Plan- och genomförandebeskrivning - Gävle kommun

PLAN- OCH GENOMFÖRANDEBESKRIVNING 

2012-11-05 Utställningshandling 

Dnr: 10BMN334 

Handläggare: Thobias Nilsson 

Näringen 3:1 mfl, Näringen 

Detaljplan för järnvägsspår m.m. samt 

upphävande av detaljplan 

Gävle kommun, Gävleborgs län 

Samrådstid: 14 november – 12 december 2012 

SAMHÄLLSBYGGNAD GÄVLE 

Samhällsbyggnad Gävle, Fysisk planering, 801 84 Gävle Besöksadress Kyrkogatan 22 

Tel 026-17 80 00 (vx) Fax 026-10 67 78 

samhallsbyggnad@gavle.se 

www.gavle.se

Plan- och genomförandebeskrivning 

Dnr: 10BMN334 Sid 2 (29) 

PLANBESKRIVNING 

Planens syfte och huvuddrag 

I samband med att Trafikverket gör en järnvägsplan för ett nytt spår ut till Gävle 

hamn gör Gävle kommun en detaljplan som syftar till att beskriva de kommunala 

frågorna och ställningstaganden kring markanvändningen i området. Viktiga 

frågor som hanteras i detaljplanen är trafik, ytor för dagvatten och är hur företagen 

i området påverkas när markanvändningen ändras. Järnvägsplanen och detaljplanen 

kommer att ha parallella processer för att underlätta för inblandade. 

Förenligt med 3, 4 och 5 kap MB 

En behovsbedömning visar att betydande miljöpåverkan kan uppkomma genom 

den nya järnvägen. För följande faktorer har Trafikverket tagit fram en miljökonsekvensbeskrivning: 

uppkomna barriäreffekter 

påverkan på landskapet 

risk för påverkan från förorenad mark 

risk för översvämning 

risk för påverkan på grundvatten och dagvatten 

risk för bullerstörningar 

påverkan på värdefull natur 

Gävle kommun bedömer att det är den nya järnvägen som utgör orsaken till påverkan 

och att detaljplanen är en av förutsättningarna för att kunna bygga spåren. 

Trafikverkets miljökonsekvensbeskrivning gäller även för detaljplanen. 

Detaljplanen är därmed förenlig med (riksintressena) 3, 4 och (Miljökvalitetsnormerna) 

5 kap. MB. 

Bakgrund 

Bakgrunden till att ett nytt järnvägsspår dras över Näringen är att tågen som idag 

går till och från hamnen kan komma direkt ut på huvudnätet utan flera tidskrävande 

tågvändningar. En stor del av tågen från Gävle hamn ska söderut och måste 

idag passera flera gånger över det så kallade krysset. Enligt detaljplaneförslaget 

skulle trafiken underlättas med den föreslagna lösningen.


Dnr: 10BMN334 Sid 3 (29) 

Riksintressen 

Väg 

Strömsbrovägen är riksintresse i sin norra del då den leder till/från ett riksintresse 

för kommunikation, bangården. 

Delar av riksintresset för väg ligger inom planområdet. 

Järnväg 

Järnvägen till och från hamnen är ett riksintresse, vilket innebär att det har stor 

betydelse för landet. Riksdagen har beslutat om vilka sträckor som har den statusen. 

Banverket har gjort en översyn av järnvägens riksintressen. Den nu genomförda 

översynen innebär att Banverket pekade ut banor och större anläggningar för 

tågbildning (godstransporter) som bedöms är av riksintresse för kommunikationsändamål, 

enligt 3 kapitlet 8§ miljöbalken (MB). Utpekandet har gjorts för 

att tillgodose järnvägens anspråk på mark- och vattenområden för kommunikationer 

fram till år 2030. 

Områden som är av riksintresse för järnvägens anläggningar ska skyddas mot 

åtgärder som påtagligt kan försvåra tillkomsten eller utnyttjandet av sådana anläggningar. 

Om ett område är av riksintresse för flera oförenliga ändamål, skall 

företräde ges åt det eller de ändamål som på lämpligaste sätt främjar en långsiktigt 

hållbar utveckling.


Dnr: 10BMN334 Sid 4 (29) 

Natura 2000 

Detaljplanen gränsar direkt mot Natura 2000 området. Reglerna för Natura 2000 

innebär att ingen verksamhet utanför området får påverka de värden som ska 

skyddas negativt. 

Plandata 

Lägesbestämning 

Planområdet omfattar en stor del av Näringen som ligger strax norr om centrala 

Gävle. 

Areal 

Planområdet omfattar ett ca 15 hektar stort område. 

Markägoförhållanden 

Kommunen äger fastigheten Näringen 3:1. Återstående fastigheter som ingår 

helt eller delvis i planområdet är i privat ägo. 

Tidigare ställningstaganden 

Översiktliga planer 

ÖP-Gävle stad 

Planområdet omfattas av den fördjupade översiktsplanen för Gävle stad. Översiktsplanen 

pekar ut området som strategiskt viktigt och ger följande vägledning: 

”Näringens östra delar har idag blandade små och stora verksamheter. Trafiken 

matas från Strömsbrovägen och här finns järnvägsspår inne i området med trafikerade 

spår ut till hamnen. Delar av området ingår i skyddsområde för vattentäkt 

och har därför olämplig användning. I framtiden kan stora förändringar av


Dnr: 10BMN334 Sid 5 (29) 

hamnens järnvägsanvändning väntas. Området mellan hamnspåret och Alderholmen 

bör ha sådana verksamheter som skärmar av buller från järnvägen och 

inte stör boendet. Området närmast naturreservatet och Strömmavägen bör ha 

en sådan verksamhet som möjliggör utveckling av Testeboån och eventuellt boende. 

Området närmast Strömsbrovägen och övriga delar av östra Näringen 

kan utvecklas med ytterligare verksamheter, kontor, järnvägsanknuten verksamhet 

och idrott.” 

