 0,0 

Sammanlagt 14 889,0 939,0 1 133,3 14 694,7 -194,3 

I ökningarna och minskningarna av balansräkningen ingår genomgångsposter 

på 68,3 M€ som beror på byggande av trafikleder till Nordsjö hamn (överföringar 

till Sjöfartsverkets och Banförvaltningscentralens balansräkningar) 

och utomstående finansieringsandelar. 

Immateriella tillgångar 

De immateriella tillgångarna består huvudsakligen av köpta och beställda 

dataprogram och elanslutningar. Minskningen från året innan var 1,3 M€. 

Materiella tillgångar och anläggningstillgångar i värdepapper 

De materiella tillgångarna och tillgångarna i värdepapper minskade med 

193,0 M€ jämfört med året innan. Förändringen berodde på minskade vägkonstruktioner.



23 

Fastigheternas värde minskade med 7,2 M€. Man fortsatte avstå från onödiga 

fastigheter under 2006. Besittningsöverföringar till finansministeriet (Senatfastigheter) 

gjordes för sammanlagt 5,7 M€ och planenliga avskrivningar 

bokfördes 1,0 M€. 

Balansvärdet för maskiner, anordningar och inventarier minskade med 2,2 

M€. Minskningen berodde på planenliga avskrivningar. Balansvärdet bestod 

huvudsakligen av maskiner och anordningar samt inventarier. Maskinerna 

och anordningarna i anknytning till vägkonstruktioner ingår i övriga vägkonstruktioner. 

Största delen av datautrustningen är leasad. Maskiner, anordningar 

och inventarier av ringa värde (under 1 000 euro) har bokförts som 

årskostnader (0,185 M€). 

Mängden telefonaktier och -andelar samt fastighetsaktier minskade med 

0,032 M€, vilket berodde på överföringar av telefonaktier till Statskontoret. 

Vägkapitalet minskade med 183,6 M€. Väggrundernas värde ökade, men 

vägkonstruktionernas värde minskade. 

Tabell 15. Förändringar i vägkapitalet 

Vägkapital 

(milj. euro) 

1.1.2006 Ökning Askrivn./ 

Minskning 


Vägkonstruktioner 13 964,5 435,0 621,6 13 777,9 -186,6 

Väggrunder 590,6 31,7 0,3 622,0 31,4 

Halvfärdiga vägkonstruktioner 293,1 466,8 495,2 264,7 - 28,4 

Sammanlagt 14 848,2 933,5 1117,1 14 664,6 -183,6 

*) Bokslutsbilaga 7 innehåller förändringarna i anskaffningsutgifter och kumulativa avskrivningar. 

*) Från ökningarna och minskningarna av halvfärdiga konstruktioner har eliminerats interna överföringar 

mellan kontona för halvfärdiga konstruktioner. 

Minskningen av vägkonstruktionerna berodde på att de planenliga avskrivningarna 

under räkenskapsperioden (609,0 M€) var större än aktiveringarna. 

I minskningarna ingår också utomstående finansieringsandelar på 6,9 M€ 

och en post på 5,6 M€ som återfördes till halvfärdiga vägkonstruktioner eftersom 

den hade bokförts för tidigt som färdigställd. 

Pågående vägprojekt aktiverades i balansräkningen till ett värde av 460,8 

M€. Pågående vägprojekt bokfördes som färdigställda till ett värde av 423,8 

M€, bl.a. rv 3 första etappen av Tammerfors västra ringväg, rv 4 Hirvaskangas 

- Äänekoski, rv 5 Joroinen - Varkaus samt turistmässigt viktiga 

vägprojekt såsom Ylläs landskapsväg, Pallas - Raattamala och Kakslauttanen 

- Kiilopää. Av broprojekt för att ersätta färja med bro färdigställdes Mönni 

bro och Pinoperä bro. Som nya vägprojekt påbörjades bl.a. rv 3 andra 

etappen av Tammerfors västra ringväg, rv 2 Vichtis - Björneborg och rv 20 

Hintta - Korvenkylä. Värdet på fortfarande pågående, halvfärdiga vägprojekt 

i anknytning till stomvägnätsförslaget uppgick till 115,9 M€. 

Finansieringsandelar av utomstående korrigerades från pågående vägprojekt 

till ett värde av 40,8 M€. Till Sjöfartsverket och Banförvaltningscentralen 

överfördes investeringsutgifter på 20,6 M€ för byggande av trafikleder till 

Nordsjö hamn.

24 



Värdet på byggnadsmark och vattenområden som skaffats som väggrunder 

ökade med 31,4 M€. Vägkonstruktionerna indelas i under- och överbyggnader, 

broar samt övriga vägkonstruktioner. I övriga vägkonstruktioner ingår 

anordningar som hör nära ihop med vägen såsom t.ex. väglags- och trafikkameror, 

mätanordningar och väderstationer. Ökningarna av vägkonstruktioner 

består av färdigställda vägprojekt samt andra poster som aktiverats i 

vägkonstruktioner (t.ex. telematikanordningar). Vägprojekt som ingår i förslaget 

till stomvägnät färdigställdes till ett värde av 139,1 M€. 

Tabell 16. Förändringar i vägkonstruktioner 

Vägkonstruktioner (milj. euro) 1.1.2006 Ökning Avskrivn./ 

Minskning 


Underbyggnader 9 845,6 145,2 235,4 9 755,4 -90,2 

Beläggningar 1 037,2 156,0 262,7 930,5 -106,7 

Broar 2 832,4 88,4 67,1 2 853,7 21,3 

Övriga vägkonstruktioner 249,3 45,4 56,4 238,3 -11,0 

Sammanlagt 13 964,5 435,0 621,6 13 777,9 -186,6 

*) Bokslutsbilaga 7 innehåller förändringarna i anskaffningsutgifter och kumulativa avskrivningar. 

Av utomstående finansieringsandelar riktades 3,4 M€ till underbyggnader, 

1,2 M€ till beläggningar, 0,8 M€ till broar och 1,4 M€ till övriga vägkonstruktioner. 

För vägkonstruktioner gjordes planenliga avskrivningar på 608,9 M€. Avskrivningarna 

var 186,6 M€ större än ökningarna (skillnaden året innan 

123,1 M€). Jämförelsen mellan avskrivningarna av vägkonstruktioner och 

investeringarna i vägkonstruktioner (395,9 M€ som aktiverats i Vägförvaltningens 

balansräkning som halvfärdiga och färdigställda vägkonstruktioner) 

visar att avskrivningarna var 213,0 M€ större än investeringarna. 

Omsättnings- och finansieringstillgångar 

Vägförvaltningens omsättningstillgångar består av förädlade markprodukter 

som lagrats på biområden och av förädlade stenmaterialprodukter som lagrats 

på Vägförvaltningens strategiska områden. Omsättningstillgångarna bibehölls 

nästan oförändrade (minskning 0,071 M€). De förädlade produkterna 

användes främst till vägkonstruktioner. 

De kortfristiga fordringarna 30,6 M€ består huvudsakligen av försäljningsfordringar, 

varav andelen som faktureras av Helsingfors hamn är 11,1 M€. 

Fordringarna från specialtransporttillstånd och andra tillstånd är 0,1 M€. Ökningen 

av de kortfristiga fordringarna jämfört med året innan var 4,6 M€. 

Arbetskonsortiets Borgå - Forsby fordran på 369 819,82 euro har avlägsnats 

från kontona. 

Eget och främmande kapital 

Det egna kapitalet minskade med 206,7 M€ och berodde på att vägkonstruktionerna 

minskade. 

Den långfristiga skulden i fråga om anskaffningsutgifterna för konstruktionerna 

på riksvägs 4 motorvägssträcka TräskändaLahtis var 33,2 M€ i slutet 

av 2006 och den kortfristiga skulden 7,1 M€. Under räkenskapsåret avkortades 

skulden med 7,1 M€.



25 

Leverantörsskulderna var 87,7 M€, varav 1,7 M€ var ersättningar för markinlösen 

och 86,0 M€ inhemska leverantörsfakturor. Leverantörsskulderna ökade 

med 25,4 M€ från året innan. Vägaffärsverkets andel av leverantörsfakturorna 

var 31,5 M€. 

1.7 Utlåtande om utvärdering och bekräftelse gällande den interna 

kontrollen 

Vägförvaltningen har i den omfattning som bestäms i COSO:s ERM -ramverk 

utvärderat om den interna kontrollen och den därtill hörande riskhanteringen 

uppfyller de krav som ställs på den i budgetförordningens 69 §. Utlåtandet 

om bekräftelse baserar sig på utvärderingen av Vägförvaltningens 

strategiska risker och genomgången av de bidragande faktorerna för den 

interna kontrollen som den interna revisionen gjort, och den på basis av 

genomgången gjorda utvärderingen av om den interna kontrollen är tillräcklig. 

Dessutom har man i utvärderingen beaktat resultaten av Vägförvaltningens 

självutvärdering (EFQM), den interna kontrollens granskningsrapport 

och revisorns rapporter. 

Utgående från den gjorda utvärderingen konstaterar Vägförvaltningen att 

den interna kontrollen och riskhanteringsförfarandet är tillräckliga. I risk- och 

självutvärderingarna samt i granskningarna har det kommit fram utvecklingsbehov 

på många delområden i COSO:s ERM -ramverk. Utgående från 

de gjorda observationerna har Vägförvaltningen börjat vidta korrigerande åtgärder. 

