Planbeskrivning Översiktsplan Gävle stad 2025 - Gävle kommun
16.10.2013 • Views
Share Embed Flag

Planbeskrivning Översiktsplan Gävle stad 2025 - Gävle kommun

Planbeskrivning Översiktsplan Gävle stad 2025 - Gävle kommun

Planbeskrivning Översiktsplan Gävle stad 2025 - Gävle kommun

SHOW MORE
SHOW LESS
ePAPER READ
DOWNLOAD ePAPER
gavle.se

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

START NOW

1<br />

ÖVERSIKTSPLAN GÄVLE STAD <strong>2025</strong><br />

En <strong>stad</strong> att längta till<br />

<strong>Översiktsplan</strong> <strong>Gävle</strong> <strong>stad</strong> <strong>2025</strong>. Antagen av Kommunfullmäktige 27 april 2009<br />

<strong>Översiktsplan</strong> <strong>Gävle</strong> <strong>stad</strong><br />

<strong>2025</strong><br />

Antagandehandling

KAPITEL 1 – VAD ÄR EN ÖVERSIKTSPLAN? .. 7<br />

Vad är en översiktsplan? ....................... 8<br />

Vad innehåller översiktsplanen? .................... 9<br />

KAPITEL 2 – UTGÅNGSPUNKTER ...................... 16<br />

Riksintressen ................................................... 16<br />

Hållbarhet ...................................................... 17<br />

Social hållbarhet ................................. 17<br />

Ekologisk hållbarhet ............................ 18<br />

Ekonomisk hållbarhet .......................... 19<br />

Styrdokument ................................................ 20<br />

KAPITEL 3 – GÄVLE IDAG OCH I FRAMTIDEN ..... 23<br />

KAPITEL 4 – ALLMÄNNA INTRESSEN .................. 27<br />

Vad är allmänna intressen? ............................... 29<br />

Boende .......................................................... 30<br />

Kulturmiljö .................................................... 34<br />

Grönstruktur .................................................. 38<br />

Fritid och rekreation ....................................... 44<br />

Kommunikationer .......................................... 48<br />

Gång-och cykeltrafik ........................... 50<br />

Kollektivtrafik ........................................ 51<br />

Biltrafik ............................................... 52<br />

Tågtrafik ............................................. 54<br />

Sjöfart ................................................ 56<br />

Luftfart ............................................... 57<br />

Verksamheter ................................................. 58<br />

Handel ............................................... 59<br />

Näringsliv ........................................... 61<br />

Äldreomsorg ................................... 62<br />

Vård .................................................. 62<br />

Skolor .................................................. 63<br />

Jordbruk ............................................. 65<br />

Täkter ................................................ 67<br />

Vatten .......................................................... 68<br />

Dricksvatten och avloppslösningar ...... 69<br />

Dagvatten .......................................... 70<br />

Strandskydd ......................................71<br />

Energi .......................................................... 72<br />

Elnät .................................................. 72<br />

Fjärrvärme .......................................... 73<br />

Naturgas ............................................ 73<br />

Vindkraft ............................................ 74<br />

Avfallshantering ........................................ 75<br />

Miljö- och riskfaktorer ..................................... 76<br />

Buller och vibrationer ............................ 76<br />

Djurhållning .................................... 80<br />

Farligt gods .................................... 82<br />

Förorenad mark .............................. 83<br />

Klimatförändringar .......................... 84<br />

Luftföroreningar .............................. 87<br />

Radon .............................................. 89<br />

Stadsbyggnad ................................................ 90<br />

2<br />

KAPITEL 5 - GÄVLES STADSDELAR ................... 95<br />

Vad vill gävleborna? .................................... 96<br />

Bomhus ....................................................... 102<br />

Centrum ........................................................ 110<br />

Forsby – Stigslund – Strömsbro ................... 118<br />

Hille – Björke ................................................. 122<br />

Järvsta – Hemlingby ...................................... 128<br />

Kungsbäck ................................................... 132<br />

Lexe – Hagaström .......................................... 134<br />

Sätra ............................................................ 138<br />

Valbo ........................................................... 142<br />

Västra <strong>stad</strong>sdelarna ..................................... 150<br />

Åbyggeby .................................................... 156<br />

Östra <strong>stad</strong>sdelarna ....................................... 160<br />

KAPITEL 6 - KONSEKVENSER ............................ 167<br />

Boende .......................................................... 168<br />

Stadsbyggnad och Kulturmiljö ......................... 169<br />

Grönstruktur .................................................. 169<br />

Fritid och rekreation ........................................ 169<br />

Kommunikationer .......................................... 170<br />

Verksamheter ................................................. 171<br />

Energi och vatten ........................................... 171<br />

Miljömålen och <strong>Översiktsplan</strong> <strong>Gävle</strong> <strong>stad</strong> ......... 173<br />

Var behandlas konsekverser? ........................... 173<br />

FAKTA ................................................................. 175<br />

Ordlista ......................................................... 176<br />

Fotnoter .............................................. 179<br />

Tolkningshjälp................................................. 180<br />

UTVECKLINGSKARTA GÄVLE STAD .............. 182-183<br />

Till <strong>Översiktsplan</strong> <strong>Gävle</strong> <strong>stad</strong> hör även:<br />

• Kulturmiljöbilagan<br />

• Utställningsutlåtande<br />

• Länsstyrelsens granskningsyttrande och<br />

kompletterande anteckning<br />

Flygfoton: AB Bergslagsbild & AB Aeronautic, 1949.<br />

Övriga foton: <strong>Gävle</strong> <strong>kommun</strong>, KarlAlbin & Malin Berger.<br />

Kartor: Henry Grew, Bygg & Miljö, <strong>Gävle</strong> <strong>kommun</strong>.<br />

www.gavle.se/gavle<strong>stad</strong><strong>2025</strong><br />

<strong>Översiktsplan</strong> <strong>Gävle</strong> <strong>stad</strong> <strong>2025</strong>. Antagen av Kommunfullmäktige 27 april 2009

3<br />

VÄLKOMMEN OMBORD!<br />

”Vi kommer att hålla till i den rena <strong>stad</strong>en med den levande landsbygden längs<br />