Program för detaljplan 

I samband med Banverkets förstudie gjorde Gävle kommun en översiktlig utredning 

(program för detaljplan) som syftade till att beskriva de kommunala frågorna 

i området och ge förutsättningar för det kommande planarbetet. Viktiga frågor 

var hur företagen i området påverkas när markanvändning ändras, hur ska 

det framtida gång- och cykelvägnät se ut på Näringen, trafikförsörjningen i området, 

påverkan på dagvattenhantering m.m. Utredningen godkändes av Kommunfullmäktige 

den 15 februari 2010. 

Ställningstaganden i programmet: 

Frågor som behöver förtydligas är exempelvis hur trafikförsörjningen påverkas 

på Näringen av en framtida utbyggnad. Det är viktigt att trafiksituationen inte 

försämras väsentligt för någon fastighet och att en framtida spårdragning kan 

medge övergångar både när det gäller fordonstrafik och gång- och cykel. Spårdragningen 

kommer också påverka många företag i området och då är det viktigt 

med samordning när det gäller omlokaliseringar eller hitta lösningar som är godtagbara 

när det gäller ersättningsmark eller nya infartsvägar.


Dnr: 10BMN334 Sid 6 (29) 

Gävle kommun ställer sig tveksam till en spårdragning som tangerar Natura 

2000-området. Dels blir det påverkan på det värdefulla naturområdet men också 

att marken på väster sida om Strömmavägen är attraktivt mark i ett omvandlingsperspektiv. 

Kommunen vill se en optimal järnvägsdragning för området närmast Testeboån. 

Marken är viktig ur strategisk synvinkel och det är betydelsefullt att användningen 

inte begränsas av ett nytt järnvägsspår. Järnvägens barriäreffekt ska i så 

stor utsträckning som möjligt dämpas för att områdets verksamheter ska kunna 

fortsätta utvecklas även när spåret är byggt. Utifrån dessa synpunkter anser 

kommunen att ett östligt läge på spåret vore olämpligt.


Dnr: 10BMN334 Sid 7 (29) 

Detaljplaner, områdesbestämmelser 

Hela Näringen omfattas av detaljplaner från 1964 och framåt. Den senaste är 

från 2002 då en cirkulationsplats vid infarten från Strömmavägen vid Ericssons 

dåvarande fabrik skulle byggas. 

Flera av planerna som gäller på Näringen är generella med stora byggrätter som 

ofta inte utnyttjats till fullo. Markvärdet har varit lågt vilket torde ha påverkat 

utnyttjandegraden. Tidigare hade kommunen för avsikt att ändra flera av planerna 

som hade blivit ålderdomliga men nu är planområdet till stor del anpassat 

efter Trafikverkets järnvägsplan. Detaljplanen omfattar stora delar av kvarteren 

Kölen, Buskskvättan, Spoven och Bogen. 

Karta med gällande planer 

Kommunala program och tillväxtfrågor 

Gävle kommun har flera olika program och styrdokument som påverkar Näringen 

och järnvägsutbyggnaden till hamnen på olika sätt. I kommunens Vision anges 

Gävle hamn som en viktigt kommunal angelägenhet.


Dnr: 10BMN334 Sid 8 (29) 

Gävle hamn är en tillväxtfaktor för kommunen och har prioriteras i kommunens 

planering, dels med översiktsplaner samt flera detaljplaner. Syftet med programmet 

är att attraktiviteten för hamnen stärks ytterligare med en ny elektrifierad 

järnvägsförbindelse. 

Miljökonsekvensbeskrivning 

Trafikverket har tagit fram en miljökonsekvensbeskrivning för järnvägsplanen. 

Beskrivningen bifogas detaljplanen. För följande faktorer har miljökonsekvensbeskrivning 

tagits fram: uppkomna barriäreffekter, påverkan på landskapet, riks 

för påverkan från förorenad mark, risk för översvämning, risk för påverkan på 

grundvatten och dagvatten, risk för bullerstörningar och påverkan på värdefull 

natur. 

Kommunen delar bedömningen av miljökonsekvensbeskrivningens omfattning 

och detaljeringsgrad. Kommunen avser inte att själva göra en miljökonsekvensbeskrivning 

då Trafikverkets MKB bedöms täcka behoven även för detaljplanen. 

Kommunala beslut i övrigt 

Byggnads- och miljönämnden beslutade den 1 september 2010 § 163 att Bygg 

och Miljö Gävle skulle upprätta detaljplan för aktuellt område. 

Förutsättningar och förändringar 

Natur 

Inom planområdet 

Inom planområdet finns det inga större naturvärden. Näringen har varit ett industriområde 

sedan mitt av 1960-talet. Marken är till största del i anspråkstagen 

med en väldigt låg utnyttjandegrad i många fall. Området öster om Strömmavägen 

har användningen industri i gällande plan. Med aktuellt förslag föreslås det 

ändras till användningen Natur med kommunen som huvudman. Inom marken 

ska det vara möjligt att göra parkering för besökare till naturreservatet samt 

eventuellt en grillplats. Marken som inte används ska återställas och bli en del av 

skogen kring Testeboådeltat. 

I anslutning till planområdet 

Naturreservat 

Där Testeboån mynnar ut i Gävlebukten bildas ett delta. Deltat utgör ett kommunalt 

naturreservat med höga natur- och djurvärden med stora delar ädellövskog. 

Området är populärt för fågelskådare och fiskare och vid den gamla deponin 

finns ett fågeltorn.


Dnr: 10BMN334 Sid 9 (29) 

Natura 2000 

Natura2000-området Testeboåns delta utgör en del av deltaområdet vid Testeboåns 

mynning i Inre Fjärden. Det flacka deltaområdet är uppbyggt av svämsediment 

från Testeboån. Deltats sydöstra fastmarksdel består av en låglänt, öppen 

våtmark, den så kallade Avasältan. Detta ca 25 ha stora våtmarksområde är det 

som återstår av tidigare vidsträckta strandnära våtmarker mot Inre Fjärden. Stora 

delar av deltat har genom åren fyllts ut och ingår nu i Näringens industriområde. 

