Kvalitetsredovisning - Gävle kommun
Kvalitetsredovisning - Gävle kommun
Kvalitetsredovisning - Gävle kommun
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
<strong>Kvalitetsredovisning</strong><br />
Barn & Ungdom<br />
2009
1. Nyckeltal ............................................................................................................................................5<br />
2. Förutsättningar ..................................................................................................................................6<br />
2.1 Ekonomi .............................................................................................................................6<br />
2.2 Lokaler ...............................................................................................................................7<br />
2.3 Skolbibliotek .......................................................................................................................7<br />
2.4 Informationsteknologi .........................................................................................................8<br />
2.5 Personalresurser ................................................................................................................8<br />
2.6 Avdelningar i förskolan .......................................................................................................9<br />
2.7 Lärarlyftet ...........................................................................................................................9<br />
2.8 Förskolelyftet ....................................................................................................................10<br />
2.9 Verksamhetsförlagd utbildning .........................................................................................10<br />
2.10 Studie- och yrkesvägledning ..........................................................................................10<br />
3. Rutiner och system för kvalitetsarbete ........................................................................................... 11<br />
4. Identifierade förbättringsområden inför 2009...................................................................................13<br />
5. Kommunens prioriterade mål .........................................................................................................14<br />
5.1 Mål för den aktuella tidsperioden .....................................................................................14<br />
5.2 Arbetet i förskolan ............................................................................................................16<br />
5.3 Arbetet i grundskolan .......................................................................................................22<br />
6. Värdegrundsarbete .........................................................................................................................30<br />
6.1 Likabehandlingsplanen ....................................................................................................30<br />
6.2 Uppföljning av elevers frånvaro och skolk ........................................................................30<br />
6.3 Barn och elever i behov av särskilt stöd ...........................................................................30<br />
6.4 Barn och elever med annat modersmål än svenska ........................................................33<br />
6.5 Arbetet med genus och jämställdhet ................................................................................34<br />
6.5.1 Val till gymnasieskolan ..................................................................................................34<br />
6.5.2 Betyg och kön ...............................................................................................................34<br />
6.5.3 Genuspedagoger ..........................................................................................................35<br />
6.6 Kartläggning/utvärdering av värdegrundsarbetet i skolan .............................................35<br />
7. Obligatoriska särskolan ...................................................................................................................36<br />
8. Skolbarnsomsorg.............................................................................................................................38<br />
8.1 Fritidshem ........................................................................................................................38<br />
8.2 Fritidsklubbar – öppen fritidsverksamhet ........................................................................39<br />
8.3 Fristående skolbarnsomsorg ............................................................................................39<br />
9. Förskoleklass...................................................................................................................................40<br />
9.1 Förskoleverksamhet .........................................................................................................40<br />
9.2 Pedagogisk omsorg – familjedaghem ..............................................................................40<br />
9.3 Enskild förskoleverksamhet .............................................................................................41<br />
9.4 Öppen förskola .................................................................................................................42<br />
10. SAMMANFATTNING .....................................................................................................................43<br />
10.1 Åtgärder för utveckling ...................................................................................................45<br />
Upprättad den 30 april 2009 av barn & ungdom, <strong>Gävle</strong>
<strong>Kvalitetsredovisning</strong> 2009<br />
Kvaliteten i vår verksamhet formas i klassrummet och i<br />
barngruppen. Det är där tonvikten på kvalitetsarbete och inflytande<br />
ska finnas för att ett verkligt utvecklingsarbete ska<br />
kunna bedrivas.<br />
Det är också viktigt att alla nivåer i våra verksamheter präglas<br />
av ett kvalitetstänkande och en systematik i uppföljningen.<br />
Att initiera ett utvecklingsarbete och säkerställa att<br />
det får förankring längst ut i verksamheten är en utmaning.<br />
Utan fäste längst ut i verksamheten blir det svårt att få ett bra<br />
utfall. Ett sätt att initiera utveckling är att titta på resultat,<br />
analysera resultaten och våra processer och fundera kring<br />
lämpliga förbättringsåtgärder. Ett bra sätt är att ta hjälp av en<br />
dokumentation och idag är den årliga kvalitetsredovisningen<br />
en sådan dokumentation av det gångna årets verksamhet.<br />
Vad som kommer att hända med kvalitetsredovisningen i<br />
framtiden är i dagsläget inte klart. I förarbetet med den nya<br />
skollagen står följande:<br />
”Varje huvudman inom skolväsendet ska systematiskt och<br />
kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen.<br />
Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet ska vara att<br />
4<br />
de nationella målen för utbildningen ska uppfyllas. Om det<br />
vid uppföljning, efter klagomål eller på annat sätt kommer<br />
fram att det finns brister i verksamheten ska huvudmannen<br />
se till att nödvändiga åtgärder vidtas.”<br />
Den nya skollagen beräknas träda i kraft 1 juli 2011. Den<br />
kommer att påverka våra verksamheter i både stort och smått<br />
och arbetet med att implementera de olika delarna i lagen påbörjas<br />
redan i juni i år då en första informationsomgång planeras<br />
av Skolverket. Eftersom kvalitetsredovisningen 2010<br />
på <strong>kommun</strong>al nivå kan bli den sista måste arbetet påbörjas<br />
redan i år för att hitta formerna för ett nytt dokument. Vidare<br />
måste formerna för redovisningar på enhetsnivå också diskuteras<br />
och klarläggas i god tid.<br />
Årets kvalitetsredovisning visar på en förbättring vilket är<br />
glädjande. Bra kan dock alltid bli bättre och för oss handlar<br />
det om att arbeta ännu mer systematiskt med vårt viktiga utvecklingsarbete.<br />
Min förhoppning är att årets redovisning ska<br />
ge utvecklingsenergi för ännu högre måluppfyllelse 2010.<br />
<strong>Gävle</strong>, april 2010<br />
Dick Lundberg, Myndighets- och kvalitetscontroller
1. Nyckeltal<br />
I <strong>Gävle</strong> finns...<br />
• 82 förskolor varav 12 enskilda med 4 300 inskrivna barn .<br />
• 57 dagbarnvårdare med 240 inskrivna barn.<br />
• 32 <strong>kommun</strong>ala och 5 fristående skolor med totalt 9 733 barn/elever<br />
i förskoleklass och grundskola.<br />
• Fritidshem med 3693 barn inskrivna.<br />
• 1 dygnet-runt-öppet förskole- och fritidsavdelning .<br />
• 30 fritidsklubbar varav 9 drivs på entreprenad.<br />
• 160 elever inskrivna i obligatoriska särskolan.<br />
• Kulturskolan som möjliggör skapande och <strong>kommun</strong>ikation med<br />
hjälp av bild, drama, teater, sång och musik för barn och ungdomar.<br />
Antalet tillsvidareanställd personal inom Barn- och ungdomsförvaltningen<br />
uppgick 2009 till 2 450.<br />
Omsättningen var drygt 1,4 miljarder kronor 2009.<br />
5
2. Förutsättningar<br />
2.1 Ekonomi<br />
Bakgrund till det ekonomiska läget<br />
Världsekonomin har befunnit sig i den djupaste ekonomiska<br />
kris som rått sedan 1930-talsdepressionen och har under senare<br />
delen av 2009 börjat ta sig ur den djupaste konjunkturnedgången.<br />
Sverige som är ett litet starkt exportberoende<br />
land har drabbats liksom <strong>Gävle</strong> <strong>kommun</strong>.. Låga investeringar<br />
och neddragningar i många företag innebär att läget<br />
på arbetsmarknaden förvärras med stigande arbetslöshet<br />
som följd. Konjunkturnedgången påverkar arbetsmarknaden<br />
i form av lägre sysselsättning och en därmed långsammare<br />
löneutveckling vilket försvagar skatteunderlagets tillväxt.<br />
Prognoserna för <strong>Gävle</strong> <strong>kommun</strong> har under 2009 till följd av<br />
lågkonjunkturen fått skrivas ner väsentligt jämfört med läget<br />
2008. <strong>Gävle</strong> <strong>kommun</strong> har gjort bedömningen att <strong>kommun</strong>ens<br />
intäkter kommer att påverkas av ett lägre skatteunderlag under<br />
2009 och två år framåt.<br />
Budget 2009<br />
Kommunfullmäktige fattar inför varje nytt budgetår beslut<br />
om förvaltningarnas ekonomiska ramar justerade med löneökningar,<br />
indexuppräkningar och volymförändringar. Till<br />
följd av den rådande lågkonjunkturen beslutade Kommunfullmäktige<br />
om besparingskrav för samtliga förvaltningar under<br />
perioden 2009–2011. Barn & Ungdoms budgetram 2009<br />
minskades med 0,5 % (7 mnkr).<br />
Utöver besparingskravet har Barn & Ungdoms budgetram<br />
2009 justerats på grund av volymförändringar under året.<br />
Barn & Ungdom har redan under tidigare år arbetat intensivt<br />
med att anpassa verksamheterna till ett minskat elevtal inom<br />
grundskolan och skapa fler förskoleplatser som en följd av<br />
fler födda barn i <strong>kommun</strong>en. Det minskade elevtalet inom<br />
grundskolan innevarande budgetår motsvarar en minskad<br />
budgetram med 15 mnkr 2009. Därtill har fler grundskoleelever<br />
valt fristående skolor hösten 2009 vilket har krävt anpassningar<br />
inom den <strong>kommun</strong>ala grundskolan motsvarande<br />
8 mnkr budgetåret 2009.<br />
Resursfördelningsmodell 2009<br />
Barn- och ungdomsnämndens budget 2009 fördelas enligt en<br />
resursfördelningsmodell baserad på elevpeng och kostnadsanslagsfinansierade<br />
budgetar utefter en fastställd organisation.<br />
Elevpeng<br />
Förskola, förskoleklass, grundskola och skolbarnsomsorgens<br />
verksamheter baseras på en elevpeng per barn beroende på<br />
6<br />
barnets ålder eller årskurs. Budgeten för en skola eller förskola<br />
baseras alltså helt på antalet barn på enheten.<br />
Socioekonomiskt tillägg<br />
Utöver elevpengen utgår en ersättning per barn för socioekonomiskt<br />
tillägg. Syftet är att genom hänsyn till enheternas<br />
elevsammansättning utjämna skillnader och ge utökade<br />
förutsättningar för måluppfyllelse. Socioekonomiskt tillägg<br />
utgår i samband med elevpengen till alla enheter som bedriver<br />
verksamhet inom förskola, familjedaghem, förskoleklass,<br />
grundskola och skolbarnsomsorg (oberoende av huvudman).<br />
Tillägget baseras på två viktingsvariabler: Vårdnadshavarnas<br />
utbildningsnivå (högst gymnasienivå) viktas 0,6. Andel vårdnadshavare<br />
med försörjningsstöd viktas 0,4<br />
Kostnadsanslag<br />
Budgeten för familjedaghem, obligatoriska särskolan och övriga<br />
verksamheter (exklusive förskola, förskoleklass, grundskola<br />
och skolbarnsomsorg) är finansierade via en kostnadsanslagsfinansierad<br />
budget som baseras på utfallet föregående<br />
år och behov från verksamheten.<br />
Ny resursfördelningsmodell 2010<br />
En ny resursfördelningsmodell har utarbetats under 2009 och<br />
inarbetats i internbudgeten för 2010. Syftet med en ny resursfördelningsmodell<br />
inom Barn och Ungdom är att skapa<br />
en transparent och tydlig modell som möjliggör regelbunden<br />
utvärdering av resursfördelningen. Modellen ger också förutsättningar<br />
för dialog kring resursfördelningen inom verksamheten<br />
och politiken. Modellen bygger på den nya lagen<br />
”Offentliga bidrag på lika villkor” 1 och ger barn och elever<br />
likvärdiga förutsättningar till omsorg och till utbildning oavsett<br />
huvudman. Resursfördelningen baseras på ett elevpengssystem,<br />
sett behovsstyrt tilläggssystem som tilldelas elever<br />
med omfattande behov av särskilt stöd och ett socioekonomiskt<br />
tillägg.<br />
Ekonomiska stödsystem<br />
Alla chefer inom Barn & Ungdom har tillgång till ett webbaserat<br />
ekonomisystem för budgetarbete, löpande uppföljning<br />
och prognosarbete. Systemet ger tillgång till personalstatistik<br />
och är även kopplat till lönesystemet. Kopplingen<br />
till lönesystemet ger cheferna möjlighet att ha kontroll över<br />
alla anställda och samtliga lönetransaktioner via månatliga<br />
löneanalyser. För att ytterligare utveckla löneanalysen och<br />
möjligheten för chefers kontroll, behöver redovisning av löner<br />
och kostnader utvecklas.<br />
1 http://riksdagen.se/Webbvav/index-aspx?nid=3120&doktyp=betankande&bet=2008/09:UbU13
Ekonomisystemet kommer att utvecklas ytterligare och redovisningen<br />
säkerställas under kommande budgetår. Kommunledningskontoret<br />
har även avsatt medel centralt i <strong>kommun</strong>en<br />
för att se över möjligheterna till ett helt nytt ekonomisystem.<br />
2.2 Lokaler<br />
Utbyggnaden av förskolor fortsatte under 2009.<br />
Under året öppnades två nya förskolor med kapacitet för ca<br />
80 barn var, Lindbacka förskola på Norrlandet och Herrgårdens<br />
förskola i Nynäsområdet. Holmsunds förskola lades ned<br />
under hösten. Hela den verksamheten flyttades till den nyrustade<br />
Källö förskola (gamla Källögården).<br />
Under året har också 6 förskolor rustats: Majgården, Pingeltorps<br />
förskola, Pukslagargården, Skräddargården, Ulvsätersgården<br />
och Varvaterassens förskola.<br />
Stora Sätraskolans ombyggnation startade 2009. Etapp 1<br />
(största delen av skolan) klarades av under året. På senhösten<br />
kunde elever och personal återvända till nya och ändamålsenliga<br />
lokaler. Etapp 2 blir klar under våren 2010 och till hösten<br />
2010 kan man ”starta om” i helt nya och moderna lokaler.<br />
Sörbyskolans matsal fick också en grundlig uppfräschning.<br />
Ombyggnationen av matsal och slöjdsalar vid Bergby Centralskola<br />
slutfördes. Kulturskolans flytt till nyrustade lokaler<br />
i Nya Nynässkolan genomfördes de sista dagarna under<br />
2009. Det innebar att man kunde starta vårterminens verksamhet<br />
i fräscha, ljudanpassade och rymliga lokaler.<br />
Tillgänglighetsmålet 2 2010 kommer att nås trots att ramarna<br />
för anpassningsmedel krymptes med ca 2 mnkr på grund<br />
av rådande konjunkturläge.<br />
2.3 Skolbibliotek<br />
Lägesbild 2009<br />
• I <strong>Gävle</strong> <strong>kommun</strong> finns 35 skolbibliotek inom grundskolan,<br />
varav sju är integrerade skol- och folkbibliotek.<br />
• Skolbiblioteksanslaget varierade från 57 kr/elev till<br />
269 kr/elev.<br />
• Personalresurserna varierade i skolbiblioteket från 0<br />
tim till heltid<br />
• Utlåningssiffrorna varierade från 4,8 lån per elev<br />
och år till 62,2.<br />
Spännvidden mellan hur skolbiblioteken utnyttjas är stor.<br />
Skillnaderna beror på olika förutsättningar vad gäller tillgänglighet<br />
och bemanning<br />
Insatser under 2009<br />
Skolbibliotekssamordnare och skolbibliotekscentralen bi-<br />
2 Publika lokaler och allmänna platser ska göras mer tillgängliga och användbara<br />
för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. Det<br />
är ett krav som ställs i bestämmelserna om enkelt avhjälpta hinder. 17 kap.<br />
21a § PBL<br />
står de skolbiblioteksansvariga ute på skolorna på olika<br />
sätt. Kontinuerliga kontakter med alla skolbiblioteksansvariga<br />
sker framför allt via informationsbrev med bifogat<br />
informationsmaterial (kataloger, broschyrer m.m.).<br />
Skolorna förses också med aktuell information om utgivning<br />
av barn- och ungdomslitteratur och viktiga frågor<br />
som är aktuella inom <strong>kommun</strong>en och ute i landet.<br />
X5000 – Läståget<br />
Läsning, läsintresse och läsutveckling är en viktig bit av<br />
skolbibliotekens pedagogiska verksamhet. Idén med X5000-<br />
Läståget står bland annat för att ett utvecklat arbete med<br />
högläsning, läsintresse, läsning, läsutveckling och boksamtal<br />
måste komma igång redan från allra första början även<br />
i förskolan. Ett speciellt X5000-projekt har också påbörjats<br />
i Sätra under 2009. Sätra skolområde vill i samarbete med<br />
Sätra bibliotek lansera sig som ”den läsande stadsdelen”.<br />
Stor kraft lades ned i början på året för att söka pengar till<br />
”Sätra-projektet” – både hos vår egen <strong>kommun</strong> och hos<br />
Statens Kulturråd. En satsning görs på att två förskollärare<br />
från varje förskola i Sätra ska få fortbildning för att tillsammans<br />
med sina chefer arbeta mer medvetet och likvärdigt<br />
med att väcka och utveckla ett intresse för böcker, läsning<br />
och skrivning hos alla barn redan från första början.<br />
Lästävlingen Bokslukaren 2008–2009 avslutades med final<br />
i Folkets Hus den 21 april. 890 barn i åk 3 och 4 från 22<br />
skolor deltog i tävlingen. I september startades ”Bokslukaren<br />
2009–2010”. I årets omgång deltar 759 barn från 17 skolor.<br />
Lästävlingen Bokslukaren har nu hållits i sammanlagt åtta<br />
år och årets omgång blir den sista – åtminstone i den här<br />
formen. Intresset ute på skolorna har avtagit något och det<br />
känns som att arbetet med barns läsintresse och läsutveckling<br />
kan behöva utvecklas och att man till viss del måste hitta<br />
nya former och arbetssätt för att nå en högre måluppfyllelse.<br />
Under åren 2002–2010 har sammanlagt 8 489 barn i åk 3 och<br />
4 i <strong>Gävle</strong> <strong>kommun</strong> deltagit i den halvårslånga lästävlingen<br />
Bokslukaren!<br />
Sju integrerade skol- och folkbibliotek finns nu i <strong>Gävle</strong><br />
<strong>kommun</strong> i och med att nya Forsbacka skol- och folkbibliotek<br />
invigdes i augusti. Under året har avtalet för den här<br />
typen av bibliotek omarbetats och från och med hösten<br />
2009 gäller det nya avtalet där också tydliga mål för verksamheten<br />
finns med. Dessa mål tydliggör skolbibliotekets<br />
roll i utvecklingen av elevernas informationssökningskompetens<br />
och i det lässtimulerande och läsutvecklande arbetet.<br />
Skolbibliotekscentralen flyttade till Skolkontoret i augusti.<br />
I samband med flytten tog man över ansvaret för det Pedagogiska<br />
biblioteket. I skolbibliotekscentralens lokaler finns<br />
också en kontinuerligt uppdaterad utställning av faktaböcker<br />
och lästräningsböcker. Skolbibliotekscentralen servar alla<br />
<strong>kommun</strong>ala skolbibliotek i grundskolan, men även förskolorna.<br />
Gentemot förskolorna finns också en stor utvecklingspotential,<br />
eftersom många förskolor ännu inte har upptäckt vil-<br />
7
ka möjligheter till stöd som Skolbibliotekscentralen kan ge.<br />
Analys<br />
Det ekonomiska läget för verksamheten inom Barn &<br />
Ungdom är ansträngt och påverkar även skolbiblioteken.<br />
De flesta skolor försöker dock behålla sin satsning på inköp<br />
av nya medier.<br />
Personalsituationen blir däremot allt svårare, vilket skapar<br />
ett läge som försvårar och kanske omöjliggör en utveckling<br />
av skolbibliotekets pedagogiska roll, men även påverkar<br />
möjligheten att klara av de mest basala arbetsuppgifterna i<br />
uppdraget som skolbiblioteksansvarig. På skolorna upplever<br />
man inte att ekonomiska resurser för sådana kvalitativa<br />
satsningar finns.<br />
2.4 Informationsteknologi<br />
Förändringar inom den centrala IT-enheten<br />
Barn & Ungdom har ingått i en större omorganisation som<br />
genomförts på <strong>kommun</strong>övergripande nivå. Förändringen<br />
kallas ”Ett IT” och drivs av IT-avdelningen centralt i <strong>kommun</strong>en.<br />
Detta har inneburit att IT-avdelningen tar över all<br />
maskin- och programvara från förvaltningar och bolag i <strong>kommun</strong>en.<br />
”Ett IT” gäller från och med 2010-01-01 men förändringarna<br />
kommer att genomföras successivt under 2010. För<br />
Barn & Ungdom medför detta att 3,5 tjänster inom administrativa<br />
avdelningen flyttas över till IT-avdelningen centralt i<br />
<strong>kommun</strong>en.<br />
Omorganiseringen till ”Ett IT” ska bidra till en positiv utveckling<br />
för Barn & Ungdom inom IT genom:<br />
• Att det finns funktionella arbetsplatser med datastöd<br />
och tillgång till det administrativa nätet för all pers-<br />
onal, det vill säga 1 dator/anställd.<br />
• Att datortätheten och tillgången till IT-stöd i undervisningen<br />
utvecklas mot 1 till 1 dator för våra<br />
elever.<br />
• Att datortätheten på våra förskolor utvecklas<br />
till en för verksamheten anpassad nivå.<br />
Några viktiga utvecklingsområden 2010<br />
• Hantering av IT-frågor inom Barn & Ungdom,<br />
samordning, pedagogisk bevakning och integrering<br />
i skolämnen<br />
• Skolors och förskolors hemsidor<br />
• Översyn av skolportal/läroplattform<br />
• Gemensam systemansvarig för alla Barn & Ungdoms<br />
verksamhetssystem<br />
• Utveckla och införa gemensamma schema-, frånvaro-<br />
och omdömesprogram inom Barn & Ungdom<br />
• Utveckla e-tjänster<br />
8<br />
2.5 Personalresurser<br />
Antal årsarbetare och anställda<br />
Antal årsarbetare<br />
Antal anställda<br />
2009-12-31 2008-12-31 2007-12-31 2009-12-31 2008-12-31 2007-12-31<br />
Tillsvidare 2 394,4 2 529,8 2 585,6 2 448 2 596 2 663<br />
Visstid 109,6 100,6 118,5 124 118 142<br />
Totalt 2 504,0 2 630,4 2 704,1 2 572 2 714 2 805<br />
Kvinnor %<br />
Män %<br />
2009-12-31 2008-12-31 2007-12-31 2009-12-31 2008-12-31 2007-12-31<br />
Tillsvidare 86,6 85,9 85,7 13,6 14,1 14,3<br />
Visstid 75,0 79,7 83,8 25,0 20,3 16,2<br />
Antal årsarbetare har minskat med 126 i jämförelse med 2008<br />
och antal anställda har minskat med 142 personer. Andelen<br />
män har minskat med 0,5 procentenheter avseende tillsvidareanställda.<br />
En betydande del av minskningen av antalet anställda<br />
beror på uppsägningar på grund av arbetsbrist, SAP-Ö<br />
samt avgångsvederlag.<br />
Personalkostnader<br />
Personalkostnader exkl PO-pålägg (tkr)<br />
Genomsnittlig personalkostnad exkl PO per månad<br />
och årsarbetare (kr)<br />
-Personalkostnaderna är 1,3 % högre än 2008. I löneöversynen<br />
var vissa av våra yrkesgrupper, exempelvis förskolechefer,<br />
förskollärare, barnskötare, fritidspedagoger samt ekonomibiträden,<br />
prioriterade grupper som fick ett högre utfall<br />
än de centrala avtalen.<br />
Uppgifter om personalresurser samt barn- och undervisningsgrupper<br />
används ofta som indikatorer på kvalitet. De<br />
uppgifter som vi använder oss av är de som redovisats till<br />
SCB i oktober 2009.<br />
Förskola<br />
Förskola Antal inskrivna barn per<br />
årsarbetare i förskolan<br />
2009 2008<br />
695 070 686 234<br />
2009 2008<br />
23 132 21 743<br />
2007 2008 2009<br />
<strong>Gävle</strong> 5,4 5,6 5,6<br />
Samtliga <strong>kommun</strong>er 5,2 5,3 5,4<br />
Större städer 3 5,2 5,3 5,4<br />
Kommentar: Antalet inskrivna barn per årsarbetare är på<br />
samma nivå som föregående år i <strong>Gävle</strong>. Samtliga <strong>kommun</strong>er<br />
och större städer visar på en svag försämring av personaltätheten.<br />
3 Större städer (27 <strong>kommun</strong>er). Kommun med 50 000-200 000 invånare<br />
samt en tätortsgrad överstigande 70 procent (procent av befolkningen i <strong>kommun</strong>ens<br />
tätort).