Vägförvaltningens nyckelrisker och metoderna för att hantera dem 

har definierats. I fråga om resultaten av självutvärderingen har Vägförvaltningen 

beslutat om nödvändiga förbättringsåtgärder. Dessutom skall de ansvariga 

instanserna enligt Vägförvaltningens verksamhetspraxis alltid vidta 

korrigerande åtgärder och/eller utarbeta åtgärdsplaner för att korrigera de 

brister som kommit fram vid granskningarna. 

De mest centrala utvecklingsområdena inom den interna kontrollen och riskhanteringen, 

sett ur Vägförvaltningens verksamhets och målsättningars synpunkt, 

är: 

 

Öka långsiktigheten i besluten om trafikleder med hjälp av en trafikpolitisk 

redogörelse till riksdagen. Tack vare detta blir regeringen och 

riksdagen medvetna om situationen och utvecklingsbehovet för servicenivån, 

skicket och investeringarna på vägnätet och kan diskutera frågorna 

och ha dem som grund för beslutsfattandet. I detta nu är det främst 

det föråldrade huvudvägnätet som stör trafiksäkerheten och transporternas 

smidighet. Vägarnas och broarnas samt utrustningarnas och anordningarnas 

skick hotar försämras. Vägförvaltningen kan dessutom svara 

på bara en del av de otaliga utvecklingsbehov som riktas till vägnätet. 

Den trafikpolitik och 10 - 15 års investeringsprogram för trafikleder som 

man fattar beslut om på basis av redogörelsen ger trafikanterna, näringslivet, 

Vägförvaltningen och serviceproducenterna betydligt bättre 

möjligheter än hittills att utveckla och planera sin verksamhet mera förutseende 

och lönsamt.

26 



 

 

Utveckla Vägförvaltningens organisation, tillvägagångssätt och 

kompetens så att de motsvarar förändringarna i omvärlden. Kraven 

på personalminskningar i statens produktivitetsprogram och de samtidiga 

behoven att utveckla trafiksystemet och trafikledningen, samarbetet 

mellan trafikledsverken och nya teknologier samt genomföra den nya 

upphandlingsstrategin förutsätter en bra och uppmuntrande personalpolicy 

och centralisering av funktionerna för att säkerställa kompetensen. 

Utveckla ekonomiadministrativa tillvägagångssätt och tillräcklig 

intern övervakning av dem. Vägförvaltningen strävar efter att inverka 

på befintliga tillvägagångssätt, utveckla sina datasystem samt ge de anställda 

anvisningar och utbildning. Vägförvaltningen fortsätter också att 

utveckla mätningen av verksamhetens resultat och effektivitet samt 

egendomsförvaltningen. 

1.8 Resultat av utvärderingar 

EFQM självutvärdering 

Vägförvaltningen gjorde en självutvärdering av sin verksamhet enligt EFQMmodellen. 

Ledningen uppskattade att Vägförvaltningen uppnådde cirka 450 

poäng. EFQM-modellen används i tusentals organisationer inom både den 

privata och offentliga sektorn runt om i världen som redskap för att utvärdera 

och utveckla den egna verksamheten. 

På basis av utvärderingen identifierade man utvecklingsobjekten och beslutade 

om att börja bereda en ny vision och utveckla ett BSC -resultatkort som 

hjälpmedel för en tydligare resultatstyrning. Utgående från utvärderingen lyftes 

följande teman fram som snabbförbättringsobjekt: 

1. Precisera målnivån för intressentsamarbetet 

2. Uppdatera och förtydliga servicelöftet 

3. Föra FoU-resultaten ut till fältet 

4. Förbättra handläggningen av de missnöjda och mycket nöjda resultaten 

i enkäten om arbetstillfredsställelse 

5. Främja lärdomsproven inom branschen fortsättningsvis 

6. Systematiskt förfarande vid karriärplanering för att utnyttja karriäroch 

uppgiftsrotationen 

7. Motiverande budskap och kommunikation 

Offentlig bild av Vägförvaltningen 

Den publicitet som Vägförvaltningen fick 2006 hölls på samma nivå som året 

innan. Största delen av publiciteten är liksom tidigare neutral, även om 

mängden positiv publicitet ökade mot slutet av året. Såsom tidigare profilerade 

Vägförvaltningen sig i offentligheten kraftigt via sina experter, och kritiken 

mot väghållningen riktade sig allt oftare till de politiska beslutsfattarna 

och inte till Vägförvaltningens verksamhet. Av artiklarna som gällde Vägförvaltningen 

publicerades största delen i region- och landskapsmedier, och det 

fanns inga stora regionala skillnader i tonen. 

De teman som togs fram i medierna hänförde sig traditionellt till väghållningen, 

såsom drift och underhåll av vägar. Dessutom väckte särskilt väghållningsfinansieringen, 

trafiksäkerheten, E18-projektet, långtradarköerna i sydöstra 

Finland och den exceptionellt varma höstens inverkan på väghållningen 

diskussion.



27 

1.9 Sammanfattning av observerade oegentligheter 

Det har inte riktats några oegentligheter eller brott mot Vägförvaltningens 

medel eller mot medel som Vägförvaltningens ansvarar för, som skulle ha 

orsakat förundersökning eller som skulle ha anhängiggjorts eller lett till rättegång 

eller något annat förfarande. 

Det har inte riktats några återkrav på medel, statliga stöd, EU-medel och nationella 

medel som Vägförvaltningen ansvarar för.

28 


UTFALLSKALKYL FÖR BUDGETEN 

2 UTFALLSKALKYL FÖR BUDGETEN 

Avdelningens, momentets och den detaljerade 

indelningens sifferkod och rubrik 

Bokslut 

2005 

Budgeten 


budgeten + 


Bokslut 


Jämförelse 

Bokslut - 

Budget 

Utfall 

% 

11.Skatter och inkomster av skattenatur 

119 223,76 198 869 198 868,89 0,00 100 

11.04.01 Mervärdesskatt 119 223,76 198 869 198 868,89 0,00 100 

12. Inkomster av blandad natur 53 972 552,94 52 389 486 51 871 129,62 -518 356,76 99 

12.31.24 Vägförvaltningens inkomster 12 351 767,03 5 640 000 7 553 915,33 1 913 915,33 134 

12.31.99 Övriga inkomster från kommunikationsministeriets 

förvaltningsområde 41 594 875,53 46 438 000 44 005 727,91 -2 432 272,09 95 

12.31.99.2 Prestationer i anknytning 

till Nordsjö hamn 41 509 193,69 41 338 000 39 122 817,55 -2 215 182,45 95 

12.31.99.3 Skogsbackavägen, Helsingfors 

prestationer 

85 681,84 5 100 000 4 882 910,36 -217 089,64 96 

12.39.04 Indragning av utgiftsskulder och 

överförda anslag 411,90 298 386 298 386,38 0,00 100 

12.39.10 Övriga inkomster av blandad natur 2 218,48 

12.39.50 Nettoinkomster av aktieförsäljning 23 280,00 13 100 13 100,00 0,00 100 

13. Ränteinkomster och inkomstföring av vinsten 6 061,00 5 561 5 561,00 0,00 100 

13.03.01 Dividendinkomster 6 061,00 5 561 5 561,00 0,00 100 

Inkomstpostkonton sammanlagt 

54 097 837,70 52 593 916 52 075 559,51 -518 356,76 99



29 

Huvudtitelns, momentets och den detaljerade 

indelningens sifferkod, rubrik och anslagstyp 

Bokslutet 

2005 

Budgeten 


(budgeten + 


Användning av 

budgetanslagen 

Overföring till 

följnade år 

Bokslutet 


Jämförelse 

Budget - 

Bokslut 

Överförts från de 

föregående åren 

Kompletterande uppgifter om reservationsanslagen 

Till förfogande 


Användning 


(exkl. indragningar) 

Överförts till 

följande år 

26. Inrikesministeriets förvaltningsområde 

24 103 443,37 25 850 601 24 721 919,34 438 919,10 25 160 838,44 689 762,56 1 317 343 21 300 342,89 20 861 423,79 438 919,10 

26.98.61 Europeiska regionutvecklingsfondens 

deltagande i EU:s strukturfondsgande 

i EU:s strukturfondsprogram 

(förslagsanslag) 4 120 443,37 5 867 601 5 177 838,44 5 177 838,44 689 762,56 

26.98.61.1.6 Östra Finland, KM 554 936,09 657 550 641 475,45 641 475,45 16 074,55 

26.98.61.2.6 Norra Finland, KM 1 534 000,00 1 762 000 1 762 000,00 1 762 000,00 0,00 

26.98.61.3.6 Södra Finland, KM 1 106 168,88 1 257 821 654 991,49 654 991,49 602 829,51 

26.98.61.4.6 Västra Finland, KM 925 338,40 2 190 230 2 119 371,50 2 119 371,50 70 858,50 

26.98.63 Utvecklingspengar för Kajanaland 

(reservationsanslag 3 år) 19 983 000,00 19 983 000 19 544 080,90 438 919,10 19 983 000,00 1 317 342,89 21 300 342,89 20 861 423,79 438 919,10 

