PDF: Information för arbetsgivaren
PDF: Information för arbetsgivaren
PDF: Information för arbetsgivaren
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
DOKUMENTATION 2003<br />
www.rsv.se<br />
<strong>Information</strong><br />
<strong>för</strong> arbetsgivare
Välkommen<br />
till skattemyndighetens<br />
Arbetsgivardag<br />
Som arbetsgivare eller anställd på ett <strong>för</strong>etags personal- eller ekonomiavdelning<br />
är du en viktig person. Genom att redovisa skatter och avgifter på rätt sätt bidrar<br />
du till att samhället fungerar.<br />
Det är många regler som styr redovisningen och reglerna är ibland<br />
komplicerade. Vi vet att arbetet med redovisningen kostar både tid och pengar<br />
<strong>för</strong> ditt <strong>för</strong>etag.<br />
För att underlätta ditt arbete vill vi informera om gällande regler så att det blir<br />
lättare att göra rätt från början. Vi hoppas att årets arbetsgivardag och vår övriga<br />
information ska vara till god hjälp.<br />
På vår webbplats www.rsv.se finns alltid aktuella broschyrer, blanketter,<br />
elektroniska tjänster och mycket annat som du kan ha nytta av. Där hittar du<br />
också de informationsträffar vi erbjuder runt om i landet och hur du anmäler<br />
dig till dem.<br />
November 2003<br />
Mats Sjöstrand<br />
Generaldirektör<br />
Riksskatteverket<br />
3
INNEHÅLL<br />
sida<br />
Kontrolluppgifter<br />
Kontrolluppgiftsblanketten 6<br />
Kontrolluppgiftens betydelse 7<br />
Vanlig, gul eller grön kontrolluppgift? 9<br />
Kontrolluppgift och skatteavdrag på ränta och utdelning 11<br />
Kontrolluppgiften – Tips 13<br />
Skatteavdrag och arbetsgivaravgifter<br />
Skatteavdrag 16<br />
Vad innebär F-skattsedeln? 22<br />
Skatteavdrag <strong>för</strong> näringsidkare med A-skatt 23<br />
Är det lån eller lön? 25<br />
Lön i annan valuta 27<br />
Löneutmätning 28<br />
Förmåner<br />
Allmänt 29<br />
Kort om vanliga <strong>för</strong>måner 31<br />
Bil<strong>för</strong>mån 37<br />
Kost<strong>för</strong>mån 40<br />
Lånedator 42<br />
Optioner till personalen 44<br />
Gåvor 48<br />
Representation<br />
Intern representation 50<br />
Kostnadsersättningar<br />
Traktamente och tjänsteresor 52<br />
Övriga kostnadsersättningar 60<br />
Skattedeklarationen<br />
Företagsstöd 62<br />
Skattedeklarationen – Tips 64<br />
Skattekontot – Tips 66<br />
Nyheter 68<br />
Utlandsarbete m.m.<br />
Innehålls<strong>för</strong>teckning 71<br />
Ord<strong>för</strong>klaringar 102<br />
Bilagor 105<br />
Kontrolluppgifter 107<br />
Läs mer här! 109<br />
Belopp och procent 111<br />
Sökordsregister 114<br />
5
KONTROLLUPPGIFTER<br />
KU10<br />
6
KONTROLLUPPGIFTER<br />
KONTROLLUPPGIFTENS BETYDELSE<br />
Kontrolluppgifterna har under årens lopp fått allt större betydelse.<br />
Kontrolluppgifterna, som ursprungligen endast användes <strong>för</strong><br />
kontroll av deklarerade belopp, är idag det primära underlaget <strong>för</strong><br />
inkomstuppgifterna i deklarationen. Arbetsgivare och andra utbetalare<br />
har alltså fått ett allt större ansvar <strong>för</strong> att inkomstuppgifterna<br />
är riktiga.<br />
Sambandet mellan<br />
kontrolluppgiften<br />
och den anställdes<br />
inkomstdeklaration<br />
De uppgifter som <strong>arbetsgivaren</strong> lämnar på kontrolluppgiften<br />
trycks på den anställdes inkomstdeklaration. Kontrolluppgiften<br />
ligger alltså till grund <strong>för</strong> den anställdes inkomsttaxering, pensionsgrundande<br />
inkomst och <strong>för</strong> att han ska bli tillgodo<strong>för</strong>d de<br />
skatteavdrag som <strong>arbetsgivaren</strong> har gjort under året.<br />
Sambandet mellan<br />
kontrolluppgift och<br />
skattedeklaration<br />
Skattemyndigheten jäm<strong>för</strong> de kontrolluppgifter som <strong>arbetsgivaren</strong><br />
lämnat med redovisningen i <strong>arbetsgivaren</strong>s skattedeklarationer<br />
<strong>för</strong> motsvarande tid. I princip ska totalbeloppen <strong>för</strong> lön, <strong>för</strong>måner<br />
och skatt på kontrolluppgifterna överensstämma med motsvarande<br />
totalbelopp på lämnade skattedeklarationer.<br />
Avstämning<br />
Skattedeklaration<br />
Kontrolluppgift<br />
Under inkomståret har skattemyndigheten ingen uppgift om vilken<br />
lön som utbetalts eller vilket skatteavdrag som gjorts <strong>för</strong> en<br />
viss anställd. Det är <strong>för</strong>st när kontrolluppgifterna registrerats hos<br />
skattemyndigheten, som de uppgifterna går att få fram.<br />
7
KONTROLLUPPGIFTER<br />
Kontrolluppgiftens betydelse<br />
Ett tips är att du själv summerar och stämmer av beloppen<br />
innan du sänder in kontrolluppgifterna och rättar de eventuellt felaktiga<br />
skattedeklarationer som lämnats under året. Då undviker<br />
du onödiga frågor från skattemyndigheten.<br />
Lönespecifikation<br />
Om <strong>arbetsgivaren</strong> inte lämnar kontrolluppgifter blir de anställda<br />
inte automatiskt tillgodo<strong>för</strong>da de skatteavdrag som <strong>arbetsgivaren</strong><br />
gjort. Den anställde måste i så fall göra en s.k. skattereklamation<br />
hos skattemyndigheten. Lönespecifikationerna har då ett stort<br />
bevisvärde och det är där<strong>för</strong> viktigt att den anställde sparar sina<br />
lönebesked. Den som betalar ut lön och gör skatteavdrag måste<br />
vid varje utbetalningstillfälle lämna mottagaren uppgift om skatteavdragets<br />
storlek (lönespecifikation).<br />
KU10<br />
Den anställde tillgodoräknas A-skatt med det belopp som <strong>arbetsgivaren</strong><br />
fyllt i på kontrolluppgiften i ruta 01, Avdragen A-skatt.<br />
Beloppet måste där<strong>för</strong> stämma överens med summan av de<br />
skatteavdrag som <strong>arbetsgivaren</strong> har gjort. Den anställde blir<br />
annars tillgodoräknad fel skatt.<br />
8
KONTROLLUPPGIFTER<br />
VANLIG, GUL ELLER GRÖN KONTROLLUPPGIFT?<br />
Vanlig kontrolluppgift:<br />
KU10,<br />
Kontrolluppgift från<br />
arbetsgivare m.fl.<br />
(RSV 2300)<br />
Det finns olika kontrolluppgifter <strong>för</strong> den som haft anställda. De<br />
flesta arbetsgivare ska använda den vanliga kontrolluppgiften<br />
KU10 (RSV 2300). Det finns även andra kontrolluppgifter som vi<br />
kortfattat beskriver här. Mer information finns i utlandsavsnittet,<br />
som börjar på sidan 71.<br />
Gul kontrolluppgift:<br />
KU14,<br />
Särskild kontrolluppgift<br />
(RSV 2303)<br />
Gul kontrolluppgift ska lämnas på ersättning till den som helt<br />
eller delvis ska omfattas av svensk social<strong>för</strong>säkring men inte ska<br />
beskattas i Sverige. Gul kontrolluppgift ska också i vissa fall lämnas<br />
<strong>för</strong> den som ska beskattas enligt lagen om särskild inkomstskatt<br />
<strong>för</strong> utomlands bosatta artister m.fl. (A-SINK). I dessa fall ligger<br />
blanketten till grund <strong>för</strong> beräkning av pensionsgrundande<br />
inkomst i Sverige.<br />
Gul kontrolluppgift ska dessutom lämnas när kontant ersättning<br />
utbetalats till mottagare som är bosatt i eller ska beskattas i<br />
land som Sverige har skatteavtal med, se sid 106.<br />
Grön kontrolluppgift:<br />
Kontrolluppgift<br />
– Särskild inkomstskatt<br />
<strong>för</strong> utomlands bosatta<br />
(SINK)<br />
KU13 (RSV 2340)<br />
och KU18 (RSV 2341)<br />
Grön kontrolluppgift ska lämnas av den som betalar ut ersättning<br />
som enligt beslut från skattemyndigheten ska beskattas enligt<br />
lagen om särskild inkomstskatt <strong>för</strong> utomlands bosatta (s.k. SINKbeslut).<br />
Grön kontrolluppgift ska lämnas även om inkomsten<br />
genom beslut av skattemyndigheten befriats från SINK. Den<br />
anställde ska inte lämna inkomstdeklaration i Sverige. Normalt<br />
ska arbetsgivaravgifter redovisas enligt vanliga regler, se utlandsavsnittet<br />
2.1.<br />
Blankett KU13 (RSV 2340) ska lämnas av arbetsgivare i allmänhet.<br />
Blankett KU18 (RSV 2341) används av Riks<strong>för</strong>säkringsverket,<br />
Försäkringskassan, <strong>för</strong>säkrings<strong>för</strong>etag och andra som betalar ut<br />
pensioner, livräntor, sjukpenning, A-kasseersättning m.m.<br />
Lön till<br />
studerande<br />
/praktikanter<br />
Kontrolluppgift <strong>för</strong> lön till studerande och praktikanter som vistas<br />
tillfälligt i Sverige (högst sex månader) ska lämnas på KU13<br />
(RSV 2340). Arbetsgivaren eller den studerande ska ansöka om<br />
ett s.k. SINK-beslut hos skattemyndigheten.<br />
Observera att intyget <strong>för</strong> studerande som tjänar högst 16 399<br />
kronor (Ändrad beräkning A-skatt skolungdom och studerande,<br />
RSV 4301) inte gäller <strong>för</strong> praktikanter etc. från andra länder.<br />
9
KONTROLLUPPGIFTER<br />
Vanlig, gul eller grön kontrolluppgift?<br />
Kontrolluppgift<br />
<strong>för</strong> sjöinkomst:<br />
Kontrolluppgift <strong>för</strong> sjöinkomst KU16 (RSV 2306) ska lämnas när<br />
det gäller en sjöman som är bosatt i Sverige.<br />
Ersättning till en sjöman som är bosatt utomlands och enligt<br />
beslut från skattemyndigheten ska beskattas enligt lagen om särskild<br />
inkomstskatt <strong>för</strong> utomlands bosatta, SINK, ska redovisas på<br />
kontrolluppgift KU16 (RSV 2307).<br />
Mer information finns i kontrolluppgiftsbroschyren (RSV 304).<br />
10
KONTROLLUPPGIFTER<br />
KONTROLLUPPGIFT OCH SKATTEAVDRAG<br />
PÅ RÄNTA OCH UTDELNING<br />
Från och med inkomståret 2002 har kontrolluppgiftsskyldigheten<br />
utökats. Ett viktigt skäl är att inkomstdeklarationerna ska vara så<br />
kompletta som möjligt vid tryckningen, <strong>för</strong> att det underlätta <strong>för</strong><br />
deklaranterna. Förändringen innebär att en uppgiftslämnare (juridisk<br />
person och enskild näringsidkare) ska lämna kontrolluppgift<br />
och i de flesta fall göra avdrag <strong>för</strong> preliminär skatt <strong>för</strong> fysiska personer<br />
och dödsbon avseende:<br />
◗ ränteinkomster och fordringsrätter, KU20 (RSV 2323)<br />
◗ ränteutgifter och skulder, KU25 (RSV 2336)<br />
◗ utdelning och innehav av delägarrätter, t.ex. aktier, KU31<br />
(RSV 2322)<br />
Kontrolluppgift behöver inte lämnas <strong>för</strong> enbart innehav av delägarrätter<br />
(aktier), om kontrolluppgift inte ska lämnas <strong>för</strong> ränta<br />
eller utdelning.<br />
Nyhet<br />
Ränteinkomst<br />
Skatteavdrag på ränta<br />
Utdelning<br />
En nyhet är att ovan uppräknade kontrolluppgifter ingår i årets<br />
upplaga av RSV:s gratisprogram, Registreringsprogram <strong>för</strong> kontrolluppgifter<br />
(RSV 261).<br />
Kontrolluppgiften KU20 (RSV 2323) ska innehålla uppgift om tillgodoräknad<br />
eller utbetald ränta, avdragen A-skatt och fordringsrättens<br />
belopp vid årets utgång.<br />
Ränteinkomster hos en fysisk person ska beskattas enligt kontantprincipen.<br />
Räntan ska beskattas det år den kan disponeras<br />
(varit tillgänglig <strong>för</strong> lyftning). Detta gäller oavsett om den har<br />
betalats ut eller inte.<br />
Om det inte framgår någon bestämd <strong>för</strong>fallodag i avtal, ska räntan<br />
anses tillgänglig <strong>för</strong> lyftning när långivaren bok<strong>för</strong> en upplupen<br />
räntekostnad i sin redovisning.<br />
Den som tillgodoräknat eller betalat ut skattepliktig ränta är skyldig<br />
att göra skatteavdrag vid varje tillfälle detta sker.<br />
En juridisk person som betalar ut eller tillgodoräknar ränta till<br />
en fysisk person ska göra skatteavdrag med 30 procent. Samma<br />
sak gäller en fysisk person som betalar ut eller tillgodoräknar<br />
ränta till en annan fysisk person om räntan är en utgift i näringsverksamheten.<br />
Kontrolluppgiften KU31 (RSV 2322) ska innehålla uppgift om utdelning<br />
och innehav (antal och beteckning) av delägarrätter, t.ex.<br />
aktier, vid året utgång.<br />
11
KONTROLLUPPGIFTER<br />
Kontrolluppgiften och skatteavdrag på ränta…<br />
Alla svenska aktiebolag, oavsett om det är avstämningsbolag<br />
eller kupongbolag, ska lämna kontrolluppgift (KU31) på utdelning<br />
till fysiska personer och dödsbon. För avstämningsbolag<br />
lämnar VPC eller bankerna kontrolluppgifter.<br />
På kontrolluppgiften ska hela utdelningen tas upp, även om<br />
den helt eller delvis är skattefri. Det är den som får utdelningen<br />
som ska visa hur stor del som är skattefri i sin inkomstdeklaration<br />
på blankett K10 eller K12.<br />
Skatteavdrag<br />
på utdelning<br />
Redovisning<br />
av skatteavdrag<br />
Fåmansbolag behöver inte göra skatteavdrag på utdelning.<br />
Redovisning av A-skatteavdrag som gjorts på ränta (KU20) och<br />
utdelning (KU31) ska redovisas i utbetalarens skattedeklaration.<br />
Ränteutgift<br />
Kontrolluppgift KU25 (RSV 2336) ska innehålla uppgift om inbetald<br />
ränta, inklusive eventuell ränte<strong>för</strong>mån och skuldens storlek<br />
vid årets utgång. Kontrolluppgift behöver inte lämnas <strong>för</strong> dröjsmålsränta.<br />
Om en anställd har fått ett räntefritt eller s.k. låg<strong>för</strong>räntat lån<br />
av sin arbetsgivare, ska alltså betald ränta inklusive eventuell<br />
ränte<strong>för</strong>mån redovisas på KU25 i ruta 540. Ränte<strong>för</strong>månen ska<br />
även redovisas på den vanliga kontrolluppgtiften KU10, genom att<br />
<strong>för</strong>månens belopp anges i ruta 12 och med kryss i ruta 44.<br />
Mer information finns i broschyren Regler <strong>för</strong> kontrolluppgifter<br />
– ränta, utdelning m.m. (RSV 373).<br />
12
KONTROLLUPPGIFTER<br />
KONTROLLUPPGIFTEN – TIPS<br />
När?<br />
Kontrolluppgifterna och sammandraget <strong>för</strong> inkomståret 2003 ska<br />
lämnas senast den 2 februari 2004. Rättade kontrolluppgifter måste<br />
lämnas senast den 1 mars 2004 <strong>för</strong> att de uppgifter som trycks<br />
i den anställdes inkomstdeklaration ska bli korrekta. Läs mer om<br />
rättelser nedan.<br />
Personnummer?<br />
Meddelande<br />
Fler än en<br />
kontrolluppgift<br />
per person?<br />
Förmån i ruta 12<br />
Ruta 41–48<br />
Om du är osäker på den anställdes personnummer – kontakta<br />
Skatteupplysningen (0771–567 567) innan kontrolluppgifterna<br />
lämnas in.<br />
Meddelande till skattemyndigheten kan inte lämnas på kontrolluppgiften.<br />
Upplysningar och <strong>för</strong>frågningar måste göras i separat<br />
skrivelse till skattemyndigheten.<br />
Normalt lämnas endast en kontrolluppgift per anställd. Om du har<br />
separata lönesystem, t.ex. <strong>för</strong> anläggningar på olika orter, och<br />
där<strong>för</strong> ibland lämnar flera kontrolluppgifter <strong>för</strong> personer som<br />
arbetat på de olika orterna under året, ska specifikationsnummer<br />
anges i ruta 570. Specifikationsnumret används <strong>för</strong> att skilja på<br />
flera kontrolluppgifter <strong>för</strong> samma anställd hos en arbetsgivare.<br />
Specifikationsnumret ska vara unikt <strong>för</strong> varje lämnad kontrolluppgift<br />
som lämnas <strong>för</strong> en och samma person. Kom även ihåg att<br />
ange detta nummer om du skickar in en ny rättad kontrolluppgift.<br />
Om <strong>för</strong>mån redovisats i ruta 12 ska alltid någon av rutorna 41–48<br />
kryssas.<br />
Om någon av rutorna 41–48 kryssats ska alltid ett belopp (noll<br />
och uppåt) redovisas i ruta 12.<br />
KU10<br />
13
KONTROLLUPPGIFTER<br />
Kontrolluppgiften<br />
KU10<br />
Ruta 25 och 31<br />
Andra skattepliktiga ersättningar i ruta 31 och 25 ska inte fyllas i<br />
av arbetsgivare med ”vanliga” anställda.<br />
Rutorna används bara av dem som exempelvis<br />
◗ betalar ut ersättning till juridisk person med A-skattsedel<br />
◗ betalar ut vissa livräntor<br />
◗ betalar ut från vinstandelsstiftelse<br />
◗ betalar ut ersättning till anställda med F-skattsedel<br />
◗ betalar ut ärvd royalty<br />
◗ har vissa utlandsanställda<br />
◗ redovisar forskarstipendium.<br />
Summera<br />
och jäm<strong>för</strong> dina<br />
belopp!<br />
Summera all avdragen skatt som du kommer att redovisa på dina<br />
kontrolluppgifter och jäm<strong>för</strong> den med den avdragna skatt som du<br />
redovisat på dina skattedeklarationer under året.<br />
Den totala summan av lön och <strong>för</strong>måner enligt kontrolluppgifterna<br />
ska i princip vara densamma som den som redovisats<br />
på skattedeklarationerna under året. Differens kan t.ex. bero på<br />
utbetalningar av lön under 1 000 kr samt reglerna <strong>för</strong> drivmedels<strong>för</strong>mån.<br />
Vid beräkning av arbetsgivaravgifter värderas drivmedels<strong>för</strong>månen<br />
till marknadsvärdet men vid beräkning av skatteavdrag<br />
och på kontrolluppgiften ska <strong>för</strong>månen beräknas till marknadsvärdet<br />
x 1,2.<br />
Rättelser<br />
Om en lämnad kontrolluppgift är felaktig ska rättelse göras endast<br />
genom att en ny, fullständigt ifylld kontrolluppgift sänds in.<br />
Ange rättelsedatum (i ruta 40) på den nya kontrolluppgiften samt<br />
gör en kryssmarkering på sammandraget, som anger att den rättade<br />
kontrolluppgiften ersätter tidigare lämnad. Du får alltså inte<br />
bara ange de uppgifter som rättats, utan måste lämna en ny<br />
14
KONTROLLUPPGIFTER<br />
Kontrolluppgiften<br />
komplett kontrolluppgift <strong>för</strong> att uppgifterna på de anställdas<br />
deklarationer ska bli rätt. Om den felaktiga kontrolluppgiften har<br />
specifikationsnummer (se ovan) måste den rättade kontrolluppgiften<br />
ha samma nummer.<br />
Om rättade kontrolluppgifter lämnas efter den 1 mars hinner<br />
uppgifterna inte tryckas i de anställdas deklarationer. Detta hindrar<br />
naturligtvis inte att rättade uppgifter lämnas även efter den<br />
1 mars om den tidigare lämnade kontrolluppgiften är felaktig.<br />
Om en skattedeklaration är felaktig ska en begäran om omprövning<br />
av den felaktiga redovisningen skickas in, t.ex. genom<br />
att en ny rättad skattedeklaration lämnas <strong>för</strong> perioden.<br />
15
SKATTEAVDRAG OCH<br />
ARBETSGIVARAVGIFTER<br />
SKATTEAVDRAG<br />
Allmänt<br />
Den som gör skatteavdrag från kontant bruttolön fungerar i praktiken<br />
som statens uppbördsman. Skatteavdraget är ingen kostnad<br />
<strong>för</strong> utbetalaren, den avdragna skatten är den anställdes pengar,<br />
som betalas in till skattemyndigheten och tillgodo<strong>för</strong>s i slutändan<br />
den anställdes skattekonto.<br />
Skyldigheten att betala<br />
preliminär skatt<br />
Den grundläggande principen är att preliminär skatt ska betalas<br />
<strong>för</strong> inkomståret med ett belopp som så nära som möjligt motsvarar<br />
den beräknade slutliga skatten <strong>för</strong> samma år.<br />
Ska skatteavdrag<br />
göras?<br />
Skatteformen är avgörande <strong>för</strong> om utbetalaren ska göra skatteavdrag<br />
och <strong>för</strong> vem som ska betala socialavgifter (arbetsgivaravgifter<br />
eller egenavgifter) på ersättning <strong>för</strong> ut<strong>för</strong>t arbete. Det<br />
finns två slags skatteformer <strong>för</strong> preliminär skatt: A-skatt och<br />
F-skatt.<br />
Den som har F-skattsedel betalar själv sin preliminära skatt<br />
och sina socialavgifter. Läs mer om F-skatt på sidan 22.<br />
Den som inte har F-skatt har automatiskt A-skatt.<br />
Tidpunkten<br />
<strong>för</strong> skatteavdrag<br />
Betalas ersättning <strong>för</strong> ut<strong>för</strong>t arbete till någon med A-skatt, ska<br />
avdrag <strong>för</strong> preliminär skatt göras vid varje utbetalningstillfälle.<br />
Det krävs alltså inte att det är ett anställnings<strong>för</strong>hållande. Det har<br />
heller ingen betydelse om mottagaren är exempelvis egen <strong>för</strong>etagare<br />
eller en juridisk person (AB, HB m.m.). Läs mer om näringsidkare<br />
med A-skatt på sidan 23.<br />
Lönespecifikation<br />
Den som gör skatteavdrag ska vid varje utbetalningstillfälle lämna<br />
mottagaren uppgift om skatteavdragets belopp. Specifikationen är<br />
det enda beviset på hur mycket skatt som dragits av. Det är där<strong>för</strong><br />
viktigt att den anställde sparar denna handling.<br />
Skatteavdrag från vad?<br />
Skatteavdrag ska göras från kontant ersättning <strong>för</strong> arbete. Det<br />
finns en rad ersättningar som skattemässigt jämställs med ersättning<br />
<strong>för</strong> arbete, t.ex. pension, avgångsvederlag m.m., se broschyren<br />
Källskatt och arbetsgivaravgifter (RSV 401).<br />
Om en anställd <strong>för</strong>utom kontant lön får andra <strong>för</strong>måner, ska<br />
skatteavdrag göras på lönen och <strong>för</strong>månernas sammanlagda värde.<br />
På sidan 29 och framåt finns mer att läsa om <strong>för</strong>måner.<br />
Om den anställde, vid sidan av lönen, får ersättningar <strong>för</strong> kostnader<br />
som han haft i arbetet gäller följande:<br />
16
SKATTEAVDRAG OCH<br />
ARBETSGIVARAVGIFTER<br />
Skatteavdrag<br />
◗ Skatteavdrag ska inte göras på kostnadsersättningen, om kostnaderna<br />
får dras av i den anställdes inkomstdeklaration som<br />
övriga utgifter, se sidan 60.<br />
◗ Om ersättningen överstiger det belopp som mottagaren får dra<br />
av, ska skatteavdrag göras på ”överersättningen”.<br />
◗ Om det är uppenbart att ersättningen inte alls får dras av, ska<br />
skatteavdrag göras på hela beloppet.<br />
◗ När det gäller traktamente och bilersättning, se sidan 58, där<br />
mottagaren i sin inkomstdeklaration får avdrag med schablonbelopp,<br />
ska skatteavdrag endast göras på den del av ersättningen<br />
som överstiger schablonbeloppen. Motsvarande regler<br />
gäller vid beräkning av arbetsgivaravgifter.<br />
När ska en<br />
arbetsgivare inte göra<br />
skatteavdrag?<br />
Arbetsgivaren behöver aldrig dra skatt eller betala arbetsgivaravgifter<br />
om den utbetalda lönen (inkl. <strong>för</strong>måner) sammanlagt antas<br />
bli mindre än 1 000 kr under hela året. Om 1 000 kronorsgränsen<br />
uppnås, ska arbetsgivaravgifter betalas från <strong>för</strong>sta kronan.<br />
Observera att ersättningar under 1 000 kr alltid är skattepliktiga<br />
<strong>för</strong> mottagaren, de ska alltså inkomstdeklareras.<br />
Om lönen (inkl. <strong>för</strong>måner) vid ett enskilt utbetalningstillfälle är<br />
mindre än 100 kr, ska skatteavdrag inte göras, även om den sammanlagda<br />
ersättningen under året uppgår till minst 1 000 kr.<br />
Exempel: Saras arbetsgivare betalade i juli ut 950 kr i lön till henne. Inget<br />
skatteavdrag gjordes och inga arbetsgivaravgifter redovisades. I augusti<br />
betalar <strong>arbetsgivaren</strong> ut ytterligare 900 kr i lön till Sara.<br />
I och med att <strong>arbetsgivaren</strong> betalar ut ytterligare 900 kr, överstiger den<br />
sammanlagda lönen 999 kr och <strong>arbetsgivaren</strong> måste göra skatteavdrag.<br />
Dessutom ska arbetsgivaravgifter redovisas från <strong>för</strong>sta lönekronan.<br />
På löneutbetalningen i augusti ska skatteavdrag göras på bruttolönen<br />
900 kr och arbetsgivaravgifter ska redovisas på 1850 kr.<br />
Inget skatteavdrag gjordes på den i juli utbetalda lönen. Om <strong>arbetsgivaren</strong><br />
en viss månad inte har gjort skatteavdrag eller gjort ett <strong>för</strong> lågt<br />
avdrag, får han inte utan den anställdes egen begäran åtgärda bristen.<br />
Han kan alltså inte en senare månad göra ett <strong>för</strong>höjt skatteavdrag. Läs<br />
mer under rubriken ”Höjt skatteavdrag…” på sid 20.<br />
På kontrolluppgiften, ruta 11, Kontant bruttolön m.m. anges 1 850 kr<br />
och i ruta 01, Avdragen A-skatt, skrivs hur stort skatteavdrag som gjordes<br />
på bruttolönen 900 kr.<br />
Beräkning<br />
av skatteavdrag<br />
Skatteavdrag ska göras enligt skattetabell, av den som betalar ut<br />
ersättning som utgör mottagarens huvudsakliga inkomst. I andra<br />
fall, dvs. på sidoinkomster, ska skatteavdrag göras med 30 procent.<br />
Om skattemyndigheten har fattat särskilt beslut om hur<br />
skatteavdraget ska beräknas (”jämkning”), görs avdraget i stället i<br />
enlighet med detta. Läs mer om jämkning på sidan 19 och framåt.<br />
17
SKATTEAVDRAG OCH<br />
ARBETSGIVARAVGIFTER<br />
Skatteavdrag<br />
Tabellavdrag<br />
Skatteavdrag enligt skattetabell är det vanligaste <strong>för</strong> löntagare<br />
och pensionärer.<br />
Tabellavdrag ska göras av huvud<strong>arbetsgivaren</strong>, dvs. av den<br />
som betalar ut den huvudsakliga inkomsten. Det finns ett antal<br />
olika skattetabeller beroende på vilken kommunal skattesats som<br />
gäller <strong>för</strong> respektive betalningsmottagare. Det vanligaste är att<br />
<strong>arbetsgivaren</strong> hämtar information om arbetstagarens skattetabell<br />
och jämkning via datamedia från centrala skatteregistret (CSR),<br />
läs mer nedan. Betalningsmottagaren kan vid behov beställa sin<br />
A-skattsedel hos skattemyndigheten, t.ex. via www.rsv.se eller vår<br />
servicetelefon 020-567 000, direktval 6701.<br />
Förfrågan mot CSR<br />
Det går att underlätta <strong>för</strong>etagets administration genom att skicka<br />
en <strong>för</strong>frågan mot centrala skatteregistret. Då får du som arbetsgivare<br />
de uppgifter som behövs <strong>för</strong> att göra skatteavdrag utan att<br />
den anställde behöver visa sin A-skattsedel. Förfrågan är kostnadsfri<br />
och kan bara göras <strong>för</strong> fysiska personer.<br />
En person kan ha flera arbetsgivare. Svaren från CSR avser<br />
skatteavdrag som ska göras vid utbetalning av ersättning som är<br />
mottagarens huvudsakliga inkomst av arbete.<br />
Svaren från CSR visar personens skatte<strong>för</strong>hållanden vid inkomstårets<br />
ingång.<br />
Skicka <strong>för</strong>frågan i tid. Det är många som frågar. Om vi får <strong>för</strong>frågan<br />
senast vecka 46 kommer svaret <strong>för</strong>e utgången av december<br />
månad.<br />
Läs mer i broschyren Förfrågan mot centrala skatteregistret –<br />
avdrag <strong>för</strong> preliminär skatt (RSV 272).<br />
Förskott<br />
Förskott på lön redovisas enligt kontantprincipen. Om <strong>arbetsgivaren</strong><br />
i december 2003 betalar ut ett <strong>för</strong>skott på januarilönen,<br />
ska <strong>för</strong>skottet redovisas i skattedeklarationen <strong>för</strong> december och<br />
på kontrolluppgiften <strong>för</strong> inkomstår 2003.<br />
Skatteavdrag ska göras vid varje tillfälle då löneutbetalning<br />
görs, dvs. även från <strong>för</strong>skott på lön. Skatteavdraget från <strong>för</strong>skottet<br />
ska beräknas genom proportionering.<br />
Exempel: Gunnar får i början av månaden ett <strong>för</strong>skott på 5 000 kr av<br />
sin sammanlagda månadslön, 20 000 kr. Skatteavdraget på hela lönen är<br />
enligt skattetabellen 8000 kr. Eftersom <strong>för</strong>skottet uppgår till 1/4 av hela<br />
lönen ska skatteavdrag på <strong>för</strong>skottet göras med 1/4 av 8 000 kr, dvs. med<br />
2 000 kr. Gunnar får alltså ut 3 000 kr ”i handen” av sitt <strong>för</strong>skott på<br />
5 000 kr. När återstoden av lönen, 15 000 kr, utbetalas vid ordinarie lönedag<br />
görs resten av det sammanlagda skatteavdraget, dvs. 6 000 kr.<br />
18
SKATTEAVDRAG OCH<br />
ARBETSGIVARAVGIFTER<br />
Skatteavdrag<br />
Avdrag med 30%<br />
Skatteavdrag ska göras med 30 procent på<br />
◗ sidoinkomster,<br />
◗ ersättning <strong>för</strong> arbete som är avsett att pågå kortare tid än en<br />
vecka,<br />
◗ ersättning som utgör engångsbelopp, läs mer nedan om<br />
undantag,<br />
◗ ersättning till juridisk person.<br />
Engångsbelopp<br />
Som engångsbelopp räknas sådan ersättning som inte avser en<br />
bestämd tidsperiod eller inte betalas ut regelbundet. Det kan vara<br />
fråga om vissa ackordsersättningar, retroaktiv lön, semesterersättning,<br />
provisioner, avgångsvederlag m.m.<br />
Om betalningsmottagaren <strong>för</strong>utom engångsbeloppet har tidsbestämd<br />
lön hos utbetalaren, ska skatteavdrag göras enligt en särskild<br />
skattetabell <strong>för</strong> engångsbelopp.<br />
Om han inte har tidsbestämd lön, ska utbetalaren göra skatteavdrag<br />
med 30 procent av engångsbeloppet.<br />
Avgångsvederlag<br />
och skadestånd<br />
I samband med att en anställd sägs upp sker ofta en <strong>för</strong>handling<br />
mellan arbetsgivare och arbetstagare om avgångsvederlagets<br />
storlek. Ibland benämns en del av ersättningen som ”ideellt skadestånd”,<br />
t.ex. om uppsägningen skett på ett felaktigt sätt. Observera<br />
att i princip alla ersättningar som den anställde får av <strong>arbetsgivaren</strong><br />
i denna situation är skattepliktiga, oavsett om ersättningen<br />
benämns lön under uppsägningstiden, avgångsvederlag<br />
eller ideellt skadestånd. Detta innebär att skatteavdrag ska göras<br />
på hela avgångsersättningen enligt tabellen <strong>för</strong> engångsbelopp.<br />
Hela ersättningen utgör även underlag <strong>för</strong> arbetsgivaravgifter. På<br />
kontrolluppgiften redovisas all sådan avgångsersättning i ruta 11.<br />
”Jämkning”<br />
Ändrad beräkning av skatteavdrag och särskild beräkningsgrund,<br />
är de två former av beslut som skattemyndigheten kan fatta om<br />
ändrat skatteavdrag. Båda besluten avser så kallad jämkning. Syftet<br />
med besluten är att preliminär och slutlig skatt ska stämma<br />
bättre överens.<br />
Ändrad beräkning av skatteavdrag: Detta beslut är årsbundet<br />
och är vanligt <strong>för</strong> t.ex. studerande som bara <strong>för</strong>värvsarbetar<br />
under en del av året.<br />
Ett beslut om särskild beräkningsgrund eller ändrad beräkning<br />
av skatteavdrag kan innebära att skatteavdrag ska göras med<br />
lägre eller högre belopp än vad som står i skattetabellen. Beslutet<br />
kan framgå av A-skattsedeln eller i en särskild handling. Utbetalaren<br />
är skyldig att följa beslutet senast från och med det utbe-<br />
19
SKATTEAVDRAG OCH<br />
ARBETSGIVARAVGIFTER<br />
Skatteavdrag<br />
talningstillfälle som infaller två veckor efter det att han fått del av<br />
beslutet. Om den anställde får ett nytt jämkningsbeslut med ett<br />
lägre skatteavdrag än tidigare, men beslutet kommer så sent att<br />
<strong>arbetsgivaren</strong> redan hunnit dra av ett <strong>för</strong> högt skattebelopp, ska<br />
<strong>arbetsgivaren</strong> betala tillbaka den <strong>för</strong> högt avdragna skatten. Återbetalningen<br />
kan bara göras om skatten inte redan är inbetalad till<br />
skattemyndigheten.<br />
Skattemyndigheten kan besluta att skatten vid varje utbetalningstillfälle<br />
ska beräknas<br />
◗ på ersättningen minskad/ökad med ett visst belopp<br />
◗ med viss procent av ersättningen<br />
◗ på bara en viss del av ersättningen<br />
◗ med visst belopp utöver det som angetts i skattetabell <strong>för</strong><br />
ersättningen.<br />
Särskild beräkningsgrund: Denna typ av beslut kan med automatik<br />
fortsätta att gälla i en följd av år och kallas ofta <strong>för</strong> stående<br />
jämkning. Beslutet framgår av skattsedeln och av uppgifter från<br />
centrala skatteregistret, CSR. Läs mer om CSR-<strong>för</strong>frågan på sidan<br />
18. Besluten är vanliga <strong>för</strong> t.ex. villa- och bostadsrättinnehavare<br />
med höga ränteutgifter som får skattereduktion på grund av underskott<br />
av kapital.<br />
Sänkt skatteavdrag<br />
på begäran av<br />
den anställde<br />
Höjt skatteavdrag<br />
på begäran av den<br />
anställde<br />
Även om en anställd i sin inkomstdeklaration har stora avdragsgilla<br />
kostnader, får <strong>arbetsgivaren</strong> inte följa en begäran från honom<br />
om att skatteavdrag ska göras med lägre belopp än enligt skattetabell<br />
eller beslut från skattemyndigheten. Detta gäller även<br />
om en sådan begäran görs av ägare, <strong>för</strong>etagsledare, styrelsemedlem<br />
etc.<br />
En anställd kan själv begära hos sin huvudarbetsgivare att denne<br />
ska göra skatteavdrag med ett högre belopp än enligt skattetabellen.<br />
Arbetsgivaren ska då dra högre skatt senast från det lönetillfälle<br />
som infaller sedan två veckor gått från begäran.<br />
Skatt men ingen lön<br />
Skatteavdrag ska göras från kontant ersättning <strong>för</strong> arbete. Det är<br />
i <strong>för</strong>sta hand den kontanta bruttolönen som utgör underlag <strong>för</strong><br />
skatteavdrag.<br />
Skatteavdrag kan bara göras från kontant ersättning, inte från<br />
en <strong>för</strong>mån. Om en anställd exempelvis bara har bil- eller bostads<strong>för</strong>mån<br />
och ingen kontant lön, kan givetvis inget skatteavdrag<br />