Förskola Andel i % av årsarbetare med<br />
ped. högskoleutbildning<br />
2007 2008 2009<br />
<strong>Gävle</strong> 63 63 65<br />
Samtliga <strong>kommun</strong>er 52 53 54<br />
Större städer 58 58 59<br />
Kommentar: <strong>Gävle</strong> har en hög andel årsarbetare med pedagogisk<br />
högskoleutbildning jämfört med riket och även så<br />
jämfört med <strong>kommun</strong>gruppen större städer. I <strong>Gävle</strong> finns ett<br />
inriktningsmål som säger att 2/3 av förskolans personal ska<br />
ha en pedagogisk högskoleutbildning.<br />
Grundskolan<br />
Grundskola Antal lärare per 100 elever<br />
2007 2008 2009<br />
<strong>Gävle</strong> 8,3 8,2 8,2<br />
Samtliga <strong>kommun</strong>er 8,4 8,5 8,3<br />
Större städer 8,4 8,3 8,2<br />
Kommentar: På riksnivå har antalet lärare per 100 elever<br />
minskat i grundskola sedan föregående mätning. I grundskolan<br />
är lärartätheten 8,2 lärare per 100 elever när samtliga<br />
huvudmän räknas in i statistiken.<br />
Grundskola Andel (%) lärare med pedagogisk<br />
högskoleexamen<br />
2007 2008 2009<br />
<strong>Gävle</strong> 87 88 88<br />
Samtliga <strong>kommun</strong>er 87 87 88<br />
Större städer 88 89 90<br />
Kommentar: Grundskolan är den skolform som har flest antal<br />
lärare med pedagogisk högskoleexamen. Andelen lärare med<br />
pedagogisk högskoleexamen ökar både inom <strong>kommun</strong>ala<br />
och fristående skolor. Fristående skolor har dock fortfarande<br />
en lägre andel lärare med en pedagogisk högskoleexamen.<br />
Andelen lärare med pedagogisk högskoleexamen är större<br />
bland kvinnorna än bland männen.<br />
2.6 Avdelningar i förskolan<br />
Förskola Antal barn per avdelning i förskolan<br />
2007 2008 2009<br />
<strong>Gävle</strong> 15,8 17,7 18,3<br />
Samtliga <strong>kommun</strong>er 16,7 16,9 16,8<br />
Större städer 16,6 16,9 17,1<br />
Förskola (avdelningarnas procentuella fördelning i storleksklasser),<br />
15 oktober, 2009<br />
Skolverkets definition av en avdelning är en barngrupp<br />
som ett arbetslag ansvarar för.<br />
Avdelningar totalt – 234 stycken (inkl. 15 i enskild regi)<br />
Andel (%) avdelningar med<br />
-15 16- 18- 21- 26barn<br />
17 barn 20 barn 25 barn barn<br />
<strong>Gävle</strong> 21 23 35 13 8<br />
Större städer 35 18 29 14 4<br />
Samtliga<br />
<strong>kommun</strong>er 37 18 27 14 3<br />
Därav småbarnsavdelningar (0-3år) 66 st inkl. 2 i enskild regi<br />
Andel (%) avdelningar med<br />
-10 11- 14- 17-<br />
barn 13 barn 16 barn barn<br />
<strong>Gävle</strong> 5 17 61 18<br />
Större städer 16 25 45 15<br />
Samtliga<br />
<strong>kommun</strong>er 16 25 45 14<br />
Kommentar: Antalet barn per avdelning har ökat från föregående<br />
år. Tendensen är densamma i större städer medan<br />
riket som helhet har en motsatt trend. Den relativt stora förändringen<br />
i <strong>Gävle</strong> mellan 2007 och 2008 vad gäller antal<br />
barn i grupperna kan delvis förklaras av att det under de åren<br />
stängdes flera små avdelningar (bland annat lägenheter) till<br />
förmån för större så att vi i dag har färre avdelningar. Nya<br />
arbetssätt och nya organisationsformer har också inneburit<br />
att avdelningar enligt Skolverkets definition i dag är större<br />
än tidigare. Barn & Ungdoms prioritering när det gäller utbyggnad<br />
av förskolan är sådan att barngruppens storlek har<br />
första prioritet medan personaltäthet kommer på andra plats.<br />
Målet för <strong>kommun</strong>ens planperiod (2009–2011) är att ”Antalet<br />
barn per förskoleavdelning minskar successivt under<br />
planperioden”.<br />
2.7 Lärarlyftet<br />
Under våren 2009 studerade 29 tidigarelärare 4 och 8 senarelärare<br />
5 inom lärarlyftet. Inför höstterminen 2009 var det<br />
43 behöriga sökanden som lämnade in intresseanmälan i tid.<br />
Några lärare har fått avslag på grund av att de tidigare har<br />
utnyttjat samtliga sina möjliga högskolepoäng. Under 2009<br />
har i stort sett samtliga tilldelade högskolepoäng fördelats.<br />
Vi kan konstatera att intresset har ökat bland senarelärare.<br />
30 tidigarelärare beräknades läsa 590 högskolepoäng och 13<br />
senarelärare blev beviljade att läsa 342 högskolepoäng under<br />
hösten 2009. Informationen inför ansökan till Lärarlyftet för<br />
vårterminen 2010 har omarbetats och tre informationsbrev<br />
har skickats ut till berörda. Erbjudande om hjälp med beräkning<br />
av tjänstledighet har gått ut.<br />
Att det på samtliga enheter inte har funnits kompetensutvecklingsplaner<br />
har gjort att satsningen inte alltid har utnytt-<br />
4 Lärare med utbildning mot åk 1-6<br />
5 Lärare med utbildning mot åk 7-9/gymnasieskolan<br />
9
jats på bästa sätt. Många gånger har det varit den enskilde<br />
lärarens eget intresse och inte enhetens behov utifrån brister<br />
i måluppfyllelsen som styrt valet av fortbildning.<br />
2.8 Förskolelyftet<br />
Skolverket införde under 2009 ett förskolelyft som ger personal<br />
i förskolan möjlighet till fortbildning enligt samma mönster<br />
som Lärarlyftet. I <strong>Gävle</strong> har satsningen, trots den korta<br />
handläggningstiden, tagits emot med stort intresse. 27 barnskötare,<br />
14 förskollärare samt 5 pedagogiska ledare beviljades<br />
fortbildning. Fem av dessa avstod senare sina platser.<br />
2.9 Verksamhetsförlagd utbildning -<br />
VFU 6<br />
Inriktningen för samordningen av VFU:n har utgått från <strong>kommun</strong>ens<br />
lokala handlingsplan samt föreskrifter för VFU:n.<br />
Personliga möten mellan lokalsamordnare, lokala lärarutbildare<br />
och studenter har genomförts med syftet att få en bild av<br />
hur alla inblandade upplevde VFU:n. Som stöd i arbetet finns<br />
en VFU-arbetsgrupp bestående av en rektor/förskolechef per<br />
område. Gruppens arbete har det första halvåret 2009 främst<br />
varit inriktat på att arbeta fram lokala handlingsplaner för<br />
VFU:n.<br />
88 nya studenter har placerats och drygt 40 andra studenter<br />
har omplacerats inom <strong>Gävle</strong>s <strong>kommun</strong>ala förskolor och skolor.<br />
Placeringen av studenter har fungerat bra. Några lokala<br />
lärarutbildare har dock avsagt sig perioder på grund av olika<br />
tolkningar av föreskrifterna för VFU. Detta är förhoppningsvis<br />
ett övergående problem efter det att en ny handlingsplan<br />
fastställts i Barn & Ungdoms ledningsgrupp. Det stora antalet<br />
idrottsstuderande har varit mest svårplacerade.<br />
2.10 Studie och yrkesvägledning<br />
Förutsättningar: Andelen studie och yrkesvägledare med<br />
avsedd utbildning är betydligt högre i <strong>Gävle</strong> än för riket; 85<br />
% jämfört med 65 %. Antalet elever per vägledare är lägre i<br />
<strong>Gävle</strong> jämfört med riket. Skolverkets jämförelsetal anger antalet<br />
vägledare per 100 elever i åk 7–9. <strong>Gävle</strong> har 0,27/100<br />
jämfört med 0,20/100.<br />
I mars 2009 kom Skolverkets allmänna råd och kommentarer<br />
om studie- och yrkesorientering till stöd för skolornas<br />
arbete med studie- och yrkesorientering. De har tagits fram<br />
bland annat med anledning av brister som visat sig i Skolverkets<br />
utvärderingar från 2005 och 2007. Skolornas och <strong>kommun</strong>ernas<br />
arbete med studie- och yrkesorientering har framförallt<br />
uppvisat brister då det gäller styrning och ledning,<br />
resursfördelning och i samverkan mellan skola och arbetsliv.<br />
Den 27 maj 2009 fastställdes mål och riktlinjer för studie-<br />
och yrkesorientering i <strong>Gävle</strong> <strong>kommun</strong> av Barn- och<br />
ungdomsnämnden och Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden.<br />
Dessa mål och riktlinjer följer i stort Skolverkets<br />
6 VFU Verksamhetsförlagd utbildning.<br />
7 SSA. Organisera och utveckla samordningsfunktionen för <strong>kommun</strong>ens<br />
studie- och yrkesvägledare.<br />
10<br />
allmänna råd och kommentarer. Implementeringen av målen<br />
och riktlinjerna har påbörjats under året. Ansvaret för detta<br />
ligger på rektor. SSA-enheten 7 fungerar som en stödjande<br />
enhet i detta arbete.<br />
Både länets regionala utvecklingsprogram ”Möjligheter<br />
nära dig” och <strong>Gävle</strong> <strong>kommun</strong>s lokala tillväxtprogram lyfter<br />
fram SSA-frågorna och studie- och yrkesvägledningen som<br />
viktiga framgångsfaktorer när det gäller att skapa tillväxt i<br />
länet och <strong>kommun</strong>en.<br />
Praktisk arbetslivsorientering<br />
För grundskolans elever har SSA-enheten ordnat PRAO-platser<br />
i arbetslivet motsvarande 2 veckor/läsår/elev i skolår 8<br />
och 1 vecka/läsår/elev i skolår 9. Totalt blir detta 2 417 praoveckoplaceringar<br />
2009. I PRAO-platsbanken finns totalt 3<br />
698 praoveckor tillgängliga. SSA-enheten har sammanställt<br />
listor som anger vilka arbetsplatser som tar emot elever en<br />
viss vecka. Dessa listor har skickats ut till de olika grundskolorna<br />
i god tid före PRAO-perioden. Därefter har respektive<br />
grundskola ansvarat för att placera eleverna. Placeringarna<br />
har skett utifrån olika pedagogiska överväganden. För att utveckla<br />
kvaliteten i PRAO-verksamheten träffar SSA-enheten<br />
regelbundet studie- och yrkesvägledarna från grundskolan.<br />
Utvärdering av studie och yrkesvägledning och<br />
PRAO<br />
SSA-enheten har utvärderat PRAO-verksamheten löpande<br />
under hela året via den blankett som alla elever fyller i efter<br />
avslutad PRAO-vecka. Resultaten pekar på att grundskolans<br />
elever i stort är mycket nöjda med praoverksamheten. 90 %<br />
av eleverna svarar att praoveckan har varit mycket värdefull<br />
eller värdefull. Således ger eleverna ett bra betyg till praoplatserna<br />
och till sina handledare. I läroplanen för grundskolan<br />
(Lpo94) påpekas att en viktig förutsättning för att<br />
eleverna ska få en utbildning av hög kvalitet är att skolan<br />
samverkar med arbetslivet och samhället i övrigt. Praoverksamheten<br />
bidrar till att uppfylla detta mål.<br />
SSA-enheten har tillsammans med kvalitetsgruppen inom<br />
Barn & Ungdom och representanter för studie- och yrkesvägledarna<br />
även detta år producerat en webbutvärdering för<br />
studie- och yrkesvägledningen. Utvärderingen vänder sig till<br />
elever i skolår 9. Eleverna ger ett högt betyg till studie- och<br />
yrkesvägledarna samt till informationsskriften Programväljaren.<br />
Utvärderingen visar ett högre värde än tidigare år för<br />
uppfattningen att eleverna anser att praon underlättar för deras<br />
kommande gymnasieval. Detta visar på praons betydelse<br />
som del i det underlag ungdomar behöver för att kunna göra<br />
väl underbyggda val av utbildning och yrkesinriktning.
3. Rutiner och system för kvalitetsarbete<br />
De pedagogiska verksamheterna styrs av nationella mål i<br />
skollag, skolförordningar, läroplaner och kursplaner. Förutom<br />
dessa styrdokument finns <strong>kommun</strong>ens skolplan och<br />
Barn & Ungdoms verksamhetsplaner. Enheterna ska i sin tur<br />
upprätta arbetsplaner och Likabehandlingsplan.<br />
Nivå Måldokument<br />
Stat Skollag<br />
Läroplaner<br />
Kursplaner<br />
<strong>Gävle</strong> Kommun Kommunplan med årsbudget<br />
Skolplan<br />
Barn och Ungdom Verksamhetsplan 1 årig<br />
Verksamhetsplan 3 årig<br />
Enhet Arbetsplan<br />
Likabehandlingsplan<br />
Uppföljning och utvärdering<br />
Uppföljning av verksamheten ska ske kontinuerligt på varje<br />
nivå. Respektive chef ansvarar för att det finns en organisation<br />
och rutiner för kvalitetsarbete och kvalitetssäkring.<br />
Tillsynsbesök<br />
Kvalitetsgruppen genomför tillsynsbesök på förskolor och<br />
grundskolor. Tillsynen är inriktad mot något speciellt område,<br />
till exempel arbetet med likabehandlingsplaner eller<br />
arbete med åtgärdsprogram. En sammanfattande rapport<br />
lämnas för varje verksamhetsområde.<br />
Inspektioner görs varje år på de enskilda förskolorna, fyra<br />
förskolor årligen. Dessa inspektioner omfattar hela eller delar<br />
av uppdraget med grund i läroplan för förskolan, Lpfö98.<br />
En rapport skrivs och lämnas till respektive förskola, nämndens<br />
ordförande, förvaltningschef samt det aktuella områdets<br />
skolområdeschef.<br />
Samtliga fristående fritidshem i <strong>Gävle</strong> inspekterades kring<br />
årsskiftet 2009/2010. Rapport lämnas till ansvarig rektor,<br />
nämndens ordförande, förvaltningschef samt det aktuella<br />
områdets skolområdeschef.<br />
Återkommande undersökningar:<br />
• För att följa upp medarbetarnas upplevelse av den<br />
goda arbetsplatsen genomför <strong>Gävle</strong> Kommun sedan<br />
2006 en medarbetarenkät. 2009 har ingen medarbetarenkät<br />
genomförts. Måluppfyllelsen kan därför ej<br />
mätas för året. Vi arbetar dock med förbättringar<br />
utifrån 2008 års resultat inom ramen för det systematiska<br />
arbetsmiljöarbetet.<br />
• En årlig elevenkät genomförs i år 5 och år 8. En<br />
sammanfattande bild görs för <strong>kommun</strong>en som helhet.<br />
De fristående skolorna finns också med i denna<br />
undersökning. Varje enhet får sitt skolresultat uppdelat<br />
på klassnivå samt kön.<br />
• En webbaserad enkätundersökning genomförs med<br />
elever i skolår 9 angående valet till gymnasieskolan.<br />
• En enkätundersökning riktad till föräldrar i förskolan<br />
genomförs vartannat år. Våren 2009 genomfördes<br />
en brukarenkät som riktade sig till ett<br />
slumpmässigt urval föräldrar med barn i förskola,<br />
<strong>kommun</strong>al och enskild, samt familjedaghem i<br />
<strong>Gävle</strong>. Föräldrar uppmanades att svara via webben.<br />
Enkäten fick en svarsfrekvens på 53 % och knappt<br />
hälften av föräldrarna svarade via webben. Enkätens<br />
resultat redovisas under kapitel 5.2<br />
• Gruppintervjuer med elever i årskurs 9 sker varje år.<br />
Följande områden har behandlats i intervjuerna med<br />
eleverna:<br />
• Arbetssätt och bedömning<br />
• Mål, kriterier och betygssättning<br />
• Ansvar och inflytande<br />
• Elevernas möjlighet till individuell utveckling<br />
• En uppföljning av elevernas betyg från grundskola<br />
till gymnasieskola sker varje år. Elevernas slutbetyg<br />
jämförs med A-kursbetygen i ämnena engelska,<br />
matematik, svenska och idrott och hälsa. I samband<br />
med uppföljningen skrivs en rapport<br />
• Mål och riktlinjer för olika delar av Barn & Ungdoms<br />
verksamhet antagna av Barn- och ungdomsnämnden<br />
följs upp enligt en fastställd årlig plan.<br />
Barn- och ungdomsnämndens beslut om redovisning<br />
av elevernas kunskapsutveckling<br />
<strong>Gävle</strong> <strong>kommun</strong>s skolor har sedan många år redovisat måluppfyllelsen<br />
i svenska, matematik och engelska för eleverna i<br />
åk 2 (ej engelska) och åk 5, och sedan några år även för åk 7.<br />
Detta år finns även statistik för åk 3 och för alla ämnen i åk 5.<br />
Bilden av måluppfyllelse sammanställs i en ”<strong>Gävle</strong>bild” och<br />
statistiken delas även upp på flickor och pojkar.<br />
11
Övriga uppföljningar på förvaltningsnivå:<br />
• Betygsstatistik sammanställs efter varje betygssättningstillfälle.<br />
Uppgifter finns både för åk 8 och åk<br />
9. Sammanställningar görs för att underlätta jämförelser<br />
av betygssättningen mellan könen och för<br />
olika ämnen. Huvudsyftet med betygsstatistiken är<br />
att den ska ligga till grund för diskussioner på de<br />
olika skolorna.<br />
12<br />
• Longitudinella uppföljningar genomförs på uppdrag<br />
av skolområdeschefer och rektorer. För F-6skolorna<br />
tas aktuell statistik fram som visar vilka<br />
betyg deras elever har fått i åk 8 och 9. Regelbundna<br />
uppföljningar sker också mellan måluppfyllelsen i åk<br />
5 och prognoserna i åk 7.<br />
• Tre närvaromätningar har under året genomförts<br />
i den <strong>kommun</strong>ala förskolan. Två av mätningarna<br />
gjordes utifrån behov av omsorg, det vill<br />
säga de scheman som föräldrarna lämnat in. En mätning<br />
av verklig närvaro gjordes under vecka 8 på<br />
femton förskolor. Denna mätning följdes upp med<br />
enskilda samtal med samtliga förskolechefer. Syftet<br />
med mätningarna är dels att se i vilken mån föräldrar<br />
nyttjar förskoleplatserna, dels att se om det<br />
är någon skillnad på anmält behov och verklig närvaro<br />
samt dels ett försök att, efter Skolverkets uppmaning,<br />
följa upp effekterna av Barn & Ungdoms<br />
resursfördelningssystem som ska vara anpassat till<br />
hur behovet ser ut i olika förskolor. Resultatet av de<br />
tre mätningarna redovisas under kapitel 5.2.<br />
• Dokumentation av viktiga elevvårdsaktiviteter/<br />
händelser. Sedan några år finns ett förvaltningsbeslut<br />
på att uppgifter om upprättade åtgärdsprogram,<br />
beslut om anpassad studiegång och elevvårdskonferens<br />
ska registreras i förvaltningens elevdokumentprogram.<br />
Registreringen innehåller inga känsliga<br />
uppgifter om eleverna utan endast uppgifter om när<br />
ett beslut har fattats. Antalet registreringar har ökat<br />
över tid. Under 2009 har antalet registreringar på<br />
enheter ytterligare ökat vilket innebär att förvaltningsledning<br />
och nämnd nu har en bättre överblick<br />
hur det ser ut i <strong>kommun</strong>en som helhet.<br />
• Lägesbedömning – verksamheternas kvalitetsredovisningar<br />
för läsåret 08/09. Mallar för kvalitetsredovisning<br />
av fritidshem och familjedaghem<br />
togs fram under våren 2009. Under hösten följdes<br />
enheternas kvalitetsredovisningar upp i olika grad.<br />
På uppdrag av skolområdeschefer, rektorer och<br />
förskolechefer har kvalitetshandläggarna återkopplat<br />
arbetet med enheternas kvalitetsredovisningar i<br />
grupp eller enskilt. <strong>Kvalitetsredovisning</strong>en upplevs<br />
mer och mer som ett verktyg i arbetet på skolor och<br />
förskolor. Fritidshemsverksamheten redovisas allt<br />
mer antingen i skolornas kvalitetsredovisningar eller<br />
i egen redovisning för fritidshemmet. Analysen<br />
av förskolornas/skolornas resultat måste ytterligare<br />
förbättras.
