Samrådshandling - Gävle kommun
Samrådshandling - Gävle kommun
Samrådshandling - Gävle kommun
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Samhällsbyggnad <strong>Gävle</strong><br />
Fördjupad översiktsplan<br />
Dubbelspår Ostkustbanan<br />
<strong>Samrådshandling</strong> - Samråd 19 april - 10 juni
2<br />
Innehållsförteckning<br />
Förord ......................................................................................................3<br />
Planförslaget i korthet .......................................................................4<br />
INLEDNING:<br />
I denna del beskrivs formalia kring översiktsplanen och bakgrunden till varför en översiktsplan görs för ett dubbelspår<br />
<strong>Gävle</strong> C – Sundsvall.<br />
Inledning ................................................................................................7<br />
Vad är en fördjupad översiktsplan..........................................7<br />
Varför behövs en fördjupad översiktsplan ..........................7<br />
Tidsplan Översiktsplan för Ostkustbanan ............................7<br />
PLANFÖRSLAG:<br />
I denna del beskrivs de alternativ planen föreslår.<br />
Planförslag .......................................................................................... 11<br />
<strong>Gävle</strong> C - Axmartavlan ............................................................. 11<br />
Axmartavlan - Norra <strong>kommun</strong>gränsen .............................. 12<br />
Bakgrund ................................................................................................8<br />
Ostkustbanan - dagens järnväg och dess funktion ..........8<br />
Framtida trafik och förväntningar ..........................................8<br />
Tidigare utredningar ...................................................................8<br />
Nationella beslut, ställningstaganden och mål .................8<br />
PLANFÖRUTSÄTTNINGAR:<br />
I denna del beskrivs förutsättningarna för planens omfattning. Då planen hanterar utbyggnad av dubbelspårig<br />
järnväg ligger även fokus på detta i beskrivningen av planförutsättningar.<br />
Gällande planer ................................................................................. 15<br />
Översiktsplan 90 ........................................................................ 15<br />
Översiktsplan <strong>Gävle</strong> stad 2025 ............................................. 15<br />
Natur och friluftsliv .......................................................................... 16<br />
Naturmiljö .................................................................................... 16<br />
Friluftsliv ....................................................................................... 16<br />
Sammanfattning natur och friluftsliv ................................. 17<br />
Kulturmiljö .......................................................................................... 18<br />
Fornlämningar ............................................................................ 19<br />
Sammanfattning kulturmiljö ................................................. 19<br />
Landskapsbild.................................................................................... 20<br />
Naturresurser ..................................................................................... 22<br />
Jord och skogsbruk ................................................................... 22<br />
Klimat och energi ...................................................................... 22<br />
Luft .................................................................................................. 23<br />
Vatten ............................................................................................. 24<br />
Regionala och mellan<strong>kommun</strong>ala intressen .......................... 26<br />
Kommunikationer ............................................................................ 27<br />
Riksintresse <strong>kommun</strong>ikationer ............................................. 27<br />
Vägkorsningar ............................................................................. 27<br />
MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING:<br />
Här beskrivs planförslagets miljömässiga, sociala och ekonomiska konsekvenser utifrån den översiktliga bild<br />
planen ger i detta skede.<br />
Miljökonsekvensbeskrivning ....................................................... 35<br />
Avgränsning ................................................................................ 35<br />
Alternativ ...................................................................................... 35<br />
Konsekvensmatris ..................................................................... 36<br />
Referenser ........................................................................................... 39<br />
Miljö- och riskfaktorer ..................................................................... 28<br />
Järnvägens influensområde .................................................. 28<br />
Buller .............................................................................................. 29<br />
Vibrationer ................................................................................... 29<br />
Elektromagnetiska fält ............................................................. 30<br />
Farligt gods och olycksrisker ................................................. 30<br />
Förorenade områden ............................................................... 30<br />
Sammanfattning miljö- och riskfaktorer ........................... 30<br />
Utredningar och analyser .............................................................. 31<br />
Västlig utfart från <strong>Gävle</strong> Central inkl ny regional tågstation<br />
<strong>Gävle</strong> Västra ........................................................................................ 31<br />
Anslutning mellan N. Stambanan och Ostkustbanan .. 31<br />
Regional tågstation Hamrångebygden ............................. 31<br />
Översvämningsrisk Testeboån .............................................. 31<br />
Passage Mårdängsjön .............................................................. 31<br />
Passage Skarvberget ................................................................ 31<br />
Industrispår Norrsundet .......................................................... 32<br />
Kostnadsbedömning................................................................ 32<br />
Skärjån/Axmar brukspark ....................................................... 32
Förord<br />
För <strong>Gävle</strong> som arbetsort, studieort och besöksort är Ostkustbanan norrut av stor<br />
betydelse. För regionens utveckling är Ostkustbanan förmodligen av ännu större<br />
betydelse, och för de nationella godstransporterna från norra Sverige är förmodligen<br />
Ostkustbanan av avgörande betydelse.<br />
Dessa behov klarar inte dagens enkelspåriga Ostkustbana att leva upp till.<br />
Redan dagens efterfrågan på kapacitet överstiger det antal tåg som kan trafikera<br />
banan. Kapacitetshöjande åtgärder har gjorts på banan de senaste åren, men<br />
detta bidrag räcker enbart kort tid. Till detta kommer den bekymmersamma<br />
utvecklingen av restider, där det idag tar 40 minuter längre med tåg Sundsvall-<br />
Stockholm än det gjorde för 10 år sedan. En utveckling som är tvärt emot annan<br />
samhällsutveckling. Nästa steg i utvecklingen är dubbelspår!<br />
För att skapa goda förutsättningar för utveckling både i <strong>Gävle</strong> <strong>kommun</strong>, regionen<br />
och för nationellt viktig exportindustri, är det därför av största vikt att processen<br />
med dubbelspår <strong>Gävle</strong>-Sundsvall drivs framåt med högsta möjliga fart.<br />
Genom denna fördjupade översiktsplan vill vi från <strong>Gävle</strong> <strong>kommun</strong> bidra till att<br />
driva denna process framåt, dels genom att ta fram beslutsunderlag, dels genom<br />
att tala om för Trafikverket och våra medborgare vad vi som <strong>kommun</strong> vill, och<br />
dels genom att vi skapar en samstämmighet mellan alla aktörer på hela sträckan<br />
<strong>Gävle</strong>-Sundsvall.<br />
Per Johansson<br />
Kommunalråd<br />
Fördjupad översiktsplan Ostkustbanan, <strong>Gävle</strong><br />
<strong>kommun</strong>, samrådshandling<br />
Samråd 19 april - 10 juni 2013<br />
Arbetsgrupp:<br />
Daniel Andersson (Projektledare),<br />
Harald Knutsen (Projektledare),<br />
Maria Lind (Ekolog),<br />
Lena Boox (Kommunantikvarie),<br />
Lars Westholm (Miljöutredare)<br />
Upplaga: 80 ex<br />
Illustrationer: Trafikverket, <strong>Gävle</strong> <strong>kommun</strong><br />
Kartor: <strong>Gävle</strong> <strong>kommun</strong>, Länsstyrelsen<br />
© <strong>Gävle</strong> <strong>kommun</strong> 2013<br />
Välkommen att lämna skriftliga synpunkter<br />
på planförslaget senast den 10<br />
juni 2013.<br />
Mejladress:<br />
<strong>kommun</strong>styrelsen@gavle.se<br />
Märk mejlet Fördjupad översiktsplan,<br />
Ostkustbanan<br />
Postadress:<br />
Fördjupad översiktsplan, Ostkustbanan<br />
<strong>Gävle</strong> <strong>kommun</strong><br />
Kommunstyrelsen<br />
801 84 <strong>Gävle</strong><br />
3
4<br />
Planförslaget i korthet<br />
Planen utreder för <strong>Gävle</strong> <strong>kommun</strong>s del en lokalisering<br />
av planerad järnväg för Ostkustbanan mellan <strong>Gävle</strong> och<br />
Sundsvall. Längs sträckan inom <strong>Gävle</strong> <strong>kommun</strong> finns två<br />
delsträckor, <strong>Gävle</strong> C till Axmartavlan norr om Bergby, samt<br />
Axmartavlan till <strong>kommun</strong>gränsen mellan Söderhamn<br />
och <strong>Gävle</strong> <strong>kommun</strong>. Längs båda delsträckorna finns<br />
två alternativ redovisade. I den första sträckningen från<br />
<strong>Gävle</strong> C finns de största komplikationerna, varför dessa<br />
två alternativ har fått störst fokus. Kommunen vill i<br />
samrådet ha in synpunkter på de alternativ som finns,<br />
men tänker i den färdiga planen peka ut en förordad<br />
sträckning ända upp till <strong>kommun</strong>gränsen. Planen pekar<br />
därför inte ut någon enskild sträckning i detta skede<br />
utan ger en neutral bedömning av de olika alternativen.<br />
Sammanfattningsvis för de olika alternativen kan<br />
följande nämnas:<br />
<strong>Gävle</strong> C – Axmartavlan<br />
Alternativ väst<br />
Spåret tar sig ut ur <strong>Gävle</strong> stad västerut längs med befintlig<br />
sträckning av Bergslagsbanan för att sedan i nivå med<br />
sjukhuset svänga av norrut förbi Trafikplats <strong>Gävle</strong> Norra<br />
och vidare norr ut på västra sidan av E4. Dubbelspåret<br />
ansluter till befintlig sträckning av Ostkustbanan norr om<br />
Bergby.<br />
Den västra sträckningen innebär att en regional tågstation<br />
norr om sjukhuset kan fungera som stationsläge för både<br />
norr-sydgående samt öst-västgående tåg. En regional<br />
tågstation föreslås då även väster om Trafikplats Hagsta<br />
med strategiskt läge för Hamrånge-Bergby-Norrsundet,<br />
samt även till viss del Ockelbo.<br />
Det västliga alternativet innebär att man flyttar det<br />
befintliga spåret, som går genom stor del bebyggelse,<br />
till en sträckning längs med E4:ans befintliga<br />
infrastrukturstråk. Det ger minskade störningseffekter<br />
på de boende, samt en låg påverkan på landskapet.<br />
Spårsträckningen kan innebära stora kostnader för olika<br />
trafiklösningar, framförallt vid passage över Trafikplats<br />
<strong>Gävle</strong> Norra, passage över Testeboån, passage förbi<br />
Skarvsjön och passage över Spångholmsdammen.<br />
Alternativet skapar möjligheter att dra om befintlig spårsträckning<br />
av Bergslagsbanan ut från Valbo-Hagaström-<br />
Lexe, för att istället gå norr om bebyggelsen. Detta leder<br />
till en minskad störningspåverkan från järnvägen.
Alternativ öst<br />
Spåret går till stor del i befintlig spårsträckning med<br />
undantag från vissa delar som rätas ut för att klara<br />
en modern tågstandard med högre maxhastigheter.<br />
Dubbelspåret passerar genom och påverkar värdefulla<br />
kulturmiljöer och landskap som Hille by, Varva, Björke-<br />
Oppala, Hamrångefjärden och Bergby-Totra, dels på<br />
grund av etablering av dubbelspår, men också på<br />
grund av eventuella trafiklösningar som måste göras,<br />
exempelvis planskilda korsningar. Dessa korsningar<br />
innebär även stora kostnader.<br />
Längs med spåret finns många bostäder som får en<br />
ökad störning från framför allt buller. Spårdragningen<br />
kommer troligen innebära inlösen av många fastigheter.<br />
Alternativet föreslår även en regional tågstation inne i<br />
Bergby.<br />
Vid byggande av ett nytt spår i befintlig sträckning<br />
kan det närgångna byggarbetet påverka trafiken på<br />
järnvägen och orsaka avbrott och förseningar. Det<br />
innebär att viss del av trafiken kan behöva framföras på<br />
vägnätet istället för på järnvägen. Att människor vänjer<br />
sig vid andra transportalternativ än tåg kan leda till<br />
beteendeförändringar i hur människor väljer att förflytta<br />
sig. En minskad tillgänglighet i transportsektorn under en<br />
längre tid kan även påverka den regionala utvecklingen<br />
negativt.<br />
Axmartavlan – Norra <strong>kommun</strong>gränsen<br />
Alternativ väst i sträckningen Axmartavlan - <strong>kommun</strong>gränsen<br />
innebär en genare sträckning jämfört med<br />
befintligt stråk mot Ljusne/Söderhamn. Alternativet<br />
innebär påverkan på naturintressen vid passage över<br />
Skärjån, men den bedöms vara mindre än i ett östligt<br />
alternativ.<br />
Figur 1. Karta över alternativa spårkorridorer.<br />
5
6<br />
INLEDNING<br />
Vattenutsikt<br />
I denna del beskrivs formalia kring översiktsplanen och bakgrunden till varför en översiktsplan görs för ett<br />
dubbelspår <strong>Gävle</strong> C – Sundsvall.<br />
Innehåll<br />
• Vad är en fördjupad översiktsplan<br />
• Varför behövs en fördjupad översiktsplan<br />
• Tidsplan Översiktsplan för Ostkustbanan<br />
• Ostkustbanan - dagens järnväg och dess funktion<br />
• Framtida trafik och förväntningar<br />
• Tidigare utredningar<br />
• Nationella beslut, ställningstaganden och mål
Inledning<br />
Vad är en fördjupad översiktsplan<br />
En översiktsplan är en vision om hur <strong>kommun</strong>en ska<br />
utvecklas i framtiden. Den är ett övergripande strategiskt<br />
politiskt styrdokument som visar på den tänkta mark-<br />
och vattenanvändningen samt bebyggelseutvecklingen<br />
i <strong>kommun</strong>en. Översiktplanen ska ge vägledning för den<br />
långsiktiga utvecklingen och fysiska planeringen.<br />
Översiktsplanen ska enligt Plan- och bygglagen även<br />
redovisa om särskild hänsyn behöver tas till allmänna<br />
intressen eller miljö- och riskfaktorer. Kommunen ska ha<br />