göras.<br />
Det kan inträffa, t.ex. vid en anställds sjukskrivning, att den<br />
kontanta lönen inte räcker <strong>för</strong> det skatteavdrag som ska göras på<br />
20
SKATTEAVDRAG OCH<br />
ARBETSGIVARAVGIFTER<br />
Skatteavdrag<br />
det sammanlagda värdet av kontanter och <strong>för</strong>måner. Skatteavdraget<br />
blir då lika med den kontanta bruttolönen och ingenting kan<br />
betalas ut till den anställde. Om det blir en brist, dvs. skatteavdraget<br />
borde ha varit större än bruttolönen, får <strong>arbetsgivaren</strong><br />
inte dra av den skatten vid en senare löneutbetalning, såvida inte<br />
den anställde särskilt begär det, se ovanstående avsnitt om höjt<br />
skatteavdag på begäran av den anställde.<br />
Exempel: En anställd har varit sjukskriven en längre tid. Vid löneutbetalningen<br />
får han en kontant bruttolön på 2 000 kr. Han har dessutom biloch<br />
drivmedels<strong>för</strong>mån värderad till 6 800 kr per månad. Hur stort skatteavdrag<br />
ska <strong>arbetsgivaren</strong> göra?<br />
Underlag <strong>för</strong> skatteavdrag är 8 800 kr. Skatteavdraget görs enligt vanlig<br />
tabell. Det sammanlagda skatteavdraget borde vara 2 300 kr, men<br />
begränsas till kontantlönen på 2 000 kr. Bristen 300 kr kan inte dras av en<br />
senare månad, om inte den anställde särskilt begär det.<br />
Skulle <strong>arbetsgivaren</strong> ändå betala in ”skattebristen” betyder det att den<br />
anställde fått det beloppet som lön också. Arbetsgivaravgifter ska betalas<br />
och den inbetalade ”skattebristen” ska tas upp som lön på kontrolluppgiften.<br />
Exempel: En anställd har varit sjukskriven en längre tid. Vid löneutbetalningen<br />
får han där<strong>för</strong> ingen kontant bruttolön, men han har en bil<strong>för</strong>mån.<br />
Förmånen redovisas i skattedeklarationen med 6 800 kr. Arbetsgivaren<br />
betalar in skatten på <strong>för</strong>månen, 1 800 kr.<br />
Arbetsgivaravgifter ska redovisas både på bil<strong>för</strong>månen och på skattebeloppet,<br />
eftersom <strong>arbetsgivaren</strong> – <strong>för</strong> den anställdes räkning – betalt<br />
skatten.<br />
På kontrolluppgiften ska skattebeloppet både anges som kontant<br />
bruttolön, ruta 11 och som avdragen skatt, ruta 01.<br />
21
SKATTEAVDRAG OCH<br />
ARBETSGIVARAVGIFTER<br />
VAD INNEBÄR F-SKATTSEDELN?<br />
Skatteformer<br />
F–skatt<br />
Hur vet man om<br />
någon har F-skatt?<br />
FA-skatt<br />
Anmälningsskyldighet<br />
Det finns två slags skatteformer, F-skatt och A-skatt. Skatteformen<br />
avgör hur preliminär skatt ska betalas och vem som ska betala<br />
socialavgifter på ersättning <strong>för</strong> ut<strong>för</strong>t arbete.<br />
Den som har F-skattsedel, antingen när ersättningen <strong>för</strong> arbetet<br />
bestäms eller när den utbetalas, betalar själv sin preliminära skatt<br />
och sina socialavgifter. En F-skattsedel innebär att utbetalaren<br />
normalt aldrig är skyldig att göra skatteavdrag eller betala arbetsgivaravgifter.<br />
Den som inte har F-skatt har automatiskt A-skatt. Detta innebär<br />
att en näringsidkare (fysisk eller juridisk person) som inte vill<br />
ha, eller inte kan få F-skattsedel, i stället har skatteformen A-skatt.<br />
Man vet att någon har F-skatt om innehavaren skriver detta på<br />
fakturan, på anbudshandlingen, i avtalet och samtidigt anger sitt<br />
person- eller organisationsnummer, eller visar upp sitt F-skattebevis.<br />
Alla som har F-skatt får i början av varje år ett nytt F-skattebevis.<br />
Om någon visar upp ett F-skattebevis bör du kontrollera att<br />
det gäller <strong>för</strong> innevarande år och gärna ta en kopia av det.<br />
Det går också bra att ringa Skattemyndighetens servicetelefon<br />
020-567 000 (direktval 8102 <strong>för</strong> faxsvar) eller Skatteupplysningen,<br />
telefon 0771-567 567 <strong>för</strong>e utbetalningen.<br />
Fysiska personer som har inkomst både av näringsverksamhet<br />
och anställning kan ha F-skatt och A-skatt samtidigt. Den som<br />
har en sådan kombinerad skattsedel måste meddela utbetalaren<br />
skriftligt om F-skattsedeln ska användas i uppdraget. Om det inte<br />
görs så gäller A-skattsedeln.<br />
Om betalningsmottagaren har eller åberopar en F-skattsedel i ett<br />
uppenbart anställnings<strong>för</strong>hållande ska utbetalaren anmäla detta<br />
skriftligt till skattemyndigheten. Annars kan utbetalaren, tillsammans<br />
med betalningsmottagaren, bli ansvarig <strong>för</strong> skatten på ersättningen.<br />
Exempel: Ove har F-skattsedel eftersom han har en klädbutik. Han säljer<br />
butiken och blir istället anställd som servitör på en restaurang. Vid den <strong>för</strong>sta<br />
löneutbetalningen visar han upp sin F-skattsedel. Restaurangen följer<br />
F-skattsedeln, dvs. gör inte skatteavdrag eller betalar arbetsgivaravgifter på<br />
Oves lön. Eftersom det är ett uppenbart anställnings<strong>för</strong>hållande meddelar<br />
restaurangen skattemyndigheten att Ove har en F-skattsedel. Efter ett par<br />
veckor får restaurangen besked från skattemyndigheten om att Ove nu tilldelats<br />
A-skattsedel. Vid nästa löneutbetalning innehåller restaurangen skatt<br />
och betalar arbetsgivaravgifter på lönen. På kontrolluppgiften redovisas<br />
lönen som utbetalades när Ove hade F-skattsedel i ruta 25, och lönen när<br />
han fått A-skatt i ruta 11.<br />
22
SKATTEAVDRAG OCH<br />
ARBETSGIVARAVGIFTER<br />
SKATTEAVDRAG FÖR NÄRINGSIDKARE MED A-SKATT<br />
A-skatt<br />
Underlag <strong>för</strong> beräkning<br />
av skatteavdrag<br />
En A-skattsedel innebär att utbetalaren av ersättning <strong>för</strong> arbete<br />
ska göra skatteavdrag och (<strong>för</strong> fysiska personer) betala arbetsgivaravgifter.<br />
Vid utbetalning av ersättning till näringsidkare med<br />
A-skatt gäller följande.<br />
Fysisk person: Avdrag <strong>för</strong> preliminär skatt görs enligt vanliga<br />
regler, dvs. enligt skattetabell om ersättningen är mottagarens<br />
huvudsakliga inkomst, eller med 30 procent om ersättningen är<br />
en sidoinkomst. Utbetalaren ska betala arbetsgivaravgifter på utbetald<br />
arbetsersättning.<br />
Juridisk person: Skatteavdrag ska göras med 30 procent. Arbetsgivaravgifter<br />
ska inte betalas.<br />
Vid utbetalning till en näringsidkare med A-skattsedel ska underlaget<br />
<strong>för</strong> beräkning av skatteavdrag och arbetsgivaravgifter vara<br />
ersättningen <strong>för</strong> det ut<strong>för</strong>da arbetet. Ersättning <strong>för</strong> material och<br />
moms ska inte ingå i underlaget, under <strong>för</strong>utsättning att dessa<br />
poster är specificerade i fakturan. Observera att reglerna om<br />
kostnadsavdrag vid beräkning av skatteavdrag och arbetsgivaravgifter<br />
kan bli aktuella även när en näringsidkare anlitas.<br />
Exempel: Faktura från näringsidkare med A-skatt<br />
F A K T U R A<br />
PP´s Måleri<br />
Pia Pensel<br />
Moddlaregatan 16<br />
220 00 FÄRGKÖPING<br />
Pnr: 661122-4433<br />
Till AB X<br />
Målning av verkstadshall enligt avtal 20.000<br />
Material (färg m.m.) 4.000<br />
Moms 6.000<br />
Att betala: 30.000<br />
Utbetalningsavi till Pia:<br />
Att betala enligt faktura<br />
Skatteavdrag: (30 % beräknat på 20 000* kr)<br />
Utbetalas<br />
30 000 kr<br />
– 6 000 kr<br />
24 000 kr<br />
*) Ersättning <strong>för</strong> material och moms ska inte ingå i underlaget <strong>för</strong><br />
skatteavdrag eftersom dessa poster är specificerade i fakturan.<br />
Underlag <strong>för</strong> arbetsgivaravgifter är 20 000 kr.<br />
23
SKATTEAVDRAG OCH<br />
ARBETSGIVARAVGIFTER<br />
Skatteavdrag <strong>för</strong> näringsidkare med A-skatt<br />
Redovisning<br />
i skattedeklaration<br />
Rad 44: Kom ihåg att ersättning till näringsidkare med A-skatt<br />
(fysisk person) också ska tas med i underlaget <strong>för</strong> arbetsgivaravgifter.<br />
Rad 85: Här redovisas den avdragna skatten (<strong>för</strong> både fysisk och<br />
juridisk person).<br />
RSV 4720<br />
20000<br />
6564<br />
20000<br />
6000<br />
Redovisning<br />
på kontrolluppgift<br />
Ersättning till näringsidkare (fysisk person) med A-skattsedel:<br />
Ruta 11, Kontant bruttolön m.m. och ruta 01, Avdragen<br />
A-skatt.<br />
Ersättning till juridisk person med A-skattsedel: Ruta 31,<br />
Andra skattepliktiga ersättningar och ruta 01, Avdragen A-skatt.<br />
Specifikation i ruta 68.<br />
KU10<br />
6000<br />
20000<br />
24
SKATTEAVDRAG OCH<br />
ARBETSGIVARAVGIFTER<br />
ÄR DET LÅN ELLER LÖN?<br />
Den intressegemenskap som finns mellan mindre aktiebolag t.ex.<br />
fåmansaktiebolag och dess ägare med<strong>för</strong> att det ibland uppstår<br />
frågor kring hur kontantuttag från bolaget ska bok<strong>för</strong>as och bedömas<br />
såväl civilrättsligt som skattemässigt.<br />
Kontantuttag, allmänt<br />
Kontantuttag,<br />
bok<strong>för</strong>ing på<br />
avräkningskonto<br />
Återbetalning<br />
och kvittning under<br />
kalenderåret<br />
Återbetalning<br />
och kvittning efter<br />
kalenderårets utgång<br />
Om någon gör kontantuttag från bolaget eller låter bolaget betala<br />
privata räkningar eller andra privata kostnader, är detta i regel<br />
att betrakta som lön. Detta gäller oavsett hur uttaget rubriceras<br />
eller bok<strong>för</strong>s. Skatteavdrag ska göras och arbetsgivaravgifter<br />
betalas.<br />
För att uttag inte ska anses som lön måste det finnas underlag<br />
eller handlingar som visar att det handlar om något annat, t.ex.<br />
lån, ränta på inlånat kapital eller kostnadsersättning.<br />
Det är inte ovanligt att ägaren har ett avräkningskonto <strong>för</strong> löpande<br />
uttag i bolagets bok<strong>för</strong>ing. Att uttagen och/eller privata räkningar<br />
och kostnader bok<strong>för</strong>s på ett avräkningskonto i stället <strong>för</strong><br />
på ett lönekonto <strong>för</strong>ändrar inte bedömningen att det är fråga om<br />
lön. Avstämning av kontot bör göras varje månad.<br />
Det kan dock finnas situationer då uttagen inte ses som lön.<br />
Ibland har ägaren lånat in pengar eller har på annat sätt fått en<br />
fordran på bolaget. Uttag som avräknas mot denna fordran ses<br />
inte som lön.<br />
En ägare till ett bolag kan normalt, <strong>för</strong>utsatt att det görs under<br />
aktuellt beskattningsår (kalenderår), betala tillbaka lön som tagits<br />
ut. Det krävs dock att en verklig återbetalning ska ha gjorts, dvs.<br />
pengarna ska ha kommit bolaget tillgodo i kassan eller insatt på<br />
bank- eller postgirokonto.<br />
Efter kalenderårets utgång kan någon återbetalning av lön från<br />
bolagsägare inte godtas eftersom kontantprincipen gäller och<br />
utbetalningarna ska ha rubricerats och behandlats som lön i lämnade<br />
skattedeklarationer.<br />
Någon kvittningsmöjlighet mot avräkningskonto efter årsskiftet<br />
kan inte heller accepteras. Detta kan exempelvis gälla ett fall<br />
där det konstaterats att bolaget utbetalt traktamente till en delägare<br />
och dessutom tillhandahållit delägaren kost<strong>för</strong>mån. I ett<br />
sådant fall kan någon kvittning av traktamentet mot delägarens<br />
fordran inte accepteras. Det går alltså inte att i ett sådant läge att<br />
genom kvittningen <strong>för</strong>hindra höjningar av delägarens taxering<br />
och bolagets underlag <strong>för</strong> beräkning av arbetsgivaravgifter.<br />
25
SKATTEAVDRAG OCH<br />
ARBETSGIVARAVGIFTER<br />
Är det lån eller lön?<br />
Låne<strong>för</strong>budet<br />
i aktiebolagslagen<br />
Enligt aktiebolagslagen får ett aktiebolag normalt inte låna ut<br />
pengar till ägare, styrelseledamot eller VD. Detsamma gäller utlåning<br />
till vissa närstående till dessa. Syftet är att skydda bolagets<br />
borgenärer, men också att <strong>för</strong>hindra att någon lånar från sitt eget<br />
bolag i stället <strong>för</strong> att ta ut lön.<br />
Om ett lån lämnats i strid med bestämmelserna i aktiebolagslagen,<br />
s.k. <strong>för</strong>bjudet lån, ska lånebeloppet tas upp som inkomst av<br />
tjänst hos låntagaren om det inte finns synnerliga skäl som talar<br />
mot detta. Exempel på synnerliga skäl är att lånet har betalats<br />
tillbaka <strong>för</strong>e utgången av låntagarens beskattningsår dvs. det kalenderår<br />
då lånet utbetalades.<br />
Aktiebolaget ska inte betala arbetsgivaravgifter om låntagaren<br />
beskattas. Beskattningen med<strong>för</strong> ingen pensionsgrundande inkomst<br />
hos låntagaren och denne är fortfarande civilrättsligt återbetalningsskyldig<br />
<strong>för</strong> lånet.<br />
26
SKATTEAVDRAG OCH<br />
ARBETSGIVARAVGIFTER<br />
LÖN I ANNAN VALUTA<br />
Om lön betalas ut i euro eller i annan utländsk valuta, ska lönebelopp<br />
och skatteavdrag på kontrolluppgift och i skattedeklaration<br />
räknas om till svenska kronor efter den kurs som gällde på utbetalningsdagen<br />
(bankens köpkurs). På den anställdes lönebesked<br />
anges beloppen bara i den utländska valutan.<br />
Exempel: En restaurang i Haparanda har anställt en finsk kock som får sin<br />
lön i euro. Kockens månadslön är 2 000 euro. Den 20:e i månaden gör<br />
<strong>arbetsgivaren</strong> beräkning av löner och skatteavdrag och skriver ut lönebesked.<br />
Kockens lön räknas om till svenska kronor. Eurokursen den 20:e,<br />
var 9:00 SEK, vilket ger ett lönebelopp på 18 000 kr. Enligt skattetabell blir<br />
skatteavdraget 6 000 kr. Omräknat till euro, efter kursen 9:00 kr, blir skatteavdraget<br />
667 euro, vilket anges på kockens lönebesked. Efter skatt får<br />
kocken ut 1 333 euro. På lönebeskedet till kocken ska ingen omräkning till<br />
SEK göras, lön och avdragen skatt anges i euro.<br />
Lönen betalas ut den 25:e i månaden. Eurokursen är då 10:00 SEK.<br />
Den ändrade valutakursen påverkar inte det nettolönebelopp i euro som<br />
kocken får ut. Men det är utbetalningsdagens kurs som ska ligga till<br />
grund <strong>för</strong> redovisning av skatteavdrag och arbetsgivaravgifter i skattedeklarationen<br />
och på kontrolluppgiften.<br />
I skattedeklarationen redovisas lön med 20 000 kr (2 000 x 10,00) och<br />
arbetsgivaravgifter beräknade på 20 000 kr. Skatteavdraget anges till<br />
6 670 kr (667 x 10,00). Att skatteavdraget på grund av kurs<strong>för</strong>ändringen<br />
kan bli något <strong>för</strong> högt eller <strong>för</strong> lågt får accepteras eftersom det är fråga<br />
om en preliminär skatt.<br />
På kontrolluppgiften anges lönen till 20 000 kr och skatteavdraget till<br />
6 670 kr. Det är <strong>för</strong>st på kontrolluppgiften som kocken får veta exakt hur<br />
mycket skatt som har betalats in i svenska kronor.<br />
27
LÖNEUTMÄTNING<br />
LÖNEUTMÄTNING – KRONOFOGDEMYNDIGHETEN<br />
Utmätning av lön är den mest använda av de indrivningsåtgärder<br />
som kronofogdemyndigheten (KFM) <strong>för</strong>fogar över. Löneutmätning<br />
innebär att KFM meddelar <strong>arbetsgivaren</strong> ett beslut om att<br />
innehålla och redovisa en del av en arbetstagares ersättning till<br />
KFM.<br />
Löneutmätning kan göras i de flesta periodiska ersättningar.<br />
Vid löneutmätning beräknar KFM ett belopp <strong>för</strong> den anställde (hos<br />
KFM kallad gäldenär) och hans familjs underhåll. Detta belopp<br />
beräknas med ledning av ett normalbelopp. Förutom de bestämmelser<br />
som finns angående normalbelopp meddelar riksskatteverket<br />
årligen rekommendationer om hur beloppet ska beräknas och<br />
vad som ska ingå. Omständigheter som påverkar beloppets storlek<br />
är till exempel sjukdomskostnader, familjesituation samt bostads<strong>för</strong>hållanden.<br />
Löneutmätning kan göras i all ersättning som den<br />
anställde får <strong>för</strong> sitt arbete, när det är praktiskt möjligt.<br />
Beslut<br />
Vid beslut om löneutmätning underrättas gäldenären, <strong>arbetsgivaren</strong><br />
och sökanden, det vill säga den eller de den anställde är skyldig<br />
pengar.<br />
Arbetsgivaren ska bekräfta mottagandet av beslutet med mottagningsbevis.<br />
Om beslutet är felaktigt ska <strong>arbetsgivaren</strong> kontakta<br />
KFM. Det belopp som ska innehållas och redovisas till KFM<br />
kan vara ett fast belopp varje lönetillfälle, eller allt utöver det belopp<br />
som gäldenären har rätt att behålla vid varje löneutbetalningstillfälle,<br />
så kallat maxbeslut.<br />
På löneutmätningsbeslutet finns två belopp. Det ena anger hur<br />
mycket <strong>arbetsgivaren</strong> ska betala till KFM, det andra anger hur<br />
mycket per utbetalningstillfälle som den anställde, efter avdrag,<br />
har rätt att behålla. Denna summa har den anställde alltid rätt att<br />
få ut. Om pengarna inte räcker till utmätningen ska <strong>arbetsgivaren</strong><br />
meddela KFM detta. Det kan inträffa t.ex. vid sjukskrivning.<br />
Avdrag<br />
och inbetalning<br />
Eventuella avdrag som <strong>arbetsgivaren</strong> och arbetstagaren kommit<br />
överens om, exempelvis fack<strong>för</strong>eningsavgift, ska inte räknas bort<br />
från den del som ska redovisas till KFM. Avdraget ska istället räknas<br />
av på det belopp som arbetstagaren har rätt att behålla varje<br />
utbetalningstillfälle. På beslutet står när <strong>arbetsgivaren</strong> senast ska<br />
ha betalat in beloppet till KFM.<br />
Skatteavdrag<br />
Observera att skatteavdrag ska göras som vanligt på bruttolönen,<br />
innan löneutmätningen görs.<br />
28
FÖRMÅNER<br />
ALLMÄNT<br />
Med <strong>för</strong>måner avser man i princip alla former av ”ersättning <strong>för</strong><br />
arbete” som en anställd kan få i annat än kontanter. Det kan till<br />
exempel vara frågan om att <strong>arbetsgivaren</strong> bjuder på måltider eller<br />
en nöjesresa, eller att man får disponera <strong>arbetsgivaren</strong>s bil eller<br />
bostad <strong>för</strong> privat bruk. En <strong>för</strong>mån uppkommer i princip så snart<br />
<strong>arbetsgivaren</strong> direkt eller indirekt bekostar en privat levnadskostnad<br />
<strong>för</strong> en anställd. Huvudregeln är att en <strong>för</strong>mån är skattepliktig,<br />
såvida det inte särskilt reglerats att den är skattefri.<br />
Förmånerna värderas normalt till marknadsvärdet, dvs. vad<br />
det hade kostat den anställde att själv skaffa motsvarande vara<br />
eller tjänst. Ibland görs värderingen schablonmässigt av <strong>för</strong>enklingsskäl,<br />
som t.ex. <strong>för</strong> bil- och kost<strong>för</strong>mån. Tanken är att beskattningen<br />
ska vara neutral mellan kontantlön och <strong>för</strong>måner och att<br />
det inte ska finnas någon generell <strong>för</strong>del <strong>för</strong> en anställd att välja en<br />
<strong>för</strong>mån i stället <strong>för</strong> högre lön. Arbetsgivaren får betala arbetsgivaravgifter<br />
<strong>för</strong> skattepliktiga <strong>för</strong>måner på samma sätt som <strong>för</strong><br />
kontant lön.<br />
Löneväxling<br />
Löneväxling innebär att en anställd byter en del av sin kontanta<br />
bruttolön mot en <strong>för</strong>mån. Bytet kan ske vid ett enstaka tillfälle<br />
eller avse en <strong>för</strong>mån som den anställde får fortlöpande. Sådana<br />
byten är i sig inget nytt. Vid många <strong>för</strong>etag har till exempel anställda<br />
kunnat välja mellan att få en <strong>för</strong>månsbil som alternativ till<br />
en högre bruttolön. Hemdatorerna har också i de flesta fall kommit<br />
att bli <strong>för</strong>emål <strong>för</strong> löneväxling genom att de anställda i praktiken<br />
själva fått bekosta datorerna genom sänkt bruttolön.<br />
Löneväxling kan i princip göras mot alla skattefria <strong>för</strong>måner<br />
utom personalvårds<strong>för</strong>måner. Om man byter ut en skattepliktig<br />
ersättning mot en skattefri <strong>för</strong>mån av motsvarande värde blir ju<br />
både skatten <strong>för</strong> den anställde och avgifterna <strong>för</strong> <strong>arbetsgivaren</strong><br />
lägre. Se mer om detta nedan.<br />
När det gäller alla former av löneväxling är det viktigt att <strong>arbetsgivaren</strong><br />
och den anställde avtalar om hur det aktuella löneutrymmet<br />
ska användas innan den anställde har möjlighet att<br />
själv disponera medlen, dvs. innan lönen annars skulle ha betalats<br />
ut. Om ett visst lönebelopp redan är disponibelt <strong>för</strong> den anställde<br />
ska det beskattas som lön och i det läget är det <strong>för</strong> sent att börja<br />
om<strong>för</strong>handla denna lönepost. Löneväxling kan där<strong>för</strong> bara göras<br />
på framtida ersättningar.<br />
29
FÖRMÅNER<br />
Allmänt<br />
Bruttolöneavdrag eller<br />
nettolöneavdrag?<br />
Vid en löneväxling, eller om <strong>arbetsgivaren</strong> inte vill stå <strong>för</strong> kostnaden<br />
själv när det gäller någon annan <strong>för</strong>mån, är det vanligt att den<br />
anställde får betala hela eller del av kostnaden via löneavdrag. Här<br />
är det viktigt att skilja på bruttolöneavdrag och nettolöneavdrag.<br />
Ett bruttolöneavdrag innebär att den anställde accepterar en<br />
lägre bruttolön i utbyte mot en <strong>för</strong>mån. Sänkningen innebär naturligtvis<br />
att skatten och arbetsgivaravgifterna blir lägre, men<br />
sänkningen kan även reducera den anställdes sjuklön, a-kasseersättning,<br />
pension, dagisavgift osv. Ett bruttolöneavdrag reducerar<br />
inte ett skattepliktigt <strong>för</strong>månsvärde.<br />
Ett nettolöneavdrag innebär att den anställde behåller sin tidigare<br />
bruttolön, men att en kontant betalning görs till <strong>arbetsgivaren</strong><br />
av skattade pengar, ofta via ett avdrag från nettolönen efter<br />
skatt. Det <strong>för</strong>ekommer t.ex. att anställda som har <strong>för</strong>månsbil betalar<br />
ett fast belopp varje månad till <strong>arbetsgivaren</strong> <strong>för</strong> <strong>för</strong>månen.<br />
Förmånsvärdet <strong>för</strong> bilen reduceras med dessa betalningar, och<br />
skatteavdraget och arbetsgivaravgifterna beräknas på det reducerade<br />
<strong>för</strong>månsvärdet.<br />
30
FÖRMÅNER<br />
KORT OM VANLIGA FÖRMÅNER<br />
Privat sjukvård<br />
Om <strong>arbetsgivaren</strong> bekostar offentligt finansierad sjukvård, t.ex.<br />
betalar patientavgiften <strong>för</strong> den anställde, är detta en skattepliktig<br />
<strong>för</strong>mån. Arbetsgivaren har i detta fall avdragsrätt <strong>för</strong> kostnaden.<br />
Om <strong>arbetsgivaren</strong> däremot bekostar privat sjukvård <strong>för</strong> en anställd,<br />
dvs. vård som inte är offentligt finansierad, är detta en skattefri<br />
<strong>för</strong>mån. Arbetsgivaren har å andra sidan ingen avdragsrätt<br />
<strong>för</strong> kostnaden. En arbetsgivare kan alltså bekosta en läkarbehandling<br />
hos en privat läkare eller ett privat sjukhus utan att den anställde<br />
beskattas <strong>för</strong> denna <strong>för</strong>mån. Här finns inget som hindrar<br />
att <strong>arbetsgivaren</strong> efter överenskommelse gör ett bruttolöneavdrag<br />
<strong>för</strong> den anställde <strong>för</strong> att kompensera sig <strong>för</strong> kostnaden.<br />
Privat tandvård<br />
På motsvarande sätt kan en arbetsgivare (t.o.m. december 2003)<br />
bekosta behandling hos tandläkare <strong>för</strong> en anställd utan att det blir<br />
en skattepliktig <strong>för</strong>mån. Det är dock viktigt att tandläkaren, oavsett<br />
om det är en behandling hos privat tandläkare eller folktandvården,<br />
inte får någon ersättning från <strong>för</strong>säkringskassan <strong>för</strong> behandlingen<br />
i fråga. Vården anses härigenom inte vara offentligt<br />
finansierad. Det är <strong>arbetsgivaren</strong> som ska avtala med tandläkaren<br />
om behandlingen och fakturan bör vara ställd till <strong>arbetsgivaren</strong>.<br />
Även här gäller att <strong>arbetsgivaren</strong> saknar avdragsrätt men att det<br />
går bra att göra en överenskommelse om bruttolöneavdrag med<br />
den anställde.<br />
Observera att dessa regler om skattefri tandvård enligt <strong>för</strong>slag<br />
upphör vid utgången av 2003. Om <strong>arbetsgivaren</strong> betalar den anställdes<br />
tandvård under 2004 är denna <strong>för</strong>mån enligt <strong>för</strong>slaget<br />
skattepliktig. Se vidare under Nyheter sida 69.<br />
Hemtjänster<br />
En annan <strong>för</strong>mån som fått ökad aktualitet på senare år är att<br />
<strong>arbetsgivaren</strong> bekostar olika hemtjänster, t.ex. i form av hjälp<br />
med städning, tvätt eller gräsklippning. Även här gäller huvudregeln<br />
att den anställde ska beskattas <strong>för</strong> marknadsvärdet, dvs. vad<br />
det hade kostat honom själv att köpa motsvarande tjänster. Det är<br />
dock inte alltid det finns en fungerande marknad på orten <strong>för</strong><br />
sådana tjänster <strong>för</strong> privata hushåll att jäm<strong>för</strong>a med. Marknadsvärdet<br />
<strong>för</strong> <strong>för</strong>månen får då normalt anses uppgå till i vart fall <strong>arbetsgivaren</strong>s<br />
kostnader <strong>för</strong> hemtjänsterna (inklusive moms).<br />
Motion och friskvård<br />
Motions<strong>för</strong>mån av enklare slag och av mindre värde som bekostas<br />
av <strong>arbetsgivaren</strong> är skattefri. Detta gäller oavsett om motionen<br />
31
FÖRMÅNER<br />
Kort om vanliga <strong>för</strong>måner<br />
utövas i <strong>arbetsgivaren</strong>s egna lokaler, i hyrda lokaler, eller via<br />
abonnemang hos en gymanläggning eller liknande. Vissa sporter<br />
är dock helt undantagna från reglerna om skattefrihet då de<br />
kräver dyrbarare anläggningar, redskap och kringutrustning och<br />
oftast utövas skilt från arbetet både i tid och rum. Detta gäller<br />
bl.a. golf, segling, ridning, sportdykning och ut<strong>för</strong>såkning på<br />
skidor.<br />
För att <strong>för</strong>månen ska vara skattefri krävs att alla anställda erbjuds<br />
möjlighet att delta i någon motion. Stora arbetsgivare kan<br />
ha verksamhet på olika orter eller vara uppdelade på olika större<br />
organisatoriska enheter på en ort. Då finns ofta geografiska hinder<br />
eller andra skäl som gör att alla anställda i praktiken inte kan<br />
erbjudas samma motions<strong>för</strong>måner. Det räcker då att alla anställda<br />
på orten eller på den avgränsade enheten erbjuds en viss motions<strong>för</strong>mån.<br />
Man får dock inte avgränsa en sådan enhet till att enbart<br />
omfatta en viss personalkategori, t.ex. ledningspersonal eller säljpersonal.<br />
En skattefri motions<strong>för</strong>mån ska vara av ”mindre värde”, men<br />
det finns ingen fastställd beloppsgräns <strong>för</strong> hur mycket en skattefri<br />
motions<strong>för</strong>mån högst får kosta. Ett årskort på en vanlig gymanläggning<br />
kan dock godtas som skattefri motions<strong>för</strong>mån. Om<br />
<strong>arbetsgivaren</strong> däremot bekostar motion på exklusiva anläggningar<br />
där ett högre pris ofta motiveras av andra <strong>för</strong>hållanden än själva<br />
motionsaktiviteten blir <strong>för</strong>månen skattepliktig.<br />
När det gäller motion och friskvård kan bruttolöneavdrag inte<br />
tillämpas. Just dessa <strong>för</strong>måner får, <strong>för</strong> att uppfylla kriterierna <strong>för</strong><br />
skattefrihet, inte vara utbytbara mot kontant lön. Skatterättsnämnden<br />
har lämnat ett <strong>för</strong>handsbesked 2003-06-19 med denna tolkning.<br />
Det går däremot bra att göra nettolöneavdrag <strong>för</strong> personalvårds<strong>för</strong>måner.<br />
Om ett motionskort på en gymanläggning kostar<br />
4 000 kr och <strong>arbetsgivaren</strong> inte vill bekosta hela kortet kan<br />
man avtala att den anställde själv betalar t.ex. 2 000 kr via nettolöneavdrag.<br />
Om en anställd sedan vill avstå från motions<strong>för</strong>månen<br />
ett senare år får ju denne i detta fall ingen högre bruttolön<br />
i utbyte.<br />
Enligt <strong>för</strong>slag ska reglerna <strong>för</strong> motions<strong>för</strong>måner <strong>för</strong>enklas<br />
något fr.o.m. inkomstår 2004. Se Nyheter på sida 68.<br />
Tävlingspriser<br />
till anställda<br />
Om en arbetsgivare arrangerar tävlingar eller utlottningar bland<br />
sina anställda är vinsterna i princip alltid skattepliktiga. Om <strong>arbetsgivaren</strong><br />
t.ex. lottar ut en cykel bland de anställda som arbetat<br />
övertid under året, blir värdet av cykeln en skattepliktig inkomst<br />
<strong>för</strong> vinnaren. Likaså blir en vinst skattepliktig om <strong>arbetsgivaren</strong><br />
32
FÖRMÅNER<br />
Kort om vanliga <strong>för</strong>måner<br />
premierar ett bra arbetsresultat, t.ex. om några säljare eller en<br />
avdelning belönas med varor eller en weekendresa.<br />
Tävlingspriser<br />
till allmänheten<br />
Om ett <strong>för</strong>etag arrangerar en tävling <strong>för</strong> allmänheten är vinsten<br />
skattepliktig <strong>för</strong> vinnaren om prestationen är avgörande, dvs. om<br />
arrangören väljer ut den som gjort en viss prestation t.ex. via en<br />
jury. Detta gäller även om prestationen kan tyckas <strong>för</strong>sumbar,<br />
t.ex. att hitta på en reklamslogan med <strong>för</strong>etagets namn. Företaget<br />
ska i dessa fall lämna kontrolluppgift, göra skatteavdrag och betala<br />
arbetsgivaravgifter enligt vanliga regler. Tävlingsvinster i form<br />
av varor etc. (ej kontanter) upp till ett värde av 1 200 kr inklusive<br />
moms är dock skattefria (gäller från och med inkomstår 2003).<br />
Om ett <strong>för</strong>etag arrangerar en tävling <strong>för</strong> allmänheten där slumpen<br />
är avgörande <strong>för</strong> vem som vinner är vinsten normalt skattefri.<br />
Om <strong>för</strong>etaget helt slumpmässigt drar en vinnare bland inkomna<br />
bidrag anses tävlingen utgöra lotteri och då är vinsten således<br />
skattefri, även om vinnaren i och <strong>för</strong> sig gjort en prestation i ett<br />
tidigare skede av tävlingen. Observera dock att man i vissa fall<br />
måste ansöka om tillstånd <strong>för</strong> lotterier enligt lotterilagen.<br />
Årskort på tåg m.m.<br />
Det <strong>för</strong>ekommer att anställda reser så mycket i tjänsten att det<br />
blir billigast och enklast <strong>för</strong> <strong>arbetsgivaren</strong> att tillhandahålla ett<br />
månads- eller årskort <strong>för</strong> t.ex. buss-, tåg- eller flygresor. Då är det<br />
viktigt att <strong>arbetsgivaren</strong> och den anställde i <strong>för</strong>väg avtalar om kortet<br />
även ska få användas <strong>för</strong> privata resor. Det är extra viktigt om<br />
den anställde inte har <strong>för</strong> avsikt att använda kortet privat överhuvudtaget.<br />
Tänk på att resor till och från arbetet liksom hemresor<br />
på helgerna normalt är privata resor, även om den anställde<br />
kan ha avdragsrätt <strong>för</strong> dem i sin deklaration. Om ingen särskild<br />
överenskommelse om kortets användning har gjorts kan parterna<br />
komma i en svår bevissituation om fråga om hur kortet har<br />
använts uppkommer i efterhand, t.ex. vid den anställdes taxering.<br />
Om den anställde tillåts använda kortet <strong>för</strong> privata resor uppkommer<br />
en skattepliktig <strong>för</strong>mån. Förmånen värderas till kortets<br />
marknadsvärde om den anställde kan antas använda kortet regelbundet<br />
t.ex. <strong>för</strong> resor till och från arbetet eller hemresor vid helgerna.<br />
Samma gäller om den anställde inte <strong>för</strong> några noteringar<br />
om sina privata resor. Om den anställde kan göra troligt att endast<br />
ett fåtal privata resor gjorts med kortet får <strong>för</strong>månsvärdet begränsas<br />
till marknadsvärdet av dessa enskilda resor. Den anställde<br />
måste då vara beredd att löpande redovisa vilka privatresor som<br />
<strong>för</strong>etagits så att <strong>arbetsgivaren</strong> kan beräkna <strong>för</strong>månsvärdet månad<br />
<strong>för</strong> månad. Om den anställde inte tillåts använda kortet <strong>för</strong> priva-<br />
33
FÖRMÅNER<br />
Kort om vanliga <strong>för</strong>måner<br />
ta resor bör detta som ovan nämnts avtalas i <strong>för</strong>väg, och då helst<br />
skriftligen. Om det är praktiskt genom<strong>för</strong>bart kan man även ange<br />
på kortet att det endast får användas i tjänsten. Företaget kan<br />