Gästrikekusten. Här finns allt du kan önska dig inom räckhåll – <strong>stad</strong> och kommers,<br />

blomstrande kulturliv, mötesplatser och aktiviteter för alla åldrar, parker, skogar och<br />

inte minst allt vatten i åar och hav.”<br />

Så inleds den del av <strong>Gävle</strong>s Vision <strong>2025</strong> som kallas ”Inbjudan till <strong>Gävle</strong>”. Med <strong>Översiktsplan</strong><br />

<strong>Gävle</strong> <strong>stad</strong> hoppas vi kunna uppfylla den känsla som visionen förmedlar.<br />

<strong>Gävle</strong> växer och sedan millennieskiftet har trycket på nya bostäder och verksamhetsområden<br />

ökat påtagligt i såväl <strong>stad</strong>en som andra delar av <strong>kommun</strong>en. Då är<br />

det viktigt att visa vilka möjligheter till utveckling som finns i <strong>Gävle</strong> bland annat<br />

genom översiktsplanen!<br />

Vi har aldrig varit så många gävlebor som nu. 93 500 personer bor i <strong>Gävle</strong> <strong>kommun</strong><br />

varav nästan 80 000 personer i <strong>Gävle</strong> <strong>stad</strong>. Det betyder att vi aldrig varit så många<br />

som kan älska, sköta, värna och bry oss om <strong>Gävle</strong>! Och det har vi gjort i livliga och<br />

spännande diskussioner kring översiktsplanen.<br />

Det har varit en lång resa från det att <strong>kommun</strong>fullmäktige i januari 2004 beslutade<br />

att en ny översiktsplan för <strong>Gävle</strong> <strong>kommun</strong> skulle arbetas fram i två etapper. Vi är<br />

nu framme vid det första etappmålet - en översiktsplan för <strong>Gävle</strong> <strong>stad</strong>. Vägen har<br />

gått via ”9252 tankar om <strong>Gävle</strong>”, <strong>stad</strong>sdelsstudier över samråd och utställning<br />

till en färdig <strong>Översiktsplan</strong> <strong>Gävle</strong> <strong>stad</strong>. Jag är imponerad över allt engagemang<br />

som <strong>Gävle</strong>borna visat i processen. Jag och andra politiker och tjänstemän har haft<br />

många givande möten med medborgare och företag. Det känns bra att så många<br />

medverkat till att utveckla vår <strong>stad</strong>.<br />

<strong>Översiktsplan</strong>en visar på möjligheterna! Nu skall den användas!<br />

Tack för er medverkan!<br />

Per Johansson<br />

Kommunalråd<br />

<strong>Översiktsplan</strong> <strong>Gävle</strong> <strong>stad</strong> <strong>2025</strong>. Antagen av Kommunfullmäktige 27 april 2009

Beslut från Kommunfullmäktige<br />

Måndagen den 27 april 2009 antog Kommunfullmäktige<br />

i <strong>Gävle</strong> <strong>kommun</strong> <strong>Översiktsplan</strong> <strong>Gävle</strong><br />

<strong>stad</strong> och medföljande Kulturmiljöbilaga enligt beslutsutdrag<br />

nedan.<br />

4<br />

Ärendet kan hittas i Kommunstyrelsens diarium<br />

under diarienummer 08KS239.<br />

<strong>Översiktsplan</strong> <strong>Gävle</strong> <strong>stad</strong> <strong>2025</strong>. Antagen av Kommunfullmäktige 27 april 2009

Under en begränsad tid kan du också följa debatten<br />

i Kommunfullmäktige på webbTVsändning<br />

via www.gavle.se välj Kommun, välj Kommunfullmäktige,<br />

välj webbTV från fullmäktige, välj 27<br />

april 2009 och punkt <strong>Översiktsplan</strong> för <strong>Gävle</strong>.<br />

5<br />

Eller välj sökvägen: http://web22.abiliteam.com/<br />

ability/show/xaimkwdio/kf20090427/mainshow.asp?<br />

och välj sedan punkt <strong>Översiktsplan</strong> för<br />

<strong>Gävle</strong><br />

<strong>Översiktsplan</strong> <strong>Gävle</strong> <strong>stad</strong> <strong>2025</strong>. Antagen av Kommunfullmäktige 27 april 2009

6<br />

<strong>Översiktsplan</strong> <strong>Gävle</strong> <strong>stad</strong> <strong>2025</strong>. Antagen av Kommunfullmäktige 27 april 2009

7<br />

<strong>Översiktsplan</strong> <strong>Gävle</strong> <strong>stad</strong> <strong>2025</strong>. Antagen av Kommunfullmäktige 27 april 2009<br />

Vad är en översiktsplan?<br />

VAD ÄR EN ÖVERSIKTSPLAN?<br />

En <strong>stad</strong> att längta till<br />

<strong>Översiktsplan</strong> <strong>Gävle</strong> <strong>stad</strong> <strong>2025</strong><br />

<strong>Översiktsplan</strong> <strong>Gävle</strong> <strong>stad</strong><br />

<strong>2025</strong><br />

Antagandehandling<br />

1

Vad är en översiktsplan?<br />

Vad är en översiktsplan?<br />

En översiktsplan ska i stora drag illustrera hur vår<br />

framtida livsmiljö i <strong>Gävle</strong> kan komma att se ut.<br />

<strong>Översiktsplan</strong>en är ett av <strong>kommun</strong>ens viktigaste<br />