en aktuell <strong>kommun</strong>övergripande översiktplan vilken ska<br />
aktualitetsprövas en gång varje mandatperiod.<br />
Som komplement till den <strong>kommun</strong>täckande översiktsplanen<br />
kan fördjupande översiktplaner tas fram. Dessa<br />
behandlar den framtida utvecklingen inom ett specifikt<br />
avgränsat område. Denna plan är därför en fördjupad<br />
översiktsplan.<br />
Varför behövs en fördjupad översiktsplan<br />
Trafikverket har tagit fram en förstudie för ett kommande<br />
dubbelspår på Ostkustbanan mellan <strong>Gävle</strong> och Sundsvall.<br />
I den nationella transportplan som gäller för 2010-<br />
2021 finns projektet inte med. Därför har Trafikverket<br />
valt att inte fortsätta arbetet med järnvägsutredning på<br />
sträckan.<br />
Samtidigt har berörda regioner och <strong>kommun</strong>er tryckt<br />
på för att genom en aktiv samhällsplanering skapa goda<br />
förutsättningar för en kommande järnvägsplanering. Ett<br />
resultat av detta är ett samarbete som benämns samordnad<br />
planering och involverar de fem berörda <strong>kommun</strong>erna,<br />
respektive regionförbund/län och Trafikverket.<br />
Samarbetet ska syfta till att ta fram fördjupade översiktsplaner<br />
i varje <strong>kommun</strong>, där man klarlägger de <strong>kommun</strong>ala<br />
förutsättningarna för det kommande dubbelspåret,<br />
och väljer bort de lösningar som inte anses hållbara –<br />
både sett ur <strong>kommun</strong>al synvinkel och från Trafikverkets<br />
sida.<br />
Inom <strong>Gävle</strong> <strong>kommun</strong> finns två aktuella alternativ<br />
beskrivna i Trafikverkets förstudie. Ambitionen med den<br />
fördjupade översiktsplanen är att välja bort det ena alternativet,<br />
och därmed endast ha kvar det alternativ som<br />
senare ska projekteras och byggas. Ambitionen är också<br />
att i den fördjupade översiktsplanen få fram material<br />
som gör att det kvarvarande alternativet även beskrivs<br />
tydligare än i förstudien från 2010. På så sätt kommer<br />
Trafikverkets fortsatta järnvägsplanering att kunna förkortas,<br />
vilket är en betydande fördel när projektet sedan<br />
kommer med i den nationella transportplanen.<br />
Tidsplan Översiktsplan för Ostkustbanan<br />
Utredning Höst-Vinter 2012<br />
Samråd Vår 2013<br />
Utställning Höst 2013<br />
Antagande Vinter 2013/2014<br />
Inledning<br />
7
8<br />
Bakgrund<br />
Ostkustbanan - dagens järnväg och dess<br />
funktion<br />
Dagens Ostkustbana mellan <strong>Gävle</strong> och Sundsvall<br />
är enkelspårig, och dras med stora och växande<br />
kapacitetsproblem. Trafiken är tät och det är långa<br />
avstånd mellan mötesstationerna. Mellan år 2000 och<br />
2010 ökade trafiken med 80% - från 35 tåg till 65 tåg<br />
per dygn. När Botniabanan och Ådalsbanan nu tagits i<br />
bruk beräknas trafiken öka ytterligare. År 2020 beräknas<br />
efterfrågan på tågtrafik ha nått 100 tåg på sträckan. En<br />
sådan trafik fordrar dubbelspår.<br />
Kapacitetsbristen leder till långa restider och risk för<br />
kraftiga förseningar. Restiden längs Ostkustbanan mellan<br />
<strong>Gävle</strong> och Sundsvall är idag 20-25 minuter längre med<br />
snabbtåg jämfört med år 2000 på grund av den ökade<br />
trafikbelastningen. Risken för förseningar ökar dessutom<br />
i takt med att fler tåg ska samsas på det enkelspår som<br />
finns, och möjligheten att hämta in förseningar minskar<br />
kraftigt.<br />
Det pågår för närvarande en utbyggnad av mötesstationer<br />
(7 st) på sträckan. Dessa möjliggör ytterligare några<br />
fler tåg på sträckan. Samtidigt innebär fler tåg på ett<br />
enkelspår också fler tågmöten. Varje tågmöte förlänger<br />
restiden med i genomsnitt 5 minuter.<br />
Om inte kapacitetsbristen åtgärdas kan det få till följd<br />
att samhällen och näringsliv längs Norrlandskusten inte<br />
kan utvecklas enligt den potential som finns i området.<br />
Bristen på transport- och pendlingsmöjligheter riskerar<br />
att hämma befintlig industri och arbetsmarknad<br />
samtidigt som den kan minska regionens attraktionskraft<br />
för nyetableringar.<br />
Framtida trafik och förväntningar<br />
Ett komplett dubbelspår mellan <strong>Gävle</strong> och Sundsvall<br />
krävs för att kunna framföra det antal tåg som efterfrågas<br />
år 2020 och samtidigt uppnå korta restider och hög<br />
punktlighet. Dubbelspåret medger dessutom en stor<br />
tidsbesparing i och med att tågen inte behöver stanna<br />
för möten med andra tåg vilket är särskilt betydelsefullt<br />
under högtrafik då många tåg förekommer på banan<br />
samtidigt. Risken att ett försenat tåg orsakar förseningar<br />
för andra tåg minskar därmed betydligt.<br />
Med en utbyggnad till dubbelspår kan restiden mellan<br />
Sundsvall och <strong>Gävle</strong> ta en timme för direkttåg, dvs. en<br />
halvering av restiden jämfört med idag. Med regionala<br />
tåg, inklusive stopp vid flera hållplatser, kan restiden för<br />
motsvarande sträcka bli mindre än 90 minuter.<br />
I första hand kommer dubbelspåret att medföra en<br />
kvalitetshöjning avseende möjligheterna till snabb och<br />
bekväm pendling som ger tillgång till en större arbets- och<br />
utbildningsmarknad. För företag medger dubbelspåret<br />
snabbare och tillförlitligare godstransporter. På<br />
sikt förväntas regionens dragningskraft både för<br />
företag och för boende att öka vilket även stimulerar<br />
bostadsmarknaden.<br />
På sikt förväntas järnvägens snabbhet och bekvämlighet<br />
leda till ökad konkurrenskraft gentemot vägtrafiken.<br />
Överföring av transporter och resande från väg till tåg<br />
betyder minskade utsläpp till luft vilket är positivt för<br />
både miljö och klimat.<br />
Snabbhet, punktlighet, tillgänglighet och bekvämlighet<br />
är faktorer som kan medverka till en frekventare pendling,<br />
säkrare godstransporter, stärkt näringsliv, nya jobb och<br />
nya marknader. I förlängningen kan det medföra en<br />
stark regional tillväxt och ekonomisk utveckling som<br />
även kan ge utslag på nationell och internationell nivå<br />
genom närheten till bland annat Stockholmsregionen<br />
och Bottniska korridoren.<br />
Tidigare utredningar<br />
Idéstudie Ostkustbanan – Regional analys av järnvägens<br />
funktion och utveckling, 2006<br />
Förstudie – dubbelspår Ostkustbanan <strong>Gävle</strong>-Sundsvall,<br />
november 2010<br />
Nationella beslut, ställningstaganden och<br />
mål<br />
I nuvarande Nationell Transportplan 2010-2021 finns<br />
inte dubbelspåret <strong>Gävle</strong>-Sundsvall med. I förarbetet till<br />
planen var dock delar av projektet med i +15%-nivån.<br />
Ett rimligt antagande är därför att projektet borde ha<br />
goda möjligheter att komma med i den revidering av<br />
planen som ska vara klar 2014 och gälla fram till 2025.<br />
En god planberedskap är en viktig framgångsfaktor för<br />
att projektet ska kunna prioriteras i detta sammanhang.
9<br />
Inledning
10<br />
PLANFÖRSLAG<br />
I denna del beskrivs de alternativ planen föreslår.<br />
Innehåll<br />
• <strong>Gävle</strong> Central-Axmartavlan<br />
• Axmartavlan-<strong>Gävle</strong>s norra <strong>kommun</strong>gräns<br />
• Stationslägen<br />
• Spåranslutningar<br />
• Utvecklingsmöjligheter<br />
<strong>Gävle</strong> Centralstation
Planförslag<br />
I likhet med den förstudie som Trafikverket gjort är<br />
planområdet indelat i två delsträckor - delen <strong>Gävle</strong><br />
C - Axmartavlan och delen Axmartavlan - Norra<br />
<strong>kommun</strong>gränsen. För båda dessa delsträckor finns två<br />
alternativa järnvägskorridorer.<br />
Delen <strong>Gävle</strong> C - Axmartavlan är 37-39 km lång beroende<br />
på alternativ. Delsträckan från Axmartavlan fortsätter<br />
norrut över <strong>kommun</strong>gränsen till Ljusne i Söderhamns<br />
<strong>kommun</strong> och den del som ligger i <strong>Gävle</strong> <strong>kommun</strong> är 9-10<br />
km lång beroende på alternativ.<br />
I denna samrådshandling beskrivs båda alternativen<br />
för båda delsträckorna. Dock handlar större delen av<br />
beskrivningen av naturliga skäl om delen <strong>Gävle</strong> Central-<br />
Axmartavlan. Målet med samrådet är att få tillräckligt<br />
stöd i inkomna yttranden för att sedan kunna välja ett<br />
av alternativen inför den utställning av planen som<br />
beräknas ske under september-oktober.<br />
<strong>Gävle</strong> C - Axmartavlan<br />
Alternativ Väst<br />
Alternativet följer dagens Bergslagsbana från <strong>Gävle</strong><br />
Central till Tolvfors Herrgård, där det nya dubbelspåret<br />
viker av norrut och passerar norr om bebyggelsen i Lexe,<br />
för att sedan passera över Hamnleden och sedan över<br />
E4 strax norr om den befintliga trafikplatsen. Utrymmet<br />
för den nya järnvägsdragningen är begränsat, varför<br />
placeringen både i sid- och höjdled redan nu är ganska<br />
tydligt definierad.<br />
Efter passagen av E4 böjer alternativet av rakt norrut<br />
och fortsätter sedan på västra sidan av E4 förbi Hagsta<br />
och korsar på bro över E4 vid Vifors (nordväst om<br />
Bergby), för att ansluta till befintlig bana i den nybyggda<br />
mötesstationen i Axmartavlan.<br />
Alternativet passerar mellan bostadsbebyggelsen i<br />
Lexe och sydvästra delen av Sätra. Det kommer krävas<br />
bulleråtgärder, men ingen bostadsbebyggelse bedöms<br />
hamna i riskzon för inlösen.<br />
Stationslägen<br />
Oavsett alternativ föreslås stationsläge för regionaltåg i<br />
Hamrångebygden. I alternativ öst föreslås stationsläget<br />
i Bergby (strax norr om kyrkan), medan det i alternativ<br />
väst placeras väster om Hagsta (söder om väg 303 mot<br />
Ockelbo).<br />
I alternativ väst föreslås dessutom stationsläge<br />
(<strong>Gävle</strong> Västra) vid Tolvfors Herrgård i anslutning till<br />
Länssjukhuset. Detta är en möjlighet som inte medges<br />
i det östra alternativet. Stationsläget <strong>Gävle</strong> Västra kan<br />
dessutom betjäna både Ostkustbanan, Norra Stambanan<br />
och Bergslagsbanan, och därmed kunna omfatta<br />
trafikuppläggen för både X-trafik, Tåg i Bergslagen och<br />
Upptåget.<br />
Spåranslutningar<br />
I alternativ öst förblir spåranslutningen mot Ockelbo<br />
(Norra Stambanan) som idag vid Stigslund. Likaså<br />
kan industrispårsanslutningen mot Norrsundet vid<br />
Hamrångefjärden ligga kvar om behov finns.<br />
I alternativ väst kommer Ostkustbanan och Norra<br />
Stambanan att ha gemensam sträckning från <strong>Gävle</strong><br />
Central och ca 12 km norrut innan en ny förbindelse<br />
skapas till befintligt spår mot Ockelbo väster om E4.<br />
Befintlig del av Norra Stambanan från denna punkt<br />
och vidare ner genom Åbyggeby och Forsby föreslås<br />
tas bort under förutsättning att verksamheten på<br />
<strong>Gävle</strong> godsbangård kan bedrivas rationellt utan denna<br />
förbindelse. En eventuell industrispårsanslutning<br />
till Norrsundet kan ske genom att befintlig del av<br />
Ostkustbanan mellan Hamrångefjärden och Axmartavlan<br />
behålls som industrispår.<br />
Utvecklingsmöjligheter<br />
Kring alternativ väst finns även ett antal<br />
utvecklingsmöjligheter för framtiden. Förutom de<br />
möjligheter som ges genom att befintligt spår genom<br />
Forsby och Åbyggeby kan tas bort och att befintlig<br />
Ostkustbana förbi Strömsbro, Hille, Hamrångefjärden,<br />
Bergby m.fl. också tas bort.<br />
En viktig sådan utvecklingsmöjlighet är det<br />
verksamhetsområde som planeras i Tolvforsskogen<br />
(väster om E4) där det bl.a. finns planer för ett<br />
logistikcenter med tillhörande godsbangård.<br />
Även möjligheten att förlägga Bergslagsbanan i<br />
gemensam sträckning norr om Lexe och vidare i ny<br />
sträckning för Bergslagsbanan norr om Hagaström är<br />
en viktig utvecklingsmöjlighet. Därmed kan järnvägen<br />
tas bort genom Lexe och Hagaström och detta skulle<br />
vara mycket positivt för boendemiljöerna och skapa nya<br />
möjligheter för markanvändningen.<br />
Alternativ Öst<br />
Alternativet följer i huvudsak befintlig bana på hela<br />
sträckan. Det handlar dock inte enbart om att bygga ett<br />
nytt spår intill befintligt. Eftersom det befintliga spåret<br />
innehåller många kurvor som begränsar möjligheten att<br />
uppnå önskad hastighet, kommer det behöva byggas<br />
helt nytt dubbelspår på många sträckor. Befintligt spår<br />
rör sig i sidled inom den redovisade korridoren, vilket<br />
gör att byggnationen av ett nytt dubbelspår kan behöva<br />
korsa befintligt spår vid ett flertal platser.<br />
För dubbelspår eftersträvas planskilda korsningar mellan<br />
väg och järnväg. Detta är dessutom ett absolut krav<br />
vid höga hastigheter upp mot 200 km/tim och däröver.<br />
Planförslag<br />
11
Förutom byggnationen av järnvägsspår, kommer det<br />
därför att krävas omfattande vägombyggnader (t.ex.<br />
Björke, Hamrångefjärden, Bergby).<br />
Alternativet passerar mycket bebyggelse. Det kommer<br />
att krävas omfattande bulleråtgärder för bostäder, och<br />
förmodligen kommer ett antal bostäder behöva lösas in.<br />
Axmartavlan - Norra <strong>kommun</strong>gränsen<br />
Sedan tidigare har <strong>kommun</strong>styrelserna i <strong>Gävle</strong> (2012-<br />
04-10) och Söderhamn (2012-02-09) fattat likalydande<br />
beslut om att förorda det västliga alternativet på<br />
sträckningen Axmartavlan-Ljusne.<br />
Det är viktigt för den fortsatta planeringen att<br />
<strong>kommun</strong>erna har en samstämmig uppfattning kring<br />
detta val av alternativ, och därför måste även frågor som<br />
ligger i Söderhamns <strong>kommun</strong> vägas in i den bedömning<br />
vi gör i <strong>Gävle</strong> <strong>kommun</strong>s fördjupade översiktsplan.<br />
Skärjån<br />
Den enskilt viktigaste frågan på denna delsträcka är<br />
passagen av Skärjån som är ett Natura 2000 område. Det<br />
är viktigt att passagen sker med minsta möjliga påverkan<br />
på vattendraget och intilliggande våtmarksområden,<br />
vilket i praktiken innebär kortast möjliga passage.<br />
Förutsättningarna för detta bedöms bäst i det västliga<br />
Plankorsning Björke<br />
alternativet, även om det kan finnas bra möjligheter<br />
också i den västra delen av den östliga korridoren.<br />
Passagen bör även ske väster om Nydammen.<br />
Axmar Bruk<br />
Inget av alternativen gör fysiskt intrång i kulturreservatet<br />
kring Axmar Bruk. Däremot uppstår ett större<br />
avstånd mellan järnvägen och kulturvärdena vid val<br />
av det västra alternativet, vilket är positivt för upplevelsen<br />
av kulturreservatet.<br />
Överhammaren som idag ligger utanför kulturreservatet<br />
och mellan de två alternativa korridorerna, kan<br />
vid val av det västra alternativet bättre kunna knytas<br />
till kulturreservatet, vilket bidrar positivt till det samlade<br />
kulturvärdet.