26.98.63.10 Basväghållning och utveckling av 

vägnätet 

19 983 000,00 19 983 000,00 19 544 080,90 438 919,10 19 983 000,00 1 317 342,89 21 300 342,89 20 861 423,79 438 919,10 

31. Kommunikationsministeriets för-valtningsområde 

995 024 411,92 945 681 084 884 310 330,78 52 597 707,86 936 908 038,64 8 773 045,62 54 795 480,19 681 337 780,19 628 052 723,95 52 986 669,86 

31.24.21 Vägförvaltningen 

(reservationsanslag 2 år) 

608 886 600,00 591 442 300 545 467 588,36 45 974 711,64 591 442 300,00 45 714 626,82 637 156 926,82 591 182 215,18 45 974 711,64 

31.24.21.2 Annan basväghållning 608 886 600,00 591 442 300 545 467 588,36 45 974 711,64 591 442 300,00 45 714 626,82 637 156 926,82 591 182 215,18 45 974 711,64 

31.24.76 Markanskaffning och ersättningar enligt 

väglagen (förslagsanslag) 27 845 969,73 34 446 000 34 446 000,00 34 446 000,00 0,00 

31.24.78 Vissa vägprojekt (förslagsanslag) 86 340 318,10 56 389 000 52 318 828,75 52 318 828,75 4 070 171,25 

31.24.78.01 E18 Lojo-Lojoåsen 25 001 334,21 9 798 000 8 285 574,34 8 285 574,34 1 512 425,66 

31.24.78.02 Rv 13 Vägförbindelse till 

Nuijamaa gränssta-tion 7 139 142,94 1 200 000 961 869,76 961 869,76 238 130,24 

31.24.78.3 Rv 8 i Reso 719 238,69 0,00 0,00 

31.24.78.04 Rv 5 Joroinen-Varkaus 9 417 641,44 2 482 000 2 330 075,82 2 330 075,82 151 924,18 

31.24.78.05 Rv 3 Tammerfors västra 

ringväg, etapp 1 17 999 999,65 13 500 000 12 599 976,81 12 599 976,81 900 023,19 

31.24.78.06 Rv 4 Lahtis-Heinola 20 250 755,36 5 109 000 4 597 076,27 4 597 076,27 511 923,73 

31.24.78.07 Rv 4 Jyväskylä-Kirri 5 400 000,00 300 000 193 101,53 193 101,53 106 898,47 

31.24.78.08 Lv 100 Skogsbackavägen, 

Helsingfors 412 205,81 15 000 000 14 352 160,68 14 352 160,68 647 839,32 

31.24.78.09 Rv 3 Tammerfors västra 

ringväg, etapp 2 4 000 000 3 999 931,48 3 999 931,48 68,52 

31.24.78.10 Rv 2 Vichtis-Björneborg 5 000 000 4 999 062,06 4 999 062,06 937,94

30 



Huvudtitelns, momentets och den detaljerade 

indelningens sifferkod, rubrik och anslagstyp 

31.24.79 Efterfinansierings-, totalfinansierings- och 

Bokslutet 

2005 

Budgeten 


(budgeten + 


Användning av 

budgetanslagen 

Overföring till 

följnade år 

Bokslutet 


Jämförelse 

Budget - 

Bokslut 

Kompletterande uppgifter om reservationsanslagen 

Överförts från 

de föregående 

åren 

Till förfogande 


Användning 


(exkl. 

indragningar) 

Överförts till 

följande år 

livscykelfinansieringsprojekt 

(reservationsanslag 3 år) 21 912 000,00 21 100 000 20 264 695,78 835 304,22 21 100 000,00 2 036 040,89 23 136 040,89 22 002 350,77 835 304,22 

31.24.79.1 Rv 4 Träskända-Lahtis 18 600 000,00 20 500 000 19 669 511,04 830 488,96 20 500 000,00 592 989,89 21 092 989,89 20 262 500,93 830 488,96 

31.24.79.3 E18 Ring III Flygstationsvägen- 

Dickursby 912 000,00 0,00 867 816,31 867 816,31 569 430,41 0,00 

31.24.79.4 Rv 6 Forsby-Kouvola 559 159,04 559 159,04 559 159,04 0,00 

31.24.79.5 E18 Muurla-Lojo 2 400 000,00 600 000 595 184,74 4 815,26 600 000,00 16 075,65 616 075,65 611 260,39 4 815,26 

31.25.50 Statsbidrag för drift, underhåll och 

förbättring av enskilda vägar 

(reservationsanslag 3 år) 13 900 000,00 14 000 000 8 212 308,00 5 787 692,00 14 000 000,00 7 044 812,48 21 044 812,48 14 868 158,00 6 176 654,00 

31.99.19 Mervärdesskatteutgifter inom 

kommunikationsministeriets 

förvaltningsområde (förslagsanslag) 159 879 447,59 151 738 154 151 738 154,26 151 738 154,26 0,00 

31.99.40 Vissa statsbidrag (fast anslag) 160 000,00 160 000 160 000,00 160 000,00 0,00 

31.99.40.5 Mobilia-stiftelsen 160 000,00 160 000 160 000,00 160 000,00 0,00 

31.99.62 Statens finansieringsandel av 

EU:s strukturfon-der för KM:s del 

(förslagsanslag) 7 958 858,13 11 905 630 10 709 790,39 10 709 790,39 1 195 839,61 

31.99.78 Byggande av trafikleder till 

Nordsjö hamn (förslagsanslag) 68 141 218,37 64 500 000 60 992 965,24 60 992 965,24 3 507 034,76 

34. Arbetsministeriets förvaltningsområde 219 105,79 208 540 208 540,07 208 540,07 0,00 

34.06.51 Sysselsättnings-, utbildnings- och 

specialåtgärder (fast anslag) 219 105,79 208 540 208 540,07 208 540,07 0,00 

34.06.51.2.1 Avlöningar 189 189,86 179 377 179 376,72 179 376,72 0,00 

34.06.51.2.2 Övriga utgifter 29 915,93 29 163 29 163,35 29 163,35 0,00 

Anslagskonton sammanlagt 

1 019 346 961,08 971 740 225 909 240 790,19 53 036 626,96 962 277 417,15 0,00 56 112 823,08 702 638 123,08 648 914 147,74 53 425 588,96



31 

Uppgifter i budgetens utfallskalkyl om fullmakter och deras användning med moments noggrannhet 

Fullmakter och användningen av dem (1 000 €) 

€) 

Moment (sifferkod och rubrik), som fullmakten 

hänför sig till 

Användning 

av 

fullmakter 

för tidigare 

år 

Fullmakter 2006 

Nya 

fullmakter 

Förnyade 

fullmakter 

Anslagsbehov 

Fullmakterna 

sammanlag 

Använt Oanvänt Kan förnyas 

i budgeten 

2007 

Budgetutgifterna för användningen av fullmakterna och anslagsbehov (1 000 €) 

Budgetutgifter 


program 

Anslagsbehov 

2008 

Anslagsbehov 

2009 

Anslagsbehov 

senare 

Anslagsbehov 

sammanlagt 

26.98.61 Europeiska regionutvecklings- 3 208 6 740 641 7 381 4 851 2 530 2 530 5 178 243 0 0 0 243 

fondens deltagande i EU:s strukturfonds- 

Fullmakter för tidigare år 3 208 570 0 0 0 0 0 

Fullmakter till förfogande 2006 6 740 641 7 381 4 851 2 530 2 530 4 608 243 0 0 0 243 

31.24.21 Basväghållning 

336 376 2 200 0 2 200 2 200 0 0 27 25 25 1 100 1 100 2 250 

Fullmakter för tidigare år 336 376 27 25 25 0 0 50 

Fullmakter till förfogande 2006 2 200 0 2 200 2 200 0 0 0 0 0 1 100 1 100 2 200 

31.24.78 Vissa vägprojekt 

201 624 137 700 109 896 247 596 221 058 26 463 26 463 52 319 79 006 69 601 43 395 0 192 002 

Fullmakter för tidigare år 201 624 21 760 970 329 290 0 1 589 

Fullmakter till förfogande 2006 137 700 109 896 *) 247 596 221 058 26 463 26 463 30 559 78 036 69 272 43 105 0 190 413 

31.24.79 Efterfinansierings-, totalfinansi- 946 290 0 59 530 59 530 868 59 041 59 041 22 002 20 245 23 027 56 009 675 250 774 531 

EU:s strukturfonder för KM:s del 

Fullmakter för tidigare år 946 290 21 179 20 240 23 027 56 009 675 250 774 526 

Fullmakter till förfogande 2006 0 59 530 59 530 868 59 041 59 041 823 5 5 

31.99.62 Statens finansieringsandel av 6 015 13 784 1 862 15 646 10 124 5 522 5 522 10 710 901 0 0 0 901 

EU:s strukturfonder för KM:s del 

Fullmakter för tidigare år 6 015 1 487 0 0 0 0 0 

Fullmakter till förfogande 2006 13 784 1 862 15 646 10 124 5 522 5 522 9 223 901 0 0 0 901 

31.99.78 Byggande av trafikleder till 171 228 0 66 172 66 172 60 759 5 413 5 413 60 993 41 349 13 997 0 0 55 346 

Nordsjö hamn 

Fullmakter för tidigare år 171 228 45 407 12 776 2 691 0 15 467 

Fullmakter till förfogande 2006 0 66 172 66 172 60 759 5 413 5 413 15 586 28 573 11 306 0 0 39 879 

Sammanlagt 1 664 741 160 424 238 101 398 525 299 860 98 969 98 969 151 229 141 769 106 650 100 504 676 350 1 025 273 

Fullmakter för tidigare år 1 664 741 90 430 34 011 26 072 56 299 675 250 791 632 

Fullmakter till förfogande 2006 160 424 238 101 398 525 299 860 98 969 98 969 60 799 107 758 80 578 44 205 1 100 233 641 

*) Vuoden 2006 uusittuun valtuuteen on tehty korjauksia vuodelta 2005 löytyneiden virheiden takia.