även ha rutiner som innebär att sådana kort lämnas in till <strong>arbetsgivaren</strong><br />
under långhelger, semestrar och andra ledigheter, vilket<br />
kan åberopas som bevisning <strong>för</strong> att privatresor inte tillåts eller<br />
<strong>för</strong>ekommer.<br />
Betalkort<br />
som arbetsredskap<br />
Anställda som reser mycket i tjänsten kan ha behov av ett betalkort<br />
<strong>för</strong> betalning på hotell och restauranger osv. Många arbetsgivare<br />
<strong>för</strong>ser sina anställda med sådana kort och den anställde<br />
tillåts ibland att även använda kortet <strong>för</strong> privata kostnader under<br />
<strong>för</strong>utsättning att motsvarande belopp sedan betalas till <strong>arbetsgivaren</strong>.<br />
Regeringsrätten har i en dom 2002-12-19, mål nr 1664–<br />
2001, angivit att årsavgift <strong>för</strong> betalkort som <strong>arbetsgivaren</strong><br />
anskaffat <strong>för</strong> tjänstebruk vid tjänsteresor inte med<strong>för</strong> någon<br />
skattepliktig <strong>för</strong>mån även om kortet fått användas privat. Betalkorten<br />
godtogs som skattefritt arbetsredskap. Observera att om<br />
kortet endast används <strong>för</strong> privata inköp kan en skattepliktig <strong>för</strong>mån<br />
uppkomma.<br />
Abonnemangsavgift<br />
Motsvarande skattefrihet gäller även fast avgift <strong>för</strong> mobiltelefon<br />
som används i tjänsten som arbetsredskap. Den anställde måste<br />
dock naturligtvis själv betala de samtalsavgifter etc. som hän<strong>för</strong><br />
sig till de privata samtalen <strong>för</strong> att inte någon skattepliktig <strong>för</strong>mån<br />
ska uppkomma.<br />
Förmån<br />
av fri utbildning<br />
Det är inte ovanligt att anställda måste genomgå kurser eller<br />
annan utbildning <strong>för</strong> att hålla sig à jour med utvecklingen inom<br />
sitt yrkesområde och <strong>för</strong> att kunna ut<strong>för</strong>a sina arbetsuppgifter. I<br />
dessa fall är det uppenbart att utbildningen är till nytta <strong>för</strong> <strong>arbetsgivaren</strong><br />
och sådan utbildning brukar även genom<strong>för</strong>as på betald<br />
arbetstid. Om <strong>arbetsgivaren</strong> bekostar kursavgifter och litteratur<br />
<strong>för</strong> sådan fortbildning som motiveras av den anställdes arbetsuppgifter<br />
är det en skattefri <strong>för</strong>mån.<br />
Om <strong>arbetsgivaren</strong> däremot bekostar utbildning som inte motiveras<br />
av den anställdes arbetsuppgifter kan det vara fråga om en<br />
skattepliktig <strong>för</strong>mån. Det kan t.ex. gälla en anställd som på eget<br />
initiativ vill läsa in en högskoleutbildning på kvällstid, dvs. på fritiden,<br />
<strong>för</strong> att sedan kunna söka mer kvalificerade tjänster. Om<br />
<strong>arbetsgivaren</strong> i det fallet betalar kursavgifter eller litteratur är <strong>för</strong>månen<br />
skattepliktig. Orsaken är att kostnader <strong>för</strong> sådan vidareutbildning<br />
ses som privata levnadskostnader.<br />
34
FÖRMÅNER<br />
Kort om vanliga <strong>för</strong>måner<br />
Om en anställd riskerar att bli uppsagd på grund av personalneddragningar<br />
eller annan omstrukturering av verksamheten gäller<br />
generösare regler <strong>för</strong> skattefrihet. Då kan <strong>arbetsgivaren</strong> bekosta<br />
utbildning och andra åtgärder som ökar den anställdes möjlighet<br />
att få ny anställning även om utbildningen inte har någon<br />
koppling till nuvarande arbetsuppgifter. Dessa generösare regler<br />
gäller dock inte <strong>för</strong>etagsledare, delägare eller deras familjemedlemmar.<br />
I många fall kan det vara svårt att göra gränsdragningen mellan<br />
skattefri och skattepliktig utbildning. Tag då gärna kontakt<br />
med skattemyndigheten innan utbildningen påbörjas.<br />
Förmån av fri<br />
semesterbostad,<br />
fritidsbåt m.m.<br />
Förmån av fri eller subventionerad semesterbostad är en skattepliktig<br />
<strong>för</strong>mån. För anställda som i övrigt saknar dispositionsrätt<br />
till bostaden beräknas marknadsvärdet <strong>för</strong> de dagar eller veckor<br />
som bostaden fått utnyttjas. Om ett marknadsvärde inte kan beräknas,<br />
t.ex. om jäm<strong>för</strong>bar hyresmarknad saknas på orten, används<br />
schablonvärden. Schablonvärdet <strong>för</strong> högsäsong är <strong>för</strong> nuvarande<br />
3 000 kr per vecka och <strong>för</strong> lågsäsong 1 200 kr per vecka,<br />
se Belopp & Procent sidan 111.<br />
Om en anställd, eller en delägare i ett bolag, stadigvarande har<br />
dispositionsrätt till en semesterbostad ska beskattning ske <strong>för</strong><br />
värdet av att fritt kunna disponera bostaden. Värdet ska i detta fall<br />
inte enbart grunda sig på den tid som bostaden utnyttjats, t.ex.<br />
tre veckor på sommaren, utan det ska i princip grunda sig på hela<br />
året. Värdering ska göras till marknadsvärdet, dvs. vad det hade<br />
kostat den anställde att själv äga eller hyra en motsvarande bostad<br />
under hela året. Man kan jäm<strong>för</strong>a situationen med att någon som<br />
privat äger en sommarstuga har kostnader under hela året, t.ex.<br />
<strong>för</strong> värdeminskning, räntor, <strong>för</strong>säkring, el och sophämtning, även<br />
om stugan endast används några veckor varje år. Vid beräkningen<br />
gör man dock reduktion <strong>för</strong> perioder då bostaden inte varit disponibel,<br />
t.ex. vid uthyrning till utomstående. Denna princip om<br />
beskattning av dispositionsrätten, och inte enbart det faktiska<br />
utnyttjandet, framgår av regeringsrättens dom 9 oktober 2002,<br />
mål nr 26152618-2000.<br />
Motsvarande princip kan även bli aktuell <strong>för</strong> fritidsbåtar, husvagnar<br />
och andra liknande tillgångar som en anställd eller en delägare<br />
har dispositionsrätten till. Tänk på att även dessa <strong>för</strong>måner<br />
ska redovisas i skattedeklarationen varje månad. På kontrolluppgiften<br />
redovisas <strong>för</strong>månen i ruta 12, kryss i ruta 47 och med specifikation<br />
i ruta 65.<br />
35
FÖRMÅNER<br />
Kort om vanliga <strong>för</strong>måner<br />
Fri parkering<br />
Förmån av fri parkering vid arbetsplatsen som <strong>arbetsgivaren</strong> tillhandahåller<br />
<strong>för</strong> den anställdes privata bil är i princip en skattepliktig<br />
<strong>för</strong>mån. Detta gäller oavsett om den anställde har en egen<br />
p-plats eller endast kan välja plats i mån av tillgång. Ur den anställdes<br />
synvinkel är det ofta en inbesparing av privata levnadskostnader<br />
att kunna parkera bilen gratis vid arbetsplatsen. Värdering<br />
görs till marknadsvärdet, dvs. vad det hade kostat den anställde<br />
att själv betala <strong>för</strong> motsvarande parkering. Om parkeringen på<br />
näraliggande parkeringsplatser eller angränsande gator etc. är<br />
gratis uppkommer normalt ingen skattepliktig <strong>för</strong>mån (marknadsvärdet<br />
= 0 kr). Observera även att beskattning inte görs av<br />
p-plats <strong>för</strong> <strong>för</strong>månsbil vid arbetsplatsen.<br />
I den mån parkeringen vid arbetsplatsen beror på att den<br />
anställde använder sin privata bil <strong>för</strong> tjänsteresor bör <strong>för</strong>månsvärdet<br />
reduceras. I de fall den anställde så gott som dagligen (minst<br />
160 dagar per år) använder bilen <strong>för</strong> tjänsteresor uppkommer<br />
ingen <strong>för</strong>mån alls.<br />
Om en eller flera anställda har skattepliktig <strong>för</strong>mån av fri parkering<br />
är det <strong>arbetsgivaren</strong>s uppgift att varje månad beräkna och<br />
redovisa <strong>för</strong>månens värde. På kontrolluppgiften redovisas <strong>för</strong>månen<br />
i ruta 12, kryss i ruta 47 och genom att ange fri parkering i<br />
ruta 65.<br />
36
FÖRMÅNER<br />
BILFÖRMÅN<br />
I de flesta <strong>för</strong>etag finns minst en personbil eller lätt lastbil som<br />
anskaffats <strong>för</strong> att användas i verksamheten. Så länge <strong>arbetsgivaren</strong><br />
kan visa att fordonet enbart används <strong>för</strong> tjänsteresor uppkommer<br />
inga skattekonsekvenser. Om en anställd får använda<br />
<strong>arbetsgivaren</strong>s bil <strong>för</strong> privatkörning vid mer än 10 tillfällen under<br />
året eller <strong>för</strong> mer än 100 mils privatkörning uppkommer dock en<br />
skattepliktig <strong>för</strong>mån. Observera att även resor mellan bostaden<br />
och tjänstestället normalt räknas som privatresor som kan med<strong>för</strong>a<br />
bil<strong>för</strong>mån.<br />
Förmånen värderas schablonmässigt med ledning av det fastställda<br />
nybilspriset <strong>för</strong> bilmodellen och bilens tillverkningsår.<br />
Detta innebär att <strong>för</strong>månsvärdet i princip blir lika stort oavsett om<br />
den anställde kört 200 mil eller 2000 mil med <strong>arbetsgivaren</strong>s bil.<br />
Det spelar inte heller någon roll till vilket pris <strong>arbetsgivaren</strong> köpt<br />
eller leasat bilen eller om den anskaffats ny eller begagnad.<br />
EXEMPEL<br />
Nybilspris, Förmånsvärde per år<br />
(inkl. extrautrustning) per månad (2003)<br />
100 000 2 016 24 200<br />
200 000 3 066 36 800<br />
300 000 4 216 50 600<br />
På www.rsv.se finns en beräkningsmall <strong>för</strong> bil<strong>för</strong>mån med de olika<br />
bilmodellernas nybilspriser inlagda där du enkelt kan få fram det<br />
exakta <strong>för</strong>månsvärdet <strong>för</strong> en viss bilmodell. På webbplatsen hittar<br />
du även information om beräkningsmodellen <strong>för</strong> <strong>för</strong>månsvärdet,<br />
koderna <strong>för</strong> olika bilmodeller och vilka jämkningsregler som<br />
finns <strong>för</strong> olika arbetsfordon som lätta lastbilar och taxibilar m.m.<br />
Tänk på att värdet av all extrautrustning, som t.ex. olika tillvalspaket<br />
eller vinterdäck, ska läggas till listpriset innan <strong>för</strong>månsvärdet<br />
räknas ut.<br />
Värdet av drivmedel <strong>för</strong> privat körning ingår inte i schablonvärdena<br />
ovan. Om <strong>arbetsgivaren</strong> bekostar drivmedlet ska den anställde<br />
beskattas även <strong>för</strong> detta vilket enligt en särskild regel beräknas<br />
till 120 procent av marknadsvärdet av bensinen etc.<br />
I kontrolluppgiften ska <strong>arbetsgivaren</strong> redovisa<br />
◗ bil<strong>för</strong>månsvärdet (ruta 13),<br />
◗ eventuell drivmedels<strong>för</strong>mån (ruta 18),<br />
◗ koden <strong>för</strong> aktuell bilmodell (ruta 14),<br />
37
FÖRMÅNER<br />
Bil<strong>för</strong>mån<br />
◗ antal månader den anställde haft bil<strong>för</strong>mån, vid del av år<br />
(ruta 15),<br />
◗ antal kilometer tjänstekörning <strong>för</strong> vilka den anställde fått ersättning<br />
i de fall bensinen etc. betalats privat (ruta 16),<br />
◗ om den anställde betalt något av sin nettolön <strong>för</strong> <strong>för</strong>månen<br />
(ruta 17) samt<br />
◗ om <strong>arbetsgivaren</strong> jämkat <strong>för</strong>månsvärdet efter beslut av skattemyndigheten<br />
(ruta 48).<br />
Beviskrav<br />
vid bil<strong>för</strong>mån<br />
Inte sällan är det oklart om en firmabil har använts privat eller<br />
inte, dvs. om någon anställd ska beskattas <strong>för</strong> bil<strong>för</strong>mån. I dessa<br />
fall ska skattemyndigheten kunna visa att den anställde haft ”dispositionsrätten”<br />
över bilen. Med detta avses att den anställde i<br />
praktiken själv kunnat välja när och <strong>för</strong> vilka resor bilen ska användas.<br />
Det kan t.ex. vara fallet <strong>för</strong> en säljare som regelmässigt<br />
får tillåtelse av <strong>arbetsgivaren</strong> att ta bilen hem till bostaden efter<br />
arbetsdagen. Det kan även gälla en ägare till ett aktiebolag som<br />
själv avgör bilens användning och var den ska parkeras på kvällen<br />
etc. Om dispositionsrätt finns måste den anställde, respektive ägaren<br />
kunna visa att tjänstebilen inte körts privat i mer än ringa<br />
omfattning <strong>för</strong> att slippa <strong>för</strong>månsbeskattning.<br />
Den bevisning som vanligen åberopas är en körjournal som<br />
visar att endast tjänsteresor <strong>för</strong>ekommit. Körjournalen ska, <strong>för</strong> att<br />
ha ett högt bevisvärde, vara <strong>för</strong>d noggrant dag <strong>för</strong> dag med noteringar<br />
om de tjänsteresor som <strong>för</strong>etagits. Den anställde bör även<br />
kunna visa att han själv, eller hans familj, privat äger eller disponerar<br />
bilar som täcker hushållets behov. Om bilen inte får användas<br />
<strong>för</strong> privata resor bör den anställde ha ett skriftligt avtal med<br />
sin arbetsgivare som reglerar detta. Det är då lämpligt att den<br />
anställde lämnar in bilen till <strong>arbetsgivaren</strong> under långhelger, semestrar<br />
och andra perioder när den inte används <strong>för</strong> tjänsteresor.<br />
När det gäller rena arbetsfordon kan den anställde i vissa fall<br />
undgå bil<strong>för</strong>mån även om körjournal inte <strong>för</strong>ts, om inte omständigheterna<br />
i övrigt talar <strong>för</strong> att bilen använts privat. Detta kan t.ex.<br />
gälla en lätt lastbil som är sliten och nedsmutsad och ständigt har<br />
skrymmande last <strong>för</strong> verksamhetens behov. Bevisvärderingen vid<br />
bil<strong>för</strong>mån framgår av Regeringsrättens domar den 26 april 2001,<br />
mål nr 7656-1999 samt 4345-1999.<br />
Sammanfattningsvis finns det alltså inget skattemässigt krav på<br />
att körjournal ska <strong>för</strong>as <strong>för</strong> ett <strong>för</strong>etags alla bilar. En arbetsgivare<br />
har dock all anledning att fundera på <strong>för</strong> vilka bilar det skulle<br />
kunna ifrågasättas att en delägare eller anställd har dispositionsrätt.<br />
38
FÖRMÅNER<br />
Bil<strong>för</strong>mån<br />
För dessa bilar bör körjournal <strong>för</strong>as. Det innebär naturligtvis<br />
ett visst merarbete att göra några noteringar vid tjänsteresans<br />
slut, men noteringarna kan senare få stort bevisvärde.<br />
Miljöbilar<br />
Med miljöbil avses en bil som är utrustad med teknik <strong>för</strong> drift helt<br />
eller delvis med miljövänligare drivmedel än bensin och diesel,<br />
eller med el. Det vanliga är att en miljöbil kan drivas både med<br />
bensin och med ett miljövänligare drivmedel.<br />
Det finns en jämkningsregel som innebär att <strong>för</strong>månsvärdet <strong>för</strong><br />
en miljöbil, som regelmässigt är dyrare i inköp, jämkas ned till<br />
värdet <strong>för</strong> motsvarande bensin- eller dieseldrivna bil. För vissa av<br />
miljöbilarna ges ytterligare reduktion av <strong>för</strong>månsvärdet. En bil<br />
som kan drivas med bl.a. etanol eller naturgas beskattas endast<br />
med 80 procent av <strong>för</strong>månsvärdet <strong>för</strong> motsvarande bensin- eller<br />
dieseldrivna bilmodell, men justeringen får högst uppgå till 8 000<br />
kr <strong>för</strong> helt år. För elbilar ges reduktion ned till 60 procent av motsvarande<br />
värde och justeringen får i dessa fall högst uppgå till<br />
16 000 kr <strong>för</strong> helt år. Nackdelen med att miljöbilen är dyrare i<br />
inköp kompenseras då i viss mån av ett lägre <strong>för</strong>månsvärde <strong>för</strong><br />
den anställde. Dessa regler är tidsbegränsade. Enligt lagändring i<br />
december 2002 gäller 60-procentsregeln numera till och med<br />
2006 års taxering och 80-procentsregeln gäller t.o.m. 2007 års<br />
taxering. Enligt ett nytt <strong>för</strong>slag ska reglerna <strong>för</strong> bägge kategorierna<br />
<strong>för</strong>längas till 2009 års taxering. Observera att <strong>arbetsgivaren</strong><br />
årligen måste ansöka om ett jämkningsbeslut <strong>för</strong> att göra nedsättningen.<br />
Exempel: En miljöbil som kan drivas med etanol har ett nybilspris på<br />
300 000 kr, vilket enligt huvudregeln hade givit ett <strong>för</strong>månsvärde på<br />
50 600 kr. Motsvarande bensin- eller dieseldrivna bilmodell kostar<br />
250 000 kr, vilket ger ett <strong>för</strong>månsvärde på 45 700 kr.<br />
Arbetsgivaren får efter ansökan ett beslut av skattemyndigheten att<br />
tillämpa ett reducerat <strong>för</strong>månsvärde. 80 procent av 45700 kr uppgår till<br />
36 500 kr, men då reduktionen i detta fall överstiger 8 000 kr fastställs <strong>för</strong>månsvärdet<br />
till (45 700 –8 000 =) 37 700 kr. Detta värde används sedan som<br />
underlag <strong>för</strong> skatteavdrag och arbetsgivaravgifter och tas upp på kontrolluppgiften<br />
<strong>för</strong> den anställdes taxering.<br />
Det krävs inte att bilen faktiskt drivs med det miljövänliga drivmedlet<br />
utan jämkningen medges utifrån bilens utrustning.<br />
Om <strong>arbetsgivaren</strong> bekostar inköpen av naturgas etc. tillkommer<br />
drivmedels<strong>för</strong>mån <strong>för</strong> den privata körningen på motsvarande<br />
sätt som <strong>för</strong> vanliga bilar, dvs. den anställde beskattas <strong>för</strong> 120 procent<br />
av marknadsvärdet av gasen.<br />
39
FÖRMÅNER<br />
KOSTFÖRMÅN<br />
Om <strong>arbetsgivaren</strong> bekostar den anställdes måltider eller matinköp<br />
är detta normalt en skattepliktig <strong>för</strong>mån. Fri måltid i form<br />
av lunch eller middag, dvs. om måltiden omfattar en lagad rätt i<br />
form av en beredd och tillredd varm eller kall maträtt, värderas<br />
under 2003 schablonmässigt till 60 kr. En frukost värderas till<br />
30 kr. Enklare smårätter som inte kan anses som lunch eller middag<br />
värderas till marknadsvärdet. Om den anställde kontant betalar<br />
något <strong>för</strong> måltiden, t.ex. direkt vid inköpet eller via nettolöneavdrag,<br />
avräknas detta från <strong>för</strong>månsvärdet.<br />
Restauranganställda<br />
Restauranganställda har som regel någon form av fri eller subventionerad<br />
kost. De anställda som omfattas av hotell- och restaurangbranschens<br />
kollektivavtal betalar normalt ett reducerat pris<br />
<strong>för</strong> sina måltider, vilket innebär att ett skattepliktigt <strong>för</strong>månsvärde<br />
uppkommer varje arbetsdag.<br />
Exempel: Anna arbetar som servitris på en lunchrestaurang i Kalmar där<br />
kollektivavtalet <strong>för</strong> branschen tillämpas. De anställda äter en måltid per<br />
arbetsdag och <strong>för</strong> detta görs avdrag på lönen med 29 kr per dag. I september<br />
har Anna arbetat 20 dagar så avdrag görs vid löneutbetalningen<br />
med 20 x 29 kr = 580 kr. Samtidigt får hon skatta <strong>för</strong> ett kost<strong>för</strong>månsvärde<br />
på (60–29 =) 31 kr x 20 = 620 kr.<br />
Arbetsgivare som driver snabbmatsrestauranger med begränsat<br />
urval rätter, t.ex. gatukök, baguettebutiker, salladsrestauranger<br />
och liknande ställen, kan efter ansökan få ett beslut om jämkning<br />
av <strong>för</strong>månsvärdet <strong>för</strong> sina anställdas måltider. Jämkningen innebär<br />
att de anställda inte behöver skatta <strong>för</strong> högre belopp än vad<br />
kunderna får betala <strong>för</strong> motsvarande maträtt och underlaget <strong>för</strong><br />
arbetsgivaravgifterna blir på motsvarande sätt lägre. Restauranger<br />
i övrigt som även serverar husmanskost etc. kan inte få någon<br />
jämkning. Inte heller medges jämkning om en arbetsgivare i<br />
övrigt erbjuder sina anställda en fri måltid och några anställda då<br />
väljer att köpa snabbmat t.ex. i form av en hamburgare eller<br />
sallad.<br />
Personalmatsal<br />
Stordrifts<strong>för</strong>delar med<strong>för</strong> ofta att en personalrestaurang kan erbjuda<br />
luncher till ett självkostnadspris som understiger schablonvärdet<br />
på 60 kr. Någon skattepliktig <strong>för</strong>mån uppkommer då inte<br />
så länge <strong>arbetsgivaren</strong> inte på något sätt subventionerar måltiden<br />
och de anställda betalar självkostnadspriset.<br />
Exempel: En arbetsgivare har beräknat självkostnaden per portion till<br />
50 kr vid personalmatsalen. Hänsyn har då tagits till restaurangens samt-<br />
40
FÖRMÅNER<br />
Kost<strong>för</strong>mån<br />
liga kostnader, dvs. <strong>för</strong> råvaror, serverings- och städpersonal, bestick och<br />
inventarier, lokaler <strong>för</strong> kök och matsal, moms osv. Om de anställda betalar<br />
50 kr uppkommer ingen <strong>för</strong>mån.<br />
Om de anställda endast behöver betala 40 kr, t.ex. <strong>för</strong> att <strong>arbetsgivaren</strong><br />
glömt att inkludera vissa kostnader eller önskat subventionera måltiderna<br />
<strong>för</strong> att fler ska utnyttja personalmatsalen, uppkommer en skattepliktig<br />
<strong>för</strong>mån på 60 kr minus 40 kr (schablonbeloppet minus betalt<br />
belopp), dvs. 20 kr per måltid.<br />
Exemplet visar hur viktigt det är att <strong>arbetsgivaren</strong> gjort en korrekt<br />
beräkning av självkostnadspriset. Det krävs inget beslut av<br />
skattemyndigheten <strong>för</strong> att få använda priset på 50 kr, men <strong>arbetsgivaren</strong><br />
kan redovisa sin beräkning som en bilaga till skattedeklarationen.<br />
Bilagan ska sändas separat direkt till Skattemyndigheten.<br />
Om personalmatsalen drivs av en utomstående restauratör<br />
är det viktigt att den lokalhyra som <strong>arbetsgivaren</strong> tar ut är<br />
marknadsmässig <strong>för</strong> att ingen subvention ska anses uppkommen.<br />
Måltider vid<br />
övertidsarbete och<br />
”fredagsöl”<br />
Det finns inget undantag från skatteplikt <strong>för</strong> måltider som <strong>arbetsgivaren</strong><br />
bjuder på i samband med övertidarbete. Om <strong>arbetsgivaren</strong><br />
bekostar en måltid, t.ex. en pizza eller sallad, till de anställda<br />
som arbetar över en dag ska <strong>för</strong>månsvärde redovisas med 60 kr<br />
per anställd på samma sätt som om de blivit bjudna på lunch. På<br />
motsvarande sätt uppkommer en skattepliktig <strong>för</strong>mån om <strong>arbetsgivaren</strong><br />
bjuder sina anställda på t.ex. öl och tilltugg i samband<br />
med barbesök eller liknande. Förmånen värderas då till <strong>arbetsgivaren</strong>s<br />
kostnad.<br />
Måltider <strong>för</strong><br />
lärare m.fl.<br />
Måltider som lärare eller annan personal vid skola, <strong>för</strong>skola, daghem<br />
eller fritidshem får i samband med reglerad tillsynsskyldighet<br />
eller s.k. pedagogisk måltid tillsammans med eleverna etc. är<br />
skattefria. Observera att måltiden inte är skattefri enbart <strong>för</strong> att<br />
läraren själv väljer att äta tillsammans med eleverna.<br />
41
FÖRMÅNER<br />
LÅNEDATOR<br />
Reglerna om skattefria lånedatorer har nu funnits ett antal år. De<br />
grundläggande reglerna <strong>för</strong> skattefrihet är att alla varaktigt anställda<br />
på arbetsplatsen ska få samma erbjudande om lånedator,<br />
att man bara kan ha en lånedator i taget, och att man återlämnar<br />
datorn eller köper ut den till marknadspriset vid låneperiodens<br />
utgång. Här tar vi upp några andra frågor som vi ofta får.<br />
Vilken utrustning<br />
får ingå?<br />
Vilken utrustning får ingå i ett datorpaket? Utöver själva datorn<br />
får i princip all utrustning som direkt är monterad i datorn eller<br />
stadigvarande ansluten till den godtas. Detta kan gälla högtalare,<br />
CD/DVD-brännare, programvara och spel, modem och webbkamera.<br />
Det finns ingen beloppsgräns <strong>för</strong> vilket värde denna<br />
utrustning får ha.<br />
Utrustning som inte godtas som tillbehör till lånedator är som<br />
exempel digitalkamera, videokamera, projektor, separat CD- eller<br />
DVD-spelare, telefoner och handdatorer, dvs. utrustning som primärt<br />
har andra användningsområden och som kan användas separat<br />
från datorn. I takt med den tekniska utvecklingen har dock<br />
denna avgränsning blivit allt svårare att göra.<br />
Bruttolöneavdrag<br />
Hur gör man med bruttolöneavdraget <strong>för</strong> den som ska vara tjänstledig<br />
eller slutar?<br />
Det finns inga skattemässiga krav på att bruttolöneavdrag ska<br />
göras eller hur det ska beräknas, men om sådant avdrag görs ska<br />
samma regler gälla <strong>för</strong> alla anställda. Arbetsgivaren och de anställda<br />
bör redan när låneavtalet ingås reglera vad som ska ske<br />
t.ex. när någon slutar, blir långtidssjuk eller ska vara <strong>för</strong>äldraledig.<br />
Det avgörande är att <strong>arbetsgivaren</strong> behandlar alla anställda<br />
som kommer i samma situation på samma sätt.<br />
Man kan t.ex. avtala att<br />
◗ om någon (som vill fortsätta att låna datorn) slutar så görs resterande<br />
bruttolöneavdrag sista månaden,<br />
◗ om någon blir långvarigt sjuk så görs avdragen efter sjukperioden,<br />
◗ om någon vill behålla datorn under <strong>för</strong>äldraledighet så betalar<br />
man ett kontant belopp till <strong>arbetsgivaren</strong> varje månad.<br />
Enligt <strong>för</strong>slag ska bruttolöneavdraget högst få uppgå till 10 000 kr<br />
per år från och med 2004 <strong>för</strong> att datorn ska vara skattefri.<br />
42
FÖRMÅNER<br />
Lånedator<br />
Internetanslutning<br />
i bostaden<br />
Är det en skattepliktig <strong>för</strong>mån om <strong>arbetsgivaren</strong> bekostar en Internetanslutning<br />
i bostaden <strong>för</strong> en anställd?<br />
Ja, enligt huvudregeln är det en skattepliktig <strong>för</strong>mån eftersom<br />
en sådan anslutning ses som en privat levnadskostnad. Detta gäller<br />
även i de fall den anställde har en skattefri lånedator i bostaden.<br />
En Internetanslutning med fast månadspris kan dock under<br />
vissa <strong>för</strong>utsättningar anses som ett skattefritt arbetsredskap.<br />
Förutsättningarna är då att<br />
◗ tillgången till Internet behövs <strong>för</strong> att den anställde ska kunna<br />
ut<strong>för</strong>a sina arbetsuppgifter, t.ex. om den anställde saknar arbetsrum<br />
hos <strong>arbetsgivaren</strong> eller av annan anledning måste<br />
ut<strong>för</strong> sitt arbete i bostaden vissa dagar,<br />
◗ den <strong>för</strong>mån som den anställde kan utnyttja <strong>för</strong> privat bruk är av<br />
mindre värde (några hundra kronor/månad godtas normalt),<br />
samt att<br />
◗ <strong>för</strong>månen av privat användning inte kan särskiljas från tjänstebehovet<br />
(en fast månadskostnad som inte kan delas upp).<br />
Skatterättsnämnden har behandlat frågan i ett <strong>för</strong>handsbesked<br />
2003-06-30.<br />
När det gäller skattefria arbetsredskap ska <strong>arbetsgivaren</strong> alltid<br />
göra en individuell bedömning <strong>för</strong> varje anställd om villkoren<br />
ovan är uppfyllda. Det <strong>för</strong>utsätts även att det är <strong>arbetsgivaren</strong> som<br />
står <strong>för</strong> abonnemanget och att betalningen går direkt till leverantören.<br />
Om <strong>arbetsgivaren</strong> däremot bekostar en uppkoppling som<br />
debiteras efter utnyttjad tid ska en <strong>för</strong>delning av kostnaden göras<br />
mellan vad som belöper på tjänsteanvändning respektive privat<br />
användning. Arbetsgivaren kan då bekosta den anställdes merkostnader<br />
<strong>för</strong> tjänsteanvändningen. Om <strong>arbetsgivaren</strong> även betalar<br />
den del som avser privat användning ska den anställde beskattas<br />
<strong>för</strong> denna <strong>för</strong>mån med motsvarande belopp.<br />
43
FÖRMÅNER<br />
OPTIONER TILL PERSONALEN<br />
I många <strong>för</strong>etag <strong>för</strong>ekommer olika former av s.k. incitamentsprogram,<br />
som kan avse ledande befattningshavare, andra nyckelpersoner<br />
eller kanske alla anställda. En vanlig form är olika former<br />
av köp- eller teckningsoptioner, där den anställde kan få del av<br />
värdeökning på <strong>för</strong>etagets aktie.<br />
Skattemässigt kan optioner till personalen delas in i tre kategorier<br />
◗ Optioner som är värdepapper<br />
◗ Optioner som inte är värdepapper men är en rätt att <strong>för</strong>värva<br />
värdepapper<br />
◗ Övriga optioner.<br />
Det som skiljer kategorierna åt är beskattningstidpunkten, d.v.s.<br />
<strong>för</strong> vilket år som den anställde ska beskattas <strong>för</strong> eventuell <strong>för</strong>mån<br />
och därmed även <strong>arbetsgivaren</strong>s skyldighet att redovisa socialavgifter<br />
och innehållen skatt på skattedeklarationen, samt skyldighet<br />
att lämna kontrolluppgift. Eventuell <strong>för</strong>mån och dess storlek<br />
beräknas utifrån <strong>för</strong>hållandena vid beskattningstidpunkten<br />
(skattskyldighetens inträde). Det är där<strong>för</strong> nödvändigt att bestämma<br />
optionens skattemässiga karaktär.<br />
Optioner som<br />
är värdepapper<br />
Personaloptioner<br />
För optioner som är värdepapper ska <strong>för</strong>månen beskattas <strong>för</strong> det<br />
år då <strong>för</strong>värvet sker. Förmånsvärdet (tjänsteinkomst) är skillnaden<br />
mellan optionens marknadsvärde vid <strong>för</strong>värvet och vad den<br />
anställde betalar (optionspremien). Därefter beskattas optionen<br />
som kapitalvinst eller <strong>för</strong>lust i inkomstslaget kapital när den avyttras<br />
(säljs eller utnyttjas genom kontantavräkning). Förmånsvärdet<br />
som han beskattas <strong>för</strong> i tjänst får läggas till optionens anskaffningsvärde.<br />
Marknadsvärdet kan vanligtvis beräknas enligt den<br />
s.k. Black & Scholes-metoden.<br />
Det finns ingen klar definition av vad som är ett värdepapper,<br />
utan det får bedömas med hänsyn till optionsvillkoren i det enskilda<br />
fallet. Av stor betydelse är vilka begränsningar som den anställde<br />
(innehavaren) har att <strong>för</strong>foga över optionen gentemot utfärdaren.<br />
Om optionen fritt kan överlåtas och den anställde även vid<br />
anställningens upphörande kan tillgodogöra sig optionens marknadsvärde,<br />
är optionen normalt ett värdepapper. Det har ingen<br />
betydelse att det finns en hembudsklausul som ger <strong>för</strong>etaget en<br />
rätt att återköpa optionen till marknadsvärde vid t.ex. anställningens<br />
upphörande.<br />
Optioner som inte är värdepapper men som innebär en rätt att <strong>för</strong>värva<br />
värdepapper kallas skatterättsligt <strong>för</strong> personaloptioner.<br />
44
FÖRMÅNER<br />
Optioner till personalen<br />
Flertalet utländska optionsprogram (särskilt i USA) är utformade<br />
som personaloptioner.<br />
Utmärkande <strong>för</strong> personaloptioner är att de<br />
◗ <strong>för</strong>värvas <strong>för</strong>månligt eller helt utan kostnad<br />
◗ har lång löptid (vanligtvis 10 år)<br />
◗ <strong>för</strong>faller om anställningen upphör<br />
◗ inte får överlåtas alls eller <strong>för</strong>st efter kvalifikationstiden<br />
◗ kan utnyttjas <strong>för</strong>st efter viss kvalifikationstid (vanligtvis efter<br />
fem år).<br />
Dessa optioner beskattas inte vid <strong>för</strong>värvet, dvs. när den anställde<br />
ingår avtalet med <strong>arbetsgivaren</strong>. Istället sker beskattning när<br />
optionen utnyttjas eller överlåts. Förmånsvärdet är då skillnaden<br />
mellan vad den anställde eventuellt har betalt (optionspremien)<br />
och vad han får vid utnyttjandet (kontantavräkning) eller vid<br />
options<strong>för</strong>säljningen. Om optionen utnyttjas genom lösen (köp av<br />
aktier) är <strong>för</strong>månsvärdet skillnaden mellan aktiernas marknadsvärde<br />
och vad han betalar (lösenpriset).<br />
Nya regler <strong>för</strong> personaloptioner in<strong>för</strong>des den 1 juli 1998.<br />
Tidigare skulle <strong>för</strong>månsbeskattning ske när den anställde tidigast<br />
kunde utnyttja optionen (den s.k. kan-tidpunkten, se nedan beträffande<br />
övriga optioner). De nya reglerna om att beskattning ska<br />
ske vid utnyttjandet, ska bara tillämpas <strong>för</strong> de optioner som inte<br />
kunde utnyttjas per den 1 juli 1998 och således inte tidigare har<br />
<strong>för</strong>månsbeskattats.<br />
Faktiskt utnyttjande<br />
Vid utnyttjandet av personaloptioner som delvis ska beskattas<br />
enligt äldre regler uppstår frågan om vilka optioner som ska anses<br />
utnyttjade <strong>för</strong>st, och i vilken turordning detta ska ske. Optionsinnehavaren<br />
får anses utnyttja sina optioner i kronologisk ordning,<br />