4. Identifierade förbättringsområden<br />
inför 2009<br />
Här följer korta kommentarer kring 2008 års förbättringsområden.<br />
Likabehandlingsplaner: Insatser behövs för att alla verksamheter<br />
ska kunna arbeta fram en likabehandlingsplan enligt<br />
lag. Likabehandlingsplaner ska finnas i slutet av vårterminen<br />
2010.<br />
Insatser är gjorda inom alla skolområden, men fortfarande<br />
behövs ytterligare arbete och stöd för att enheterna ska ha<br />
likabehandlingsplaner som uppfyller styrdokumentens krav.<br />
Fritidshem: Gruppstorlek, personaltäthet, mål för verksamheten.<br />
Mål och riktlinjer för fritidshem ska implementeras<br />
under 2009.<br />
Alla enheter har diskuterat mål och riktlinjer för fritidshem,<br />
de flesta anser också att de är implementerade. Arbetet fortsätter<br />
dock. Alla enheter har inte mål för fritidshemmets<br />
verksamhet. Redovisningen av fritidshemmens verksamhet<br />
och måluppfyllelse i kvalitetsredovisningarna har förbättrats.<br />
De flesta anser att barngrupperna inom fritidshemmen<br />
är fortsatt stora.<br />
Basfärdigheter i de lägre åldrarna: Läsa, skriva, räkna –<br />
statsbidrag<br />
• Centrala insatser 1 miljon, matematikutvecklare och<br />
andra centrala insatser<br />
• Skolområdena 1,3 miljoner<br />
• Matematikutvecklarens arbete ska riktas till hela<br />
grundskolan, inte bara till de lägre åldrarna<br />
Merparten av pengarna fördelades ut till skolområdena som<br />
sedan kunde välja att lägga lokala satsningar på varje skola<br />
eller göra gemensamma insatser inom hela området. Några<br />
skolområden har använt medel till stora gemensamma satsningar,<br />
till exempel på att anställa egna projektledare med<br />
syfte att ge stöd till chefer och pedagoger. Mycket av den lokala<br />
satsningen har handlat om att bygga upp egna läromedel<br />
för praktisk matematik. Ett område har arbetat med att utrusta<br />
skolorna med ett antal matematiklådor med olika teman samt<br />
gett lärarpersonalen möjlighet till kompetensutveckling inför<br />
användandet av materialet. På andra ställen har man byggt<br />
upp matematikskåp som implementerats i verksamheten.<br />
Även i svenska har viss utveckling skett genom inköp av<br />
alternativa läromedel. Här är det främst projektet ”Att skriva<br />
sig till läsning med dator” som rönt stort intresse i skolorna,<br />
främst i de lägsta åldrarna. Det centrala stödet har handlat om<br />
både matematik och svenska. Det tidigare påbörjade arbetet<br />
med utveckling av kursplanekunskap i årskurs 3 och 5 har<br />
fortsatt inom ramen för statsbidragspengarna<br />
Fortsatt arbete med kompetens kring kursplaner och<br />
bedömning även i de lägre åldrarna utifrån revidering av<br />
Lpo och kursplaner.<br />
Alla enheter deltog i de <strong>kommun</strong>gemensamma insatserna<br />
som leddes av skolutvecklaren. Implementeringsansvariga<br />
för mål och nationella ämnesprov i skolår 3 utsågs i områdesgrupperna.<br />
Kunskapen och förtrogenheten med kursplanerna<br />
har ökat. Rättsäkerheten i bedömningar har också ökat<br />
genom att pedagoger alltmer diskuterar och bedömer gemensamt,<br />
både inom enheterna och mellan enheterna. Här har<br />
Barn & Ungdoms gemensamma satsning haft bra genomslag.<br />
Lpfö: Implementering av reviderad läroplan i förskolan.<br />
Under 2009 har en referensgrupp för implementering av<br />
den reviderade läroplanen för förskolan bildats. Referensgruppen<br />
består av två pedagoger från varje skolområde.<br />
Pedagogerna har erfarenhet av arbete med språk,<br />
<strong>kommun</strong>ikation och matematik i sina verksamheter.<br />
Syftet med bildandet av och arbetet i referensgruppen<br />
är att skapa en förberedelse för att starta implementeringsarbetet<br />
områdesvis så fort riksdagen beslutar om<br />
den reviderade läroplanen.<br />
Initiera en diskussion kring hur vi i klassrum och barngrupper<br />
arbetar för en högre måluppfyllelse. Inventera och sammanställa<br />
de kunskaper, metoder och resultat som finns. Som<br />
inledning genomförs hösten 2009 en utbildning och inventering<br />
med berörda chefer.<br />
Det finns fortfarande ingen inventering av kunskaper, metoder<br />
och arbetsätt. Däremot är diskussionen och medvetenheten<br />
om ledningens, skolans och pedagogernas ansvar och<br />
möjlighet att påverka betydligt större.<br />
13
5. Kommunens prioriterade mål<br />
5.1 Mål för den aktuella tidsperioden<br />
<strong>Gävle</strong> <strong>kommun</strong>s skolplan anger särskilda utvecklingsområden<br />
som anses särskilt viktiga för att de nationella målen ska<br />
uppnås. Skolplanen i sin nuvarande form upprättades 2000<br />
och reviderades 2005. Fyra gemensamma utvecklingsområden<br />
lyfts fram:<br />
14<br />
• Lärande och utveckling<br />
• Språkutveckling<br />
• Matematik<br />
• Kultur<br />
Följande två områden har tidigare lyfts fram i den <strong>kommun</strong>ala<br />
kvalitetsredovisningen:<br />
• Andelen elever med fullständiga betyg ska öka.<br />
Här ser vi en förbättring jämfört med föregående<br />
år. <strong>Gävle</strong>s resultat är något högre än riksgenomsnittet.<br />
• Fler elever än idag ska fullfölja sina studier i<br />
ett främmande språk. Andelen elever med slutbetyg<br />
har ökat. I år har 58 % av eleverna ett slutbetyg<br />
jämfört med 50 % föregående läsår. Fortfarande<br />
ligger <strong>Gävle</strong> under riksgenomsnittet som är<br />
63 %. Trenden på riksnivå är att färre elever får<br />
ett slutbetyg.<br />
Barn och elevers inflytande<br />
För grundskolans del utgörs bedömningsunderlaget av skolområdeschefernas<br />
rapporter, elevintervjuer i åk 9 samt enheternas<br />
kvalitetsredovisningar. På många av enheterna har det<br />
arbetats intensivt för att ta fram tydliga visioner för arbetet<br />
med elevinflytande samt tydliga mål som ska finnas i de lokala<br />
arbetsplanerna. I enheternas kvalitetsredovisningar finns<br />
flera goda exempel på utvecklingsarbete som ska öka elevernas<br />
möjlighet till inflytande. Utvecklingssamtal som leds av<br />
eleverna är ett sådant exempel. Att få vara med och utvärdera<br />
undervisningen är också ett viktigt sätt att få inflytande.<br />
En metod till ökat inflytande är att organisera olika forum<br />
för eleverna där de har möjlighet att utvärdera undervisningen.<br />
I årets intervjuer framkom det att det på flera skolor<br />
fanns av rektor initierade utvärderingar. Eleverna hade då<br />
möjlighet att anonymt utvärdera olika lärares undervisning.<br />
Enligt eleverna är detta en förutsättning för att rektor ska<br />
få möjlighet att ta reda på hur undervisningen fungerar och<br />
att kunna ingripa vid missförhållanden. Lärare utvärderar sin<br />
egen undervisning i skiftande omfattning. Eleverna säger att<br />
några lärare aldrig utvärderar sin egen undervisning, medan<br />
andra ofta gör det.<br />
Enligt eleverna skulle den avsatta tiden till klassråd användas<br />
på ett mer meningsfullt sätt av elever och lärare. På<br />
vissa skolor fanns särskild tid avsatt för ändamålet, på andra<br />
skolor ingick det i mentorstiden. Flera av eleverna uppgav<br />
att det sällan fanns något viktigt att ta upp. En annan viktig<br />
faktor för inflytande är hur väl kopplingen mellan klassråd<br />
och elevrådet på skolan fungerar. Hur väl elevrådets arbete<br />
fungerar påverkar elevernas motivation att från klassråden<br />
lämna synpunkter och förslag på förändringar. Elevrådets arbete<br />
är starkt beroende av de vuxnas engagemang på skolan.<br />
Elevråd utan vuxendeltagande fungerar ofta dåligt.<br />
Elevskyddsombud är något som ska finnas på varje<br />
7–9-skola. För de flesta elever var funktionen okänd. Det<br />
förväxlades med skyddsombudet för vuxna eller med BIGkompisar<br />
8 .<br />
På förskolorna i <strong>Gävle</strong> har ett utvecklingsarbete skett och<br />
det finns i dag en betydligt högre medvetenhet om vad som<br />
behövs för att ge barn möjlighet till inflytande i vardagen och<br />
över sitt eget lärande<br />
Arbetet med barns inflytande är i förskoleverksamheten<br />
väl dokumenterat i enheternas kvalitetsredovisningar. Ett<br />
antal föreläsningar och fortbildningstillfällen har under året<br />
erbjudits personal i förskolan för att stimulera till ett fortsatt<br />
utvecklingsarbete kring vad barns inflytande i förskolan är<br />
och hur det kan se ut. Utbildning i och arbetet med pedagogisk<br />
dokumentation har som målsättning att ge förskolepersonalen<br />
verktyg att se barns lärande och att göra barnen<br />
delaktiga i förskolans verksamhet.<br />
Matematik<br />
Skolverket har av regeringen fått i uppdrag (U2009/914/G)<br />
att fördela projektmedel till skolhuvudmän som stöd till lokala<br />
utvecklingsprojekt. Bidraget syftar till att stimulera och<br />
stärka skolornas eget utvecklingsarbete med att höja kvaliteten<br />
i matematikundervisningen. Ytterst ska fler elever lämna<br />
grundskolan med minst godkänt betyg i matematik. En kartläggning<br />
av matematikundervisningen har skett under 2009<br />
genom olika enkäter som vänt sig till eleverna. Frågor ingick<br />
som en del i den årliga enkäten som vände sig till alla elever<br />
i åk 5 och 8 i <strong>kommun</strong>en. En mindre enkät riktade sig till de<br />
elever som ingick i den elevgrupp som utgjorde underlaget<br />
för elevintervjuerna i åk 9. Ämnet upplevs som viktigt, men<br />
svårt.<br />
Elevernas självförtroende är inte lika stort i matematik<br />
som i andra ämnen. En knapp tredjedel av eleverna instämmer<br />
helt i påståendet att de är nöjda med sina prestationer i<br />
matematik. En grupp elever tycker att de har svårt att förstå<br />
undervisningen. Av dessa elever är det ett stort antal som<br />
heller inte kan få någon hjälp hemma. Samtidigt finns det<br />
elever som tycker att de arbetat med för många lätta uppgifter<br />
i matematik.<br />
8 BIG Brottsförebyggarna i <strong>Gävle</strong>. Utbildar kamratstödjare
För många av eleverna är målen i matematik inte tydliga.<br />
Det är ofta provpoäng och antal genomförda uppgifter i matematikboken<br />
som ger vägledning i hur väl eleverna lyckats i<br />
ämnet. I enkäten svarade 55 % av eleverna att de går eller har<br />
gått i en nivåindelad grupp i ämnet matematik. Skolverket<br />
slår fast att nivågruppering och särskilda undervisningsgrupper<br />
måste vara tillfälliga och kontinuerligt utvärderas, annars<br />
kan så kallade inlåsningseffekter 9 uppstå.<br />
Två matematikutvecklare har lett utvecklingsarbetet på<br />
en <strong>kommun</strong>övergripande nivå. För att öka måluppfyllelsen<br />
i ämnet har en handlingsplan tagits fram inom följande fyra<br />
områden:<br />
• Öka pedagogernas kompetens<br />
• Förnya ämnesdidaktiken<br />
• Mer likvärdig bedömning<br />
• Öka självförtroendet och intresset för matematik hos<br />
eleverna<br />
Matematikutvecklarna deltar kontinuerligt på olika skolors<br />
ämnesträffar, verkar som stöd och bollplank, samt vidarebefordrar<br />
kunskap om litteratur, rapporter, konferenser och föreläsningar.<br />
De arbetar också för att ta fram kvalitetshöjande<br />
och resurssparande material såsom måldokument, matriser<br />
och laborationer med praktiska övningar till <strong>kommun</strong>ens lärare.<br />
Flera av skolområdena har haft egna fortbildningssatsningar<br />
för pedagoger.<br />
Läs och skrivutveckling<br />
Under senare delen av 2009 har uppföljningsträffar genomförts<br />
med alla lokala läs- och skrivutvecklare. Arbetet med<br />
implementeringen av Nya språket lyfter har följts upp. Arbetet<br />
har stöttas av grundskoleutvecklaren genom olika insatser,<br />
exempelvis genomgång av materialet, förslag på upplägg<br />
och planering tillsammans med läs- och skrivutvecklare.<br />
I september anordnades gemensamma gruppmöten för<br />
alla skolbiblioteksansvariga och läs- och skrivutvecklarna<br />
på F-6-skolorna. Temat för träffarna var läsutveckling och<br />
läsfrämjandeplaner eftersom alla skolor ska skriva en ny läsfrämjandeplan.<br />
Planen ska vara kopplad till läroplans- och<br />
kursmål och fortsättningsvis skrivas så att den kan utvärderas<br />
varje läsår. Läsfrämjandeplanen ska ses som ett levande<br />
dokument som alla berörda på skolan är eniga om att arbeta<br />
utifrån. Elevernas läsintresse, läsförståelse och läsutveckling<br />
ska stå i fokus och det bör också finns en koppling till skolbiblioteksverksamheten.<br />
Att skriva sig till läsning<br />
Metoden att skriva sig till läsning med hjälp av en dator har<br />
fått genomslag på ett antal skolor i <strong>Gävle</strong> 10 . Eleverna får använda<br />
en dator med talande tangentbord och talsyntes. Ett<br />
9 När placeringen i en grupp blir mer permanent. Låga förväntningar på<br />
eleverna blir en självuppfyllande profetia (Hattie, 2009).<br />
10 Metoden att skriva sig till läsning är utarbetad av forskaren Arne Trageton<br />
11 Barn & Ungdomsförvaltningen har erhållit 3 miljoner kronor från det<br />
lokala tillväxtprogrammet för en satsning på naturvetenskap och teknik i<br />
<strong>kommun</strong>ens skolor och förskolor.<br />
talande tangentbord ljudar varje bokstav eleven skriver och<br />
en talsyntes läser upp texten som eleven skrivit. Erfarenheten<br />
av detta arbete är att eleverna lär sig att läsa snabbare och når<br />
en högre måluppfyllelse. När eleven redan både läser och<br />
skriver på datorn är det dessutom enklare att lära sig att<br />
forma bokstäverna med penna eftersom eleven nu har en bild<br />
av hur de skall se ur och en större motorisk färdighet.<br />
Utvecklingsarbete inom Naturvetenskap och<br />
teknik<br />
<strong>Gävle</strong> är numera den tredje största <strong>kommun</strong>en inom NTA vid<br />
en jämförelse med elevantalet i <strong>kommun</strong>en. Alla <strong>kommun</strong>ala<br />
grundskolor F-6 det vill säga 68 % av eleverna deltar i NTAarbetet.<br />
För de äldre eleverna är andelen mindre, men även<br />
här märks en ökning. 10 % av eleverna inom årskurs 7–9<br />
deltar idag i NTA-arbetet. NTA hjälper pedagoger och elever<br />
att komma igång med NO- och teknikundervisningen. Den<br />
metod som lärs ut kan också användas inom andra ämnen.<br />
Deltagande pedagoger har i utvärderingar gett de aktiviteter<br />
som genomförts mycket positiv respons.<br />
Sedan 2006 har Projekt NT 11 genomfört olika typer av aktiviteter<br />
med målet att stärka intresset för naturvetenskap och<br />
teknik i skolan samt hos barn och ungdomar i <strong>Gävle</strong>.. Inför<br />
2009 budgeterades 100 000 kronor till ett utvecklingsstöd där<br />
skolor och förskolor kan få medel till utrustning, litteratur eller<br />
annat som utvecklar deras NT-arbete. Nästan alla pengar<br />
har använts och de har fördelats på 31 enheter. Häcklinge förskola<br />
jobbar med att klargöra vad en förskola med NT-profil<br />
innebär och de har kommit på god väg med diskussioner på<br />
personalmöten och studiedagar. Tillsammans med samordnaren<br />
för mångkulturella medel, Skräddargårdens och Östers<br />
förskolor inledde Projekt NT under hösten ett projekt vars<br />
syfte var att undersöka huruvida arbete med naturvetenskap<br />
och teknik påverkar barns språkutveckling. På grund av för<br />
lite personella resurser var projektet dock tvunget att skjutas<br />
på framtiden.<br />
Förskolenätverken inom NT-projektet har kommit igång<br />
bra med högt deltagande. En ny inbjudan kommer att göras<br />
under våren 2010.<br />
Projekt NT:s arbete börjar uppmärksammas utanför <strong>kommun</strong>ens<br />
gränser. Dels har projektledaren blivit tillfrågad om<br />
föreläsningar, dels har förskolorna fått olika förfrågningar.<br />
Olsbackagårdens förskola har tagit emot studiebesök från<br />
Bollnäs <strong>kommun</strong>. Både Olsbackagården och Sofidalsgården/<br />
Markhedens förskolor kommer att ha seminarier på teknikkonferensen<br />
i Norrköping under våren 2010, liksom Bergby<br />
Centralskolas högstadium.<br />
Nationellt resurscentrum för fysik valde under 2009 att förlägga<br />
ett pilotprojekt ”Naturvetenskap i förskolan” i <strong>Gävle</strong>.<br />
Från förskolepersonalen i norra området har 18 personer deltagit<br />
i projektet under hösten och därigenom fått ökade kunskaper<br />
i hur man på ett enkelt men tydligt sätt kan synliggöra<br />
naturvetenskap i vardagen. Projektet är slut och utvärderingarna<br />
visar att pedagogerna kommer att fortsätta arbeta aktivt<br />
och medvetet med dessa ämnen.<br />
Projekt NT har under året också varit efterfrågat som boll-<br />
15
plank vad gäller allt från materialinköp till lärande miljöer,<br />
temaarbeten och förhållningssätt. Uppföljningen visar att<br />
förskolor och skolor under året fått det stöd som de har efterfrågat.<br />
Under 2010 kommer Projekt NT att fokusera mer<br />
på skolan, vilket kommer att behövas då de nya kursplanerna<br />
förväntas tydliggöra teknikämnet även i de lägre skolåren.<br />
Förskolans nya läroplan innehåller också mycket naturvetenskap<br />
och teknik, vilket kommer att bearbetas i nätverken<br />
samt tillsammans med förskoleutvecklaren.<br />
Arbetet med ansökan om medel från Erik Johan Ljungbergs<br />
utbildningsfond pågick i början av hösten 2009. I mitten<br />
av oktober gavs besked om att <strong>Gävle</strong> och Älvkarleby<br />
<strong>kommun</strong> tillsammans med Högskolan i <strong>Gävle</strong> beviljats 8,4<br />
miljoner kronor för 2010–2012. Projektet har det gemensamma<br />
namnet TeknikerJakten. Från <strong>kommun</strong>styrelsens medel<br />
för särskilda utvecklingsinsatser beviljades i slutet av oktober<br />
1 miljon kronor till Projekt NT för år 2010. <strong>Gävle</strong> <strong>kommun</strong>s<br />
del av TeknikerJakten kommer i fortsättningen att benämnas<br />
TENUM (Teknik, Entreprenörskap, Naturvetenskap, Utomhuspedagogik,<br />
Matematik) och där ingår också <strong>kommun</strong>ens<br />
stora satsning på NTA.<br />
Utbildning i utomhuspedagogik, natur och friluftsliv<br />
för personal<br />
Under åren 2006–2009 har 160 pedagoger deltagit i ovanstående<br />
projekt. Projektet har varit en samverkan mellan Länsstyrelsen<br />
i <strong>Gävle</strong>borgs län, Barn & Ungdomsförvaltningen,<br />
Studiefrämjandet och Friluftsfrämjandet. Syftet har varit att<br />
ge kompetensutveckling i natur och friluftsliv där utomhuspedagogiken<br />
har satts i fokus. Pedagogerna ska sedan kunna<br />
använda kunskaperna i sitt arbete med barnen. De deltagande<br />
pedagogerna har kommit från förskolan och grundskolan<br />
F-6. Årskurserna 7–9 har erbjudits att delta men det har varit<br />
svårt att intressera dessa pedagoger för denna fortbildning.<br />
Fortbildningen är en del i den folkbildning och kunskapsspridning<br />
som ingår i <strong>kommun</strong>ens övergripande arbete med<br />
folkhälsa. Det främjar till friluftsliv i natur- och kulturmiljö.<br />
Utomhusverksamheten möjliggör nya infallsvinklar på traditionella<br />
ämnen och ger utrymme för fantasi, lek och glädje<br />
i undervisningen. I utomhuspedagogik har alla vuxna en<br />
mycket viktig roll som medupptäckare, medagerande, medundersökande<br />
och medupplevare.<br />
Utvärderingarna som deltagarna skrivit efter avslutad utbildning<br />
visar att alla är mycket nöjda med upplägg, innehåll,<br />
material, tempot i undervisningen och kursledare. Utvärderingarna<br />
har också visat att kursen har gett kunskaper som<br />
deltagarna direkt kan använda och ha nytta av i sitt arbete<br />
med barnen/eleverna.<br />
Under år 2009 har Barn & Ungdom <strong>Gävle</strong> tillsammans<br />
med Sandvikens <strong>kommun</strong>, Mora <strong>kommun</strong> och Älvkarleby<br />
<strong>kommun</strong> startat ett ämnesdidaktiskt nätverk för förskolan.<br />
Kommunerna ingåri ett regionalt nätverk med fler <strong>kommun</strong>er<br />
i regionen. Dettregionala nätverket ska i sin tur vara en<br />
del av ett nationellt nätverk som styrs av Högskolan i <strong>Gävle</strong>,<br />
Göteborgs universitet, Högskolan i Kristianstad och Luleå<br />
tekniska universitet. Ansvarig för nätverket är Nationellt<br />
16<br />
Resurscentrum för Fysik. Syftet med nätverket är att förena<br />
yrkespraktik och forskning. Tonvikten kommer att ligga på<br />
lärande i naturorienterade kunskapsområden och matematik.<br />
Skapande skola<br />
Från Statens kulturråd har <strong>Gävle</strong> <strong>kommun</strong> fått ett bidraget<br />
på 945 000 kr som ska användas under hösten 2009 och<br />
våren 2010. Bidraget går till <strong>Gävle</strong> <strong>kommun</strong>s <strong>kommun</strong>ala<br />
7–9-skolor. Skapande skola är en del i det Kulturpedagogiska<br />
programmet som är en kulturell samordningsutveckling<br />
mellan förvaltningarna Barn och Ungdom, Kultur och Fritid<br />
och Utbildning och Arbete. En viktig tanke med projektet är<br />
genomföra insatser som främjar ungas eget skapande samt<br />
insatser som långsiktigt ökar samverkan mellan skolan och<br />
kulturlivet.<br />
5.2 Arbetet i förskolan<br />
En upptäcktsresa utan slut<br />
Sedan 2003 har Barn- & ungdomsförvaltningen använt det<br />
särskilda statsbidraget för kvalitetssäkrande åtgärder inom<br />
förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg till <strong>kommun</strong>er som<br />
tillämpar maxtaxa (SFS 2001:161) för att ge pedagoger och<br />
annan personal inom de berörda verksamheterna möjlighet<br />
till förankring i förskolans läroplan, Lpfö98, i grundskolans<br />
läroplan, Lpo94, samt i de Allmänna råd som styr delar av<br />
verksamheterna.<br />
<strong>Gävle</strong> har de senaste åren fått cirka 4,5 miljoner kronor per<br />
år genom detta statsbidrag och hela summan har använts till<br />
fortbildning. För grundskolans del har förvaltningen skjutit<br />
till extra medel. Alla personalkategorier inom förskola (<strong>kommun</strong>al<br />
och enskild) och skola har under åren deltagit i fortbildningen.<br />
Fortbildningssatsningen har kallats En upptäcktsresa<br />
utan slut och syftet har varit att fördjupa kunskapen om<br />
uppdraget i läroplanerna samt att förankra värdegrunden i<br />
förskolans och skolans vardag. Målet har varit att det lärande<br />
som sker i leken och barnens vardag i förskolan, fritidshemmet<br />
och skolan ska synliggöras och utvecklas. Fortbildningen<br />
har byggt på diskussion, reflektion och värderingsövningar.<br />
Projektet En upptäcktsresa utan slut avslutades vid årsskiftet<br />
2009/2010. Statsbidraget kommer även fortsättningsvis att<br />
användas till fortbildning men under andra former.<br />
Upptäcktsresan 2009<br />
En upptäcktsresa utan slut har år 2009 fortsatt med att ge all<br />
personal i förskola, familjedaghem/pedagogisk omsorg, förskoleklass<br />
och fritidshem möjlighet att gå en tredagars fortbildning<br />
i pedagogisk dokumentation. Cirka 500 pedagoger<br />
har deltagit under året. Syftet har varit att öka pedagogernas<br />
förmåga att dokumentera och att kunna använda denna dokumentation<br />
pedagogiskt för att på så sätt driva utvecklingen av<br />
förskolornas verksamhet framåt.<br />
En uppdragspedagog har på uppdrag av förskolechefer<br />
funnits ute i förskolorna för att utifrån tidigare fortbildning<br />
belysa olika delar av verksamheten. Uppdragen har under<br />
året främst handlat om förskolans pedagogiska miljö som
ett led i arbetet med att ge barnen alla de möjligheter till<br />
lärande och utveckling som de har rätt till. Uppdragspedagogens<br />
observationer har följts av diskussioner, analyser och<br />
reflektioner tillsammans med förskolans personal. Under<br />
2009 arbetade uppdragspedagogen med huvudsakligen två<br />
skolområden.<br />
En nätverkssamordnare har under året fortsatt med att områdesvis<br />
bygga nätverk med pedagogiska utvecklingsledare<br />
från förskolorna. Nätverken har träffats 3–4 gånger/termin.<br />
Att reflektera, analysera och ställa frågor som leder till utveckling<br />
är fortfarande en positiv utmaning för nätverken.<br />
Alla pedagoger i förskoleklass och fritidshem har under<br />