strategiska instrument där inriktningen för utvecklingen<br />

av <strong>stad</strong>s- och landsbygd redovisas. I<br />

processen diskuteras den föreslagna utvecklingen<br />

med <strong>kommun</strong>ens tjänstemän och politiker tillsammans<br />

med de som berörs.<br />

En översiktsplan visar på möjligheter! Områden<br />

som är möjliga för utveckling pekas ut och därmed<br />

kan samordning ske till resurssnåla och långsiktigt<br />

hållbara lösningar.<br />

En översiktsplan ska ge vägledning för beslut om<br />

användningen av mark- och vattenområden, den<br />

framtida bebyggelseutvecklingen samt redovisa hur<br />

<strong>kommun</strong>en avser att tillgodose områden av riksintresse<br />

1 . <strong>Översiktsplan</strong>en ska enligt Plan- och bygglagen<br />

(PBL 1987:10) också redovisa om särskild<br />

hänsyn behöver tas till allmänna intressen eller<br />

miljö- och riskfaktorer. Hållbar utveckling – ekologisk,<br />

ekonomisk och social – är översiktsplanens<br />

röda tråd.<br />

Utredning: Kungsbäck<br />

Fördjupad översiktsplan<br />

<strong>Översiktsplan</strong><br />

<strong>Gävle</strong> <strong>stad</strong><br />

Kungsbäck<br />

Ersbo - Skogmur<br />

Avan - Fredrikskans<br />

Norrlandet<br />

8<br />

Varför gör <strong>Gävle</strong> <strong>kommun</strong> en<br />

översiktsplan?<br />

Enligt PBL ska alla <strong>kommun</strong>er ha en aktuell <strong>kommun</strong>övergripande<br />

översiktsplan. <strong>Översiktsplan</strong>en<br />

är dock inte juridiskt bindande men fungerar som<br />

ett styrinstrument för annan planering i <strong>kommun</strong>en.<br />

Översiktplanen är t.ex. vägledande vid framtagandet<br />

av detaljplaner.<br />

Under varje mandatperiod ska <strong>kommun</strong>en ta ställning<br />

till om översiktsplanen fortfarande är aktuell 2 .<br />

I januari 2004 beslutade <strong>kommun</strong>fullmäktige i <strong>Gävle</strong><br />

<strong>kommun</strong> att en ny översiktsplan för <strong>Gävle</strong> skulle<br />

tas fram i två etapper – först en översiktsplan för<br />

<strong>stad</strong>en och därefter en <strong>kommun</strong>omfattande 3 . En ny<br />

översiktsplan behövs för att möjliggöra utveckling<br />

av <strong>stad</strong>en och ha en planberedskap inför framtiden.<br />

Dessutom behövs engagemang och diskussion om<br />

hur utvecklingen ska ske.<br />

<strong>Översiktsplan</strong>en är också ett avtal mellan stat och<br />

<strong>kommun</strong> där nationella värden i <strong>kommun</strong>en beaktas.<br />

Till exempel ska riksintressen redovisas. <strong>Översiktsplan</strong>en<br />

och <strong>stad</strong>splanering överlag har till uppgift att<br />

göra avvägningar mellan privata, <strong>kommun</strong>ala och<br />

statliga intressen och se till det allmännas bästa.<br />

Processen med att ta fram en översiktsplan ska ske<br />

med öppenhet och insyn samt syftar till att skapa<br />

ett starkt medborgarinflytande. På så sätt får <strong>kommun</strong>ens<br />

beslutsfattare en bild av vad medborgarna<br />

önskar och skapar därmed tillsammans en bättre<br />

översiktsplan.<br />

Avgränsningen av <strong>Översiktsplan</strong> <strong>Gävle</strong> <strong>stad</strong>.<br />

Kungsbäck studeras i särskild utredning. Avan-Fredriksskans<br />

och Ersbo har fördjupade översiktsplaner.<br />

För Norrlandet arbetas en ny fördjupad översiktsplan<br />

fram under 2009.<br />

För övriga delar av <strong>Gävle</strong> <strong>kommun</strong>, tex Hamrånge,<br />

Hedesunda, Forsbacka, har en översiktsplaneprocess<br />

satts igång och under 2009 färdigställs ett Program<br />

för översiktsplan <strong>Gävle</strong> <strong>kommun</strong>.<br />

<strong>Översiktsplan</strong> <strong>Gävle</strong> <strong>stad</strong> <strong>2025</strong>. Antagen av Kommunfullmäktige 27 april 2009

Vad innehåller <strong>Översiktsplan</strong><br />

<strong>Gävle</strong> <strong>stad</strong>?<br />

<strong>Översiktsplan</strong>en innehåller följande kapitel med<br />

olika inriktning.<br />

Kap 1 Vad är en översiktsplan?<br />

Ger en kortfattad bild av vad en översiktsplan är och<br />

vad den innehåller. Här finns också beskrivning av<br />

hur miljökonsekvenser hanteras i översiktsplanen.<br />

Kap 2 Utgångspunkter<br />

Ger en kort bakgrund till allt material och de beslut<br />

som bildar utgångspunkt för översiktsplanens förslag<br />

till utveckling. Här finns också en beskrivning<br />

av hur hållbarhet hanteras i översiktsplanen.<br />

Kap 3 <strong>Gävle</strong> idag och i framtiden<br />

Ett kort resonemang om <strong>Gävle</strong>s historia, dagsform<br />

och vilka behov som finns inför framtiden.<br />

Kap 4 Allmänna intressen<br />

Här beskrivs de allmänna intressen som berör mark-<br />

och vattenanvändningen i <strong>Gävle</strong> <strong>stad</strong>, t.ex. boende,<br />

grönstruktur, <strong>kommun</strong>ikationer, verksamheter och<br />

många andra. För varje allmänt intresse finns en<br />

kort bakgrund, en förslagsdel där en inriktning eller<br />

utveckling föreslås samt en lista med ställningstaganden<br />

för att utvecklingen ska bli hållbar.<br />

Kap 5 <strong>Gävle</strong>s <strong>stad</strong>sdelar<br />

Här redovisas utvecklingsförslag för alla <strong>stad</strong>sdelar.<br />

Utpekade områden beskrivs.<br />

Kap 6 Konsekvenser<br />

Här beskrivs <strong>Översiktsplan</strong> <strong>Gävle</strong> <strong>stad</strong>s ekologiska,<br />

sociala och ekonomiska konsekvenser på ett övergripande<br />

sätt.<br />

FAKTA<br />

Ordlista, fotnoter och tolkningshjälp.<br />

9<br />

<strong>Översiktsplan</strong> <strong>Gävle</strong> <strong>stad</strong> <strong>2025</strong>. Antagen av Kommunfullmäktige 27 april 2009<br />

Vad är en översiktsplan?