dvs. i den tidsordning de tjänats in. De delar av optionerna<br />
som <strong>för</strong>st intjänats ska också anses vara de som <strong>för</strong>st utnyttjas.<br />
Exempel: Anette deltar i ett utländskt optionsavtal med utfärdandedag<br />
den 28 januari 1996. Avtalet ger Anette rätt till <strong>för</strong>värv av totalt 2 000<br />
aktier.<br />
Optionerna intjänas etappvis med 25 procent årligen, lösenpriset är<br />
20 kr per aktie. Optionerna kan utnyttjas enligt nedan. Aktiens lägsta kurs<br />
vid utnyttjandet den 28 januari är 50 kr.<br />
Kan-tidpunkter Lägsta kurs Antal intjänade aktier<br />
28 jan 1997 30 kr 500 st<br />
28 jan 1998 35 kr 500 st<br />
28 jan 1999 40 kr 500 st<br />
28 jan 2000 48 kr 500 st<br />
45
FÖRMÅNER<br />
Optioner till personalen<br />
Den 28 januari 2001 utnyttjar Anette <strong>för</strong> <strong>för</strong>sta gången sitt optionsavtal<br />
<strong>för</strong> att <strong>för</strong>värva totalt 1 300 aktier. Hon väljer att sälja aktierna direkt i anslutning<br />
till sitt utnyttjande av optionerna.<br />
Optionerna anses utnyttjade i kronologisk ordning. Först måste de<br />
optioner som har beskattats vid kan-tidpunkten (äldre regler <strong>för</strong>e den<br />
1 juli 1998) räknas bort. De <strong>för</strong>sta 1000 optionerna faller in under de äldre<br />
reglerna eftersom de kunnat utnyttjas innan den 1 juli 1998. I <strong>för</strong>månsvärdet<br />
ingår där<strong>för</strong> endast värdet <strong>för</strong> 300 optioner (från kan-tidpunkten<br />
den 28 jan 1999) som faller in under de nya reglerna om beskattning och<br />
avgiftsskyldighet vid faktiskt utnyttjande. Förmånsvärdet beräknas till<br />
9 000 kr (50 kr – 20 kr x 300 st).<br />
Same-day sale<br />
När de <strong>för</strong>värvade aktierna säljs direkt i anslutning till att optionen<br />
utnyttjas ska <strong>för</strong>månen redovisas som lägsta marknadsvärde<br />
på aktien minus lösenpriset. Själva aktieavyttringen, som är en<br />
kapitaltransaktion, redovisas i den anställdes inkomstdeklaration.<br />
Exempel: Anders har utnyttjat 1 000 av sina optioner och <strong>för</strong>värvat aktier.<br />
Han bestämmer sig <strong>för</strong> att sälja aktierna direkt. Lägsta marknadsvärde på<br />
aktien denna dag är 50 kr, lösenpriset är 25 kr. Förmånen beräknas till<br />
25 000 kr (1 000 x 50 kr = 50 000 kr – 1 000 x 25 kr = 25 000 kr).<br />
Aktiens faktiska <strong>för</strong>säljningspris är 55 kr per aktie. Anders <strong>för</strong>säljningsintäkt<br />
<strong>för</strong> 1000 st aktier blir därmed 55 000 kr. Anders drar av lösenpriset,<br />
25 kr per aktie, dvs. 25 000 kr samt det <strong>för</strong>månsbeskattade beloppet,<br />
25 000 kr. Resterande del, 5 000 kr redovisar Anders som kapitalvinst på<br />
blankett K4 i sin inkomstdeklaration.<br />
In- och utflyttning<br />
Upphör den anställde att vara bosatt i Sverige eller att stadigvarande<br />
vistas här, ska beskattning ske <strong>för</strong> de optioner som har<br />
kunnat utnyttjas. Om den anställde återvänder till Sverige ska de<br />
optioner som inte kunde utnyttjas vid utflyttningen, beskattas när<br />
optionen utnyttjas eller överlåts, dvs. efter huvudprincipen ovan.<br />
Om <strong>för</strong>månen helt eller delvis intjänats genom anställning<br />
utomlands, t.ex. i ett annat koncern<strong>för</strong>etag, ska den anställde inte<br />
beskattas <strong>för</strong> optioner som kunde utnyttjas innan han blev bosatt<br />
i Sverige eller stadigvarande vistades här.<br />
Övriga optioner<br />
Till kategorin övriga optioner hör optioner som inte är värdepapper<br />
och inte heller är en rätt att <strong>för</strong>värva värdepapper. Det främsta<br />
exemplet är en s.k. syntetisk option (endast rätt till kontantavräkning),<br />
som har sådana <strong>för</strong>fogandeinskränkningar att den<br />
inte heller uppfyller kravet på att vara ett värdepapper.<br />
Dessa övriga optioner ska <strong>för</strong>månsbeskattas när den anställde<br />
tidigast kan utnyttja optionen, den s.k. kan-tidpunkten. Förmånsvärdet<br />
är skillnaden mellan optionens marknadsvärde vid kantidpunkten<br />
och vad den anställde har betalat <strong>för</strong> optionen (pre-<br />
46
FÖRMÅNER<br />
Optioner till personalen<br />
mien). Därefter sker beskattning i inkomstslaget kapital, i likhet<br />
med vad som gäller <strong>för</strong> optioner som är värdepapper.<br />
Arbetsgivarens<br />
skyldigheter<br />
Om det är en svensk arbetsgivare som gett <strong>för</strong>månen ska skatteavdrag<br />
göras, arbetsgivaravgifter betalas och kontrolluppgifter<br />
lämnas på samma sätt som <strong>för</strong> övriga <strong>för</strong>måner.<br />
Om <strong>för</strong>månen har sin grund i en anställning i Sverige men det<br />
är ett utländskt <strong>för</strong>etag som gett <strong>för</strong>månen, t.ex. ett utländskt<br />
moder<strong>för</strong>etag, ska den svenska <strong>arbetsgivaren</strong> redovisa <strong>för</strong>månen.<br />
Särskilt <strong>för</strong> de s.k. personaloptionerna kan den svenska <strong>arbetsgivaren</strong><br />
vara ovetande om att den anställde vid viss tidpunkt har valt<br />
att utnyttja sina optioner. Den anställde är då skyldig att i skriftlig<br />
form meddela sin svenska arbetsgivare om att han har utnyttjat<br />
optionerna och hur stor <strong>för</strong>månen är. Han ska upplysa sin arbetsgivare<br />
senast månaden efter utnyttjandet, dock senast den<br />
15 januari om utnyttjandet har skett i december. Arbetsgivaren<br />
ska behandla <strong>för</strong>månen som om han själv tillhandahållit den.<br />
Förmånen kan i många fall överstiga den kontanta bruttolönen<br />
<strong>för</strong> den aktuella månaden. Skatteavdraget kan inte vara större än<br />
bruttolönen och <strong>arbetsgivaren</strong> ska inte heller på eget initiativ<br />
göra avdrag <strong>för</strong> resterande del vid senare löneutbetalningar.<br />
På kontrolluppgiften redovisas <strong>för</strong>månen med belopp i ruta 12,<br />
med kryss i ruta 47 och specifikation i ruta 65.<br />
Exempel: Lena arbetar som teknisk chef vid Worldwide AB, som är ett<br />
dotterbolag till det engelska moderbolaget Worldwide Ltd. Lenas<br />
månadslön är 40 000 kr. Moderbolaget erbjöd år 2000 samtliga chefer i<br />
koncernen att få köpa personaloptioner <strong>för</strong> motsvarande 10 kr/styck.<br />
Optionerna gav rätt att tidigast i januari 2003 köpa aktier i det engelska<br />
moderbolaget <strong>för</strong> motsvarande 150 kr styck. I februari år 2000 köpte Lena<br />
500 optioner <strong>för</strong> 10 kr styck, dvs. <strong>för</strong> totalt 5 000 kr.<br />
I mars 2003 noterades moderbolagets aktier i 450 kr och Lena utnyttjade<br />
då sina optioner. Hon betalade således (500 st x 150 kr =) 75 000 kr och<br />
erhöll 500 aktier i moderbolaget. Härigenom fick Lena en skattepliktig<br />
<strong>för</strong>mån som värderas till (450 –10 –150 =) 290 kr per option, eller totalt<br />
(290 kr x 500 st) = 14 5000 kr.<br />
Eftersom Lena <strong>för</strong>värvat optionerna från ett utländskt bolag i koncernen<br />
måste hon skriftligen meddela sin svenska arbetsgivare om <strong>för</strong>månen<br />
och dess värde, vilket hon gjorde den 5 april. Arbetsgivaren beaktade <strong>för</strong>månsvärdet<br />
vid löneutbetalningen i april på så sätt att skatteavdrag<br />
gjordes (i detta fall med hela den kontanta månadslönen på 40 000 kr)<br />
och arbetsgivaravgifter redovisades på underlaget på totalt 195 000 kr.<br />
Förmånen ska även redovisas på kontrolluppgiften <strong>för</strong> året.<br />
Om Lena sedan säljer sina aktier ska <strong>för</strong>säljningen redovisas under<br />
inkomst av kapital i inkomstdeklarationen och eventuell vinst vid <strong>för</strong>säljningen<br />
behöver inte meddelas till <strong>arbetsgivaren</strong>.<br />
47
FÖRMÅNER<br />
GÅVOR<br />
Skattepliktigt<br />
<strong>för</strong> det mesta<br />
Huvudregeln är att alla gåvor som lämnas av <strong>arbetsgivaren</strong> är<br />
skattepliktiga och i synnerhet om gåvan grundar sig på en arbetsprestation.<br />
Skatteplikten gäller också gåvor från ett koncern<strong>för</strong>etag,<br />
eller något annat <strong>för</strong>etag som är i intressegemenskap med<br />
<strong>arbetsgivaren</strong>. Gåvor till styrelseledamöter och andra uppdragstagare<br />
är skattepliktiga.<br />
Skattefria gåvor<br />
Det finns gåvor som under vissa <strong>för</strong>utsättningar är skattefria och<br />
som en arbetsgivare kan lämna till sina anställda. Det är minnesgåva,<br />
jubileumsgåva och julgåva. Skattefriheten gäller inte om<br />
gåvan är pengar. Med pengar jämställs check, postväxel och presentkort<br />
som inte avser en bestämd vara. Presentkort, som berättigar<br />
mottagaren till endast en på presentkortet bestämd vara<br />
eller tjänst, kan alltså vara skattefri gåva. Förutsättningen är att<br />
det angivna värdet på presentkortet inte går att byta mot pengar<br />
och att presentkortet i princip utnyttjas vid ett tillfälle, exempelvis<br />
biocheck, tårtcheck, blomstercheck.<br />
Skattefrihet gäller nedanstående gåvor och värden. Med värde<br />
avses marknadsvärdet inklusive moms. Om värdet överstiger angivna<br />
belopp beskattas gåvan från <strong>för</strong>sta kronan.<br />
Minnesgåva<br />
Gåvan ska vara av minneskaraktär och ges till varaktigt anställd<br />
(minst 6 års anställning) vid exempelvis högtidsdagar, längre tids<br />
anställning (25 år eller mer) eller när anställningen upphör. Minnesgåvor<br />
kan ges vid maximalt två tillfällen, varav det ena är när<br />
anställningen upphör. Värdet får inte överstiga 10 000 kr inklusive<br />
moms.<br />
Om en arbetsgivare lämnar bidrag till en semesterresa kan det<br />
accepteras som skattefri minnesgåva, under <strong>för</strong>utsättning att<br />
<strong>arbetsgivaren</strong> betalar direkt till resebyrån.<br />
Jubileumsgåva<br />
Med jubileumsgåva menas gåva till anställd när <strong>för</strong>etaget firar<br />
25-, 50-, 75- eller 100-årsjubileum. Värdet får inte överstiga 1 200 kr<br />
inklusive moms<br />
Julgåva<br />
En julgåva får inte ha ett värde över 400 kr inklusive moms om<br />
den ska vara skattefri.<br />
Flera gåvor samma år<br />
Om en anställd får flera jul- eller minnesgåvor samma år från<br />
olika <strong>för</strong>etag inom en koncern, ses koncernen som en arbetsgivare.<br />
Under <strong>för</strong>utsättning att värdet inte överstiger den skattefria<br />
48
FÖRMÅNER<br />
Gåvor<br />
gränsen bör en av gåvorna vara skattefri och de övriga skattepliktiga.<br />
Gåvor till kunder etc.<br />
Kostnaden <strong>för</strong> gåvor till kunder och affärsbekanta vid jul eller<br />
andra högtider är inte avdragsgilla, varken som representationseller<br />
reklamkostnader. Överlämnas däremot en gåva <strong>för</strong> att inleda<br />
eller bibehålla affärs<strong>för</strong>bindelser, dvs. en representationsgåva,<br />
medges avdrag med högst 180 kr per person, exklusive moms.<br />
49
REPRESENTATION<br />
INTERN REPRESENTATION<br />
Med intern representation avses aktiviteter som riktar sig till <strong>för</strong>etagets<br />
anställda, tidigare anställda, anställda i koncern<strong>för</strong>etag, styrelseledamöter,<br />
revisorer, ägare och anhöriga till dessa.<br />
Aktiviteterna kan vara personalfester eller informationsmöten<br />
med personalen. Vid dessa aktiviteter finns enligt vad som framgår<br />
nedan en begränsad avdragsrätt. Avdrag medges normalt inte<br />
<strong>för</strong> fler än två personalfester per år.<br />
Det kan också vara fråga om interna kurser och planeringskonferenser.<br />
För dessa är kostnaderna normalt avdragsgilla i sin<br />
helhet som utbildnings- eller konferenskostnader.<br />
Kostnader <strong>för</strong> intern representation ska ha ett omedelbart samband<br />
med verksamheten. Det innebär att avdragsrätten inte omfattar<br />
privata levnadskostnader.<br />
Representationskostnader kan avse mat, dryck, hotellrum, teaterbiljetter<br />
och liknande. De kan även avse kostnader <strong>för</strong> fastighet<br />
eller inventarier som används <strong>för</strong> representationsändamål. I de senare<br />
fallen medges avdrag med skäligt belopp.<br />
Beloppsramar<br />
Avdragsramen <strong>för</strong> lunch, middag eller supé är 90 kr per person<br />
exklusive moms. För andra måltider medges avdrag med<br />
högst 60 kr per person exklusive moms. Ramen <strong>för</strong> teaterbiljetter<br />
m.m. och kringarrangemang är 180 kr per person exklusive<br />
moms.<br />
Kostnader <strong>för</strong> måltider vid styrelsesammanträden, revisioner,<br />
bolagsstämmor och <strong>för</strong>eningsstämmor betraktas inte som avdragsgilla<br />
representationskostnader. Om enklare <strong>för</strong>täring, t. ex.<br />
smörgås eller liknande, serveras kan avdrag medges med högst<br />
60 kr exklusive moms per person.<br />
Beloppen gäller både vid intern och vid extern representation<br />
i Sverige eller utomlands. Vid avdrag <strong>för</strong> ingående moms gäller<br />
samma avdragsramar. Den som inte har avdragsrätt <strong>för</strong> ingående<br />
moms får kostnadsavdrag med motsvarande belopp plus<br />
moms.<br />
Överstiger representationskostnaden avdragsramarna är den<br />
del av momsen som belöper på den överskjutande delen inte avdragsgill<br />
vare sig som moms eller kostnad, den ska bok<strong>för</strong>as som<br />
inte avdragsgill representation.<br />
Förmån av fri kost vid intern representation är undantagen från<br />
skatteplikt under <strong>för</strong>utsättning att<br />
◗ det är i huvudsak interna möten,<br />
◗ sammankomsten varar högst en vecka,<br />
50
REPRESENTATION<br />
Intern representation<br />
◗ det inte är möten som hålls regelbundet med korta mellanrum<br />
samt att<br />
◗ det är gemensamma måltidsarrangemang.<br />
Underhållning<br />
Om <strong>arbetsgivaren</strong> i samband med personalfest, jubileum, invigning<br />
m.m. anlitar en artist gäller följande. För artist som är bosatt<br />
i Sverige gäller vanliga regler om arbetsgivaravgifter och skatteavdrag,<br />
d.v.s. skatteavdraget styrs av vilken skattsedel artisten<br />
har (A- eller F-skattsedel). För artister som är bosatta utan<strong>för</strong> Sverige<br />
gäller särskild inkomstskatt <strong>för</strong> utomlands bosatta artister<br />
(A-SINK). Upplysningar om den särskilda inkomstskatten lämnas<br />
av särskilda skattekontoret i Ludvika, tfn 0240-870 00. Underhållningen<br />
räknas som sådant kringarrangemang vars kostnader ingår<br />
i beloppsgränsen 180 kr exklusive moms per deltagare.<br />
Läs mer i RSV:s rekommendationer m.m. om avdrag <strong>för</strong> representation<br />
(RSV S 1997:2) som bl.a. finns på www.rsv.se.<br />
51
KOSTNADS-<br />
ERSÄTTNINGAR<br />
TRAKTAMENTE OCH TJÄNSTERESOR<br />
Traktamente<br />
Tjänsteresa<br />
Tjänsteställe<br />
Den vanliga<br />
verksamhetsorten<br />
När kan en arbetsgivare betala ut traktamente och resekostnadsersättning<br />
till en anställd utan att behandla dessa som lön, det vill<br />
säga utan att göra skatteavdrag och betala arbetsgivaravgifter?<br />
Arbetsgivarens rätt att betala ut skattefria traktamenten är<br />
kopplad till den anställdes rätt till avdrag <strong>för</strong> ökade levnadskostnader<br />
vid tjänsteresa.<br />
Så länge traktamentet inte överstiger de schablonbelopp som<br />
är avdragsgilla <strong>för</strong> den anställde ska <strong>arbetsgivaren</strong> varken betala<br />
arbetsgivaravgifter, göra skatteavdrag eller beloppsredovisa traktamentet<br />
på kontrolluppgiften. Om traktamentet överstiger dessa<br />
schablonbelopp ska den överskjutande delen behandlas som lön.<br />
I praktiken finns inga skattefria traktamenten, men uttrycket<br />
skattefritt traktamente används när det utbetalda traktamentet<br />
endast ska redovisas med kryss på kontrolluppgiften.<br />
Begreppet tjänsteresa är inte klart definierat i lagtext. Där står<br />
talat om resor som den skattskyldige <strong>för</strong>etagit i sitt arbete, dvs. till<br />
ett annat ställe än det där han normalt ut<strong>för</strong> sina arbetsuppgifter<br />
(tjänstestället).<br />
Tjänstestället är den plats där arbetstagaren ut<strong>för</strong> huvuddelen av<br />
sitt arbete. För anställda på kontor, butiker och liknande är byggnaden<br />
där arbetet ut<strong>för</strong>s tjänstestället.<br />
Chauf<strong>för</strong>er, montörer m.fl. tillhör yrkeskategorier där huvuddelen<br />
av arbetet görs under <strong>för</strong>flyttning eller på arbetsplatser som<br />
hela tiden växlar. För dessa är tjänstestället normalt sett den plats<br />
där arbetstagaren ut<strong>för</strong> en del av sitt arbete, som att lämna eller<br />
hämta arbetsmaterial eller ut<strong>för</strong>a <strong>för</strong>beredande och avslutande<br />
arbetsuppgifter.<br />
Om arbete på varje arbetsplats pågår begränsad tid, enligt de<br />
villkor som gäller <strong>för</strong> vissa arbetstagare inom byggnads- och anläggningsbranschen<br />
eller jäm<strong>för</strong>bara branscher, anses bostaden<br />
som tjänsteställe.<br />
En anställd kan bara ha ett tjänsteställe hos samma arbetsgivare<br />
även om han stadigvarande arbetar på två olika orter. Tjänstestället<br />
är den ort där den anställde arbetat flest dagar. Arbetsgivaren<br />
kan inte själv bestämma tjänstestället genom att avtala att den<br />
anställde ska ha viss ”placeringsort”. Det är det faktiska <strong>för</strong>hållandet<br />
som styr den skattemässiga bedömningen.<br />
Med den vanliga verksamhetsorten menas ett område inom ett<br />
avstånd av 50 km, närmaste färdväg, från såväl den anställdes<br />
52
KOSTNADS-<br />
ERSÄTTNINGAR<br />
Traktamente och tjänsteresor<br />
tjänsteställe som bostad. För att skatte- och avgiftsfritt traktamente<br />
ska kunna betalas ut ska tjänsteresa med övernattning ha<br />
ägt rum utan<strong>för</strong> den vanliga verksamhetsorten.<br />
Den vanliga verksamhetsorten kan omfatta två geografiska<br />
områden. Det ena har utgångspunkt i tjänstestället och det andra<br />
i bostaden. Ibland sammanfaller bostad och tjänsteställe.<br />
Om traktamente betalas ut vid arbete inom den vanliga verksamhetsorten<br />
betraktas detta som lön.<br />
En anställd kan vara på tjänsteresa inom den vanliga verksamhetsorten<br />
t.ex. om han/hon besöker en kund som har sitt kontor<br />
inom den anställdes vanliga verksamhetsort. För denna tjänsteresa<br />
får den anställde vanligtvis milersättning (resekostnadsersättning)<br />
från sin arbetsgivare.<br />
Hel och halv dag<br />
En tjänsteresa ska vara <strong>för</strong>enad med övernattning <strong>för</strong> att den anställde<br />
ska kunna få skattefritt traktamente. Vid tjänsteresans början<br />
räknas avresedagen som hel dag om resan påbörjas <strong>för</strong>e<br />
kl. 12.00. Hemkomstdagen räknas som hel dag om resan avslutas<br />
efter kl. 19.00. Det skattefria maximibeloppet <strong>för</strong> inrikes tjänsteresa<br />
är 190 kr <strong>för</strong> hel dag och <strong>för</strong> halv dag är beloppet 95 kr. Håller<br />
sig ersättningen inom dessa ramar ska <strong>arbetsgivaren</strong> inte göra<br />
skatteavdrag eller betala arbetsgivaravgifter.<br />
Tjänsteresa längre tid<br />
än tre månader<br />
När en tjänsteresa utan<strong>för</strong> den vanliga verksamhetsorten varat<br />
längre tid än tre månader på en och samma ort kan <strong>arbetsgivaren</strong>,<br />
utan skattekonsekvenser <strong>för</strong> den anställde, betala ut högst 70 procent<br />
av helt maximibelopp per hel dag. När ersättningen håller sig<br />
inom denna ram ska <strong>arbetsgivaren</strong> inte göra skatteavdrag eller<br />
betala arbetsgivaravgifter.<br />
Uppehåll i tjänsteresan<br />
En tjänsteresa anses pågå i en följd om den inte bryts av uppehåll<br />
som beror på att arbetet <strong>för</strong>läggs till en annan ort under minst fyra<br />
veckor.<br />
Kortare uppehåll <strong>för</strong> semester eller sjukdom kan leda till att<br />
tremånadersperioden <strong>för</strong>längs i motsvarande mån. Det innebär<br />
att den tid som <strong>arbetsgivaren</strong> kan betala ut maximibeloppet <strong>för</strong>längs.<br />
Förutsättning <strong>för</strong> en <strong>för</strong>längning är att traktamente inte betalas<br />
ut under uppehållet i tjänsteresan och att uppehållet sker<br />
under dagar när den anställde skulle ha arbetat.<br />
Exempel: Anders som bor i Karlstad är på tjänsteresa utan<strong>för</strong> den vanliga<br />
verksamhetsorten, i Stockholm. Efter en månad gör han ett uppehåll i<br />
tjänsteresan. Efter uppehållet återgår Anders till samma arbetsplats och<br />
verksamhet som tidigare, i Stockholm.<br />
53
KOSTNADS-<br />
ERSÄTTNINGAR<br />
Traktamente och tjänsteresor<br />
A. Om uppehållet varat tre veckor <strong>för</strong> semester eller sjukdom och traktamente<br />
inte har betalats ut av <strong>arbetsgivaren</strong> under uppehållet, <strong>för</strong>längs<br />
tremånadersperioden med tre veckor.<br />
B. Om uppehållet varat i två veckor med tjänstgöring på hemorten och<br />
traktamente inte har betalats ut av <strong>arbetsgivaren</strong> under uppehållet, <strong>för</strong>längs<br />
tremånadersperioden med två veckor.<br />
C. Om uppehållet varat i fem veckor med tjänstgöring på hemorten eller<br />
annan ort så påbörjas en ny tremånadersperiod vid återkomsten.<br />
D. Reser Anders hem till sin bostad varje helg, som normalt är arbetsfria<br />
dagar, <strong>för</strong>längs däremot inte tremånadersperioden med dessa dagar.<br />
Vad menas med<br />
en och samma ort?<br />
Tjänsteresa längre<br />
tid än två år<br />
Nattraktamente<br />
Hur långt bort måste arbetet flytta <strong>för</strong> att det ska vara fråga om att<br />
verksamheten har <strong>för</strong>lagts till annan ort?<br />
Tanken bakom regeln om sänkt traktamentsersättning efter tre<br />
månaders tjänsteresa är att den anställde efter viss tid kan få ner<br />
kostnaderna i och med att han acklimatiserat sig till tjänstgöringsorten.<br />
Flyttas arbetet till ny ort så ökar kostnaderna igen.<br />
Det är inte tillräckligt att arbetet ut<strong>för</strong>s på annan plats. Ett byte<br />
av nattlogi som beror på det nya arbetets <strong>för</strong>läggning måste också<br />
ha gjorts. Inom tättbebyggt område bör en kommun kunna ses<br />
som en och samma ort. Inom en glesbygd där en kommun kan<br />
omfatta ett mycket vidsträckt område, kan däremot en <strong>för</strong>samling<br />
anses som ort. Om arbetsplatsen är ett specifikt område som<br />
t.ex. anläggning, utan anknytning till ett visst samhälle eller<br />
annan bebyggelse, kan själva arbetsplatsen ses som en ort.<br />
För att byte av ort ska anses ha ägt rum i den meningen att en<br />
ny tremånadersperiod börjar löpa, ska arbetet <strong>för</strong>läggas till annan<br />
kommun, <strong>för</strong>samling etc. samtidigt som byte av övernattningsställe<br />
har skett.<br />
I vissa fall kan tjänsteresan utan<strong>för</strong> den vanliga verksamhetsorten<br />
pågå mer än två år och i dessa undantagsfall kanske tjänstestället<br />
ska omprövas. Om tjänstestället fortfarande är detsamma efter två<br />
år kan <strong>arbetsgivaren</strong>, utan skattekonsekvenser <strong>för</strong> den anställde,<br />
fortsätta att betala ut högst 50 procent av helt maximibelopp per<br />
hel dag. Håller sig ersättningen inom denna ram ska <strong>arbetsgivaren</strong><br />
inte göra skatteavdrag eller betala arbetsgivaravgifter.<br />
För logikostnader kan <strong>arbetsgivaren</strong> betala ut ersättning med<br />
samma belopp som den verkliga kostnaden utan skattekonsekvenser<br />
<strong>för</strong> den anställde. Om inte övernattningsmöjlighet tillhandahålls<br />
av <strong>arbetsgivaren</strong> kan denne betala ut nattraktamente med<br />
95 kr <strong>för</strong> varje övernattning, skatte- och avgiftsfritt. Om tjänsteresan<br />
omfattat tiden mellan klockan 24.00–06.00 anses det vara en<br />
övernattning, även om den anställde arbetat.<br />
54
KOSTNADS-<br />
ERSÄTTNINGAR<br />
Traktamente och tjänsteresor<br />
En arbetsgivare kan betala ut skattefritt nattraktamente när<br />
t.ex. en chauf<strong>för</strong> sover över i lastbilshytten, om det framstår som<br />
rimligt att den anställde ändå har haft kostnader i samband med<br />
övernattningen.<br />
Utrikes tjänsteresa<br />
För att <strong>arbetsgivaren</strong> ska kunna betala ut skattefria traktamenten<br />
vid tjänsteresa till utlandet måste det även här vara fråga om<br />
en tjänsteresa <strong>för</strong>enad med övernattning utan<strong>för</strong> den vanliga verksamhetsorten.<br />
Om den anställde uppehåller sig i flera länder<br />
under samma dag kan skattefritt traktamente betalas ut med<br />
normalbeloppet <strong>för</strong> det land där den längsta tiden av dagen<br />
(06.00–24.00) har tillbringats. Här bortses från restid m.m. med<br />
flyg och båt. Om den anställde vistats största delen av tjänsteresetiden<br />
i Sverige under avrese- eller hemkomstdagen, motsvaras<br />
skattefri ersättning av maximibeloppet <strong>för</strong> inrikes resa.<br />
Normabeloppen <strong>för</strong> respektive land fastställs av Riksskatteverket.<br />
Beloppen framgår av Riksskatteverkets allmänna råd som<br />
bl.a. finns på www.rsv.se, välj sökord A–Ö/utlandstraktamenten.<br />
När tjänsteresan pågått längre än 3 månader, respektive 2 år, på<br />
en och samma ort ska traktamentet reduceras på motsvarande<br />
sätt som <strong>för</strong> inrikes tjänsteresa <strong>för</strong> att undvika att ersättningen blir<br />
skattepliktig.<br />
För logikostnader gäller samma regler som vid inrikes tjänsteresa,<br />
nämligen faktisk logikostnad eller, om logikostnaden inte<br />
kan visas, 50 procent av normalbeloppet per natt <strong>för</strong> det land där<br />
natten tillbringas.<br />
När <strong>arbetsgivaren</strong> sänder ut en anställd <strong>för</strong> arbete utomlands<br />
en längre period gäller vanligen andra regler, se vidare i utlandsavsnittet,<br />
sidan 71 och framåt.<br />
Exempel: Tommy bor och har sitt tjänsteställe i Växjö. En av hans tjänsteresor<br />
ser ut så här: På onsdag morgon klockan 06.00 åker han från Växjö<br />
till Köpenhamn. Han tillbringar dagen i Danmark mellan kl. 10.00 och<br />
kl. 20.00. Därefter åker han över till Malmö. Natten tillbringas i Malmö. På<br />
torsdag återvänder Tommy till Växjö. Tjänsteresan avslutas kl. 16.00.<br />
Tommy har varit en hel arbetsdag i Köpenhamn, någon övernattning<br />
i utlandet har han däremot inte haft. Det var en tjänsteresa, den var <strong>för</strong>lagd<br />
utan<strong>för</strong> den vanliga verksamhetsorten och tjänsteresan var <strong>för</strong>enad med<br />
övernattning. Tommys arbetsgivare har betalat hotellkostnaden i Malmö.<br />
Tommy kan av sin arbetsgivare få följande skattefria traktamente:<br />
onsdag – utlandstraktamente <strong>för</strong> Danmark,<br />
torsdag – halvt svenskt maximibelopp eftersom tjänsteresan avslutas<br />
<strong>för</strong>e kl. 19.00.<br />
Tommy var både i Sverige och i Danmark under onsdagen men den längsta<br />
tiden tillbringade han i Danmark. Där<strong>för</strong> är han berättigad till ett<br />
”danskt” traktamente.<br />
55
KOSTNADS-<br />
ERSÄTTNINGAR<br />
Traktamente och tjänsteresor<br />
Reducerat traktamente<br />
Traktamente betalas ut till anställda <strong>för</strong> att ersätta den kostnadsökning<br />
som uppstår när de arbetar på annan ort. Om <strong>arbetsgivaren</strong><br />
betalar den anställdes måltider ska det skattefria traktamentet<br />
reduceras, se Belopp & Procent sidorna 112 och 113.<br />
Även om <strong>arbetsgivaren</strong> står <strong>för</strong> alla måltider kvarstår ca 10–15<br />
procent av skattefritt maximibelopp/normalbelopp vid både inrikes<br />
och utrikes tjänsteresa. Det belopp som kvarstår är avsett<br />
att täcka diverse merkostnader, t.ex. telefon och tidningar.<br />
En måltid som <strong>arbetsgivaren</strong> betalar <strong>för</strong> en anställd är som<br />
regel skattepliktig (kost<strong>för</strong>mån). Det spelar ingen roll om måltiden<br />
erhålls på vanliga tjänstestället eller på en tjänsteresa inom<br />
eller utom riket.<br />
TRAKTAMENTE/FRI KOST<br />
Reducering<br />
av traktamente<br />
Kost<strong>för</strong>mån<br />
Kost i samband med tjänsteresa ja ja<br />
Obligatorisk hotellfrukost ja nej<br />
Obligatorisk kost på<br />
allmänna kommunikationsmedel nej nej<br />
Extern representation ja nej<br />
Måltid – Bjuden av affärskontakt ja nej<br />
Intern representation ja nej<br />
Om utbetalat traktamente överstiger det belopp som den anställde<br />
får avdrag <strong>för</strong> efter reduktion på grund av kost<strong>för</strong>mån, ska det<br />
överskjutande beloppet behandlas som lön.<br />
56
KOSTNADS-<br />
ERSÄTTNINGAR<br />
Traktamente och tjänsteresor<br />
Tjänsteresa<br />
– resa till och<br />
från arbetet<br />
Om den anställde kör direkt från bostaden till exempelvis en<br />
kund är denna resa en tjänsteresa. Om den anställde däremot<br />
”mellanlandar” på tjänstestället startar tjänsteresan där. På motsvarande<br />
sätt bryts tjänsteresan om den anställde besöker kontoret<br />
på hemvägen. Alla resor mellan bostaden och tjänstestället är<br />
att betrakta som privata resor (till och från arbetet). Ersättning <strong>för</strong><br />
resor till och från arbetet jämställs med lön. Övriga resor till och<br />
från kunder etc. är tjänsteresor.<br />
resa till och från arbete<br />
tjänsteresa<br />
bostad ---------------------- tjänsteställe -------------------- kund<br />
tjänsteresa<br />
Helgtraktamenten<br />
Resekostnadsersättning<br />
Det <strong>för</strong>ekommer att en arbetsgivare betalar ut traktamente vid<br />
uppehåll i en <strong>för</strong>rättning t.ex. under lördag och söndag, även om<br />
den anställde inte övernattat på <strong>för</strong>rättningsorten utan rest hem.<br />
Om en anställd får traktamente trots att han inte övernattat på<br />
<strong>för</strong>rättningsorten är detta lön. Så kallat skattefritt traktamente<br />
kan endast <strong>för</strong>ekomma vid övernattning utan<strong>för</strong> den vanliga verksamhetsorten.<br />
Arbetsgivaren ska där<strong>för</strong> göra skatteavdrag på<br />
beloppet och betala arbetsgivaravgifter. Beloppet ska redovisas<br />
som lön på kontrolluppgiften.<br />
Ibland kan det vara svårt <strong>för</strong> en arbetsgivare att veta om den anställde<br />
övernattat på <strong>för</strong>rättningsorten eller om han rest hem. För<br />
att <strong>arbetsgivaren</strong> ska kunna veta om utbetalda ersättningar ska<br />
anses som lön bör reseräkningar och tidrapporter utformas så att<br />
det av dessa framgår om den anställde övernattat på <strong>för</strong>rättningsorten<br />
eller inte.<br />
När den anställde använder egen bil <strong>för</strong> resor i tjänsten kan<br />
skattefri milersättning betalas ut med 16 kr/mil.<br />
Om den anställde använder sin <strong>för</strong>månsbil <strong>för</strong> tjänsteresor kan<br />
skattefri milersättning betalas ut med 6 kr/mil om bilens drivmedel<br />
är diesel. Är bilens drivmedel något annat än diesel, t.ex.<br />
bensin eller miljövänligare bränsle, kan skattefri milersättning<br />
betalas ut med 9 kr/mil. Skattefri milersättning kan endast betalas<br />
ut till den anställde om han betalar drivmedlet själv.<br />
Om den ersättning som betalas ut överstiger ovan angivna belopp<br />
behandlas det överskjutande beloppet som lön.<br />
57
KOSTNADS-<br />
ERSÄTTNINGAR<br />
Traktamente och tjänsteresor<br />
Tjänsteresa:<br />
Kryss i tillämpliga rutor 51, 52, 53, 54.<br />
Belopp som betalats utöver schablonbelopp redovisas i ruta 11.<br />
KU10<br />
KU10<br />
Logi:<br />
När ersättning betalats <strong>för</strong> verkliga kostnader sätts kryss i ruta 56.<br />
Om den anställde fått nattraktamente med schablonbelopp,<br />
kryss i ruta 51 eller 52.<br />
Belopp utöver schablonbelopp <strong>för</strong> nattraktamente redovisas i ruta 11.<br />
KU10<br />
Resor i tjänsten med egen bil:<br />
Skattefri ersättning kryssmarkeras i ruta 50, överskjutande belopp<br />
redovisas i ruta 11.<br />
58
KOSTNADS-<br />
ERSÄTTNINGAR<br />
Traktamente och tjänsteresor<br />
Kost:<br />