2008 fått fyra fortbildningsdagar. Syftet har varit att stärka<br />
deras respektive yrkesroller och tydliggöra förskoleklassens<br />
och fritidshemmens verksamheter i samverkan med skolan.<br />
Nätverk har även startats för fritidshem och förskoleklass.<br />
Analys<br />
Utbildningen i pedagogisk dokumentation har tagits emot<br />
mer positivt under 2009 än tidigare år. Förväntningarna har<br />
varit högre eftersom kollegors utbildning under 2008 har gett<br />
ringar på vattnet och ett sug efter att veta mer. Den tydliga<br />
kopplingen mellan utbildningen, nätverken och uppdragspedagogen<br />
samt förstärkningen av ytterligare två halvtidsutbildare<br />
har också varit en framgångsfaktor.<br />
Precis som med utbildningen i pedagogisk dokumentation<br />
så utvecklades nätverken i kopplingen med utbildningen.<br />
Dessutom har tiden haft stor betydelse, nätverk behöver tid<br />
för att utvecklas. Nätverken har haft en pedagogisk samordnare<br />
i fem terminer, vilken under hela projekttiden har förberett,<br />
lett och sammanfattat innehållet i nätverksträffarna.<br />
Ytterligare en framgångsfaktor har varit att samordnaren under<br />
senare delen av utbildningen i pedagogisk dokumentation<br />
fungerat som utbildare på halvtid.<br />
Syftet med uppdragspedagogens nya uppdrag under 2009<br />
var att fungera som ett pedagogiskt stöd för förskolechef/<br />
rektor. Starten av det försöket blev lite otydligt och syftet<br />
blev inte riktigt förankrat hos cheferna. Här behövs bättre<br />
planering inför och uppföljning av arbetet.<br />
Bedömning<br />
Alla Upptäcktsresans delar med de olika utbildningstillfällena<br />
ger många insikter. Pedagoger på flera förskolor har börjat<br />
dokumentera och många använder också dokumentationen<br />
som underlag för reflektion. Många pedagoger vittnar om att<br />
de i sina dokumentationer fått syn på nya sidor hos barnen<br />
som man förut inte upptäckt. Pedagoger uttrycker också att<br />
man har fått ny arbetsglädje genom Upptäcktsresan.<br />
Pedagogisk handledning, tid för reflektion och fortsatta<br />
diskussioner är av vikt för fortsatt utveckling. Här har uppdragspedagogens<br />
insatser kommit till nytta. Likaså har också<br />
Södra områdets anställning av en pedagogista 12 gett positiva<br />
reaktioner i verksamheten. Att arbeta med pedagogisk dokumentation<br />
ställer också krav på förändring av organisationen<br />
i förskolan.<br />
Nätverkens koppling till utbildningen i pedagogisk do-<br />
kumentation har varit positivt för pedagogernas utveckling.<br />
Man har här fått möjlighet att tillsammans reflektera över<br />
medhavda dokumentationer.<br />
Uppdragspedagogens arbete har under 2009 bidragit till<br />
utvecklingen av den pedagogiska miljön i de förskolor som<br />
fått del av hennes insatser. På vilket sätt det har bidragit till<br />
ett pedagogiskt stöd till cheferna, är mera tveksamt och inte<br />
utvärderat. Många vittnar om att förskolechefens stöd är av<br />
stor vikt vid utvecklingsarbete i förskolan.<br />
Föräldraenkät 2009<br />
Syftet med den brukarenkät som genomfördes våren 2009<br />
var att ge en <strong>Gävle</strong>bild och en bild per skolområde, att försöka<br />
fånga föräldrars åsikter om vad som är kvalitet i förskolan<br />
och undersöka vilket ”betyg” föräldrarna ger till verksamheten.<br />
I de fall där vi ser att föräldrarna inte tycker att<br />
kvaliteten på verksamheten är bra får vi i enkätresultaten ett<br />
material för förbättringsåtgärder att jobba vidare med både<br />
på central nivå och på områdesnivå. Vi kan se vilka frågor<br />
som behöver lyftas fram för diskussion i områdesgrupper, i<br />
förvaltningsledning och/eller på politisk nivå. <strong>Gävle</strong>bilden<br />
kan också fungera som jämförelsematerial och spegla dels<br />
de enkätresultat som finns för verksamheten i skolområdet<br />
men också de riksomfattande enkäter som görs om förskoleverksamhet.<br />
Förskolor kan också sätta egna föräldraenkäter i<br />
relation till <strong>Gävle</strong>bilden.<br />
Resultatet av enkäten visar, liksom tidigare enkäter gjort,<br />
att föräldrarna sammantaget ger förskoleverksamheten i<br />
<strong>Gävle</strong> ett mycket gott betyg. Av de inkomna svaren har 7,3<br />
% besvarats av föräldrar med barn i familjedaghem, 5,9 %<br />
av föräldrar med barn i enskild förskola och 86,8 % av föräldrar<br />
med barn i <strong>kommun</strong>al förskola. Siffrorna motsvarar<br />
ganska väl den fördelning som gäller för antalet barn i förskola<br />
respektive i familjedaghem dock med någon övervikt<br />
för svarande från familjedaghemmen. 13,5 % av enkäterna<br />
har besvarats av föräldrar vars barn har annat modersmål än<br />
svenska. Våren 2009 hade cirka 9 % av de inskrivna barnen i<br />
<strong>Gävle</strong>s förskoleverksamhet ett annat modersmål än svenska.<br />
12 Pedagogistans roll är att hjälpa både förskolechef och pedagoger att hålla<br />
den pedagogiska reflektionen och utvecklingen vid liv. Pedagogistorna i<br />
<strong>Gävle</strong> har fått sin utbildning på Reggio Emilia Institutet i Stockholm.<br />
17
Tabellen visar det totala resultatet för några påståenden i den<br />
senaste enkäten och den andel svarande som gett svaren ”instämmer<br />
helt” och ”instämmer delvis”.<br />
PÅSTÅENDE<br />
På vår förskola/<br />
hos vår dagbarnvårdare … 2005 2007 2009<br />
kan vi tryggt lämna vårt barn<br />
känner vi förtroende<br />
92,8 96,6 94,3<br />
för personalen 94,4 96,2 95,2<br />
bryr man sig om mitt barn 94,0 96,1 94,9<br />
trivs vårt barn 95,3 97,5 96,0<br />
är barngruppen lagom stor 36,3 49,9 44,3<br />
Resultaten för enskilda förskolor och för familjedaghemmen<br />
är i de flesta frågor bättre än för den <strong>kommun</strong>ala förskolan.<br />
Vad detta beror på kan man spekulera i men en stor<br />
bidragande orsak torde vara storleken på verksamheterna.<br />
Familjedaghem och de flesta enskilda förskolor är små enheter<br />
där föräldrarna känner alla och där verksamheten är<br />
mer överskådlig. Att många föräldrar också gjort positiva val<br />
till familjedaghem och enskild förskola spelar säkert också<br />
roll. Personalens val att arbeta i en enskild förskola eller ett<br />
familjedaghem har också spelat in. Resultatet på föräldraenkäten<br />
är dock gott för all verksamhet.<br />
Barngruppernas storlek är en viktig föräldrafråga. I tabellen<br />
ovan ser man att betygen för år 2007 är bättre i samtliga<br />
frågor än betygen för åren 2005 och 2009. År 2007 var antalet<br />
barn per avdelning lägre än de båda andra åren. I betygen<br />
och i de svarandes kommentarer kan man se att inställningen<br />
till de stora barngrupperna smittar av sig på många frågor.<br />
Kommentarerna kring trygghet, trivas och ha roligt samt lokaler<br />
och miljö handlar också till del om att det inte fungerar<br />
på grund av att det är för stora barngrupper eller för många<br />
barn per vuxen. Även i familjedaghemmen kan denna oro<br />
finnas vid sjukdom då dagbarnvårdarna tar hand om varandras<br />
barn och även vid den gruppverksamhet som förkommer<br />
någon eller några gånger i veckan.<br />
En viktig del i efterarbetet med enkäten har varit att titta<br />
på frågor som har fått enstaka negativa svar. Om man som<br />
förälder till exempel helt förnekar att barnet blir väl mottaget<br />
vid lämning, vilket fem föräldrar har svarat, eller att fem<br />
föräldrar upplever att barnet inte får stöd på det sätt som hon/<br />
han behöver så är allvarligt. Genom kommentarerna framgår<br />
18<br />
det att det bland annat beror på många vikarier, att barnet är<br />
beroende av att någon/några speciella vuxna finns där när<br />
de kommer och att förskolan saknar rutiner som gör att det<br />
känns välkomnande.<br />
Brukarundersökningen visar att det är viktigt med fortsatt<br />
information om och diskussion kring förskoleverksamhetens<br />
innehåll och mål. Detta gäller både inom personalgruppen<br />
och med förskolans föräldrar, och ansvaret delas av verksamheten<br />
och förvaltningen.<br />
Närvaromätningar 2009<br />
På uppdrag av Barn & Ungdoms ledningsgrupp gjorde kvalitetsgruppen<br />
under vecka 42, 2008 samt vecka 8 och vecka<br />
12, 2009 närvaromätningar på <strong>kommun</strong>ala förskolor i <strong>Gävle</strong>.<br />
Förskolorna fick då lämna uppgifter utifrån de scheman som<br />
föräldrar lämnat in för vecka 42 respektive vecka 12. Dessutom<br />
lämnade 15 förskolor in uppgifter om verklig närvaro för<br />
vecka 8. Dessa mätningar kompletterades av intervjuer med<br />
förskolecheferna under maj och juni 2009. Alla förskolans<br />
inskrivna barn finns med i underlaget, även barn i allmän förskola,<br />
barn till föräldralediga och barn på specialavdelningar.<br />
De enskilda förskolorna finns inte med i undersökningen. Inlämnade<br />
uppgifter har sammanställts för att ge en <strong>Gävle</strong>bild<br />
för respektive vecka de aktuella veckorna.<br />
I Allmänna råd och kommentarer för kvalitet i förskolan,<br />
Skolverket 2005, beskrivs under kapitlet Förutsättningar en<br />
rad punkter som <strong>kommun</strong>en bör ta hänsyn till för att i möjligaste<br />
mån ge likvärdiga förutsättningar för kvalitet i förskolornas<br />
verksamhet. Man skriver bland annat att<br />
”Kommunen bör redovisa hur personaltäthet, gruppstorlek<br />
och gruppsammansättning har anpassats till behoven i olika<br />
förskolor samt kunna visa hur hänsyn har tagits till faktorer<br />
som barns ålder och kön, behov av särskilt stöd, andelen barn<br />
med annat modersmål än svenska, kontinuiteten i barn- och<br />
personalgrupp, personalens kompetens, lokalernas och utemiljöns<br />
beskaffenhet, upptagningsområdets sociala karaktär,<br />
barnens närvarotider”.<br />
De aktuella mätningar har gjorts dels för att se hur skillnaden<br />
ser ut mellan det anmälda behovet och det verkliga<br />
nyttjandet av platser och dels för att ge underlag till diskussioner<br />
kring resursfördelning. Hur samverkar viktning och<br />
barnens närvaro? Vilka möjligheter/svårigheter skapar denna<br />
samverkan? Intervjuerna med förskolornas chefer under maj<br />
och juni hade också som mål att försöka se hur ovan nämnda<br />
faktorer i de allmänna råden påverkar förskolornas möjlighet<br />
att kunna erbjuda en likvärdig förskola med hög kvalitet.<br />
Tabellen visar resultatet från de tre mätningar som gjordes<br />
2008 och 2009<br />
6.30–8.00 8.00–9.00 9.00–14.00 14.00–17.00 17.00–18.30<br />
Behov av närvaro<br />
i % vecka 42<br />
Behov av närvaro<br />
42 61 85 66 4<br />
i % vecka 12<br />
Verklig närvaro<br />
i % vecka 8<br />
42 59 83 62 4<br />
(vecka 21, 2005) 23 (34) 38 (53) 68 (75) 48 (57) 2 (2)
Tidigare mätningar gjorda med barnens schema som grund<br />
har visat att behovet av omsorg mitt på dagen varierar mellan<br />
77 % och 89 % när man tittar på den totala <strong>Gävle</strong>bilden.<br />
Mätningarna veckorna 42 och 12 ger en enhetligare bild då<br />
83–85 % av barnen har behov av omsorg 9.00–14.00. Tidigare<br />
mätning av barnens verkliga närvaro har visat sig vara<br />
ca 75 %. Om man bortser från de nu aktuella mätningarna så<br />
gjordes den senaste mätningen vecka 21, 2005. Siffror från<br />
denna mätning visas i parenteserna ovan.<br />
Skillnaden mellan föräldrars behov av förskoleverksamhet<br />
och verklig närvaro är större i mätningarna under våren<br />
2009 än tidigare gjorda mätningar. Låga närvarosiffror under<br />
vecka 8 har bland annat förklarats med hög sjukfrånvaro<br />
och inskolning av barn på några av de aktuella förskolorna.<br />
Noteras bör också att mätningen 2005 var en totalmätning<br />
där alla förskolor deltog medan mätningen vecka 8 innefattar<br />
siffror från 15 förskolor, vilket till del kan förklara skillnaden<br />
i resultat.<br />
Variationen är stor mellan förskolor och inom tidsintervall vad gäller behov av omsorg. Nedanstående tabell visar siffror för<br />
den/de förskolor som har den lägsta respektive högsta efterfrågan på omsorg under de olika tidsintervallerna under vecka 42<br />
respektive vecka 12.<br />
Behov 6.30–8.00 8.00–9.00 9.00–14.00 14.00–17.00 17.00–18.30<br />
%<br />
Min närvaro V 42/v 12 0/14 31/29 64/54 34/34 0/0<br />
%<br />
Max närvaro V 42/v 12 74/80 89/87 97/97 90/86 10/16<br />
Vid de genomförda intervjuerna efterfrågade flera förskolechefer<br />
en större tydlighet i resursfördelningssystemet. Hur<br />
mycket mer/mindre pengar får jag till min förskola jämfört<br />
med en medel- eller normalnivå? Om detta blir tydligt så<br />
kan man också ställa krav på förskolecheferna att de årligen<br />
ska kunna beskriva vad man använder de extra resurserna<br />
till och varför det är nödvändigt att få dessa extra resurser<br />
till förskolan. Beskrivningen ska naturligtvis ha sin grund<br />
i läroplanens uppdrag och tankar om en likvärdig förskola.<br />
I samma anda ska de förskolor som får mindre resurser än<br />
medel- eller normalnivå kunna beskriva vilka konsekvenser<br />
man som chef och personal kan se av detta.<br />
Bedömning<br />
Det finns i dag många frågetecken och mycket diskussioner<br />
både bland personal och bland föräldrar vad gäller resurser<br />
och hur tilldelningen av pengar påverkar verksamheten<br />
i förskolorna. Skolverket har i en ny rapport 13 påpekat att<br />
<strong>kommun</strong>erna i dag ofta är försiktiga när de fördelar<br />
resurser mellan skolor och förskolor. Man säger att<br />
”det som krävs av varje <strong>kommun</strong> är att det finns en<br />
medveten modell för resursfördelningen, som värderar<br />
de lokala förutsättningarna och behoven och som följs<br />
upp och granskas i förhållande till de insatser och resultat<br />
som verksamheterna åstadkommer”. Man säger<br />
vidare att ekonomiska resurser är en förutsättning för<br />
goda resultat och då framförallt för de yngre barnen<br />
och barn med en mindre gynnsam socioekonomisk familjebakgrund<br />
men att det viktigaste är hur resurserna<br />
används. Här skulle ett uppföljningssystem som skissades<br />
ovan kunna ge bilder av hur resursfördelningen<br />
påverkar förskolorna möjlighet att ge barnen det som<br />
13 Resursfördelning utifrån förutsättningar och behov? Rapport 330, 2009<br />
de har rätt till enligt uppdraget i läroplanen. Förhoppningsvis<br />
skulle också dessa bilder tydligare visa på vad<br />
som behövs och vad som görs på våra förskolor och på<br />
så sätt ge både föräldrar, personal och huvudmannen<br />
svar på många frågor. (Ett nytt resursfördelningssystem<br />
infördes i januari 2010. Detta kommer att utvärderas i<br />
juni samma år.)<br />
Nätverket Väl mätt 14<br />
<strong>Gävle</strong> <strong>kommun</strong> deltog under hösten 2009 i ett jämförelseprojekt<br />
med sju andra <strong>kommun</strong>er under ledning av Sveriges<br />
Kommuner och Landsting (SKL). Uppdraget var att hitta vägar<br />
att göra jämförelser av <strong>kommun</strong>ers förskoleverksamhet<br />
ur ett medborgarperspektiv. En rapport lämnades till SKL i<br />
december 2009. Rapporten har redovisats för Kommunstyrelse<br />
samt Barn- och ungdomsnämnd. Resultatet av arbetet<br />
i nätverket blev flera goda idéer om hur man kan utveckla<br />
verktyg för jämförelser. Kommunerna bidrog med egna erfarenheter<br />
och goda exempel. Bland annat gjordes en gemensam<br />
närvaromätning och förskolecheferna i de åtta <strong>kommun</strong>erna<br />
gjorde en självskattning av den egna verksamheten<br />
utifrån valda delar av BRUK 15 . Resultatet av självskattningen<br />
visade att <strong>Gävle</strong>s förskolechefer skattade sig<br />
något lägre än övriga <strong>kommun</strong>ers chefer inom de flesta<br />
områden som var aktuella. Detta behöver bearbetas och<br />
diskuteras i förskolechefsgruppen under 2010.<br />
Ett exempel från rapporten:<br />
14 Nätverket är en del av Jämförelseprojektet. Ett samarbete mellan SKL,<br />
RKA och Finansdepartementet. En rapport finns på Barn och Ungdoms interna<br />
informationssida på Ankaret.<br />
15 Skolverkets självvärderings- och bedömningsmaterial.<br />
19
Diagram 4.<br />
I diagram 4 har förskolecheferna tagit ställning till följande påståenden:<br />
• Förskolan har en likabehandlingsplan som behandlar såväl det förebyggande arbetet som vilka åtgärder som skall vidtas<br />
då diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling av barn inträffar, samt hur åtgärderna följs upp.<br />
• Vi tar alla signaler rörande diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling av barn på allvar oavsett om<br />
kränkningen utförts av förskolans personal eller av andra barn.<br />
Yrkesroller<br />
Utifrån propositionen ”Kvalitet i förskolan” 2004/05:11 och ett samarbetsprojekt mellan Kommunal och Lärarförbundet kallat<br />
”Den nya förskolan – med kvalitet i fokus” genomförde Kommunal <strong>Gävle</strong>borg och Lärarförbundet under året workshops med i<br />
stort sett alla förskolor i <strong>Gävle</strong>. Workshopen har syftat till att inspirera till fortsatt dialog i det ordinarie arbetslaget. Yrkesroller<br />
och uppdraget i förskolan har diskuterats.<br />
På uppdrag av förvaltningschefen och i samverkan har en referensgrupp bestående av fackliga representanter och förskolechefer<br />
arbetat fram ett arbetsmaterial för det fortsatta arbetet samt tagit fram uppdragsbeskrivningar för barnskötare och<br />
förskollärare.<br />
En enkät till förskolecheferna visar att man ute på förskolorna har haft fortsatta diskussioner kring yrkesrollerna. Hälften av<br />
förskolorna har arbetat med frågorna i arbetsmaterialet. Ytterligare stöd behövs dock till cheferna i de fortsatta diskussionerna<br />
och man anser också att de fackliga organisationerna behöver ge medarbetarna stöd i detta. På många håll har diskussionerna<br />
upplevts som svåra då det lätt ha kommit att handla om personer i stället för roller. Diskussionerna har till del varit en bra<br />
förberedelse för det som kommer i en förändrad läroplan gällande förskollärarnas utökade ansvar.<br />
Utbildning av personliga assistenter till barnskötare<br />
Kommunstyrelsen beslutade 2008-03-18 att ansvaret för att tillgodose behovet av stöd till barn och ungdomar med funktionshinder<br />
i förskola och skola, skulle föras över från Socialtjänsten till Barn & Ungdom med verkställighet 2008-07-01. Som en<br />
följd av detta genomgick 17 före detta personliga assistenter i <strong>Gävle</strong> <strong>kommun</strong> under hösten 2009 en tio veckor lång utbildning<br />
till barnskötare. Utbildningens mål var att öka deltagarnas kompetens gällande förskolans uppdrag. Syftet var att utveckla de<br />
kunskaper och färdigheter som behövs för arbetet som barnskötare i förskola och fritidshem, samt att stimulera till fortsatt<br />
lärande. Detta var inte minst viktigt eftersom arbetsuppgifterna utifrån det förändrade uppdraget inte enbart kommer att vara<br />
inriktade på att ge stöd till funktionshindrade barn, utan även omfatta arbete i barngrupp. Utbildningen koncentrerades kring<br />
följande delar: Förskolans värdegrund/Normer och värden, Förskolans uppdrag, Måluppfyllelse samt Samverkan skola och hem<br />
Uppföljning och utvärdering visar att deltagarna är mycket nöjda med alla delar av utbildningen och tycker sig ha stor nytta<br />
i det dagliga arbetet i förskolan av det som behandlats under utbildningen. Under våren 2010 sker uppföljningsträffar en gång<br />
i månaden.<br />
20
Kvalitet i förskolan – en analys<br />
Citaten nedan är hämtade från Skolverkets lägesbedömning<br />
2009 och är ett försök att visa på svårigheten i att bedöma<br />
förskolors resultat och kvalitet utifrån siffror och lätt insamlad<br />
fakta. Det värderingsinstrument som använts i nedan<br />
beskrivna forskning kräver insatser i tid vad gäller observationer,<br />
dokumentation, reflektioner och analyser både från<br />
personalen på förskolan och från personer utanför förskolan<br />
för att man ska kunna belysa kvalitet i förskolan utifrån olika<br />
perspektiv.<br />
”Enligt en forskningsstudie om förskolan som miljö<br />
för lärande 16 har kvalitetsskillnaderna mellan olika<br />
förskolor ökat. Enligt studien har förskolor med hög<br />
kvalitet ytterligare förfinat sitt arbete, medan det har<br />
blivit en kvalitetsförsämring i förskolor med låg kvalitet.<br />
Studiens resultat styrker resultat från tidigare<br />
forskning som visar att variationen i kvalitet är betydande<br />
mellan svenska förskolor. Variationen återfinns<br />
såväl i förskolornas övergripande kvalitet som inom<br />
olika delområden och i enskilda kvalitetsaspekter.<br />
Forskarna bedömer utvecklingen mot ökade kvalitetsskillnader<br />
som oroande med tanke på att förskolan är<br />
en demokratisk rättighet för barn och familjer.”<br />
”Förskolornas kvalitet bedömdes med ett internationellt<br />
utprövat utvärderingsinstrument som anpassats<br />
till svenska förhållanden 17 . I förskolor som enligt studien<br />
har hög kvalitet var verksamheten mål- och lärandeorienterad<br />
på ett annat sätt än i de övriga förskolorna<br />
enligt det kvalitetsmått som definierats i studien.<br />
På förskolor med hög kvalitet bedömdes omsorg, lek<br />
och lärande vara integrerade på ett sådant sätt att barnen<br />
gavs möjlighet att utveckla kunskap i relation till<br />
läroplanens målområden. I förskolor med bedömd<br />
hög kvalitet med barncentrerade och lärarorienterade<br />
miljöer fanns en stark betoning på respekt, barns rätt<br />
och ambition att möta barns perspektiv. De barn som<br />
gick på förskolor som hade hög bedömd kvalitet löste<br />
i större utsträckning än andra förskolor de uppgifter i<br />
matematik samt i språk och <strong>kommun</strong>ikation som forskarna<br />
gav barnen. Totalt har 38 förskolor besökts. Av<br />
16 Sheridan, S., Pramling Samuelsson, I. & Johansson. E. (2009)<br />
Barns tidiga lärande, en tvärsnittsstudie om förskolan som miljö för<br />
barns lärande. Göteborgs universitet.<br />
17 Förskolans kvalitet och barns lärande har inom olika innehållsområden<br />
studerats utifrån åtta delstudier som är länkade till varandra.<br />
Delstudierna är: Extern utvärdering med hjälp av en version av<br />
Early Childhood Enviroment Rating Scale (ECERS) anpassad till<br />
svenska språket, kulturen och intentionerna med förskolan, självvärdering<br />
med hjälp av ECERS, föräldrars attityder till förskolan,<br />
lärarnas attityder till förskolan, barns lärande inom grundläggande<br />
matematik, språk och <strong>kommun</strong>ikation, samspel och andraspråk. Den<br />
reviderade versionen av ECERS som användes i studien innefattar<br />
värderingar, innehåll, aktiviteter för barns lärande och utveckling<br />
enligt läroplanens intentioner.<br />
de undersökta förskolorna bedömdes 10 ha hög kvalitet,<br />
19 ha god kvalitet och 9 ha låg kvalitet”.<br />
”Att kvaliteten över tid har höjts ytterligare i förskolor<br />
med hög kvalitet medan kvalitetsförändringarna är<br />
små eller inga i förskolor med låg kvalitet kan, enligt<br />
studien, tolkas som att läroplanen har haft betydelse<br />
i förskolor där det redan finns kunskap att förstå dess<br />
förändrade innebörd för uppdraget. En slutsats från<br />
forskningsstudien är att det krävs omfattande kompetensutveckling<br />
för att generellt höja kvalitetsnivån i<br />
förskolan.”<br />
Från ovan nämnda forskningsstudie är följande citat hämtat:<br />
”Tre olika lärandemiljöer har identifierats som kan knytas till<br />
kvalitetsaspekter: Särskiljande och begränsande miljöer (låg<br />
kvalitet), Barncentrerade förhandlingsmiljöer (god kvalitet)<br />
och Utmanande lärandeorienterande miljöer (hög kvalitet)”.<br />
I en nyligen utkommen bok ”Barns lärande – fokus i kvalitetsarbetet”<br />
skriver forskningsstudiens författare, Sonja Sheridan<br />
och Ingrid Pramling Samuelsson, följande:<br />
”Kan man som lärare göra ett professionellt arbete<br />
om man inte har kunskap om barns lärande och utveckling<br />
i mer generella termer? Verksamheter av<br />
hög kvalitet utmärks av att lärare har kunskap i att<br />