Figur 2. Karta över alternativa spårkorridorer.<br />
13<br />
Planförslag
14<br />
PLANFÖRUTSÄTTNINGAR<br />
I denna del beskrivs förutsättningarna för planens omfattning. Då planen hanterar utbyggnad av dubbelspårig<br />
järnväg ligger även fokus på detta i beskrivningen av planförutsättningar.<br />
Innehåll<br />
• Gällande planer<br />
• Natur och friluftsliv<br />
• Kulturmiljö<br />
• Landskapsbild<br />
• Naturresurser<br />
• Jord och skogsbruk<br />
• Klimat och energi<br />
• Luft<br />
• Vatten<br />
• Regionala och mellan<strong>kommun</strong>ala intressen<br />
• Kommunikationer<br />
• Miljö- och riskfaktorer<br />
• Järnvägens influensområde<br />
• Buller<br />
• Vibrationer<br />
• Elektromagnetiska fält<br />
• Farligt gods och olycksrisker<br />
• Förorenade områden<br />
• Utredningar och analyser
Gällande planer<br />
Översiktsplan 90<br />
Kommuntäckande Översiktsplan 90, antagen i november<br />
1990, pekar ut reservat för dubbelspår i sträckningarna<br />
<strong>Gävle</strong>-Sandviken, <strong>Gävle</strong>-Älvkarleby och <strong>Gävle</strong>-Söderhamn.<br />
Planen pekar även ut Tolvfors som s.k. arbetsområde<br />
och en förlängning av Hamnskärsleden som anslutning.<br />
Översiktsplan 90 är delvis ersatt av Översiktsplan<br />
<strong>Gävle</strong> stad 2025. (<strong>Gävle</strong> <strong>kommun</strong>, 1990)<br />
Översiktsplan <strong>Gävle</strong> stad 2025<br />
Översiktsplan <strong>Gävle</strong> stad 2025, antagen 2009, tar upp<br />
både det västliga och det östliga alternativet av järnvägssträckning,<br />
dels genom utpekande av logistikcentrum<br />
och industriområde väster om Sätra och E4:an, och dels<br />
genom strategiskt område för ny järnvägssträckning i<br />
både östligt och västligt alternativ. De övergripande<br />
strategiska dragen i Översiktsplan <strong>Gävle</strong> stad 2025 överrensstämmer<br />
därmed med fördjupad översiktsplan för<br />
Ostkustbanan.<br />
Västliga alternativet (<strong>Gävle</strong> C – Axmartavlan)<br />
I det västliga alternativet passerar järnvägskorridoren<br />
över ett antal områden utpekade i översiktsplanen<br />
för <strong>Gävle</strong> stad 2025. De flesta områdena som pekas ut<br />
bedöms inte påverkas av en ny dubbelspårig järnväg då<br />
järnvägskorridoren är väl tilltagen och i vissa fall är inte<br />
en järnväg realistisk. De områden som bedöms kunna<br />
påverkas i detta skede är L.G.6, Värdefulla skogsbiotoper,<br />
L.G.4, Skogen vid E4. Järnvägsutbyggnaden i det västra<br />
alternativet stöds av utpekade områdena Ö.S.1, Näringen<br />
västra, och C.T.1, Ny tågstation <strong>Gävle</strong> Västra. Påverkan på<br />
de kulturområden utpekade som C.K.10, Nynäs industriområde,<br />
L.K.1, Tolvfors Bruk och L.K.4, Lexe och Hagaström,<br />
bedöms vara liten och en ändring i markanvändning<br />
kommer där inte att ske.<br />
Östliga alternativet (<strong>Gävle</strong> C – Axmartavlan)<br />
Flera områden ur översiktsplan för <strong>Gävle</strong> stad 2025 riskerar<br />
att behöva ändras på något sätt om det östra alternativets<br />
spårkorridor pekas ut i översiktsplanen. Följande<br />
områden bör vid val av östligt alternativ ändras till strategiska<br />
områden i väntan på att ett järnvägsspår fastställs:<br />
• F.B.2, Lövbacksvägen,<br />
• F.B.3, Vretbacka,<br />
• delar av H.V.1, Område för sportaktivitet/<br />
industriområde,<br />
• delar av H.B.3, Västerbacken,<br />
• delar av H.B.4, Horsnäs,<br />
• delar av H.B.5, Fransbovägen.<br />
Flera områden med utpekade värden kan komma att<br />
påverkas, vilka är följande:<br />
• F.K.1, Västra Strömsbro,<br />
• F.K.4, Stigs gård,<br />
• F.K.5, Persbacka,<br />
• F.G.4, Testeboåns strandnära grönområden,<br />
• F.G.5, Grönområde Forsby,<br />
• F.G.8, Nya rekreationsleder<br />
• F.R.1, Riksintresse natur, Testeboån – Lundbosjön<br />
med Testeboåns delta,<br />
• F.R.3, Riksintresse kulturmiljö Strömsbro,<br />
• F.L.1, Karaktärsområde Varva<br />
• H.L.1, Karaktärsområde Varva och Hille by,<br />
• H.K.1, Hille by med kyrka<br />
• H.K.2, Varva, Mårdäng<br />
• H.K.3, Hillevägen,<br />
• H.G.1, Mårdängssjön<br />
• H.G.5, Åar<br />
• H.R.1, Riksintresse natur, Mårdängsjön & Hillesjön,<br />
• H.L.2, Karaktärsområde Björke-Oppala<br />
Det stora antalet påverkade områden i det östliga alternativet<br />
beror dels på hög täthet av olika intressen och<br />
utpekande av ny bebyggelse, och dels på en bredare tilltagen<br />
spårkorridår. (<strong>Gävle</strong> <strong>kommun</strong>, 2009)<br />
Planförutsättningar<br />
15
16<br />
Natur och friluftsliv<br />
Naturmiljö<br />
Ur ett naturvårdsperspektiv innebär en ny järnväg<br />
att landskapet blir uppstyckat och fragmenterat och<br />
bildar en barriär för många arter, inklusive människan.<br />
I sammanhanget kan alltså ett nytt spår som förläggs<br />
parallellt med ett befintligt spår eller annan infrastruktur,<br />
i det här fallet E4:an, få mindre negativ påverkan än ett<br />
helt nytt spårläge, samtidigt kan flera spår i bredd ge en<br />
större barriäreffekt än ett spår. Genom att ordna planskilda<br />
faunapassager kan järnvägens barriärpåverkan mildras<br />
något.<br />
I utpekade spårkorridorer finns flera områden av intresse<br />
för naturvården. Dessa områden bör i möjligaste mån<br />
undvikas.<br />
<strong>Gävle</strong> C - Axmartavlan<br />
Västliga alternativet<br />
Spårkorridoren berör följande skyddade områden:<br />
• Testeboåns naturreservat<br />
• Natura 2000-områdena Testeboån och Testeboån<br />
– nedre<br />
• Riksintresset för naturvård Testeboån-Lundbosjön<br />
med Testeboåns delta.<br />
• Utökat strandskydd vid Testeboån om 200 meter.<br />
• Riksintresset för naturvård Hamrångeån<br />
• Två biotopskyddsområden<br />
Östliga alternativet<br />
Spårkorridoren berör följande skyddade områden:<br />
• Natura 2000-område Testeboån – nedre<br />
• Riksintresset för naturvård Testeboån-Lundbosjön<br />
med Testeboåns delta<br />
• Utökat strandskydd vid Testeboån om 200 meter.<br />
• Riksintresset för naturvård Mårdängsjön-Hillesjön<br />
• Sjugarnas naturreservat<br />
Axmartavlan - Norra <strong>kommun</strong>gränsen<br />
Båda spårkorridorerna berör följande skyddade områden<br />
för naturvården:<br />
• Natura 2000-området Skärjån<br />
• Riksintresset för naturvård Skärjån<br />
Samtliga spårkorridorer berör ett antal kända naturobjekt<br />
av regional och lokal betydelse, se tabell 1, som kommer<br />
att påverkas i olika hög grad vid en järnvägsetablering.<br />
Tabell 1. Redovisar antalet områden av intresse för naturvården som<br />
påverkas.<br />
Friluftsliv<br />
Järnvägstrafiken innebär generellt en påverkan på<br />
omgivningen i form av buller. Detta innebär att en<br />
järnvägsutbyggnad kan komma att påverka områden<br />
som idag är opåverkade av buller.<br />
I området finns inga utpekade friluftsområden. Däremot<br />
kan påverkan på de berörda naturområdena leda till en<br />
negativ effekt på det rörliga friluftslivet.<br />
Ett nytt spår längs befintlig sträckning ger inte särskilt stor<br />
påverkan på det rörliga friluftslivet. Ett nytt dubbelspår<br />
i det västliga alternativet ger en viss påverkan på det<br />
rörliga friluftslivet i och med att det tar mark i anspråk<br />
och bildar en ny fysisk barriär.<br />
Rekreationsområden som främst berörs är för det<br />
västliga alternativet grönområdet norr om Lexe<br />
och rekreationsområdet intill Testeboån i höjd med<br />
Åbyggeby.<br />
I det östra alternativet tangeras främst grönområdena
intill Mårdängs- och Hillesjön och Testeboån som<br />
fungerar som rekreationsområden.<br />
Sammanfattning natur och friluftsliv<br />
Sammanfattningsvis kan man se att ett likvärdigt antal<br />
kända naturvårdsobjekt kommer att beröras oavsett<br />
val av järnvägskorridor. De objekt som idag är formellt<br />
skyddade i någon form eller är under utredning för<br />
skydd ska påverkas så lite som möjligt. Övriga objekt,<br />
som har ett mer lokalt intresse, ska värnas där så är<br />
möjligt.<br />
Flera rekreationsområden påverkas vid samtliga<br />
alternativ.<br />
Friluftsliv<br />
Natur i Testeboån<br />
Figur 3. Karta över utpekade områden för natur och friluftsliv.<br />
17<br />
Planförutsättningar
18<br />
Kulturmiljö<br />
Etablering av dubbelspår innebär en förändring av miljön<br />
i allra högsta grad. Hur pass stor påverkan blir beror<br />
på flera faktorer. Läggs järnvägen längs med befintligt<br />
spår, eller läggs den i en ny sträckning? Tvingar etableringen<br />
bort närliggande bebyggelse på grund av störningar<br />
från järnvägen? Kanske rätas spårdragningen ut<br />
i förhållande till befintligt spår för att klara hastighetskrav?<br />
Läggs spår i ett öppet odlingslandskap? Och framförallt,<br />
hur ser kringliggande miljöer ut och vad finns det<br />
för kulturhistoriska värden i den miljön?<br />
Järnvägen har funnits väldigt länge och i äldre tid drogs<br />
den nära bebyggelsen. Järnvägen har i sig med stationsbyggnader,<br />
andra byggnader och anläggningar ett<br />
kulturvärde.<br />
Idag blir dock ingreppen i miljön större då järnvägen<br />
byggs för att klara annan typ av trafik och för att den kräver<br />
insatser för säkerhet och hälsa. Ett dubbelspår kräver<br />
också större yta och upplevas mer storskaligt. Ett dubbelspår<br />
kan därför innebära att miljön kring järnvägen<br />
måste byggas om för att klara de mer moderna riktlinjer<br />
som tagits fram för t.ex. bostäder eller andra känsliga<br />
verksamheter, vilket då innebär en påverkan på miljön<br />
och landskapet.<br />
Utbyggnad av dubbelspår kan även innebära att de vägkorsningar<br />
som idag ligger i samma plan behöver byggas<br />
planskilt eller att vägtrafiken måste dras om. Detta innebär<br />
en påverkan på både landskapsbilden och väg- och<br />
bebyggelsestrukturen. Även fornlämningar kan beröras.<br />
<strong>Gävle</strong> C - Axmartavlan<br />
Västliga alternativet<br />
Spårkorridoren tangerar kulturmiljöerna riksintresse<br />
Sätra, lokala kulturintressen vid Nynäs, Lexe och Tolvfors,<br />
samt även Bergby-Totra (Vifors). Dessa områden bedöms<br />
inte påverkas i någon större utsträckning.<br />
Hamrångebygden, Bergby kyrka<br />
Östliga alternativet<br />
Den östliga spårkorridoren tangerar Trödje som är<br />
ett landskap med natur- och kulturvärden av regionalt<br />
intresse. Spårkorridoren går också in på följande<br />
kulturmiljöer:<br />
Strömsbro - riksintresse för kulturmiljö. En breddning<br />
av spårområdet påverkar bebyggelsestruktur, gatunät,<br />
stads- och landskapsbild, värdefulla byggnader. Spårområdet<br />
kan ev hamna på mark som nu är bebyggd med<br />
gata eller byggnad eller som är obebyggd mark som<br />
är viktig för områdets värden. Byggnader är skyddade<br />
genom detaljplan samt flertalet byggnader har ett skydd<br />
genom kulturminneslagen.<br />
Hille by och kyrka - lokalt intresse. En breddning av<br />
spårområdet påverkar bebyggelsestruktur, landskapsbild,<br />
värdefulla byggnader. Spårområdet kan ev hamna<br />
på mark som nu är bebyggd med gata eller byggnad<br />
eller som är obebyggd mark som är viktig för områdets<br />
värden.<br />
Varva - lokalt intresse. En breddning av spårområdet<br />
påverkar landskapsbild och jordbruk/bete. Mark som<br />
används för bete eller odling kan behöva tas i anspråk.<br />
Ytterligare järnvägsbank påverkar landskapsbilden.<br />
Björke-Oppala - lokalt intresse. En breddning av spårområdet<br />
påverkar landskapsbild och jordbruk/bete. I<br />
landskapsbilden ingår synliga fornlämningar som ger<br />
karaktär. Regionalt intresse landskap med natur- och kulturvärden<br />
. Mark som används för bete eller odling kan<br />
behöva tas i anspråk. Ytterligare järnvägsbank påverkar<br />
landskapsbilden.<br />
Hamrångefjärden - lokalt intresse. En breddning av spårområdet<br />
påverkar bebyggelsestruktur, landskapsbild,<br />
gatunät, stads- och landskapsbild, värdefulla byggnader.<br />
Spårområdet kan ev hamna på mark som nu är bebyggt<br />
med gata eller byggnad eller som är obebyggd mark<br />
som är viktig för områdets värden.