Måltid som <strong>arbetsgivaren</strong> betalat kryssmarkeras i ruta 42 och schablonbeloppet<br />
redovisas i ruta 12.<br />
KU10<br />
Arbetsgivarens<br />
bok<strong>för</strong>ingsunderlag<br />
När anställda <strong>för</strong> <strong>arbetsgivaren</strong>s räkning arbetat på annan ort<br />
eller varit på tjänsteresor ska de lämna reseräkning eller andra<br />
handlingar som underlag <strong>för</strong> utbetalning av ersättning. Underlagen<br />
bör lämnas till <strong>arbetsgivaren</strong> i nära anslutning till <strong>för</strong>rättningen.<br />
Reseräkningar, körjournaler och andra handlingar som rör den<br />
anställdes resor i tjänsten är underlag <strong>för</strong> utbetalning av traktamente<br />
och reseersättningar. Dessa handlingar ligger bl.a. till<br />
grund <strong>för</strong> <strong>arbetsgivaren</strong>s beräkning av skattefria respektive<br />
skattepliktiga ersättningar och <strong>för</strong> kontrolluppgiften. Det är där<strong>för</strong><br />
viktigt att reseräkningar och övriga handlingar är korrekta.<br />
Dessa underlag är också verifikationer i <strong>arbetsgivaren</strong>s bok<strong>för</strong>ing.<br />
Reseräkning<br />
Detta bör framgå av en reseräkning:<br />
◗ Vem som har rest<br />
◗ När resan påbörjades och avslutades, datum och tid<br />
◗ Ort och vem som besökts<br />
◗ Ändamål med resan<br />
◗ Kommunikationsmedel (t.ex. egen bil)<br />
◗ Vid milersättning med egen bil ska antal körda mil framgå<br />
◗ Övriga kostnader som ska ersättas<br />
◗ Om övernattning under helger skett på arbetsorten.<br />
59
KOSTNADS-<br />
ERSÄTTNINGAR<br />
ÖVRIGA KOSTNADSERSÄTTNINGAR<br />
Kostnader i tjänsten<br />
Om <strong>arbetsgivaren</strong> utan att ha underlag betalar ut en schablonersättning<br />
vid sidan om lönen <strong>för</strong> att täcka vissa kostnader som<br />
den anställde haft i arbetet, t.ex. <strong>för</strong> egna verktyg, är detta en<br />
kostnadsersättning som redovisas i ruta 20 med specifikation i<br />
ruta 66. Kostnadsersättningen ska inte räknas med vid beräkningen<br />
av skatteavdrag och arbetsgivaravgifter om kostnaderna<br />
är avdragsgilla vid inkomsttaxeringen <strong>för</strong> den anställde. Om kostnadsersättningen<br />
överstiger vad som är avdragsgillt i inkomstdeklarationen<br />
ska den överskjutande delen behandlas som lön. Det<br />
innebär att den delen ska ingå i underlaget <strong>för</strong> skatteavdrag och<br />
arbetsgivaravgifter.<br />
Kvitto eller annat underlag som styrker den anställdes kostnad<br />
bör lämnas till <strong>arbetsgivaren</strong> i anslutning till kostnadstillfället.<br />
Detta underlag <strong>för</strong> utbetalningen är också <strong>arbetsgivaren</strong>s verifikation<br />
i bok<strong>för</strong>ingen.<br />
Om <strong>arbetsgivaren</strong> betalar ut en schablonersättning, <strong>för</strong> t.ex.<br />
telefon eller parkering, kan denna ersättning anses som lön <strong>för</strong><br />
den anställde. För att undvika detta är det viktigt att <strong>arbetsgivaren</strong><br />
har underlag i sin bok<strong>för</strong>ing på utbetalda ersättningar i form av<br />
kvitto, reseräkning eller annan handling.<br />
KU10<br />
Arbetsgivarens<br />
kostnader<br />
Hyresersättning<br />
Om ersättningen gäller ett utlägg t.ex. <strong>för</strong> materiel som den anställde<br />
har köpt <strong>för</strong> <strong>arbetsgivaren</strong>s räkning och kvittot kan anses<br />
vara <strong>för</strong>etagets verifikation, är det istället en utgift i <strong>för</strong>etaget och<br />
inte <strong>för</strong> den anställde. Ersättningen ska i detta fall inte redovisas<br />
på kontrolluppgiften.<br />
Om <strong>arbetsgivaren</strong> hyr lokal, garage eller annat utrymme i den<br />
anställdes privatbostad är ersättningen skattepliktig, antingen<br />
60
KOSTNADS-<br />
ERSÄTTNINGAR<br />
Övriga kostnadsersättningar<br />
som inkomst av kapital, ruta 39, eller som inkomst av tjänst (lön),<br />
ruta 11.<br />
Hyresersättningen är skattepliktig som inkomst av kapital <strong>för</strong> den<br />
anställde om<br />
◗ <strong>arbetsgivaren</strong> har behov av lokalen,<br />
◗ ersättningen inte överstiger marknadsmässig hyra och<br />
◗ det finns ett hyresavtal.<br />
Om <strong>arbetsgivaren</strong> inte har behov av lokalen, eller om det saknas<br />
hyresavtal, ska hela ersättningen redovisas som lön. Överstiger<br />
ersättningen marknadsmässig hyra, men övriga <strong>för</strong>utsättningar<br />
är uppfyllda, är ersättning utöver marknadsvärdet att jämställa<br />
med lön.<br />
KU10<br />
61
SKATTEDEKLARATIONEN<br />
FÖRETAGSSTÖD<br />
Generell nedsättning<br />
Alla arbetsgivare får göra avdrag från arbetsgivaravgifterna<br />
med 5 procent av avgiftsunderlaget (efter eventuella kostnadsavdrag).<br />
För år 2003 är avdraget maximerat till 3 550 kr per<br />
månad. Avdraget omfattar inte underlaget <strong>för</strong> den särskilda löneskatten.<br />
Om ett avdrag helt eller delvis inte kan utnyttjas en<br />
månad får det inte dras av en annan månad. Avdraget ska göras i<br />
skattedeklarationen.<br />
För koncerner gäller beloppsgränsen <strong>för</strong> koncernen gemensamt.<br />
Om moderbolaget har utnyttjat hela <strong>för</strong>etagsstödet kan inte<br />
dotterbolag göra något avdrag. Om moderbolaget inte kan utnyttja<br />
hela eller delar av <strong>för</strong>etagsstödet ska det bestämma vilket dotterbolag<br />
som får göra avdraget.<br />
Utvidgad nedsättning<br />
inom stödområde<br />
Ett utvidgat särskilt avdrag får göras av <strong>för</strong>etag och ideella <strong>för</strong>eningar<br />
vid beräkningen av arbetsgivaravgifter om avgiftspliktig<br />
ersättning har betalats ut <strong>för</strong> arbete som ut<strong>för</strong>ts vid ett fast driftställe<br />
i stödområde. Avdraget innebär en regional stimulans <strong>för</strong><br />
små<strong>för</strong>etagandet.<br />
Bestämmelserna innebär att ett avdrag får göras med 10 procent<br />
av avgiftsunderlaget vid beräkning av arbetsgivaravgifterna.<br />
Avdraget får vara högst 7 100 kr per månad. Avdraget får göras<br />
utöver den generella nedsättningen enligt <strong>för</strong>egående avsnitt och<br />
gäller med samma tillämpning och begränsningar.<br />
Bestämmelserna gäller inte om <strong>arbetsgivaren</strong> är<br />
◗ kommun eller landsting,<br />
◗ statlig myndighet eller ett statligt affärsdrivande verk,<br />
◗ registrerat trossamfund.<br />
Bestämmelserna ska inte tillämpas på<br />
◗ fiskeri-, vattenbruks- eller jordbruksverksamhet,<br />
◗ transportverksamhet.<br />
Bestämmelserna har tidigare inte kunnat utnyttjas <strong>för</strong> kol- och<br />
stålverksamhet. Detta har fr.o.m. 2003-01-01 ändrats – numera<br />
gäller reglerna om utvidgat stöd även dessa branscher.<br />
Observera att skogsbruk berättigar till nedsättning.<br />
Till transportverksamhet hör verksamheter som vid näringsgrensindelningen<br />
(SNI) har koder som börjar på 60.1 (järnvägstransport),<br />
60.2 (övrig landtransport), 61.1, 61.2. 62.1 och 62.2<br />
(sjö- och luftfart). En ut<strong>för</strong>lig information om dessa SNI-koder<br />
finns på Statistiska Centralbyråns webbplats www.scb.se<br />
(välj: Hitta rätt A-Ö/Företagsregistret/Branschindelning).<br />
62
SKATTEDEKLARATIONEN<br />
Företagsstöd<br />
Företag som har blandad verksamhet medges utvidgad nedsättning<br />
<strong>för</strong> den del av lönesumman som hör till nedsättningsberättigade<br />
verksamhetsgrenar.<br />
Stödområden<br />
NORRBOTTENS LÄN: Arvidsjaurs, Arjeplogs, Gällivare, Haparanda,<br />
Jokkmokks, Kalix, Kiruna, Pajala, Älvsbyns, Överkalix och Övertorneå<br />
kommuner samt Edefors och Gunnarsbyns <strong>för</strong>samlingar i<br />
Bodens kommun och f.d. Markbygdens kyrkobok<strong>för</strong>ingsdistrikt i<br />
Piteå kommun.<br />
VÄSTERBOTTENS<br />
LÄN: Bjurholms, Dorotea, Lycksele, Malå,<br />
Norsjö, Sorsele, Storumans, Vilhelmina, Vindelns och Åsele kommuner<br />
samt Fällfors, Jörns och Kalvträsks <strong>för</strong>samlingar i<br />
Skellefteå kommun.<br />
JÄMTLANDS LÄN: Bergs, Bräcke, Härjedalens, Krokoms, Ragunda,<br />
Strömsunds, Åre och Östersunds kommuner.<br />
VÄSTERNORRLANDS LÄN: Sollefteå och Ånge kommuner, Holms<br />
och Lidens <strong>för</strong>samlingar i Sundsvalls kommun samt Anundsjö,<br />
Björna, Skorpeds och Trehörningssjö <strong>för</strong>samlingar i Örnsköldsviks<br />
kommun.<br />
GÄVLEBORGS LÄN: Ljusdals kommun<br />
DALARNAS LÄN: Malungs, Orsa, Vansbro och Älvdalens kommuner<br />
samt Venjans och Våmhus <strong>för</strong>samlingar i Mora kommun.<br />
VÄRMLANDS LÄN: Torsby kommun.<br />
63
SKATTEDEKLARATIONEN<br />
SKATTEDEKLARATION – TIPS!<br />
Det är lätt att lämna<br />
skattedeklarationerna<br />
via Internet...<br />
Gör så här:<br />
1. Skaffa en e-legitimation hos bank eller post, om du inte redan<br />
har en. Denna kan du använda även till andra tjänster på Internet,<br />
där det krävs att du ska kunna styrka din identitet. Både myndigheter<br />
och <strong>för</strong>etag håller på att skapa flera sådana tjänster.<br />
2. Anmäl på blankett RSV 4801 (hämtas på www.rsv.se) att du vill<br />
lämna skattedeklaration via Internet.<br />
3. Efter bekräftelse från skattemyndigheten – gå in på<br />
www.rsv.se/E-tjänster och följ instruktionerna.<br />
...även med<br />
bok<strong>för</strong>ingshjälp!<br />
Den som gör din bok<strong>för</strong>ing kan fylla i uppgifterna i skattedeklarationen<br />
på Internet. När skattedeklarationen är klar sparas den<br />
på fil, som firmatecknaren sedan hämtar upp och skickar in elektroniskt.<br />
Mer detaljerad information finns på www.rsv.se/E-tjänster.<br />
(Välj: Skattedeklaration/Hur man använder deklarationstjänsten/Så<br />
här går det till att skapa deklarationsuppgifter på fil<br />
och Hämta fil med uppgifter.)<br />
Kom ihåg nollan!<br />
Om du inte har någon redovisning en månad – glöm inte att fylla<br />
i nollor på skattedeklarationen (rad 39 – moms resp. 90 – arbetsgivaravgifter).<br />
64
SKATTEDEKLARATIONEN<br />
Skattedeklarationen – Tips!<br />
Behöver du en<br />
ny skattedeklaration?<br />
Lämna in originalet!<br />
Beställ via<br />
◗ www.rsv.se/Självbetjäning,<br />
◗ servicetelefonen (020-567 000 direktval 6805) eller<br />
◗ Skatteupplysningen (0771-567 567).<br />
Lämna alltid in skattedeklarationen i original. En kopia eller ett<br />
fax gäller inte som deklaration. Om originaldeklarationen inte<br />
lämnas i rätt tid kan <strong>för</strong>seningsavgift på<strong>för</strong>as.<br />
65
SKATTEDEKLARATIONEN<br />
SKATTEKONTOT – TIPS!<br />
Vill du på ett lätt sätt ha tillgång till ditt skattekonto alla dagar<br />
07.00–24.00? Gör så här:<br />
Skattekontot<br />
via Internet<br />
1. Skaffa en e-legitimation hos din bank eller post, om du inte<br />
redan har en.<br />
Denna kan du använda även till andra tjänster på Internet, där<br />
det krävs att du ska kunna styrka din identitet. Både myndigheter<br />
och <strong>för</strong>etag håller på att skapa flera sådana tjänster.<br />
2. Om det gäller privatpersoner eller enskild firma: Gå in på<br />
www.rsv.se/E-tjänster – nu har du direkt åtkomst till ditt skattekonto.<br />
För juridiska personer: Lämna anmälan på blankett RSV 4801<br />
(hämtas på www.rsv.se). Direkt efter bekräftelse finns åtkomst till<br />
skattekontot via www.rsv.se/E-tjänster.<br />
Vill du veta ställningen<br />
på ditt skattekonto<br />
– även om du ännu inte<br />
har åtkomst till skattekontot<br />
direkt via<br />
Internet?<br />
Då kan du beställa hem ett saldobesked eller kontoutdrag.<br />
Saldobesked visar din aktuella kontoställning.<br />
Kontoutdrag visar ställningen på skattekontot vid en tidigare<br />
avstämningstidpunkt.<br />
Du kan beställa via<br />
◗ vår webbplats www.rsv.se.<br />
Välj: Självbetjäning/Beställ/Område Skattekonto, saldobesked/.<br />
◗ servicetelefonen, ring 020 – 567 000 och ange direktval<br />
6706 <strong>för</strong> saldobesked<br />
3123 <strong>för</strong> kontoutdrag<br />
◗ Skatteupplysningen, ring 0771-567 567.<br />
66
SKATTEDEKLARATIONEN<br />
Skattekontoto – Tips!<br />
Nyhet!<br />
Beräkningsbilaga <strong>för</strong><br />
slutlig skatt.<br />
Företagare får från och med den slutliga skatten i december 2003<br />
en beräkningsbilaga tillsammans med skattebeskedet. Av denna<br />
framgår beräkningen av skatt att betala eller återfå – och eventuell<br />
kostnadsränta – bortsett från övriga transaktioner på skattekontot<br />
denna period. På beräkningsbilagan kommer inte eventuell<br />
kompletteringsbetalning (s.k. fyllnadsinbetalning) att finnas<br />
med – denna framgår som vanligt av skattekontoutdraget.<br />
Inga automatiska<br />
utbetalningar<br />
vissa dagar<br />
I vissa fall görs automatiska utbetalningar av t.ex. moms från<br />
skattekontot. Det har dock <strong>för</strong>ekommit oönskade utbetalningar –<br />
som egentligen skulle kvittats mot F-skatt – eftersom utbetalningen<br />
gjorts <strong>för</strong>e F-skattens <strong>för</strong>fallodag. För att komma tillrätta<br />
med detta problem har skattemyndigheten beslutat att inte göra<br />
några automatiska utbetalningar under 5 dagar runt F-skattens<br />
<strong>för</strong>fallodatum varje månad.<br />
Undvik rest<strong>för</strong>ing!<br />
För att undvika rest<strong>för</strong>ing måste både det belopp som man fått<br />
betalningskrav på och de skulder som därefter uppkommer på<br />
skattekontot (fram till nästa månadsavstämning) betalas.<br />
67
NYHETER<br />
ÄNDRADE REGLER OM SKATTEFRI MOTION M. M.<br />
I proposition 2002/03:123 har regeringen <strong>för</strong>eslagit ändringar i<br />
beskattningen av vissa <strong>för</strong>måner. Ändringarna <strong>för</strong>eslås träda i<br />
kraft den 1 januari 2004. Riksdagen kommer under hösten att ta<br />
ställning till <strong>för</strong>slagen.<br />
Motion och<br />
annan friskvård<br />
Inställelseresor<br />
Värdering<br />
av kost<strong>för</strong>måner<br />
Förutsättningarna <strong>för</strong> skattefri motion och annan friskvård <strong>för</strong>tydligas<br />
och <strong>för</strong>enklas genom att vissa villkor <strong>för</strong> skattefriheten<br />
slopas. Det gäller villkoren att motionen eller friskvården ska utövas<br />
inom en anläggning som regelbundet disponeras av <strong>arbetsgivaren</strong>,<br />
utövas enligt abonnemang som tecknats av <strong>arbetsgivaren</strong><br />
och betalas direkt av denne till anläggningens innehavare, vara av<br />
kollektiv natur eller i andra fall i ringa omfattning utövas av den<br />
anställde. Det avgörande <strong>för</strong> skattefriheten bör enligt <strong>för</strong>slaget i<br />
huvudsak vara att motionen eller friskvården riktar sig till hela<br />
personalen, är av mindre värde och av enklare slag samt att <strong>för</strong>månen<br />
inte får bytas ut mot kontant ersättning.<br />
I fråga om innebörden av ”mindre värde” och ”enklare slag av<br />
motion och annan friskvård” anser regeringen att något tydliggörande<br />
av dessa begrepp varken är möjligt eller särskilt nödvändigt.<br />
Det får i stället även fortsättningsvis ankomma på rättstillämpningen<br />
att ta hänsyn till de <strong>för</strong>ändringar som sker med<br />
tiden i synen på vad som avses med mindre värde respektive<br />
enklare slag av motion och annan friskvård.<br />
Förmån av resa i samband med att en person börjar eller slutar en<br />
tjänst (inställelseresa) eller av resa mellan bostaden och arbetsplatsen<br />
(arbetsresa) ska enligt regeringens <strong>för</strong>slag inte tas upp till<br />
beskattning under vissa <strong>för</strong>utsättningar, bl.a. om andra skattepliktiga<br />
inkomster inte erhålls på grund av tjänsten. Det kan t.ex.<br />
gälla vid medverkan i TV-program. Skattefriheten ska också gälla<br />
ersättning <strong>för</strong> sådana resor om ersättningen inte överstiger utgifterna<br />
<strong>för</strong> resorna, eller när det gäller resor med egen bil, inte<br />
överstiger 16 kronor per mil.<br />
En justering <strong>för</strong>eslås i fråga om beräkningen av värdet <strong>för</strong> kost<strong>för</strong>mån<br />
<strong>för</strong> att få en bättre överensstämmelse mellan genomsnittspriset<br />
och <strong>för</strong>månsvärdet <strong>för</strong> en lunch. Justeringen innebär<br />
att vid beräkningen av värdet <strong>för</strong> kost<strong>för</strong>mån <strong>för</strong> hel dag ska<br />
beloppet avrundas till närmaste femtal kronor, i stället <strong>för</strong> som nu<br />
till närmaste tiotal kronor. Med den <strong>för</strong>eslagna avrundningen<br />
kommer en höjning av <strong>för</strong>månsvärdet <strong>för</strong> en lunch att ske i tvåkronorsintervall<br />
i stället <strong>för</strong> i fyrakronorsintervall.<br />
68
NYHETER<br />
ÄNDRADE REGLER OM FÖRMÅN TANDVÅRD M. M.<br />
I en lagrådsremiss den 25 september 2003 har regeringen lämnat<br />
vissa <strong>för</strong>slag till ändrade regler bl. a. om <strong>för</strong>mån av tandvård.<br />
Reglerna <strong>för</strong>eslås träda i kraft den 1 januari 2004.<br />
Förmån av tandvård<br />
Ersättningar<br />
vid <strong>för</strong>ebyggande<br />
av brott<br />
I lagrådsremissen <strong>för</strong>eslås att skattefriheten <strong>för</strong> <strong>för</strong>mån av inte<br />
offentligt finansierad tandvård i Sverige och av tandvård utomlands<br />
slopas.<br />
Som en följd av detta slopas även avdrags<strong>för</strong>budet <strong>för</strong> sådana<br />
utgifter i inkomstslaget näringsverksamhet.<br />
Enligt nu gällande regler är ersättningar <strong>för</strong> information som<br />
avser ett redan begånget brott skattefri. Denna bestämmelse <strong>för</strong>eslås<br />
nu utvidgad till att omfatta ersättning till den som har bidragit<br />
till att <strong>för</strong>ebygga brott eller att tillgångar tas i beslag.<br />
BUDGETPROPOSITIONEN<br />
I budgetpropositionen har <strong>för</strong>eslagits vissa lagändringar. Dessutom<br />
aviseras att andra <strong>för</strong>slag till ändringar kommer att läggas<br />
fram till riksdagen under hösten.<br />
Allmän löneavgift<br />
Förmån av lånedator<br />
Miljöbilar<br />
Sjömän<br />
Den allmänna löneavgiften <strong>för</strong>eslås sänkt med 0,12 procent. Detta<br />
innebär att arbetsgivaravgifterna under 2004 kommer att bli 32,70<br />
procent.<br />
Regeringen anser att skattefriheten <strong>för</strong> <strong>för</strong>mån av lånedator bör<br />
begränsas genom att <strong>för</strong>månen inte får kombineras med individuella<br />
bruttolöneavdrag utöver ett visst belopp (10 000 kr per år).<br />
De exakta reglerna kommer att framgå av <strong>för</strong>slag som läggs<br />
fram till riksdagen under hösten.<br />
Den tidsbegränsade justeringsregeln <strong>för</strong> miljöbilar <strong>för</strong>eslås <strong>för</strong>längd<br />
med tre år <strong>för</strong> elbilar och <strong>för</strong> två år <strong>för</strong> alkohol- och gasbilar.<br />
Nedsättningen kommer därmed att gälla <strong>för</strong> båda bilgrupperna<br />
till och med inkomståret 2008.<br />
Regeringen aviserar att den under hösten kommer att <strong>för</strong>eslå<br />
ändrade regler. Se lagrådsremiss ovan.<br />
Den skattefrihet som enligt den särskilda övergångsbestämmelsen<br />
i artikel 31.3 i det nordiska skatteavtalet gäller <strong>för</strong> i Sverige<br />
69
NYHETER<br />
Budgetpropositionen<br />
obegränsat skattskyldiga sjömän som uppbär ersättning <strong>för</strong> arbete<br />
ombord på danskt, färöiskt, finskt, isländskt eller norskt skepp<br />
i internationell trafik <strong>för</strong>längs till att gälla också vid 2005 års taxering.<br />
ARBETSGIVARAVGIFTER UNDER 2004<br />
FÖR PERSONER FÖDDA 1938<br />
Det nya pensionssystemet kommer från och med 2004 att påverka<br />
uttagen av arbetsgivaravgifter eftersom pensionsgrundande<br />
inkomst kommer att tillgodoräknas även efter det att en person<br />
fyllt 65 år. Under år 2004 bli detta aktuellt <strong>för</strong> personer som är<br />
födda 1938 och som fortfarande arbetar och får lön. För dessa<br />
ska betalas<br />
– ålderspensionsavgift 10,21 %<br />
– särskild löneskatt 16,16 %<br />
Redovisning ska göras i skattedeklarationen på rad 45 och 55.<br />
Observera att <strong>för</strong> personer födda 1937 eller tidigare ska liksom<br />
tidigare särskild löneskatt betalas med 24,26 %.<br />
70
UTLANDSARBETE M.M.<br />
UTLANDSARBETE M.M.<br />
Innehåll<br />
Inledning 72<br />
1 Svensk arbetsgivare<br />
– sänder ut person <strong>för</strong> att arbeta utomlands 73<br />
1.1 Arbete utomlands kortare tid än sex månader 73<br />
1.2 Arbete utomlands sex månader eller mer,<br />
men kortare tid än ett år 73<br />
1.3 Arbete utomlands ett år eller längre tid 76<br />
2 Svensk arbetsgivare<br />
– betalar lön till utomlands bosatt person<br />
<strong>för</strong> arbete i Sverige 83<br />
2.1 Vistelse i Sverige kortare tid än sex månader 83<br />
2.2 Vistelse i Sverige i sex månader eller mer,<br />
men kortare tid än ett år 88<br />
2.3 Vistelse i Sverige ett år eller längre tid 90<br />
3 Utländsk arbetsgivare<br />
– med personal som arbetar i Sverige 92<br />
4 Kontrolluppgift till annat land 93<br />
5 Utbetalningar från utlandet med grund<br />
i anställning hos svensk arbetsgivare 94<br />
6 Särskilt om utlandsarbete inom Norden 95<br />
7 Gränspendlare 98<br />
8 Utländska nyckelpersoner 100<br />
Ord<strong>för</strong>klaringar 102<br />
Bilaga – Avtal om social trygghet 105<br />
Bilaga – Skattevtal 106<br />
Gul KU (KU14) 107<br />
Grön KU (KU13) 108<br />
71
UTLANDSARBETE M.M.<br />
INLEDNING<br />
Denna del av dokumentationen har tagits fram <strong>för</strong> att underlätta<br />
<strong>för</strong> dig som ska lämna gula och gröna kontrolluppgifter.<br />
Valet av kontrolluppgift styrs av den anställdes beskattningsoch<br />
social<strong>för</strong>säkringssituation under anställningstiden. Det är viktigt<br />
att kontrolluppgifterna fylls i på rätt sätt eftersom de ligger till<br />
grund <strong>för</strong> att de anställda får de pensions<strong>för</strong>måner som de är<br />
berättigade till i Sverige. Den framtida pensionen baseras på<br />
samtliga år med inkomst enligt det nya pensionssystemet. Med<br />
hänsyn till det får ett eller ett par år med missad pensionsrätt större<br />
genomslagskraft än tidigare.<br />
En felaktigt ifylld kontrolluppgift kan även med<strong>för</strong>a att <strong>arbetsgivaren</strong><br />
får betala <strong>för</strong> höga arbetsgivaravgifter.<br />
Dokumentationen behandlar reglerna <strong>för</strong><br />
◗ Registrering i svenskt folkbok<strong>för</strong>ingsregister och<br />
skatteregister<br />
◗ Beskattning av inkomst<br />
◗ Betalning av arbetsgivaravgifter<br />
◗ Slag av kontrolluppgift som ska lämnas <strong>för</strong> utsänd personal<br />
respektive utomlands bosatta som kommer hit <strong>för</strong> att arbeta.<br />
Vissa ord och begrepp som återkommer i texten kan vara svåra<br />
att <strong>för</strong>stå om man inte är van att arbeta med internationella<br />
beskattningsfrågor. Förklaring till dessa finns på sidorna 102–104.<br />
72
UTLANDSARBETE M.M.<br />
1. SVENSK ARBETSGIVARE<br />
– SÄNDER UT PERSON FÖR ATT ARBETA UTOMLANDS<br />
När personer som är bosatta i Sverige sänds utomlands <strong>för</strong> att arbeta<br />
åt sin svenska arbetsgivare gäller olika regler <strong>för</strong> skatter och<br />
socialavgifter beroende på hur lång tid utlandsarbetet pågår.<br />
1.1 Arbete utomlands kortare tid än sex månader<br />
Registrering<br />
Beskattning<br />
Arbetsgivaravgifter<br />
Kontrolluppgifter<br />
Vid korttidsarbete utomlands ska den anställde fortsätta att vara<br />
folkbok<strong>för</strong>d i Sverige. Personen är därmed automatiskt skatteregistrerad<br />
som bosatt i Sverige.<br />
Personer som är bosatta i Sverige är obegränsat skattskyldiga.<br />
Det betyder att alla inkomster som personen har ska beskattas i<br />
Sverige oavsett var inkomsten är intjänad. Den som arbetar utomlands<br />
kortare tid än sex månader är alltid skattskyldig <strong>för</strong> arbetsinkomsten<br />
i Sverige. Skatteavdrag på lön ska göras enligt reglerna<br />
i skattebetalningslagen. Ett fåtal undantag finns, se sid 75, Nordiska<br />
skatteavtalet.<br />
Svensk arbetsgivare, eller utländsk arbetsgivare med fast driftställe<br />
i Sverige, som sänder anställd utomlands <strong>för</strong> arbete kortare<br />
tid än sex månader ska betala arbetsgivaravgifter i Sverige under<br />
den tid som utsändningen pågår. Detta gäller oavsett till vilket<br />
land den anställde sänds ut.<br />
När <strong>arbetsgivaren</strong> sänder ut anställda EES-medborgare till ett<br />
annat EES-land ska utsändningen styrkas med ett E101-intyg.<br />
Från 1 juni 2003 omfattas även personer som är medborgare i<br />
land som inte är EES-land om de är bosatta i EU-land med undantag<br />
av Danmark (se sid. 80, andra stycket). Deras utsändning ska<br />
där<strong>för</strong> från detta datum styrkas med ett E101-intyg. Om anställda<br />
sänds ut till land som Sverige slutit social<strong>för</strong>säkringskonvention<br />
med ska utsändningen styrkas med utsändningsintyg. Det är Försäkringskassan<br />
som utfärdar intygen.<br />
Vanlig kontrolluppgift (KU10) ska lämnas <strong>för</strong> person som sänds<br />
utomlands <strong>för</strong> arbete kortare tid än sex månader. Lön, <strong>för</strong>måner<br />
och avdragen skatt ska redovisas på vanligt sätt.<br />
1.2 Arbete utomlands sex månader eller mer,<br />
men kortare tid än ett år<br />
Registrering<br />
Vid arbete utomlands kortare tid än ett år ska den anställde fortsätta<br />
att vara folkbok<strong>för</strong>d i Sverige. Personen är därmed automatiskt<br />
skatteregistrerad som bosatt i Sverige.<br />
73
UTLANDSARBETE M.M.<br />
1) Svensk arbetsgivare – sänder ut person…<br />
Beskattning<br />
Personer som är bosatta i Sverige är obegränsat skattskyldiga.<br />
Det betyder att alla inkomster som personen har ska beskattas i<br />
Sverige oavsett var inkomsten är intjänad. Den som arbetar utomlands<br />
minst sex månader kan i vissa fall vara frikallad från skattskyldighet<br />
<strong>för</strong> anställningsinkomsten. Skattefriheten kan bero på<br />
regler i svensk lag eller bestämmelser i skatteavtal som Sverige<br />
har ingått med det land där arbetet ut<strong>för</strong>s.<br />
Sexmånadersregeln<br />
Inkomst av anställning i utlandet är skattebefriad i Sverige om<br />
anställningen och vistelsen utomlands pågår i minst sex månader<br />
och inkomsten beskattas i arbetslandet. Arbetet kan bedrivas i ett<br />
eller flera länder.<br />
Skattefriheten i Sverige omfattar bara sådan inkomst som<br />
beskattas i det land där arbetet ut<strong>för</strong>s. Sexmånadersregeln gäller<br />
inte om den anställde gör omfattande besök i Sverige under tiden<br />
<strong>för</strong> utlandsarbetet. Tillåtna besök i Sverige är högst 6 dagar per<br />
månad i genomsnitt eller högst 72 dagar under ett anställningsår.<br />
Inget hindrar att sexmånadersregeln tillämpas kontinuerligt i<br />
flera års tid.<br />
Formellt gäller sexmånadersregeln vid anställningar både i privat<br />
och i offentlig tjänst. I praktiken tillämpas den bara <strong>för</strong> privatanställda<br />
eftersom Sveriges skatteavtal med andra länder vanligtvis<br />
med<strong>för</strong> att svenska offentliganställda bara beskattas i Sverige<br />
även om arbetet ut<strong>för</strong>s utomlands.<br />
Den som från början vet att inkomsten av en utlandsanställning<br />
kommer att bli skattebefriad enligt sexmånadersregeln kan ansöka<br />
hos skattemyndigheten om ändrad beräkning av skatteavdrag,<br />
s.k. jämkning. Om den anställde inte visar upp ett jämkningsbeslut<br />
från skattemyndigheten där det framgår att skatteavdrag inte<br />
ska göras, så ska <strong>arbetsgivaren</strong> göra skatteavdrag enligt tabell.<br />
Mer information om sexmånadersregeln finns i RSVs broschyr<br />
Skattskyldighet i Sverige vid arbete utomlands (RSV 339).<br />
183-dagarsregeln<br />
i skatteavtalen<br />
I de skatteavtal som Sverige har ingått med andra länder, finns<br />
den s.k. 183-dagarsregeln in<strong>för</strong>d. Regeln innebär att inkomst av<br />
anställning som en person med skatterättsligt hemvist i Sverige<br />
får genom arbete i den andra staten är skattefri i arbetslandet<br />
◗ om personen har en svensk arbetsgivare och<br />
◗ om vistelsen i arbetsstaten inte överstiger 183 dagar under en<br />
tolvmånadersperiod (eller under ett kalenderår enligt vissa<br />
skatteavtal) och<br />
◗ om <strong>arbetsgivaren</strong> inte har fast driftställe i arbetsstaten.<br />
Om arbetet ut<strong>för</strong>s i två eller flera länder, där vistelsen aldrig över-<br />
74
UTLANDSARBETE M.M.<br />
1) Svensk arbetsgivare – sänder ut person…<br />
stiger 183 dagar i respektive land, är det fullt möjligt att arbeta<br />
utomlands under en period på mer än sex månader utan att inkomsten<br />
blir beskattad i de länder där arbetet ut<strong>för</strong>s. Sexmånadersregeln<br />
kan då givetvis inte åberopas som grund <strong>för</strong> skattefrihet<br />
i Sverige.<br />
Nordiska<br />
skatteavtalet<br />
Arbetsgivaravgifter<br />
Kontrolluppgifter<br />
Gul kontrolluppgift<br />
(KU14)<br />
Även skatteavtalet mellan de nordiska länderna innehåller en<br />
183-dagarsregel. Men 183-dagarsregeln i det nordiska skatteavtalet<br />
har ett viktigt undantag: Vid uthyrning av arbetskraft från ett<br />
svenskt <strong>för</strong>etag till ett inhyrande <strong>för</strong>etag i annat nordiskt land får<br />
inkomsten beskattas i arbetslandet även om den anställdes vistelse<br />
i arbetslandet understiger 183 dagar. Om inkomsten beskattas<br />
i arbetslandet i enlighet med skatteavtalets regler ska inkomsten<br />
undantas från beskattning i Sverige, alltså även om villkoren enligt<br />
sexmånadersregeln inte är uppfyllda. Vid arbete inom Norden<br />
gäller också särskilda regler beträffande betalning av preliminär<br />
skatt, se avsnitt 6.<br />
Svensk arbetsgivare, eller utländsk arbetsgivare med fast driftställe<br />
i Sverige, som sänder anställd utomlands <strong>för</strong> arbete som<br />
kan antas vara längst ett år ska betala arbetsgivaravgifter i Sverige<br />
under den tid som utsändningen pågår. Detta gäller oavsett till vilket<br />
land den anställde sänds ut.<br />
När <strong>arbetsgivaren</strong> sänder ut anställda EES-medborgare till ett<br />
annat EES-land ska utsändningen styrkas med ett E101-intyg.<br />
Från den 1 juni 2003 omfattas även personer som är medborgare<br />
i land som inte är EES-land av EG-<strong>för</strong>ordningen om de är bosatta<br />
i EU-land med undantag av Danmark (se sid 80, andra stycket).<br />
Deras utsändning ska där<strong>för</strong> från detta datum styrkas med ett<br />
E101-intyg. Om anställda sänds ut till land som Sverige slutit social<strong>för</strong>säkringskonvention<br />
med ska utsändningen styrkas med utsändningsintyg.<br />
Det är Försäkringskassan som utfärdar intygen.<br />
Om den anställde inte ska beskattas i Sverige <strong>för</strong> inkomster som<br />
intjänats utomlands – men ska omfattas av svensk social<strong>för</strong>säkring<br />
– ska gul kontrolluppgift med kryss i något av alternativen<br />
A – E eller G vid ruta 92 lämnas.<br />
Observera att den anställde ska ha ett jämkningsbeslut från<br />
skattemyndigheten som visar att han inte ska beskattas i Sverige.<br />
Vanlig kontrolluppgift<br />
(KU10)<br />
Om den anställde ska beskattas i Sverige <strong>för</strong> inkomster som intjänats<br />
utomlands, eller inte har jämkningsbeslut som visar att skatt<br />
inte ska betalas i Sverige, ska vanlig kontrolluppgift lämnas. Lön,<br />
<strong>för</strong>måner och avdragen skatt ska redovisas på vanligt sätt.<br />
75
UTLANDSARBETE M.M.<br />
1) Svensk arbetsgivare – sänder ut person…<br />
Om en person arbetat en del av året i Sverige och en del av året<br />
i utlandet ska vanlig kontrolluppgift lämnas <strong>för</strong> den del av inkomsten<br />
som avser arbete i Sverige och gul kontrolluppgift <strong>för</strong> den del<br />
av inkomsten som är hän<strong>för</strong>lig till utlandsarbetet om jämkningsbeslut<br />
finns.<br />
Om <strong>arbetsgivaren</strong> innehållit skatt på utlandsinkomsten innan<br />