Vad är en översiktsplan?<br />

Processen<br />

Uppdrag<br />

I januari 2004 beslutade <strong>kommun</strong>fullmäktige i <strong>Gävle</strong><br />

<strong>kommun</strong> att en ny översiktsplan skulle göras i två<br />

etapper -först en för <strong>Gävle</strong> <strong>stad</strong> och sedan en för övriga<br />

<strong>kommun</strong>en.<br />

Tidig dialog<br />

Direkt efter uppdraget passade <strong>Gävle</strong> <strong>kommun</strong> på<br />

att fråga gävleborna om vad de tyckte om framtidens<br />

<strong>Gävle</strong>. Inne i Gallerian Nian och på <strong>kommun</strong>ens<br />

hemsida kunde gävleborna svara på 5 frågor.<br />

Svaren sammanställdes i en enkel skrift som kalllas<br />

”9252 tankar om <strong>Gävle</strong>. Vi frågade <strong>Gävle</strong> om<br />

<strong>Gävle</strong>.”<br />

Program för översiktsplan <strong>Gävle</strong> <strong>stad</strong><br />

I programmet finns övergripande inriktning och<br />

mål för hur <strong>Gävle</strong> ska utvecklas och vad översiktsplanen<br />

ska omfatta. Dialog under sep 05. Programmet<br />

antogs av <strong>kommun</strong>fullmäktige 19 dec 2005.<br />

Stadsdelsstudier<br />

Under 2006 arbetade <strong>Gävle</strong> <strong>kommun</strong> med <strong>stad</strong>sdelsstudier.<br />

Vid dialogmöten diskuterade gävlebor de<br />

olika <strong>stad</strong>sdelarnas framtid tillsammans med politiker<br />

och tjänstemän. Dessa dialogmöten har utgjort<br />

en del av underlaget till planarbetet.<br />

Planarbete<br />

Under våren 2007 arbetade <strong>Gävle</strong> <strong>kommun</strong> fram ett<br />

planförslag med utgångspunkt från <strong>stad</strong>sdelsstudierna.<br />

Arbetet formades också av förutsättningar,<br />

omvärldsanalyser och utvecklingsidéer.<br />

Principskiss på hur processen vid<br />

översiktsplanering går till.<br />

10<br />

Förslag <strong>Översiktsplan</strong> <strong>Gävle</strong> <strong>stad</strong> på samråd<br />

Under 8 okt – 7 dec 2007 var förslag till <strong>Översiktsplan</strong><br />

<strong>Gävle</strong> <strong>stad</strong> ute på samråd på Stadsbiblioteket.<br />

Berörda intressenter och allmänhet lämnade<br />

synpunkter på förslaget. Ca 40 samrådsmöten för<br />

allmänhet och särskilda grupper genomfördes och<br />

över 400 synpunkter på förslaget lämnades in.<br />

Planarbete<br />

Under vintern 2007/2008 bearbetades alla synpunkter<br />

från fastighetsägare, organisationer, myndigheter,<br />

privatpersoner och övriga till en samrådsredogörelse.<br />

Viktiga synpunkter har diskuterats<br />

med ansvariga politiker och tjänstemän och ledde<br />

till förändringar i planförslaget.<br />

<strong>Översiktsplan</strong> <strong>Gävle</strong> <strong>stad</strong> på utställning<br />

Under 21 april – 23 juni 2008 var det bearbetade<br />

förslaget till <strong>Översiktsplan</strong> <strong>Gävle</strong> <strong>stad</strong> ute på utställning<br />

på Stadsbiblioteket och på Medborgarkontoret.<br />

Återigen hade allmänhet och berörda intressenter<br />

möjlighet att påverka planförslaget bland annat vid<br />

två möten på Stadsbiblioteket och vid två eftermiddagar<br />

ute på Drottninggatan. Ca 160 synpunkter<br />

lämnades in. Resultatet av utställningen redovisas<br />

i ett utställningsutlåtande.<br />

Planarbete<br />

Efter utställningen sammanfattades inkomna synpunkter<br />

i ett utställningsutlåtande och översiktsplanen<br />

har reviderats när ny kunskap och nya förslag<br />

påverkat förslaget.<br />

Antagande<br />

Kommunfullmäktige antar <strong>Översiktsplan</strong> <strong>Gävle</strong><br />

<strong>stad</strong> i april 2009.<br />

<strong>Översiktsplan</strong> <strong>Gävle</strong> <strong>stad</strong> <strong>2025</strong>. Antagen av Kommunfullmäktige 27 april 2009

Ansvar<br />

De politiker som ansvarar för översiktsplanearbetet<br />

är Kommunstyrelsen och dess Mark- miljö och<br />

planberedning (MMP). I MMP-beredningen sitter<br />

<strong>kommun</strong>alråd och oppositionsråd från de partier<br />

som är representerade i <strong>kommun</strong>styrelsen. Ordförande<br />

är Per Johansson (S). Beslut om innehåll och<br />

ställningstaganden i <strong>Översiktsplan</strong> <strong>Gävle</strong> <strong>stad</strong> bereds<br />

i MMP-beredningen och skickas sedan vidare<br />

för beslut till Kommunstyrelsen och Kommunfullmäktige.<br />

Uppföljning<br />

Ställningstaganden för de olika allmänna intressena<br />

och utvecklingsmöjligheterna i <strong>stad</strong>sdelarna<br />

följs upp av flera olika aktörer, bland annat: <strong>Gävle</strong><br />

<strong>kommun</strong>, näringslivet, staten, grann<strong>kommun</strong>erna,<br />

föreningar och organisationer. <strong>Gävle</strong> <strong>kommun</strong>s<br />

nämnder och förvaltningar blir delaktiga med uppföljning<br />

av beslut från <strong>Översiktsplan</strong> <strong>Gävle</strong> <strong>stad</strong>,<br />

bland annat genom; miljöövervakning, mätning<br />

mot miljömål, skapande av detaljplaner, hantering<br />

av bygglov och andra lov, marköverlåtelser och<br />

markinköp, markförsäljning, tillståndsgivning och<br />

diskussioner med intressenter om prioritering av<br />

satsningar och utbyggnader. <strong>Översiktsplan</strong>en aktualitetsförklaras<br />

också under varje mandatperiod.<br />

11<br />

<strong>Översiktsplan</strong> <strong>Gävle</strong> <strong>stad</strong> <strong>2025</strong>. Antagen av Kommunfullmäktige 27 april 2009<br />

Vad är en översiktsplan?<br />

Projekt som följer översiktsplanens intentioner<br />

kan få olika processer beroende på projektets art.<br />

<strong>Gävle</strong> <strong>kommun</strong> avgör process och genomförande.