Bergby-Totra - lokalt och regionalt intresse landskap med<br />
natur- och kulturvärden. En breddning av spårområdet<br />
påverkar bebyggelsestruktur, landskapsbild, värdefulla<br />
byggnader. Spårområdet kan ev hamna på mark som<br />
nu är bebyggd med gata eller byggnad eller som är obebyggd<br />
mark som är viktig för områdets värden . Mark som<br />
används för bete eller odling kan behöva tas i anspråk.<br />
Ytterligare järnvägsbank påverkar landskapsbilden.<br />
Axmartavlan – Norra <strong>kommun</strong>gränsen<br />
Den östra korridoren tangerar kulturmiljöerna vid Axmar<br />
by som är av regionalt intresse för landskapet, med<br />
natur- och kulturvärden. Östra alternativet passerar även<br />
förbi Axmar Bruk, utpekat som kulturreservat av lokalt<br />
intresse.<br />
Fornlämningar<br />
Båda alternativen berör fornlämningar. I det östra alternativet<br />
är dessa koncentrerade till byarna vilket berättar<br />
att det är gamla bolägen. I det västra alternativet<br />
finns de i skogsområdena som vittnar om forna tiders<br />
aktiviteter i skogen. Koncentrationen av fornlämningar<br />
är betydligt större i det östra alternativet.<br />
Sammanfattning kulturmiljö<br />
Sammanfattningsvis innebär en sträckning i det östra<br />
alternativet söder om Axmartavlan ett betydligt större<br />
intrång i kulturmiljöområden. I det västra alternativet<br />
berörs få värden. Särskilt påtagligt blir intrånget i<br />
bebyggda kulturmiljöer då eventuellt rivning av byggnader<br />
och bullerskydd kan bli aktuellt. Här kan det<br />
även bli en påverkan på vägstrukturer samt det öppna<br />
odlingslandskapet.<br />
Figur 4. Karta över värdefulla kulturmiljöområden.<br />
19<br />
Planförutsättningar
20<br />
Landskapsbild<br />
Kustlandskapet norr om <strong>Gävle</strong> domineras av skogsbeklädda<br />
moränjordar med lokala inslag av mer finsedimentära<br />
jordarter där landskapet uppodlats. I söder är<br />
landskapet tämligen flackt för att i norr övergå i en kuperad<br />
småkullig terräng.<br />
Skogarna som främst utgörs av barrvegetation bidrar till<br />
att ge landskapet en övervägande sluten karaktär, vilket<br />
med anledning av den permanenta grönskan sträcker<br />
sig även utöver områdets genomsnittliga vegetationsperiod<br />
på 160-180 dagar/år. Kalhyggen, åkrar, betade<br />
fält, vattendrag och sjöar fungerar därför som viktiga<br />
avbrott i den slutna terrängen och skapar siktlinjer och<br />
möjlighet till längre utblickar. Dessa öppna landskap<br />
är i allmänhet de mest känsliga för förändringar ur<br />
landskapsbildssynpunkt.<br />
Befintliga infrastrukturella inslag i landskapet såsom<br />
främst väg E4, Gamla E4, den nuvarande järnvägsdragningen<br />
och större kraftledningar utgör tydliga nordsydliga<br />
stråk i terrängen. En nordsydlig dragning kan även<br />
skönjas i befintligt bebyggelsemönster. Flera av <strong>Gävle</strong><br />
<strong>kommun</strong>s byar och samhällen är lokaliserade i ett sydnordligt<br />
led längs den nuvarande ostkustbanan. Naturliga<br />
stråk i landskapet såsom vattendrag skär igenom terrängen<br />
och kring dessa är flera av områdets uppodlade<br />
arealer förlagda.<br />
Ostkustbanan utgör idag en visuell och fysisk barriär i<br />
landskapet. Mest påtagligt är de visuella effekterna av<br />
järnvägen i de öppna landskapsrummen samt i och i<br />
anslutning till de bebyggda miljöerna. Järnvägen bildar<br />
även fysiskt ett hinder som påverkar framkomligheten i<br />
landskapet både för människor och djur.<br />
Nedan beskrivs de två alternativa järnvägsstråken med<br />
utgångspunkt i hur landskapsbilden skulle kunna påverkas<br />
av tillförseln av en dubbelspårig järnväg.<br />
<strong>Gävle</strong> - Axmartavlan<br />
Västliga alternativet:<br />
Det föreslagna alternativet i väster innebär att en helt ny<br />
järnväg uppförs på sedan tidigare obebyggd mark, vilket<br />
skulle kunna påverka omgivningens landskapsbild<br />
avsevärt. Stråket är dock förlagt i en övervägande skogig<br />
terräng vilket reducerar den visuella effekt som järnvägen<br />
skulle kunna få i ett mer öppet landskap. Dessutom<br />
är den föreslaga spårändringen lokaliserad inom samma<br />
sträckning som väg E4 vilket redan utgör en visuell och<br />
fysisk barriär i området.<br />
Alternativets känsligaste sträcka ur landskaps-1<br />
bildsynpunkt utgörs av stråkets allra sydligaste etapp,<br />
närmast <strong>Gävle</strong> stad, där den föreslagna järnvägen är<br />
förlagd i anslutning till de bebyggda miljöerna Sätra<br />
och Lexe. Inom den föreslagna sträckningen återfinns<br />
dock idag redan befintlig infrastruktur såsom den<br />
större vägen Hamnleden, Bergslagsbanan liksom en<br />
mindre kraftledning. Här är det ändå av högsta vikt att<br />
järnvägen utformas på ett sätt så att spårens visuella och<br />
fysiska barriäreffekt mellan stadsdelarna Sätra och Lexe<br />
reduceras, framförallt gällande den sträckning som idag<br />
korsas av en cykelled mellan de båda stadsdelarna.<br />
Andra känsliga områden för landskapsbilden är de platser<br />
där stråket passerar större vattendrag såsom Testeboån<br />
och Hamrångeån.<br />
Utöver stråkets allra sydligaste etapp närmast <strong>Gävle</strong> passerar<br />
det västliga alternativet få bostäder och bebyggda<br />
miljöer vilket kan ses som positivt då en järnväg i denna<br />
miljö inte skulle komma att utgöra ett visuellt störande<br />
inslag för flertalet människor.<br />
Östliga alternativet:<br />
Det östliga alternativet är förlagt i ett skiftande landskap<br />
där stråket passerar flertalet samhällen, skog, industribebyggelse,<br />
vattendrag och öppna landskapsrum i form av<br />
uppodlad mark. Ur ett landskapsbildperspektiv kan den<br />
östliga sträckningen å ena sidan betraktas som ett mindre<br />
visuellt ingrepp i landskapet då stråket följer samma<br />
sträckning som den befintliga Ostkustbanan. Å andra<br />
sidan innebär utökningen till dubbelspår väsentliga förändringar<br />
från dagens spårdragning, inte minst genom<br />
krav på planskilda övergångar för korsande infrastruktur.<br />
Planskilda korsningar kommer att resultera i en minskad<br />
fysisk barriäreffekt av järnvägen men ger konsekvenser i<br />
form av ökad visuell påverkan på landskapet.<br />
Det östliga stråket passerar flera landskapsrum som<br />
möjliggör långa utblickar. Exempel på sådana är det<br />
öppna jordbrukslandskapet mellan Forsby och Varva, vid<br />
Hille, Björke, Mårdängsjön liksom vid Hamrångefjärden,<br />
Bergby och sjön Lössnaren. I dessa miljöer utgör den<br />
befintliga järnvägen redan ett störande visuellt inslag då<br />
spåret är väl synligt i landskapet. Framförallt bör hänsyn<br />
tas till det öppna odlingslandskapet kring Björke, Trödje<br />
samt i Hamrångebygden, vilka är utpekade som områden<br />
med höga natur- och kulturvärden.<br />
Spårets intrång i naturreservatet Sjugarna kan även det<br />
räknas som ett känsligt område för visuell förändring av<br />
landskapet. Trots områdets dominans av skogsbeklädd<br />
terräng finns här flera öppna landskapsrum där järnvägens<br />
visuella effekt är påtaglig.<br />
De bebyggda miljöer där stråket passerar är också<br />
känsliga områden ur landskapsbildsynpunkt för att
järnvägsspåret här kan komma att innebära ett störande<br />
visuellt inslag i flertalet människors vardagsmiljö. Stråket<br />
(den föreslagna korridoren från förstudien) gör intrång<br />
framförallt på flerbostadsbebyggelsen mellan det befintliga<br />
järnvägsstråket och Testeboån (BFR Stigs Gård), Hille,<br />
Björke, Trödje (västra delen av Tittmyrvägen), Hamrånge<br />
och Bergby. I dessa områden är det av högsta vikt att<br />
varsamt utforma järnvägsspåret för att det så diskret<br />
som möjligt ska smälta in i miljön. Exempel på sådana<br />
åtgärder kan vara att konstruera en låg banvallsprofil<br />
samt att utnyttja vegetation som en visuell ridå mellan<br />
spår och omgivande landskap. Användandet av vegetation<br />
är ett effektivt sätt att reducera järnvägens visuella<br />
inslag i landskapsbilden, men kan innebära en försämrad<br />
utblick över landskapet för de resenärer som färdas längs<br />
järnvägsspåret.<br />
Axmartavlan - Norra <strong>kommun</strong>gränsen<br />
Det föreslagna järnvägsspåret från Axmartavlan och<br />
norrut följer till stor del Ostkustbanans befintliga sträckning.<br />
I jämnhöjd med Axmarby och norrut blir den föreslagna<br />
järnvägskorridoren bredare och inrymmer övervägande<br />
skogig terräng. Dragningen genom skogen<br />
skulle ge ringa påverkan på landskapsbilden på grund av<br />
den slutna landskapskaraktären.<br />
Befintlig infrastruktur med påverkan på landskapsbilden<br />
som i övrigt återfinns inom stråket är en större kraftledning.<br />
Det känsligaste området för järnvägsdragningen<br />
ur landskapsbildssynpunkt är det halvöppna landskapet<br />
kring Lillsjön och Skärjån i höjd med Axmar bruk. Området<br />
som angränsar till den kulturhistoriska värdefulla<br />
miljön kring Axmar bruk kan anses känslig även om en<br />
visuell påverkan från bruket sett inte är trolig.<br />
Generellt är den föreslagna spårdragningen mellan<br />
Axmartavlan och <strong>kommun</strong>gränsen förlagd i en miljö<br />
innehållande ytterst få bostäder eller bebyggelse. Detta<br />
kan ses som positivt då en visuell förändring i landskapet<br />
som järnvägsdragningen skulle innebära, inte kommer<br />
att påverka flertalet människor.<br />
Figur 5. Karta över landskapstyper längs med de olika alternativen.<br />
21<br />
Planförutsättningar
22<br />
Naturresurser<br />
Jord och skogsbruk<br />
Bra jordbruksmark kan betraktas som en ändlig resurs<br />
och bör därför beaktas vid nya markanspråk.<br />
Enligt Miljöbalken 3 kap 4§ bör brukningsvärd jordbruksmark<br />
endast tas i anspråk om det behövs för att tillgodose<br />
väsentliga samhällsintressen och att detta behov<br />
inte kan tillgodoses genom att annan mark tas i anspråk.<br />
I <strong>Gävle</strong>borgs län kan tillgången på jordbruksmark betraktas<br />
som begränsad då enbart 4,3 % av länets totala areal<br />
utgörs av jordbruksmark.<br />
I länet finns det dock en rik tillgång på skog där hela 79 %<br />
av länets arealer utgörs av skog. Skogen är idag vårt<br />
lands mest betydelsefulla, förnyelsebara naturresurs.<br />
Den är underlag för en av våra viktigaste näringar och<br />
den ger arbete för många människor. Skogen har stor<br />
betydelse för landets ekonomi och också för utrikeshandeln.<br />
Skogen har även stor betydelse för friluftsliv och<br />
rekreation.<br />
<strong>Gävle</strong> - Axmartavlan<br />
Västliga alternativet<br />
Den föreslagna spårdragningen i väster är förlagd i framförallt<br />
skogig terräng. Liten eller ingen påverkan på jordbruksmark<br />
bedöms därför ske. Förslaget innebär dock<br />
ianspråktagande av skogsbruksområden men liten eller<br />
ingen påverkan på skog av betydelse för friluftslivet.<br />
Östliga alternativet:<br />
Det östliga alternativet passerar flera av <strong>kommun</strong>ens<br />
jordbruksmarker såsom åkermarken vid Hille, Björke och<br />
Bergby/Hamrånge. Alternativet medför att jordbruksmark<br />
tas i anspråk då det befintliga järnvägsstråket utökas<br />
till dubbelspår. I de fall där Trafikverkets föreslagna<br />
spårkorridorer möjliggör helt nya sträckningar (i korridorernas<br />
bredare partier) är det viktigt att planera järnvägsdragningarna<br />
på ett sätt som undviker att separera<br />
odlingsenheter. Allt för uppstyckade brukningsenheter<br />
medför en försvårad och icke rationell produktion för<br />
jordbruket. Detta kan komma att bli aktuellt vid jordbruksmarken<br />
väster om Varva, väster om Hillesjön, vid<br />
Björke och sydväst om Lössnaren.<br />
Det östliga alternativet bedöms även medföra ianspråktagande<br />
av skogsmark om än i liten utsträckning. Liten<br />
eller ingen påverkan bedöms ske på skog av betydelse<br />
för friluftslivet.<br />
Axmartavlan-Norra <strong>kommun</strong>gränsen<br />
Förslaget är förlagt i övervägande skogsbeklädd terräng<br />
och kommer således att ta skogsbruksmark i anspråk.<br />
Alternativet medför liten eller ingen påverkan på skog<br />
som är av betydelse för friluftslivet eller skogsbruket.<br />
Alternativet berör inte områden som kan betraktas som<br />
värdefulla för jordbruket.<br />
Klimat och energi<br />
För att transporter ska kunna ske på ett hållbart sätt är<br />
det viktigt att allt fler transporter sker på järnväg eftersom<br />
järnvägen i jämförelse med andra transportslag har<br />
en liten miljöpåverkan. Detta beror i sin tur på att järnvägstrafiken<br />
är mycket energieffektiv och att den huvudsakligen<br />
drivs med el som producerats med små eller<br />
inga utsläpp.<br />
Riksintresse Energiproduktion<br />
EU har som mål att 20 % av medlemsländernas totala<br />
energiförbrukning ska komma från förnyelsebara energikällor<br />
2020. I Sverige är motsvarande mål 49 %. I juni<br />
2009 antogs av Riksdagen en planeringsram för vindkraft<br />
på 30 TWH, varav 10 TWH till havs, fram till 2020.<br />
Inom planen finns två stycken vindkraftsområden av<br />
riksintresse, X021 E4 Ö – Trödje V, och X027 E4 V – Testeboån<br />
V. Det pågår även för närvarande en revidering<br />
av riksintresse för vindbruk, som föreslår att de två vindkraftsområdena<br />
inom planen tas bort som riksintresse.<br />
Oavsett om områdena i framtiden är av riksintresse för<br />
vindbruk så ser <strong>kommun</strong>en områdena som potentiella<br />
vindkraftsområden. Påverkan från en ny Ostkustbana<br />
anses vara relativt liten för både ett västligt och östligt<br />
alternativ.<br />
Enligt Trafikverket bör vindkraftverk som minst ha ett<br />
avstånd till järnvägens närmaste spårmitt motsvarande<br />
vindkraftsverkets totalhöjd utökat med 20 meter, se figur<br />
6. Avståndet ska dock alltid vara minst 50 meter. (Trafikverket,<br />
2009)<br />
Figur 6. Minsta avstånd mellan järnväg och vindkraftverk. Illustration från<br />
Trafikverkets rapport Järnvägen i samhällsplaneringen, 2009.