observera, analysera och bedöma barns kunnande<br />
samt möter och utmanar barn i deras lärprocesser. Att<br />
utvärdera verksamheten innebär att få klart för sig på<br />
vilket sätt det man gjort i praktiken tillsammans med<br />
barnen har bidragit till barnens lärande. Det är här dokumentationen<br />
och tidigare kartläggning av barnens<br />
kunnande kommer till nytta.”<br />
Det finns ingen anledning att tro att det ser annorlunda ut i<br />
förskoleverksamheten i <strong>Gävle</strong> än den som redovisas i rapporten<br />
ovan. Vid tillsynsbesök på förskolorna och i enheternas<br />
kvalitetsredovisningar visar det sig att Upptäcktsresan och<br />
andra fortbildningssatsningar har gett mycket men på olika<br />
sätt för olika förskolor och pedagoger. I många verksamheter<br />
har fortbildningen varit ett sätt att komma igång med pedagogiska<br />
diskussioner. Andra har fått bekräftelse på att man är<br />
på gång och på rätt väg och har fått med sig tankar och idéer<br />
för att komma än längre. Några förskolor visar också upp en<br />
frustration som grundar sig i att man vill ha en utveckling<br />
men att man av olika anledningar inte lyckas komma igång<br />
eller komma vidare.<br />
Vi kan se att läroplanen på många ställen har blivit ett<br />
vardagsverktyg och att den i mycket större utsträckning finns<br />
med i förskoleverksamheten vid planering, reflektioner och<br />
i pedagogiska diskussioner, men också när man informerar<br />
föräldrar om vad som händer och varför man gör det man<br />
gör. Genom läroplanen har förskolorna fått en starkare betoning<br />
på barns lärande och det finns en större fokusering på<br />
barns individuella utveckling.<br />
21
Pedagogisk dokumentation hjälper pedagogerna att se, men det är viktigt att bedömningen av vad som behöver göras hamnar<br />
hos verksamheten och inte på barnen. Tid för reflektion har visat sig vara ett bra verktyg för utveckling. Likaså handledning<br />
och stöd i tanke och diskussion från någon som normalt inte finns med i verksamheten. Ett bra utvecklingsarbete kräver starka<br />
chefer. I alla sammanhang där förskoleverksamheten i <strong>Gävle</strong> diskuteras och utvärderas betonas chefernas viktiga roll. Förskolechefen<br />
är den som måste ge förutsättningar, ställa krav, ha en egen idé och tanke om verksamhetens utveckling, men också den<br />
som ska hålla igen när det går för fort, den som ska plocka ner idéerna till verkligheten i förskolans barngrupper. Det är av vikt<br />
att cheferna i sin tur får stöd i detta och att chefer får delta i planering av centralt utvecklingsarbete som berör den egna enheten.<br />
5.3 Arbetet i grundskolan<br />
Målsättning i verksamhetsplanen för Barn- och ungdomsnämnden:<br />
”Barns och elevers studieresultat ska förbättras. Ambitionen ska vara att undervisningen ska resultera i att en ständigt<br />
ökande andel av eleverna når de nationella målen. För grundskolans del innebär detta att meritvärdet och andelen behöriga<br />
till gymnasieskolan ska öka i åk 9. Men även resultaten i lägre åldrar ska fokuseras och vara styrande för utvecklingen.”<br />
Statistik<br />
På huvudmannanivå är det viktigt att ha tillgång till tillförlitlig statistik. Idag är det svårare att analysera den än det var tidigare<br />
trots att tillgången på statistik har ökat. Vi har tillgång till omfattande egen statistik, men det är Skolverkets som är den officiella<br />
i sammanhanget och ligger till grund för nationella jämförelser. Skolverkets databaser innehåller en mängd statistiska<br />
uppgifter, men uppgifterna kan ibland vara svårtolkade då underlaget inte alltid är det samma. För vissa statistikuppgifter ingår<br />
de fristående skolorna i <strong>kommun</strong>siffrorna 18 medan de för andra uppgifter är exkluderade 19 . I <strong>Gävle</strong> strävar vi efter att alla elever<br />
ingår i den statistik som vi själva tar fram oavsett om de går i <strong>kommun</strong>ala eller fristående skolor. Detta gäller betygsstatistik,<br />
nationella prov, andra kunskapsbedömningar och enkätsammanställningar. Det så kallade <strong>Gävle</strong>värdet ska alltid bygga på alla<br />
<strong>kommun</strong>ens elever. I vissa fall kan vi göra jämförelser mellan elever som går i de <strong>kommun</strong>ala skolorna och i de fristående. Då<br />
finns statistik uppdelad på respektive grupp.<br />
Elevantal i <strong>kommun</strong>ala och fristående skolor<br />
Läsåret 2009/10 gick 11 procent av grundskoleeleverna i en fristående skola. Variationerna mellan <strong>kommun</strong>erna är dock stor.<br />
I nästan 65 procent av alla <strong>kommun</strong>er är andelen elever i fristående skolor 5 procent eller mindre. Knappt 70 procent av eleverna<br />
i fristående grundskolor bor i en <strong>kommun</strong> i något av de tre storstadsområden. I <strong>Gävle</strong> <strong>kommun</strong> är andelen 18,4 procent<br />
innevarande läsår.<br />
18 SIRIS betygsstatistik per ämne<br />
19 SALSA<br />
22
Uppföljning av elevernas kunskapsutveckling<br />
För utvärdering och uppföljning av elevernas kunskapsutveckling<br />
används i grundskolan de nationella proven för<br />
åk 3, 5 och 9 samt diagnostiskt material och andra utvärderingsmaterial.<br />
Barn & Ungdom samlar årligen in uppgifter<br />
om måluppfyllelse i de behörighetsgivande ämnena 20 även<br />
på individnivå i åk 2, 3, 5 och 7. I år har även uppgifter om<br />
måluppfyllelsen i alla övriga ämnen samlats in på individnivå.<br />
Ett viktigt syfte med rapporteringen är att förvaltningen<br />
ska få en god överblick över vilka elever som är i riskzonen<br />
för att inte uppnå målen. Genom att eleverna rapporteras på<br />
individnivå går det att följa upp om de elever som är i behov<br />
av stöd verkligen får den hjälp de har rätt till, bland annat<br />
genom att undersöka om åtgärdsprogram upprättats.<br />
Måluppfyllelsen för de tidigare skolåren<br />
Årets samlade lärarbedömning för åk 2 i svenska visade att<br />
85 % av eleverna kommer att uppnå målen i åk 3. I matematik<br />
bedömdes att 86 % av eleverna kommer att uppnå målen.<br />
Den prognos som lämnats i åk 2 visar på en lägre måluppfyllelse<br />
jämfört med tidigare år. I år har de nya målen för åk 3<br />
funnit som stöd vid bedömningen. Tidigare år har bedömningen<br />
i åk 2 genomförts mot målen för åk 5, något som<br />
upplevt som osäkrare eftersom målen känts avlägsna.<br />
Prognos åk 2<br />
Kommer sannolikt Kommer sannolikt att<br />
inte att uppnå målen uppnå målen för<br />
åk 3 i % åk 3 i %<br />
Svenska<br />
FLICKOR 11 89<br />
POJKAR 19 81<br />
Matematik<br />
FLICKOR 5 85<br />
POJKAR 13 87<br />
Måluppfyllelse i åk 3<br />
Bilden av måluppfyllelsen i åk 3 är helt ny och följaktligen<br />
finns det inga värden att jämföra resultatet mot. Andelen<br />
elever som bedömdes ha uppnått målen för åk 3 var 83 % i<br />
både svenska och matematik Resultatet ligger på ungefär på<br />
samma nivå som måluppfyllelsen i åk 5 har gjort de senaste<br />
åren.<br />
Andel i % som Andel i % som<br />
inte uppnått målen uppnått målen<br />
för åk 3 . för åk 3 .<br />
Svenska<br />
FLICKOR 12 88<br />
POJKAR 23 77<br />
Matematik<br />
FLICKOR 16 84<br />
POJKAR 18 82<br />
20 Engelska, matematik och svenska/svenska som andraspråk<br />
Måluppfyllelse i svenska, engelska och matematik<br />
i åk 3<br />
Måluppfyllelsen i de behörighetsgivande ämnena ligger ungefär<br />
på samma nivå som tidigare år. I svenska och matematik<br />
har resultatet blivit något bättre jämfört med föregående<br />
år. I engelska ser vi en försämring av resultatet. Hur står sig<br />
resultatet i <strong>Gävle</strong> i en nationell jämförelse? I <strong>Gävle</strong> är redovisningen<br />
i åk 5 inte liktydig med resultaten på de nationella<br />
proven utan ska ge en samlad bild av elevernas måluppfyllelse.<br />
Måluppfyllelsen i åk 5 (<strong>Gävle</strong> totalt)<br />
Ämne Andel elever i%<br />
Bild 99<br />
Engelska 84<br />
Hem- och konsumentkunskap 99<br />
Idrott och hälsa 93<br />
Matematik 86<br />
Musik 98<br />
Naturorienterande ämnen 97<br />
Samhällsorienterande ämnen 94<br />
Slöjd 97<br />
Svenska 86<br />
Teknik 99<br />
Kommentar: Resultatet i åk 5 visar på en god måluppfyllelse<br />
i de flesta ämnen förutom i de behörighetsgivande ämnena.<br />
En viss skillnad framkommer mellan skolorna även i andra<br />
ämnen. Idrott, slöjd och SO är några ämnen där det behövs<br />
en fördjupad analys för att ta reda på varför det finns s stora<br />
skillnader mellan skolorna i måluppfyllelse.<br />
Måluppfyllelsen i åk 7<br />
Det är i stort sett lika stor andel av elever som inte bedöms<br />
klara målen för åk 8 jämfört med tidigare årskullar av elever.<br />
På <strong>kommun</strong>al nivå är inte skillnaden så stor mellan bedömningen<br />
i åk 7 och resultatet i åk 5. En bedömning lämnas av<br />
lärarna i svenska, matematik och engelska över vilka elever i<br />
åk 7 som bedöms nå de lokalt fastställda målen för skolår 8.<br />
Bedömningen sker på vårterminen i samband med sportlovet.<br />
Årets sammanställning visar att 85 % av eleverna bedöms<br />
nå målen i engelska, 82 % i matematik och 85 % i svenska.<br />
Hur ska detta resultat tolkas? En tolkning är att kunskapsutvecklingen<br />
inte varit tillräckligt bra för en stor grupp elever<br />
mellan åk 5 och 7. En annan tolkning är att kravnivåerna<br />
mellan dessa årskurser inte är harmoniserade, vilket påverkar<br />
resultatet. Den fortsatta kunskapsutvecklingen för eleverna<br />
i de behörighetsgivande ämnena är däremot mycket god.<br />
Nedanstående diagram visar exempel på detta. Det är kunskapsutvecklingen<br />
i de tre behörighetsgivande ämnena för de<br />
elever som slutade grundskolan vårterminen 2009.<br />
23
Longitudinella uppföljningar<br />
Jämföresle av prognos i åk 7 och slutbetyg åk 9<br />
Elever födda 1993<br />
ENGELSKA MATEMATIK SVENSKA<br />
SKOLA åk 7 åk 9 åk7 åk9 åk7 åk9<br />
Bergby Centralskola 84 98 90 98 96 100<br />
Milboskolan 79 98 79 91 88 95<br />
Stigslunds skola 89 98 85 98 96 98<br />
Stora Sätraskolan 76 92 69 91 86 98<br />
Nynäs Montessori 73 100 61 89 73 100<br />
Stenebergsskolan 61 90 53 90 61 69<br />
Källmurskolan 90 94 93 94 92 97<br />
Lillhagsskolan 86 98 86 97 80 99<br />
Solängsskolan 92 97 88 97 92 98<br />
Sörbyskolan 82 87 74 86 86 93<br />
Sofiedalskolan 86 92 81 81 83 90<br />
Lyftet 100 90 100 95 100 95<br />
Engelska skolan 100 100 85 100 96 100<br />
Prolympia 81 94 90 97 87 97<br />
<strong>Gävle</strong> 86 95 81 93 88 96<br />
Kommentar: Resultatutvecklingen från åk 7 till åk 9 i matematik<br />
har varit bättre än utvecklingen för engelska och svenska.<br />
Ett sämre utgångsläge gör att matematiken inte kommer<br />
upp i samma måluppfyllelse i slutbetyget som de övriga två<br />
ämnena.<br />
Betygsresultat årskurs 9<br />
Kommentar: Betygsresultatet för de <strong>kommun</strong>ala skolorna i <strong>Gävle</strong> har förbättrats betydligt de senaste åren jämfört med <strong>kommun</strong>gruppen<br />
större städer. I denna statistik är de fristående skolorna borträknade.<br />
Betygsskillnaden är stor mellan olika skolor i <strong>Gävle</strong>.<br />
En högst bidragande orsak till stora betygsskillnader mellan olika skolor är att sent anlända elever 22 går på några av de <strong>kommun</strong>ala<br />
grundskolorna. Även dessa elevers betygsresultat räknas in i skolans betygsstatistik.<br />
24<br />
Antal elever Genomsnittligt Andel elever Andel elever Andel elever<br />
meritvärde behöriga till som nått målen som saknar betyg<br />
nationellt program i alla ämnen i alla ämnen<br />
Kommunala skolor i <strong>Gävle</strong> 1 010 198,1 88,1 75,5 1,6<br />
Samtliga skolor i <strong>Gävle</strong><br />
Kommungruppen<br />
1 228 203,3 89,4 77,6 1,5<br />
större städer21 28 383 206,7 87,5 76,1 1,3<br />
Riket samtliga huvudmän 119 042 209,6 88,8 77,0 1,2<br />
Slutbetyg Skola med lägst meritvärde Skola med högst meritvärde Differens i meritvärdespoäng<br />
2006 154 251 97<br />
2007 177 231 54<br />
2008 165 237 72<br />
2009 173 243 70<br />
21 Större städer (27 <strong>kommun</strong>er) Kommun med 50 000 -200 000 invånare<br />
samt en tätortsgrad överstigande 70 procent (procent av befolkningen i <strong>kommun</strong>ens<br />
tätort)<br />
22 Inflyttade till Sverige under de senaste fyra åren
SALSA<br />
Skolverket redovisar årligen SALSA-värden för rikets alla <strong>kommun</strong>er och skolor. I SALSA presenteras ett förväntat betygsresultat<br />
när viss hänsyn tagits till skolornas/<strong>kommun</strong>ernas elevsammansättning. Skillnaden mellan det förväntade värdet och det<br />
faktiska betygsvärdet, ”residualen”, redovisas för <strong>Gävle</strong>s skolor i nedanstående tabeller.<br />
Kommentar: Stenebergsskolan, Bergby Centralskola och Prolympia är skolor som avsevärt överträffar de förväntade betygsresultaten<br />
för båda betygsmåtten. Antalet skolor som överträffar de förväntade resultatet har ökat för betygsmåttet ”uppnått<br />
målen” det vill säga hur stor andel av eleverna som har ett fullständigt slutbetyg. I året SALSA-statistik är det 9 skolor som<br />
överträffat det förväntade värdet jämfört med förra året då endast 5 skolor överträffade det förväntade värdet. På <strong>kommun</strong>nivå<br />
uppnår <strong>Gävle</strong> inte de förväntade SALSA-värdet i någon av betygsparametrarna. Observera att <strong>kommun</strong>värdet endast baseras<br />
på de <strong>kommun</strong>ala skolorna i <strong>Gävle</strong>.<br />
25
Skillnader mellan flickor och pojkar<br />
Flickor har bättre resultat i skolan. Skillnaden i resultat syns redan i de tidiga åldrarna. I de nationella ämnesproven för år 9<br />
är skillnaden i resultat störst i delproven läsförståelse, skrivande förmåga i svenska/svenska som andraspråk och skrivande<br />
förmåga i engelska. I samtliga delprov är det en större andel flickor än pojkar som når målen på proven.<br />
När det gäller betygsresultatet för 2009 följer <strong>Gävle</strong> i stort sett samma mönster som för riket. Rikssiffrorna visar att det endast<br />
är i idrott och hälsa som flickorna har lägre måluppfyllelse än pojkarna. Andelen flickor som saknat betyg i ämnet har under<br />
flera år varit betydligt högre i <strong>Gävle</strong> än för riket. I år har andelen flickor utan betyg minskat och de ligger på samma nivå som<br />
pojkarna i <strong>Gävle</strong>. I en jämförelse med riket är måluppfyllelsen för pojkarna i <strong>Gävle</strong> lägre i alla ämnen. Särskilt stora skillnader<br />
finns i NO-ämnena, bild och musik. Här är det en avsevärt högre andel av pojkarna som inte når målen i <strong>Gävle</strong>. För flickorna<br />
är läget betydligt bättre. Det finns flera ämnen där måluppfyllelsen är högre än i riket som helhet. De bästa resultaten finner vi<br />
i religion, engelska och teknik. När det gäller MVG-betyg har flickorna en högre andel i samtliga ämnen förutom i idrott och<br />
hälsa samt teknik. Skillnaden mellan könen är också mycket stora i bild och hemkunskap.<br />
Betygsutveckling med tiden – Trender i <strong>Gävle</strong><br />
Eleverna i <strong>Gävle</strong> <strong>kommun</strong> utgör 1 procent av det totala elevunderlaget i Sverige. I de flesta ämnen stämmer vår betygsstatistik<br />
väl överens med statistiken för hela riket. Det finns några undantag. I engelska når en högre andel elever målen jämfört med<br />
riket. I samhällskunskap, biologi, idrott, teknik och slöjd är i år andelen som når målen lägre. Ämnet teknik har legat sämre till<br />
under många år. På nationell nivå är slöjd ett av de ämnen där de flesta elever har nått målen. I <strong>Gävle</strong> har eleverna numera en<br />
högre måluppfyllelse i flera andra ämnen än i slöjd.<br />
26
Nationella ämnesprov<br />
Årskurs 5<br />
GÄVLE RIKET<br />
Andel som Andel som ej Andel som Andel som Andel som ej Andel som<br />
nått kravnivån nått kravnivån ej deltagit nått kravnivån nåt kravnivånej deltagit<br />
Ämne Delprov<br />
Engelska Samtala/tala 87,7 8,4 3,9 86,3 7,6 6,1<br />
Engelska Lyssna/förstå (skriva) 83,9 12,3 3,8 83,5 12,3 4,3<br />
Engelska Läsa/förstå (skriva) 88,5 8,2 3,3 85,8 7,8 6,4<br />
Engelska Skriva 90,4 5,6 4,0 88,1 7 4,9<br />
Matematik Miniräknare, räknesätten 92,6 5,3 2,1 91,3 5,2 3,6<br />
Matematik Längd, area, skala 85,1 12,5 2,3 82,1 12,9 4,9<br />
Matematik Tid, statistik 92,6 5,5 1,9 89,7 5,6 4,7<br />
Matematik Räknemetoder 86,8 10,6 2,7 84,6 10,4 5<br />
Svenska Läsa, förstå litterär text 90,6 8,1 1,3 87,4 9,6 3<br />
Svenska Läsa, förstå sakprosa 93,2 5,3 1,5 91,3 5,6 3<br />
Svenska Skrivuppgift, berättande 90,1 8,2 1,7 86,1 9,1 4,8<br />
Svenska Skrivuppgift, förklarande 90,1 8,0 1,9 85,9 8,7 5,4<br />
Svenska Läsa, samtala 96,0 1,9 2,1 86,1 2,3 11,6<br />
Kommentar: Resultat för de nationella ämnesproven fanns i år för första gången tillgängliga i statistiken från Skolverket. Resultat<br />
fanns för <strong>kommun</strong>en som helhet samt för varje skola. Tolkningen av resultatet försvårades eftersom andelen elever som<br />
inte nått kravnivån och andelen elever som inte genomfört proven slogs samman i den statistik som presenterades i SIRIS. I<br />
ovanstående statistik som vi fått från Skolverket har dessa poster särredovisats. Analysen visar att deltagandet på ämnesproven<br />
har varit mycket bra i <strong>Gävle</strong>. Deltagandet är högre i alla delproven. Kommuner och skolor som har ett lågt deltagande ”straffas”<br />
i resultatredovisningen eftersom dessa elever räknas som om de inte har uppnått kravnivån i resultatredovisningen i SIRIS.<br />
Detta gör det svårt att jämföra resultatet mellan olika <strong>kommun</strong>er och skolor. Om vi tar hänsyn till bortfallet i ämnesproven har<br />
<strong>Gävle</strong> ett resultat som ligger i nivå med riket i engelska och matematik. I svenska är resultatet för <strong>Gävle</strong> något bättre.<br />
Relationen mellan nationella prov och slutbetyg i årskurs 9<br />
I hela landet får ungefär åtta av tio elever samma slutbetyg som provbetyg i matematik, svenska och engelska. På nationell<br />
nivå överstiger de genomsnittliga slutbetygen i matematik och svenska de genomsnittliga provbetygen varje år sedan provens<br />
tillkomst 1998. I engelska ligger prov- och slutbetygens genomsnitt mycket nära varandra i stort sett varje år. Det är betydligt<br />
vanligare att elever får ett höjt än ett sänkt slutbetyg i förhållande till provbetyget i matematik och svenska, men inte i engelska<br />
där det är ungefär lika många som får en höjning som en sänkning. Den stora variation som finns mellan skolor i hur de avviker<br />
mellan slutbetyg och provbetyg har inte förändrats över tid.<br />
<strong>Gävle</strong> <strong>kommun</strong> (inkl. friskolor) Riket<br />
Andel (%) elever Andel (%) elever med Andel (%) elever Andel (%) elever med<br />
provbetyg med lägre, lika eller med provbetyg lägre, lika eller<br />
och slutbetyg högre slutbetyg jämfört och slutbetyg högre slutbetyg jämfört<br />
med provbetyget med provbetyget<br />
Ämne Lägre Lika Högre Lägre Lika Högre<br />
Svenska 95 4,9 74,4 20,7 97 4,4 74,3 18,2<br />
Matematik 90 1,5 72,8 25,7 93 1,6 77,3 21,1<br />
Engelska 95 4,8 82,4 12,8 95 5,8 83,4 10,9<br />
Kommentar: Andelen elever som får ett provbetyg i svenska och matematik är något lägre i <strong>Gävle</strong> än i riket. Mönstret för avvikelse<br />
mellan provbetyg och slutbetyg i <strong>Gävle</strong> är likartat med mönstret i riket. Andelen elever som får ett högre slutbetyg än<br />
provbetyg är något högre i <strong>Gävle</strong> för alla tre ämnena. Värt att notera är att andelen elever med högre slutbetyg än provbetyg<br />
i svenska har ökat betydligt i <strong>Gävle</strong> de senaste åren.<br />
27
Fortfarande brister i likvärdig bedömning och<br />
betygssättning<br />
När det gäller jämförelse mellan skolor är det främst <strong>kommun</strong>en<br />
som har skyldighet att följa utvecklingen. Kommunens<br />
och rektorernas medverkan och initiativ är nödvändiga<br />
förutsättningar för att skapa mötesplatser för lärare från olika<br />
skolor och för att se till att sådana möten inte blir engångsföreteelser.<br />
Det förekommer ämnesgruppsmöten mellan olika<br />
skolor i något skolområde där betygssättning diskuteras, men<br />
detta genomförs i alltför liten skala<br />
Arbetet på den enskilda skolan bör vara organiserat på<br />
ett sådant sätt att det finns praktiska möjligheter att föra de<br />
nödvändiga diskussionerna. Ytterst är det rektors ansvar som<br />
pedagogisk ledare att se till att förutsättningarna för en dialog<br />
mellan lärarna finns och att den verkligen äger rum. Ämnesgrupper<br />
på skolnivå finns oftast på våra skolor, men för vissa<br />
ämnen fungerar detta sämre eftersom man kan vara ensam<br />
lärare i ett ämne på de mindre skolorna.<br />
Skolornas betygsstatistik avslöjar följande brister i likvärdigheten:<br />
1. Det finns inga tydliga betygskriterier för alla terminer<br />
i åk 8 och 9 på samtliga skolor. Det visar sig<br />
tydligast i att ytterst få höga betyg ges i åk 8 och<br />
höstterminen i åk 9 på vissa skolor. På andra skolor<br />
däremot utnyttjas betygsskalan fullt ut redan<br />
från åk 8.<br />
2. Det finns mycket stora betygsskillnader mellan<br />
olika ämnena inom samma elevgrupp. Visserligen<br />
finns betygsskillnader mellan olika ämnen även på<br />
nationell nivå, men på flera skolor är skillnaden<br />
mycket större än vad som är rimligt.<br />
3. Det finns mycket stora skillnader i betyg för vissa<br />
ämnen mellan olika skolor. Dessa skillnader går<br />
inte enbart att härleda till den elevgrupp som finns<br />
på skolan.<br />
Några exempel från läsåret 2008/2009<br />
• På två av skolorna i <strong>kommun</strong>en har alla elever uppnått<br />
minst godkänt betyg i kemi. På två andra skolor var<br />
det 26,0 % respektive 26,4 % av eleverna som inte<br />
nått målen i ämnet kemi.<br />
• På en skola har alla eleverna klarat minst godkänt betyg<br />
i svenska, men på samma skola har 17,9 % av<br />
eleverna inte uppnått målen för historia och biologi.<br />
• På en skola har 60,4 % av eleverna fått betyget MVG<br />
i bild. På samma skola har 12,5 % av eleverna uppnått<br />
MVG i musik.<br />
Individuella utvecklingsplaner med skriftliga omdömen<br />
i grundskolan<br />
De individuella utvecklingsplanerna i grundskolan ska<br />
fr.o.m. den 15 juli 2008 innehålla skriftliga omdömen om<br />
elevens kunskapsutveckling i varje ämne och ges i samtliga<br />
årskurser under elevens grundskoletid. Regeringen har<br />
gett Skolverket i uppdrag att följa upp skolors arbete med<br />
28<br />
individuella utvecklingsplaner och utvärdera införandet av<br />
skriftliga omdömen. Skolverket har redovisat uppdraget i en<br />
rapport. De slutsatser som kan dras utifrån utvärderingen 23 är<br />
att det finns brister i skolans förmåga att<br />
- formulera strikta mål och kunskapsrelaterade omdömen<br />
- kunna visa vägen för hur en önskad utveckling ska<br />
se ut<br />
- visa på vilka insatser som behövs för att stödja<br />
elevens fortsatta utveckling.<br />
I rapporten konstateras vidare att fokus i mycket hög grad<br />
ligger på de skriftliga omdömena, medan den framåtsyftande<br />
planen intar mindre betydelsefull roll. Upprättandet<br />
av de framåtsyftande insatserna i utvecklingsplanen har för<br />
närvarande snarast en symbolisk betydelse som uttryck för<br />
elevens och föräldrarnas delaktighet, och mindre betydelse<br />
för planeringen av undervisningen och elevernas fortsatta lärande.<br />
De mål som upprättas följs i regel inte upp. Det kan<br />
likaså avspegla sig i att samma mål återkommer för eleven<br />
från termin till termin.<br />
I den <strong>kommun</strong>ala elevundersökningen 2009 finns en fråga<br />
om IUP, den individuella utvecklingsplanen. Vi kan se att<br />
eleverna tillmäter IUP en större betydelse i åk 5 än i åk 8.<br />
Andelen elever som känner till sin IUP har ökat betydligt<br />
jämfört med föregående läsår.<br />
Uppföljning av elevernas resultat på gymnasieskolan<br />
I år har inte denna uppföljning genomförts. Ett nytt system<br />