Vad är en översiktsplan?<br />

Miljökonsekvensbeskrivning<br />

En översiktsplan som föreslår förändringar och<br />

utveckling innebär olika typer av konsekvenser.<br />

Miljökonsekvenser ska beskrivas enligt Plan- och<br />

bygglagen och Miljöbalken. Det görs i denna översiktsplan<br />

i detta kapitel men också i kapitel 6 om<br />

konsekvenser.<br />

En miljöbedömning är en process som ska avgöra<br />

om ett projekt, eller en plan, innebär betydande miljöpåverkan<br />

och om i så fall en miljökonsekvensbeskrivning<br />

behövs. ”Betydande miljöpåverkan” är<br />

sådan påverkan på miljön som kan kvarstå till större<br />

eller mindre del trots vidtagna skyddsåtgärder.<br />

<strong>Översiktsplan</strong> <strong>Gävle</strong> <strong>stad</strong> kommer att medföra betydande<br />

miljöpåverkan varför en miljökonsekvensbeskrivning<br />

behövs.<br />

En miljökonsekvensbeskrivning, MKB, är en process<br />

som i detta fall integreras med översiktsplaneringen<br />

och dokumenterar effekter av en plan.<br />

12<br />

Nollalternativ<br />

Nollalternativet i denna MKB tydliggör konsekvenserna<br />

gentemot exploateringsalternativet <strong>Översiktsplan</strong><br />

<strong>Gävle</strong> <strong>stad</strong>. Nollalternativet skall beskriva<br />

den sannolika utvecklingen om <strong>Översiktsplan</strong> <strong>Gävle</strong><br />

<strong>stad</strong> INTE finns utan att nuvarande översiktsplan,<br />

<strong>Översiktsplan</strong> 1990 (ÖP 90) fortsätter att gälla.<br />

Det har gått lång tid sedan ÖP 90 togs fram och<br />

mycket har förändrats både när det gäller hur <strong>kommun</strong>en<br />

utvecklats och hur <strong>stad</strong>en används. Dessutom<br />

har nya lagkrav införts och nya omvärldsförutsättningar<br />

påverkar <strong>stad</strong>ens struktur och planeringsprocesser.<br />

ÖP 90 kan även fortsättningsvis fungera som<br />

en översiktsplan genom att återkommande aktualitetsförklaringar<br />

görs men planen kommer inte kunna<br />

täcka de planeringsbehov som finns i dagsläget<br />

och i framtiden i <strong>Gävle</strong> <strong>stad</strong>.<br />

Dagens önskemål och ÖP 90<br />

ÖP 90 ger ingen vägledning för utveckling av den<br />

centrala <strong>stad</strong>en. Bo<strong>stad</strong>sbyggandet har under de senaste<br />

åren varit förhållandevis lågt och har i stor<br />

utsträckning skett genom privata initiativ och omvandling<br />

av fritidshusområden. Detta har gjort att<br />

mycket av den nya tillkomna bebyggelsen skett på<br />

den tätortsnära landsbygden. I ÖP 90 finns inte stöd<br />

och styrmöjligheter för tankegångar om att förtäta<br />

den centrala <strong>stad</strong>en, bygga längs befintliga kollektivstråk<br />

eller med vattenkontakt. Inte heller innehåller<br />

ÖP 90 riktlinjer för handel, skydd av värdefulla<br />

miljöer eller nya trafiklösningar.<br />

Attraktivitet slut i ÖP 90<br />

ÖP 90:s utbyggnadsområden är fortsatt möjliga att<br />

bebygga men är i princip redan färdigbyggda. Samordnad<br />

exploatering i attraktiva lägen som uppfyller<br />

även framtida behov saknas och möjliggör inte någon<br />

positiv utveckling av <strong>Gävle</strong> <strong>kommun</strong>.<br />

Med ÖP 90 kommer utvecklingen inte att avstanna,<br />

men kommer troligen att ske mer slumpvis och utan<br />

samordning och helt, eller till mycket stor del, styras<br />

av andra aktörer än <strong>kommun</strong>en.<br />

Kommunens ansvar för hållbara lösningar, fortsatt<br />

exploatering, bästa nyttjande av naturens resurser<br />

och minsta påverkan på klimatet kommer med<br />

nollalternativet att försvåras.<br />

<strong>Översiktsplan</strong> <strong>Gävle</strong> <strong>stad</strong> <strong>2025</strong>. Antagen av Kommunfullmäktige 27 april 2009

Miljömålen och ÖP 90<br />

ÖP 90 behöver för att kunna fortsätta att fungera<br />

som planinstrument kompletteras med konsekvensbeskrivningar<br />

för miljöpåverkan, utvärdering av<br />

miljömålen och en uppdatering av beskrivningen av<br />

de allmänna intressena.<br />

Utspridd bebyggelse med begränsad service och infrastruktur<br />

är idag vanlig där <strong>kommun</strong>al planering<br />

och samordning saknas. Konsekvenser av sådan<br />

bebyggelse blir svårigheter att uppnå miljökvalitetsnormen<br />

för utomhusluft då biltrafiken ökar. Alla<br />

miljömål om biologisk mångfald, bevarande av<br />

biotoper och god bebyggd miljö påverkas negativt<br />

om värdefull natur och kultur inte avgränsas och<br />

skyddas. Mer mark tas i anspråk om samordning via<br />

planläggning saknas.<br />

För miljön och klimatpåverkan innebär ÖP 90 att<br />

de nationella och lokala miljömålen blir svårare att<br />

uppnå. Miljömålen innebär att de mest miljöanpassade<br />

och samtidigt mest ekonomiska alternativen<br />

skall nyttjas. Detta förutsätter <strong>kommun</strong>al styrning<br />

och en förutseende planering.<br />

13<br />

<strong>Översiktsplan</strong> <strong>Gävle</strong> <strong>stad</strong> <strong>2025</strong>. Antagen av Kommunfullmäktige 27 april 2009<br />