32 


INTÄKTS- OCH KOSTNADSKALKYL 

3 INTÄKTS- OCH KOSTNADSKALKYL 

1.1.2006 - 31.12.2006 1.1.2005 - 31.12.2005 

Intäkter av verksamhet 

Intäkter av avgiftsbelagd verksamhet 1 746 564,95 1 627 115,20 

Hyror och bruksersättningar 2 819 226,53 3 409 337,11 

Övriga intäkter av verksamheten 15 669 062,38 20 234 853,86 15 362 850,83 20 399 303,14 

Kostnader för verksamhet 

Material, förnödenheter och varor 

Inköp under räkenskapsperioden 11 395 847,77 10 808 814,50 

Lagerökning (-) eller -minskning (+) 71 504,57 22 551,30 

Personalkostnader 48 824 491,58 48 678 106,52 

Hyror 6 376 264,61 6 666 672,45 

Inköp av tjänster 239 855 128,96 663 966 024,69 

Övriga kostnader 4 905 182,53 4 659 659,16 

Tillverkning för eget bruk (-) 0,00 -428 510 168,94 

Avskrivningar 615 654 650,87 589 959 612,13 

Interna kostnader 177 296,26 -927 260 367,15 145 345,34 -896 396 617,15 

Återstod I -907 025 513,29 -875 997 314,01 

Finansiella intäkter och kostnader 

Finansiella intäkter 14 343,07 11 197,87 

Finansiella kostnader -3 283 335,41 -3 268 992,34 -2 475 507,67 -2 464 309,80 

Extraordinära intäkter och kostnader 

Extraordinära intäkter 914 253,32 4 788 690,94 

Extraordinära kostnader -3 707 512,85 -2 793 259,53 -46 768 502,83 -41 979 811,89 

Återstod II -913 087 765,16 -920 441 435,70 

Överföringsekonomins intäkter och kostnader 

Intäkter 

Överföringsekonomins intäkter från kommuner 10 994 893,51 10 091 840,61 

Överföringsekonomins intäkter från näringslivet 67 716,84 168 402,96 

Övriga överföringsekonomins intäkter från utlandet 11 078,50 51 210,80 

Övriga överföringsekonomins intäkter 529 485,00 11 603 173,85 27 049,18 10 338 503,55 

Kostnader 

Överföringsekonomins kostnader till kommuner 

Överföringsekonomins kostnader till samkommuner 

Överföringsekonomins kostnader till näringslivet 

Överföringsekonomins kostnader till samfund 14 868 158,00 13 748 905,00 

Överföringsekonomins kostnader till hushåll 

Övriga överföringsekonomins kostnader 180 570,00 -15 048 728,00 161 685,00 -13 910 590,00 

Återstod III -916 533 319,31 -924 013 522,15 

Intäkter av skatter och obligatoriska avgifter 

Indrivna mervärdesskatter 1 626 370,05 1 101 725,08 

Erlagda mervärdesskatter -159 936 797,10 -158 310 427,05 -166 501 968,95 -165 400 243,87 

Räkenskapsperiodens intäkts-/kostnadsåterstod -1 074 843 746,36 -1 089 413 766,02


BALANSRÄKNING 

33 

4 BALANSRÄKNING 


31.12.2005 

Aktiva 

Anläggningstillgångar och övriga långfristiga placeringar 


Immateriella rättigheter 

Övriga långfristiga utgifter 

Förskottsbetalningar och oavslutade anskaffningar 

1 744 463,59 2 247 735,53 

7 965 532,59 6 182 249,46 

1 442 513,41 11 152 509,59 4 045 902,96 12 475 887,95 

Materiella tillgångar 

Jord- och vattenområden 

4 842 614,36 5 075 783,66 

Byggnadsmark och vattenområden 

623 432 003,87 593 585 692,41 

Byggnader 

7 339 039,69 12 204 262,58 

Anläggningar 

1 579 618,22 1 930 154,46 

Konstruktioner 

13 777 943 577,12 13 964 580 657,56 

Underbyggnader 9 755 473 700,30 9 845 640 238,82 

Beläggningar 930 463 170,81 1 037 180 367,68 

Broar 2 853 737 788,43 2 832 506 841,71 

Övriga vägkonstruktioner 238 227 829,67 249 209 188,29 

Övriga konstruktioner 41 087,91 44 021,06 

Maskiner och anordningar 

2 687 124,36 4 626 996,14 

Inventarier 

393 994,07 653 274,29 

Övriga materiella tillgångar 

62 754,02 83 097,85 

Förskottsbetalningar och oavslutade anskaffningar 

264 662 025,35 14 682 942 751,06 293 112 281,03 14 875 852 199,98 

Anläggningstillgångar i värdepapper och övriga långfristiga 

placeringar 

Värdepapper som hör till anläggningstillgångar 

595 808,73 595 808,73 633 163,26 633 163,26 

Anläggningstillgångar och övriga långfristiga placeringar 

sammanlagt 

14 694 691 069,38 14 888 961 251,19 

Omsättnings- och finansieringstillgångar 

Omsättningstillgångar 

Material och förnödenheter 

1 105 466,38 1 105 466,38 1 176 970,95 1 176 970,95 

Kortfristiga fordringar 

Försäljningsfordringar 30 024 089,51 25 111 665,09 

Resultatregleringsfordringar 513 302,68 695 612,37 

Övriga kortfristiga fordringar 94 247,51 181 037,94 

Förskottsbetalningar 0,00 30 631 639,70 0,00 25 988 315,40 

Pengar, banktillgodohavanden och övriga finansieringstillgångar 

Kassakonton 

0,00 0,00 555,75 555,75 

Omsättnings- och finansieringstillgångar sammanlagt 31 737 106,08 27 165 842,10 

Aktiva sammanlagt 14 726 428 175,46 14 916 127 093,29

34 


BALANSRÄKNING 

31.12.2006 31.12.2005 

Passiva 

Eget kapital 

Statens kapital 

Statens kapital 1.1.1998 15 447 576 079,51 15 447 576 079,51 

De föregående räkenskapsperiodernas kapitalförändringar -654 781 107,69 -498 382 757,74 

Kapitalöverföringar 868 189 045,20 933 015 416,07 

Räkenskapsperiodens intäkts-/kostnadsåterstod -1 074 843 746,36 14 586 140 270,66 -1 089 413 766,02 14 792 794 971,82 

Främmande kapital 

Långfristigt 

Övriga långfristiga skulder 33 165 449,46 33 165 449,46 40 278 268,99 40 278 268,99 

Kortfristigt 

Avkortningar som betalas följande räkenskapsperiod 7 103 319,53 7 103 319,53 

Främmande medel som överlämnats åt staten 1 947,70 588,70 

Erhållna förskott 72 388,14 237 211,00 

Leverantörsskulder 87 687 285,88 62 282 831,80 

Interna avräkningar mellan räkenskapsverken 1 033 587,38 1 084 080,82 

Poster för vidare redovisning 2 389 863,24 2 508 901,07 

Resultatregleringsskulder 7 894 398,26 8 852 472,70 

Övriga kortfristiga skulder 939 665,21 107 122 455,34 984 446,86 83 053 852,48 

Främmande kapital sammanlagt 140 287 904,80 123 332 121,47 

Passiva sammanlagt 14 726 428 175,46 14 916 127 093,29


BOKSLUTSBILAGOR 

35 

5 BOKSLUTSBILAGOR 

Bilaga 1 till Vägförvaltningens bokslut: Utredning om grunderna för uppgörande 

av bokslutet och dess jämförbarhet 

1) Budgeteringsförändringar som inverkar på finansieringen och kalkylerna 

Vägförvaltningen ingick ett avtal med Uleåborgs stad och Kiminge kommun 

om att förbättra sträckan Hintta - Korvenkylä av Kuusamovägen som ett 

gemensamt projekt. De momsfria kostnaderna för projektet är 28,6 M€, varav 

Vägförvaltningens finansieringsandel är 25,7 M€, Uleåborgs stads 2,8 M€ 

och Kiminge kommuns 0,1 M€. Projektet genomförs så att Uleåborgs stad 

finansierar Vägförvaltningens momsfria kostnader under entreprenaden. Entreprenaden 

förfaller till Vägförvaltningens betalning 31.3.2009, förutsatt att 

Vägförvaltningen har tagit emot entreprenaden fram till dess av entreprenören. 

Landsväg 9552 byggs till Suurikuusikko gruvområde i Kittilä med tillfällig finansiering. 