Luft<br />
Genom en utbyggnad av Ostkustbanan ges större<br />
möjlighet att begränsa de totala utsläppen av luftföroreningar<br />
genom att både regional- och fjärrtrafik förs<br />
över till tåg istället för bil. Stockholm och Uppsala läns<br />
luftvårdsförbund har beräknat att utsläppen 2010 inom<br />
<strong>Gävle</strong> <strong>kommun</strong> av kväveföroreningar till 35 % kommer<br />
från trafiksektorn, motsvarande siffror för koldioxid<br />
är 41 % och för partiklar 24 %. Förändringarna är bl.a.<br />
beroende av hur mycket pendlingen påverkas, t.ex. om<br />
pendlingsstationer anläggs i Bergby eller <strong>Gävle</strong> Västra.<br />
MKN - Luft<br />
Enligt Luftkvalitetsförordning (2010:477) finns ett<br />
antal miljökvalitetsnormer (MKN) för utomhusluft. De<br />
ämnen som regleras är kvävedioxid/kväveoxider, svaveldioxid<br />
och bly, partiklar, bensen, kolmonoxid, ozon,<br />
arsenik, kadmium, nickel och bens(a)pyren. Normerna<br />
baseras huvudsakligen på krav i EU-direktiv. Inga Miljökvalitetsnormer<br />
för utomhusluft överträds i <strong>Gävle</strong><br />
<strong>kommun</strong>. Övervakning av luftkvaliteten sker genom<br />
att <strong>Gävle</strong> <strong>kommun</strong> är medlem i Stockholms och Uppsala<br />
läns Luftvårdsförbund.<br />
Jordbruk i Björke<br />
Figur 7. Karta över riksintresse vindbruk.<br />
23<br />
Planförutsättningar
24<br />
Vatten<br />
Att bygga ett nytt spår över ytvattenförekomster kan ge<br />
skador på dessa. Under byggtiden kan grumling från<br />
arbetsplatserna påverka vattnet och det finns även risk<br />
att bränslen, oljor eller andra skadliga ämnen kan spridas<br />
från upplag, uppställningsytor eller arbetsområden. Av<br />
stor vikt är att påverkan på det lokala hydrologiska systemet<br />
blir så liten som möjligt och att broar, bankar eller<br />
trummor uppförs så att dessa inte påverkar fiskmigration<br />
eller vattenflödet. I detta skede av planeringen är det<br />
inte möjligt att detaljkommentera vilka risker som finns<br />
för de nämnda vattenförekomsterna. Vid detaljprojekteringen<br />
ska hänsyn tas till vattenförekomsterna och<br />
genom tillsyn och tillstånd enligt Miljöbalken kan skadeförebyggande<br />
åtgärder föreskrivas.<br />
Byggnation på grundvattenförekomster kan även skada<br />
dessa. Delar av grundvattenförekomsterna som berörs är<br />
även skyddsområden för vattentäkter. Inom dessa finns<br />
det särskilda regler kring vilka skadeförebyggande åtgärder<br />
som kan krävas vid byggnationerna. Schaktning och<br />
grävning kan t.ex. vara begränsat till vissa nivåer. Upplag<br />
och hantering av kemiska ämnen kan vara begränsat. I<br />
delar av grundvattenförekomsten som inte är skyddsområden<br />
ska hänsyn tas till risk för att den skadas, även om<br />
det inte finns särskilda bestämmelser utfärdade. Genom<br />
tillsyn och tillstånd enligt Miljöbalken kan skadeförebyggande<br />
åtgärder föreskrivas.<br />
Vattenförekomster ytvatten<br />
Inom utredningsområdet finns ett flertal vattenförekomster<br />
(vattendrag och sjöar/dammar) som kan påverkas<br />
under byggnation eller konstruktion. Det utmärkande<br />
miljöproblemet är fysiska förändringar av vattendragen.<br />
Begreppet fysiska förändringar omfattar egentligen tre<br />
olika typer av miljöproblem. Kontinuitetsförändringar<br />
beror på olika former av vandringshinder i vattenförekomsterna<br />
och är generellt ett stort problem i hela Bottenhavets<br />
vattendistrikt. Delområde Gästriklands skogsvattendrag<br />
är inget undantag och problemen är jämt<br />
fördelade inom delområdet.<br />
Flödesförändringar är ett resultat av vattenregleringar av<br />
olika slag och är vanligt i Gavleån, samt de stora sjöarna<br />
(t.ex. Storsjön) som ingår i reglersystemet för Gavleån.<br />
Morfologiska förändringar beror ofta på grävningar,<br />
rensningar och rätningar av vattendrag, främst lokaliserade<br />
till de nedlagda flottlederna. Det kan också vara<br />
olika typer av markanvändning i anslutning till en vattenförekomst,<br />
t.ex. jordbruk eller skogsbruk som innebär<br />
avvikelser från det naturliga markslaget i området. I<br />
delområdet är miljöproblemet inte så vanligt. Gavleåns<br />
avrinningsområde är dock ett undantag.<br />
De vattenförekomster som berörs har framförallt miljöproblemen<br />
morfologiska förändringar och kontinuitetsförändringar.<br />
De flesta vattenförekomsterna har Ekologisk<br />
MKN satt till 2021, och samtliga bedöms ej uppnå<br />
normen till 2015. Tabell 2 visar vattenförekomsterna<br />
längs med samtliga alternativ.<br />
Tabell 2. Ytvattenförekomster inom planområdet. (VISS, 2013)<br />
Vattenförekomster Grundvatten<br />
Inom området kommer ett antal grundvattenförekomster<br />
att beröras. Samtliga har Kemisk status MKN God<br />
2015. Tre av dessa har redan uppnått MKN medan det är<br />
risk att övriga inte kommer att nå MKN 2015, se tabell 3.<br />
Tabell 3. Grundvattenförekomster inom planområdet. Källa: VISS.
Vattentäkter<br />
Inom spårkorridorerna finns två utpekade vattentäkter,<br />
Valboåsen och Lössenåsen/Hamerångefjärden. Vid<br />
Axmar by finns även en sand- och grusavlagring som<br />
idag används för vattenförsörjning av Axmar by. Tabell<br />
4 nedan, redovisar förutsättningarna för vattentäkterna.<br />
Tabell 4. Data för de vattenverk som kan komma att påverkas av planen.<br />
Figur 8. Karta över vattenförekomster och vattentäkter. (VISS, 2013)<br />
25<br />
Planförutsättningar
26<br />
Regionala och mellan<strong>kommun</strong>ala intressen<br />
Själva uppdraget att ta fram en fördjupad översiktsplan<br />
för det nya dubbelspåret på Ostkustbanan grundar<br />
sig i det gemensamma arbetet som kallas Samordnad<br />
planering och omfattar hela sträckan <strong>Gävle</strong>-Sundsvall.<br />
Denna gemensamma grund innebär också att nyttor och<br />
effekter av dubbelspåret bör beskrivas med en regional<br />
samsyn, så att den samlade nyttan bli bästa möjliga.<br />
Detta kan t.ex. innebära att en <strong>kommun</strong>s önskemål<br />
om regionaltåghållplats kan behöva stå tillbaka för<br />
ett regionalt önskemål om en genare sträckning.<br />
Som underlag för hela denna samsyn ligger behovet<br />
av att vidga våra arbetsmarknadsregioner, skapa<br />
förutsättningar för näringslivets utveckling, förbättra<br />
tillgången till utbildning och möjliggöra att ta del av<br />
varandras kultur- och serviceutbud.<br />
Ett starkt regionalt önskemål som framförts tidigare är<br />
etablering av en hållplats vid <strong>Gävle</strong> Sjukhus (<strong>Gävle</strong> Västra).<br />
Detta är ett regionalt önskemål som även stämmer väl<br />
överens med <strong>Gävle</strong> <strong>kommun</strong>s önskemål.<br />
Även möjligheten till en etablering av ett logistiknav i<br />
Tolvforsskogen har ett stort regionalt intresse, liksom<br />
kopplingen till <strong>Gävle</strong> hamn och den utvecklingspotential<br />
som ligger i samverkan mellan dessa två verksamheter.<br />
Slutligen ska det säkerställas att kopplingen och<br />
beskrivningen av de lösningar som finns kring<br />
<strong>kommun</strong>gränsen mot Söderhamn blir synkroniserade.<br />
Figur 9. Karta över alternativa korridorer för dubbelspårig järnväg mellan <strong>Gävle</strong><br />
- Sundsvall. Kartan är tagen ur Trafikverkets Förstudie slutrapport 2010.
Kommunikationer<br />
Syftet med planen är att utreda alternativen för<br />
järnvägssträckning av dubbelspårig Ostkustbana<br />
mellan <strong>Gävle</strong> C till <strong>kommun</strong>gränsen i norr. Ett nytt<br />
dubbelspår innebär en kraftig kapacitetsökning och<br />
restidsförkortning, vilket innebär effekter i övrig<br />
kringliggande infrastruktur. Det ger möjlighet till både<br />
ökad tillväxt och minskad belastning på vägnätet som<br />
är järnvägens främsta alternativ.<br />
Riksintresse <strong>kommun</strong>ikationer<br />
Planområdet sträcker sig över flera riksintressen för<br />
<strong>kommun</strong>ikation:<br />
• Riksintresse för väg E4 som ingår i det av EU utpekade<br />
Trans-European Transport Network, TEN-T.<br />
Vägarna som ingår i TEN-T är av särskild internationell<br />
betydelse.<br />
• Hamnleden (583), Bönavägen (563) och Fredriksskansvägen<br />
utgör anslutning till <strong>Gävle</strong> hamn och<br />
kombiterminal Fredrikskans som är utpekade som<br />
riksintressen.<br />
• Bergslagsbanan är av nationell betydelse och<br />
sträcker sig mellan <strong>Gävle</strong> och Kil. Banan ingår i det<br />
utpekade strategiska godsnätet.<br />
• Ostkustbanan ingår i TEN-T nätet och det strategiska<br />
godsnätet. Banan sträcker sig mellan Stockholm<br />
och Sundsvall.<br />
• Planerad järnväg för Ostkustbanan, dubbelspår i<br />
helt eller delvis nytt läge, del av Ostkustbanan.<br />
• <strong>Gävle</strong> godsbangård och anslutning till <strong>Gävle</strong> hamn<br />
som är av riksintresse för sjöfart.<br />
• Planerad ny järnväg över Näringens industriområde<br />
och elektrifiering av befintligt hamnspår.<br />
Riksintressena för <strong>kommun</strong>ikation överrensstämmer<br />
med planen. Delar av korridorerna för riksintresse planerad<br />
järnväg för Ostkustbanan bör smalnas av där<br />
kunskapen ökat. Trafikverket är den sektorsmyndighet<br />
som ansvarar för utpekandet av riksintresse för<br />
<strong>kommun</strong>ikation. En eventuell revidering sker därför<br />
genom Trafikverket, i dialog med Länsstyrelsen och<br />
<strong>kommun</strong>en.<br />
Vägkorsningar<br />
Längs det östra alternativet finns cirka 10 st vägkorsningar<br />
i samma plan längs Ostkustbanan fram till<br />
Axmartavlan, och 4 stycken längs ”Ockelbospåret”<br />
mellan E4 och Stigslund som går genom Åbyggeby.<br />
Vid byggande av dubbelspår har Trafikverket som<br />
policy att bygga planskilt, något som kräver utrymme<br />
och ger en stor påverkan på miljön vid byggande av<br />
stora konstruktioner. Ignoreras vägkorsningar till fördel<br />
för järnvägen skapas istället en barriär för det andra<br />
trafikslaget.<br />
Figur 10. Karta över riksintresse för <strong>kommun</strong>ikation, samt plankorsningar i<br />
samma plan för väg och järnväg..<br />
27<br />
Planförutsättningar
28<br />
Miljö- och riskfaktorer<br />
En övergripande målsättning inom samhällsbyggande<br />
är att skapa en trygg och långsiktigt säker livsmiljö. En<br />
förutsättning för att nå detta mål kräver att samhället är<br />
robust och kan stå emot yttre och inre påfrestningar. I<br />
arbetet med det robusta samhället måste samhället i sin<br />
helhet engageras för att nå en hållbar utveckling.<br />
För att öka samhällets förmåga att stå emot påfrestningar<br />
har säkerhets- och beredskapshänsyn i planering<br />
och samhällsutveckling kommit att bli en allt viktigare<br />
uppgift.<br />
Järnvägens influensområde<br />
Byggande av ny järnväg innebär att området intill järnvägen<br />
utsätts för både miljö- och säkerhetsrisker. Det kan<br />
handla om buller och vibrationer, eller risk för urspårning<br />
med eller utan farligt gods. Järnvägstrafikens påverkan<br />
på omgivningen medför att viss bebyggelse inte lämpar<br />
sig nära järnvägen. Detta område benämns här som järnvägens<br />
influensområde. Enligt Trafikverkets underlag<br />
för järnvägen i samhällsplaneringen bör järnvägen ha<br />
en byggnadsfri zon på minst 30 m (från spårmitt på närmaste<br />
spår). Det ger ett skyddsavstånd vid urspårning<br />
samt utrymme för eventuella räddningsinsatser. Det ger<br />
även möjlighet till komplettering av riskreducerande<br />
åtgärder ifall risksituationen förändras. Inom 30 m kan<br />
däremot viss verksamhet tillåtas där människor endast<br />
tillfälligt uppehåller sig, exempelvis parkeringar, trafikanläggningar,<br />
garage, förråd och vegetation.<br />
På 30-50 meters avstånd är det på grund av buller och<br />
vibrationer som alstras från järnvägstrafiken, väldigt<br />
svårt att upprätthålla en god boendemiljö. Ny bebyggelse<br />
som planeras i närheten av järnvägen bör därför<br />
alltid utredas om det verkligen är lämpligt att bygga<br />
där. Ny bebyggelse i närheten av järnvägen kan också<br />
skada järnvägens funktion och framtida förutsättningar<br />
för utveckling vilket också kan påverka järnvägens<br />
riksintresse.<br />
Enligt Trafikverket är det först efter cirka 150 meter, vid<br />
öppen terräng och utan skyddsåtgärder, som det går<br />
att försäkra sig om att samtliga riktvärden uppnås och<br />
att störningarna blir ringa. Kommunen har därför valt<br />
att analysera störningar inom zonerna 0-30, 30-50 och<br />
50-150. I figur 11, ges generella råd om avstånd till järnvägen<br />
för olika typer av verksamheter. Avstånden som<br />
anges utgör inte fasta regler utan verksamhetens lokalisering<br />
är en bedömningsfråga från fall till fall.<br />
För att se vilken påverkan ett dubbelspår ger beroende av<br />
alternativ så har antalet boende inom influensområdet<br />
räknats för de olika alternativen, se figur 12. Det går då<br />
snabbt att konstatera att den befintliga järnvägssträckningen<br />
söder om Axmartavlan, påverkar fler boende än<br />
det västliga alternativet. I det västra alternativet finns<br />
Figur 11: Trafikverkets generella råd om avstånd till järnvägen för olika<br />
typer av verksamheter. Avstånden som anges utgör inte fasta regler utan<br />
verksamhetens lokalisering är en bedömningsfråga från fall till fall.<br />
Illustration från Trafikverket, 2009.<br />
också flera potentialer som är av betydande vikt. Dels ger<br />
det västliga alternativet möjligheten att koppla Norra<br />
stambanan mot Ockelbo på den nya Ostkustbanan, och<br />
därmed slipper järnvägstrafiken passera genom Åbyggebybygden.<br />
En sådan ombyggnad innebär att ca 800 personer<br />
färre påverkas av järnvägen (inom 150 m), varav ca<br />
150 personer ligger inom område med hög störningsrisk<br />
(0-50 m). En västlig spårkorridor skapar även framtida<br />
möjligheter till en omdragning av Bergslagsbanans<br />
sträckning genom Valbo-Hagaström för att istället gå norr<br />
om bebyggelsen för att sedan ansluta till Ostkustbanan<br />
vid Tolvforsskogen, norr om Hagaström. Den lösningen<br />
innebär att ca 1000 personer färre påverkas av järnvägen<br />
(inom 150 m), varav ca 200 personer ligger inom område<br />
med hög störningsrisk (0-50 m), se diagrammet i figur 12<br />
och kartan i figur 13. Det går även att konstatera att det<br />
västra alternativet påverkar betydligt färre antal boende<br />
inom de mer kritiska zonerna, 0-30 och 30-50.<br />
Figur 12: Antalet permanentboende inom influensområde för järnväg fördelat<br />
på avstånd och alternativ/sträcka. Se även figur 13 för att se potentiella stråk.