Vad är en översiktsplan?<br />

Alternativet <strong>Översiktsplan</strong> <strong>Gävle</strong> <strong>stad</strong><br />

<strong>Översiktsplan</strong> <strong>Gävle</strong> <strong>stad</strong> innebär ett alternativ som<br />

möjliggör en utbyggnad av upp emot 7100 bostäder.<br />

Förslaget stödjer <strong>kommun</strong>ens möjligheter att<br />

på ekonomiskt bästa sätt bibehålla och bygga ut infrastrukturen<br />

och att uppfylla miljömålen.<br />

I <strong>Översiktsplan</strong> <strong>Gävle</strong> <strong>stad</strong> föreslås att den framtida<br />

bo<strong>stad</strong>sbyggnationen i första hand ska ske inom<br />

centrumnära och vattennära lägen samt längs kollektivtrafikstråken<br />

och har goda möjligheter att vara<br />

en hållbar och attraktiv <strong>stad</strong> även i framtiden.<br />

Dagens önskemål och <strong>Översiktsplan</strong> <strong>Gävle</strong><br />

<strong>stad</strong><br />

Fler attraktiva bostäder, fler verksamhetsområden,<br />

bättre trafikstruktur och bättre skydd av värdefulla<br />

natur- eller kulturområden är några av de behov<br />

som finns idag och som kan möjliggöras genom<br />

<strong>Översiktsplan</strong> <strong>Gävle</strong> <strong>stad</strong>.<br />

Attraktivitet en tillgång i <strong>Översiktsplan</strong> <strong>Gävle</strong><br />

<strong>stad</strong><br />

Utveckling som bidrar till en attraktiv och hållbar<br />

<strong>stad</strong> möjliggörs i <strong>Översiktsplan</strong> <strong>Gävle</strong> <strong>stad</strong> genom<br />

förslagen i kapitlen om de allmänna intressena och<br />

i <strong>Gävle</strong>s <strong>stad</strong>sdelar.<br />

Miljömålen och <strong>Översiktsplan</strong> <strong>Gävle</strong> <strong>stad</strong><br />

Ur hållbarhetssynpunkt är en tät bebyggelsestruktur<br />

att föredra. Då kan hållbara system, som fjärrvärme<br />

och kollektivtrafik utnyttjas och utvecklas. Dessutom<br />

sparas naturens resurser och klimatpåverkan<br />

minskar. I förslaget lokaliseras nya bo<strong>stad</strong>sområden<br />

till de centrala, västra och östra <strong>stad</strong>sdelarna samt<br />

längs stomlinjerna för kollektivtrafiken. Något som<br />

även gynnar befintlig bebyggelse och verksamheter.<br />

ÖP <strong>Gävle</strong> <strong>stad</strong> redovisar även några nya bo<strong>stad</strong>sområden<br />

där målen med kollektivtrafik, fjärrvärme<br />

och <strong>kommun</strong>alt vatten- och avlopp inte kommer att<br />

uppnås.<br />

FÖRSLAG TILL ÖVERSIKTSPLAN GÄVLE STAD <strong>2025</strong><br />

En <strong>stad</strong> att längta till<br />

Förslag till <strong>Översiktsplan</strong> <strong>Gävle</strong> <strong>stad</strong> <strong>2025</strong> Utställning 21 april–23 juni 2008<br />

1<br />

<strong>2025</strong><br />

Utställningshandling<br />

<strong>Översiktsplan</strong> <strong>Gävle</strong> <strong>stad</strong>

Vad är en översiktsplan?<br />

14<br />

<strong>Översiktsplan</strong> <strong>Gävle</strong> <strong>stad</strong> <strong>2025</strong>. Antagen av Kommunfullmäktige 27 april 2009

15<br />

UTGÅNGSPUNKTER<br />

En <strong>stad</strong> att längta till<br />

<strong>Översiktsplan</strong> <strong>Gävle</strong> <strong>stad</strong> <strong>2025</strong><br />

<strong>Översiktsplan</strong> <strong>Gävle</strong> <strong>stad</strong> <strong>2025</strong>. Antagen av Kommunfullmäktige 27 april 2009<br />

Utgångspunkter<br />

<strong>Översiktsplan</strong> <strong>Gävle</strong> <strong>stad</strong><br />

2<br />

<strong>2025</strong><br />

Antagandehandling

Utgångspunkter<br />

Utgångspunkter<br />

Riksintressen<br />

Riksintresse för <strong>Gävle</strong> Hamn<br />

Befintlig inseglingsled till<br />

<strong>Gävle</strong> Hamn<br />

Planerad inseglingsled<br />

till <strong>Gävle</strong> Hamn<br />

Hamn av riksintresse<br />

för yrkesfiske<br />

Havsområde av riksintresse<br />

för yrkesfiske<br />

Riksintresse för kulturmiljövård<br />

Länsstyrelsens förslag till<br />

riksintresseområde för kulturmiljö<br />

Riksintresse naturvård<br />

Natura 2000-område<br />

Riksintresse för väg<br />

Riksintresse för järnväg<br />

Område av intresse<br />

för Totalförsvar<br />

MACKMYRA<br />

Rv 80<br />

LUND<br />

FORSBACKA<br />

0 5 000<br />

Meter<br />

Rv 56<br />

VALBO<br />

Riksintressen <strong>Gävle</strong> <strong>stad</strong><br />

Riksintressen är statliga intressen som får ett styrande<br />

genomslag när det gäller mark- och vattenanvändning<br />

på lokal nivå. Riksintressen är värdefulla<br />

ur nationellt perspektiv. I <strong>Översiktsplan</strong> <strong>Gävle</strong> <strong>stad</strong><br />

beskrivs hur riksintressen ska tillgodoses i kapitlen<br />

om Allmänna intressen och <strong>Gävle</strong>s <strong>stad</strong>sdelar och<br />

bestämmelser återfinns i Plan- och bygglagen och<br />

Miljöbalken.<br />

<strong>Gävle</strong> Hamn är tillsammans med inseglingsleden<br />

riksintresse och innefattar både Fredriksskans<br />

och Granudden. En ny inseglingsled till <strong>Gävle</strong><br />

Hamn planeras och är viktig att utveckla. Hamn<br />

och havsområde för yrkesfiske är av riksintresse<br />

och i <strong>Översiktsplan</strong> <strong>Gävle</strong> <strong>stad</strong> berörs Bomhus och<br />