Motiveringarna i basväghållningens moment 31.24.21 kompletterades 

i den andra tilläggsbudgeten så att Vägförvaltningen berättigades att 

ingå ett avtal om att planera och bygga landsväg 9552 till Suurikuusikko 

gruvområde för högst totalt 2,2 M€ inklusive moms så, att staten betalar tillbaka 

de utgifter som orsakas av detta senast 2010. 

2) Valutakurs som använts för att räkna om fordringar och skulder samt 

andra förbindelser i utländsk valuta till finska pengar 

Vägförvaltningen har använt den kurs som Finlands Bank senast noterat. 

3) Värderings- och periodiseringsprinciper och -metoder som använts i 

bokslutet 

Vägförvaltningens fasta utgifter för upphandling och tillverkning inkluderas 

inte i upphandlingsutgifter som aktiveras. Finansårets inkomster och utgifter 

har bokförts som intäkter och kostnader prestationsenligt. Undantag från detta 

var de inkomster som erhållits från gemensamt finansierade EU-projekt, 

de har bokförts enligt kontantprincipen.

36 



4) Intäkter och kostnader, budgetinkomster och -utgifter samt 

korrigeringar som gäller tidigare år 

Ökningar och minskningar i balansräkningen bokfördes enligt följande: 

Minskningar i balansräkningen på affärsbokföringens konto 6099, Övriga extraordinära 

intäkter 

Affärsbokföringskonto 

Euro 

129802 Korrigering av ingående saldon 2006 220 216,54 

Ökningar i balansräkningen på affärsbokföringens konto 6199, Övriga extraordinära 

kostnader 

129821, Minskningsrättelse i balansräkningen i anknyt- 146 776,08 

129830 ning till VUOLI-projektet (ickekorrigerad finansi- 75 327,13 

eringsandel av Helsingfors hamn 2003 och 2004) 

120201 Lägenheten Soramaa sålts 2004 380,10 

120203 Filppula grusområde 63 575,04 

120202 Marjaharju, arrendeområde 6 031,05 

120202 Marjaharju, arrendeområde 12 317,41 

120202 Puolivälinharju, arrendeområde 1 872,40 

120202 Olkivaara, arrendeområde 4 815,25 

129802 Korrigering av ingående saldo 2006 2 120 150,87 

Sammanlagt 2 431 245,37 

Den öppna fordran på konto 1739 Övriga resultatregleringsfordringar, 

369 819,82 euro, av Borgå-Forsby arbetskonsortiet (POKO), bokfördes i 

bokslutet som extraordinära utgifter på konto 6199. Slututredningen av arbetskonsortiet 

var fortfarande inte klar vid årsskiftet. Enligt preliminära uppgifter 

finns det ingen utdelbar vinstandel att vänta på grund av arbeten under 

garantitiden samt rättegångskostnader. 

5) Utredning om uppgifter som gäller året innan, om de inte är 

jämförbara med uppgifterna för bokslutsåret 

Den nedre gränsen för anskaffningsutgifterna för anläggningstillgångar som 

aktiveras i balansräkningen steg i början av 2006 från 1 000 euro till 10 000 

euro (Statskontorets bestämmelse 388/03/2005). Ändringen har ingen större 

betydelse för kostnaderna, men datalicenser och elanslutningar bokfördes 

som årskostnader mera än året innan. 

Bokföringsförfarandet ändrades i början av 2006 så att inköp av byggnadstjänster 

av investeringskaraktär (kontoserie 431) bokfördes direkt i balansräkningen 

från och med 1.1.2006. Det tidigare förfarandet var att motsvarande 

utgifter för inköp av tjänster bokfördes under räkenskapsåret på utgiftskonton 

som börjar på 4, och först i samband med bokslutet gjordes överföringen 

till konto 4700 i balansräkningen Tillverkning för eget bruk. 

I samband med att fullmaktsbokföringen granskades konstaterades fel i fullmaktsuppgifterna 

från tidigare år. En del av felen kunde korrigeras retroaktivt.



37 

Korrigeringar gjordes i följande projekt: 

Lv 100 Skogsbackavägen, Helsingfors 

Rv 13 Vägförbindelse till Nuijamaa gränsstation 

Rv 3 Tammerfors västra ringväg, 1 byggnadsetappen 

Rv 4 Lahtis - Heinola 

Rv 4 Jyväskylä - Kirri 

Rv 5 Joroinen - Varkaus 

Fullmakten överskreds i följande projekt 

Rv 3 Tammerfors västra ringväg, 1 byggnadsetappen, överskridning 13 272 

euro 

Anslaget som beviljades projektet räckte för utgifterna för användning av 

fullmakten. 

Rv 6 Forsby - Kouvola, överskridning 11 911 euro 

Projektet färdigställdes slutligt 2006 och anslaget räckte för utgifterna för 

användning av fullmakten. 

Ring III flygplatsen, Dickursby, överskridning 366 937 euro 

Ett avslutande projekt, för vilket föreslogs att den oanvända fullmakten i 

tilläggsbudgeten 14.3.2006 förnyas. Kommunikationsministeriet ökade 

dock inte fullmakten, eftersom projektet kan genomföras inom ramen för 

den totala fullmakten. Det oanvända anslaget var 298 386 euro, som 

annullerades och överfördes till staten. 

6) Utredning om korrigeringsbehov som kommit fram efter bokslutet 

och som görs under nästa redovisningsår 

Från överföringen av förvaltningen av Nordsjö hamnprojekt till Banförvaltningscentralen 

saknades en post på 119 200 euro, som beaktas i överföringarna 

2007. Från posten på 238 400 euro, som bokförts på konto 129901 

Anskaffning av halvfärdiga materiella anläggningstillgångar (RHK), minskas 

först Helsingfors stads finansieringsandel 50 % och därefter överförs hälften 

eller 119 200 euro till Banförvaltningscentralen. 

Balansräkningskorrigeringen på konto 129902 Anskaffning av övriga halvfärdiga 

materiella anläggningstillgångar (TIEH) har av misstag inte gjorts. På 

kontot har bokförts utgifter för Nordsjö hamn 1 104 680,88 euro, från vilket 

man borde ha minskat Helsingfors stads andel 50 % dvs. 552 340,44 euro. 

Korrigeringen görs i 2007 års bokföring.

38 


BOKSLUTSBILAGOR



39 

Bilaga 3 till räkenskapsverkets bokslut: Överskridningar av 

Huvudtitelns och momentets sifferkod och rubrik 

Budgeten 

(budg. + 

tilläggsbudg.) 

Överskridning 

Överskridning 

% 

Huvudtitlarna sammanlagt 

Överskridningstillståndet på moment 31.24.76 ingår i andra tilläggsbudgeten. 

0 0,00 0 

Bilaga 4 till räkenskapsverkets bokslut: Indragna överförda 

Huvudtitelns och den detaljerade indelningens sifferkod och rubrik. De 

detaljerade indeldningarna specificeras per bevillningsår. 