Buller<br />
Järnvägen alstrar buller och vibrationer från spårbunden<br />
trafik beroende av tågtyp, hastighet, tåglängd och antalet<br />
tåg. Även faktorer som bankroppens uppbyggnad,<br />
olika typer av spårkomponenter, spårets underhåll och<br />
tillstånd, terräng- och markförhållanden i omgivningen<br />
och intilliggande byggnaders konstruktion och läge har<br />
betydelse för vilka buller- och vibrationsnivåer som uppstår.<br />
Överlag i Sverige är den dominerande bullerkällan<br />
kontakten mellan hjul och räls. Grovt kan man dela upp<br />
bullret i följande intervall:<br />
• mindre än 30 km/tim, motorljudet dominerar<br />
• 30-300 km/tim, rullningsljudet dominerar<br />
• mer än 300 km/tim, det aerodynamiska ljudet<br />
dominerar.<br />
Järnvägs- och fordonskonstruktioner kan även medföra<br />
specifikt buller som exempelvis kurvskrik, bromsgnissel,<br />
inbromsningsljud och ljud från järnvägsbroar, växlar och<br />
räls med skarvar. Slammer från vagnsdelar som är lösa<br />
är också en källa till buller. I anslutning till stationer och<br />
mötesspår kan bullernivån påverkas lokalt av acceleration<br />
eller inbromsning. Tågens signalhorn och ljud från<br />
ringklockor vid järnvägsövergångar kan även påverka<br />
bullernivåerna.<br />
Figur 13. Potentiella järnvägsdragningar som kan minska störningsnivån<br />
från järnvägen. Gäller det västliga alternativet.<br />
Olika typer av tåg har olika ljudstrålningsegenskaper<br />
och dessa varierar som funktion av tågets hastighet.<br />
En fördubbling eller halvering av hastigheten innebär<br />
att ljudnivån ökar eller minskar med 4–10 dBA. En fördubbling<br />
eller halvering av tåglängden eller trafikmängden<br />
innebär generellt 3 dBA högre eller lägre ekvivalent<br />
ljudnivå. Den maximala ljudnivån berörs inte på samma<br />
sätt av mängden trafik eftersom den maximala ljudnivån<br />
fastställs utifrån det bullrigaste tåget. Antalet händelser<br />
med höga maximalnivåer har dock betydelse för<br />
bullerstörningen.<br />
Vibrationer<br />
Järnvägstrafik, främst godstrafik, kan ge upphov till störningar<br />
och obehag för de som bor nära spåret i form av<br />
vibrationer. Hur höga nivåer och hur långt vibrationerna<br />
fortplantas beror på en rad faktorer. Starkaste vibrationerna<br />
uppkommer när tunga godståg passerar över lösa<br />
jordar, oftast leror. Vibrationerna kan spridas över stora<br />
områden och kan påverka större byggnader. I fasta jordar<br />
(exempelvis morän) blir vibrationsnivåerna mycket<br />
lägre och spridningen betydligt mindre.<br />
Boende nära järnvägen som utsätts för vibrationer kan<br />
drabbas av sömnstörningar, insomningsproblem, koncentrationssvårigheter<br />
eller allmän trötthet.<br />
Människans känseltröskel är cirka 0,2 mm/s vägd RMS<br />
vid låga frekvenser. Svensk standard SS 460 48 61 för<br />
komfort i byggnader anger 0,4 mm/s vägd RMS som<br />
gräns för måttlig störning och 1,0 mm/s vägd RMS för<br />
sannolik störning. Vägd RMS är ett värde som är anpassat<br />
efter de frekvensområden som människan upplever<br />
som mest störande. 0,4 mm/s vägd RMS är även riktlinje<br />
för vad som inte bör överskridas vid permanentbostäder,<br />
fritidsbostäder och vårdlokaler enligt Naturvårdsverket<br />
och Trafikverket (Trafikverket, 2009).<br />
Långsiktigt ska ingen utsättas för vibrationsnivåer över 1<br />
mm/s vägd RMS i sovrum nattetid (22.00–06.00). Högsta<br />
acceptabla vibrationsnivå är 2,5 mm/s vägd RMS nattetid<br />
(22.00–06.00). (Trafikverket, 2006)<br />
29<br />
Planförutsättningar
30<br />
Elektromagnetiska fält<br />
Runt omkring alla elledningar och elektriska apparater<br />
finns två typer av fält, de elektriska fälten och de magnetiska<br />
fälten. Dessa fält har ett gemensamt namn, elektromagnetiska<br />
fält. Fälten är starkast närmast källan men<br />
avtar snabbt i takt med att avståndet ökar.<br />
Eftersom hälsoeffekter från elektromagnetiska fält på<br />
lång sikt inte kan uteslutas har myndigheterna valt att<br />
rekommendera en viss försiktighet, både för allmänheten<br />
och i arbetslivet. Myndigheterna ger följande rekommendationer<br />
vid samhällsplanering och byggande, om<br />
de kan genomföras till rimliga kostnader:<br />
• Sträva efter att utforma eller placera nya kraftledningar<br />
och andra elektriska anläggningar så att<br />
exponering för elektromagnetiska fält begränsas.<br />
• Undvik att placera nya bostäder, skolor<br />
och förskolor nära elanläggningar som<br />
ger förhöjda elektromagnetiska fält.<br />
• Sträva efter att begränsa fält som starkt avviker från<br />
vad som kan anses normalt i hem, skolor, förskolor<br />
respektive aktuella arbetsmiljöer. (Strålsäkerhetsmyndigheten,<br />
2009)<br />
Vid järnvägen är magnetfältet från kontaktledningen<br />
svagt då inget tåg är i närheten, men ökar när tåget passerar.<br />
Magnetfältet får en varaktighet på några minuter<br />
och är starkast vid järnvägen och avtar med avståndet<br />
från banan, se figur 14. Då det inte finns något tåg på<br />
den aktuella sträckan alstras normalt inget magnetfält.<br />
(Trafikverket, 2003)<br />
Figur 14: Elektromagnetiska fältets styrka i förhållande till avståndet. Illustration<br />
från Trafikverkets rapport Järnvägen i samhällsplaneringen, 2009.<br />
Farligt gods och olycksrisker<br />
Med farligt gods menas ämnen och föremål som har<br />
sådana farliga egenskaper att de kan orsaka skador på<br />
människor, miljö eller egendom, om de inte hanteras<br />
rätt under en transport. Farligt gods kan till exempel ha<br />
explosiva, brandfarliga, giftiga, radioaktiva, eller frätande<br />
egenskaper.<br />
Transporter av farligt gods på land, till sjöss eller i luften<br />
ska följa de regler som gäller för respektive transportslag.<br />
Byggande intill rekommenderade leder för farligt gods<br />
innebär att hänsyn måste tas till risken för olyckor. Det<br />
är inte möjligt att förutse och ta hänsyn till alla tänkbara<br />
förhållanden och därför bör en bedömning göras från<br />
fall till fall huruvida en riskutredning ska göras. Avstånd<br />
till bebyggelse skiljer sig även beroende på användning<br />
då konsekvensen för en olycka skiljer sig beroende på vilken<br />
typ av bebyggelse det handlar om.<br />
Plankorsningar är där järnväg och väg korsar varandra i<br />
samma plan. Trafikverket har som grundprincip att vid<br />
investerings- och större reinvesteringsåtgärder, bygga<br />
bort befintliga plankorsningar, exempelvis genom att<br />
bygga planskilda lösningar. Detta grundar sig i att plankorsningar<br />
innebär en risk för olyckor med katastrofala<br />
konsekvenser.<br />
Förorenade områden<br />
Förorenade områden kan innebära risker i samband med<br />
anläggningsarbeten. Den största koncentrationen finns<br />
i de tätbebyggda områdena kring Näringen. Längs med<br />
spårkorridorerna fram till och med <strong>kommun</strong>gränsen i<br />
norr är i övrigt antalet utpekade förorenade områden<br />
väldigt få med några stycken längs det befintliga östra<br />
stråken och nästan inga längs de västra stråken.<br />
Sammanfattning miljö- och riskfaktorer<br />
Sammanfattningsvis innebär en utbyggnad av dubbelspår<br />
längs det befintliga stråket, alternativ öst, mellan<br />
<strong>Gävle</strong> C till Axmartavlan en betydande skillnad i antalet<br />
påverkade av miljö- och riskfaktorer jämfört med det västra<br />
alternativet i samma sträckning, se figur 12. Alternativen<br />
i sträckningen Axmartavlan - Norra <strong>kommun</strong>gränsen<br />
skiljer sig inte speciellt mycket i från varandra.
Utredningar och analyser<br />
Västlig utfart från <strong>Gävle</strong> Central inkl ny<br />
regional tågstation <strong>Gävle</strong> Västra<br />
Vid val av ett västligt alternativ kommer Ostkustbanan<br />
och Norra Stambanan att ha en gemensam sträckning<br />
från <strong>Gävle</strong> Central, förbi Tolvfors, Lexe och korsningen<br />
med E4 och skiljs åt strax söder om Testeboån där Norra<br />
Stambanan viker av mot nordväst i riktning Ockelbo,<br />
medan Ostkustbanan fortsätter norrut på västra sidan av<br />
E4.<br />
I den första delen tills spåren har passerat E4 är det<br />
även önskvärt på sikt att Bergslagsbanan ska följa med<br />
i samma sträckning, och därefter vika av västerut norr<br />
om Hagaström och ansluta till befintlig järnväg norr<br />
om Valbo. Vid en sådan lösning kommer järnvägen<br />
att försvinna från dagens sträckning genom Lexe och<br />
Hagaström.<br />
En gemensam spårsträckning för både Ostkustbanan,<br />
Norra Stambanan och Bergslagsbanan kommer att<br />
bestå av tre eller fyra spår tills banorna skiljs åt väster<br />
om E4. Sedan blir det två spår vidare norrut. Den<br />
föreslagna regionaltågstationen kommer med andra<br />
ord att ligga längs den sträckning där alla tre banor<br />
passerar. En lösning för hur detta kommer att fungera<br />
med anslutning till perronger finns som underlag, men<br />
presenteras inte i den fördjupade översiktsplanen utan<br />
kommer att bearbetas vidare i senare skede. I området<br />
strax öster om den planerade regionaltågstationen ligger<br />
en transformatorstation där det kommer att krävas mer<br />
exakt projektering för att säkerställa konsekvenserna. En<br />
utbyggnad ska dock troligtvis kunna genomföras utan<br />
fysiskt intrång i transformatorstationen.<br />
Den nya spårsträckningen kommer att passera norr<br />
om bebyggelsen i Lexe och korsa över Hamnleden<br />
och vidare över E4. Det är viktigt att klargöra hur dessa<br />
korsningspunkter ska utformas eftersom det kan påverka<br />
omfattningen och behovet av ombyggnader på dessa<br />
vägar. Det finns även här ett underlag som visar att det<br />
finns goda möjligheter att lösa dessa frågor utan allt för<br />
stora konsekvenser.<br />
Efter korsningen av E4 har det preciserat en framtida<br />
spårdragning både för Ostkustbanan/ Norra Stambanan<br />
samt en framtida lösning för Bergslagsbanan på ett<br />
sätt som gör det möjligt att påbörja en exploatering av<br />
det planerade logistikområdet i Tolvforsskogen innan<br />
dubbelspåret byggs. Även utrymme för ett framtida<br />
behov av godsbangård i detta område har beaktats.<br />
Anslutning mellan Norra Stambanan och<br />
Ostkustbanan<br />
Där det nya dubbelspåret når Norra Stambanan mot<br />
Ockelbo där den idag passerar under E4, viker ett nytt<br />
spår in på det befintliga spår som fortsätter mot Ockelbo,<br />
medan det nya dubbelspåret fortsätter vidare norrut<br />
nära intill E4 på västra sidan och passerar Testeboån så<br />
nära E4 som möjligt.<br />
Denna lösning bygger på att dagens järnvägsspår vidare<br />
mer mot Åbyggeby , Forsby och slutligen nuvarande<br />
godsbangård, kan tas bort. En förutsättning för detta är<br />
att de funktioner som ska finnas kvar på godsbangården<br />
fram tills verksamheterna kan flyttas antingen till <strong>Gävle</strong><br />
hamn eller en ny godsbangård i det nya logistikområdet<br />
finns, kan fortsätta med en ”säcklösning” – d.v.s. utan<br />
anslutning in från norr.<br />
Regional tågstation Hamrångebygden<br />
I båda alternativen ska det finnas möjlighet till en<br />
regional tågstation i Hamrångebygden.<br />
I det västliga alternativet är förslaget att placera denna i<br />
Hagsta strax söder om korsningen med väg 303. Det nya<br />
dubbelspåret kommer här att passera över väg 303 strax<br />
väster om trafikplatsen med E4 och en station placeras<br />
lämpligen direkt söder om väg 303 intill vägen mot<br />
Råhällan.<br />
I det östliga alternativet är en placering mest trolig i<br />
Bergby, strax norr om kyrkan.<br />
Översvämningsrisk Testeboån<br />
Det östliga alternativet passerar vid Stigslund/Forsby nära<br />
Testeboån. Här kommer järnvägen att ligga i ett område<br />
som är utpekat med förhöjd risk för översvämning. Detta<br />
kommer att kräva särskilda insatser för att förebygga.<br />
Passage Mårdängsjön<br />
Det östliga alternativet kommer att passera Mårdängsjön<br />
i närheten av dagens järnväg. Befintlig geometri och<br />
fornminnen på östra sidan gör det troligt att en utbyggnad<br />
till dubbelspår behöver ske i våtmarksområdet mot<br />
Mårdängsjön. Förutom de viktiga naturintressen som<br />
påverkas kommer detta också att innebära geotekniska<br />
svårigheter.<br />
Passage Skarvberget<br />
I det västliga alternativet finns en trång passage mellan<br />
E4 med tillhörande rastplats och intilliggande Skarvsjön,<br />
där det nya dubbelspåret ska passera. Det är viktigt att<br />
klarlägga hur en dubbelspårsutbyggnad kan ske både i<br />
förhållande till sjön och E4.<br />
31<br />
Planförutsättningar
32<br />
Industrispår Norrsundet<br />
I dagsläget trafikeras inte industrispåret till Norrsundet,<br />
men spåret rustades för några år sedan och är i<br />
förhållandevis gott skick. Vid ett östligt alternativ<br />
kan spåret anslutas i Hamrångefjärden. Vid ett<br />
västligt alternativ måste i så fall även spåret från<br />
Hamrångefjärden, genom Bergby till anslutningen mot<br />
den nya Ostkustbanan i Axmartavlan finnas kvar. FÖP:en<br />
behåller möjligheten i båda alternativen och ställning till<br />
om spåranslutningen ska finnas kvar tas i senare skede.<br />
Kostnadsbedömning<br />
Med hjälp av Trafikverket kommer en kostnadsbedömning<br />
för de båda alternativen att tas fram. Detta kommer<br />
att ligga till grund för det val/bortval av alternativ som<br />
förhoppningsvis ska kunna ske innan utställning av<br />
FÖP:en.<br />
Skärjån/Axmar brukspark<br />
I den kartskala och med den övergripande beskrivning<br />
som dubbelspåret har i översiktsplanen är det svårt<br />
att tydligt se hur en framtida lösning för passage över<br />
Skärjån blir. Även om en möjlig passage i den västra<br />
delen av den östra korridoren inte kan uteslutas, bedöms<br />
förutsättningarna vara bättre i det västra alternativet.<br />
Passagen bör dock ske väster om Nydammen (m.a.o. i<br />
det västra alternativets västra hälft).<br />
Ett fysiskt intrång i det nybildade kulturreservatet kring<br />
Axmar Bruk är inte aktuellt i något av alternativen.<br />
Däremot uppstår ett större avstånd mellan järnvägen<br />
och kulturvärdena vid val av det västra alternativet. Detta<br />
upplevs positivt ur kulturmiljösynpunkt.<br />
Överhammaren som idag ligger utanför kulturreservatet<br />
och mellan de två aktuella dubbelspårskorridorerna<br />
kommer då också att bättre kunna knytas till<br />
kulturreservatet vilket bidrar positivt till det samlade<br />
kulturvärdet.