Andra delar har använts som kommunal soptipp. Under 1800-talet, när Avasältorna 

ännu hävdades, och fram till 1950-talet var Testeboåns delta en betydande 

rastlokal för vadare och andra våtmarksbundna fåglar. Genom igenväxning och 

utfyllnad har deltats betydelse som rastlokal avtagit, men det är fortfarande en 

mycket intressant fågelbiotop. Strandskogarna vid Testeboåns utlopp domineras 

av fuktskogar av klibbal som också är mycket intressanta ur fågelsynpunkt. 

Även ur botanisk synpunkt är Avasältan av intresse eftersom motsvarande vegetation 

nu är försvunnen från övriga delar av Inre fjärden och saknar motsvarighet 

i andra delar av länet. 

Befintlig bebyggelse 

Näringen är ett av Gävles industriområden där det har pågått en storskalig industriverksamhet 

sedan 1960-talet då staden behövde utvinna mer mark i havet. 

Större delen av området består av utfyllnadsmassor och området har varit stadens 

deponi mellan 1925 och 1960. 

Näringen är idag ett område med många olika verksamheter. Det är mestadels 

mindre företag med inriktning mot transport- och lagerverksamhet. Det finns 

även en del spridd handel, med byggvaror som fokusområde. 

Generellt är utnyttjandegraden på Näringen låg och en del fastigheter innehåller 

endast små skjul. Detaljplanerna från 1960- och 1970 ger generösa byggrätter 

där så mycket som 50 procent av tomtytan får bebyggas, ofta är inte ens 30 procent 

utnyttjad idag.


Dnr: 10BMN334 Sid 10 (29) 

Ny bebyggelse 

Detaljplanen föreslår inte någon ny bebyggelse dock ges en bredare användning 

för flera fastigheter där det går att inrikta sig även på kontors- och handelverksamhet. 

Det är viktigt att Näringen med dess geografiska läge i direkt anslutning 

till centrala Gävle snyggas till och att utnyttjandegraden av marken höjs. 

Friytor 

Näringen är i huvudsak ett industriområde och kommer att fortsätta vara det lång 

tid framöver. Däremot frigörs ytor för rekreation mot Testeboån när marken mot 

naturreservatet blir kommunal. 

Strandskydd 

Från den 1 juli 2009 ska alla kommuner, enligt förändringar i miljöbalken m.fl. 

lagar, besluta om dispens och upphävande av strandskydd samt utöva tillsyn 

över strandskyddets efterlevnad. Planerna för Näringen påbörjades med ett program 

under 2008 och slutfördes under 2009. Därför räknar kommunen att projektet 

startade innan den nya lagstiftningen trädde i kraft och kommer därför att 

behandlas enligt den gamla lagstiftningen. Kommunen kommer att söka strandskyddsdispens 

hos Länsstyrelsen. På Näringen som till största delen är planlagd 

är strandskyddet upphävt genom tidigare beslut av Länsstyrelsen. Inom Näringen 

finns det idag inget skäl att införa något strandskydd. Marken är inom planlagt 

område avstyckad och ianspråktagen av olika verksamheter. Området avgränsas 

av gator mot ån och Inre fjärden. 

Testeboåns delta


Dnr: 10BMN334 Sid 11 (29) 

Gator och trafik 

Allmänt 

Näringen är utformad som ett traditionellt industriområde med raka och breda 

gator. Huvudmatningen till området sker genom Hamnleden via Strömsbrovägen 

norrifrån, som idag trafikeras med ca 14 000- 18 000 fordon per dygn. Andelen 

tung trafik är stor eftersom det finns flera företag som sysslar med logistik inom 

området. Strömsbrovägen är en huvudgata som förbinder staden via Staketgatan 

med de norra stadsdelarna. Utmed Strömsbrovägen finns det en gång- och cykelväg 

samt hållplatser för kollektivtrafik. 

Illustration över planområdet


Dnr: 10BMN334 Sid 12 (29) 

Järnvägen 

Planens huvudsyfte är att möjliggöra en ny järnväg ut till Gävle Hamn. Det nya 

spåret kommer att få en dragning över den norra och mellersta delen av Näringen. 

Förslaget att dra fram ett nytt spår över Näringen får stora konsekvenser på 

vägnätet i området. Tidigare var ofta järnvägen mer integrerad i befintliga miljöer 

med liten påverkan på trafiknätet och befintlig bebyggelse. Men idag är det 

andra krav som gäller för banradier, lutningar och avstånd till bebyggelse. Nya 

järnvägsspår skapar ofta stora sår i landskapsbilden som är svår att bygga bort. 

Förslaget innebär att det blir en planskild korsning med Strömsbrovägen. Siktlinjen 

längs Strömsbrovägen kommer att brytas med brokonstruktionen över vägen. 

I Gävle finns flera exempel på detta, bland annat när Ostkustbanan passerar Österbågen 

på Sörby Urfjäll. Gestaltningsfrågan måste utredas noga och visa den 

bästa lösningen för att minimera påverkan på den omgivande miljön 

I den södra delen av Näringen ligger det befintliga järnvägsspåret ut till Gävle 

hamn. Planering och projektering pågår för att elektrifiera den sträckan. Trafiken 

på spåret till och från hamnen har ökat genom satsningar på bland annat en ny 

containerterminal/hamn och samt lossning av flygbränsle till Arlanda flygplats. 

Strömsbrovägen 

För att spåren ska kunna passera Strömsbrovägen utan bomanordningar måste en 

planskild korsning byggas. Strömsbrovägen måste sänkas så att det går att uppnå 

god standard med höjder, slänter, lutningar på ramper osv. Vägen kommer delvis 

få en ny sträckning med en svag böj åt öster. Genom att vägen svänger kommer 

tågbanken högre upp vid mötet med vägen. På så sätt behöver inte vägen sänkas 

lika kraftigt. Kommunen har som standard att det ska vara minst 5 meter fri höjd 

och att lutningen på rampen inte överstiger 6 procent. Det är viktigt att tunneln 

får en bra gestaltning eftersom den kommer att förändra landskapet betydligt. 