Orarna.<br />

Riksintresse för kulturmiljövård inom <strong>Översiktsplan</strong><br />

<strong>Gävle</strong> <strong>stad</strong> är; <strong>Gävle</strong> centrum X800, Strömsbro<br />

X 801 och Södra Valbobygden X 808. Länsstyrelsen<br />

föreslår förändrade avgränsningar samt ett nytt<br />

riksintresse för <strong>stad</strong>sdelen Sätra. <strong>Gävle</strong> <strong>kommun</strong> är<br />

positiv till förändringarna.<br />

E4<br />

HAGASTRÖM<br />

ÅBYGGEBY<br />

SÄTRA<br />

LEXE<br />

16<br />

FORSBY<br />

ERSBO<br />

MÅRDÄNG<br />

NÄRINGEN<br />

Riksintresse för naturvård inom <strong>Översiktsplan</strong><br />

<strong>Gävle</strong> <strong>stad</strong> är; Testeboån – Lundbosjön med Testeboåns<br />

delta, Mårdängsjön – Hillesjön, Limön –<br />

Orarna samt Runstensängen i Järvsta. Dessutom<br />

tillkommer Natura 2000-områden som också klassas<br />

som riksintressen; Testeboån –nedre, Testeboåns<br />

delta, Stenbäcken och Orarna.<br />

Riksintresse för väg (enligt Vägverket 2004-11-08)<br />

är E4, riksväg 80, riksväg 56 samt vägar till <strong>Gävle</strong><br />

Hamn. E4:an ingår också i det transeuropeiska vägnätet.<br />

Riksintresse för järnväg (enligt Banverket<br />

2006-12-20) är Bergslagsbanan, Ostkustbanan och<br />

Norra stambanan samt bangården och spåren ut till<br />

<strong>Gävle</strong> Hamn. Ostkustbanan och Norra stambanan<br />

är dessutom del i det av EU utpekade godsstråket<br />

Ten-T.<br />

Område av intresse för totalförsvar är inte ett riksintresse<br />

men hanteras enligt PBL och är ett så kalllat<br />

12:4-förordnande och återfinns i norra delen av<br />

<strong>Gävle</strong>.<br />

<strong>Översiktsplan</strong> <strong>Gävle</strong> <strong>stad</strong> <strong>2025</strong>. Antagen av Kommunfullmäktige 27 april 2009<br />

E4<br />

BJÖRKE<br />

HILLE<br />

STRÖMSBRO<br />

CENTRUM<br />

BRYNÄS<br />

SÖDERTULL<br />

ALBORGA KUNGSBÄCK<br />

ANDERSBERG<br />

ALLMÄNNINGE<br />

HEMLINGBY<br />

GÄVLE HAMN<br />

KÄLLÖ<br />

JÄRVSTA<br />

HOLMSUND<br />

BOMHUS<br />

Engesbergs kaj<br />

Rv 76<br />

NORRLANDET<br />

SIKVIK<br />

Bönan<br />

VÅRVIK<br />

GRINDUGA<br />

Utvalnäs

Utgångspunkter<br />

Det finns många beslut, mål och visioner kring<br />

hur <strong>Gävle</strong> ska utvecklas i framtiden. I arbetet med<br />

att ta fram denna översiktsplan har flera av dessa<br />

påverkat planens inriktning och innehåll.<br />

<strong>Översiktsplan</strong> <strong>Gävle</strong> <strong>stad</strong>s uppgift är att visa på<br />

möjligheterna till utveckling i <strong>Gävle</strong> och främst<br />

den utveckling som är kopplad till användningen av<br />

mark och vatten. I detta kapitel beskrivs utgångspunkter<br />

och mål som legat till grund för förslag och<br />

ställningstaganden i planen: en hållbar utveckling<br />

och ett antal styrdokument.<br />

<strong>Gävle</strong>bornas åsikter är andra viktiga utgångspunkter<br />

för planen. Synpunkter har lämnats vid<br />

dialogmöten i <strong>stad</strong>sdelarna år 2006, vid samrådet<br />

i oktober-november 2007 och under utställningen<br />

april-juni 2008. Sammanfattningar av åsikterna<br />

finns i kapitel 5 om <strong>Gävle</strong>s <strong>stad</strong>sdelar samt i samrådsredogörelse<br />

och utställningsutlåtande.<br />

Hållbarhet i <strong>Översiktsplan</strong> <strong>Gävle</strong><br />

<strong>stad</strong><br />

”En hållbar utveckling tillfredsställer dagens behov<br />

utan att äventyra kommande generationers<br />

möjligheter att tillfredsställa sina behov.” 4<br />

Begreppet ”hållbar utveckling” myntades vid FN:s<br />

Brundtlandkommission 1987 och innebär att människa,<br />

miljö och ekonomi ska betraktas som jämbördiga<br />

i allt beslutsfattande.<br />

Arbetet med <strong>Översiktsplan</strong> <strong>Gävle</strong> <strong>stad</strong> tar sin utgångspunkt<br />

i en hållbar utveckling och hållbarhetstanken<br />

finns integrerad i hela planen. Nedan följer<br />

de resonemang om social, ekologisk och ekonomisk<br />

hållbarhet som kan kopplas till en översiktsplan och<br />

som funnits med under arbetets gång. Vissa aspekter<br />

har koppling till mer än en del av den hållbara<br />

utvecklingen och återfinns därför i flera stycken.<br />

Eftersom det är vi själva som påverkar vilken utveckling<br />

vi vill ha, bestämmer vi också själva vilken<br />

hållbarhet vi vill skapa och uppnå. Vad är bäst<br />

för <strong>Gävle</strong>, för oss som lever och verkar här och nu<br />

och för de som kommer sen?<br />

17<br />

<strong>Översiktsplan</strong> <strong>Gävle</strong> <strong>stad</strong> <strong>2025</strong>. Antagen av Kommunfullmäktige 27 april 2009<br />