33<br />
Planförutsättningar
34<br />
MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING<br />
Här beskrivs planförslagets miljömässiga, sociala och ekonomiska konsekvenser utifrån den översiktliga bild<br />
planen ger i detta skede.<br />
Innehåll<br />
• Miljökonsekvensbeskrivning<br />
• Avgränsning<br />
• Alternativ<br />
• Konsekvensmatris
Miljökonsekvensbeskrivning<br />
I detta avsnitt redovisas konsekvenser av <strong>Gävle</strong> <strong>kommun</strong>s<br />
fördjupade översiktsplan för dubbelspårig Ostkustbana<br />
<strong>Gävle</strong> – Sundsvall. Konsekvensanalysen utgör<br />
en miljökonsekvensbeskrivning, men syftar också till att<br />
vara en bredare analys av planen utifrån de tre hållbarhetsaspekterna:<br />
ekologisk, social och ekonomisk.<br />
Den fysiska planeringen ska medverka till att nå en långsiktig<br />
hållbar utveckling. I det arbetet är <strong>kommun</strong>ens<br />
översiktsplanering ett viktigt instrument. För att avgöra<br />
hur den fördjupade översiktsplanen medverkar till en<br />
hållbar utveckling ska det enligt miljöbalken upprättas<br />
en miljökonsekvensbeskrivning (MKB). Enligt plan och<br />
bygglagen ska översiktsplanens konsekvenser när det<br />
gäller inverkan på miljön, betydelsen för hälsa och säkerhet,<br />
hushållning med naturresurser, sociala samt samhällsekonomiska<br />
aspekter också tydligt framgå.<br />
Avgränsning<br />
Planen omfattar i dagsläget två stycken delsträckor med<br />
vardera två alternativa vägar för utbyggnad av dubbelspårig<br />
järnväg. Innan antagande bör ett alternativ ha<br />
pekats ut i planen. Konsekvensanalysen är avgränsad<br />
till de alternativa spårkorridorerna inklusive influensområde.<br />
Spårkorridorerna överensstämmer med riksintresse<br />
för planerad järnväg för Ostkustbanan <strong>Gävle</strong>-Sundsvall,<br />
samt den förstudie som Trafikverket tagit fram i november<br />
2010.<br />
Alternativ<br />
Nedan följer en beskrivning av de olika alternativen och<br />
deras konsekvenser. Nedanstående text kompletteras<br />
av konsekvensmatrisen som följer, där en påverkansbedömning<br />
gjorts för de olika aspekterna.<br />
Nollalternativet<br />
Nollalternativet innebär att dagens enkelspåriga järnväg<br />
behålls med nödvändiga drift- och underhållsåtgärder.<br />
Nödvändiga drift- och underhållsåtgärder förutom vidmakthållande<br />
av dagens anläggning kan innebära att<br />
bullerskyddsåtgärder, enstaka åtgärder för att bygga<br />
bort plankorsningar och förbättringar av signalsystem<br />
med mera utförs.<br />
Nollalternativet innebär även en begränsad kapacitet<br />
längs Ostkustbanan, <strong>Gävle</strong> – Sundsvall. Högre belastning<br />
på sträckan ökar även restiden. Det behov av transporter<br />
som finns längs sträckan måste lösas via andra transporter,<br />
troligtvis via vägnätet.<br />
Ett dubbelspår är en investering som gynnar den regionala<br />
utvecklingen. Utmed Norrlandskusten finns en<br />
befolkningskoncentration med ca 750 000 invånare, en<br />
omfattande del av svensk basindustri och stor potential<br />
för tillväxt. Hög kapacitet och pålitlig trafik på järnväg<br />
är helt avgörande för såväl näringslivet som samhällsutvecklingen<br />
i övrigt. Vid ett nollalternativ begränsas därför<br />
både tillväxtmöjligheter och utveckling mot ett mer<br />
hållbart samhälle.<br />
<strong>Gävle</strong> C – Axmartavlan<br />
Västligt alternativ<br />
Vid ett västligt alternativ tas befintlig överflödig sträckning<br />
bort. Det innebär en förflyttning av järnvägstrafik<br />
från det befintliga spåret som till stor del går nära bebyggelse,<br />
till att i största delen gå i skoglandskap. Det innebär<br />
att många människor slipper störningar från järnvägen,<br />
medan väldigt få ökar sin störningsnivå.<br />
I ett västligt alternativ ses också möjligheter till att dels<br />
bygga en regional tågstation vid Lexe, norr om <strong>Gävle</strong><br />
sjukhus, med trafik i både nord-syd och öst-västlig riktning.<br />
Potential att i framtiden ansluta Bergslagsbanan<br />
norr om Valbo/Hagaström vid Tolvforsskogen finns också<br />
med i det västliga alternativet. Enligt översiktsplanen<br />
finns även planer på ett verksamhetsområde för logistik i<br />
Tolvforsskogen väster om Sätra, vilket då även kan kopplas<br />
till järnvägen.<br />
I och med att alternativet till största delen går i ett skogslandskap<br />
blir påverkan på landskapsbilden väldigt liten.<br />
Sträckningen måste däremot passera flera naturvärden<br />
vilket kan påverka dessa intressen, framförallt längs<br />
med Testeboån och Hamrångeån samt ett antal lokala<br />
intressen.<br />
Utbyggnaden av dubbelspår kan ge skador på vattenförekomsterna,<br />
framförallt under byggtiden. Det västra<br />
alternativet passerar över vattentäkt Valboåsen redan<br />
idag genom Bergslagsbanan, och över Lössenåsen/<br />
Hamerångefjärdens vattentäkt en kortare sträcka. Påverkan<br />
bedöms bli relativt liten.<br />
Östligt alternativ<br />
Det östra alternativet följer mestadels det befintliga stråket<br />
bortsett från några uträtningar av spårdragningen.<br />
Det innebär att störningsbilden ökar då flertalet bostäder<br />
ligger nära järnvägen. Det leder troligtvis i sin tur till att<br />
flera bostäder kan behöva lösas in på grund av att man<br />
inte klarar riktvärdena för buller och vibrationer m.m. En<br />
sådan förändring av miljön kan påtagligt påverka landskapsbild<br />
och kulturmiljövärden. Vägkorsningar kommer<br />
att behöva byggas om till planskilda korsningar.<br />
Planskilda korsningar kommer att resultera i en minskad<br />
fysisk barriäreffekt av järnvägen men ger konsekvenser i<br />
form av ökad visuell påverkan på landskapet.<br />
Miljökonsekvensbeskrivning<br />
35
36<br />
Det östra alternativet passerar flera naturvärden som<br />
påverkas vid en utbyggnad av dubbelspår. Framförallt<br />
över Testeboån och Hamrångeån där höga naturvärden i<br />
form av riksintresse, naturreservat och Natura 2000 finns,<br />
men också vid naturreservatet Sjugarna och riksintresse<br />
och naturreservat Mårdängssjön.<br />
Utbyggnaden av dubbelspår kan ge skador på vattenförekomsterna,<br />
framförallt under byggtiden. Det östra<br />
alternativet passerar över vattentäkt Valboåsen och<br />
Lössenåsen/Hamerångefjärdens vattentäkt redan idag<br />
genom befintlig sträckning av Ostkustbanan. Påverkan<br />
bedöms bli påtaglig då järnvägen i större delar går längs<br />
åsen.<br />
Konsekvensmatris<br />
Konsekvensmatris, <strong>Gävle</strong> C - Axmartavlan<br />
Axmartavlan – Norra <strong>kommun</strong>gränsen<br />
Tabell 5. Visar den påverkan som bedöms för vardera alternativ i steckan <strong>Gävle</strong> C - Axmartavlan. Konsekvensmatrisen<br />
är uppdelad i faktorer och temagrupper, där varje temagrupp har bedömts i en sammanvägd bedömning.<br />
Västligt alternativ<br />
Det västliga alternativet tar en genare väg mot Ljusne. I<br />
och med att alternativet går genom ett skogslandskap<br />
så bör påverkan på landskapsbilden bli liten. Eventuellt<br />
kan visuella störningar ske vid passage av Skärjån. I den<br />
gemensamma sträckningen för östligt och västligt alternativ<br />
kan viss påverkan ske på odlingslandskapet och<br />
kulturmiljön kring Axmar by.<br />
Östligt alternativ<br />
I och med att alternativet går genom ett skogslandskap<br />
så bör påverkan på landskapsbilden bli liten. Eventuellt<br />
kan visuella störningar ske vid passage av Skärjån och<br />
i anslutning till kulturreservatet vid Axmar bruk. I den<br />
gemensamma sträckningen för östligt och västligt alternativ<br />
kan viss påverkan ske på odlingslandskapet och<br />
kulturmiljön kring Axmar by.<br />
Riksintresse - Natur 6 §<br />
Natura 2000<br />
Konsekvensmatris för FÖP Ostkustbanan, Gäv<br />
Stor positiv påverkan<br />
Medel positiv påverkan<br />
Liten eller ingen påverkan<br />
Medel negativ påverkan<br />
Stor negativ påverkan<br />
Mycket stor negativ påverkan<br />
Passerar en kortare strecka över<br />
riksintresse Natur, Testeboån-<br />
Lundbosjön<br />
Passerar kortare strecka över riksintresse<br />
natur, Hamerångeån<br />
Passerar en kortare strecka över Natura<br />
2000 område, Testeboån<br />
Pass<br />
riksi<br />
Lund<br />
Pass<br />
riksi<br />
Pass<br />
riksi<br />
Pass<br />
2000<br />
Pass<br />
natu<br />
geno<br />
natu<br />
Test<br />
Naturreservat<br />
Övriga naturvärden<br />
Passerar en kortare strecka över<br />
Naturreservat, Testeboån.<br />
Inom området finns 19 rödlistade objekt.<br />
De flesta bör kunna undvikas. Inom och<br />
tangerande till området finns 2<br />
biotopskyddsområden. Alternativet<br />
Inom<br />
innebär samtidigt att mark längs befintlig<br />
Omr<br />
järnväg frigörs och återställs.<br />
bioto<br />
Riksintresse - Friluftsliv 6 §<br />
Riksintresse - Friluftsliv och<br />
Berörs ej Berö<br />
turism 4 kap. 2 § Berörs ej<br />
Berör inga utpekade friluftsområden. En<br />
liten påvekan kommer att ske i och med<br />
Berö<br />
Friluftsliv och turism<br />
att naturmark tas i anspråk. Innebär<br />
Berö<br />
samtidigt att mark längs befintlig järnväg<br />
Pass<br />
frigörs och återställs.<br />
järnv<br />
Stora opåverkade områden<br />
MB 3 kap §2<br />
Finns inga utpekade, kan dock påverka<br />
framtida utpekande av stort opåverkat<br />
område.<br />
Sträcker sig främst längs E4, men kan<br />
längs vissa sträckor påverka områden<br />
Finn<br />
områ<br />
idag<br />
Tysta områden<br />
som kan anses vara tysta. Innebär<br />
samtidigt att områden kring befintligt<br />
Strä<br />
sträckning blir tystare.<br />
övrig<br />
Riksintresse - Kultur 6 § Passerar förbi RI kultur, Sätra Tang<br />
Kulturreservat Berörs ej Berö<br />
Kulturvärden<br />
Landskapsbild<br />
Natur<br />
Friluftsliv<br />
Kulturmiljö<br />
Västligt alternativ<br />
Kulturhistorisk bebyggelse finns i Nynäs<br />
industriområde, Tolvfors och Lexe. Idag<br />
finns Bergslagsbanan som är<br />
dubbelspårig en kortare bit ut ur <strong>Gävle</strong><br />
stad, sedan enkelspårig. Vid etablering av<br />
ny regional tågstation planeras fyra spår i<br />
sträckningen fram till västra sidan om E4.<br />
Inget intrång kommer att ske på området<br />
för Tolvfors bruk, dock kan den regionala<br />
tågstationens närvaro påverka<br />
upplevelsen av kulturmiljön.<br />
Inga utpekade landskapsvärden.<br />
Sträckningen går mestadels genom<br />
skogslandskap. Den mest känsliga miljön<br />
finns i södra delen, genom <strong>Gävle</strong> stad,<br />
främst vid Lexe. Öppna delar vid<br />
Testeboån och Hamerångeån kan också<br />
ses som känsliga delar ur<br />
landskapssynpunkt.<br />
Natur<br />
Friluftsliv<br />
Kulturmiljö<br />
Kultu<br />
med<br />
Kultu<br />
cent<br />
om H<br />
käns<br />
av m<br />
störr<br />
Viss<br />
unda<br />
Even<br />
väg<br />
högs<br />
nuva<br />
Odli<br />
kara<br />
Ham<br />
lösn<br />
inne<br />
nuva
Konsekvensmatris, <strong>Gävle</strong> C - Axmartavlan, forts.<br />
Tabell 6. Fortsättning på tabell 5, visar den påverkan som bedöms för vardera alternativ i steckan <strong>Gävle</strong> C - Axmartavlan.<br />
Konsekvensmatrisen är uppdelad i faktorer och temagrupper, där varje temagrupp har bedömts i en sammanvägd<br />
bedömning.<br />
Sammanfattning konsekvensmatris <strong>Gävle</strong> C -<br />
Axmartavlan<br />
Den största skillnaden mellan alternativen är att det<br />
östliga alternativet går genom stor del bebyggelse och<br />
det västra alternativet går genom skogslandskap. Det<br />
innebär att i det östra alternativet finns fler antal boende<br />
intill järnvägen som kan påverkas av störningar. Den<br />
bebyggelse som det östra alternativet passerar genom<br />
har även höga kulturvärden, något som riskerar att<br />
påverkas vid utbyggnad av dubbelspår.<br />
Riksintresse - Natur 6 §<br />
