Samrådshandling - Gävle kommun

More documents

Recommendations

Info

20 Landskapsbild Kustlandskapet norr om Gävle domineras av skogsbeklädda moränjordar med lokala inslag av mer finsedimentära jordarter där landskapet uppodlats. I söder är landskapet tämligen flackt för att i norr övergå i en kuperad småkullig terräng. Skogarna som främst utgörs av barrvegetation bidrar till att ge landskapet en övervägande sluten karaktär, vilket med anledning av den permanenta grönskan sträcker sig även utöver områdets genomsnittliga vegetationsperiod på 160-180 dagar/år. Kalhyggen, åkrar, betade fält, vattendrag och sjöar fungerar därför som viktiga avbrott i den slutna terrängen och skapar siktlinjer och möjlighet till längre utblickar. Dessa öppna landskap är i allmänhet de mest känsliga för förändringar ur landskapsbildssynpunkt. Befintliga infrastrukturella inslag i landskapet såsom främst väg E4, Gamla E4, den nuvarande järnvägsdragningen och större kraftledningar utgör tydliga nordsydliga stråk i terrängen. En nordsydlig dragning kan även skönjas i befintligt bebyggelsemönster. Flera av Gävle kommuns byar och samhällen är lokaliserade i ett sydnordligt led längs den nuvarande ostkustbanan. Naturliga stråk i landskapet såsom vattendrag skär igenom terrängen och kring dessa är flera av områdets uppodlade arealer förlagda. Ostkustbanan utgör idag en visuell och fysisk barriär i landskapet. Mest påtagligt är de visuella effekterna av järnvägen i de öppna landskapsrummen samt i och i anslutning till de bebyggda miljöerna. Järnvägen bildar även fysiskt ett hinder som påverkar framkomligheten i landskapet både för människor och djur. Nedan beskrivs de två alternativa järnvägsstråken med utgångspunkt i hur landskapsbilden skulle kunna påverkas av tillförseln av en dubbelspårig järnväg. Gävle - Axmartavlan Västliga alternativet: Det föreslagna alternativet i väster innebär att en helt ny järnväg uppförs på sedan tidigare obebyggd mark, vilket skulle kunna påverka omgivningens landskapsbild avsevärt. Stråket är dock förlagt i en övervägande skogig terräng vilket reducerar den visuella effekt som järnvägen skulle kunna få i ett mer öppet landskap. Dessutom är den föreslaga spårändringen lokaliserad inom samma sträckning som väg E4 vilket redan utgör en visuell och fysisk barriär i området. Alternativets känsligaste sträcka ur landskaps-1 bildsynpunkt utgörs av stråkets allra sydligaste etapp, närmast Gävle stad, där den föreslagna järnvägen är förlagd i anslutning till de bebyggda miljöerna Sätra och Lexe. Inom den föreslagna sträckningen återfinns dock idag redan befintlig infrastruktur såsom den större vägen Hamnleden, Bergslagsbanan liksom en mindre kraftledning. Här är det ändå av högsta vikt att järnvägen utformas på ett sätt så att spårens visuella och fysiska barriäreffekt mellan stadsdelarna Sätra och Lexe reduceras, framförallt gällande den sträckning som idag korsas av en cykelled mellan de båda stadsdelarna. Andra känsliga områden för landskapsbilden är de platser där stråket passerar större vattendrag såsom Testeboån och Hamrångeån. Utöver stråkets allra sydligaste etapp närmast Gävle passerar det västliga alternativet få bostäder och bebyggda miljöer vilket kan ses som positivt då en järnväg i denna miljö inte skulle komma att utgöra ett visuellt störande inslag för flertalet människor. Östliga alternativet: Det östliga alternativet är förlagt i ett skiftande landskap där stråket passerar flertalet samhällen, skog, industribebyggelse, vattendrag och öppna landskapsrum i form av uppodlad mark. Ur ett landskapsbildperspektiv kan den östliga sträckningen å ena sidan betraktas som ett mindre visuellt ingrepp i landskapet då stråket följer samma sträckning som den befintliga Ostkustbanan. Å andra sidan innebär utökningen till dubbelspår väsentliga förändringar från dagens spårdragning, inte minst genom krav på planskilda övergångar för korsande infrastruktur. Planskilda korsningar kommer att resultera i en minskad fysisk barriäreffekt av