Indraget 

Detaljerad indelning 

Sammanlagt 

31. Kommunikationsministeriets förvaltningsområde 

2004 

31.25.50 Statsbidrag för underhåll och förbättring av enskilda 

vägar 

2005 

31.24.79.3 E18 Ring III Flygstationen-Dickursby 298 385,90 

0,44 

298 386,38 

0,44 

298 385,94 

31.25.50 

Statsbidrag för underhåll och förbättring av enskilda 0,04 

Huvudtitlarna sammanlagt 298 386,38 

2004 0,44 

2005 298 385,94

40 



Bilaga 5 till räkenskapsverkets bokslut: Specifikation av personalkostnaderna 

2006 2005 

Personalkostnader 39 891 225,52 39 458 392,66 

Löner och arvoden 38 100 791,19 37 402 338,55 

Resultatbaserade poster 1 238 951,73 1 422 882,95 

Förändring i semesterlöneskuld 551 482,60 633 171,16 

Lönebikostnader 8 933 266,06 9 219 713,86 

Pensionskostnader 6 956 428,58 6 437 692,10 

Övriga lönebikostnader 1 976 837,48 2 782 021,76 

Sammanlagt 48 824 491,58 48 678 106,52 

Ledningens löner och arvoden, varav 0,00 0,00 

- resultatbaserade poster 0,00 0,00 

Naturaförmåner och andra ekonomiska förmåner 0,00 0,00 

Ledningen 3 600,00 3 824,00 

Övrig personal 0,00 0,00



41 

Bilaga 6 till räkenskapsverkets bokslut: Grunderna för avskrivningar 

enligt plan och ändringarna i dem 

Tillgångsgrupp 

Avskrivningsmetod 

Avskrivni 

ngstid, 

år 

Årlig 

avskrivning, 

% 1) Restvärde, 

% 

1120 Köpta dataprogram Konstant avskrivning 5 20 17,90 

1123 Anslutningsavgifter Konstant avskrivning 10 10 72,10 

1129 Övriga immateriella rättigheter Konstant avskrivning 10 10 15,80 

1140 Själv gjorda och beställda dataprogram Konstant avskrivning 5 20 39,80 

1149 Övriga utgifter med lång verkningstid Konstant avskrivning 5 20 38,80 

1202 Marktäktsområden Substansavskrivning - - 

1211 Väggrunder Substansavskrivning - - 

1220 Bostadsbyggnader Konstant avskrivning 40 2,5 27,70 

1221 Kontorsbyggnader Konstant avskrivning 40 2,5 71,80 

1222 Industribyggnader Konstant avskrivning 40 2,5 69,00 

1223 Lagerbyggnader Konstant avskrivning 20 5 39,80 

1229 Övriga byggnader Konstant avskrivning 20 5 37,40 

1230 Anläggningar Konstant avskrivning 20 5 61,60 

124001 Underbyggnader Konstant avskrivning 50 2 83,20 

124002 Beläggningar Konstant avskrivning 10 10 34,20 

124003 Broar Konstant avskrivning 50 2 86,40 

124004 Övriga vägkonstruktioner Konstant avskrivning 3 - 10 3,3 - 10 45,30 

1243 Farleder och kanaler Konstant avskrivning 20 6 69,80 

1250 Bilar och andra jordtransportmedel Konstant avskrivning 5 20 23,00 

1254 Lätta arbetsmaskiner Konstant avskrivning 5 - 10 10 - 20 20,60 

1255 Dataenheter och deras periferienheter Konstant avskrivning 3 33,3 4,70 

1256 Kontorsmaskiner och anordningar Konstant avskrivning 5 - 6 16,6 - 20 7,30 

1257 Telefonväxlar och andra kommunikationsanläggningar Konstant avskrivning 5 20 23,70 

1258 Audiovisuella maskiner och anordningar Konstant avskrivning 5 20 44,90 

1260 Övriga forskningsanordningar Konstant avskrivning 5 - 8 12,5 - 20 4,20 

1269 Övriga maskiner och anordningar Konstant avskrivning 5.loka 10 - 20 11,70 

1270 Bostads- och kontorsinventarier Konstant avskrivning 5 - 10 10 - 20 16,10 

1279 Övriga inventarier Konstant avskrivning 5 20 43,30 

1289 Asfalteringar av gårdar Konstant avskrivning 10 10 50,50 

1) Om det är fråga om substansavskrivning, antecknas - i kolumnen.

42 



Bilaga 7 till räkenskapsverkets bokslut: Avskrivningar av nationalförmögenhet och anläggningstillgångar 

samt andra utgifter med lång verkningstid 


Sammanlagt 

112 Immateriella 

rättigheter 

114 Övriga utgifter 

med lång verkningstid 

119 

Förskottsbetalningar 

och halvfärdiga 

anskaffningar 

Anskaffningsutgift 1.1.2006 4 210 324,75 9 080 477,55 4 045 902,96 17 336 705,26 

Ökningar 201 073,37 4 039 260,05 992 167,01 5 232 500,43 

Minskningar 3 600,00 0,00 3 595 556,56 3 599 156,56 

Anskaffningsutgift 31.12.2006 4 407 798,12 13 119 737,60 1 442 513,41 18 970 049,13 

Ackumulerade avskrivningar 1.1.2006 1 962 589,22 2 898 228,09 0,00 4 860 817,31 

Ackumulerade avskrivningar på minskningar 1 484,74 0,00 12 690,00 14 174,74 

Räkenskapsperiodens avskrivningar enligt plan 702 230,05 2 255 976,92 0,00 2 958 206,97 

Räkenskapsperiodens avskrivningar som avviker från plan 0,00 0,00 12 690,00 12 690,00 

Räkenskapsperiodens nedskrivningar 0,00 0,00 0,00 0,00 

Ackumulerade avskrivningar 31.12.2006 -2 663 334,53 -5 154 205,01 0,00 -7 817 539,54 

Uppskrivningar 0,00 0,00 0,00 0,00 

Bokföringsvärde 31.12.2006 1 744 463,59 7 965 532,59 1 442 513,41 11 152 509,59 


120 Mark- och 

vattenområden 

121 Byggnadsmark 

och vattenområden 122 Byggnader 123 Anläggningar 124 Konstruktioner 

Anskaffningsutgift 1.1.2006 5 354 223,74 593 585 692,41 19 269 116,78 2 955 592,42 17 846 893 458,14 

Ökningar 0,00 31 691 075,04 136 457,80 95 812,29 435 033 676,03 

Minskningar 233 605,61 1 844 763,58 7 514 834,27 485 054,78 12 727 815,27 

Anskaffningsutgift 31.12.2006 5 120 618,13 623 432 003,87 11 890 740,31 2 566 349,93 18 269 199 318,90 

Ackumulerade avskrivningar 1.1.2006 278 440,08 0,00 7 064 854,20 1 025 437,96 3 882 312 800,58 

Ackumulerade avskrivningar på minskningar 7 545,96 0,00 3 355 637,29 199 278,30 42 935,36 

Räkenskapsperiodens avskrivningar enligt plan 0,00 0,00 842 483,71 160 572,05 608 976 589,61 

Räkenskapsperiodens avskrivningar som avviker från plan 7 109,65 0,00 0,00 0,00 9 286,95 

Räkenskapsperiodens nedskrivningar 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 

Ackumulerade avskrivningar 31.12.2006 -278 003,77 0,00 -4 551 700,62 -986 731,71 -4 491 255 741,78 


Bokföringsvärde 31.12.2006 4 842 614,36 623 432 003,87 7 339 039,69 1 579 618,22 13 777 943 577,12



43 

125-126 Maskiner och 

anordningar 


127 Inventarier 

128 Övriga 

immateriella 

nyttigheter 

Förskottsbetalningar 

och halvfärdiga 

anskaffningar 

Sammanlagt 

Anskaffningsutgift 1.1.2006 18 545 124,30 1 387 815,12 123 205,59 293 112 281,03 18 781 226 509,53 

Ökningar 208 992,76 42,61 0,00 466 805 705,57 933 971 762,10 

Minskningar 179 007,12 5 857,99 13 426,86 495 255 961,25 518 260 326,73 

Anskaffningsutgift 31.12.2006 18 575 109,94 1 381 999,74 109 778,73 264 662 025,35 19 196 937 944,90 

Ackumulerade avskrivningar 1.1.2006 13 918 128,16 734 540,75 40 107,74 3 905 374 309,47 

Ackumulerade avskrivningar på minskningar 119 444,33 5 805,23 4 497,20 327 725,86 4 062 869,53 

Räkenskapsperiodens avskrivningar enligt plan 2 081 405,64 259 055,81 11 414,17 612 331 520,99 

Räkenskapsperiodens avskrivningar som avviker från plan 7 896,11 214,34 0,00 327 725,86 352 232,91 


Ackumulerade avskrivningar 31.12.2006 -15 887 985,58 -988 005,67 -47 024,71 0,00 -4 513 995 193,84 

Uppskrivningar 0,00 

0,00 

Bokföringsvärde 31.12.2006 2 687 124,36 393 994,07 62 754,02 264 662 025,35 14 682 942 751,06 

Värdepapper ingående i anläggningstillgångarna och övriga 

långfristiga placeringar 

130 Värdepapper 

ingående i 

anläggningstillgångar Sammanlagt 

Anskaffningsutgift 1.1.2006 633 163,26 633 163,26 

Ökningar 0,00 0,00 

Minskningar 37 354,53 37 354,53 

Anskaffningsutgift 31.12.2006 595 808,73 595 808,73 

Ackumulerade avskrivningar 1.1.2006 0,00 0,00 

Ackumulerade avskrivningar på minskningar 0,00 0,00 

Räkenskapsperiodens avskrivningar enligt plan 0,00 0,00 

Räkenskapsperiodens avskrivningar som avviker från plan 0,00 0,00 

Räkenskapsperiodens nedskrivningar 0,00 0,00 

Ackumulerade avskrivningar 31.12.2006 0,00 0,00 

Uppskrivningar 0,00 0,00 

Bokföringsvärde 31.12.2006 595 808,73 595 808,73 

Anläggningstillgångar sammanlagt 

Immateriella tillgångar Materiella tillgångar 

Värdepapper ingående 

i anläggningstillgångarna 

och 

övriga långfristiga 

placeringar Sammanlagt 

Anskaffningsutgift 1.1.2006 17 336 705,26 18 781 226 509,53 633 163,26 18 799 196 378,05 

Ökningar 5 232 500,43 933 971 762,10 0,00 939 204 262,53 

Minskningar 3 599 156,56 518 260 326,73 37 354,53 521 896 837,82 

Anskaffningsutgift 31.12.2006 18 970 049,13 19 196 937 944,90 595 808,73 19 216 503 802,76 

Ackumulerade avskrivningar 1.1.2006 4 860 817,31 3 905 374 309,47 0,00 3 910 235 126,78 

Ackumulerade avskrivningar på minskningar 14 174,74 4 062 869,53 0,00 4 077 044,27 

Räkenskapsperiodens avskrivningar enligt plan 2 958 206,97 612 331 520,99 0,00 615 289 727,96 

Räkenskapsperiodens avskrivningar som avviker från plan 12 690,00 352 232,91 0,00 364 922,91 


Ackumulerade avskrivningar 31.12.2006 -7 817 539,54 -4 513 995 193,84 0,00 -4 521 812 733,38 


Bokföringsvärde 31.12.2006 11 152 509,59 14 682 942 751,06 595 808,73 14 694 691 069,38 

Den kumulativa anskaffningsutgiften i början av finansåret har meddelats så, att bilagan innehåller bara anskaffningsutgiften för de nyttigheter 

som ingår i anläggningstillgångarna och för vilka anskaffningsutgiften inte ännu helt har bokförts som kostnad i form av planenliga avskrivningar.