Strömmavägen 

Strömmavägen behöver förlängas och i aktuellt planförslag ska gatan vara allmän 

med kommunalt huvudmannaskap. Eftersom Krickvägen, Beckasinvägen 

och Kanalvägen stängs för motortrafik blir Strömmavägen viktig för fastigheterna 

i den sydöstra delen av Näringen. Ny gång- och cykelväg behöver byggas 

utmed Strömmavägen fram till Skansbron. Det finns även förslag på att minska 

vägbredden för att anlägga svackdiken som kan ta hand om dagvatten.


Dnr: 10BMN334 Sid 13 (29) 

Krickvägen 

Krickvägens stängs för trafik vid järnvägen och delar av vägen kommer att användas 

för dagvattenhantering. 

Beckasinvägen 

Beckasinvägen stängs för trafik samt att det anläggs en ny vändplats öster om 

det nya spåret. 

Kanalvägen 

Kanalvägen stängs för motortrafik men en gång- och cykelpassage med bommar 

och signaler ska anläggas. 

Gång- och cykel 

Gång- och cykelvägnätet kommer att påverkas av den nya järnvägen. Gång- och 

cykelstråket längs Strömsbrovägen måste dras om och läggas i tunnel under 

spåret. Det innebär också att den norra delen av cykelvägen flyttas till den västra 

sidan av Strömsbrovägen för att minska konflikten med utfarter. Kanalvägen 

kommer även fortsättningsvis vara öppen över spåret för gång- och cykeltrafik. I 

framtiden är det möjligt att anlägga en ny gång- och cykelväg utefter Strömmavägen 

med fortsättning söderut mot skansbron och Gävle Strand. 

Illustrerad cykelväg vid Strömmavägen


Dnr: 10BMN334 Sid 14 (29) 

Karta över på cykelstråk på Näringen 

Kollektivtrafik 

Utmed Strömsbrovägen finns det hållplatslägen för kollektivtrafik. Område trafikeras 

av buss nummer 11 som ingår i stadsbussarnas linjenät. 

Störningar 

Bostäder finns inte inom planområdet. Järnvägens tillkommande buller är litet 

jämfört med biltrafikens buller. Frågan är behandlad i miljökonsekvensbeskrivningen 

(MKB) som är framtagen för projektet. 

Halten luftföroreningar är idag helt beroende av fordonstrafiken. De flesta byggnader 

är anslutna till fjärrvärme. Järnvägen innebär inget tillskott till halten luftföroreningar.


Dnr: 10BMN334 Sid 15 (29) 

Inom området finns förorenad mark. En särskild utredning med markprover är 

redovisad från Trafikverket och frågan är behandlad i MKB. 

Planområdet ligger lågt i förhållande till Testeboåns delta och havet utanför 

Skansbanken. Det finns risk för översvämning som också redovisas i MKB. 

I dag finns problem med omhändertagande av dagvatten. Det beror på högt 

grundvatten i fyllnadsmassorna och att havsvatten går in i området och fyller 

t.ex. dagvattenledningarna i den södra delen. Befintliga ledningar är fullt utnyttjade. 

Ingen rening finns för vägdagvattnet inom området. Trafikverket kommer 

bygga anläggningar för rening och omhändertagande av förorenat dagvatten från 

vägunderfarten under järnvägen. Anmälan enligt miljöbalken till Bygg & Miljö 

krävs för rening av dagvatten från Strömsbrovägen innan bygglov kan meddelas. 

Gävle kommun vill öka storleken på ytor, som inte är hårdgjorda, för att minska 

belastningen i dagvattensystemet och göra plats för nya dagvattenlösningar. Ytor 

för sådana anläggningar säkerställs i detaljplanen. 

Under byggtiden kommer trafikstörningar uppstå eftersom Strömsbrovägen måste 

stängas av i samband med byggnation av järnvägsviadukten. Trafiken kommer 

att ledas om på angränsande gator. 

Teknisk försörjning 

Området har en väl utbyggd infrastruktur. I det aktuella området finns en stor 

mängd markförlagda ledningar för el, fjärrvärme och opto, framförallt utefter 

Strömsbrovägen och i områdets sydöstra del. Ledningskorsning med järnväg 

kräver speciella och därmed också dyrbara konstruktioner. 

Fjärrvärme 

Gävle Energi AB har cirka 15 abonnenter som är anslutna till kulvertnätet i nära 

anslutning till det planerade spåret. Utefter hela Strömmavägen ligger en relativt 

grov kulvert med dimension KWH 200/400. 

Telecom och bredbandskablar 

Ledningar för kommunikation finns i området och i stor omfattning vid tänkta 

korsningen av Strömsbrovägen. 

Ett antal Telecomoperatörer har längs Strömsbrovägen kanalisationsstråk och 

fiberkabel som matar norra delarna av Sverige vilket är av riksintresse. 

Gävle Energi har kommunikationskablar som går till Stigslund, norrut och ett 

lokalt nät för Näringen som passerar längs Strömsbrovägen. Gävle Energi har


Dnr: 10BMN334 Sid 16 (29) 

även förberett med kanalisation för optokablar på båda sidor av Strömsbrovägen, 

som ska behållas. 

Transformatorstationer 

Inom planområdet finns det tre transformatorstationer. Stationen som heter Avaström 

behöver flyttas till ett annat läge på grund av det nya järnvägsspåret. 

Gävle kommun och Gävle Energi AB har ett markavtal som ger bolaget möjlighet 

att använda allmänplats för att anordna transformatorstationer. Övriga stationer 

hamnar inom områden som är betecknande med NATUR i plankartan. 

All kommunikation måste vara i drift under och efter byggnationen av industrispåret 

och vägtunnel. 

Kostnader för flytt av ledningar m.m. 

Kostnader som uppstår i samband med genomförandet av projektet ska bäras av 

exploatören som i det här fallet är Trafikverket i samarbete med Gävle kommun. 

Grundvatten 

Den norra delen av planområdet ligger inom och gränsar till den yttre skyddszonen 

för grundvattentäkt. Den planskilda korsningen mellan järnvägen och 

Strömsbrovägen kommer att anläggas nära den gränsen.


