22.10.2013 Views

Anteckningar (PDF)

Anteckningar (PDF)

Anteckningar (PDF)

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

<strong>Anteckningar</strong> till räkneövning i Kvantfysikens<br />

principer<br />

Thomas Kvorning<br />

14 november 2012<br />

1 Räkneövning 2 – vågor<br />

Denna räkneövning behandlar linjära vågor med konstant hastighet, som<br />

inte ändrar sin form. Ordet linjära kommer ifrån att dessa vågor är lösning<br />

till en så kallad linjär vågekvation, vilket innebär att om vi har två olika<br />

vågor så kommer även summan av vågorna att vara en våg. Den så kallade<br />

superpositionsprincipen.<br />

1.1 Harmoniska vågor<br />

En harmonisk våg är en funktion på formen (1) som beskriver någon fysikalisk<br />

storhet. Ett exempel är ljudvågor där vågen beskriver hur mycket luftrycket<br />

skiljer sig från jämnviktsläget i olika punkter.<br />

u(x, t) = A sin (k(x ± vt) + δ) (1)<br />

I (1) kallas k för vågtalet, v för vågens fart, A för vågens amplitud och<br />

δ för vågens fas. I den fortsatta diskussionen sätter låter jag fasen på vågen<br />

var a 0. Gör gärna om resonemangen nedan, med en nollskild fas.<br />

u(x, t) = A sin (k(x ± vt)) (2)<br />

Låt oss undersöka vad som händer med en harmonisk våg då tiden går. Om<br />

vi först tittar på hur vågen ser ut då x = 0 och t = 0, då är k(x ± vt) = 0.<br />

Låt oss sedan se var samma punkt på vågen är vid tiden t = 1 s. För att vi<br />

ska vara på samma punkt på vågen så måste k(x ± vt) ha samma värde som<br />

tidigare, dvs 0. Så punkten som tidigare var vid x = 0 inträffar vid x värdet<br />

som uppfyller att k(x ± vt) = 0.<br />

k(x ± v ∗ 1) = 0 ⇔<br />

x = v om vi har -<br />

x = −v om vi har +<br />

1<br />

(3)


I (3) ser vi att punkten som tidigare var vid x = 0 nu är vid x = −v om vi<br />

har argumentet k(x + vt) och vid x = v om vi har k(x − vt). På en tidsenhet<br />

att alltså vågen rört sig sträckan v och riktningen bestäms av tecknet framför<br />

v, − innebär höger och + innebär vänster.<br />

y<br />

1<br />

-4 -3 -2 -1 1 2 3 4<br />

-1 y = sin(x − t)| t=6<br />

x<br />

y = sin(x − t)| t=1<br />

y = sin(x − t)| t=0<br />

Figur 1: En harmonisk våg vid tre olika tidpunkter.<br />

I figur 1.1 kan man ana att om man låter den tiden gå lite längre för<br />

den gröna vågen så kommer den vara helt lik den blå. Detta är eftersom en<br />

harmonisk våg är periodisk i tiden. Den tid det tar för att en periodisk våg<br />

att se precis likadan ut i en och samma punkt kallas för periodtid (T ). Låt oss<br />

undersöka hur stor denna periodtid är för en godtycklig harmonisk våg (2).<br />

Vi ska alltså titta vid en bestäm position, vi kan t.ex. ta x = 0, och se hur<br />

lång tid det tar för vågen att upprepa sig där. Vi inser också att periodtiden<br />

inte beror på åt vilket håll vågen åker så låt oss titta på en våg som åker åt<br />

vänster.<br />

u(0, t) = A sin (k(0 + vt)) = sin (k(0 + vt)) = A sin(kvt)<br />

Vi vet att sinusfunktionen upprepar sig själv när argumentet förändras med<br />

2π. Så om vi tittar först på t = 0 så vet vi att vågen kommer att upprepa sig<br />

när kvt = 2π, alltså har vi:<br />

kvT = 2π ⇔ T = 2π<br />

kv<br />

. (4)<br />

Låt oss också introducera vågens frekvens f. Frekvensen är antalet gånger<br />

vågen upprepar sig själv per tidsenhet. Eftersom periodtiden för en våg är<br />

tiden den tar för vågen att upprepa sig själv så inser vi att ν = 1 , och vi<br />

T<br />

har:<br />

ν = 1<br />

T<br />

= kv<br />

2π<br />

. (5)<br />

Från Figur 1.1 ser vi att vågen inte bara upprepar sig efter en viss tid T utan<br />

vågen upprepar sig även om vi förflyttar oss en viss sträcka, som vi kallar för<br />

2


våglångden (λ). Låt oss beräkna λ för en godtycklig harmonisk våg (2). För<br />

att få reda på våglängden ska vi alltså titta på en viss tidpunkt och se hur<br />

lång sträcka vi måste förflytta oss för att vågen ska se ut som den gjorde där<br />

vi började. Vi kan välja vilken tidpunkt som helst, här väljer jag att titta på<br />

tidpunkten t = 0, för en våg som färdas åt vänster. Då får vi:<br />

u(x, 0) = A sin (k(x + v0)) = sin (k(x + v0)) = A sin(kx) .<br />

Vi vet att sinusfunktionen upprepar sig själv när argumentet förändras med<br />

2π. Så om vi tittar först på x = 0 så vet vi att vågen kommer att upprepa<br />

sig för första gången när kx = 2π, alltså har vi:<br />

kλ = 2π ⇔ λ = 2π<br />

k<br />

Den enda storheten vi inte har relaterat till något annat är Amplituden A.<br />

Dess fysiklaiska tolkining är vågens största värde. I fallet med en våg på<br />

en sträng är A största utslaget av strängen och har då enheten av längd.<br />

Om vågen istället beskriver, t.ex. en ljudvåg så är A största variationen från<br />

jämnviktstrycket och är då en storhet som mäter tryck.<br />

1.2 Vågor i fler än en dimension och interferens<br />

Vi ska nu titta på vad som händer när adderar flera harmoniska vågor. Om<br />

vi har två vågor som börjar en halv våglängd ifrån varandra, se figur 1.2 så<br />

ser vi att när de summeras så släcks de ut.<br />

y<br />

1<br />

-4 -3 -2 -1 1 2 3 4<br />

-1<br />

Figur 2: Den röda vågen utgår en halv våglängd ifrån den<br />

TO BE CONTINUED...<br />

3<br />

x<br />

(6)

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!