44 



Bilaga 8 till räkenskapsverkets bokslut: Finansiella intäkter och kostnader 

Finansiella intäkter 

Förändring 

2006 2005 2006-2005 

Räntor på fordringar i euro 8 782,07 5 136,87 3 645,20 

Räntor på fordringar i utländsk valuta 0,00 0,00 0,00 

Emissions-, kapital- och kursdifferenser från 

fordringar 0,00 0,00 0,00 

Dividender 5 561,00 6 061,00 -500,00 

Intäktsföring av affärsverkens vinst 0,00 0,00 0,00 

Övriga finansiella intäkter 0,00 0,00 0,00 

Finansiella intäkter sammanlagt 14 343,07 11 197,87 3 145,20 

Finansiella kostnader 

Förändring 

2006 2005 2006-2005 

Räntor på skulder i euro 3 280 691,70 2 473 577,73 807 113,97 

Räntor på skulder , p i utländsk valuta 0,00 0,00 0,00 

skulder 0,00 0,00 0,00 

SWAP-avgifter för skulder 0,00 0,00 0,00 

lånefordringar 0,00 0,00 0,00 

Övriga finansiella kostnader 2 643,71 1 929,94 713,77 

Finansiella kostnader sammanlagt 3 283 335,41 2 475 507,67 807 827,74 

Netto -3 268 992,34 -2 464 309,80 -804 682,54 

Bokslutets bilaga 9: Lån som beviljats inom budgetekonomin 

Vägförvaltningen har inga lån som beviljats inom budgetekonomin.



45 

Bilaga 10 till räkenskapsverkets bokslut: Värdepapper och investeringar i form av eget kapital 

Värdepapper ingående i anläggnings- och finansieringstillgångarna 

Antal 

Marknadsvärde 


Bokföringsvärde 

Ägarandel 

% 

Nedre gräns 

för försäljningsrätten 

% 

Erhållna 

dividender 

31.12.2005 

Marknadsvärde 

Bokföringsvärde 

Offentligt noterade aktier och andelar 0 0,00 0,00 0,0 0,0 0,00 0,00 0,00 

… 0 0,00 0,00 0,0 0,0 0,00 0,00 0,00 

Icke offentligt noterade aktier och andelar 416 43 335,11 5 561,00 80 689,64 

Lännen Puhelin Oy 2 807,36 170,00 807,36 

Pargas Telefon Ab 250 1 934,15 1 934,15 

Lounais-Suomen Puhelin Oy (Lounet Oy) 

(Osakkeet myyty 2006) 0 0,00 900,00 4 877,40 

Ålands Telefonandelslag 1 1 500,00 40,00 1 500,00 

Laitilan Puhelinosuuskunta 2 807,30 40,00 807,30 

Savonlinnan Puhelin Oy (Osakkeet myyty 2006) 0 0,00 144,00 3 498,40 

Mikkelin Puhelin Oyj (Osakke myyty 2006) 1 0,00 35,00 487,74 

Parikkalan Valo Oy, sarja A 16 26,91 26,91 

Parikkalan Valo Oy, sarja S 16 26,91 26,91 

Parikkalan Valo Oy, sarja SN 10 16,82 16,82 

Parikkalan Valo Oy, sarja SM 5 8,41 8,41 

Parikkalan Valo Oy, sarja SK 1 1,68 1,68 

Parikkalan Valo Oy, sarja AN 10 16,82 16,82 

Parikkalan Valo Oy, sarja AM 5 8,41 8,41 

Parikkalan Valo Oy, sarja AK 1 1,68 1,68 

Pohjois-Hämeen Puhelin Oy 6 2 623,74 2 623,74 

Forssan Seudun Puhelin Oy (Osakkeet myyty 2006) 0 0,00 350,00 2 186,45 

Ikaalisten-Parkanon Puhelin Oy 4 370,00 16,00 370,00 

Telekarelia Oy (Osakkeet myyty 2006) 0 0,00 1 765,92 

KPY Kuopion Puhelinosuuskunta/Kuopion Puhelin Oy 

(Osakkeety myyty 2006) 0 0,00 1 850,00 14 935,05 

Savonlinnan Puhelinyhdistys (Osake myyty 2006) 0 0,00 437,33 

IPY Iisalmen Puhelinosuuskunta/Iisalmen Puhelin Oy 

(Osakkeet myyty 2006) 0 0,00 437,29 

Vasa läns Telefon Ab 56 24 488,17 2 016,00 24 488,17 

Gamlakarleby Telefon Ab 3 1 210,95 1 210,95 

Jakobstadsnejdens Telefon Ab 2 807,30 807,30 

Toholammin vesihuolto Oy 1 16,82 16,82 

Pohjanmaan Puhelinosuuskunta (Osakkeista myyty 19 

kpl 2006) 17 7 147,99 15 136,92 

Oravais Centralantennandelslag 2 100,91 100,91 

Alajärven Puhelinosuuskunta 3 1 412,78 1 412,78 

Kajaanin Puhelinosuuskunta 2 0,00 740,02 

Bostads- och fastighetsaktier 16645 552 473,62 0,00 552 473,62 

As. Oy Rakuunatie 29 - 30, Helsingfors 2 27 232,99 27 232,99 

Kiinteistö Oy Häly, Rovaniemi 225 249 109,70 249 109,70 

Kiinteistö Oy Tieliikennemuseo 16418 276 130,93 48,0 276 130,93 

Aktier och andelar sammanlagt 595 808,73 0,00 0,00 5 561,00 633 163,26

46 



Bilaga 11 till räkenskapsverkets bokslut: Finansiella poster i balansräkningen och 

31.12.2006 Rörlig ränta 

Fast ränta 

Sammanlagt 

Under 1 - 5 Över Under 1 - 5 Över 

1 år år 5 år 1 år år 5 år 

Finansiella poster bland aktiva 

Givna skuldebrevslån i euro 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 

Inköp av masskuldebrevslån i euro 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 

Övriga långfristiga placeringar i euro 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 

Lånefordringar i euro 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 

Övriga placeringar i euro 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 

Övriga placeringar i utländsk valuta 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 

Övriga kortfristiga placeringar i euro 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 

Kassa, banktillgodohavanden och andra finansieringsmedel 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 

Sammanlagt 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 

31.12.2006 Rörlig ränta 

Fast ränta 

Sammanlagt 

Under 1 - 5 Över Under 1 - 5 Över 

1 år år 5 år 1 år år 5 år 

Finansiella poster bland passiva 

Upptagna lån i euro 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 

Upptagna lån i utländsk valuta 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 

Lån från statliga fonder utanför budgeten 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 

Övriga långfristiga skulder 0,00 0,00 0,00 0,00 33 165 449,46 0,00 33 165 449,46 

Amorteringar som skall betalas följande räkenskapsperiod 0,00 0,00 0,00 7 103 319,53 0,00 0,00 7 103 319,53 

Kortfristiga lån i euro 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 

Kortfristiga lån i utländsk valuta 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 

Främmande medel som förvaltas av staten 0,00 0,00 0,00 0,00 1947,70 0,00 0,00 

Sammanlagt 0,00 0,00 0,00 7 103 319,53 33 167 397,16 0,00 40 268 768,99



47 

Bilaga 12 till räkenskapsverkets bokslut: Statliga borgensförbindelser, 

statsgarantier och andra ansvarsförbindelser 

Beviljade borgensförbindelser och garantier 

Sektor 

Förändring 

31.12.2006 31.12.2005 2006 - 2005 

Företag och bostadssamfund 

Arbetskonsortiet PoKo, Statskontorets utlåtande 37/01/2000 9.11.2000 0,00 369 819,82 -369819,82 

(bokförts i extraordinära kostnader , se bilaga 1, punkt 4) 

Finansiella företag och försäkringsföretag 

… 0,00 0,00 0,00 

Offentlig sektor 

… 0,00 0,00 0,00 

Hushåll 

… 0,00 0,00 0,00 

Hushållens icke-vinstsyftande organisationer 

… 0,00 0,00 0,00 

Utlandet 

…. 0,00 0,00 0,00 

Borgensförbindelser och garantier sammanlagt 0,00 369 819,82 -369 819,82 

Beviljade borgensförbindelser och garantier enligt valuta 

Valuta 

Motvärde Fördelning 

Bokslutsdagens 

kurs 

€ % € 

Euro 0,00 100,0 0,0000 

… 0,00 0,0 0,0000 

US-dollar 0,00 0,0 0,0000 

Sammanlagt 0,00 100,00 

Ansvarsförbindelser 

Vägförvaltningen har inga ansvarsförbindelser. 

Betydande mångårigt ekonomiskt avtalsansvar 

Vägförvaltningen har inget mångårigt ekonomiskt avtalsansvar. 

Bokslutets bilaga 13: Fonderade medel i balansräkningen 

Vägförvaltningen har inga fonderade medel i balansräkningen. 

Bokslutets bilaga 14: Fonderade medel som inte ingår i balansräkningen 

Vägförvaltningen har inga fonderade medel som inte ingår i balansräkningen.