Dnr: 10BMN334 Sid 17 (29) 

Administrativa frågor 

Genomförandetiden är 10 år och gäller från det datum då detaljplanen vinner 

laga kraft. 

Upphävande av detaljplan 

I samband med att den aktuella planen vinner laga kraft upphävs delar av den 

gamla planen från 1968. Området som upphävs redovisas som separat område i 

plankartan. Området som upphävs är planlagt som natur eller vattenområde och 

omfattas och omfattas av Natura 2000. 

Syftet med att upphäva delar av detaljplanen är att skapa tydlighet kring vilken 

lagstiftning som styr markanvändningen. För reservatet och Natura 2000 finns 

det föreskrifter som reglerar markanvändningen samt hur överträdelser ska hanteras. 

Konsekvenser 

Konsekvenser beskriv mer utförligt i den miljökonsekvensbeskrivningen som 

finns framtagen för järnvägsplanen. Frågorna hanteras i ett separat dokument. 

Förorenade massor 

Vid anläggandet av järnvägen kommer vissa förorenade massor att grävas bort 

och lämnas som avfall. Det innebär en viss sanering av förorenade massor där 

järnvägsbanken ska byggas. Mer detaljerad provtagning utförd av Trafikverket 

kommer att visa vilket omhändertagande som är mest lämpligt. 

Dagvatten 

Idag finns stora problem med dagvattenhantering på Näringen. Några av problemen 

är högt grundvatten i fyllnadsmassorna, djupt liggande befintliga ledningar 

som fylls med havsvatten, liten kapacitet i befintliga ledningar, förorenat 

dagvatten med höga halter metaller och oljerester som påverkar Testeboån och 

få lämpliga platser för nya renings- och fördröjningsanläggningar. Trafikverket 

kommer att anlägga reningsanläggningar för dagvatten från den del av Strömsbrovägen, 

som kommer att ligga under järnvägen. 

Kommunen frigör flera ytor med vegetation för att kunna förbättra dagvattensituationen 

och minska påverkan i området och på Testeboåns vatten.


Dnr: 10BMN334 Sid 18 (29) 

Risk för översvämning 

Stora delar av planområdet ligger lågt i förhållande till medelvattennivån i havet. 

Nedbrytning av hushållsavfall i deponin som stängdes 1960 pågår och innebär 

att marken även fortsättningsvis kommer att sjunka. Vid höga flöden i Testeboån 

samtidigt med en vädersituation där det är höga havsnivåer och ostliga vindar 

finns risk att delar av järnvägsbanken översvämmas. 

Transport av farligt gods 

På det nya spåret kommer en stor del av järnvägstrafiken bestå av transporer av 

flygbränsle till Arlanda. I framtiden kan även andra typer av farligt gods komma 

att transporteras på spåret. Den maximala hastigheten kommer att vara 40 

km/timme. Utformningen av järnvägen med planskild korsning vid Strömsbrovägen 

minskar risken för att en olycka uppstår. 

Landskapsbild 

Idag präglas området av stora byggnader, stora asfaltytor, breda vägar och enkla 

lyktstolpar. Det saknas större träd och gröna ytor inom området. Det finns ingen 

enhetlighet i bebyggelsen. Järnvägen kommer att påverka landskapsbilden ytterligare 

genom sin bank och nya elstolpar som bär upp kontaktledningen. Järnvägens 

kommer även att bilda en tydlig barriär på Näringen, där den östra delen 

bara kommer att trafikmatas genom Strömmavägen. Gång- och cykeltrafiken 

kommer att kunna ta sig igenom en port i Kanalgatans förlängning. Längs järnvägen 

finns möjligheter att skapa gröna ytor som också kan tjänstgöra som fördröjning 

av dagvatten från exempelvis. tak. 

Barriär 

Tre existerande gator kommer att stängas av för biltrafik (Kanalvägen, Beckasinvägen 

och Krickvägen). För att säkerställa åtkomst till den östra delen av 

Näringen förlängs Strömmavägen och övergår till kommunalt huvudmannaskap. 

Vändplaner mot järnvägen eller inne på större fastigheter kommer att anläggas. 

Någon gata kommer att omvandlas till grönyta för dagvattenhantering. För några 

verksamheter innebär det längre transportvägar inom området än idag. Ny gångoch 

cykelväg kommer att anläggas i Kanalgatan och en övergång över järnvägen. 

Detta förbättrar framkomligheten på Näringen för gående och cyklister mot 

dagens förhållanden. 

Natur 

Detaljplanen kommer att innebära att ytan närmast Natura 2000- området övergår 

från industriell verksamhet med upplag till naturmark. I framtiden kommer 

ytan att användas som park och eventuellt p-plats för besökare till naturreserva-


Dnr: 10BMN334 Sid 19 (29) 

tet. Det kan även vara lämpligt att anlägga en stig för att öka tillgängligheten. 

Risken för negativ påverkan på Natura 2000-området minskar genom åtgärden. 

Den gröna ytan längs järnvägen kommer att ge möjligheter till ökad biologisk 

mångfald inne i industriområdet och minska mängden föroreningar som når 

Testeboåns vattenmiljöer. 

Trafiksäkerhet 

När en del av gång- och cykelvägen flyttas till den västra sidan av Strömsbrovägen 

behöver ett nytt övergångsställe anordnas vid korsningen med Krickvägen. 

Den ska utformas enligt kommunens säkerhetskrav med god belysning med bra 

sikt förhållande. Gång- och cykelvägen ska belysas så att den känns trygg under 

dygnets mörka tider. 

Tillgänglighet 

Tillgängligheten bedöms inte försämras inom området för cyklister och fotgängare. 

Stadsbussar kommer även fortsättningsvis att gå längs Strömsbrovägen, ev 

behöver hållplatslägen ses över. Däremot kommer det bli något längre transportvägar 

till vissa företag i samband med att några gator stängs av. 