skattemyndigheten fattat jämkningsbeslut ska den avdragna skatten<br />
alltid redovisas på vanlig kontrolluppgift oavsett att ersättningen<br />
ska redovisas på gul kontrolluppgift.<br />
1.3 Arbete utomlands ett år eller längre tid<br />
Registrering<br />
Den som är bosatt i Sverige men avser att vistas utomlands i mer<br />
än ett år ska avregistreras från svensk folkbok<strong>för</strong>ing som utvandrad.<br />
Efter det upphör personen att vara automatiskt skatteregistrerad<br />
i Sverige.<br />
Den som avreser från Sverige ska, enligt skattelagstiftningen,<br />
anses ha sådan väsentlig anknytning till Sverige att han fortsätter<br />
att vara obegränsat skattskyldig här i landet trots att han vistas<br />
utomlands. Detta gäller i fem års tid efter avresan, om inte personen<br />
kan visa att han saknar väsentlig anknytning hit (femårsregeln).<br />
Beskattning<br />
Personer som sänds ut <strong>för</strong> att arbeta utomlands åt en svensk arbetsgivare<br />
är vanligen obegränsat skattskyldiga på grund av femårsregeln.<br />
Det betyder att alla inkomster som personen har ska<br />
beskattas i Sverige oavsett var inkomsten är intjänad. Anställningsinkomster<br />
som intjänas utomlands kan vara skattefria i<br />
Sverige enligt skatteavtal eller enligt sexmånadersregeln (se avsnitt<br />
1.2). Sexmånadersregeln <strong>för</strong>utsätter att inkomsten beskattas<br />
i arbetslandet.<br />
Den som arbetar utomlands under minst ett år kan dessutom i<br />
vissa fall vara frikallad från skattskyldighet, enligt ettårsregeln,<br />
<strong>för</strong> anställningsinkomsten trots att inkomsten inte har beskattats<br />
i arbetslandet.<br />
Ettårsregeln<br />
Om anställningen och vistelsen pågår i minst ett år i ett och<br />
samma land ska den anställde i vissa fall inte betala skatt i Sverige<br />
<strong>för</strong> inkomsten även om inkomsten inte beskattas i arbetslandet.<br />
Skattefriheten i Sverige gäller bara sådan inkomst som är kvalificerat<br />
skattefri i arbetslandet. Med det menas att skattefriheten i<br />
arbetslandet måste bero på lagstiftning, administrativ praxis, s.k.<br />
proceduravtal eller liknande avtal. Att skatt rent faktiskt inte har<br />
76
UTLANDSARBETE M.M.<br />
1) Svensk arbetsgivare – sänder ut person…<br />
betalats i arbetslandet är inte tillräckligt. Ettårsregeln gäller inte<br />
om skattefriheten i arbetslandet beror på ett skatteavtal som Sverige<br />
ingått.<br />
Ettårsregeln gäller bara om arbetet ut<strong>för</strong>s i ett enda land. Ettårsregeln<br />
gäller inte om den anställde gör omfattande besök i Sverige<br />
eller i annat land under tiden <strong>för</strong> utlandsarbetet. Tillåtna besök<br />
i Sverige är högst 6 dagar per månad i genomsnitt eller högst<br />
72 dagar under ett anställningsår.<br />
Ettårsregeln gäller vid anställning i privat tjänst. Vid anställning<br />
i offentlig tjänst kan ettårsregeln bara tillämpas vid tjänsteexport.<br />
Med tjänsteexport menas att det är fråga om affärsverksamhet<br />
som är skild från övrig offentlig verksamhet och som<br />
drivs med vinstsyfte.<br />
Den som från början vet att inkomsten av en utlandsanställning<br />
kommer att bli skattefri enligt ettårsregeln kan ansöka hos skattemyndigheten<br />
om ändrad beräkning av skatteavdraget, s.k. jämkning.<br />
Om den anställde inte visar upp ett besked från skattemyndigheten<br />
om befrielse från skatteavdrag ska <strong>arbetsgivaren</strong> göra<br />
skatteavdrag enligt tabell.<br />
Mer information om ettårsregeln finns i RSV:s broschyr Skattskyldighet<br />
i Sverige vid arbete utomlands (RSV 339).<br />
Bosättning utomlands<br />
Vid långvariga utlandsvistelser är det möjligt att den anställde får<br />
sitt skatterättsliga hemvist i arbetslandet. I så fall ska inkomsten<br />
inte beskattas i Sverige. Det kan ske på två olika sätt.<br />
◗ Begränsat skattskyldig.<br />
Den anställde kan visa att han är varaktigt bosatt utomlands och<br />
att han inte har någon väsentlig anknytning till Sverige. I den situationen<br />
har Sverige inte rätt att beskatta inkomster av anställning<br />
i privat tjänst som <strong>för</strong>värvas utan<strong>för</strong> Sverige. Däremot får<br />
inkomster av svensk offentlig tjänst beskattas i Sverige även om<br />
den anställde är endast begränsat skattskyldig.<br />
◗ Obegränsat skattskyldig.<br />
Den anställde kan visa att han har hemvist i arbetslandet enligt<br />
bestämmelserna i ett skatteavtal som gäller mellan Sverige och<br />
den aktuella landet. En <strong>för</strong>utsättning är att personen är obegränsat<br />
skattskyldig i arbetslandet och att han uppfyller skatteavtalets<br />
specifika villkor <strong>för</strong> hemvist i det andra landet. I den situationen<br />
saknar Sverige rätt att beskatta arbetsinkomster som intjänats i<br />
utlandet, bortsett från inkomster av svensk offentlig tjänst, även<br />
om den anställde är obegränsat skattskyldig i Sverige på grund av<br />
att han har väsentlig anknytning här.<br />
Det är skattemyndigheten som avgör om en utflyttad person<br />
77
UTLANDSARBETE M.M.<br />
1) Svensk arbetsgivare – sänder ut person…<br />
ska anses ha sitt skatterättsliga hemvist i annat land än Sverige.<br />
Finns inte annat besked från skattemyndigheten bör <strong>arbetsgivaren</strong><br />
utgå från att en utflyttad person ska behandlas som obegränsat<br />
skattskyldig, i vart fall under fem år efter utflyttningen (femårsregeln).<br />
Arbetsgivaravgifter<br />
Svensk arbetsgivare, eller utländsk arbetsgivare med fast driftställe<br />
i Sverige, som sänder anställd utomlands <strong>för</strong> arbete som<br />
kan antas vara längre tid än ett år ska enligt huvudregeln i svensk<br />
lag inte betala arbetsgivaravgifter i Sverige under den tid utsändningen<br />
pågår. Det gäller alltid när utsändningen sker till land<br />
utan<strong>för</strong> EES-området som Sverige inte har social<strong>för</strong>säkringskonvention<br />
med.<br />
Exempel: AB Lek och Stoj sänder den svenska medborgaren Ulla till Kina<br />
<strong>för</strong> att studera leksakstillverkning. Avsikten vid utsändningstillfället är att<br />
Ulla ska vara utsänd 15 månader. I och med att <strong>arbetsgivaren</strong> redan från<br />
början vet att Ulla ska vara utsänd längre tid än ett år ska AB Lek och Stoj<br />
inte betala arbetsgivaravgifter i Sverige. Ulla kommer inte att få någon<br />
framtida pension beräknad på den utbetalade ersättningen. Om Ulla inte<br />
har ett beslut om jämkning ska <strong>arbetsgivaren</strong> lämna en vanlig kontrolluppgift<br />
(KU10) där inkomsten ska redovisas i ruta 31 och avdragen skatt i<br />
ruta 01. Om Ulla har ett beslut om jämkning ska <strong>arbetsgivaren</strong> lämna en<br />
gul kontrolluppgift med kryss vid alternativ F i ruta 92.<br />
EG-<strong>för</strong>ordningen<br />
När en arbetsgivare sänder en anställd utomlands <strong>för</strong> arbete som<br />
vid utsändningstillfället kan antas vara längre tid än ett år ska,<br />
enligt huvudregeln i <strong>för</strong>ordningen, arbetsgivaravgifter inte betalas<br />
i Sverige. Avgifter ska istället, i <strong>för</strong>ekommande fall, betalas i<br />
arbetslandet.<br />
I <strong>för</strong>ordningen finns regler om <strong>för</strong>längning av en pågående utsändning<br />
som från början är tänkt att vara kortare tid än ett år.<br />
Om arbetet på grund av o<strong>för</strong>utsedda omständigheter varar längre<br />
tid än ett år ska den utsända personen fortsätta att tillhöra<br />
svensk social<strong>för</strong>säkring, <strong>för</strong>utsatt att den behöriga myndigheten<br />
i det land dit personen sänts ut har gett sitt samtycke. Förlängningen<br />
kan inte avse längre tid än tolv månader och ska styrkas<br />
med ett E102-intyg. Intyget utfärdas av Försäkringskassan. Om<br />
utsändningen har <strong>för</strong>längts, och E102-intyg finns, ska <strong>arbetsgivaren</strong><br />
betala arbetsgivaravgifter i Sverige.<br />
Från den 1 juni 2003 omfattas även personer som är medborgare<br />
i land som inte är EES-land av EG-<strong>för</strong>ordningen om de är bosatta<br />
i EU-land med undantag av Danmark (se sid. 80, andra stycket).<br />
Exempel: En svensk arbetsgivare sänder ut Lisa, som är svensk medborgare,<br />
<strong>för</strong> arbete i Italien under 15 månader. Eftersom man redan från bör-<br />
78
UTLANDSARBETE M.M.<br />
1) Svensk arbetsgivare – sänder ut person…<br />
jan vet att utsändningen ska pågå längre tid än ett år ska Lisa från <strong>för</strong>sta<br />
utsändningsdagen tillhöra italiensk social<strong>för</strong>säkring. Detta innebär att<br />
den svenska <strong>arbetsgivaren</strong> ska betala socialavgifter enligt italienska<br />
regler. Om Lisa inte har ett beslut om jämkning ska <strong>arbetsgivaren</strong> lämna<br />
en vanlig kontrolluppgift där inkomsten redovisas i ruta 31 och avdragen<br />
skatt i ruta 01. Om Lisa har ett beslut om jämkning ska <strong>arbetsgivaren</strong> lämna<br />
en gul kontrolluppgift med kryss vid alternativ F, ruta 92.<br />
Exempel: Elena som är polsk medborgare bosatt i Sverige sänds av sin<br />
svenska arbetsgivare den 1 juni 2003 till Irland <strong>för</strong> att arbeta där i 11 månader.<br />
Eftersom Elena från den 1 juni 2003 omfattas av EG <strong>för</strong>ordningen<br />
ska hon tillhöra svensk social<strong>för</strong>säkring under utsändningstiden. Utsändningen<br />
ska styrkas med E101-intyg. Om Elena inte har ett beslut om jämkning<br />
ska <strong>arbetsgivaren</strong> lämna en vanlig kontrolluppgift där inkomsten<br />
redovisas i ruta 11 och avdragen skatt i ruta 01. Om Elena har ett beslut<br />
om jämkning som utvisar att skatteavdrag inte skall göras, ska <strong>arbetsgivaren</strong><br />
lämna en gul kontrolluppgift med kryss vid alternativ A, ruta 92.<br />
Exempel: En svensk arbetsgivare sänder ut Kalle som är svensk medborgare<br />
<strong>för</strong> arbete i Portugal i 11 månader. Kalle ska tillhöra svensk social<strong>för</strong>säkring<br />
under utsändningstiden eftersom avsikten är att arbetet ska<br />
pågå högst 12 månader. Försäkringskassan utfärdar ett E101-intyg som<br />
visar att Kalle ska tillhöra svensk social<strong>för</strong>säkring. När utsändningen pågått<br />
10 månader upptäcker <strong>arbetsgivaren</strong> att arbetet på grund av o<strong>för</strong>utsedda<br />
omständigheter kommer att ta ytterligare 8 månader dvs. totalt 18<br />
månader. Kalle kan ända få tillhöra svensk social<strong>för</strong>säkring tills arbetet<br />
avslutas. Efter ansökan utfärdar Försäkringskassan ett E102-intyg. Om<br />
Kalle har ett beslut om jämkning, som utvisar att skattavdrag inte ska<br />
göras, ska <strong>arbetsgivaren</strong> lämna en gul kontrolluppgift med kryss vid alternativ<br />
A, ruta 92. Om beslut om jämkning inte finns ska <strong>arbetsgivaren</strong><br />
lämna en vanlig kontrolluppgift och inkomsten ska redovisas i ruta 11 och<br />
avdragen skatt i ruta 01.<br />
Land som<br />
Sverige har slutit<br />
social<strong>för</strong>säkringskonvention<br />
med<br />
Sverige har slutit social<strong>för</strong>säkringskonventioner med ett 20-tal<br />
länder, se bilaga 1. Syftet med konventionerna är att lösa social<strong>för</strong>säkringsfrågor<br />
<strong>för</strong> svenskar som arbetar utomlands och <strong>för</strong> utländska<br />
medborgare som arbetar i Sverige. Samtliga konventioner<br />
innehåller regler om utsändning. Konventionerna följer två<br />
modeller när det gäller utsändning.<br />
◗ Den ena modellen innebär att man tillhör hemlandets social<strong>för</strong>säkring<br />
under den utsändningstid som gäller enligt konventionen.<br />
Först efter det att utsändningen passerat den tiden<br />
övergår den anställde till att tillhöra arbetslandets social<strong>för</strong>säkring<br />
(ej avsiktskonvention).<br />
◗ Den andra modellen innebär att den utsände ska tillhöra hemlandets<br />
social<strong>för</strong>säkring endast i de fall man redan vid utsändningstillfället<br />
vet att utsändningen inte ska vara längre än en<br />
viss tid som anges i konventionen (avsiktskonvention).<br />
79
UTLANDSARBETE M.M.<br />
1) Svensk arbetsgivare – sänder ut person…<br />
Beroende på vilket land personen har sänts ut till kan <strong>arbetsgivaren</strong><br />
bli skyldig att betala arbetsgivaravgifter i Sverige – 12, 24, 36<br />
eller 60 månader. Vilka regler som gäller <strong>för</strong> respektive land framgår<br />
av bilaga 1.<br />
Från den 1 juni 2003 omfattas även tredjelandsmedborgare,<br />
dvs. personer som inte är medborgare i ett EES-land, av EG<strong>för</strong>ordningen.<br />
Det gäller personer som är bosatta i något av EU:s<br />
medlemsländer med undantag av Danmark som inte antagit den<br />
nya <strong>för</strong>ordningen. Undantaget <strong>för</strong> Danmark innebär att den nordiska<br />
social<strong>för</strong>säkringskonventionen ska tillämpas när en tredjelandsmedborgare<br />
som är bosatt i Sverige sänds ut till Danmark.<br />
Exempel: En svensk arbetsgivare sänder den 1 januari 2002 ut en i Sverige<br />
bosatt rysk medborgare <strong>för</strong> ett projektarbete i Tyskland i 18 månader.<br />
Fram till och med den 31 maj 2003 gällde social<strong>för</strong>säkringskonventionen<br />
mellan Sverige och Tyskland. Konventionen innebär att den utsände står<br />
kvar i hemlandets social<strong>för</strong>säkring upp till 24 månader. Eftersom utsändningstiden<br />
i detta fall var 18 månader ska den ryske medborgaren enligt<br />
konventionen tillhöra svensk social<strong>för</strong>säkring under hela utsändningsperioden<br />
och arbetsgivaravgifter ska betalas i Sverige.<br />
Den 1 juni 2003 har utsändningen löpt i 17 månader. Från och med<br />
detta datum ska den i Sverige bosatte ryske medborgaren omfattas av<br />
EG-<strong>för</strong>ordningen. Det innebär att han ska omfattas av tysk social<strong>för</strong>säkring,<br />
eftersom avsikten är att utsändningen ska pågå längre tid än ett år.<br />
Arbetsgivaravgifter skall där<strong>för</strong> inte betalas i Sverige <strong>för</strong> den 18:e utsändningsmånaden<br />
enligt huvudregeln i EU-<strong>för</strong>ordningen. I ett sådant här fall<br />
kan man vända sig till Försäkringskassan och ansöka om dispens <strong>för</strong> att få<br />
tillhöra svensk social<strong>för</strong>säkring under hela utsändningstiden om inte<br />
Tyskland (arbetslandet) accepterar det ursprungliga utsändningsintyget.<br />
De social<strong>för</strong>säkringskonventioner Sverige slutit med USA och<br />
Kanada omfattar endast pensions<strong>för</strong>måner. En nyhet <strong>för</strong> året är att<br />
från och med 1 april 2003 omfattar konventionen med Kanada<br />
även sjuk- och aktivitetsersättning. En svensk arbetsgivare som<br />
sänder ut anställda till USA i högst ett år ska betala samtliga<br />
arbetsgivaravgifter i Sverige. Är avsikten att utsändningen ska<br />
pågå längre tid än ett år men högst 5 år ska <strong>arbetsgivaren</strong> endast<br />
betala de pensionsanknutna avgifterna i Sverige. När konventionen<br />
med USA eller Kanada blir tillämplig måste <strong>arbetsgivaren</strong><br />
bifoga en specifikation till skattedeklarationen.<br />
Exempel: En svensk arbetsgivare sänder ut en anställd <strong>för</strong> arbete i USA<br />
under 3 år. Den svenska <strong>arbetsgivaren</strong> ska betala ålders- och efterlevandepensionsavgift<br />
i Sverige. Övriga avgifter betalas i USA enligt reglerna där.<br />
Arbetsgivaren ska lämna specifikation till skattedeklarationerna. Om den<br />
anställde har har ett beslut om jämkning, som utvisar att skattavdrag inte<br />
ska göras, ska <strong>arbetsgivaren</strong> lämna en gul kontrolluppgift med kryss vid<br />
80
UTLANDSARBETE xxxxxx M.M.<br />
1) Svensk arbetsgivare – sänder ut person… xxxxx<br />
alternativ C, ruta 92. Om beslut om jämkning inte finns ska <strong>arbetsgivaren</strong><br />
lämna en vanlig kontrolluppgift och inkomsten ska redovisas i ruta 11 och<br />
avdragen skatt i ruta 01.<br />
Utsändning som varar i längre tid än ett år – För att reda ut vad<br />
som gäller kan denna metod användas.<br />
Ingår landet där arbetet ut<strong>för</strong>s ibland de länder där<br />
EG-<strong>för</strong>ordningen ska tillämpas och finns E101-intyg?<br />
▼<br />
Nej<br />
▼<br />
Ja<br />
▼<br />
▼<br />
Har Sverige social<strong>för</strong>säkringskonvention<br />
med det andra landet<br />
och finns utsändningsintyg?<br />
▼<br />
Nej<br />
▼<br />
▼<br />
Arbetsgivaravgifter betalas<br />
i Sverige<br />
Arbetsgivaravgifter betalas<br />
inte i Sverige<br />
Förbindelser om<br />
ålderspensionsavgift<br />
(ATP-<strong>för</strong>bindelse)<br />
Fram till och med inkomståret 2000 kunde arbetsgivare teckna<br />
avtal med Riks<strong>för</strong>säkringsverket som innebar att <strong>arbetsgivaren</strong><br />
frivilligt åtog sig att betala ålderspensionsavgift på ersättning till<br />
svenska medborgare som tjänstgjorde utomlands. I och med att<br />
ett sådant avtal tecknades fick den svenske medborgaren i dessa<br />
fall pensionsgrundande inkomst beräknad på utlandsinkomsten.<br />
Från och med 2001 har möjligheten att ingå <strong>för</strong>bindelser om<br />
ålderspensionsavgift upphört. De <strong>för</strong>bindelser som redan tecknats<br />
gäller till och med utgången av 2005 om de inte sagts upp<br />
dess<strong>för</strong>innan. För de arbetsgivare som tecknat <strong>för</strong>bindelser gäller<br />
att de ska betala ålderspensionsavgift på den ersättning <strong>för</strong> arbete<br />
som betalats ut till person som omfattas av <strong>för</strong>bindelsen.<br />
Kontrolluppgifter<br />
Gul kontrolluppgift<br />
(KU14)<br />
Om den anställde inte ska beskattas i Sverige <strong>för</strong> inkomster<br />
som intjänats utomlands på grund av sexmånaders- eller ettårsregeln<br />
– men ska omfattas av svensk social<strong>för</strong>säkring – ska gul<br />
kontrolluppgift med kryss i någon av alternativen A – E eller G i<br />
81
UTLANDSARBETE M.M.<br />
1) Svensk arbetsgivare – sänder ut person…<br />
ruta 92 lämnas. Lön redovisas i ruta 11 och <strong>för</strong>måner i rutorna 12,<br />
13 och 18.<br />
Om den anställde är skattemässigt bosatt utomlands ska gul<br />
kontrolluppgift lämnas. Om personen ska omfattas av svensk social<strong>för</strong>säkring<br />
ska kontrolluppgiften fyllas i på samma sätt som<br />
beskrivits ovan gällande sexmånaders- och ettårsregeln. Om han<br />
inte skall omfattas av svensk social<strong>för</strong>säkring skall kontant ersättning<br />
redovisas i ruta 11 och <strong>för</strong>måner i rutorna 12, 13 och 18 och<br />
kryssmarkering göras i alternativ F.<br />
Observera att den anställde ska ha ett jämkningsbeslut från<br />
skattemyndigheten som visar att han inte ska beskattas i Sverige.<br />
Vanlig kontrolluppgift<br />
(KU10)<br />
Om den anställde ska beskattas i Sverige <strong>för</strong> inkomster som intjänats<br />
utomlands, eller inte har jämkningsbeslut som visar att skatt<br />
inte ska betalas i Sverige, ska vanlig kontrolluppgift lämnas. För<br />
den som inte ska tillhöra svensk social<strong>för</strong>säkring ska lönen redovisas<br />
i ruta 31. Om den anställde skall tillhöra svensk social<strong>för</strong>säkring<br />
enligt EG-<strong>för</strong>ordningen eller social<strong>för</strong>säkringskonvention<br />
ska ersättningen redovisas i ruta 11.<br />
Om en person arbetat en del av året i Sverige och en del av året<br />
i utlandet ska vanlig kontrolluppgift lämnas <strong>för</strong> den del av inkomsten<br />
som avser arbete i Sverige och gul kontrolluppgift <strong>för</strong> den del<br />
av inkomsten som är hän<strong>för</strong>lig till utlandsarbetet om jämkningsbeslut<br />
finns.<br />
Om <strong>arbetsgivaren</strong> innehållit skatt på utlandsinkomsten innan<br />
skattemyndigheten fattat jämkningsbeslut ska den avdragna skatten<br />
alltid redovisas på vanlig kontrolluppgift oavsett om ersättningen<br />
ska redovisas på gul kontrolluppgift.<br />
82
UTLANDSARBETE M.M.<br />
2. SVENSK ARBETSGIVARE<br />
– BETALAR LÖN TILL UTOMLANDS BOSATT<br />
PERSON FÖR ARBETE I SVERIGE<br />
När en svensk arbetsgivare anlitar en utomlands bosatt person<br />
som ska arbeta i Sverige ska personen normalt beskattas <strong>för</strong> sin<br />
arbetsinkomst här i landet. Arbetsgivaren ska i de flesta fall göra<br />
skatteavdrag och betala socialavgifter på utbetalda ersättningar.<br />
Undantagsvis kan en inkomst vara skattebefriad på grund av<br />
bestämmelserna i ett skatteavtal som Sverige har ingått med personens<br />
bosättningsland, och ibland ska arbetsgivaravgifter inte<br />
betalas till följd av reglerna i EG-<strong>för</strong>ordningen. Det kan mycket<br />
väl inträffa att den anställde ska vara skattebefriad i Sverige men<br />
omfattas av svensk social<strong>för</strong>säkring. Men huvudregeln är att både<br />
skatter och avgifter ska betalas i Sverige när arbetet ut<strong>för</strong>s här.<br />
Regeltillämpningen är beroende av hur lång tid den anställde<br />
uppehåller sig i Sverige.<br />
2.1 Vistelse i Sverige kortare tid än sex månader<br />
Registrering<br />
En utomlands bosatt person ska inte folkbok<strong>för</strong>as i Sverige om<br />
vistelsetiden här understiger sexmånader. Utomlands bosatta personer<br />
saknar i de flesta fall svenskt personnummer och tilldelas<br />
där<strong>för</strong> ett s.k. samordningsnummer när skattemyndigheten <strong>för</strong>sta<br />
gången beslutar om att personen ska beskattas här eller om<br />
underlag <strong>för</strong> framtida pensions<strong>för</strong>mån ska beräknas. Samordningsnumret<br />
ersätter personnumret och ska anges på kontrolluppgifter<br />
och vid kontakter med skattemyndigheten i övrigt.<br />
Beträffande personer som tidigare har varit bosatta eller skatteregistrerade<br />
i Sverige används det tidigare tilldelade personnumret<br />
som registreringsbegrepp.<br />
Beskattning<br />
Utomlands bosatta personer som vistas i Sverige under kortare<br />
tid än sex månader är i de flesta fall endast begränsat skattskyldiga.<br />
Det betyder att de ska beskattas här i landet bara <strong>för</strong> vissa<br />
särskilt angivna inkomster, bl.a. inkomst från arbete som ut<strong>för</strong>s i<br />
Sverige.<br />
Observera att personer som tidigare har varit bosatta i Sverige<br />
kan vara obegränsat skattskyldiga här i landet även om de vistas<br />
här kortare tid än sex månader (gäller personer som har väsentlig<br />
anknytning till Sverige).<br />
Beskrivningen i detta avsnitt tar uteslutande sikte på begränsat<br />
skattskyldiga.<br />
83
UTLANDSARBETE M.M.<br />
2) Svensk arbetsgivare – betalar lön till utomlands…<br />
Särskild inkomstskatt<br />
<strong>för</strong> utomlands bosatta<br />
När en begränsat skattskyldig person har inkomst av tjänst från<br />
Sverige ska den beskattas enligt lagen om särskild inkomstskatt<br />
<strong>för</strong> utomlands bosatta (SINK). Den särskilda inkomstskatten<br />
är en statlig definitiv källskatt som tas ut med skattesatsen 25procent<br />
(15procent beträffande sjöinkomst). Detta innebär att den<br />
som är begränsat skattskyldig inte ska redovisa tjänsteinkomster<br />
i inkomstdeklaration. Det är alltid <strong>arbetsgivaren</strong> som ska göra<br />
avdrag <strong>för</strong> den skattskyldiges särskilda inkomstskatt och betala in<br />
skatten till skattemyndigheten. Någon möjlighet att jämka skatteuttaget<br />
finns inte.<br />
Observera att den som vistas i Sverige kortare tid än sex månader,<br />
men som är obegränsat skattskyldig på grund av väsentlig<br />
anknytning, beskattas enligt de regler som gäller <strong>för</strong> den som vistas<br />
här mer än sex månader, se avsnitt 2.2.<br />
Inkomst från enskild tjänst är skattepliktig enligt SINK endast<br />
om arbetet ut<strong>för</strong>s i Sverige, med undantag <strong>för</strong> styrelsearvoden<br />
från svenska bolag. De är skattepliktiga enligt SINK även om styrelsearbetet<br />
ut<strong>för</strong>ts utomlands.<br />
Inkomst från svensk offentlig tjänst är skattepliktig enligt SINK<br />
även om arbetet ut<strong>för</strong>s utomlands. I övrigt är pensioner från<br />
svenska utbetalare, svenska social<strong>för</strong>säkringsersättningar, sjöinkomster<br />
från tjänst på svenska fartyg mm skattepliktiga enligt<br />
SINK. Ersättningar till artister och idrottsmän omfattas dock<br />
inte av reglerna i SINK utan beskattas enligt lagen om särskild<br />
inkomstskatt <strong>för</strong> utomlands bosatta artister m. fl. (A-SINK), se<br />
nedan.<br />
Ersättning på grund av tjänsten eller uppdraget som i SINKlagen<br />
inte uttryckligen har undantagits från beskattning utgör i<br />
sin helhet skattepliktig inkomst. Avdrag <strong>för</strong> kostnader medges<br />
inte. Som en konsekvens av detta räknas t.ex. traktamentsersättning<br />
som skattepliktig inkomst och ska beskattas utan avdrag.<br />
Ersättningar som uttryckligen undantagits från skatteplikt är<br />
◗ ersättning som betalas av <strong>arbetsgivaren</strong> <strong>för</strong> kostnad avseende<br />
resa till och från Sverige vid anställningens början och slut<br />
◗ ersättning <strong>för</strong> logi under tid då arbetet ut<strong>för</strong>s i Sverige<br />
◗ inkomster som inte får beskattas i Sverige på grund av bestämmelser<br />
i skatteavtal<br />
◗ ersättning från svensk utlands- eller biståndsmyndighet (gäller<br />
s.k. lokalanställd som är medborgare i arbetslandet).<br />
När det gäller ersättning <strong>för</strong> logi ställs inte något krav på att bostaden<br />
ska vara belägen i Sverige utan bara att <strong>för</strong>månen ska avse tid<br />
under vilken arbetet ut<strong>för</strong>s här i landet. Oavsett om <strong>arbetsgivaren</strong><br />
84
UTLANDSARBETE M.M.<br />
2) Svensk arbetsgivare – betalar lön till utomlands…<br />
direkt tillhandahåller logi eller om han mot kvitto ersätter den<br />
anställde <strong>för</strong> t.ex. hotellövernattningar är <strong>för</strong>månen skattefri. På<br />
motsvarande sätt gäller skattefrihet <strong>för</strong> ersättningar avseende<br />
resa och logi som betalas till ledamöter och suppleanter i styrelse<br />
eller liknande organ i svenskt aktiebolag eller annan svensk juridisk<br />
person i samband med <strong>för</strong>rättning i Sverige.<br />
Även andra skattepliktiga ersättningar än kontanta belopp,<br />
t.ex. bil<strong>för</strong>mån, ska räknas in i beskattningsunderlaget. Det kan<br />
då hända att det kontanta beloppet inte är så stort att skatteavdrag<br />
kan göras fullt ut. I så fall är <strong>arbetsgivaren</strong> betalningsansvarig <strong>för</strong><br />
mellanskillnaden.<br />
Exempel: Erkki som är bosatt i Helsingfors har fått ett tillfälligt jobb i<br />
Stockholm över sommaren. Första månadslönen är bara 4 000 kr, men<br />
Erkki får bostadskostnaden 8 000 kr betald av <strong>arbetsgivaren</strong> och får dessutom<br />
använda en av firmans bilar på fritiden, värde 16 000 kr/månad. Den<br />
särskilda inkomstskatten blir då 25% x (4000 + 16000) = 5 000 kr. Erkki får<br />
alltså inte ut någon kontant lön eftersom hela beloppet 4 000 kr ska dras<br />
av <strong>för</strong> att betalas i skatt. Dessutom måste <strong>arbetsgivaren</strong> lägga till det resterande<br />
skattebeloppet 1 000 kr och betala in totalt 5 000 kr till skattemyndigheten.<br />
För personer som omfattas av SINK ska skattemyndigheten meddela<br />
beslut om särskild inkomstskatt. Beskattningsmyndighet <strong>för</strong><br />
personer som tillfälligt arbetar i Sverige är den skattemyndighet<br />
inom vars region <strong>arbetsgivaren</strong> är registrerad. Beträffande utomlands<br />
bosatta sjömän som uppbär sjöinkomst är skattemyndigheten<br />
i Göteborg beskattningsmyndighet. I andra fall än de nu angivna<br />
gäller att beslut ska fattas av skattemyndigheten i Stockholm.<br />
Ett SINK-beslut kan meddelas på ansökan antingen av den<br />
skattskyldige eller den som betalar ut den skattepliktiga ersättningen.<br />
Beslut kan också fattas av skattemyndigheten utan ansökan.<br />
Mer information om SINK-beskattningen finns i RSVs broschyr<br />
Skatteregler <strong>för</strong> personer som bor utomlands (RSV 442).<br />
Särskild inkomstskatt <strong>för</strong><br />
utomlands bosatta artister<br />
och idrottsmän<br />
Ersättningar som betalas till begränsat skattskyldiga artister och<br />
idrottsmän på grund av artistisk eller idrottslig verksamhet i<br />
Sverige beskattas enligt lagen om särskild inkomstskatt <strong>för</strong> utomlands<br />
bosatta artister mm (A-SINK). Liksom SINK är den särskilda<br />
inkomstskatten <strong>för</strong> artister och idrottsmän en definitiv källskatt<br />
och den tas ut med skattesatsen 15 procent. Inkomster som<br />
omfattas av A-SINK ska inte tas upp i inkomstdeklaration.<br />
Den som betalar ut skattepliktig ersättning ska göra skatteavdrag<br />
och betala in skatten till skattemyndigheten. Skatteuttaget<br />
kan inte jämkas.<br />
85
UTLANDSARBETE M.M.<br />
2) Svensk arbetsgivare – betalar lön till utomlands…<br />
Observera att den som vistas i Sverige kortare tid än sex månader,<br />
men som är obegränsat skattskyldig på grund av väsentlig<br />
anknytning, beskattas enligt de regler som gäller <strong>för</strong> den som vistas<br />
här mer än sex månader, se avsnitt 2.2.<br />
Med artistisk verksamhet avses personligt framträdande in<strong>för</strong><br />
publik eller vid ljud eller bildupptagning med sång, musik, dans,<br />
teater, cirkus eller liknande. Med idrottslig verksamhet avses<br />
framträdande in<strong>för</strong> publik, direkt eller genom radio- eller TVinspelning,<br />
vid tävling eller uppvisning. Om en begränsat skattskyldig<br />
artist eller idrottsman har anställning eller uppdrag vid<br />
sidan av den artistiska eller idrottsliga verksamheten, så ska ersättning<br />
<strong>för</strong> sidouppdragen beskattas enligt reglerna <strong>för</strong> anställningsinkomster<br />
i allmänhet, dvs. enligt SINK.<br />
Skattepliktig inkomst enligt A-SINK är kontant ersättning och<br />
annat vederlag/<strong>för</strong>måner som lämnas <strong>för</strong> ut<strong>för</strong>da prestationer<br />
inom artistisk eller idrottslig verksamhet, om inkomsten inte uttryckligen<br />
har undantagits från skatteplikt. Avdrag <strong>för</strong> kostnader<br />
medges inte. Eftersom även andra ersättningar än kontanta<br />
belopp ska räknas in i beskattningsunderlaget kan det hända att<br />
det kontanta beloppet inte är så stort att skatteavdrag kan göras<br />
fullt ut. I så fall är utbetalaren betalningsansvarig <strong>för</strong> mellanskillnaden.<br />
Ersättningar som uttryckligen undantagits från skatteplikt är<br />
◗ inkomst av näringsverksamhet som hän<strong>för</strong> sig till fast driftställe<br />
i Sverige (beskattning av sådana inkomster sker enligt<br />
samma regler som gäller <strong>för</strong> obegränsat skattskyldiga)<br />
◗ royalty och liknande periodisk avgift<br />
◗ inkomster som inte får beskattas i Sverige på grund av bestämmelser<br />
i skatteavtal<br />
◗ ersättning <strong>för</strong> kostnader <strong>för</strong> nödvändig resa eller transport<br />
samt <strong>för</strong>mån av kost och logi i samband med artistisk eller<br />
idrottslig verksamhet (skattefriheten gäller även när ersättning<br />
<strong>för</strong> motsvarande kostnader betalas kontant mot kvitto)<br />
◗ <strong>för</strong>måner i övrigt om det sammanlagda värdet av <strong>för</strong>måner som<br />
mottas från en utbetalare under en redovisningsperiod inte<br />
överstiger 0,03 prisbasbelopp (1 200 kr)<br />
◗ frivilliga betalningar som gatumusikanter och liknande artister<br />
får.<br />
Beskattningsmyndighet är Riksskatteverket genom särskilda<br />
skattekontoret i Ludvika. Den som ska betala särskild inkomstskatt<br />
<strong>för</strong> artist eller idrottsman ska anmäla sig dit <strong>för</strong> registrering.<br />
I motsats till vad som gäller enligt SINK krävs inget beslut eller<br />
86
UTLANDSARBETE M.M.<br />
2) Svensk arbetsgivare – betalar lön till utomlands…<br />
besked från beskattningsmyndigheten angående utbetalarens<br />
skyldighet att göra skatteavdrag enligt A-SINK.<br />
Mer information om A-SINK-beskattningen finns i RSVs broschyr<br />