48 



Bilaga 15 till räkenskapsverkets bokslut: Förändringar i skulden 

Förändring 

31.12.2006 31.12.2005 2005-2006 

Upptagna lån i euro 0,00 0,00 0,00 

Lån från statens pensionsfond 0,00 0,00 0,00 

Lån från statens kärnavfallshanteringsfond 0,00 0,00 0,00 

Upptagna lån i utländsk valuta 0,00 0,00 0,00 

Övrig långfristig skuld 33 148 824,46 40 252 143,99 -7 103 319,53 

Amorteringar som skall betalas följande räkenskapsperiod 7 103 319,53 7 103 319,53 0,00 

Amorteringar av lån från fonder vilka skall betalas följande räkenskapsperiod 0,00 0,00 0,00 

Kortfristiga lån 

0,00 0,00 0,00 

Sammanlagt 

40 252 143,99 47 355 463,52 -7 103 319,53 

Bilaga 16 till räkenskapsverkets bokslut: Maturitetsfördelning och duration när det gäller skulden 

Maturitetsfördelning (skuldens fördelning enligt återstående löptid) 


2005 

Skuldernas löptid Bokföringsvärde % Gängse värde Bokföringsvärde % Gängse värde 

0 - 1 år 7 103 319,53 17,65 6 992 043,00 7 103 319,53 15,00 6 992 043,00 

1 - 2 år 7 103 319,53 17,65 6 828 167,00 7 103 319,53 15,00 6 828 167,00 

2 - 3 år 7 103 319,53 17,65 6 667 699,00 7 103 319,53 15,00 6 667 699,00 

3 - 4 år 7 103 319,53 17,65 6 511 425,00 7 103 319,53 15,00 6 511 425,00 

4 - 5 år 7 103 319,53 17,65 6 358 813,00 7 103 319,53 15,00 6 358 813,00 

Över 5 år 4 735 546,35 11,76 4 139 583,42 11 838 865,88 25,00 10 252 341,00 

Skulderna sammanlagt 40 252 144,00 100,00 37 497 730,42 47 355 463,53 100,00 43 610 488,00 

Skuldens duration (kassaflödenas genomsnittliga betalningstidpunkt vägd med skuldens marknadsvärde) 

År 

Duration 

31.12.2004 3,90 

31.12.2005 3,10 

31.12.2006 2,50 

* Skulden gäller efterfinansieringsprojektet Rv4 Träskända-Lahtis. Lånet avkortas årligen fram till 30.8.2012 

i jämnstora rater.



49 

Bokslutets bilaga 17: Övriga kompletterande uppgifter som är nödvändiga 

för lämnande av riktiga och tillräckliga uppgifter 

1) Vägförvaltningens andel av Borgå - Forsby arbetskonsortiet PoKOs 

medel, skulder eller förlust är 40 % 

Vägaffärsverket har meddelat att det inte finns någon skiftesandel att bokföra 

2006. Således bokfördes den sedan år 2000 på konto 1739 öppna resultatregleringsfordran 

i bokföringen till ett värde av 369 819,82 € från PoKO 

som extraordinär kostnad på affärsbokföringens konto 6199. 

Enligt uppgifter från Vägaffärsverket är konkursboet efter MVR-Maatek Oy, 

en av delägarna i arbetskonsortiet, fortfarande inte klart. Den preliminärt 

bokförda vinstandelen för Vägförvaltningen kommer att minska bl.a. på 

grund av arbeten under garantitiden samt rättegångskostnader. Om det efter 

de slutliga utredningarna blir någon skiftesandel bokförs den som extraordinär 

intäkt. 

2) Särutredning om markområden 

Lantmäteriverket bildade ca 10 500 inlösningsenheter av vägområden år 

2006. Vägförvaltningen fortsatte förbättra uppgifterna i fatighetsregistret tillsammans 

med Lantmäteriverket och kommunerna. Arbetet går långsamt 

och fordrar mycket resurser, men det görs systematiskt tills registren fås i 

skick. 

3) Åtgärder för att utveckla beräkningen och bokföringen av vägkapitalet 

Vägförvaltningen fick 2004 ett utlåtande av Statens bokföringsnämnd (nr 

26/2004, 22.11.2004) om frågor och granskningar som gäller bokföringen av 

vägkapitalet. Enligt rekommendationerna i utlåtandet borde bokföringen av 

vägkapitalet preciseras i riktning mot bokföring av anläggningstillgångar enligt 

väg och vägdel. 

Enligt bokföringsnämndens rekommendationer gav Vägförvaltningen till 

kommunikationsministeriet ett genmäle (nr 259/2003/20/29, 18.10.2005) och 

en åtgärdsplan för att utveckla beräkningen av vägkapitalet och precisera 

specifikationen till balansräkningen 2006-2010. 

Åtgärderna 2006 

Bokföringsvärdet för väggrunderna fördelades i början av 2006 på inlösningsenheterna 

enligt ett särskilt kalkyleringsprogram. Ökningarna och 

minskningarna i väggrunderna 2006 behandlades separat och som specifikation 

till balansräkningen i bokslutet skrevs ut en förteckning över alla händelser 

under räkenskapsåret. 

Preciseringen av specifikationen till balansräkningen för vägkonstruktionernas 

del gjordes enligt förbindelsesträcka i fråga om de vägar som hör till 

stomnätet. De övriga delarna av vägkonstruktionerna specificeras som hittills 

(underbyggnader, beläggningar, broar, övriga vägkonstruktioner). 

Stomnätet kodades i vägdatabanken på försök i början av 2006 och dess 

längd blev 3 146 km. Kommunikationsministeriet har inte tillsvidare fattat något 

slutligt beslut om stomvägsnätet. Det föreslagna stomnätet bildas av förbindelserna 

i tabellen på följande sida.

50 



Uppgifterna enligt förbindelsesträcka producerades med hjälp av hanteringssystemet 

för upphandlingar för färdigställda och halvfärdiga projekt 

2006. För tidigare års del började specificeringen enligt stomnätet retroaktivt 

från 2005. De specificerade uppgifterna för de tidigare åren kan föras i kalkyleringssystemet 

(Raindance) först i den nya versionen som tas i bruk 2007. 

Stomväg 

km 

Rv 1 Helsingfors - Åbo 157,9 

Rv 3 Helsingfors - Tammerfors V 188,8 

Rv 3 Tammerfors V - Vasa 226,2 

Rv 4 Helsingfors - Jyväskylä 262,4 

Rv 4 Jyväskylä - Uleåborg 337,5 

Rv 4 Uleåborg - Rovaniemi 228,8 

Rv 5 Lusi - Kuopio 243,9 

Rv 5 Kuopio - Kajana 169,2 

Rv 6 Forsby - Villmanstrand 149,6 

Rv 6 Villmanstrand - Joensuu 235,3 

Rv 7 Helsingfors - Vaalimaa 172,5 

Rv 8 Åbo - Björneborg 135,3 

Rv 9 Åbo - Jyväskylä 266,3 

Rv 10 Tavastehus - Tuulos 28,0 

Rv 12 Tuulos - Kouvola 103,0 

Rv 19 Jalasjärvi - Nykarleby 121,2 

Rv 8 Nykarleby - Karleby 52,5 

Rv 29 Keminmaa - Torneå (gränsen) 16,7 

Sv 40 Åbo omfartsväg rv8-rv1 19,5 

Sv 50 Ring III rv1-rv7 31,5 

Stomvägar sammanlagt 3146,1 

4) Lokaliteter och fastigheter 

Vägförvaltningen har 195 byggda fastigheter i sin besittning, och deras 

sammanlagda yta är 3 101 883 m 2 . De byggda fastigheterna är vägstationsområden 

samt marktäkts- och lagerområden som behövs inom väghållningen. 

Vägförvaltningen har beslutat överföra de byggda fastigheterna via finansministeriet 

till Senatfastigheterna 2006-2008, med undantag av några 

objekt som finns på biområden. Centralförvaltningen och vägdistrikten verkar 

i hyrda lokaliteter. 

Vägförvaltningen äger cirka 1 000 andra fastigheter enligt fastighetsregistret 

och 145 marktäktsområden. Vägförvaltningen besitter dessutom några områden 

med hyres- eller annan nyttjanderätt. 

Vägförvaltningen överlät från sin besittning 159 fastigheter 2006. Största delen 

av de överförda fastigheterna överläts via finansministeriet till Senatfastigheterna. 

Balansvärdet för den överförda fastighetsegendomen var totalt 

5 727 029,78 €. 

Vägförvaltningen hyrde fortsättningsvis ut fastigheter som behövs för områdesentreprenaden 

till driftsentreprenörer. De fastigheter som hyrs ut räknas 

upp i förfrågan om entreprenaden. Entreprenören har möjlighet att frivilligt 

hyra väghållningsdepåerna, dvs. vägstationer, utryckningsställen och lagerutrymmen. 

Vägförvaltningen har utarbetat verksamhetsprinciper för markanskaffning 

och fastighetshållning fram till 2007. Senatsfastigheterna hyr ut de 

överförda depåerna främst för väghållningsbehov.



51 

Bokslutets bilaga 18. Processernas mätinstrument (på finska)

52 


BOKSLUTSBILAGOR


UNDERSKRIFTER 

53 

6 UNDERSKRIFTER 

Vägförvaltningens direktion och generaldirektör har i dag godkänt Vägförvaltningens 

bokslut för 2006. 

Helsingfors den 12 mars 2007.

ISSN 1459-1561 

TIEH 4000552R-v

Vägförvaltningens bokslut 2006 - Tiehallinto

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?