Trygghet 

Gång- och cykelvägen längs Strömsbrovägen är en viktig förbindelselänk mellan 

Strömsbro och centrala Gävle. I samband med att järnvägen anläggs över 

Strömsbrovägen behöver både bil och gc-trafikanter ledas under järnvägen i 

tunnel. Tunnlar kan upplevas otrygga men med dagens kunskap och arbetsmetodik 

kommer detta hanteras i samband med projekteringen. Näringen är ett industriområde 

vilket gör att området inte är befolkat under dygnets alla timmar vilket 

kan upplevas otryggt. Genom att hålla ihop huvudstråket för bil med gc-väg 

gör det att olika trafikantgrupper kan skapa kontakt med varandra och uppnå en 

ökad trygghet.


Dnr: 10BMN334 Sid 20 (29) 

GENOMFÖRANDEBESKRIVNING 

Organisatoriska frågor 

Tidplan 

Detaljplanen skickas ut på samråd hösten 2011 för att kunna ställas ut hösten 

2012. Detaljplanen beräknas kunna antas våren 2013. 

Byggstart är fortfarande oklar med beräknas tidigast kunna starta 2013/2014. 

Genomförandetid 

Planens genomförandetid är 10 år beräknat från datumet när planen vinner laga 

kraft. 

Ansvarsfördelning 

Huvudmannaskap 

Kommunen är huvudman för allmän plats. 

Avtal 

Mellan Gävle kommun och Trafikverket finns ett översiktligt samarbetsavtal 

som reglerar kostnader för projektet. 

Ett genomförandeavtal mellan Trafikverket och Gävle kommun ska 

skrivas inom kort. 

Fastighetsrättsliga frågor 

Fastighetsbildning, gemensamhetsanläggning mm 

Allmänt 

Med fastighetsbildning avses bl.a. ändring av fastigheters gränser (fastighetsreglering), 

nybildning av fastigheter (t.ex. avstyckning), inrättande av gemensamhetsanläggningar, 

upplåtelse och upphävande av servitut och ledningsrätter. 

Fastighetsbildningsåtgärder inom Gävle kommuns gränser prövas i en lantmäteriförrättning 

som handläggs av Lantmäterimyndigheten i Gävle kommun. Trafikverket 

och Gävle kommun ansöker och bekostar lantmäteriförrättningarna. 

Allmänt 

Detaljplanen innebär att flera olika fastighetsbildningsåtgärder måste genomföras. 

Detaljplanen och järnvägsplanen skiljer sig delvis i avgränsningen. Skillnaderna 

beror på att det finns kommunala frågor som ska lösas utanför Trafikverkets 

spårprojekt.


Dnr: 10BMN334 Sid 21 (29) 

En mer detaljerad beskrivning över vilka konsekvenser, främst fastighetsrättsliga 

konsekvenser, detaljplanen och järnvägsplanen medför för respektive berörd 

fastighet finns under rubriken Fastighetskonsekvenser nedan. 

Järnvägsplanen 

Den mark som behövs för järnvägsändamål (T1) överförs genom fastighetsreglering 

till någon av Trafikverkets intilliggande fastigheter, exempelvis Näringen 

4:1. 

Detaljplanen 

Den mark som i detaljplanen är redovisad som allmän platsmark (HUVUDGA- 

TA, LOKALGATA OCH NATUR) överförs genom fastighetsreglering till någon 

av kommunens intilliggande fastigheter, exempelvis Näringen 3:1. 

Den mark som i detaljplanen är redovisad som kvartersmark (J, G, H), för annat 

än järnvägsändamål, har intilliggande fastigheter möjlighet att köpa och genom 

fastighetsreglering överföra till den egna fastigheten. 

Detaljplanen föranleder att några servitut inom området, för bl.a. utfarter, måste 

upphävas eftersom utfartsmöjligheten inte finns kvar. Servitut för gc-väg över 

järnvägen på Kanalvägen behöver bildas. För den del av järnvägen som kommer 

att gå på bro över Strömsbrovägen tillskapas ett servitut alternativt ett 3Dutrymme. 

Södra delen av Strömmavägen har i gällande plan legat som ett område där man 

ska bilda gemensamhetsanläggning för gatan och bedriva drift och underhåll i 

privat regi. Någon gemensamhetsanläggning har aldrig bildats, däremot ett par 

utfartsservitut. Marken är fortfarande en del av kommunens fastighet Näringen 

3:1. För att få till bra in- och utfarter till alla fastigheter inom området är gatan 

nu utlagd som lokalgata och ska därmed ägas och skötas av kommunen. Befintliga 

utfartsservitut upphävs. 

För utfarter som blir gemensamma för fler fastigheter bör gemensamhetsanläggningar 

bildas. 

Eftersom del av Krickvägen enligt detaljplanen blir kvartersmark, bör de allmänna 

ledningar som går där tryggas med ledningsrätt.


Dnr: 10BMN334 Sid 22 (29) 

Servitut 

Trafikverket behöver trädsäkringsservitut i naturområdena som gränsar till järnvägsområdet. 

Fastighetsplan/tomtindelning 

Inom området berörs sju fastigheter (Näringen 8:3, 10:1, 14:9, 15:2, 15:3, 15:6 

och 21:2) av fem olika tomtindelningar, med aktnummer 2180-8916, 2180-9294, 

2180-9441, 2180-10507, 2180-9388. Dessa upphör att gälla när detaljplanen 

vinner laga kraft. 

Ekonomiska frågor 

Planekonomi 

Detaljplanen föranleder flera olika kostnader. Gävle kommun ansvarar för byggandet 

av gator och iordningställande av allmän plats. Det ligger också på kommunen 

att anlägga och sköta driften på dagvattendammar som tillkommer i området. 

Inlösen, ersättning 

Detaljplan 

Allmänt 

Detaljplanen och järnvägsplanen innebär tillsammans att flera fastigheter inom 

området kommer att beröras av markintrång eller inlösen av hel fastighet. 

Detaljplan 

Den mark som i planen är utlagd som allmän platsmark (HUVUDGATA, LO- 

KALGATA OCH NATUR) har Gävle kommun, i sin roll som huvudman, rätt 

att lösa in mot fastighetsägarens vilja men även en skyldighet att lösa in om fastighetsägaren 

begär detta, enligt plan- och bygglagen. Denna mark ska i huvudsak 

användas för att komma tillrätta med dagvattenproblemet och trafiksituationen 

på Näringen. 