Särskild inkomstskatt <strong>för</strong> utomlands bosatta artister,<br />
idrottsmän m.fl. (RSV 520).<br />
Arbetsgivaravgifter<br />
En svensk arbetsgivare ska enligt socialavgiftslagen (SAL) betala<br />
arbetsgivaravgifter på ersättning som han betalar ut <strong>för</strong> arbete<br />
som ut<strong>för</strong>ts i Sverige. Detta gäller även när ersättning betalas ut<br />
till personer som omfattas av SINK. Ersättningar som utgår på<br />
grund av tjänsten eller uppdraget, med undantag <strong>för</strong> ersättning<br />
<strong>för</strong> resa till och från <strong>för</strong>rättningen samt <strong>för</strong> logi under vistelsen i<br />
Sverige, ska utgöra underlag <strong>för</strong> arbetsgivaravgifter.<br />
Exempel: AB A har anlitat Eva som är bosatt i Polen <strong>för</strong> att under tre månader<br />
ut<strong>för</strong>a ett arbete åt AB A i Stockholm. Eftersom Eva är bosatt utomlands<br />
och endast ska vistas i Sverige i tre månader fattar skattemyndigheten<br />
ett beslut om SINK. I samband med arbetet i Stockholm åker Eva på<br />
en fyra dagars tjänsteresa till Kramfors. AB A betalar ut traktamente enligt<br />
schablon till Eva. Eftersom Eva omfattas av SINK ska <strong>arbetsgivaren</strong><br />
göra skatteavdrag och betala arbetsgivaravgifter på hela den utbetalade<br />
traktamentsersättningen. Eva har inte rätt till avdrag <strong>för</strong> kostnader i samband<br />
med tjänsteresan.<br />
Arbetsgivaravgifter ska inte betalas på ersättningar till sådana artister<br />
och idrottsmän som omfattas av A-SINK.<br />
EG-<strong>för</strong>ordningen<br />
Enligt EG:s <strong>för</strong>ordning (EEG) nr 1408/71 om tillämpningen av systemen<br />
<strong>för</strong> social trygghet (<strong>för</strong>ordningen) är huvudregeln att den<br />
som ut<strong>för</strong> arbetet ska tillhöra arbetslandets social<strong>för</strong>säkring och<br />
att socialavgifter ska betalas i arbetslandet oavsett var den som<br />
ut<strong>för</strong>t arbetet är bosatt. Detta innebär att när en svensk arbetsgivare<br />
avlönar en medborgare i ett annat EES-land <strong>för</strong> arbete som<br />
ut<strong>för</strong>s i Sverige ska arbetsgivaravgifter betalas här. Från den<br />
1 juni 2003 omfattas även personer som är medborgare i land som<br />
inte är EES-land av EG-<strong>för</strong>ordningen om de är bosatta i EU-land<br />
med undantag av Danmark (se sid. 80, andra stycket).<br />
I <strong>för</strong>ordningen finns undantag från huvudregeln att den som<br />
ut<strong>för</strong>t arbetet ska omfattas av arbetslandets social<strong>för</strong>säkring. Ett<br />
av undantagen från huvudregeln är att den som samtidigt har<br />
anställning i flera medlemsländer i regel ska tillhöra social<strong>för</strong>säkringen<br />
i bosättningslandet om han även arbetar där. Detta kan få<br />
till följd att en person bosatt i annat EES-land som tillfälligt arbetar<br />
i Sverige <strong>för</strong> en svensk arbetsgivare inte ska omfattas av<br />
svensk social<strong>för</strong>säkring trots att arbetet ut<strong>för</strong>s här. I dessa fall ska<br />
arbetstagaren genom intyg om tillämplig lagstiftning (E 101-intyg)<br />
87
UTLANDSARBETE M.M.<br />
2) Svensk arbetsgivare – betalar lön till utomlands…<br />
styrka att han ska tillhöra bosättningslandets social<strong>för</strong>säkring.<br />
Intyget utfärdas av social<strong>för</strong>säkringsmyndigheten i arbetstagarens<br />
bosättningsland. I de fall betalningsmottagaren har ett E 101-<br />
intyg, som visar att han ska tillhöra hemlandets social<strong>för</strong>säkring,<br />
ska <strong>arbetsgivaren</strong> inte betala arbetsgivaravgifter i Sverige. Socialavgifter<br />
ska i stället betalas i det land där arbetstagaren enligt intyget<br />
är social<strong>för</strong>säkrad. Om den anställde inte visar upp något intyg<br />
gäller huvudregeln att arbetsgivaravgifter ska betalas i Sverige.<br />
Arbetsgivaravgifter ska inte betalas på ersättningar till person<br />
som omfattas av A-SINK (artister och idrottsmän). Trots att<br />
arbetsgivaravgifter inte betalas här har dessa personer rätt till<br />
framtida pensions<strong>för</strong>måner på ersättningen om arbetet har ut<strong>för</strong>ts<br />
i Sverige, var<strong>för</strong> pensionsgrundande inkomst skall beräknas av<br />
skattemyndigheten.<br />
Kontrolluppgifter<br />
Grön kontrolluppgift<br />
(KU13)<br />
Gul kontrolluppgift<br />
(KU14)<br />
För personer som omfattas av SINK ska grön kontrolluppgift lämnas.<br />
Lön och alla kostnadsersättningar, utom ersättning <strong>för</strong> kostnad<br />
<strong>för</strong> resa till och från Sverige och <strong>för</strong> logi, redovisas i ruta 11.<br />
Värdet av skattefri resa till och från Sverige samt värdet av skattefri<br />
logi ska redovisas i ruta 36. Övriga <strong>för</strong>måner som inte utgör<br />
kontant ersättning ska redovisas i ruta 12, 13 och 18. Avdragen<br />
skatt, 25 procent (15 procent <strong>för</strong> sjömän), redovisas i ruta 01.<br />
Om mottagaren har ett E101-intyg som visar att han ska tillhöra<br />
annat EES-lands social<strong>för</strong>säkring ska den sammanlagda ersättningen,<br />
lön inklusive <strong>för</strong>måner, redovisas i ruta 31.<br />
Även i dessa fall ska värdet av skattefri resa till och från Sverige<br />
samt värdet av skattefritt logi redovisas i ruta 36.<br />
För att grön kontrolluppgift ska kunna lämnas ska det finnas ett<br />
SINK-beslut. Om SINK-beslut inte finns, men rätteligen borde ha<br />
funnits, kan SINK-ansökan lämnas in till skattemyndigheten i<br />
efterhand.<br />
För personer som ska beskattas enligt A-SINK ska gul kontrolluppgift<br />
med kryss vid alternativ E i ruta 92 lämnas om inte E101-<br />
intyg finns. Den gula kontrolluppgiften med<strong>för</strong> att personen får<br />
pensionsgrundande inkomst beräknad på den mottagna ersättningen<br />
trots att <strong>arbetsgivaren</strong> inte ska betala arbetsgivaravgifter i<br />
dessa fall.<br />
2.2 Vistelse i Sverige i sex månader eller mer,<br />
men kortare tid än ett år<br />
Registrering<br />
En utomlands bosatt person ska inte folkbok<strong>för</strong>as i Sverige om<br />
vistelsetiden här understiger ett år.<br />
88
UTLANDSARBETE M.M.<br />
2) Svensk arbetsgivare – betalar lön till utomlands…<br />
Utomlands bosatta personer saknar i de flesta fall svenskt personnummer<br />
och tilldelas där<strong>för</strong> ett s.k. samordningsnummer när<br />
skattemyndigheten <strong>för</strong>sta gången beslutar om att personen ska<br />
beskattas här eller om underlag <strong>för</strong> framtida pensions<strong>för</strong>mån ska<br />
beräknas. Samordningsnumret ersätter personnumret och ska<br />
anges på kontrolluppgifter och vid kontakter med skattemyndigheten<br />
i övrigt. Beträffande personer som tidigare har varit bosatta<br />
eller skatteregistrerade i Sverige används det tidigare tilldelade<br />
personnumret som registreringsbegrepp.<br />
Den som inte är folkbok<strong>för</strong>d i Sverige blir inte automatiskt<br />
skatteregistrerad. I dessa fall ska personen skatteregistreras genom<br />
ett manuellt <strong>för</strong>farande. Genom att man lämnar in en ansökan<br />
om preliminär skatt (RSV 4402), skatteregistreras personen<br />
och en A-skattsedel utfärdas.<br />
Beskattning<br />
Arbetsgivaravgifter<br />
EG-<strong>för</strong>ordningen<br />
Den som stadigvarande vistas i Sverige är obegränsat skattskyldig<br />
här <strong>för</strong> alla inkomster <strong>för</strong>värvade inom och utom Sverige. En<br />
vistelse i Sverige anses stadigvarande när den pågår sammanhängande<br />
i minst sex månader. Vid bedömningen bortser man<br />
från kortvariga avbrott <strong>för</strong> besök i utlandet, vilket innebär att det<br />
inte krävs att personen vistas kontinuerligt i Sverige <strong>för</strong> att vistelsen<br />
ska betraktas som stadigvarande under en given sexmånadersperiod.<br />
Det är tillräckligt att den skattskyldige övernattar i<br />
Sverige i betydande omfattning, och att det under den aktuella<br />
perioden inte finns något mera långvarigt avbrott i vistelsen här.<br />
När vistelsen i Sverige är stadigvarande omfattas den skattskyldige<br />
av samma skatteregler som gäller <strong>för</strong> personer som är<br />
bosatta här i landet. Detta innebär att de särskilda lagarna om<br />
SINK respektive A-SINK inte är tillämpliga. Den som stadigvarande<br />
vistas här ska lämna inkomstdeklaration <strong>för</strong> den tid vistelsen<br />
pågår, och när ersättning <strong>för</strong> arbete utbetalas till en sådan<br />
person ska <strong>arbetsgivaren</strong> göra skatteavdrag enligt vanliga regler.<br />
För att undvika <strong>för</strong> höga skatteavdrag kan den anställde vända sig<br />
till skattemyndigheten och ansöka om ändrad skatteberäkning,<br />
s.k. jämkning.<br />
En svensk arbetsgivare ska enligt socialavgiftslagen (SAL) betala<br />
arbetsgivaravgifter på ersättning som han betalar ut <strong>för</strong> arbete<br />
som ut<strong>för</strong>ts i Sverige oavsett i vilket land den som ut<strong>för</strong>t arbetet<br />
är bosatt och oavsett hur lång eller kort tid arbetet pågår om inte<br />
E101-intyg finns.<br />
Huvudregeln i EG-<strong>för</strong>ordning är att den som ut<strong>för</strong> arbete ska tillhöra<br />
arbetslandets social<strong>för</strong>säkring och att socialavgifter ska beta-<br />
89
UTLANDSARBETE M.M.<br />
2) Svensk arbetsgivare – betalar lön till utomlands…<br />
las i arbetslandet oavsett var den som ut<strong>för</strong>t arbetet är bosatt.<br />
Detta innebär att när en svensk arbetsgivare avlönar en person,<br />
som är bosatt i ett annat EU-land eller medborgare i EES-land,<br />
<strong>för</strong> arbete som personen ut<strong>för</strong>t i Sverige ska arbetsgivaravgifter<br />
betalas i Sverige.<br />
I <strong>för</strong>ordningen finns undantag från huvudregeln att den som<br />
ut<strong>för</strong>t arbete ska omfattas av arbetslandets social<strong>för</strong>säkring. Ett av<br />
undantagen från huvudregeln är att den som samtidigt har anställningar<br />
i flera medlemsländer i regel ska tillhöra social<strong>för</strong>säkringen<br />
i bosättningslandet om han även arbetar där. Detta kan få till<br />
följd att en person bosatt i annat EG/EES-land som tillfälligt arbetar<br />
i Sverige <strong>för</strong> en svensk arbetsgivare inte ska omfattas av svensk<br />
social<strong>för</strong>säkring trots att arbetet ut<strong>för</strong>s här. I dessa fall ska arbetstagaren<br />
genom intyg om tillämplig lagstiftning, E101-intyg, styrka<br />
att han ska tillhöra bosättningslandets social<strong>för</strong>säkring. Intyget<br />
utfärdas av social<strong>för</strong>säkringsmyndigheten i arbetstagarens bosättningsland.<br />
I de fall arbetstagaren visar upp ett E101-intyg, som<br />
visar att han ska tillhöra hemlandets social<strong>för</strong>säkring, ska <strong>arbetsgivaren</strong><br />
inte betala arbetsgivaravgifter i Sverige. Socialavgifter ska<br />
istället betalas i det land där arbetstagaren enligt intyget är social<strong>för</strong>säkrad.<br />
Om den anställde inte visar upp något intyg gäller<br />
huvudregeln att arbetsgivaravgifter ska betalas i Sverige.<br />
Kontrolluppgifter<br />
Vanlig kontrolluppgift (KU10) ska lämnas när den anställde är<br />
obegränsat skattskyldig i Sverige. Kontant lön ska redovisas på<br />
vanligt sätt i ruta 11 och <strong>för</strong>måner i rutorna 12, 13 eller 18.<br />
Om den anställde har ett E101-intyg som visar att han ska tillhöra<br />
annat lands social<strong>för</strong>säkring ska den kontanta lönen och<br />
eventuella <strong>för</strong>måner redovisas i ruta 31. Inkomsten blir då inte<br />
pensionsgrundande i Sverige och arbetsgivaravgifter ska inte betalas<br />
i Sverige.<br />
2.3 Vistelse i Sverige ett år eller längre tid<br />
Registrering<br />
En person som avser att vistas i Sverige i ett år eller mer ska normalt<br />
folkbok<strong>för</strong>as i Sverige. Vid folkbok<strong>för</strong>ingen tilldelas ett<br />
svenskt personnummer. Har personen ett personnummer sedan<br />
tidigare används det. Ett tidigare tilldelat samordningsnummer<br />
ersätts av personnumret och får inte längre användas.<br />
Genom folkbok<strong>för</strong>ingen blir personen automatiskt skatteregistrerad<br />
som bosatt i Sverige.<br />
I vissa situationer ska person, som vistas i Sverige längre tid än<br />
ett år, inte vara folkbok<strong>för</strong>d i Sverige. I dessa fall ska personen<br />
90
UTLANDSARBETE M.M.<br />
2) Svensk arbetsgivare – betalar lön till utomlands…<br />
skatteregistreras. Genom att man lämnar in en ansökan om preliminär<br />
skatt (RSV 4402), till samma skattekontor som handlägger<br />
folkbok<strong>för</strong>ingsfrågan, skatteregistreras personen och en A-skattsedel<br />
utfärdas. I samband med det tilldelas personen ett samordningsnummer.<br />
Beskattning<br />
Arbetsgivaravgifter<br />
Den som är bosatt i Sverige är obegränsat skattskyldig här, <strong>för</strong><br />
alla inkomster <strong>för</strong>värvade inom och utom Sverige, och omfattas<br />
av de vanliga skattereglerna. Detta innebär att de särskilda lagarna<br />
om SINK respektive A-SINK inte är tillämpliga. Den som är<br />
bosatt i Sverige ska lämna inkomstdeklaration <strong>för</strong> den tid bosättningen<br />
pågår, och när ersättning <strong>för</strong> arbete utbetalas till en sådan<br />
person ska <strong>arbetsgivaren</strong> göra skatteavdrag på vanligt sätt. För att<br />
undvika <strong>för</strong> höga skatteavdrag kan den anställde vända sig till<br />
skattemyndigheten och ansöka om ändrad skatteberäkning, s.k.<br />
jämkning.<br />
I avsnitt 2.2 – Vistelse i Sverige i sex månader till tolv månader<br />
– <strong>för</strong>klaras begreppet stadigvarande vistelse. En vistelse i Sverige<br />
anses stadigvarande när den pågår sammanhängande i minst sex<br />
månader. Observera att den kan pågå i tidsperiod som överstiger<br />
ett år. När vistelsen i Sverige är stadigvarande omfattas den skattskyldige<br />
av samma skatteregler som gäller <strong>för</strong> personer som är<br />
bosatta här i landet.<br />
För den som ska arbeta i Sverige ett år eller mer ska <strong>arbetsgivaren</strong><br />
normalt betala arbetsgivaravgifter i Sverige från <strong>för</strong>sta arbetsdagen.<br />
Om arbetstagaren har ett E101-intyg som visar att han ska<br />
tillhöra ett annat lands social<strong>för</strong>säkring, ska <strong>arbetsgivaren</strong> inte<br />
betala arbetsgivaravgifter i Sverige.<br />
Kontrolluppgifter<br />
Vanlig kontrolluppgift (KU10) ska lämnas när den anställde är<br />
obegränsat skattskyldig i Sverige. Kontant lön ska redovisas på<br />
vanligt sätt i ruta 11 och <strong>för</strong>måner i rutorna 12, 13 eller 18.<br />
Om den anställde har ett E101-intyg som visar att han ska tillhöra<br />
annat lands social<strong>för</strong>säkring ska den kontanta lönen och<br />
eventuella <strong>för</strong>måner redovisas i ruta 31. Inkomsten blir då inte<br />
pensionsgrundande i Sverige och arbetsgivaravgifter ska inte betalas<br />
i Sverige.<br />
91
UTLANDSARBETE M.M.<br />
3. UTLÄNDSK ARBETSGIVARE<br />
– MED PERSONAL SOM ARBETAR I SVERIGE<br />
Arbetsgivaravgifter<br />
Utländsk arbetsgivare utan fast driftställe i Sverige ska betala<br />
arbetsgivaravgifter <strong>för</strong><br />
◗ lokalanställd personal i Sverige<br />
◗ personal som sänts till Sverige <strong>för</strong> arbete i längre tid än ett år.<br />
Längre utsändningsperioder än ett år kan <strong>för</strong>ekomma när personal<br />
sänds hit från EU/EES-land (EG-<strong>för</strong>ordningen) eller från land<br />
som Sverige slutit konvention med. Det innebär att undantag<br />
finns från regeln att arbetsgivaravgifter ska betalas i Sverige när<br />
vistelsen överstiger ett år.<br />
Utländsk arbetsgivare utan fast driftställe i Sverige ska inte<br />
betala allmän löneavgift och inte särskild löneskatt.<br />
Kontrolluppgifter<br />
Utländsk arbetsgivare/uppdragsgivare utan fast driftställe i Sverige<br />
ska lämna kontrolluppgift på löner, arvoden, skattepliktiga <strong>för</strong>måner<br />
och liknande som har betalats ut till en person som ska beskattas<br />
här <strong>för</strong> inkomsten eller omfattas av svensk social<strong>för</strong>säkring.<br />
Kontrolluppgifter lämnas enligt samma regler som gäller <strong>för</strong><br />
svenska arbetsgivare. Normalt ska utländsk arbetsgivare lämna<br />
en vanlig kontrolluppgift (KU10). Om det finns ett jämkningsbeslut<br />
som visar att skatt inte ska betalas i Sverige ska gul kontrolluppgift<br />
(KU14) lämnas.<br />
Skatteavdrag<br />
Utländsk arbetsgivare utan fast driftsälle i Sverige ska inte göra<br />
skatteavdrag på ersättning <strong>för</strong> arbete som betalas ut. De anställda<br />
ska istället själva betala sin preliminärskatt varje månad.<br />
92
UTLANDSARBETE M.M.<br />
4. KONTROLLUPPGIFT TILL ANNAT LAND<br />
Svenska arbetsgivare ska lämna kontrolluppgift <strong>för</strong> fysisk person<br />
som är bosatt i eller ska beskattas i land som Sverige har skatteavtal<br />
med, se bilaga 2 (utdrag ur RSFS 2002:12). Det innebär att<br />
en <strong>arbetsgivaren</strong> ska lämna kontrolluppgift på utbetalad ersättning<br />
<strong>för</strong> arbete till person som inte ska beskattas <strong>för</strong> inkomsten i<br />
Sverige och som inte heller ska omfattas av svensk social<strong>för</strong>säkring.<br />
Kontrolluppgiften vidarebefordras till det land där personen<br />
ska beskattas.<br />
Kontrolluppgifter<br />
Gul kontrolluppgift (KU10) ska lämnas. Ersättningen ska anges i<br />
ruta 11 och alternativ F i ruta 92 ska kryssmarkeras.<br />
93
UTLANDSARBETE M.M.<br />
5. UTBETALNINGAR FRÅN UTLANDET MED GRUND<br />
I ANSTÄLLNING HOS SVENSK ARBETSGIVARE<br />
Den som betalat ut ersättning – eller utgett <strong>för</strong>mån – <strong>för</strong> arbete,<br />
ska betala arbetsgivaravgifter och göra skatteavdrag enligt huvudregeln.<br />
Detta gäller även om något direkt anställnings<strong>för</strong>hållande<br />
inte <strong>för</strong>eligger.<br />
Om en person som arbetar <strong>för</strong> en svensk arbetsgivare får ersättning<br />
(lön eller <strong>för</strong>mån) från utländsk utbetalare som han inte<br />
är anställd hos, och ersättningen har sin grund i anställningen<br />
hos den svenska <strong>arbetsgivaren</strong>, ska den svenske <strong>arbetsgivaren</strong><br />
betala arbetsgivaravgifter på ersättningen. Trots att den svenske<br />
<strong>arbetsgivaren</strong> inte rent faktiskt gett ut ersättningen blir han i dessa<br />
fall skyldig att betala arbetsgivaravgifter och i <strong>för</strong>ekommande<br />
fall göra skatteavdrag. Den svenske <strong>arbetsgivaren</strong> ska redovisa<br />
den utbetalade ersättningen från utlandet i skattedeklaration tillsammans<br />
med övriga utbetalade ersättningar. Om den utbetalade<br />
lönen inte räcker till <strong>för</strong> att göra hela det skatteavdrag som är hän<strong>för</strong>ligt<br />
till den utländska ersättningen ska något extra skatteavdrag<br />
avseende den inte göras de kommande månaderna om<br />
inte den anställde begär det (<strong>för</strong>höjt skatteavdrag).<br />
Mottagaren av den skattepliktiga <strong>för</strong>månen är skyldig att månaden<br />
efter det att han fått ersättningen lämna upplysningar till<br />
sin svenske arbetsgivare om att han fått den.<br />
Exempel: Kristina som är anställd hos AB Astrakan i Sverige har i april fått<br />
en bonus om 350 000 kr från AB Astrakans dotterbolag i England. Eftersom<br />
bonusen har sin grund i Kristinas anställning i Sverige ska AB Astrakan<br />
betala arbetsgivaravgifter på den utbetalade ersättningen från England.<br />
Kristina har 40 000 kr i månadslön.<br />
Arbetsgivaren ska räkna med den utbetalade ersättningen från England<br />
i underlaget <strong>för</strong> arbetsgivaravgifter och göra skatteavdrag när han<br />
fått kännedom om utbetalningen. Kristinas lön om 40 000 kr kommer inte<br />
att räcka till <strong>för</strong> att verkställa skatteavdrag på ett belopp om 390 000 kr.<br />
Något ytterligare skatteavdrag avseende bonusen ska inte göras nästkommande<br />
månader. Vanlig kontrolluppgift ska lämnas och utbetald lön<br />
och bonus ska anges i ruta 11. Avdragen skatt ska anges i ruta 01.<br />
94
UTLANDSARBETE M.M.<br />
6. SÄRSKILT OM UTLANDSARBETE INOM NORDEN<br />
När en arbetstagare som är bosatt i ett nordiskt land arbetar i<br />
Sverige åt en svensk arbetsgivare ska skatt betalas i Sverige<br />
(vanlig preliminärskatt eller särskild inkomstskatt <strong>för</strong> utomlands<br />
bosatta, SINK). På motsvarande sätt ska en i Sverige bosatt person<br />
som arbetar i ett nordiskt land alltid betala skatt i arbetslandet<br />
om han är anställd av en arbetsgivare där. Dessa huvudregler<br />
följer av bestämmelserna i det nordiska skatteavtalet och gäller<br />
oavsett hur kort eller lång tid arbetstagaren vistas i det andra<br />
landet.<br />
När en i Sverige bosatt arbetstagare sänds ut av en svensk<br />
arbetsgivare <strong>för</strong> att arbeta i annat nordiskt land kan man inte<br />
tillämpa samma enkla regler. Det måste i stället i varje enskilt fall<br />
bestämmas i vilket land skatt ska betalas – bosättningslandet eller<br />
arbetslandet. Avgörande är i <strong>för</strong>sta hand vistelsetidens längd i<br />
arbetslandet – mer eller mindre än 183 dagar. Motsvarande gäller<br />
när en arbetstagare från annat nordiskt land skickas till Sverige av<br />
sin utländska arbetsgivare <strong>för</strong> att arbeta här.<br />
Den nordiska<br />
uppbördsöverenskommelsen<br />
För att <strong>för</strong>hindra att två länder inom Norden samtidigt kräver preliminär<br />
skatt på samma arbetsinkomst har en överenskommelse<br />
om uppbörd och över<strong>för</strong>ing av skatt träffats mellan de nordiska<br />
länderna (det s.k. Trekk-avtalet). Överenskommelsen reglerar<br />
vilket land som har rätt att kräva preliminär skatt på anställningsinkomster<br />
till personer som arbetar i annat nordiskt land än sitt<br />
bosättningsland. Dessutom finns möjligheter att <strong>för</strong>a över skatt<br />
mellan de nordiska länderna i situationer där preliminär skatt har<br />
betalts i ”fel” land.<br />
Reglerna om vilket land som har rätt att kräva preliminär skatt<br />
är utformade med utgångspunkt i 183-dagarsregeln i det nordiska<br />
skatteavtalet.<br />
Skatteavdrag<br />
ska göras i Sverige<br />
När en svensk arbetsgivare sänder ut en anställd <strong>för</strong> arbete i annat<br />
nordiskt land ska preliminär skatt betalas i Sverige om<br />
◗ den anställde inte vistas i arbetslandet mer än 183 dagar under<br />
en tolvmånadersperiod och<br />
◗ <strong>arbetsgivaren</strong> inte har fast driftställe i arbetslandet och<br />
◗ det inte är fråga om uthyrning av arbetskraft.<br />
För att <strong>arbetsgivaren</strong>, eller den anställde, ska kunna visa att preliminär<br />
skatt betalas i Sverige kan skattemyndigheten utfärda ett<br />
intyg. Ansökan om sådant intyg görs på blankett NT1 (RSV 2726).<br />
95
UTLANDSARBETE M.M.<br />
6) Särskilt om utlandsarbete inom Norden<br />
När de ovan angivna <strong>för</strong>utsättningar inte är uppfyllda ska skatt<br />
inte betalas i Sverige. Arbetsgivaren, eller arbetstagaren, kan ansöka<br />
om att skattemyndigheten beslutar att skatteavdrag inte ska<br />
göras. Ansökan görs på blankett NT2 (RSV 2737).<br />
Över<strong>för</strong>ing av skatt<br />
Om det efter inkomstårets utgång upptäcks att preliminär skatt på<br />
arbetsinkomst felaktigt har betalts i annat nordiskt land kan skatten<br />
på begäran av Riksskatteverket <strong>för</strong>as över till Sverige. Den<br />
sätts då in på den anställdes skattekonto och behandlas som i rätt<br />
tid inbetald preliminär skatt på den inkomst som ska beskattas i<br />
Sverige.<br />
Arbetsgivaravgifter<br />
Beträffande skyldigheten att betala arbetsgivaravgifter vid arbete<br />
inom Norden gäller i huvudsak samma regler som vid arbete i<br />
övriga EES-länder. Att en inkomst är skattefri på grund av bestämmelser<br />
i ett skatteavtal hindrar inte att inkomsten kan vara underlag<br />
<strong>för</strong> arbetsgivaravgifter.<br />
Observera att Riks<strong>för</strong>säkringsverket och motsvarande myndighet<br />
i Danmark träffat ett särskilt avtal som möjliggör att en anställd<br />
kan omfattas av anställningslandets social<strong>för</strong>säkring även i<br />
de fall då han normalt skulle omfattas av bosättningslandets social<strong>för</strong>säkring.<br />
Detta gäller t.ex. <strong>för</strong> den som arbetar från hemmet<br />
eller har <strong>för</strong>troendeuppdrag. Dispensbeslut ska alltid finnas om<br />
avtalet tillämpas. Ytterligare information kan lämnas av Försäkringskassan<br />
eller Den Sociale Sikringsstyrelsen i Danmark.<br />
Kontrolluppgifter<br />
Vanlig kontrolluppgift<br />
(KU10)<br />
Vanlig kontrolluppgift ska lämnas när den anställde ska beskattas<br />
i Sverige. Lön ska anges i ruta 11 och <strong>för</strong>måner i rutorna 12, 13<br />
och 18 om den anställde ska vara social<strong>för</strong>säkrad i Sverige.<br />
Ska den anställde inte vara social<strong>för</strong>säkrad i Sverige, t.ex. anställd<br />
som är utsänd från Norge i mer än 183 dagar under en tolvmånadersperiod<br />
och som har E101-intyg som visa att han står kvar<br />
i norsk social<strong>för</strong>säkring, ska hela ersättningen anges i ruta 31.<br />
Observera att <strong>för</strong> den som ska beskattas i Sverige och har<br />
beslut om SINK ska grön kontrolluppgift lämnas, se nedan.<br />
Gul kontrolluppgift<br />
(KU14)<br />
Gul kontrolluppgift ska lämnas när den anställde ska vara social<strong>för</strong>säkrad<br />
i Sverige men inte ska beskattas här. Beslut om att<br />
skatteavdrag inte ska göras (jämkningsbeslut eller NT2-beslut)<br />
ska finnas.<br />
Grön kontrolluppgift<br />
(KU13)<br />
Grön kontrolluppgift skall lämnas när den anställde ska beskattas<br />
i Sverige och har ett SINK-beslut. Detta kan komma ifråga när<br />
96
UTLANDSARBETE M.M.<br />
6) Särskilt om utlandsarbete inom Norden<br />
den anställde är bosatt i annat nordiskt land, vistas i Sverige kortare<br />
tid än sex månader och arbetar vid fast driftställe som t. ex.<br />
dansk arbetsgivare har i Sverige. Lön ska anges i ruta 11 och <strong>för</strong>måner<br />
i rutorna 12,13 och 18 om den anställde ska vara social<strong>för</strong>säkrad<br />
i Sverige. Om E101-intyg finns som utvisar att den anställde<br />
är social<strong>för</strong>säkrad i annat land ska hela ersättningen anges i<br />
ruta 31.<br />
97
UTLANDSARBETE M.M.<br />
7. GRÄNSPENDLARE<br />
I det nordiska skatteavtalet finns bestämmelser om beskattning<br />
av s.k. gränsgångare. En gränsgångare är en person som är bosatt<br />
i en nordisk kommun som gränsar till riksgränsen mot Sverige<br />
och som arbetar i en svensk kommun som även den ligger<br />
vid riksgränsen. Förhållandet kan även vara det omvända. Observera<br />
att kommunerna inte behöver gränsa mot varandra. För att<br />
de s.k. gränsgångarreglerna ska gälla krävs att arbetet är personligt<br />
och att personen vistas i sin fasta bostad minst en gång i<br />
veckan. Vistelsen i hemmet vid varje sådant tillfälle måste vara<br />
minst två dagar. Med ”dag” avses även del av dag. Personer som<br />
pendlar mellan bostad i annat nordiskt land och arbete i Sverige,<br />
men som inte uppfyller de angivna <strong>för</strong>utsättningarna, är inte en<br />
gränsgångare i skatteavtalet mening.<br />
För att belysa de olika beskattningssituationer som kan uppkomma<br />
lämnas en rad exempel nedan.<br />
Norge och Finland<br />
Gränsgångare<br />
◗ En gränsgångare som dagligen pendlar över gränsen till<br />
svensk arbetsgivare ska inte beskattas i Sverige <strong>för</strong> sin arbetsinkomst.<br />
Observera att personen är skattskyldig enligt lagen<br />
om särskild inkomstskatt <strong>för</strong> utomlands bosatta (SINK) och en<br />
ansöka om SINK måste göras (RSV 4350). Först när skattemyndigheten<br />
utfärdat ett SINK-beslut som utvisar att skatt inte<br />
ska betalas i Sverige kan <strong>arbetsgivaren</strong> betala ut lönen utan<br />
att göra skatteavdrag. En dagpendlare kan ha SINK-beslut,<br />
som utvisar att skatt inte ska betalas på arbetsinkomsten<br />
i Sverige, i flera år i följd. Inkomsten ska istället beskattas i<br />
bosättningslandet. Arbetsgivaren ska lämna en grön kontrolluppgift<br />
(KU13).<br />
◗ En gränsgångare som ska veckopendla över gränsen till svensk<br />
arbetsgivare under kortare tid än sex månader ska inte beskattas<br />
i Sverige <strong>för</strong> sin arbetsinkomst. Liksom i fallet ovan ska<br />
SINK-ansökan göras. Grön kontrolluppgift (KU 13) ska lämnas.<br />
◗ En gränsgångare som ska veckopendla över gränsen till<br />
svensk arbetsgivare i längre tid än sex månader ska inte<br />
beskattas i Sverige. SINK-reglerna ska inte tillämpas eftersom<br />
vistelsetidens längd innebär att personen är obegränsat skattskyldig<br />
i Sverige. Istället ska en vanlig ”jämkningsansökan”<br />
göras. Först när personen fått ett jämkningsbeslut som utvisar<br />
att skatt inte ska betalas kan <strong>arbetsgivaren</strong> betala ut lönen<br />
utan att göra skatteavdrag. Om jämkningsbeslut finns ska gul<br />
kontrolluppgift (KU14) fyllas i, lön i ruta 11 och <strong>för</strong>måner i<br />
98
UTLANDSARBETE M.M.<br />
7) Gränspendlare<br />
ruta 12, 13 eller 18. Kryssmarkering ska göras i ruta 92 A.<br />
Finns inte jämkningsbeslut ska vanlig kontrolluppgift (KU 10)<br />
lämnas.<br />
Gränspendlare som inte<br />
är gränsgångare<br />
◗ En person som dagligen pendlar över gränsen, från eller till<br />
kommun som inte är gränskommun, <strong>för</strong> arbete hos svensk<br />
arbetsgivare ska beskatts i Sverige enligt reglerna om SINK.<br />
Personen ska ha ett SINK-beslut som normalt innebär att skatt<br />
ska dras med 25 procent. Grön kontrolluppgift (KU13) ska lämnas.<br />
◗ En person som ska veckopendla över gränsen, från eller till<br />
kommun som inte är gränskommun, <strong>för</strong> arbete hos svensk arbetsgivare<br />
under kortare tid än sex månader beskattas i Sverige<br />
enligt reglerna om SINK liksom i fallet ovan. Grön kontrolluppgift<br />
(KU13) ska lämnas.<br />
◗ En person som ska veckopendla över gränsen, från eller till<br />
kommun som inte är gränskommun, <strong>för</strong> arbete hos svensk arbetsgivare<br />
under längre tid än sex månader beskattas i Sverige<br />
enligt vanliga regler. Personen ska ha en A-skattsedel och kan<br />
ansöka om en sådan på blankett Ansökan avseende preliminär<br />
skatt (RSV 4402) eller på en vanlig ”jämkningsansökan”. Vanlig<br />
kontrolluppgift (KU10) ska lämnas.<br />
Danmark<br />
Det gamla nordiska skatteavtalet innehöll gränsgångarbestämmelser<br />
även i <strong>för</strong>hållande till Danmark. Dessa har i princip upphört<br />
att gälla, men det finns övergångsregler som innebär att den<br />
som uppfyllde gränsgångarbestämmelserna den 1 januari 1997<br />
fortfarande omfattas av dessa så länge villkoren <strong>för</strong> att betraktas<br />
som gränsgångare uppfylls.<br />
Om villkoren är uppfyllda blir beskattningssituationen i princip<br />
den samma som redogjorts <strong>för</strong> gällande Norge och Finland, med<br />
skillnaden att någon landgräns inte finns.<br />
För gränspendlare mellan Danmark och Sverige som tillkommit<br />
efter den 1 januari 1997 gäller att de ska beskattas i Sverige<br />
och en person som<br />
◗ dagpendlar ska ha ett SINK-beslut. Skatteavdrag ska göras<br />
med 25 procent och grön kontrolluppgift (KU13) ska lämnas<br />
◗ ska veckopendla kortare tid än sex månader ska ha ett SINKbeslut.<br />
Skatteavdrag ska göras med 25 procent och grön kontrolluppgift<br />
(KU13) ska lämnas<br />
◗ ska veckopendla längre tid än sexmånader ska ha en vanlig<br />
A-skattsedel, skatteavdrag ska göras enligt vanliga regler och<br />
vanlig kontrolluppgift (KU10) ska lämnas.<br />
99
UTLANDSARBETE M.M.<br />
8. UTLÄNDSKA NYCKELPERSONER<br />
Utländska nyckelpersoner som arbetar i Sverige under begränsad<br />
tid kan medges vissa skattelättnader. I varje enskilt fall måste<br />