för uppföljning kommer att underlätta liknande uppföljningar<br />
i framtiden och uppföljningar av elevernas resultat från<br />
grundskola till gymnasieskola kommer att fortsätta 2010,<br />
dock i annan form.<br />
Elevernas åsikt om betygsinformationen<br />
I årets elevintervjuer i åk 9 ger eleverna följande bild: Betygsinformation<br />
sker inte i alla ämnen. I ämnen med mindre<br />
timplanetid, till exempel musik och bild, sker detta mer sällan.<br />
Eleverna är kritiska till att betygssamtal har kommit<br />
så sent på terminen att det i praktiken inte funnits någon tid<br />
att göra något åt betyget. I år fanns det ändå goda exempel<br />
på skolor där betygssamtalet genomfördes tidigt på terminen<br />
för att eleverna skulle få en rejäl chans att göra något<br />
åt resultatet. Eleverna vill ha fler och tidigare betygssamtal<br />
där det tydliggörs vad som kan förbättras för varje individ.<br />
Eleverna upplever att lärare har olika kriterier för vad som<br />
har betydelse för betygssättningen. Detta blir extra tydligt när<br />
eleverna jämför lärare på den egna skolan som undervisar i<br />
samma ämne. Det finns en oro för lärarbyten. Kommer en ny<br />
lärare att bedöma kunskaperna utifrån andra kriterier?<br />
23 Skolverket Dnr 71-2009:115
Fråga från elevundersökningen 2009 (antal elevsvar inom parantes).<br />
Elevernas möjligheter att få tillgång till datorer varierar<br />
Teknikutvecklingen och ungdomars teknikanvändning påverkar skolans kunskaps- och fostransuppdrag i grunden. Idag tillägnar<br />
sig ungdomar i hög grad digital kompetens utanför skolan.<br />
Enligt den enkätundersökning som genomförs i åk 5 och åk 8 är elevernas möjlighet att använda datorer i undervisningen<br />
högst varierande mellan olika skolor. I åk 5 anger 30 % av eleverna att de använder dator regelbundet 3 i sitt skolarbete. I åk<br />
8 är det 20 % av eleverna som svarar att de använder dator regelbundet 24 . Antalet datorer per elev är ett mått där olika skolor<br />
kan jämföras. Är då antalet datorer den viktigaste faktorn för hur ofta eleverna använder datorer i skolan? Ett samband finns<br />
men är inte så tydligt som man kunde förvänta sig (se diagram). Andra begränsande faktorer är dålig tillgång på Internet och<br />
brister i teknisk support.<br />
Diagrammet visar elevernas enkätsvar i åk 5: Hur ofta de använder dator regelbundet (0–100 %) jämfört med datortätheten<br />
(antal elever per dator) på skolan.<br />
Sammanfattning<br />
Den prognos som lämnats i åk 2 visar på en lägre måluppfyllelse jämfört med tidigare år. I år har de nya målen för åk 3 funnits<br />
som stöd vid bedömningen. Bilden av måluppfyllelsen i åk 3 är helt ny och följaktligen finns det inga värden att jämföra<br />
resultatet mot. Resultatet ligger dock på ungefär samma nivå som måluppfyllelsen i åk 5 har gjort de senaste åren. För åk 5<br />
redovisas måluppfyllelsen i alla ämnen. Resultatet i åk 5 visar på en god måluppfyllelse i de flesta ämnen förutom i de behörighetsgivande<br />
ämnena.<br />
De nationella ämnesproven visar att eleverna ligger på samma nivå som riket i engels ka och matematik. I svenska är resultatet<br />
något bättre. Prognosen i åk 7 ligger på samma nivå som tidigare år. Enligt redovisningen sker i stort sett ingen utveckling<br />
av resultaten mellan åk 5 och åk 7. Betygsresultatet i åk 9 har förbättrats jämfört med föregående år. En något högre andel<br />
elever än i riket får ett bättre slutbetyg än provbetyg på ämnesproven i åk 9. Detta gäller alla tre behörighetsgivande ämnen.<br />
Bedömning och analys<br />
Betygsresultatet för grundskolan har förbättrats de senaste åren men ligger fortfarande under det förväntade värdet i SALSA.<br />
Det är framförallt elevernas meritvärde som måste förbättras för att det förväntade SALSA-värdet ska uppnås. Elevernas måluppfyllelse<br />
i åk 5 ska analyseras ytterligare för att få reda på vad skillnaden mellan måluppfyllelsen i de behörighetsgivande<br />
ämnena och de övriga ämnena beror på. Elevernas kunskapsutveckling mellan åk 5 och åk 7 behöver förbättras. En allt för stor<br />
grupp av elever behöver hjälp och stöd under åk 7–9 för att klara godkända betyg i de behörighetsgivande ämnena. Det för med<br />
sig en risk att andra ämnen får stå tillbaka.<br />
24 De två svarsalternativen ”Jag använder dator som hjälpmedel i mitt skolarbete varje dag” och ”flera gånger i veckan”.<br />
29
6. Värdegrundsarbetet<br />
Det offentliga skolväsendet vilar på demokratins grund. En<br />
viktig uppgift för verksamheten i förskola och skola är att<br />
skapa förståelse för och förankra de värden som vårt samhällsliv<br />
vilar på. De grundläggande värdena ska ha en aktivt<br />
påverkande roll på alla delar i skolan. Värdegrunden ska<br />
förena lärande och fostran. Den gemensamma värdegrunden<br />
ska omformas i praktisk undervisning och allmänt förhållningssätt.<br />
6.1 Likabehandlingsplanen<br />
Enligt lagen (2006:67) om förbud mot diskriminering och annan<br />
kränkande behandling av barn och elever ska huvudmannen<br />
se till att det finns en likabe handlingsplan i varje förskola<br />
och skola. Från och med 2007 har Skolverket/Skolinspektionen<br />
i sin granskning bedömt avsaknaden av eller undermålig<br />
kvalitet i likabehandlingsplanen som en brist eller förbättringsområde.<br />
Skolverket uppmanar därför huvudmän och<br />
förskolor/skolor att förstärka sina insatser för att leva upp<br />
till kraven i lagen om förbud mot diskriminering och annan<br />
kränkande behandling av barn och elever.<br />
Kvalitetsavdelningen fick hösten 2008 i uppdrag att göra<br />
en tillsyn för att titta på hur långt arbetet med upprättande av<br />
en Trygghetsplan innehållande en likabehandlingsplan hade<br />
kommit i förskolor och skolor i <strong>Gävle</strong>. Likabehandlingslagstiftningen<br />
hade ännu inte slagit igenom i de planer som<br />
inspekterades. Det var sällsynt med kartläggningar utifrån<br />
diskrimineringsgrunderna och följaktligen saknades även en<br />
kompetensutvecklingsplan för detta område. En utbildningssatsning<br />
kommer att erbjudas alla chefer inom Barn & Ungdom<br />
under våren 2010. Syftet med projektet är att i <strong>Gävle</strong><br />
<strong>kommun</strong>s förskolor och skolor öka kunskapen i frågor som<br />
rör diskriminering, jämställdhet och likabehandling. Projektet<br />
ska erbjuda en föreläsningsserie samt handledning inom<br />
området och ta fram ett utbildningsmaterial för arbetet med<br />
likabehandling i enlighet med gällande lagstiftning. Kommunstyrelsen<br />
har anslagit 1,3 miljoner kronor till projektet.<br />
6.2 Långvarig skolfrånvaro<br />
Våren 2009 genomförde Skolverket en kartläggning rörande<br />
långvarig skolfrånvaro i hela landet. Enligt Skolverkets studie<br />
var 1 650 elever i Sverige helt frånvarande från skolan<br />
i minst en månad förra året. Motsvarande siffra för <strong>Gävle</strong><br />
<strong>kommun</strong> var 24. Över 12 000 elever i landet var regelbundet<br />
ströfrånvarande i minst två månader. Motsvarande siffra för<br />
<strong>Gävle</strong> <strong>kommun</strong> var 105. I <strong>Gävle</strong> var det 65 pojkar och 64<br />
flickor som enligt studien hade problem med ogiltig frånvaro<br />
under förra läsåret.<br />
Det finns flera anledningar till varför eleverna är hemma<br />
från skolan. Depression, sociala problem och familjeproblem<br />
30<br />
nämns ofta som orsaker. Goda rutiner, tidig upptäckt och tidiga<br />
insatser är grundläggande för att undvika att frånvaron<br />
blir långvarig. Arbetsgången och olika personers ansvar måste<br />
tydliggöras och rektor måste följa upp att rutinerna följs.<br />
Under 2009 har en arbetsgrupp bestående av ett antal rektorer<br />
samt en projektledare tagit fram riktlinjer som skall gälla vid<br />
elevers frånvaro. Ett förslag har gått ut på remiss och de nya<br />
rutinerna ska börja gälla från hösten 2010. De nya rutinerna<br />
ska tydliggöra arbetsgången och ansvaret kring arbetet med<br />
uppföljning och rapportering av långvarig skolfrånvaro.<br />
6.3 Barn och elever i behov av särskilt<br />
stöd<br />
Elevstöd<br />
En förändrad organisation för barn och elever som av fysiska,<br />
psykiska eller andra skäl behöver särskilt stöd i sin utveckling<br />
implementerades under året. Från att ha varit en central<br />
elevstödsorganisation för förskola och grundskola i <strong>Gävle</strong><br />
finns nu ett elevstödsteam på respektive skolområde. En<br />
plan för elevvårdsarbetet togs också fram i början av 2009.<br />
Elevvårdsarbetet ska genomföras i fyra steg, alltid med start<br />
hos ansvarig förskollärare/lärare. Den nya organisationen ska<br />
följas upp under hösten 2010.<br />
Förskolan – stöd till barn med funktionshinder<br />
Kommunstyrelsen beslutade 2008-03-18 att ansvaret för<br />
att tillgodose behovet av stöd till barn och ungdomar med<br />
funktionshinder i förskola och skola skulle föras över från<br />
Socialtjänsten till Barn & Ungdom med verkställighet 2008-<br />
07-01. Kvalitetsavdelningen och elevstödet fick ett uppdrag<br />
att utifrån detta beslut genomföra en kvalitativ fördjupad<br />
uppföljning i förskolan under mars och april 2009. Syftet<br />
med uppföljningen var att se om de barn som i dag har en<br />
placering där förskolan har fått extra resurs utifrån barnets<br />
behov får det som de har rätt till utifrån sina förutsättningar.<br />
Har dessa barn samma möjlighet till lärande och utveckling<br />
som de barn som inte har ett funktionshinder? Har vi i <strong>Gävle</strong><br />
en förskola för alla barn?<br />
Ett första övergripande omdöme var att det såg olika ut<br />
på de sex förskolor som besöktes. Det märktes att verksamheten<br />
med personlig resurs fortfarande var i sin linda. Hur<br />
insatsen skulle hanteras tolkades olika mellan förskolorna<br />
och en samordning behövdes. De aktuella barnen hade i alla<br />
fall utom ett en tillfredsställande vistelse på förskolan där<br />
de dock i olika grad fick möjlighet att utifrån sina förutsättningar<br />
utvecklas i egen takt. Den extra resurs som förskolan<br />
får ska användas på så sätt att den kommer det aktuella barnet<br />
till godo i mesta möjliga mån. Resursen behöver inte vara<br />
knuten till någon särskild person utan kan till exempel läg-
gas ut på alla pedagoger på avdelningen. Detta såg ut på olika sätt på de besökta förskolorna. Ibland var insatsen väl planerad<br />
utifrån barn och barngrupp men ibland fanns mycket av det gamla ”personlig assistent” kvar och inte alltid på ett sätt som var<br />
till godo för det funktionshindrade barnet.<br />
Förskolechefen har en viktig roll i arbetet kring hur den extra resurs man får till förskolan ska hanteras. Vilket stöd behöver<br />
barnet för att kompensera sina svårigheter och vad behöver förskolan komplettera med för att kunna ge detta stöd och möjliggöra<br />
barnets lärande och utveckling? Det är viktigt att ansvaret för den tilldelade resursen ligger hos förskolechefen. Engagemanget<br />
hos chef och personal ökade när ansvaret för resursen fanns på förskolan och det blev ett helhetstänkande i samklang<br />
med den ordinarie pedagogiska verksamheten.<br />
Se Barnet – förskolan<br />
Se Barnet, en fortbildning kring barn i behov av särskilt stöd, har under året erbjudits förskolor och dagbarnvårdare. De enskilda<br />
förskolorna har också deltagit i fortbildning under denna satsning. Personal från elevstödet ansvarar för och håller i<br />
fortbildningen. De Se Barnet-team som finns på förskolorna ingår i dag, 2010, i det nya elevvårdsarbetet och benämns där som<br />
elevvårdsteam och består av förskolechef och Se Barnet-representanter.<br />
Under tidig vår 2009 genomfördes en enkätundersökning som riktade sig till förskolechefer och Se Barnet-representanter.<br />
Syftet var att undersöka om förskolorna hade byggt upp Se-Barnet-team samt om och hur dessa och representanterna användes<br />
fullt ut i verksamheten. Resultatet visade att teamen användes i olika hög grad på förskolorna. Ungefär hälften av förskolecheferna<br />
svarade att här var en outnyttjad resurs som kunde användas bättre. Några chefer höll på att utveckla sina team och<br />
några var nya på sina enheter och hade inget riktigt grepp om hur teamen fungerade. Där teamen fungerade gav dessa ett bra<br />
stöd till övrig personal samt de barn som behövde stöd för sin utveckling. Se Barnet-representanterna hade sin chefs förtroende<br />
i arbetet men få av dem hade inte något särskilt mandat eller avsatt tid för arbetet. Representanterna tyckte att man genom<br />
fortbildningarna hade fått ökad kompetens på flera plan..<br />
Omfattning av särskilt stöd i grundskolan<br />
Skolorna har idag en rapporteringsskyldighet vad gäller upprättande av åtgärdsprogram. Antalet registrerade åtgärdsprogram<br />
har ökat sedan föregående avläsning. Andelen elever som har åtgärdsprogram ligger enligt rapporteringen på knappt 18 % av<br />
alla elever i åk 1–9. Hur stor andel av eleverna som har åtgärdsprogram i respektive årskurs redovisas nedanstående diagram:<br />
’’’’<br />
31
Kommentar: Antalet registreringar har ytterligare ökat, men det finns fortfarande skolor där inga eller mycket få åtgärdsprogram<br />
registreras. Andra skolor däremot har åtgärdsprogram registrerade för en mycket stor andel av sina elever. En sammanställning<br />
av åtgärdsprogrammen årskursvis visar att dessa finns upprättade för elever i alla årskurser. Andelen elever med åtgärdsprogram<br />
i de tidigaste skolåren har ökat. Nationella prov i åk 3 och nytt diagnostiskt material för åk 2 har tydliggjort målen. Vi kan<br />
konstatera att andelen elever med åtgärdsprogram tenderar att öka inför stadiebyte till åk 3 och 6 för att sedan minska efter bytet<br />
i åk 4 och 7. Vad händer med de redan upprättade åtgärdsprogrammen vid dessa byten? Hur utvärderas de insatta åtgärderna?<br />
Kartläggning av överåriga elever i <strong>Gävle</strong>s grundskolor<br />
Våren 2007 slutade på nationell nivå 125 600 elever grundskolans årskurs 9. Drygt 5 500 elever var överåriga (4,4 % av årskullen)<br />
när de slutade grundskolan. 3 400 eller 62 procent av de överåriga var pojkar. Dessa elever har gått om en årskurs eller<br />
vid skolstarten placerats i en lägre årskurs än jämnåriga. Detta gäller särskilt inflyttade elever som kommit till Sverige efter 7<br />
års ålder. Kartläggningen i <strong>Gävle</strong> visar att förhållandena här stämmer mycket väl överens med hur det ser ut i riket som helhet<br />
Andelen elever som är överåriga när de går ut årskurs 9 var 4,5 % för läsåret 2008/2009 och för innevarande läsår, 2009/2010,<br />
ligger andelen på 4,4 %.<br />
Liksom i riket är andelen överåriga pojkar högre i <strong>Gävle</strong> än andelen överåriga flickor. I jämförelse med de övriga eleverna 25<br />
som slutade grundskolan våren 2009 presterar pojkarna ett förhållandevis sämre betygsresultat än de överåriga flickorna. I<br />
<strong>Gävle</strong> är det 4–5 gånger så vanligt att elever med utländsk bakgrund är äldre än sina klasskamrater när de lämnar årskurs 9.<br />
Detta är en något högre andel än för riket i helhet. En majoritet av de överåriga eleverna väljer att gå åk 9. Knappt 20 % (11<br />
elever) av de överåriga eleverna slutade grundskolan utan att gå åk 9.<br />
Nedanstående diagram visar när under skoltiden en elev gått om en årskurs på grundskolan i <strong>Gävle</strong>.<br />
Sommarskola<br />
Kommuner och fristående skolhuvudmän har möjlighet att få bidrag för sommarskola. Bidraget avser frivillig undervisning på<br />
sommarlovet. Undervisningen ska vända sig till elever som under vårterminen går i årskurserna 7, 8 eller 9. En tydlig inriktning<br />
ska finnas på de till gymnasieskolan behörighetsgivande ämnena svenska, svenska som andraspråk, matematik och engelska.<br />
Sommarskolan i <strong>Gävle</strong> <strong>kommun</strong> har vänt sig till elever i åk 8. Lärare från Stora Sätraskolan arrangerade 2009 sommarskolamen<br />
den var lokalmässigt förlagd till Sörbyskolan . Knappt ett 50-tal elever deltog.. I elevernas utvärdering av sommarskolan<br />
framkom följande: Det finns mer tid för handledning och arbetsron är bättre än i den vanliga skolan. Själva undervisningsmiljön<br />
har varit annorlunda och detta miljöombyte har upplevts som positivt. Det har funnits ordentligt med tid att förklara. En annan<br />
positiv upplevelse är att eleverna lärde känna andra elever än de som går på den egna skolan. Den kanske viktigaste känslan<br />
var att eleverna upplevde att självförtroendet och studiemotivationen ökade inför det avslutande skolåret i grundskolan. Informationen<br />
om sommarskolan bör komma ut till skolorna mycket tidigare än den gjorde i år. Elever och föräldrar måste kunna<br />
ges möjlighet att i god tid planera och diskutera sommarskola på utvecklingssamtalen under våren Den betygsuppföljning som<br />
gjordes av de elever som gick sommarskolan visar på en tydlig resultatförbättring. Särskilt i matematik har resultatutvecklingen<br />
varit god.<br />
26 I denna grupp ingår elever som börjat skolan vid sju års ålder eller tidigare, det vill säga den stora majoriteten av årskullen.<br />
32
Färre elever saknar helt slutbetyg<br />
Sedan slutet av 90-talet har andelen elever helt utan slutbetyg har varit ovanligt hög i <strong>Gävle</strong>. I år är resultatet betydligt bättre<br />
än tidigare år. En starkt bidragande orsak till den förbättrade statistiken är att andelen elever med utländsk bakgrund som helt<br />
saknar betyg minskat betydligt. I år utgör den elevgruppen endast 1,4 % av avgångseleverna i <strong>Gävle</strong>. Detta ska jämföras med<br />
6,5 % året innan och 8,3 % läsåret 2005/2006.<br />
Särskild prövning<br />
Under våren 2009 fick en grupp lärare inom grundskolan i uppdrag att ta fram ett arbetsmaterial som ska utgöra underlag för<br />
betygsnivån godkänt i engelska, matematik och svenska. Lärarna tog fram lämpliga uppgifter för särskild prövning samt gemensamma<br />
betygskriterier för att bedöma godkäntnivån i respektive ämne. Eleverna i årskurs 9 informerades under våren 2009<br />
av sina undervisande lärare samt av SYV på respektive skola om möjligheten att göra en särskild prövning före den slutliga<br />
antagningen till gymnasieskolan. Det var betydligt fler elever som anmälde sig än de som verkligen kom till prövningen. Till<br />
viss del berodde detta på att några elever klarade ett godkänt betyg i sista stund. Utfallet mellan de olika ämnena blev mycket<br />
olika. I matematik och engelska var det endast en elev i respektive ämne som klarade godkänt betyg i prövningen. I svenska<br />
var det hela 9 elever som klarade godkänt betyg i ämnet genom att göra prövningen.<br />
6.4 Barn och elever med annat modersmål än svenska<br />
Andel (%) barn och elever med annat modersmål än<br />
svenska läsåret 2009/2010<br />
Alla <strong>kommun</strong>er Större städer <strong>Gävle</strong><br />
Förskola 18 17 14<br />
Förskoleklass 17,4 20 14,5<br />
Modersmålsundervisning Grundskola 19,3 och modersmålsstöd<br />
21,5 15,7<br />
Kommentar: Andelen elever som deltar i modersmålsundervisning och svenska som andraspråk är liksom tidigare år högre i<br />
<strong>Gävle</strong> än för riket.<br />
Modersmålsstöd i förskolan<br />
Modersmålundervisning och modermålsstöd<br />
Andel (%) berättigade barn och elever som deltar 2009<br />
Alla <strong>kommun</strong>er Större städer <strong>Gävle</strong><br />
Förskola 20 28 24<br />
Förskoleklass 42,1 46,3 66,2<br />
Grundskola 53 54 61<br />
I Skolverkets lägesbedömning 2009 skriver man att andelen barn i förskolan som har rätt till stöd i sitt modersmål och som<br />
får det har ökat något, men att andelen fortfarande är låg. Så ser det också ut i <strong>Gävle</strong>, se tabell ovan. Man skriver också att<br />
för att stödja dessa barns språkutveckling behöver modersmålsstödet i förskolan stärkas. I <strong>Gävle</strong> har under året pedagoger i<br />
det mångkulturella nätverket, modersmålsstöden och deras respektive förskolechefer diskuterat hur barnens modersmål kan<br />
stödjas med eller utan tillgång till modersmålsstöd. Man har också tagit fram förslag till instruktioner för inskolningsstöd och<br />
modersmålsstöd. Nätverket Mångkulturella förskolor omfattade under 2009 elva förskolor från tre av <strong>Gävle</strong>s skolområden.<br />
Under året har 160 barn deltagit i förskoleverksamhet med personal som talar barnets modersmål, så kallat modersmålsstöd.<br />
Inom förskolan har modersmålsstöd erbjudits på 6 språk.<br />
33
Lägesbild i början av 2009 – grundskolan<br />
Inom grundskolan skedde en omorganisation i augusti 2008.<br />
Nu tas nyanlända elever emot på tre så kallade landningar.<br />
Varje landning har ansvar för två skolområden och de elever<br />
som flyttar in där. Mottagningen av nyanlända elever blev<br />
under året mycket stor. Sammanlagt 121 barn har tagits emot<br />
inom förskoleklass och grundskolan under året. Andelen ensamkommande<br />
barn i åldern 13–16 år har också ökat under<br />
året.<br />
Den stora inflyttningen av nyanlända grundskolebarn har<br />
medfört<br />
• Fler elever inom landningens verksamhet<br />
• Många nya elever i ordinarie klasser med små kunskaper<br />
i svenska<br />
• Skolor som inte tidigare har tagit emot nyanlända<br />
elever har nu fått göra detta<br />
• Resursbehovet har ökat både inom svenska som andraspråk<br />
och modersmålsundervisningen<br />
Områden att förbättra inför 2010<br />
• Ökad fortbildning kring flerspråkighet, kulturkunskap<br />
och värdegrundsfrågor<br />
• Ökad kompetens kring svenska som andraspråk bland<br />
pedagoger både inom landning och i ordinarie klass<br />
• Information kring:<br />
• De flerspråkiga barnens situation.<br />
• Inskolningsstöd, modersmålsstöd - uppdrag och<br />
ansvar.<br />
• Skolverkets Allmänna råd för utbildning av nyanlända<br />
elever<br />
• Landningens uppdrag och verksamhet<br />
6.5 Arbetet med genus och jämställdhet<br />
6.5.1 Val till gymnasieskolan<br />
På riksnivå har könsfördelningen jämnats ut något inom flera<br />
av de utbildningar som betraktas som typiskt manliga eller<br />
34<br />
kvinnliga. Av de som gick gymnasieskolans byggprogram<br />
var drygt 3 procent kvinnor för fem år sedan. Idag är motsvarande<br />
siffra nästan 9 procent. En ökning av andelen kvinnor<br />
ses också inom teknik, från 12,5 procent för fem år sedan<br />
till nästan 19 procent idag. För fem år sedan var drygt 13<br />
procent av de som läste omvårdnad män. Idag är den siffran<br />
nästan 19 procent. I <strong>Gävle</strong> fortsätter andelen flickor som läser<br />
teknikprogrammet att ligga på en betydligt högre nivå än<br />
för övriga riket. Även andelen flickor på byggprogrammet<br />
ökar i <strong>Gävle</strong>. Pojkarna däremot väljer mer ”traditionellt” än<br />
i övriga Sverige.<br />
Andel flickor i %<br />
Nationellt program <strong>Gävle</strong> 2008 Riket 2008 <strong>Gävle</strong> 2009<br />
Omvårdnad 89 81 84<br />
Hantverk 96 84 92<br />
Barn och Fritid 78 72 86<br />
Teknik 32 19 25<br />
Fordon 6 8 9<br />
Bygg A9 9 21<br />
El 4 4 2<br />
Energi 0 3 8<br />
6.5.2 Betyg och kön<br />
Under flera år har skillnaden mellan könen när det gäller<br />
meritvärdet varit mindre i <strong>Gävle</strong> än för riket. Våren 2008<br />
bröts denna trend när meritvärdet för pojkar sjönk kraftigt<br />
och skillnaden mellan flickors och pojkars betyg ökade rejält.<br />
I år har pojkarnas meritvärde ökat betydligt så att skillnaden<br />
mellan könen åter är mindre i <strong>Gävle</strong> jämfört med riket.<br />
Under de senaste decennierna har flickor i grundskolan<br />
uppvisat bättre resultat, mätt i olika betygsmått, jämfört med<br />
pojkarna. I genomsnitt uppnår pojkarna 90 % av flickornas<br />
resultat. I <strong>Gävle</strong> är skillnaden mellan könen vad gäller meritvärde<br />
någon mindre. Variationen mellan olika skolor i <strong>kommun</strong>en<br />
är dock stor. Nynäs Montessoriskola var den enda<br />
skolan där pojkarna hade ett bättre resultat än flickorna.