Natura 2000<br />
Gemensamt för alternativen är att de genom har Bergslagsbanan, ungefär samma<br />
och kortare<br />
Vatten (MKN)<br />
restid.<br />
37<br />
Miljökonsekvensbeskrivning<br />
Konsekvensmatris för FÖP Ostkustbanan, <strong>Gävle</strong><br />
Stor positiv påverkan<br />
Medel positiv påverkan<br />
Liten eller ingen påverkan<br />
Medel negativ påverkan<br />
Stor negativ påverkan<br />
Mycket stor negativ påverkan<br />
Passerar en kortare strecka över<br />
riksintresse Natur, Testeboån-<br />
Lundbosjön<br />
Passerar kortare strecka över riksintresse<br />
natur, Hamerångeån<br />
Passerar en kortare strecka över Natura<br />
2000 område, Testeboån<br />
Passer<br />
riksintr<br />
Lundbo<br />
Passer<br />
riksintr<br />
Passer<br />
riksintr<br />
Passer<br />
2000 o<br />
Passer<br />
naturre<br />
genom<br />
naturre<br />
Testeb<br />
Naturreservat<br />
Övriga naturvärden<br />
Passerar en kortare strecka över<br />
Naturreservat, Testeboån.<br />
Inom området finns 19 rödlistade objekt.<br />
De flesta bör kunna undvikas. Inom och<br />
tangerande till området finns 2<br />
biotopskyddsområden. Alternativet<br />
Inom o<br />
innebär samtidigt att mark längs befintlig<br />
Områd<br />
järnväg frigörs och återställs.<br />
biotops<br />
Riksintresse - Friluftsliv 6 §<br />
Riksintresse - Friluftsliv och<br />
Berörs ej Berörs<br />
turism 4 kap. 2 § Berörs ej<br />
Berör inga utpekade friluftsområden. En<br />
liten påvekan kommer att ske i och med<br />
Berörs<br />
Friluftsliv och turism<br />
att naturmark tas i anspråk. Innebär<br />
Berör i<br />
samtidigt att mark längs befintlig järnväg<br />
Passer<br />
frigörs och återställs.<br />
järnväg<br />
Stora opåverkade områden<br />
MB 3 kap §2<br />
Finns inga utpekade, kan dock påverka<br />
framtida utpekande av stort opåverkat<br />
område.<br />
Sträcker sig främst längs E4, men kan<br />
längs vissa sträckor påverka områden<br />
Finns i<br />
område<br />
idag är<br />
Tysta områden<br />
som kan anses vara tysta. Innebär<br />
samtidigt att områden kring befintligt<br />
Sträcke<br />
sträckning blir tystare.<br />
övrigt l<br />
Riksintresse - Kultur 6 § Passerar förbi RI kultur, Sätra Tanger<br />
Kulturreservat Berörs ej Berörs<br />
Kulturvärden<br />
Landskapsbild<br />
Kulturhistorisk bebyggelse finns i Nynäs<br />
industriområde, Tolvfors och Lexe. Idag<br />
finns Bergslagsbanan som är<br />
dubbelspårig en kortare bit ut ur <strong>Gävle</strong><br />
stad, sedan enkelspårig. Vid etablering av<br />
ny regional tågstation planeras fyra spår i<br />
sträckningen fram till västra sidan om E4.<br />
Inget intrång kommer att ske på området<br />
för Tolvfors bruk, dock kan den regionala<br />
tågstationens närvaro påverka<br />
upplevelsen av kulturmiljön.<br />
Inga utpekade landskapsvärden.<br />
Sträckningen går mestadels genom<br />
skogslandskap. Den mest känsliga miljön<br />
finns i södra delen, genom <strong>Gävle</strong> stad,<br />
främst vid Lexe. Öppna delar vid<br />
Testeboån och Hamerångeån kan också<br />
ses som känsliga delar ur<br />
landskapssynpunkt.<br />
Fornlämningar Fornlämningar finns i skogsområdena<br />
som vittnar om forna tiders aktiviteter i<br />
skogen. Det finns en osäkerhet hur pass<br />
omfattande påverkan blir då<br />
fornlämningarna inte är tillräckligt utredda.<br />
Areella näringar – Jord- och<br />
skogsbruk<br />
Luft (MKN)<br />
Riksintresse -<br />
Energiproduktion 8 §<br />
(Vindkraft)<br />
Natur<br />
Friluftsliv<br />
Kulturmiljö<br />
Naturresurser<br />
Västligt alternativ Ö<br />
Lite eller ingen åkermark påverkas av<br />
alternativet.<br />
Transporter med tåg minskar utsläppen<br />
av miljögifter från transportsektorn.<br />
Västra alternativet framförs kortare delar<br />
på vattentäkt för Valboåsen redan idag<br />
sträckning över Lössenåsen/<br />
Hamerångefjärden. Ett fåtal<br />
vattenförekomster med risk att inte uppnå<br />
miljökvalitetsnormerna passeras av<br />
alternativet.<br />
Passerar genom/tangerar<br />
riksintresseområde för vindkraft, X027<br />
och X021<br />
Klimat och energi Bättre infrastruktur för tåg innebär bättre<br />
möjligheter för ett hållbart resande.<br />
Natur<br />
Friluftsliv<br />
Kulturmiljö<br />
Naturresurser<br />
Kulturh<br />
med ky<br />
Kulturh<br />
central<br />
om Ha<br />
känslig<br />
av miljö<br />
större i<br />
Viss be<br />
undan,<br />
Eventu<br />
väg oc<br />
högst o<br />
nuvara<br />
Odlings<br />
karaktä<br />
Hamer<br />
lösning<br />
innebä<br />
nuvara<br />
Fornläm<br />
byarna<br />
boläge<br />
fornläm<br />
östra a<br />
en osä<br />
påverk<br />
tillräckl<br />
Åkerma<br />
Bergby<br />
utöknin<br />
Transp<br />
av miljö<br />
Östra a<br />
på vatt<br />
Lössen<br />
järnväg<br />
innebä<br />
med ris<br />
miljökv<br />
alterna<br />
Passer<br />
riksintr<br />
Bättre<br />
möjligh
38<br />
Konsekvensmatris, Axmartavlan - Norra <strong>kommun</strong>gränsen<br />
Tabell 7, visar den påverkan som bedöms för vardera alternativ i streckan Axmartavlan - Norra <strong>kommun</strong>gränsen. Konsekvensmatrisen<br />
är uppdelad i faktorer och temagrupper, där varje temagrupp har bedömts i en sammanvägd bedömning.<br />
Sammanfattning konsekvensmatris Axmartavlan - Norra<br />
<strong>kommun</strong>gränsen<br />
Skillnaden mellan alternativen är inte särskilt stor inom<br />
<strong>Gävle</strong> <strong>kommun</strong>, även om det lutar en aning till fördel<br />
för alternativ väst. De viktigaste argumenten för val av<br />
Riksintresse - Natur 6 §<br />
Natura 2000<br />
Konsekvensmatris för FÖP Ostkustbanan, Gä<br />
Stor positiv påverkan<br />
Medel positiv påverkan<br />
Liten eller ingen påverkan<br />
Medel negativ påverkan<br />
Stor negativ påverkan<br />
Mycket stor negativ påverkan<br />
Passerar en kortare strecka över<br />
riksintresse Natur, Testeboån-<br />
Lundbosjön<br />
Passerar kortare strecka över riksintresse<br />
natur, Hamerångeån<br />
Passerar en kortare strecka över Natura<br />
2000 område, Testeboån<br />
alternativ väst ligger på (Vindkraft) denna delsträcka och X021 i Söderhamns<br />
<strong>kommun</strong>.<br />
Pas<br />
riks<br />
Lun<br />
Pas<br />
riks<br />
Pas<br />
riks<br />
Pas<br />
200<br />
Pas<br />
nat<br />
gen<br />
nat<br />
Tes<br />
Naturreservat<br />
Övriga naturvärden<br />
Passerar en kortare strecka över<br />
Naturreservat, Testeboån.<br />
Inom området finns 19 rödlistade objekt.<br />
De flesta bör kunna undvikas. Inom och<br />
tangerande till området finns 2<br />
biotopskyddsområden. Alternativet<br />
Ino<br />
innebär samtidigt att mark längs befintlig<br />
Om<br />
järnväg frigörs och återställs.<br />
bio<br />
Riksintresse - Friluftsliv 6 §<br />
Riksintresse - Friluftsliv och<br />
Berörs ej Ber<br />
turism 4 kap. 2 § Berörs ej<br />
Berör inga utpekade friluftsområden. En<br />
liten påvekan kommer att ske i och med<br />
Ber<br />
Friluftsliv och turism<br />
att naturmark tas i anspråk. Innebär<br />
Ber<br />
samtidigt att mark längs befintlig järnväg<br />
Pas<br />
frigörs och återställs.<br />
järn<br />
Stora opåverkade områden<br />
MB 3 kap §2<br />
Finns inga utpekade, kan dock påverka<br />
framtida utpekande av stort opåverkat<br />
område.<br />
Sträcker sig främst längs E4, men kan<br />
längs vissa sträckor påverka områden<br />
Fin<br />
om<br />
ida<br />
Tysta områden<br />
som kan anses vara tysta. Innebär<br />
samtidigt att områden kring befintligt<br />
Str<br />
sträckning blir tystare.<br />
övr<br />
Riksintresse - Kultur 6 § Passerar förbi RI kultur, Sätra Tan<br />
Kulturreservat Berörs ej Ber<br />
Kulturvärden<br />
Landskapsbild<br />
Kulturhistorisk bebyggelse finns i Nynäs<br />
industriområde, Tolvfors och Lexe. Idag<br />
finns Bergslagsbanan som är<br />
dubbelspårig en kortare bit ut ur <strong>Gävle</strong><br />
stad, sedan enkelspårig. Vid etablering av<br />
ny regional tågstation planeras fyra spår i<br />
sträckningen fram till västra sidan om E4.<br />
Inget intrång kommer att ske på området<br />
för Tolvfors bruk, dock kan den regionala<br />
tågstationens närvaro påverka<br />
upplevelsen av kulturmiljön.<br />
Inga utpekade landskapsvärden.<br />
Sträckningen går mestadels genom<br />
skogslandskap. Den mest känsliga miljön<br />
finns i södra delen, genom <strong>Gävle</strong> stad,<br />
främst vid Lexe. Öppna delar vid<br />
Testeboån och Hamerångeån kan också<br />
ses som känsliga delar ur<br />
landskapssynpunkt.<br />
Fornlämningar Fornlämningar finns i skogsområdena<br />
som vittnar om forna tiders aktiviteter i<br />
skogen. Det finns en osäkerhet hur pass<br />
omfattande påverkan blir då<br />
fornlämningarna inte är tillräckligt utredda.<br />
Areella näringar – Jord- och<br />
skogsbruk<br />
Luft (MKN)<br />
Vatten (MKN)<br />
Riksintresse -<br />
Energiproduktion 8 §<br />
Natur<br />
Friluftsliv<br />
Kulturmiljö<br />
Naturresurser<br />
Västligt alternativ<br />
Lite eller ingen åkermark påverkas av<br />
alternativet.<br />
Transporter med tåg minskar utsläppen<br />
av miljögifter från transportsektorn.<br />
Västra alternativet framförs kortare delar<br />
på vattentäkt för Valboåsen redan idag<br />
genom Bergslagsbanan, och kortare<br />
sträckning över Lössenåsen/<br />
Hamerångefjärden. Ett fåtal<br />
vattenförekomster med risk att inte uppnå<br />
miljökvalitetsnormerna passeras av<br />
alternativet.<br />
Passerar genom/tangerar<br />
riksintresseområde för vindkraft, X027<br />
Klimat och energi Bättre infrastruktur för tåg innebär bättre<br />
möjligheter för ett hållbart resande.<br />
Natur<br />
Friluftsliv<br />
Kulturmiljö<br />
Naturresurser<br />
Kul<br />
me<br />
Kul<br />
cen<br />
om<br />
kän<br />
av<br />
stö<br />
Vis<br />
und<br />
Eve<br />
väg<br />
hög<br />
nuv<br />
Od<br />
kar<br />
Ha<br />
lös<br />
inn<br />
nuv<br />
For<br />
bya<br />
bol<br />
forn<br />
öst<br />
en<br />
påv<br />
tillr<br />
Åke<br />
Ber<br />
utö<br />
Tra<br />
av<br />
Ös<br />
på<br />
Lös<br />
järn<br />
inn<br />
me<br />
milj<br />
alte<br />
Pas<br />
riks<br />
Bät<br />
mö
Referenser<br />
<strong>Gävle</strong> <strong>kommun</strong>, 1990. Översiktsplan 1990.<br />
<strong>Gävle</strong> <strong>kommun</strong>, 2009. Översiktsplan <strong>Gävle</strong> stad 2025.<br />
<strong>Gävle</strong> <strong>kommun</strong>, 2009. Kulturmiljöbilaga <strong>Gävle</strong> stad - Del<br />
av översiktsplan 2025.<br />
Strålskyddsmyndigheten, 2009. Magnetfält och<br />
hälsorisker.<br />
Trafikverket, 2003. Elektromagnetiska fält omkring<br />
järnvägen.<br />
Trafikverket, 2006. Buller och vibrationer från spårbunden<br />
linjetrafik – riktlinjer och tillämpning.<br />
Trafikverket, 2009. Järnvägen i samhällsplaneringen.<br />
Trafikverket, 2010. Förstudie Dubbelspår Ostkustbanan<br />
<strong>Gävle</strong> - Sundsvall.<br />
VISS, 2013. http://www.viss.lansstyrelsen.se/<br />
[2013-02-27]<br />
39
<strong>Gävle</strong> <strong>kommun</strong><br />
801 84 <strong>Gävle</strong><br />
www.gavle.se<br />
Fördjupad översiktsplan för Ostkustbanan är ute på samråd under perioden<br />
19 april till 10 juni 2013. Välkommen att lämna skriftliga synpunkter på<br />
planförslaget senast den 10 juni 2013. Ni är även varmt välkommen att delta<br />
på de samrådsaktiviteter som hålls under samrådet.<br />
Aktiviteter:<br />
Onsdag 15 maj, 19-21: Kort information om förslaget och diskussion och<br />
frågor. Förvaltningshuset, lokal Amsterdam.<br />
Torsdag 16 maj, 19-21: Kort information om förslaget och diskussion och<br />
frågor. Församlingshemmet i Bergby<br />
Mejladress:<br />
<strong>kommun</strong>styrelsen@gavle.se<br />
Märk mejlet Fördjupad översiktsplan, Ostkustbanan<br />
Postadress:<br />
Fördjupad översiktsplan, Ostkustbanan<br />
<strong>Gävle</strong> <strong>kommun</strong><br />
Kommunstyrelsen<br />
801 84 <strong>Gävle</strong>