Förhandlingar med fastighetsägare gällande markfrågor som inte har med järnvägsbygget 

att göra sköts av Tekniska kontoret i Gävle kommun. Kommunen 

har för avsikt att köpa in fastigheten Näringen 22:3 och del av fastigheten Näringen 

22:2 (det östra skiftet). Marken ligger i anslutning till Natura-2000-område 

och naturreservat och är i detaljplanen är utlagd som allmän platsmark. Fastigheterna 

Näringen 15:2 och 16:5 är till största delen utlagd som allmän platsmark 

som ska nyttjas för kommunal dagvattenhantering, dessa kommer inlösas av 

Gävle kommun eller Trafikverket.


Dnr: 10BMN334 Sid 23 (29) 

Järnvägsplan 

En fastställd järnvägsplan ger Trafikverket, i sin roll som järnvägsbyggare, en 

rätt (och skyldighet) att lösa mark som behövs för järnvägsändamål, enligt lagen 

om byggande av järnväg. Av järnvägsplanen framgår vilka markområden som 

behövs permanent (T1 i detalplanen) och vilka som bara behövs tillfälligt (se 

järnvägsplanen). Den mark som behövs permanent för järnvägen tas ofta i anspråk 

med äganderätt och överförs genom fastighetsreglering till en fastighet 

som ägs av Trafikverket. Järnvägsbyggaren ges även rätt att, efter beslut av länsstyrelsen, 

tillfälligt ta i anspråk mark som behövs under byggskedet. 

De åtgärder som krävs för att genomföra järnvägsplanen, exempelvis inlösen av 

hela eller delar av fastigheter sköts av Trafikverkets markförhandlare i samarbete 

med kommunens representanter. Utgångspunkten är att markåtkomsten så 

långt som möjligt ska ske genom förhandling och frivilliga avtal. Oavsett om 

Trafikverket och fastighetsägaren uppnår frivillig överenskommelse eller inte så 

måste en ansökan om fastighetsbildning lämnas in till lantmäterimyndigheten. 

Trafikverket har för avsikt att köpa in de fastigheter som, enligt järnvägsplanen, 

inte bedöms bli lämplig för sitt ändamål (obrukbara) pga. järnvägsbygget. Troligtvis 

blir detta fastigheterna Näringen 8:9, 10:7 och 15:3. Marken kommer 

därefter att regleras till en fastighet med det ändamål detaljplanen anger; allmän 

platsmark, kvartersmark eller järnvägsfastighet.


Dnr: 10BMN334 Sid 24 (29) 

Fastighetskonsekvenser 

Nedan beskrivs kortfattat detaljplanens och järnvägsplanens konsekvenser, 

främst fastighetsrättsliga konsekvenser, för den enskilda fastigheten. Beskrivningen 

är gjord i enlighet med förslag till detaljplan och järnvägsplan och innebär 

inget ställningstagande från lantmäterimyndighetens sida. 

Fastighet Konsekvenser av detaljplanen och järnvägsplanen 

Näringen 3:1 Kommunägd gatufastighet. Avstår mark till järnvägsfastigheten 

men erhåller även mark (allmän platsmark). 

3D-utrymme eller servitut till förmån för Näringen 4:1 

(järnvägsbron). 

Näringen 3:2 Avstår mark i östra delen av fastigheten, vid rondellen, till 

allmän platsmarks-fastighet (gata). 

Kommer eventuellt ingå i en gemensamhetsanläggning tillsammans 

med Näringen 20:4 och 8:8 för gemensam infart. 

Näringen 4:1 Trafikverkets fastighet. Erhåller mark för järnvägsändamål. 

Förmånsservitut för uppsamlingsdamm för dagvatten bildas. 

Belastande servitut för gc-väg bildas. Förmånsservitut eller 

3D-utrymme bildas för järnvägsbron. 

Näringen 8:3 Ingen ändring från gällande detaljplan. Del av fastigheten är 

reglerad i detaljplanen för att upphäva en hel gammal plan. 

Näringen 8:8 Har möjlighet att köpa till kvartersmark (J) mot Strömsbrovägen 

för infart. 

Kommer ingå i en gemensamhetsanläggning tillsammans 

med Näringen 20:4 och eventuellt Näringen 3:2 för gemensam 

infart. 

Belastande servitut för vattenledning berörs ej. 

Näringen 8:9 Hela fastigheten (mark och byggnader) löses in. 

Marken regleras till järnvägsfastighet och allmän platsmarks-fastighet. 

Näringen 10:1 Kommunägd fastighet. Tomträtt. Avstår mark i nordvästra 

delen av fastigheten till allmän platsmarks-fastighet (gata). 

Belastande servitut för utfart till förmån för Näringen 10:2 

upphävs troligtvis. 

Utfartsmöjligheten mot Strömsbrovägen tas bort. Utfart sker 

mot Krickvägen. 

Näringen 10:2 Avstår mark i västra delen av fastigheten till järnvägsfastighet 

och till allmän platsmarks-fastighet (gata+naturmark). 

Har möjlighet att köpa till kvartersmark (JG) i norra delen 

av fastigheten, mot järnvägsfastigheten.


Dnr: 10BMN334 Sid 25 (29) 

Belastande servitut för gc-väg upphävs och förmånsservitut 

för utfart på Näringen 10:1 upphävs troligtvis. 


upphävs eventuellt, beror på om det nyttjas eller inte. 


mot Krickvägen. Eventuellt bildas gemensamhetsanläggning 

för gemensam utfart med Näringen 10:3. 

Byggrätten kan påverkas. 

Näringen 10:3 Kommunägd fastighet. 

Förmånsservitut för utfart över Näringen 10:2 upphävs 

eventuellt, beror på om det nyttjas eller inte. 

Eventuellt bildas gemensamhetsanläggning för gemensam 

utfart med Näringen 10:3. 

Näringen 10:4 Avstår mark i södra delen av fastigheten till järnvägsfastighet 

och allmän platsmarks-fastighet (naturmark). Byggnader 

måste rivas. 