6.5.3 Genuspedagoger<br />
Efter beslut i förvaltningens omstrukturering avvecklades vid<br />
slutet av vårterminen 2009 den centrala genuspedagogtjänst<br />
på heltid som funnits inom Barn & Ungdom <strong>Gävle</strong> under<br />
några år. Under våren arbetade de två genuspedagogerna som<br />
delade på tjänsten med att avveckla det samarbete man startat<br />
med förskolor och skolor.<br />
I samverkan i december 2008 kom parterna överens om<br />
att en konsekvensanalys skulle göras efter läsårets slut för att<br />
utröna om mer stöd skulle behövas i verksamheterna kring<br />
arbete med genus och jämställdhet. Någon sådan analys är<br />
inte gjord. Samtal med några förskolechefer och rektorer visar<br />
att det finns fortsatt behov av stöd i jämställdhetsarbetet<br />
i <strong>Gävle</strong>s förskolor och skolor. Skolverket skriver i sin lägesbedömning<br />
2009 att ny forskning visar att det finns tydliga<br />
aspekter av könsskillnad i förskolan och att det inte är någon<br />
självklarhet att det finns utrymme och tid i förskolan för utvecklingsarbete<br />
rörande jämställdhet även om förskollärare<br />
bestämmer sig för att arbeta med detta.<br />
6.6 Kartläggning och utvärdering<br />
Hur sker arbetet med värdegrunden på skolorna?<br />
För eleverna är samtal med lärare och andra elever under<br />
lektionstid en naturlig del av värdegrundsarbetet. För många<br />
elever är det även viktigt att kunna samtala enskilt med någon<br />
vuxen. Kuratorer, skolsköterskor och studie- och yrkesvägledare<br />
är viktiga resurspersoner. Många skolor har mentorer för<br />
26 Arbetar på uppdrag av rektor/elevrådteamet. Arbetar med elever individuellt<br />
eller i grupp, bl a genom att tillbringa tid tillsamans med eleverna på<br />
rasterna. Hjälper elever att strukturera sin vardag.<br />
eleverna vilket underlättar för enskilda samtal med eleverna<br />
samt för bildandet av mindre grupper. På några skolor har<br />
speciella tjänster som elevcoach26 tillsats. Ett annat vanligt<br />
sätt att arbeta med värdegrunden är att ägna vissa temadagar<br />
eller temaveckor till detta arbete.<br />
Exempel på arbetssätt i <strong>Gävle</strong>s skolor:<br />
• BIG som utbildar elever till kamratstödjare (BIGkompisar),<br />
och pedagoger (BIG-vuxna) i förhållningssätt<br />
och i att upptäcka mobbning<br />
• Charlie, som är ett projekt som handlar om att stärka<br />
elevernas självförtroende<br />
• SET – Social och emotionell träning<br />
• Fadderverksamhet då alla elever har en fadder<br />
bland de äldre eleverna i skolan. Det kan till exempel<br />
handla om att de äldre barnen läser för de yngre<br />
eleverna.<br />
• Pojk- och flickgrupper<br />
Utvärdering av värdegrundsarbetet<br />
Varje läsår genomförs en <strong>kommun</strong>övergripande enkät i åk 5<br />
och 8 om trygghet och trivsel. På de flesta skolor genomförs<br />
dessutom egna enkäter med eleverna. Hur ofta detta sker varierar<br />
mellan skolor och klasser. På ett antal skolor genomförs<br />
även enkäter med föräldrar. Ett vanligt sätt att utvärdera,<br />
särskilt i de yngre åldrarna, är att summera hur veckan har<br />
varit. Detta kan ske skriftligt eller muntligt. Utvecklingssamtalet<br />
ger möjlighet att följa elevens sociala utveckling, men<br />
även utvärdera skolans värdegrundsarbete.<br />
35
7. Obligatoriska särskolan<br />
Barn som bedöms inte kunna nå upp till grundskolans mål<br />
för att de har en utvecklingsstörning har rätt till särskola. Den<br />
obligatoriska särskolan är uppdelad i grundsärskola och träningsskola.<br />
Träningsskolan finns för elever som inte kan gå<br />
i grundsärskola på grund av utvecklingsstörningens omfattning.<br />
Förutsättningar<br />
Kommentar: Lärartätheten har under många år varit lägre<br />
i <strong>Gävle</strong> <strong>kommun</strong> jämfört med värdet för samtliga <strong>kommun</strong>er.<br />
Lärartätheten innefattar både lärare i träningsskolan<br />
och grundsärskolan. Fördelningen mellan träningsskola och<br />
grundsärskola ligger på riksnivå på 32 respektive 68 procent.<br />
I <strong>Gävle</strong> har andelen elever i träningsskolan varit lägre<br />
än riket, vilket delvis kan förklara en lägre lärartäthet totalt.<br />
Fördelningen mellan träningsskola och grundsärskola ligger<br />
läsåret 08/09 i <strong>Gävle</strong> på 28 respektive 72 procent<br />
Andelen lärare med specialpedagogisk utbildning<br />
Obligatoriska Andel (%) lärare med specialpedagogisk<br />
särskolan högskoleexamen<br />
2007 2008 2009<br />
Samtliga <strong>kommun</strong>er 42 38 38<br />
<strong>Gävle</strong> <strong>kommun</strong> 49 48 57<br />
Större städer 47 49 46<br />
Kommentar: <strong>Gävle</strong> <strong>kommun</strong>s satsningar på kompetensutveckling<br />
för lärare i särskolan visar sig tydligt i statistiken.<br />
Andelen lärare med specialpedagogisk högskoleexamen är<br />
betydligt högre i <strong>Gävle</strong> än för riket.<br />
Kommentar: Uppgifterna kring särskolans kostnader behöver<br />
följas upp bättre. En indikation på att redovisningen inte<br />
stämmer är att <strong>Gävle</strong> har ungefär samma antal lärare per 100<br />
elever som ”större städer”, men att de redovisade kostnaderna<br />
är betydligt lägre. Förbättrade rutiner för redovisning<br />
och uppföljning kommer att ge mer trovärdiga siffror i kommande<br />
års statistik. Statistiken för kostnader år 2009 på <strong>kommun</strong>-<br />
och riksnivå kommer att redovisas i september 2010.<br />
36<br />
Obligatoriska särskolan Antal lärare per 100 elever<br />
2007 2008 2009<br />
Samtliga <strong>kommun</strong>er 25,6 26,6 27,3<br />
<strong>Gävle</strong> <strong>kommun</strong> 21,1 26,0 23,8<br />
Större städer 23,9 23,9 24,3<br />
Kostnad per elev totalt 2006 2007 2008<br />
Samtliga <strong>kommun</strong>er 282 800 304 200 320 100<br />
<strong>Gävle</strong> <strong>kommun</strong> 200 900 194 900 201 500<br />
Större städer 282 900 295 300 319 300<br />
Eleverna<br />
Pojkarna är i majoritet i särskolan. Förra läsåret var 61 procent<br />
av eleverna pojkar och 39 procent flickor. <strong>Gävle</strong>s siffror<br />
är identiska med statistiken på riksnivå. Andelen elever<br />
i grundskoleåldern som var mottagna i särskolan läsåret<br />
2008/09 varierade mellan 0 och drygt 4 procent mellan olika<br />
<strong>kommun</strong>er. I <strong>Gävle</strong> låg andelen på det senaste läsåret på 1,7<br />
% procent. Sett över hela landet var knappt 1,4 procent av<br />
eleverna mottagna i särskolan. Andelen grundsärskoleelever<br />
som får sin undervisning i grundskoleklasser har minskat i<br />
<strong>Gävle</strong>. Andelen av grundsärskoleeleverna som är integrerade<br />
har på fem år minskat från 19 procent till 8 procent.<br />
Placering i särskolan<br />
På nationell nivå har det varit ett tydligt mönster att övergången<br />
från grundskola till grundsärskolan varit störst vid det<br />
tredje och sjunde skolåret. Av de elever i <strong>Gävle</strong> som läsåret<br />
2009/2010 är inskrivna i grundsärskolan har 60 % skrivits<br />
in före åk 4. Andelen sena inskrivningar har tydligt minskat<br />
över tid i <strong>Gävle</strong>.<br />
Elever i grundsärskolan läsåret 2009/2010<br />
Inskrivning i<br />
Grundsärskolan<br />
Åk Antal<br />
1 61<br />
2 14<br />
3 10<br />
4 22<br />
5 11<br />
6 5<br />
7 14<br />
8 2<br />
9 3<br />
142<br />
Bedömning av elevernas kunskapsutveckling<br />
Betygsstatistiken från grundsärskolorna i <strong>kommun</strong>en visar att<br />
59 procent av eleverna i åk 9 har valt att få betyg. Av dessa<br />
elever har en majoritet av eleverna fått betyg i alla ämnen 27 .<br />
Jämfört med förra läsåret är det 10 % fler elever som fått ett<br />
slutbetyg. I grundsärskolan finns betygsstegen godkänt och<br />
väl godkänt. Statistiken visar att det är i slöjd, hem- och konsumentkunskap<br />
samt i idrott och hälsa som eleverna får en<br />
högre andel väl godkända betyg. De elever som inte valt att<br />
begära betyg har istället fått ett intyg.<br />
27 Kursplanerna för grundsärskolan omfattar tolv ämnen: bild, engelska,<br />
hem- och konsumentkunskap, idrott och hälsa, matematik,<br />
modersmål, musik, naturorienterande ämnen, samhällsorienterande<br />
ämnen, slöjd, svenska och svenska som andraspråk.
Studie och yrkesvägledning<br />
Under kalenderåret 2009, har elever i den obligatoriska<br />
särskolan haft prao i samma omfattning som tidigare läsår.<br />
Praon anpassas till respektive elevs önskemål och förmåga<br />
att tillgodogöra sig praktik i och utanför skolan. Samarbete<br />
och kontakt med föräldrar är, förutom kontakten med skolans<br />
personal, av betydelse för hur framgångsrik en praoperiod<br />
blir. Det blir den samlade bilden av eleven som vägleder till<br />
en lyckad praktik. Handledare vid arbetsplatserna blir informerade<br />
om eleven på samma sätt. Personliga besök på<br />
arbetsplatserna tillsammans med eleven är obligatoriskt. Undantagen<br />
är när elever gör prao tillsammans med förälder/<br />
vårdnadshavare. Eleverna får information om vilka studievägar<br />
som finns, samt vad dessa leder till. Särskilda insatser<br />
görs för elever som väljer studievägar på annan ort. Stor vikt<br />
läggs vid anpassningen till den nya miljö som kommer att<br />
möta respektive elev. Anpassningen sker med hjälp av ett<br />
antal studiebesök vid den nya skolan. För elever vid särskolan<br />
finns möjligheten att välja ett tionde skolår vid respektive<br />
skola, vilket elev och förälder/vårdnadshavare informeras<br />
om.<br />
Huvudmannens åtgärder för bättre styrning och<br />
uppföljning<br />
Under våren 2009 antog Barn & Ungdomsnämnden Mål och<br />
riktlinjer för den obligatoriska särskolan i <strong>Gävle</strong> <strong>kommun</strong>.<br />
I riktlinjerna lyfts vikten av tidig upptäckt fram som ett utvecklingsområde:<br />
”Barn i behov av särskilt stöd ska upptäckas<br />
tidigt i förskolan. Kartläggning och insatser ska intensifieras.<br />
Ansvariga för detta är förvaltningschef. Uppföljning<br />
sker 1 gång per år. Redovisas till nämnd vid sammanträde i<br />
oktober.”<br />
37
8. Skolbarnsomsorg<br />
Skolverket har vid upprepade tillfällen lyft fram att fritidshemmens kvalitet inte uppmärksammats tillräckligt i <strong>kommun</strong>erna.<br />
Det är oroande att gruppstorlekarna fortsätter att växa och att personaltätheten har sjunkit. Skolornas kvalitetsredovisningar<br />
behöver i högre utsträckning ge information om förutsättningarna för skolbarnsomsorgen, hur arbetet i verksamheten fungerar<br />
och hur måluppfyllelsen ser ut.<br />
8.1 Fritidshem<br />
Personalens utbildning och erfarenhet<br />
38<br />
Fritidshem <strong>Gävle</strong> <strong>kommun</strong> Större städer Riket<br />
2006 2007 2008 2009 2009 2009<br />
Andel (%) årsarbetare<br />
med pedagogisk högskolexamen<br />
86 88 87 85 72 59<br />
Kommentar: I <strong>Gävle</strong> <strong>kommun</strong> har en stor andel av personalen fritidspedagog- alternativt förskollärarutbildning. Många pedagoger<br />
har lång yrkeserfarenhet.<br />
Tillgång på plats<br />
Alla föräldrar som är i behov av omsorg för sina barn får omedelbart omsorg. I <strong>Gävle</strong> <strong>kommun</strong> finns inga köer till fritidshem.<br />
Barn till arbetslösa föräldrar har i <strong>Gävle</strong> rätt till fritidshem, medan barn till föräldralediga inte har rätt till plats.<br />
Antal inskrivna barn per årsarbetare<br />
Fritidshem Antal inskrivna barn per årsarbetare<br />
2006 2007 2008 2009<br />
<strong>Gävle</strong> 22,4 24,0 ---- 21,8<br />
Större städer 20,1 20,5 22,1 22,5<br />
Samtliga <strong>kommun</strong>er 18,9 19,3 20,2 20,6<br />
Kommentar: Antal inskrivna barn per årsarbetare har legat på en högre nivå i <strong>Gävle</strong> under ett antal år. Årets mätning visar att<br />
<strong>Gävle</strong> ligger något under <strong>kommun</strong>gruppen större städer, men något över riket.<br />
Måttet ”antal barn per årsarbetare” tar ingen hänsyn till barnens närvarotid i fritidshem samtidigt som personalen räknats om<br />
till årsarbetare. Personaltätheten kan även illustreras genom att antalet heltidsbarn (det vill säga antalet inskrivna barn omräknat<br />
till barn med närvarotid om 40 veckotimmar) sätts i relation till antalet årsarbetare. För att göra en sådan beräkning krävs dock<br />
uppgifter om barnens närvarotider, vilket saknas i den officiella statistiken.<br />
Gruppstorlek<br />
Enligt skollagen ska barngrupperna i fritidshem ha lämplig storlek och sammansättning. I Allmänna råd för kvalitet i fritidshem<br />
anges att <strong>kommun</strong>en bör anpassa gruppstorlek, personaltäthet och gruppsammansättning till barnens behov. Gruppstorlekarna<br />
i fritidshemmen fortsätter att öka. På riksnivå går i genomsnitt 36,7 barn per avdelning, jämfört med 34,9 året innan. I slutet av<br />
1990-talet bestod en genomsnittsgrupp av omkring 29 barn.<br />
<strong>Gävle</strong> <strong>kommun</strong> Större städer Riket<br />
2006 2007 2008 2009 2009 2009<br />
Antal inskrivna barn per<br />
avdelning 42,3 42,7 51,3 59,6 37,8 36,7<br />
Kommentar: Gruppstorlekarna i <strong>Gävle</strong> är enligt statistiken avsevärt större än för riket. Måttet ”antal barn per avdelning”<br />
beräknas genom att dividera antalet inskrivna barn i fritidshem med antalet avdelningar i fritidshem. Enligt Skolverket motsvarar<br />
en avdelning i fritidshem den barngrupp som ett arbetslag ansvarar för. Måttet bygger på uppgifter som skolorna har<br />
rapporterat. Det är osäkert hur begreppet arbetslag har tolkats på skolorna när rapporteringen har skett. Vi behöver på ett bättre<br />
sätt kvalitetssäkra kommande uppgifterna som ska lämnas in eftersom statistiken i allra högsta grad påverkas beroende på hur<br />
personalgruppen definieras.
Kompetensutveckling<br />
Fortbildningssatsningen En upptäcktsresa utan slut har under<br />
2009 gett personal i fritidshem möjlighet att gå en tredagars<br />
fortbildning i pedagogisk dokumentation. 130 fritidspedagoger<br />
och 117 förskollärare i förskoleklass och fritidshem<br />
har deltagit under året. Syftet har varit att öka pedagogernas<br />
förmåga att dokumentera och att kunna använda denna dokumentation<br />
pedagogiskt för att på så sätt driva utvecklingen av<br />
fritidshemmens verksamhet framåt. Pedagogisk dokumentation<br />
är också ett verktyg för att synliggöra barns lärprocesser<br />
för både barnen och pedagogerna. Det är även ett medel för<br />
att förändra såväl det pedagogiska förhållningssättet som den<br />
pedagogiska praktiken. En tredjedel av det särskilda statsbidraget<br />
för kvalitetssäkrande åtgärder inom förskoleverksamhet<br />
och skolbarnsomsorg till <strong>kommun</strong>er som tillämpar<br />
maxtaxa (SFS 2001:161) har använts till fortbildning av pedagoger<br />
i förskoleklass och fritidshem.<br />
Nätverk för fritidspedagoger har bildats i områdena och på<br />
ett skolområde har en studiedag där rektorer och fritidspedagoger<br />
deltog ägnats åt implementering av mål och riktlinjer<br />
för fritidshem.<br />
Styrning<br />
Under 2008 har mål och riktlinjer för fritidshem tagits fram.<br />
Beslut togs i Barn- och ungdomsnämnden i januari 2009.<br />
En utvärdering som skickats till rektorer med ansvar för<br />
fritidshem visade att målen och riktlinjerna var väl kända<br />
hos personalen, men mindre kända hos föräldrar. Målen och<br />
riktlinjerna upplevdes som ett stöd i arbetet eftersom de tydliggjorde<br />
målen för verksamheten och ställde krav på ett förbättrat<br />
kvalitetsarbete med fokus på fritidshemmet.<br />
Kvalitetsarbete – kvalitetsredovisning<br />
Nya riktlinjer för kvalitetsredovisning i fritidshem togs fram<br />
under tidig vår 2009. Fritidshemmen är i dag mer synliga<br />
i skolornas kvalitetsredovisningar. Redovisningen av fritidshemmets<br />
verksamhet och måluppfyllelse har förbättrats.<br />
Några rektorer har valt att göra egna redovisningar för fritidshemmen<br />
medan andra har bakat in denna verksamhet i skolans<br />
redovisning. Utvecklingsarbetet pågår dock på många<br />
håll för att sätta tydliga mål för fritidshemsverksamheten och<br />
att följa upp den.<br />
8.2 Fritidsklubbar – öppen fritidsverksamhet<br />
Det är vanligast att storstäder, större städer och förorts<strong>kommun</strong>er<br />
erbjuder öppen fritidsverksamhet för 10–12-åringar,<br />
medan det är ovanligare i glesbygden och i <strong>kommun</strong>er med<br />
mindre än 25 000 invånare. Totalt sett är det endast en fjärdedel<br />
av landets <strong>kommun</strong>er som erbjuder öppen fritidsverksamhet<br />
till 10–12-åringar.<br />
I den öppna fritidsverksamheten är barnen inte inskrivna<br />
utan kan delta när de vill. Den är enligt skollagen ett alternativ<br />
till fritidshem och pedagogisk omsorg för barn i åldern<br />
10–12 år som inte behöver den omsorg och tillsyn som ges<br />
i inskriven verksamhet. I Sverige är det knappt 40 000 av<br />
10–12-åringarna som är inskrivna i fritidshem. Det motsvarar<br />
14 procent av alla 10–12-åringar i befolkningen. I senaste<br />
elevmätningen i <strong>Gävle</strong> var det hela 45 % av eleverna som<br />
gick i den öppna verksamheten. Ytterligare någon procent<br />
av 10–12 åringarna är inskrivna i fritidshem. Antalet avdelningar<br />
(fritidsklubbar) i <strong>Gävle</strong> var enligt den senaste Skolverksstatistiken<br />
30 stycken, och då är även de fristående fritidsklubbarna<br />
inräknade i statistiken.<br />
8.3 Fristående skolbarnsomsorg<br />
I <strong>Gävle</strong> finns fristående skolbarnsomsorg på fyra friskolor.<br />
De <strong>kommun</strong>ala skolinspektörerna har granskat verksamheten<br />
utifrån tre huvudområden – Utveckling och lärande, Normer<br />
och värden samt Ledning och kvalitetsarbete. Bedömningen<br />
avsåg hur väl verksamheten uppfyller styrdokumentens krav.<br />
Resultatet av granskningen visade att styrdokumentens mål<br />
och krav huvudsakligen uppfylls på de granskade enheterna<br />
men att åtgärder behövs för att säkerställa att planen mot<br />
kränkande behandling upprättas i enlighet med bestämmelser<br />
i skollag och förordning samt att kvalitetsredovisning även<br />
ska upprättas för fritidshemmet.<br />
Sammanfattning och bedömning<br />
Det är oroväckande att gruppstorlekarna ökar och personaltätheten<br />
minskar i fritidshemsverksamheten. Det är viktigt<br />
att säkerställa rapporteringen av statistikunderlaget för verksamheten<br />
så att det inte finns några frågetecken kring Skolverkets<br />
statistik. I den enkät som genomfördes med rektorerna<br />
framgår att fritidshemmets verksamhet har fått en större<br />
uppmärksamhet under året. I <strong>Gävle</strong> <strong>kommun</strong> har en mycket<br />
stor andel av personalen fritidspedagog- eller förskollärarutbildning,<br />
betydligt högre än för riket som helhet. <strong>Gävle</strong><br />
har ett mycket stort utbud av öppen fritidshemsverksamhet<br />
för 10–12 åringar. Det finns ett 30-tal olika fritidsklubbar i<br />
<strong>kommun</strong>en.<br />
39
9. Förskoleklass<br />
Förskoleklassen infördes 1998 som en egen skolform i det<br />
offentliga skolväsendet. Lpo 94 gäller både för det obligatoriska<br />
skolväsendet och för förskoleklassen. Förskoleklassen<br />
är en del av skolan och det första steget i att genomföra och<br />
uppfylla läroplanens mål. Utbildningen i förskoleklassen ska<br />
stimulera varje barns utveckling och lärande samt ligga till<br />
grund för fortsatt skolgång. Förskoleklassen är en frivillig<br />
skolform som barnet och dess vårdnadshavare kan tacka nej<br />
till. Kommunerna är skyldiga att ordna en plats i förskoleklass<br />
höstterminen det år barnet fyller sex år.<br />
Den viktigaste, tydligaste och oftast uttalade intentionen<br />
med verksamheten i förskoleklassen är att den ska bedrivas<br />
med förskolans förhållningssätt till kunskap och lärande.<br />
Förskolepedagogiken ska ge en inkörsport till grundskolan<br />
genom förskoleklassen. När förskollärare kommer in i skolan<br />
är förhoppningen att deras syn på pedagogik, på lust och på<br />
lek och lärande ska nå insteg i och förändra arbetet också i<br />
den obligatoriska skolan. Arbetssätten i grundskolan kan därmed<br />
ytterligare utvecklas mot en skola som sätter individen i<br />
centrum, utgår från elevernas egna förutsättningar och behov<br />
och tar tillvara deras möjligheter och kapacitet. 28<br />
40<br />
Förskoleklass Andel inskrivna sexåringar i förskoleklass<br />
2006 2007 2008 2009<br />
<strong>Gävle</strong> 97 98 97 97<br />
Samtliga <strong>kommun</strong>er 96 96 95 95<br />
Förskoleklass Antal årsarbetare per 100 elever<br />
2006 2007 2008 2009<br />
<strong>Gävle</strong> 5,9 5,9 4,4 4,6<br />
Samtliga <strong>kommun</strong>er 6,7 6,8 6,4 6,2<br />
Kommentar:<br />
Skolverket skriver att personaltätheten i förskoleklassen från<br />
att i början av 2000-talet ha varit högre än i grundskolan nu<br />
har minskat till en betydligt lägre nivå än i grundskolan. Hösten<br />
2009 finns det i förskoleklassen 6,2 lärare per 100 barn<br />
jämfört med grundskolans 8,3 lärare per 100 elever, vilket<br />
gäller för rikets samtliga <strong>kommun</strong>er. I <strong>Gävle</strong> visar statistiken<br />
en ännu sämre bild för förskoleklassens del. För att ta reda<br />
på hur det verkligen ser ut kommer en uppföljning at göras<br />
under hösten 2010.<br />
Rätten till modersmålsundervisning i förskoleklassen är<br />
ännu inte reglerad men i förslaget till ny skollag aviserar regeringen<br />
att <strong>kommun</strong>er och andra huvudmän även ska bli<br />
skyldiga att erbjuda sådant stöd till barn i förskoleklassen.<br />
I <strong>Gävle</strong> sker detta redan idag i hög grad. I riket har cirka 16<br />
