Samrådshandling - Gävle kommun

20
Landskapsbild
Kustlandskapet norr om Gävle domineras av skogsbeklädda
moränjordar med lokala inslag av mer finsedimentära
jordarter där landskapet uppodlats. I söder är
landskapet tämligen flackt för att i norr övergå i en kuperad
småkullig terräng.
Skogarna som främst utgörs av barrvegetation bidrar till
att ge landskapet en övervägande sluten karaktär, vilket
med anledning av den permanenta grönskan sträcker
sig även utöver områdets genomsnittliga vegetationsperiod
på 160-180 dagar/år. Kalhyggen, åkrar, betade
fält, vattendrag och sjöar fungerar därför som viktiga
avbrott i den slutna terrängen och skapar siktlinjer och
möjlighet till längre utblickar. Dessa öppna landskap
är i allmänhet de mest känsliga för förändringar ur
landskapsbildssynpunkt.
Befintliga infrastrukturella inslag i landskapet såsom
främst väg E4, Gamla E4, den nuvarande järnvägsdragningen
och större kraftledningar utgör tydliga nordsydliga
stråk i terrängen. En nordsydlig dragning kan även
skönjas i befintligt bebyggelsemönster. Flera av Gävle
kommuns byar och samhällen är lokaliserade i ett sydnordligt
led längs den nuvarande ostkustbanan. Naturliga
stråk i landskapet såsom vattendrag skär igenom terrängen
och kring dessa är flera av områdets uppodlade
arealer förlagda.
Ostkustbanan utgör idag en visuell och fysisk barriär i
landskapet. Mest påtagligt är de visuella effekterna av
järnvägen i de öppna landskapsrummen samt i och i
anslutning till de bebyggda miljöerna. Järnvägen bildar
även fysiskt ett hinder som påverkar framkomligheten i
landskapet både för människor och djur.
Nedan beskrivs de två alternativa järnvägsstråken med
utgångspunkt i hur landskapsbilden skulle kunna påverkas
av tillförseln av en dubbelspårig järnväg.
Gävle - Axmartavlan
Västliga alternativet:
Det föreslagna alternativet i väster innebär att en helt ny
järnväg uppförs på sedan tidigare obebyggd mark, vilket
skulle kunna påverka omgivningens landskapsbild
avsevärt. Stråket är dock förlagt i en övervägande skogig
terräng vilket reducerar den visuella effekt som järnvägen
skulle kunna få i ett mer öppet landskap. Dessutom
är den föreslaga spårändringen lokaliserad inom samma
sträckning som väg E4 vilket redan utgör en visuell och
fysisk barriär i området.
Alternativets känsligaste sträcka ur landskaps-1
bildsynpunkt utgörs av stråkets allra sydligaste etapp,
närmast Gävle stad, där den föreslagna järnvägen är
förlagd i anslutning till de bebyggda miljöerna Sätra
och Lexe. Inom den föreslagna sträckningen återfinns
dock idag redan befintlig infrastruktur såsom den
större vägen Hamnleden, Bergslagsbanan liksom en
mindre kraftledning. Här är det ändå av högsta vikt att
järnvägen utformas på ett sätt så att spårens visuella och
fysiska barriäreffekt mellan stadsdelarna Sätra och Lexe
reduceras, framförallt gällande den sträckning som idag
korsas av en cykelled mellan de båda stadsdelarna.
Andra känsliga områden för landskapsbilden är de platser
där stråket passerar större vattendrag såsom Testeboån
och Hamrångeån.
Utöver stråkets allra sydligaste etapp närmast Gävle passerar
det västliga alternativet få bostäder och bebyggda
miljöer vilket kan ses som positivt då en järnväg i denna
miljö inte skulle komma att utgöra ett visuellt störande
inslag för flertalet människor.
Östliga alternativet:
Det östliga alternativet är förlagt i ett skiftande landskap
där stråket passerar flertalet samhällen, skog, industribebyggelse,
vattendrag och öppna landskapsrum i form av
uppodlad mark. Ur ett landskapsbildperspektiv kan den
östliga sträckningen å ena sidan betraktas som ett mindre
visuellt ingrepp i landskapet då stråket följer samma
sträckning som den befintliga Ostkustbanan. Å andra
sidan innebär utökningen till dubbelspår väsentliga förändringar
från dagens spårdragning, inte minst genom
krav på planskilda övergångar för korsande infrastruktur.
Planskilda korsningar kommer att resultera i en minskad
fysisk barriäreffekt av järnvägen men ger konsekvenser i
form av ökad visuell påverkan på landskapet.
Det östliga stråket passerar flera landskapsrum som
möjliggör långa utblickar. Exempel på sådana är det
öppna jordbrukslandskapet mellan Forsby och Varva, vid
Hille, Björke, Mårdängsjön liksom vid Hamrångefjärden,
Bergby och sjön Lössnaren. I dessa miljöer utgör den
befintliga järnvägen redan ett störande visuellt inslag då
spåret är väl synligt i landskapet. Framförallt bör hänsyn
tas till det öppna odlingslandskapet kring Björke, Trödje
samt i Hamrångebygden, vilka är utpekade som områden
med höga natur- och kulturvärden.
Spårets intrång i naturreservatet Sjugarna kan även det
räknas som ett känsligt område för visuell förändring av
landskapet. Trots områdets dominans av skogsbeklädd
terräng finns här flera öppna landskapsrum där järnvägens
visuella effekt är påtaglig.
De bebyggda miljöer där stråket passerar är också
känsliga områden ur landskapsbildsynpunkt för att