Har i likhet med Näringen 22:2 möjlighet att köpa till kvartersmark 

(J) i sydöstra delen av fastigheten (del av Krickvägen). 

I vägen ligger allmänna ledningar för vilka ledningsrätter 

bör bildas. 

Eventuellt bildas gemensamhetsanläggning för Krickvägen 

(enskild väg). 


mot Strömmavägen alternativt mot Krickvägen (enskild 

väg). 


upphävs. 




Förmånsservitut för utfart över Näringen 10:4 upphävs. 

Näringen 14:9 Avstår mark, i nordöstra delen av fastigheten till järnvägsfastighet 

och allmän platsmarks-fastighet (gata). En byggnad 

måste rivas. 



Marken regleras till järnvägsfastighet och allmän platsmarks-fastighet.


Dnr: 10BMN334 Sid 26 (29) 



Näringen 15:6 Avstår mark i sydvästra delen av fastigheten till järnvägsfastighet. 

Utfartsmöjligheten mot Kanalvägen tas bort. Utfart sker mot 

Beckasinvägen (återvändsgata). 



Näringen 16:6 Avstår mark i nordöstra delen av fastigheten till järnvägsfastighet 

och allmän platsmarks-fastighet (naturmark). Byggnader 

måste rivas. 


Näringen 20:4 Avstår mark i sydöstra delen av fastigheten till järnvägsfastighet. 

Har möjlighet att köpa till kvartersmark (J) mot Strömsbrovägen 

för infart. 

Infarten måste flyttas och fastigheten kommer ingå i en 

gemensamhetsanläggning tillsammans med Näringen 20:4 

och eventuellt Näringen 3:2 för gemensam infart. 

Näringen 21:1 Avstår mark i nordöstra delen av fastigheten till järnvägsfastighet. 

Utfartsmöjligheten mot Krickvägen tas bort. Utfart sker mot 

Trutvägen. 

Näringen 21:2 Avstår mark i östra delen av fastigheten till järnvägsfastighet. 

Byggnad måste rivas. 

Byggrätten påverkas. 

Näringen 21:4 Avstår mark i östra delen av fastigheten till järnvägsfastighet. 

Näringen 22:2 Har möjlighet att köpa till kvartersmark (J) i nordvästra och 

västra skiftet sydvästra delen av fastigheten. 

Har i likhet med Näringen 10:4 möjlighet att köpa till kvartersmark 

(J) i norra delen av fastigheten (del av Krickvägen). 

I vägen ligger allmänna ledningar för vilka ledningsrätter 

bör bildas. 

Eventuellt bildas gemensamhetsanläggning för Krickvägen 

(enskild väg). 

Utfart sker mot Beckasinvägen (återvändsgata) eller Ström-


Dnr: 10BMN334 Sid 27 (29) 

mavägen (allmän väg) eller alternativt mot Krickvägen (enskild 

väg). 

Avstår mark i den sydöstra delen av fastigheten till allmän 

platsmarks-fastighet (gata). 

Byggnad måste rivas alternativt flyttas. 

Näringen 22:2 Hela skiftet (mark och byggnader) löses in. 

östra skiftet Marken regleras till allmän platsmarks-fastighet. 



Marken regleras till allmän platsmarks-fastighet. 


Belastande servitut för transformatorstation tas eventuellt 

bort pga. att det blir kommunägd mark. 

Näringen 23:1 Kommunägd fastighet. Ingen ändring från gällande detaljplan. 


reglerad i detaljplanen för att upphäva detaljplan som överlappar 

med naturreservat. 

Belastande servitut för va-ledning mm berörs ej. 


reglerad i detaljplanen för att upphäva en hel gammal plan. 

Belastande servitut för va-ledning mm berörs ej.


Dnr: 10BMN334 Sid 28 (29) 

Tekniska frågor 

Dokumentation och kontroll 

Byggnation av spår 

I samband med byggnation av spåret åläggs byggherren att övervaka att inte 

vibrationer från pålning- och andra vibrationsskapande arbeten förorsakar skador 

på omgivningen. Byggherren ska därför att innan byggstart upprätta en riskanalys 

med avseende på vibrationer. Riskanalysen ska behandla omfattning av nödvändiga 

kontrollåtgärder såsom syneförrättning och vibrationsmätning. I normala 

förhållanden besiktigas och vibrationsmäts byggnader inom en zon på 50 meter 

vid pålning, dock kan det bli aktuellt att besikta hus utanför den zonen. 

WSP Samhällsbyggnad i Gävle har på uppdrag av Trafikverket utfört en översiktlig 

miljöteknisk markundersökning inför planerad järnvägsanslutning från 

Gävle godsbangård till Gävle hamn, via Näringens industriområde. Undersökningen 

inkluderar området där ny järnväg planeras. Schaktning av jord och 

pumpning av vatten kommer att bli aktuellt i samband med entreprenadarbetet. 

Syftet med undersökningen var därför att få en uppfattning om föroreningar 

förekommer i området och i så fall i vilka halter. 

Påverkan Testeboån 

Under byggtiden kommer Trafikverket övervaka Testeboån så att det inte sker 

någon påverkan på Naturreservatet och Natura 2000 området. Genomförandet av 

övervakningen finns beskrivet i den MKB som Trafikverket har gjort för projektet. 

Dagvatten 

Se påverkan på Testeboån och MKB.


Dnr: 10BMN334 Sid 29 (29) 

Medverkande tjänstemän 

Vid planens framtagande har följande tjänstemän från Bygg & Miljö Gävle och 

Tekniska kontoret deltagit: 

Maria Höjer, Miljöutredare 

Anders Blomgren, Mark- och exploateringsingenjör 

Gösta Nordkvist, Trafikingenjör 

Per Enqvist, Projekteringsingenjör 

Karin Linjer, Lantmätare (genomförandefrågor) 

Flera tjänstemän på Trafikverket har också medverkat och bidragit till planens 

framtagande. 

Samhällsbyggnad Gävle 

Petter Jonegård Thobias Nilsson 

Planchef Planingenjör

Plan- och genomförandebeskrivning - Gävle kommun

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?