procent av eleverna i förskoleklassen ett annat modersmål<br />
än svenska. Av dessa elever ges cirka 42 procent moders-<br />
målsundervisning. <strong>Gävle</strong>s motsvarande siffror är 15 och 66<br />
procent.<br />
Alla pedagoger i förskoleklass har under året erbjudits<br />
fortbildning i pedagogisk dokumentation. 117 förskollärare<br />
har deltagit. Syftet har varit att öka pedagogernas förmåga<br />
att dokumentera och att kunna använda denna dokumentation<br />
pedagogiskt för att på så sätt driva utvecklingen av förskolornas<br />
verksamhet framåt. Pedagogisk dokumentation är<br />
också ett verktyg för att synliggöra barns lärprocesser för<br />
både barnen och pedagogerna. Det är även ett medel för att<br />
förändra såväl det pedagogiska förhållningssättet som den<br />
pedagogiska praktiken.<br />
9.1. Förskoleverksamhet<br />
9.2 Pedagogisk omsorg – familjedaghem<br />
Från den 1 juli 2009 ersattes begreppet familjedaghem med<br />
pedagogisk omsorg i skollagen och annan lagstiftning. Pedagogisk<br />
omsorg är benämningen på förskoleverksamhet<br />
och skolbarnsomsorg som inte bedrivs i form av förskola,<br />
fritidshem, öppen förskola eller öppen fritidsverksamhet. Pedagogisk<br />
omsorg utgör ett samlingsbegrepp där familjedaghem<br />
är en av flera tänkbara varianter på verksamheter inom<br />
pedagogisk omsorg.<br />
(SCB-statistik den 15/10 2009)<br />
Familjedaghem Antal inskrivna barn per årsarbetare i för<br />
skolan 2007 2008 2009<br />
<strong>Gävle</strong> 3,6 3,9 4,2<br />
Samtliga <strong>kommun</strong>er 4,9 4,8 4,9<br />
Större städer 4,8 4,7 4,8<br />
Familjedaghem Inskrivna barn i % av befolkningen 1–5 år<br />
(antal) 2007 2008 2009<br />
<strong>Gävle</strong> 5 (245) 5 (241) 5 (241)<br />
Samtliga <strong>kommun</strong>er 5 4 4<br />
Större städer 4 3 3<br />
Familjedaghem Andel i % av årsarbetare med utbildning för<br />
arbete med barn 2007 2008 2009<br />
<strong>Gävle</strong> 55 8 16<br />
Samtliga <strong>kommun</strong>er 71 71 73<br />
Större städer 71 74 75<br />
28 Myndigheten för skolutveckling (2006) Förskoleklassen - i en klass för sig.
Kommentar: I <strong>Gävle</strong> finns endast barn mellan 1 och 5 år i<br />
familjedaghemmen. Det är en av förklaringarna till varför<br />
antalet barn per årsarbetare är lägre än i riket. Många <strong>kommun</strong>er<br />
har fortfarande skolbarnsomsorg i form av familjedaghem.<br />
Vi ser en svagt nedåtgående trend i antalet barn som är<br />
inskrivna i familjedaghem. I riket och större städer är trenden<br />
tydligare än i <strong>Gävle</strong>.<br />
I den offentliga statistiken har endast 16 procent av de anställda<br />
i familjedaghem i <strong>Gävle</strong> en utbildning för arbete med<br />
barn. I riket och i större städer är siffrorna avsevärt mycket<br />
högre. De 16 procenten i <strong>Gävle</strong> är personal med pedagogisk<br />
högskoleutbildning eller barnskötarutbildning. Skolverket<br />
frågar också efter annan utbildning för arbete med barn. Vid<br />
en förfrågan anger man att detta ska vara riktade, längre fortbildningar.<br />
Några sådana har inte funnits i <strong>Gävle</strong> under senare<br />
år. En inventering av vilka fortbildningar som erbjuds i<br />
andra större städer kommer att göras under 2010.<br />
<strong>Kvalitetsredovisning</strong><br />
Verksamheten i pedagogisk omsorg/familjedaghem behöver<br />
inte kvalitetsredovisas. Efter önskemål från förskolechefer<br />
som har denna verksamhet under sitt ansvar togs en mall för<br />
kvalitetsredovisning fram under våren 2009. Några chefer<br />
har använt sig av denna. De tycker att kvalitetsredovisningen<br />
är ett viktigt verktyg att använda för att kunna synliggöra den<br />
verksamhet som familjedaghemmen står för.<br />
Organisation<br />
Under 2009 samlades familjedaghemsverksamheten i centrala<br />
<strong>Gävle</strong> under en förskolechef. Detta skedde utifrån en<br />
tanke om att det är av vikt för chefer att arbeta heltid i sitt<br />
chefsuppdrag och att man i möjligaste mån ska vara chef<br />
över en typ av verksamhet för att bli så kompetent som möjligt<br />
inom detta område. Antalet familjedaghem i centrala<br />
<strong>Gävle</strong> har under senaste åren minskat så att antalet anställda<br />
inte längre räcker till för att ge två chefer heltidsarbete. Fortfarande<br />
finns familjedaghem i ytterområdena inordnade under<br />
förskolechefer som också har ansvar för förskola. Ingen<br />
enskild pedagogisk omsorg finns i dag i <strong>Gävle</strong>, men intresse<br />
finns att starta sådan.<br />
Likabehandlingsplan och plan mot kränkande<br />
behandling<br />
Skolverket påpekar i rapporter från sina regelbundna tillsyner<br />
i olika <strong>kommun</strong>er att familjedaghem ofta saknar likabehandlingsplaner/planer<br />
mot kränkande behandling. I <strong>Gävle</strong> har<br />
diskussioner förts under året om hur dessa skulle kunna se ut<br />
för denna verksamhet. Till viss del finns trygghetsplaner och<br />
andra värdegrundsdokument i familjedaghemmen, men alla<br />
enheter behöver vidta åtgärder för att säkerställa att likabehandlingsplan<br />
och plan mot kränkande behandling upprättas<br />
i enlighet med bestämmelserna i skollag och förordning.<br />
Fortbildning<br />
Familjedaghemmen har under året deltagit i fortbildning<br />
kring pedagogisk dokumentation. Nu pågår ett arbete med<br />
fortsatt utveckling av arbetet med pedagogisk dokumentation<br />
i barngruppen. Här finns i delar av <strong>kommun</strong>en möjlighet att<br />
få hjälp av en pedagogista 29 . Familjedaghemmen har även<br />
deltagit i fortbildning kring Se Barnet – en fortbildning som<br />
syftar till att ge verktyg i arbetet med barn i behov av särskilt<br />
stöd.<br />
Föräldrar<br />
I den brukarenkät som genomfördes i förskolan under våren<br />
2009 ger föräldrar med barn i familjedaghem på de flesta<br />
frågor ett högre betyg till verksamheten än föräldrar i både<br />
<strong>kommun</strong>al och enskild förskola. Det som föräldrar är mindre<br />
nöjda med i familjedaghemmen är föräldramöten och utvecklingssamtal.<br />
9.3 Enskild förskoleverksamhet<br />
I <strong>Gävle</strong> finns tolv enskilt drivna förskolor. Sju procent av<br />
barnen mellan 1 och 5 år inskrivna i förskoleverksamhet går i<br />
enskild förskola i <strong>Gävle</strong>. I riket är siffran 19 % och i gruppen<br />
större städer 15 %. Fram till 1995 fanns föräldrakooperativ<br />
och personalkooperativ under <strong>kommun</strong>ens huvudmannaskap.<br />
1995 avknoppades flertalet kooperativ och bildade ekonomiska<br />
föreningar. Senare har även andra former av enskilda<br />
förskolor etablerats. Exempelvis har Svenska kyrkan i dag tre<br />
förskolor i <strong>Gävle</strong>. Barn- och ungdomsnämnden ger tillstånd<br />
att driva enskild förskoleverksamhet och <strong>kommun</strong>en har en<br />
tillsynsskyldighet över dessa förskolor för att fastställa att<br />
den verksamhet som bedrivs följer de styrdokument och det<br />
avtal som finns. Många av de enskilda förskolorna har etablerats<br />
i områden där det funnits behov av platser och har<br />
därför inte upplevts som konkurrenter till den <strong>kommun</strong>ala<br />
verksamheten.<br />
Inspektionsbesök på enskilda förskolor<br />
De fyra enskilda förskolor som besöktes under året har alla<br />
en verksamhet som i stort uppfyller de krav som lag och förordning<br />
ställer på verksamheten. Alla förskolorna arbetar<br />
med uppdraget i förskolans läroplan och har en vilja och ambition<br />
att utveckla en god verksamhet för de barn som finns i<br />
förskolan. Alla besökta förskolor behöver vidta åtgärder för<br />
att säkerställa att planen mot kränkande behandling upprättas<br />
i enlighet med bestämmelserna i skollag och förordning.<br />
29 Pedagogistans roll är att hjälpa både förskolechef och pedagoger att hålla<br />
den pedagogiska reflektionen och utvecklingen vid liv. Pedagogistorna i<br />
<strong>Gävle</strong> har fått sin utbildning på Reggio Emilia Institutet i Stockholm.<br />
41
Föräldrar<br />
Föräldrar som intervjuades under besöken var alla mycket<br />
nöjda med den verksamhet som bedrevs och med det bemötande<br />
som både de och barnen fick av pedagogerna på<br />
förskolorna. I den brukarenkät som genomfördes i förskolan<br />
under våren 2009 ger föräldrar med barn i enskild verksamhet<br />
på de flesta frågor ett högre betyg till verksamheten än<br />
föräldrar i den <strong>kommun</strong>ala förskolan.<br />
Fortbildning<br />
De enskilda förskolorna har erbjudits att delta i den fortbildning<br />
som Barn & Ungdom bedrivit med det kvalitetssäkrande<br />
statsbidraget som varje år utgår till <strong>kommun</strong>er som använder<br />
maxtaxa. Under året har det varit utbildning i pedagogisk<br />
dokumentation och deltagande i nätverk utifrån utbildningen<br />
samt fortbildning kring barn i behov av särskilt stöd – Se<br />
Barnet.<br />
Statistik<br />
Skolverkets insamling av siffror i oktober 2009 visade att<br />
antalet inskrivna barn per årsarbetare var 5,6 och att det i<br />
snitt fanns 20,1 barn per avdelning på de enskilt drivna förskolorna<br />
i <strong>Gävle</strong>. Motsvarande siffror för den <strong>kommun</strong>ala<br />
förskoleverksamheten var vid samma insamling 5,6 och 18,2.<br />
42<br />
9.4 Öppen förskola<br />
Inom Barn & Ungdom, <strong>Gävle</strong> finns i dag en öppen förskola.<br />
Den finns i Andersberg på den Familjecentral som öppnades<br />
där i februari 2005. Familjecentralen drivs i samverkan mellan<br />
Barn & Ungdom, Socialtjänsten, Landstingets mödra-<br />
och barnhälsovård samt Svenska kyrkan. Syftet med familjecentralen<br />
är att ge effektivare stöd till blivande föräldrar,<br />
till barn i åldrarna 0–6 år och till deras föräldrar genom att<br />
samordna kompetens och resurser. Verksamheten på familjecentralen<br />
får ett gott betyg av föräldrarna. Resultatet av<br />
besöksenkäten 2009 och utvärdering av arbetet i Familjeverkstad<br />
visar på att man väl uppfyller sina mål. Besökarna<br />
uppfattar att den samverkansform som familjecentralen representerar<br />
innebär ett lättillgängligt, enkelt och smidigt stöd<br />
i föräldrarollen. Föräldrar vittnar också om att de utvecklats i<br />
sin föräldraroll. Från förskolor och skolor finns önskemål om<br />
fler familjecentraler i <strong>Gävle</strong>. Diskussioner har förts mellan<br />
de ansvariga förvaltningarna men något beslut om ytterligare<br />
familjecentraler finns för närvarande inte.<br />
I <strong>Gävle</strong> <strong>kommun</strong> finns i dag ett antal alternativa öppna<br />
förskolor med olika former av öppethållande och inriktning.<br />
Bland annat har Svenska kyrkan flera öppna förskolor som<br />
har öppet några dagar i veckan. Frälsningsarmén har en öppen<br />
förskola på Brynäs, Järnvägsmuseet i <strong>Gävle</strong> har loklekis<br />
varje onsdag och Konstcentrum har öppen förskola på<br />
måndagar.
10. Sammanfattning<br />
Den <strong>kommun</strong>ala styrningen blir allt tydligare. Inte minst genom<br />
att målen i verksamhetsplanen blir tydligare och därmed<br />
lättare att följa upp. Trots denna positiva utveckling återstår<br />
en del för att få en bättre <strong>kommun</strong>ikation, tolkning och hantering<br />
av målen. På nämndsnivå har styrningen tydliggjorts<br />
ytterligare i och med särskilda riktlinjer inom olika områden.<br />
Dessa riktlinjer är också underlag för en strukturerad uppföljning.<br />
2009 präglades av ekonomidiskussioner och beslut. Arbetet<br />
har också fortsatt med ytterligare anpassning av personal<br />
och lokaler. Uppsägningar effektuerades under året.<br />
Eftersom prognosen för skatteintäkter inte var positiv för de<br />
närmaste åren har en särskild handlingsplan för kommande<br />
års ekonomi upprättats. Hela förvaltningens ansvarsområde<br />
har diskuterats för att hitta möjligheter till besparingar vilket<br />
innebär ansträngningar i verksamheterna. Året har, trots<br />
fokus på ekonomiska ställningstaganden, präglats av många<br />
utvecklingsinsatser initierade både centralt och lokalt.<br />
Utveckling förskolan<br />
Utvecklingen i förskolan har varit positiv och stark under<br />
flera år med satsningar inom ramen för En upptäcktsresa<br />
utan slut. Utbildningen i pedagogisk dokumentation nämns<br />
av många förskolechefer som en viktig utvecklingsfaktor. En<br />
utveckling som under året har inriktats ännu mer på varje<br />
enskild förskola och stöd via nätverksutveckling och uppdragspedagoger.<br />
Arbetet leds av en särskild förskoleutvecklare<br />
och medel finns inom ramen för det så kallade kvalitetsbidraget<br />
för förskolan. Glädjande är att notera de tecken<br />
på utvecklingskopplingar mellan förskolan och skolan som<br />
börjar bli allt tydligare.<br />
Läsa, skriva, räkna<br />
Ett annat viktigt bidrag är statsbidraget Läsa, skriva, räkna<br />
med mera som gav mycket inspiration och motivation.<br />
Pengarna har fördelats till både centrala och lokala insatser.<br />
Skolområdena har hanterat pengarna på olika sätt men gemensamt<br />
är att de gett upphov till många olika insatser ute<br />
i skolorna. Eftersom vi beräknas få bidrag i ännu större utsträckning<br />
inför 2010 kommer de olika insatserna att kunna<br />
utvecklas ytterligare under året. De centrala satsningarna inriktades<br />
bland annat på arbetet med kursplanekunskap och<br />
bedömarstöd i årskurs 3 och 5. Vidare har centralt stöd getts<br />
i matematik och svenska.<br />
Natur, teknik och entreprenörskap<br />
Arbetet med satsningar i Natur- och teknikorientering har<br />
fortsatt och i detta inräknas även utbildningar i entreprenörskap.<br />
Vi har fått särskilda utvecklingsmedel för NT-spåret<br />
med satsningar i förskola och grundskola. Det handlar om direkta<br />
insatser i verksamheter samt stöd till kompetensutveckling.<br />
Utvecklingen av NTA rullar vidare. Alla F-6-skolor är<br />
nu med vilket är mycket glädjande. Utbildningarna fortsätter<br />
och fokus är nu att få fler skolor involverade i åk 7–9 samt<br />
att utvidga satsningen även till förskolan.<br />
Omdömen och utvecklingssamtal<br />
En kraftig styrning från statsmakten påverkar takten i vårt utvecklingsarbete.<br />
Arbetet med sekvensen skriftliga omdömen<br />
– utvecklingssamtal – individuella utvecklingsplaner börjar<br />
sätta spår och ska ge ännu bättre information och delaktighet<br />
för elever och föräldrar. Det vi nu måste förbereda oss för<br />
är en ny skollag. Den kommer att införas under 2011. Den<br />
nya lagen kommer att påverka oss på många olika områden i<br />
större och mindre utsträckning. Ett par näraliggande exempel<br />
är att skolplanen försvinner som juridiskt dokument, samt att<br />
kvalitetsredovisningen kommer att få andra former när det<br />
nationella obligatoriet försvinner.<br />
Positiv trend för det pedagogiska bokslutet<br />
Generellt måste vi även fortsättningsvis förbättra kunskapsresultaten.<br />
Vi ser flera positiva signaler som vi måste ta tag<br />
i. Första jämförelsen med riket när det handlar om resultat i<br />
nationella prov åk 5 finns nu. <strong>Gävle</strong> hade 2009 ett resultat<br />
över riket i svenska och klart jämförbara med landet i övrigt<br />
i matematik och engelska. Eftersom mycket kraft satsats i<br />
skolorna i arbetet med kursplanekunskap och bedömarkompetens<br />
i åk 5 kan detta vara ett första kvitto på att insatsen<br />
var riktig. Vidare har satsningen på lokala läs- och skrivutvecklare,<br />
arbetet med våra skolbibliotek samt insatser centralt<br />
och lokalt i matematik spelat stor roll. Även vad gäller<br />
behörighet till gymnasieskolan samt fullständiga betyg finns<br />
positiva signaler. Eftersom 2010 ger oss ännu mer ekonomiskt<br />
utvecklingsstöd i lägre åldrar bör trenden kunna hållas<br />
levande. Vi måste även se upp med att utvecklingsinsatserna<br />
inte enbart inriktas mot de så kallade kärnämnena. Här kan vi<br />
få hjälp av de förslag till kursplaneändringar som nu publiceras.<br />
Utifrån dessa måste vi ta diskussionerna kring tolkning<br />
av målen samt säkra bedömarkompetensen i alla ämnen.<br />
Verksamhetsutveckling<br />
År 2009 har präglats av de omställningsåtgärder som beslutats<br />
tidigare. Beslut om nedläggning av skolor har effektuerats<br />
och nya strukturer har organiserats. För förskolans del<br />
har flera nybyggnationer invigts och en fortsatt expansion<br />
är förväntad. Diskussioner om barngruppers storlek och per-<br />
43
sonaltäthet i förskolan har varit intensiv under året. Arbetet<br />
att förändra gruppstorleken har påbörjats men målet är inte<br />
uppnått. Däremot fungerar platsgarantin, och skolbarnsomsorgen<br />
har ingen kö. Föräldraenkäten i förskolan pekar<br />
på att föräldrar har en klart positiv bild av förskolan, men<br />
att man är fortsatt bekymrade över barngruppernas storlek.<br />
Den positiva bilden av omsorgen i förskolan kan även till del<br />
omfatta motsvarande verksamhet i förskoleklass och grundskola.<br />
Ur ett brukarperspektiv finns ett stort utbud när det<br />
gäller skolbarnsomsorg, och utbudet används i mycket stor<br />
utsträckning. I riket deltar cirka 14 % av 10–12-åringarna i<br />
skolbarnsomsorg. Motsvarande siffra för <strong>Gävle</strong> är cirka 45<br />
%!<br />
Arbetet med likabehandlingsplaner fortsätter<br />
I grundskolan görs ingen central föräldraundersökning, men<br />
andra undersökningar som görs både centralt och lokalt visar<br />
att våra elever i stort har en positiv bild av tillvaron i skolan.<br />
Trots detta finns fortfarande signaler om elever som känner<br />
sig kränkta i olika avseenden, och ambitionen är att hela tiden<br />
ha kontroll på hur detta fungerar i varje enskild verksamhet.<br />
Den erfarenhet vi fått i arbetet med tillsynsärenden<br />
är värdefull för ett lärande om hur vi bör arbeta proaktivt i<br />
dessa frågor. Under läsåret 2009/10 finns ett uppdrag att alla<br />
verksamheter ska ha en fungerande likabehandlingsplan klar<br />
vid läsårets slut. Särskilt stöd i detta arbete kommer att ges<br />
våren 2010.<br />
Delaktighet och inflytande för elever och föräldrar är synnerligen<br />
viktiga komponenter i vårt system. Under våren<br />
2009 genomfördes dialogträffar i de olika skolområdena där<br />
chefer mötte föräldrar till barn som ska börja skolan samt<br />
även föräldrar vars barn lämnar grundskolan. Resultaten av<br />
dessa träffar bearbetas i första hand lokalt för att fånga upp<br />
viktiga signaler i närområdet. Detta är ett nödvändigt arbete<br />
som kompletteras av olika typer av elevintervjuer som också<br />
genomförs idag.<br />
Ny ledningsorganisation<br />
Ständig utveckling är en nödvändighet och gäller alla delar<br />
av verksamheten. Under året har inriktningsbeslut fattats<br />
om en förändrad ledningsorganisation där organisationen<br />
med chefer för skolområden ska ersättas av sektorschefer<br />
under 2010. Den tidigare förändringen av central förvaltning<br />
har följts upp vid två tillfällen under hösten. Den nya<br />
organisationen börjar sätta sig och de nya strukturerna har<br />
hittat sina former, men det finns fortfarande anledning att<br />
följa upp förändringen. De synpunkter som framförs måste<br />
hela tiden återföras och analyseras, och åtgärder diskuteras.<br />
Enheternas redovisning viktig<br />
Under 2009 planerades en upprepning av föregående års<br />
skolområdesbesök. Utvärderingen visade att vi borde förändra<br />
hanteringen något inför det nya läsåret. Förutom en<br />
översiktlig beskrivning av verksamheten skulle varje chef redovisa<br />
hur arbetet pågår utifrån de olika resultat som förelåg.<br />
44<br />
Av tidsskäl genomfördes redovisningarna i januari/februari<br />
2010 i samband med bokslutet. Den stora fördelen var att<br />
den politiska ledningen och förvaltningsledningen fick en<br />
samlad bild av verksamheten på kort tid. Det blev en positiv<br />
totalbild som gavs där alla utvecklingsinsatser lyftes fram<br />
tydligt, liksom alla nödvändiga förbättringsområden samt hur<br />
de hanterades.<br />
Kvalitetsgranskningar under året<br />
Skolinspektionen präglar vår verksamhet på många sätt. Under<br />
2009 genomfördes två kvalitetsgranskningar om elever<br />
med funktionshinder samt undervisning i moderna språk.<br />
Detta är viktiga temagranskningar där resultaten ger en allmän<br />
bild men även en direkt styrning mot besökta enheter.<br />
Den förstnämnda granskningen har redan gett upphov till ett<br />
lokalt styrdokument till stöd för det fortsatta arbetet. Tillsynsfrågor<br />
med anmälningar till Skolinspektionen har ökat<br />
under året. Det är en förväntad trend över hela landet. Enheter,<br />
områden och central förvaltning har arbetat med att<br />
besvara dessa anmälningar och i ganska få fall har de lett till<br />
kritik av <strong>kommun</strong>en från inspektionen. Arbetet med besvarandet<br />
har gett ökad kunskap och två utbildningstillfällen har<br />
genomförts som stöd till cheferna.<br />
Det har nu gått 5 år sedan Skolverkets inspektion av våra<br />
verksamheter. De formella fel som fanns har åtgärdats och<br />
de utvecklingsområden som Skolverket pekade ut har bearbetats<br />
och redovisats. Nu aviseras en ny omgång av regelbunden<br />
tillsyn, som det nu heter, till 2012 i <strong>Gävle</strong> <strong>kommun</strong>. Det<br />
är den nya myndigheten Skolinspektionen som handlägger<br />
detta. Den tillsynen kommer att få en delvis förändrad form<br />
jämfört med förra gången. Inspektionen kommer att ”skräddarsy”<br />
insatsen på så sätt att man utifrån de data som finns<br />
tittar särskilt på verksamheter med låga resultat, många anmälningar<br />
eller andra liknande indikatorer. Detta gör att vårt<br />
fokus fram till 2012 ska vara att förbereda oss inför tillsynen,<br />
och underlag för detta hittar vi bland annat i kvalitetsredovisningar<br />
och olika typer av resultatuppföljningar.
10.1 Åtgärder för utveckling<br />
• Arbetet med basfärdigheterna i de lägre åldrarna i grundskolan<br />
ska intensifieras under 2010 bland annat med stöd av<br />
statsbidraget. Ansvaret för insatserna är gemensamt för central<br />
förvaltning och skolområdena. Utvecklingsmedel ställs<br />
till förfogande både centralt och områdesvis. Intentionerna i<br />
statsbidraget är att satsning ska ske i lägre åldrar samt inriktas<br />
på basfärdigheter. Vidare ska medlen användas till särskilda<br />
insatser som stöd för bedömning och betygssättning.<br />
• Arbetet med kompetens kring kursplaner ska fortsätta både i<br />
lägre och högre åldrar. De revideringar av kursplanerna som<br />
gjorts ska implementeras i verksamheten.<br />
• Förskolans reviderade läroplan ska implementeras i verksamheterna.<br />
• Arbetssätt och metoder i klassrum och barngrupper ska utvecklas<br />
för att nå en högre måluppfyllelse.<br />
45
Vi hoppas att du tyckte att vår<br />
kvalitetsredovisning var intressant läsning<br />
Har du synpunkter, funderingar eller andra frågor<br />
så ta gärna kontakt med någon av oss<br />
Dick Lundberg<br />
Telefon 026-17 98 60<br />
e-post dick.lundberg@gavle.se<br />
Bo-Erik Simonsson<br />
Telefon 026-17 89 36<br />
e-post bo-erik.simonsson@gavle.se<br />
Elisabet Marklund<br />
Telefon 026-17 89 45<br />
e-post elisabet.marklund@gavle.se<br />
BARN & UNGDOM<br />
Box 603, 801 26 <strong>Gävle</strong> Besöksadress Ruddamsgatan 27<br />
Tfn 026-17 92 00 (vx)<br />
www.gavle.se