Samrådshandling - Gävle kommun

24
Vatten
Att bygga ett nytt spår över ytvattenförekomster kan ge
skador på dessa. Under byggtiden kan grumling från
arbetsplatserna påverka vattnet och det finns även risk
att bränslen, oljor eller andra skadliga ämnen kan spridas
från upplag, uppställningsytor eller arbetsområden. Av
stor vikt är att påverkan på det lokala hydrologiska systemet
blir så liten som möjligt och att broar, bankar eller
trummor uppförs så att dessa inte påverkar fiskmigration
eller vattenflödet. I detta skede av planeringen är det
inte möjligt att detaljkommentera vilka risker som finns
för de nämnda vattenförekomsterna. Vid detaljprojekteringen
ska hänsyn tas till vattenförekomsterna och
genom tillsyn och tillstånd enligt Miljöbalken kan skadeförebyggande
åtgärder föreskrivas.
Byggnation på grundvattenförekomster kan även skada
dessa. Delar av grundvattenförekomsterna som berörs är
även skyddsområden för vattentäkter. Inom dessa finns
det särskilda regler kring vilka skadeförebyggande åtgärder
som kan krävas vid byggnationerna. Schaktning och
grävning kan t.ex. vara begränsat till vissa nivåer. Upplag
och hantering av kemiska ämnen kan vara begränsat. I
delar av grundvattenförekomsten som inte är skyddsområden
ska hänsyn tas till risk för att den skadas, även om
det inte finns särskilda bestämmelser utfärdade. Genom
tillsyn och tillstånd enligt Miljöbalken kan skadeförebyggande
åtgärder föreskrivas.
Vattenförekomster ytvatten
Inom utredningsområdet finns ett flertal vattenförekomster
(vattendrag och sjöar/dammar) som kan påverkas
under byggnation eller konstruktion. Det utmärkande
miljöproblemet är fysiska förändringar av vattendragen.
Begreppet fysiska förändringar omfattar egentligen tre
olika typer av miljöproblem. Kontinuitetsförändringar
beror på olika former av vandringshinder i vattenförekomsterna
och är generellt ett stort problem i hela Bottenhavets
vattendistrikt. Delområde Gästriklands skogsvattendrag
är inget undantag och problemen är jämt
fördelade inom delområdet.
Flödesförändringar är ett resultat av vattenregleringar av
olika slag och är vanligt i Gavleån, samt de stora sjöarna
(t.ex. Storsjön) som ingår i reglersystemet för Gavleån.
Morfologiska förändringar beror ofta på grävningar,
rensningar och rätningar av vattendrag, främst lokaliserade
till de nedlagda flottlederna. Det kan också vara
olika typer av markanvändning i anslutning till en vattenförekomst,
t.ex. jordbruk eller skogsbruk som innebär
avvikelser från det naturliga markslaget i området. I
delområdet är miljöproblemet inte så vanligt. Gavleåns
avrinningsområde är dock ett undantag.
De vattenförekomster som berörs har framförallt miljöproblemen
morfologiska förändringar och kontinuitetsförändringar.
De flesta vattenförekomsterna har Ekologisk
MKN satt till 2021, och samtliga bedöms ej uppnå
normen till 2015. Tabell 2 visar vattenförekomsterna
längs med samtliga alternativ.
Tabell 2. Ytvattenförekomster inom planområdet. (VISS, 2013)
Vattenförekomster Grundvatten
Inom området kommer ett antal grundvattenförekomster
att beröras. Samtliga har Kemisk status MKN God
2015. Tre av dessa har redan uppnått MKN medan det är
risk att övriga inte kommer att nå MKN 2015, se tabell 3.
Tabell 3. Grundvattenförekomster inom planområdet. Källa: VISS.