järnvägen men ger konsekvenser i form av ökad visuell påverkan på landskapet. Det östliga stråket passerar flera landskapsrum som möjliggör långa utblickar. Exempel på sådana är det öppna jordbrukslandskapet mellan Forsby och Varva, vid Hille, Björke, Mårdängsjön liksom vid Hamrångefjärden, Bergby och sjön Lössnaren. I dessa miljöer utgör den befintliga järnvägen redan ett störande visuellt inslag då spåret är väl synligt i landskapet. Framförallt bör hänsyn tas till det öppna odlingslandskapet kring Björke, Trödje samt i Hamrångebygden, vilka är utpekade som områden med höga natur- och kulturvärden. Spårets intrång i naturreservatet Sjugarna kan även det räknas som ett känsligt område för visuell förändring av landskapet. Trots områdets dominans av skogsbeklädd terräng finns här flera öppna landskapsrum där järnvägens visuella effekt är påtaglig. De bebyggda miljöer där stråket passerar är också känsliga områden ur landskapsbildsynpunkt för att
järnvägsspåret här kan komma att innebära ett störande visuellt inslag i flertalet människors vardagsmiljö. Stråket (den föreslagna korridoren från förstudien) gör intrång framförallt på flerbostadsbebyggelsen mellan det befintliga järnvägsstråket och Testeboån (BFR Stigs Gård), Hille, Björke, Trödje (västra delen av Tittmyrvägen), Hamrånge och Bergby. I dessa områden är det av högsta vikt att varsamt utforma järnvägsspåret för att det så diskret som möjligt ska smälta in i miljön. Exempel på sådana åtgärder kan vara att konstruera en låg banvallsprofil samt att utnyttja vegetation som en visuell ridå mellan spår och omgivande landskap. Användandet av vegetation är ett effektivt sätt att reducera järnvägens visuella inslag i landskapsbilden, men kan innebära en försämrad utblick över landskapet för de resenärer som färdas längs järnvägsspåret. Axmartavlan - Norra kommungränsen Det föreslagna järnvägsspåret från Axmartavlan och norrut följer till stor del Ostkustbanans befintliga sträckning. I jämnhöjd med Axmarby och norrut blir den föreslagna järnvägskorridoren bredare och inrymmer övervägande skogig terräng. Dragningen genom skogen skulle ge ringa påverkan på landskapsbilden på grund av den slutna landskapskaraktären. Befintlig infrastruktur med påverkan på landskapsbilden som i övrigt återfinns inom stråket är en större kraftledning. Det känsligaste området för järnvägsdragningen ur landskapsbildssynpunkt är det halvöppna landskapet kring Lillsjön och Skärjån i höjd med Axmar bruk. Området som angränsar till den kulturhistoriska värdefulla miljön kring Axmar bruk kan anses känslig även om en visuell påverkan från bruket sett inte är trolig. Generellt är den föreslagna spårdragningen mellan Axmartavlan och kommungränsen förlagd i en miljö innehållande ytterst få bostäder eller bebyggelse. Detta kan ses som positivt då en visuell förändring i landskapet som järnvägsdragningen skulle innebära, inte kommer att påverka flertalet människor. Figur 5. Karta över landskapstyper längs med de olika alternativen. 21 Planförutsättningar
Page 1 and 2: Samhällsbyggnad Gävle Fördjupad
Page 3 and 4: Förord För Gävle som arbetsort,
Page 5 and 6: Alternativ öst Spåret går till s
Page 7 and 8: Inledning Vad är en fördjupad öv
Page 9 and 10: 9 Inledning
Page 11 and 12: Planförslag I likhet med den förs
Page 13 and 14: Figur 2. Karta över alternativa sp
Page 15 and 16: Gällande planer Översiktsplan 90
Page 17 and 18: intill Mårdängs- och Hillesjön o
Page 19: Bergby-Totra - lokalt och regionalt
Page 23 and 24: Luft Genom en utbyggnad av Ostkustb
Page 25 and 26: Vattentäkter Inom spårkorridorern
Page 27 and 28: Kommunikationer Syftet med planen
Page 29 and 30: Buller Järnvägen alstrar buller o
Page 31 and 32: Utredningar och analyser Västlig u
Page 33 and 34: 33 Planförutsättningar
Page 35 and 36: Miljökonsekvensbeskrivning I detta
Page 37 and 38: Konsekvensmatris, Gävle C - Axmart
Page 39 and 40: Referenser Gävle kommun, 1990. Öv

Samrådshandling - Gävle kommun

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?