beslut från Forskarskattenämnden finnas <strong>för</strong> att reglerna ska<br />
få tillämpas. När dessa särskilda regler tillämpas medges även<br />
lättnader beträffande de arbetsgivaravgifter som ska betalas i<br />
Sverige.<br />
Nyckelperson<br />
De personkategorier som kan medges skattelättnader är experter/specialister,<br />
forskare, <strong>för</strong>etagsledare och andra nyckelpersoner<br />
som rekryteras från utlandet. Det krävs att den enskilda personen<br />
har särskild kompetens som är svår att finna inom Sverige<br />
eller att han har <strong>för</strong>etagsledande uppgifter som med<strong>för</strong> en nyckelposition<br />
i ett <strong>för</strong>etag.<br />
Lättnadsreglernas<br />
utformning<br />
Lättnaderna innebär att 75 procent av lön och andra ersättningar<br />
ska tas upp som intäkt vid beskattningen. Arbetsgivaren ska göra<br />
skatteavdrag på den skattepliktiga delen av inkomsten. Motsvarande<br />
underlag, dvs. 75 procent av ersättningen, används vid<br />
beräkningen av arbetsgivaravgifterna. När reglerna är tillämpliga<br />
blir alltså 25procent av lönen skattefri och fri från socialavgifter.<br />
Dessutom innebär lättnaderna att vissa kostnadsersättningar<br />
som betalas av <strong>arbetsgivaren</strong> undantas från beskattning och inte<br />
heller ingår i underlaget <strong>för</strong> arbetsgivaravgifter. Skatte- och avgiftsfriheten<br />
omfattar ersättningar <strong>för</strong><br />
– utgifter <strong>för</strong> flyttning till och från Sverige<br />
– utgifter <strong>för</strong> barns skolgång i grundskola och gymnasieskola<br />
eller liknande<br />
– utgifter <strong>för</strong> två hemresor per år <strong>för</strong> arbetstagaren och hans<br />
familj.<br />
Ersättning <strong>för</strong> bostad i eller utom Sverige ska ingå i underlaget <strong>för</strong><br />
skatteavdrag och arbetsgivaravgifter.<br />
Övriga villkor<br />
De särskilda lättnadsreglerna gäller under de tre <strong>för</strong>sta åren av en<br />
tidsbegränsad vistelse i Sverige som är avsedd att vara högst fem<br />
år. Arbetsgivaren ska höra hemma i Sverige eller vara ett utländskt<br />
<strong>för</strong>etag med fast driftställe i Sverige. Nyckelpersonen får<br />
inte vara svensk medborgare. Personen får inte heller ha varit<br />
bosatt eller stadigvarande vistats i Sverige någon gång under de<br />
fem kalenderår som närmast <strong>för</strong>egått det år då arbetet i Sverige<br />
påbörjades. En <strong>för</strong>utsättning är också att personen stannar i Sverige<br />
så länge att de skatteregler som gäller <strong>för</strong> obegränsat skatt-<br />
100
UTLANDSARBETE M.M.<br />
8) Utländska nyckelpersoner<br />
skyldiga blir tillämpliga, dvs. vistelsen måste uppgå till minst sex<br />
månader.<br />
Ansökan om tillämpning av lättnadsreglerna i fråga om en viss<br />
nyckelperson ställs till Forskarskattenämnden. Tills dess att Forskarskattenämnden<br />
har meddelat sitt beslut ska <strong>arbetsgivaren</strong><br />
göra skatteavdrag och betala arbetsgivaravgifter enligt vanliga<br />
regler.<br />
Kontrolluppgifter<br />
Vanlig kontrolluppgift (KU10) ska lämnas <strong>för</strong> nyckelperson. Den<br />
skattepliktiga delen av lön och <strong>för</strong>måner anges i rutorna 11, 12, 13<br />
och 18. Den skattefria delen, dvs. 25 procent av lön och <strong>för</strong>måner<br />
samt de skattefria ersättningarna anges i ruta 35.<br />
Om den anställde har ett E101-intyg som visar att han ska tillhöra<br />
annat lands social<strong>för</strong>säkring ska den skattepliktiga delen av<br />
lön och <strong>för</strong>måner anges i ruta 31. Den skattefria delen ska redovisas<br />
i ruta 35.<br />
101
UTLANDSARBETE M.M.<br />
ORDFÖRKLARINGAR<br />
183-dagarsregeln<br />
Se sid. 74.<br />
Begränsat skattskyldig<br />
Personer som inte är bosatta i Sverige, inte vistas här stadigvarande<br />
eller har väsentlig anknytning till Sverige är begränsat skattskyldiga.<br />
Det innebär att de bara är skattskyldiga <strong>för</strong> vissa i<br />
skattelagstiftningen angivna inkomster.<br />
E101-intyg<br />
För att reglerna om social<strong>för</strong>säkringstillhörighet i EG-<strong>för</strong>ordningen<br />
ska kunna tillämpas måste personer som inte ska omfattas av<br />
arbetslandets lag enligt huvudregeln kunna visa vilket lands<br />
social<strong>för</strong>säkringssystem de ska tillhöra. Av intyg om tillämplig<br />
lagstiftning, E101, framgår det vilket lands social<strong>för</strong>säkring en<br />
person ska tillhöra. I Sverige utfärdas dessa intyg av Försäkringskassan.<br />
E102-intyg<br />
E102-intyg har samma funktion som E101-intyg, men utfärdas vid<br />
<strong>för</strong>längning av en utsändning.<br />
EES-länderna<br />
Omfattar EU-medlemsstaterna – Belgien, Danmark, Finland,<br />
Frankrike, Grekland, Irland, Italien, Luxemburg, Nederländerna,<br />
Portugal, Spanien, Storbritannien, Tyskland och Österrike – samt<br />
Island, Liechtenstein och Norge.<br />
EG-<strong>för</strong>ordningen<br />
Förordning (EEG) nr 1408/71 om tillämpning av systemen <strong>för</strong><br />
social trygghet. I <strong>för</strong>ordningen finns regler <strong>för</strong> vad som gäller när<br />
svenskar arbetar i annat EU/EES-land och <strong>för</strong> vad som gäller när<br />
personer bosatta i annat EU/EES-land kommer till Sverige <strong>för</strong> att<br />
arbeta. Från och med 1 juni 2002 omfattas även Schweiz av <strong>för</strong>ordningen.<br />
Ettårsregeln<br />
Se sid. 76.<br />
Fast driftställe<br />
Ett fast driftställe är en stadigvarande plats <strong>för</strong> affärsverksamhet,<br />
från vilken verksamheten bedrivs helt eller delvis. Det kan t.ex.<br />
vara en plats <strong>för</strong> <strong>för</strong>etagsledning, filial, kontor, fabrik, verkstad,<br />
byggarbetsplats mm. Ett utländskt <strong>för</strong>etag kan också ha ett fast<br />
driftställe i Sverige om någon är verksam <strong>för</strong> näringsverksamheten<br />
här i landet och <strong>för</strong> detta syfte har fått och regelbundet<br />
använder en fullmakt från det utländska <strong>för</strong>etaget.<br />
102
UTLANDSARBETE xxxxxx M.M.<br />
Ord<strong>för</strong>klaringar xxxxx<br />
Femårsregeln<br />
Den som avreser från Sverige ska, enligt skattelagstiftningen, anses<br />
ha sådan väsentlig anknytning till Sverige att han fortsätter att<br />
vara obegränsat skattskyldig här i landet trots att han vistas utomlands.<br />
Detta gäller i fem års tid efter avresan, om inte personen<br />
kan visa att han saknar väsentlig anknytning hit.<br />
Lokalanställd personal<br />
Person som är anställd i det land där verksamheten ska bedrivas,<br />
dvs. en person som inte är utsänd. Begreppet används även om en<br />
utsänd person där utsändningstiden gått ut.<br />
Obegränsat<br />
skattskyldig<br />
Personer som är bosatta i Sverige är obegränsat skattskyldiga.<br />
Det betyder att alla inkomster som personen har ska beskattas i<br />
Sverige oavsett var inkomsten är intjänad. Även den som stadigvarande<br />
vistas i Sverige är obegränsat skattskyldig här <strong>för</strong> alla<br />
inkomster <strong>för</strong>värvade inom och utom Sverige. En vistelse i<br />
Sverige anses stadigvarande när den pågår sammanhängande i<br />
minst sex månader. Vid bedömningen bortser man från kortvariga<br />
avbrott <strong>för</strong> besök i utlandet, vilket innebär att det inte krävs att<br />
personen vistas kontinuerligt i Sverige <strong>för</strong> att vistelsen ska betraktas<br />
som stadigvarande under en given sexmånadersperiod.<br />
Samordningsnummer<br />
Samordningsnummer är en enhetlig identitetsbeteckning <strong>för</strong> personer<br />
som inte är eller har varit folkbok<strong>för</strong>da i Sverige. Skattekontoret<br />
tilldelar samordningsnummer <strong>för</strong> registrering i de egna<br />
registerna samt på begäran av en myndighet. Syftet med samordningsnumret<br />
är att myndigheter och andra verksamhetsområden<br />
ska ha ett gemensamt begrepp även <strong>för</strong> personer som inte är folkbok<strong>för</strong>da.<br />
Sexmånadersregeln<br />
Se sid. 74.<br />
Skatteavtal<br />
Sverige har ingått skatteavtal med ett stort antal andra länder, se<br />
bilaga 2. Syftet med skatteavtalen är att undanröja dubbelbeskattning<br />
i situationer där mer än ett land enligt sin interna skattelagstiftning<br />
kan beskatta en inkomst.<br />
Skatterättligt hemvist<br />
Detta är ett begrepp som används i skatteavtalen <strong>för</strong> att <strong>för</strong>dela<br />
rätten att beskatta olika inkomster. När två länder anser en person<br />
vara obegränsat skattskyldig i landet är det nödvändigt att i varje<br />
enskilt fall avgöra i vilket av länderna personen har sitt skatterättliga<br />
hemvist. I varje skatteavtal finns en särskild artikel där det<br />
framgår hur man bedömer i vilket land personen har sitt hemvist<br />
enligt avtalet.<br />
103
UTLANDSARBETE M.M.<br />
Ord<strong>för</strong>klaringar<br />
Social<strong>för</strong>säkringskonvention<br />
Avtal som Sverige slutit med andra länder <strong>för</strong> att lösa de frågor på<br />
social<strong>för</strong>säkringsområdet som kan uppkomma när svenskar arbetar<br />
i utlandet och när utländska medborgare arbetar i Sverige. För<br />
närvarande har Sverige social<strong>för</strong>säkringskonventioner med ett<br />
20-tal länder, se bilaga 1.<br />
Svensk arbetsgivare<br />
Svensk arbetsgivare och utländsk arbetsgivare med fast driftställe<br />
i Sverige jämställs, i socialavgiftssammanhang. När man i utlandsdelen<br />
i denna dokumentation läser ”svensk arbetsgivare”<br />
ska man i det begreppet även läsa in utländsk arbetsgivare med<br />
fast driftställe i Sverige.<br />
Särskild inkomstskatt<br />
<strong>för</strong> utomlands bosatta<br />
(SINK)<br />
Utländsk arbetsgivare<br />
Se sid. 84.<br />
Utländsk arbetsgivare utan fast driftsälle i Sverige<br />
Utsändning<br />
Arbetsgivare sänder anställd utomlands <strong>för</strong> att där ut<strong>för</strong>a ett arbete<br />
av tidsbegränsad varaktighet <strong>för</strong> <strong>arbetsgivaren</strong>s räkning.<br />
Utsändningsintyg<br />
För att reglerna om utsändning i social<strong>för</strong>säkringskonventionerna<br />
ska kunna tillämpas måste utsändningen styrkas med utsändningsintyg.<br />
Utsändningsintyget visar vilket lands social<strong>för</strong>säkring<br />
en person ska tillhöra.<br />
104
UTLANDSARBETE M.M.<br />
Bilaga 1<br />
BILAGA 1<br />
Sverige har slutit konvention om social trygghet<br />
med följande länder<br />
Konvensionland Maximal Typ av konvention<br />
utsändningstid<br />
De nordiska länderna 12 avsiktskonvention<br />
Chile 12 avsiktskonvention<br />
Frankrike 36 avsiktskonvention<br />
Grekland 24 ej avsiktskonvention<br />
Israel 36 avsiktskonvention<br />
Italien 24 ej avsiktskonvention<br />
Jugoslavien, utom Montenegro 24 ej avsiktskonvention<br />
Kap Verde 12 ej avsiktskonvention<br />
Luxemburg 12 avsiktskonvention<br />
Marocko 36 ej avsiktskonvention<br />
Nederländerna 24 ej avsiktskonvention<br />
Portugal 24 ej avsiktskonvention<br />
Schweiz 24 ej avsiktskonvention<br />
Spanien 24 avsiktskonvention<br />
Storbritannien och Nordirland 12 avsiktskonvention<br />
Turkiet 12 avsiktskonvention<br />
Tyskland 24 ej avsiktskonvention<br />
Österrike 12 avsiktskonvention<br />
USA 60 avsiktskonvention<br />
Kanada och Quebec 60 ej avsiktskonvention<br />
Efter maximal utsändningstids utgång omfattas den utsände inte<br />
längre av hemlandets social<strong>för</strong>säkring. Då ska avgifter inte betalas<br />
i Sverige.<br />
Från och med den 1 juni 2003 har de flesta konventionerna som<br />
Sverige slutit med andra länder spelat ut sin roll eftersom även<br />
tredjelandsmedborgare, dvs. personer som inte är medborgare i<br />
ett EES-land men bosatta i EU-land, omfattas av EG-<strong>för</strong>ordningen.<br />
Observera att Danmark inte har antagit den nya <strong>för</strong>ordningen. Det<br />
innebär att mellan Danmark och Sverige kommer den nordiska<br />
social<strong>för</strong>säkringskonventionen fortfarande vara tillämplig vid utsändning<br />
av tredjelandsmedborgare som är bosatt i Sverige eller<br />
Danmark. EG-<strong>för</strong>ordningen är inte heller tillämplig mellan EG-länderna<br />
och EES-länderna Norge, Island och Liechtenstein beträffande<br />
tredjelandsmedborgare.<br />
EG-<strong>för</strong>ordningen är från och med 1 juni 2002 tillämplig mellan<br />
EU:s medlemsländer och Schweiz, men <strong>för</strong> närvarande inte beträffande<br />
tredjelandsmedborgare.<br />
105
UTLANDSARBETE M.M.<br />
Bilaga 2<br />
BILAGA 2<br />
Länder med vilka Sverige har skatteavtal<br />
Sverige har överenskommelser med vissa länder om utbyte av<br />
kontrolluppgifter när inkomsten ska beskattas i det andra landet.<br />
Enligt RSFS 2002:12, 6 §, gäller skyldighet att lämna KU <strong>för</strong> vidare<br />
befordran till de länder Sverige har skatteavtal med.<br />
I dessa fall ska kontrolluppgift lämnas i form av en gul KU<br />
(KU14) med kryss vid alternativ F i ruta 92, om inte skyldighet att<br />
lämna KU redan <strong>för</strong>eligger enligt andra regler.<br />
Albanien<br />
Amerikas Förenta Stater<br />
Argentina<br />
Australien<br />
Bangladesh<br />
Barbados<br />
Belgien<br />
Bolivia<br />
Botswana<br />
Brasilien<br />
Bulgarien<br />
Cypern<br />
Danmark<br />
Egypten<br />
Estland<br />
Filippinerna<br />
Finland<br />
Frankrike<br />
Färöarna<br />
Gambia<br />
Grekland<br />
Grönland<br />
Indien<br />
Indonesien<br />
Irland<br />
Island<br />
Israel<br />
Italien<br />
Jamaica<br />
Japan<br />
Kanada<br />
Kazakstan<br />
Kenya<br />
Kina, Folkrepubliken<br />
Korea<br />
Lettland<br />
Litauen<br />
Luxemburg<br />
Makedonien<br />
Malta<br />
Marocko<br />
Mauritius<br />
Mexiko<br />
Namibia<br />
Nederländerna<br />
Norge<br />
Nya Zeeland<br />
Pakistan<br />
Peru<br />
Polen<br />
Rumänien<br />
Ryssland<br />
Singapore<br />
Slovakien, Republiken<br />
Spanien<br />
Sri Lanka<br />
Storbritannien<br />
Sydafrika, Republiken<br />
Tanzania<br />
Thailand<br />
Tjeckien, Republiken<br />
Trinidad och Tobago<br />
Tunisien<br />
Turkiet<br />
Tyskland<br />
Ukraina<br />
Ungern<br />
Venezuela<br />
Vietnam<br />
Vitryssland<br />
Zambia<br />
Zimbabwe<br />
Österrike<br />
106
UTLANDSARBETE M.M.<br />
KU14<br />
107
UTLANDSARBETE M.M. xxxx<br />
xxxxx<br />
KU13<br />
108
LÄS MER HÄR!<br />
Det finns mer information att läsa, både i broschyrer och på Riksskatteverkets<br />
webbplats.<br />
Från och med den 1 januari 2004 kommer adressen till vår<br />
webbplats att vara www.skatteverket.se. Under en övergångsperiod<br />
kommer du fortfarande att nå oss på den ”gamla” adressen.<br />
Rättsinformation<br />
På www.rsv.se finns rättsinformation som t.ex. Riksskatteverkets<br />
allmänna råd, <strong>för</strong>eskrifter och meddelanden. Där finns också<br />
rättsfall och handledningar m.m. Välj Rättsinformation i menyraden<br />
till vänster och sedan den kategori du söker.<br />
Nyheter<br />
På www.rsv.se finns aktuella skattenyheter och pressmeddelande.<br />
Broschyrer<br />
och blanketter<br />
Här är en <strong>för</strong>teckning över broschyrer som kan vara användbara<br />
<strong>för</strong> dig som arbetar med löner och kontrolluppgifter.<br />
De flesta broschyrer och blanketter går att beställa eller ladda<br />
ner på www.rsv.se. Många går dessutom att beställa via vår<br />
servicetelefon (020-567 000). Direktvalen <strong>för</strong> servicetelefonen<br />
framgår nedan. Naturligtvis kan du även få de blanketter eller<br />
broschyrer du behöver genom att ringa Skatteupplysningen<br />
(0771-567 567) eller genom att besöka ditt skattekontor.<br />
Löner och Kontrolluppgifter<br />
Kontrolluppgiftsbroschyren (RSV 304) . . . . . . . . . . . . . . . . . . direktval 7612<br />
Källskatt och arbetsgivaravgifter (RSV 401) . . . . . . . . . direktval 7606<br />
Bil- och natura<strong>för</strong>måner (RSV 308)<br />
Traktamente och andra<br />
kostnadsersättningar (RSV 354) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . direktval 7302<br />
Skattetabeller (RSV 403) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . direktval 7712<br />
Regler <strong>för</strong> kontrolluppgifter<br />
– Ränta, utdelning m.m. (RSV 373)<br />
F-skattsedel <strong>för</strong> <strong>för</strong>etagare (RSV 432) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . direktval 7609<br />
Till dig som studerar och jobbar (RSV 217) . . . . . . . . . direktval 6501<br />
Registreringsprogram <strong>för</strong><br />
kontrolluppgifter (RSV 261)<br />
Skatteavdrag enligt tabell med ADB (RSV 433)<br />
Förfrågan mot centrala<br />
skatteregistret (CSR) (RSV 272)<br />
109
xxxx<br />
Teknisk beskrivning <strong>för</strong> redovisning<br />
med ADB-medium (RSV 260)<br />
Mediefakta – <strong>för</strong> den som redovisar<br />
med ADB-medium (RSV 274) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . direktval 7904<br />
ELDA (RSV 310) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . direktval 7610<br />
Utlandsarbete m.m.<br />
Skattskyldighet i Sverige vid<br />
arbete utomlands (RSV 339) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . direktval 7303<br />
Ska du betala skatt i Sverige<br />
eller Finland? (RSV 347)<br />
Ska du betala skatt i Sverige<br />
eller Danmark? (RSV 356)<br />
Ska du betala skatt i Sverige<br />
eller Norge? (RSV 357)<br />
Skatteregler i Norden(RSV 377)<br />
Särskild inkomstskatt <strong>för</strong> utomlands<br />
bosatta artister, idrottsmän m.fl. (RSV 520) . . . . . . . . . . direktval 7903<br />
Skattekonto<br />
Skattekonto <strong>för</strong> <strong>för</strong>etagare (RSV 409) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . direktval 7702<br />
<strong>Information</strong> på andra språk<br />
Arbetsgivaravgift och skatteavdrag (RSV 412)<br />
Utländska <strong>för</strong>etag<br />
med fast driftställe i Sverige (RSV 309)<br />
110
BELOPP & PROCENT<br />
Inkomstår Inkomstår<br />
2003 2004<br />
Arbetsgivaravgift 32,82% 32,70%<br />
Särskild löneskatt på <strong>för</strong>värvsinkomst 24,26% 24,26%<br />
– <strong>för</strong> födda 1938 (se nyhetsavsnittet) 26,37 %<br />
Nedsättning av arbetsgivaravgift<br />
Generellt avdrag 5% 5%<br />
– maxbelopp/månad 3 550 kr 3 550 kr<br />
Utökat stöd inom vissa områden 10% 10%<br />
– maxbelopp/månad 7 100 kr 7 100 kr<br />
Kost<strong>för</strong>mån<br />
Helt fri kost 150 kr …………..<br />
Lunch och middag 120 kr …………..<br />
Lunch eller middag 60 kr …………..<br />
Frukost 30 kr …………..<br />
Bostads<strong>för</strong>mån (<strong>arbetsgivaren</strong>s redovisning)<br />
Region<br />
Förmånsvärdet/kvm, kr/år<br />
Stor-Stockholm 838 ………….<br />
Stor-Göteborg 809 ………….<br />
Övr. kommuner > 75 000 inv. 736 ………….<br />
Övr. kommuner 692 ………….<br />
Utan<strong>för</strong> tätort med närmaste omgivningar 623 ………….<br />
Vid den anställdes inkomsttaxering gäller marknadsvärdet.<br />
Förmån av fri semesterbostad<br />
Värderas till marknadsvärdet.<br />
Om hyresmarknad saknas eller värdet är svårt att fastställa:<br />
Fjällbostad<br />
Jul, nyår och feb–april 3 000 kr/vecka ………….<br />
Övrig tid 1 200 kr/vecka ………….<br />
Sommarbostad<br />
Mitten av juni – mitten av augusti 3 000 kr/vecka ………….<br />
Övrig tid 1 200 kr/vecka ………….<br />
Semesterbostad i utlandet 3 000 kr/vecka ………….<br />
Tjänsteresor med egen bil 16 kr/mil 16 kr/mil<br />
Resa bostad – arbetsplats<br />
Bilavdrag<br />
- Egen bil 16 kr/mil 16 kr/mil<br />
- Förmånsbil<br />
- bensin m.m. 9 kr/mil 9 kr/mil<br />
- diesel 6 kr/mil 6 kr/mil<br />
111
xxxx<br />
Inkomstår Inkomstår<br />
2003 2004<br />
Brytpunkt <strong>för</strong> statlig inkomstskatt<br />
(Vilken bruttoinkomst ska jag ha <strong>för</strong> att betala statlig inkomstskatt?)<br />
Brytpunkt 1 (20%) 301 000 kr 308 800 kr<br />
Brytpunkt 2 (25%) 447 200 kr 458 900 kr<br />
Skiktgräns <strong>för</strong> statlig inkomstskatt<br />
(Skiktgränsen är gränsen <strong>för</strong> uttag av statlig inkomstskatt med hänsyn till<br />
grundavdrag, avdrag <strong>för</strong> allmän pensionsavgift och avdragsgilla kostnader.)<br />
Skiktgräns 1 (20%) 284 300 kr 291 800 kr<br />
Skiktgräns 2 (25%) 430 000 kr 441 300 kr<br />
Basbelopp<br />
Prisbasbelopp 38 600 kr 39 300 kr<br />
1/2 prisbasbelopp 19 300 kr 19 650 kr<br />
Förhöjt prisbasbelopp 39 400 kr 40 100 kr<br />
Inkomstbasbelopp 40 900 kr 42 300 kr<br />
Lägsta grundavdrag 11 400 kr 11 600 kr<br />
Grundavdrag på låga inkomster 16 400 kr 16 700 kr<br />
Skattefria traktamenten<br />
Inrikes tjänsteresa (övernattning krävs)<br />
Hel dag 190 kr 200 kr<br />
Halv dag 95 kr 100 kr<br />
Efter tre månader 133 kr 140 kr<br />
Efter två år 95 kr 100 kr<br />
Nattraktamente 95 kr 100 kr<br />
(om <strong>arbetsgivaren</strong> ej betalat övernattning)<br />
Reduceringsbelopp inrikes tjänsteresa 2003<br />
Traktamente 190 kr 133 kr 95 kr 57 kr<br />
Reducering <strong>för</strong>:<br />
Helt fri kost 170 kr 118 kr 85 kr 51 kr<br />
Lunch och middag 132 kr 92 kr 66 kr 40 kr<br />
Lunch eller middag 66 kr 46 kr 33 kr 20 kr<br />
Frukost 38 kr 26 kr 19 kr 11 kr<br />
Reduceringsbelopp inrikes tjänsteresa 2004<br />
Traktamente 200 kr 140 kr 100 kr 60 kr<br />
Reducering <strong>för</strong>:<br />
Helt fri kost 180 kr 126 kr 90 kr 54 kr<br />
Lunch och middag 140 kr 98 kr 70 kr 42 kr<br />
Lunch eller middag 70 kr 49 kr 35 kr 21 kr<br />
Frukost 40 kr 28 kr 20 kr 12 kr<br />
Skattefria traktamenten (normalbelopp) utrikes<br />
tjänsteresa 2003 och 2004<br />
Beloppen finns på www.rsv.se.<br />
112
Reducering av normalbelopp vid utrikes tjänsteresa 2003 och 2004<br />
Helt fri kost 85%<br />
Lunch och middag 70%<br />
Lunch eller middag 35%<br />
Frukost 15%<br />
Bil<strong>för</strong>mån 2003 och 2004<br />
För beräkning, www.rsv.se eller broschyren Bil- och natura<strong>för</strong>måner<br />
(RSV 308).<br />
Drivmedels<strong>för</strong>mån i samband med bil<strong>för</strong>mån 2003 och 2004<br />
Vid beräkning av underlag <strong>för</strong> arbetsgivaravgifter:<br />
Marknadsvärdet inkl. moms.<br />
Vid skatteavdrag och redovisning på kontrolluppgift:<br />
Marknadsvärdet x 1,2.<br />
Skattefria gåvor till anställda 2003 och 2004<br />
Julgåva<br />
400 kr inkl. moms<br />
Jubileumsgåva<br />
1 200 kr inkl. moms<br />
Minnesgåva<br />
10 000 kr inkl. moms<br />
Representation 2003 och 2004<br />
Extern Utan moms Med moms<br />
Lunch, middag, supé 90 kr 112,50 kr<br />
Frukost 60 kr 75 kr<br />
Golf, teater etc. 180 kr 190,80 kr<br />
Intern<br />
Lunch, middag, supé 90 kr 112,50 kr<br />
Frukost 60 kr 75 kr<br />
Hyra, underhållning etc. vid<br />
personalfest 180 kr 225 kr<br />
Teater etc. 180 kr 190,80 kr<br />
Kostnadsavdrag<br />
Under <strong>för</strong>utsättning att den anställde/arbetstagaren slutligen stått <strong>för</strong> kostnaderna<br />
i arbetet (med undantag <strong>för</strong> traktaments- och resekostnadsersättning vid<br />
tjänsteresa), får arbetsgivare vid beräkning av arbetsgivaravgift och skatteavdrag<br />
efter beslut från skattemyndigheten göra kostnadsavdrag från utgiven<br />
bruttolön. Kostnaderna ska uppgå till minst 10% av arbetstagarens sammanlagda<br />
ersättning. Om betalningsmottagaren tillhör någon av nedanstående<br />
kategorier får kostnadsavdrag göras utan beslut och utan prövning av kostnadens<br />
storlek.<br />
Schablonavdrag <strong>för</strong> 2003 och 2004<br />
Fritidsombud hos <strong>för</strong>säkringsbolag:<br />
Musiker och sångartister:<br />
Försäljare inom gravvårdsbranschen:<br />
Hemarbetare hos industri<strong>för</strong>etag m.fl.<br />
Med egen maskin <strong>för</strong> sömnad:<br />
Skogshuggare med egen motorsåg:<br />
Skogskörare – se RSV:s <strong>för</strong>eskrifter RSFS 2001:13.<br />
30% av bruttolönen<br />
30% av ersättningen<br />
15% av bruttolönen<br />
15% av bruttolönen<br />
15% av bruttolönen<br />
113
SÖKORDSREGISTER<br />
183-dagarsregeln 74–75, 95,102<br />
A<br />
abonnemangsavgift 34<br />
aktiebolagslagen 26<br />
aktier 11, 45–47<br />
anmälningsskyldighet 22<br />
ansökan om preliminär skatt 89, 91<br />
arbetsfordon 37–38<br />
arbetsredskap 34, 43<br />
artistisk verksamhet 85–86<br />
A-SINK 9, 51, 84–89, 91<br />
A-skatt 9, 11–12, 14, 16–19, 22–24<br />
A-skattsedel 14, 16, 18, 22, 23, 24, 89, 91, 99<br />
ATP-<strong>för</strong>bindelse 81<br />
avgångsvederlag 16, 19<br />
avräkningskonto 25<br />
avsiktskonvention 79, 105<br />
B<br />
begränsat skattskyldig 77, 83–86, 102<br />
bensin 37–39, 57, 111<br />
beräkningsbilaga <strong>för</strong> slutlig skatt 67<br />
beskattningsmyndighet 85–87<br />
betalkort 34<br />
betalningskrav 67<br />
beviskrav 38<br />
bil<strong>för</strong>mån 21, 37–38, 85, 113<br />
bok<strong>för</strong>ing 25, 59–60, 64<br />
bruttolön 16–17, 20–21, 24, 28, 29–30, 32, 113<br />
bruttolöneavdrag 30–32, 42, 69<br />
båt 35<br />
C<br />
CD/DVD-brännare 42<br />
centrala skatteregistret 18, 20, 109<br />
check 48<br />
CSR 18, 20, 109<br />
D<br />
dagpendlar 99<br />
delägarrätter 11<br />
diesel 39, 57, 111<br />
digitalkamera 42<br />
dispositionsrätten 35, 38<br />
drivmedel 14, 21, 37, 39, 57, 113<br />
E<br />
E101-intyg 81, 88–91, 96–97, 101, 102<br />
E102-intyg 78, 79, 102<br />
EG-<strong>för</strong>ordningen 81, 82–83, 87, 89, 92, 105,<br />
ej avsiktskonvention 79, 105<br />
el 35, 39<br />
e-legitimation 64, 66<br />
elektronisk skattedeklaration 64<br />
engångsbelopp 19<br />
etanol 39<br />
ettårsregeln 76–77, 81–82, 102<br />
euro 27<br />
extrautrustning 37<br />
F<br />
FA-skatt 22<br />
fast driftställe 62, 73, 74, 75, 78, 86,<br />
92, 95, 97, 100, 102, 104, 110<br />
femårsregeln 76, 78, 103<br />
folkbok<strong>för</strong>d 72, 73, 76, 88, 89, 90, 103<br />
fordringsrätter 11<br />
forskarstipendium 14<br />
friskvård 31, 32, 68<br />
fritidsbåt 35<br />
fritidshus 35<br />
F-skatt 14, 16, 22, 51, 67, 109<br />
F-skattebevis 22<br />
F-skattsedel 14, 16, 22, 51, 109<br />
fysisk person 11, 23, 24, 93<br />
<strong>för</strong>etagsstöd 62<br />
<strong>för</strong>skott 18<br />
<strong>för</strong>äldraledighet 42<br />
G<br />
garage 60<br />
golf 32, 113<br />
gränsgångare 98–99<br />
gränspendlare 98–99<br />
grön kontrolluppgift 9, 88, 96, 98, 99, 108<br />
gul kontrolluppgift 79, 80, 81–82,<br />
88, 92, 93, 96, 98, 106, 107<br />
gymanläggning 32<br />
gåvor 48–49, 113<br />
gåvor till kunder 49<br />
H<br />
helgtraktamenten 57<br />
hembudsklausul 44<br />
hemresor 33, 100<br />
hemtjänster 31<br />
husvagnar 35<br />
huvudarbetsgivare 18, 20<br />
hyresersättning 60–61<br />
högskoleutbildning 34<br />
höjt skatteavdrag 17, 20<br />
I<br />
ideellt skadestånd 19<br />
Idrottslig verksamhet 85–86<br />
incitamentsprogram 44<br />
informationsmöten 50<br />
intern representation 50–51, 55<br />
internetanslutning 43<br />
114
J<br />
jubileumsgåva 48, 113<br />
julgåva 48, 113<br />
juridisk person 11, 14, 16, 19, 22–24, 85<br />
jämkning 17–20, 37, 39–40, 74, 75, 76,<br />
77–79, 81, 82, 89, 91, 92, 96, 98–99<br />
K<br />
kan-tidpunkten 45–46<br />
kontant ersättning 9, 16, 20, 68, 82, 86, 88<br />
kontantprincipen 11, 18, 25<br />
kontantuttag 25<br />
kontoutdrag 66–67<br />
kost 50, 68, 86, 111, 112, 113<br />
kost<strong>för</strong>mån 25, 29, 40, 56, 68, 111<br />
kostnader i tjänsten 60<br />
kostnadsavdrag 23, 50, 62, 113<br />
kostnadsersättningar 52, 60, 88, 100, 109<br />
kursavgifter 34<br />
kurser 34, 50<br />
kvalificerat skattefri 76<br />
kvittning 25<br />
körjournal 38–39, 59<br />
L<br />
lastbil 37–38, 55<br />
livräntor 9, 14<br />
logi 54–55, 58, 84, 85, 86, 87, 88<br />
lunch 40–41, 50, 68, 111, 112, 113<br />
lån 11–12, 25–26<br />
lånedator 42–43, 69<br />
låne<strong>för</strong>budet 26<br />
låntagaren 11–12, 26<br />
läkarbehandling 31<br />
lärare 41<br />
lätt lastbil 37–38<br />
lönebesked 8, 27<br />
lönespecifikation 8, 16<br />
löneväxling 29–30<br />
lösenpriset 45–46<br />
M<br />
marknadsmässig hyra 61<br />
marknadsvärdet 14, 29, 31, 33, 35, 36, 37,<br />
39, 40, 44, 48, 61, 111, 113<br />
material 23, 52<br />
middag 40, 50, 111–113<br />
milersättning 53, 57, 59<br />
miljöbilar 39, 69<br />
minnesgåva 48, 113<br />
mobiltelefon 34<br />
modem 42<br />
moms 23, 31, 33, 41, 48–49, 50–51, 64, 67, 113<br />
motion 31–32, 68<br />
motions<strong>för</strong>mån 31–32, 68<br />
måltid 29, 40–41, 50–51, 56, 59<br />
månadskort 33<br />
N<br />
nattraktamente 54–55, 58, 112<br />
naturgas 39<br />
nettolöneavdrag 30, 32, 40<br />
Nordiska skatteavtalet 95, 98–99<br />
Nordiska uppbördsöverenskommelsen 95<br />
nybilspriser 37<br />
näringsidkare 11, 16, 22–24<br />
näringsverksamhet 11, 22, 69, 86, 102<br />
O<br />
obegränsat skattskyldig 70, 73, 74, 78, 83, 84, 86, 89,<br />
90, 91, 98, 100–101<br />
offentligt finansierad sjukvård 31<br />
offentligt finansierad tandvård 31, 69<br />
optioner 44–47<br />
optionspremien 44–45<br />
P<br />
parkering 36, 60<br />
pedagogisk måltid 41<br />
pensioner 9, 84<br />
personalfester 50<br />
personalmatsal 40–41<br />
personaloptioner 44–47<br />
personalvårds<strong>för</strong>måner 29, 32<br />
personbil 37<br />
personnummer 13, 83, 89, 90<br />
placeringsort 52<br />
planeringskonferenser 50<br />
postväxel 48<br />
praktikanter 9<br />
presentkort 48<br />
privat sjukvård 31<br />
privat tandvård 31<br />
R<br />
reducerat traktamente 56, 112<br />
registreringsprogram 11, 109<br />
representation 49–50, 56, 113<br />
representationsgåva 49<br />
resa till och från arbetet 57<br />
resekostnadsersättning 52, 53, 57, 113<br />
reseräkning 57, 59, 60<br />
resor i tjänsten 57–59<br />
restauranganställda 40<br />
rest<strong>för</strong>ing 67<br />
ridning 32<br />
royalty 14, 86<br />
ränteinkomst 11<br />
rättelser 13–14<br />
S<br />
saldobesked 66<br />
same-day sale 46<br />
sammandraget 14<br />
samordningsnummer 83, 89, 90, 91, 103<br />
segling 32<br />
semesterbostad 35, 111<br />
sexmånadersregeln 74–76, 103<br />
115
sidoinkomster 17, 19<br />
SINK 9–10, 51, 84–89, 91, 95–96, 98–99, 104<br />
sjukpenning 9<br />
sjukskrivning 20, 28<br />
sjukvård 31<br />
sjöinkomst 10, 84–85<br />
sjöman 10, 69<br />
skadestånd 19<br />
skatteavdrag på ränta 11–12<br />
skatteavdrag på utdelning 12<br />
skatteavtal 9, 69, 74–77, 84, 86, 93,<br />
95–96, 98–99, 103, 106<br />
skattefria gåvor 48, 113<br />
skattekontot 16, 66–67, 96, 110<br />
skatteregistrerad 73, 76, 83, 89–90<br />
skattereklamation 8<br />
skatterättsligt hemvist 74<br />
skattetabell 17–20, 23<br />
Socialavgiftslagen (SAL) 87, 89<br />
social<strong>för</strong>säkringskonvention 73, 75, 78–81, 82, 104, 105<br />
sommarstuga 35<br />
specifikation till skattedeklarationen 80<br />
specifikationsnummer 13, 15<br />
sportdykning 32<br />
stadigvarande vistas 46, 89, 103<br />
studerande 9, 19, 109<br />
styrelsearvoden 84, 85<br />
städning 31<br />
stödområde 62–63<br />
subventionerad kost 40<br />
syntetisk option 46<br />
sänkt skatteavdrag 20<br />
särskild beräkningsgrund 19–20<br />
särskild inkomstskatt 9–10, 51, 84–87, 95, 98, 104, 110<br />
särskild kontrolluppgift 9<br />
T<br />
tabellavdrag 18<br />
tandvård 31, 69<br />
telefon 42, 56, 60<br />
tjänsteexport 77<br />
tjänsteresa längre tid än tre månader 53–54, 112<br />
tjänsteresa längre tid än två år 54, 112<br />
tjänsteställe 37, 52–57<br />
tjänstledig 42<br />
traktamente 17, 25, 52–59, 84, 87, 109, 112<br />
tävlingspriser 32, 33<br />
U<br />
underhållning 51, 113<br />
utbildning 34–35, 50<br />
utdelning 11–12, 109<br />
ut<strong>för</strong>såkning 32<br />
uthyrning 35<br />
uthyrning av arbetskraft 75, 95<br />
utlägg 60<br />
utländsk arbetsgivare 73, 75, 78, 92, 104<br />
utländska nyckelpersoner 100<br />
utrikes tjänsteresa 55–56, 112–113<br />
utsändningsintyg 73, 75, 80, 81, 104<br />
V<br />
valuta 27<br />
vanliga verksamhetsorten 52–55, 57<br />
webbkamera 42<br />
veckopendla 98–99<br />
verktyg 60<br />
vidareutbildning 34<br />
videokamera 42<br />
vinstandelsstiftelse 14<br />
väsentlig anknytning 76–77, 83, 84, 86, 102, 103<br />
Å<br />
ålders- och efterlevandepensionsavgift 70, 81<br />
ålderspensionsavgift 70, 81<br />
årsavgift 34<br />
årskort 32–33<br />
återbetalning 20, 25, 26<br />
Ä<br />
ändrad beräkning av skatteavdrag 19, 74, 77<br />
Ö<br />
öl 41<br />
övertidsarbete 41<br />
116
RSV 454 utgåva 2. Utgiven av Riksskatteverket i november 2003.
Change language