Utgångspunkter<br />

Definition: Hållbar utveckling har definierats som en global,<br />

regional och lokal, fortgående och styrd samhällsutveckling,<br />

som tar naturens begränsade resurser i beaktande och vars<br />

målsättning är att garantera goda levnadsförhållanden för<br />

såväl nuvarande som kommande generationer.<br />

Social hållbarhet<br />

I ett socialt hållbart samhälle har alla människor<br />

– oavsett kön, ålder, funktionsnedsättning, sexuell,<br />

religiös eller politisk orientering, etnisk, kulturell<br />

eller socioekonomisk tillhörighet – samma möjligheter<br />

att leva och forma sin vardag. Social hållbarhet<br />

utgår från människans behov av gemenskap,<br />

delaktighet, trygghet och identitet; värden som<br />

tillsammans skapar en god livsmiljö och en hållbar<br />

samhällsutveckling.<br />

De sociala aspekter som inkluderats i översiktsplanen<br />

är hämtade ur <strong>kommun</strong>ens folkhälsoprogram.<br />

Nedan beskrivs aspekterna och deras koppling till<br />

den fysiska miljön.<br />

Demokrati handlar om inflytande och delaktighet.<br />

Den fysiska miljön har betydelse för hur vi kan forma<br />

våra liv. Ur demokratisk synvinkel är det viktigt<br />

att föra en dialog med alla gävlebor, kvinnor som<br />

män, pojkar som flickor, om hur livsmiljön ska se<br />

ut i <strong>Gävle</strong> i framtiden. En bra dialog med <strong>Gävle</strong>s<br />

invånare innebär att <strong>kommun</strong>en får in många åsikter<br />

som speglar mer av hela <strong>Gävle</strong>s intressen. Detta<br />

leder i längden till ett mer demokratiskt samhälle,<br />

bättre kunskap och bättre möjlighet att påverka.<br />

Tillgänglighet innebär att alla, oavsett funktionsnedsättning,<br />

självständigt ska kunna ta sig fram i<br />

olika miljöer såsom gator, grönområden, kollektivtrafik,<br />

service och kulturarrangemang. Att uppmärksamma<br />

människor med funktionsnedsättning<br />

och deras behov i den fysiska och psykosociala miljön,<br />

medverkar till att även andra gruppers behov<br />

tillgodoses. En tillgänglig fysisk och psykosocial<br />

miljö är viktig för människor med funktionsnedsättning<br />

och underlättar för alla människor.<br />

Med jämställdhet menas att kvinnor och män ska<br />

ha samma rätt, möjlighet och skyldighet att vara<br />

aktiva samhällsmedborgare och att forma villko-

Utgångspunkter<br />

ren för beslutsfattandet. I den fysiska planeringen<br />

handlar jämställdhet bland annat om lokalisering av<br />

bostäder, arbetsplatser, service, ytor för lek, rekreation<br />

och idrott. Men det handlar också om delaktighet<br />

i processen. Ju fler av kvinnors, mäns, flickors<br />

och pojkars olika behov som synliggörs desto mer<br />

ökar förutsättningarna för skapandet av ett mer<br />

jämställt samhälle där alla trivs.<br />

Socialt deltagande/integration handlar om att<br />

alla ska få en plats i det gemensamma samhället.<br />

I den fysiska planeringen främjar blandade upplåtelseformer<br />

integrationen. Men minst lika viktigt<br />

är tillgången till attraktiva platser för möten mellan<br />

människor från olika kulturer, generationer och<br />

socioekonomiska grupper. Torg, parker samt platser<br />

avsedda för lek, idrott och rekreation är exempel på<br />

sådana platser. Viktigt är också att fysiska barriärer<br />

är begränsade, att den fysiska miljön upplevs trygg<br />

samt att tillgång finns till fungerande <strong>kommun</strong>ikationer.<br />

För bästa resultat bör insatser i den fysiska<br />

miljön kombineras med sociala insatser.<br />

Trygghet i den fysiska planeringen innebär att <strong>stad</strong>ens<br />

miljöer ska upplevas som säkra och välkomnande<br />

för samtliga invånare under dygnets alla timmar.<br />

En trygg miljö främjas genom att planera för<br />

en blandad <strong>stad</strong>sbebyggelse där bostäder, verksamheter<br />

och service integreras. Detta skapar förutsättningar<br />

för liv och rörelse i <strong>stad</strong>en under hela dygnet.<br />

En annan trygghetsaspekt som är viktig inte minst<br />

för äldre är att det ska vara möjligt att bo i en och<br />

samma <strong>stad</strong>sdel genom livets alla skeden. Därför<br />

behövs ett varierat bo<strong>stad</strong>sutbud i varje <strong>stad</strong>sdel.<br />

Barn och unga är experter på sin egen närmiljö.<br />

Därför är det viktigt att föra en dialog med barn och<br />

unga när den fysiska miljön planeras. I den fysiska<br />

planeringen är viktiga frågor för barn och unga<br />

bland annat lokalisering av skolor, bostäder samt<br />

platser för idrott, lek och andra fritidsaktiviteter.<br />

Det är också viktigt att barn och unga har möjlighet<br />

att själva färdas mellan dessa platser till fots, med<br />

cykel eller buss.<br />

Ekologisk hållbarhet<br />

Hur mark och vatten används har stor inverkan på<br />

den ekologiska hållbarheten. Därför påverkar den<br />

fysiska planeringen utvecklingen mot ett hållbart<br />

samhälle. I ett ekologiskt hållbart samhälle värnas<br />

den biologiska mångfalden, miljömålen följs,<br />

18<br />

samhällsbygget är resurssnålt och materialanvändningen<br />

går i kretslopp.<br />

De ekologiska aspekter som inkluderats i översiktsplanen<br />

har koppling till de lokala miljömålen .<br />

Nedan beskrivs aspekterna och deras koppling till<br />

den fysiska miljön.<br />

Resurshushållning genomsyrar ett hållbart samhälle<br />

och karaktäriseras av återvinning och nyttjande<br />

av befintliga system. Det handlar dels om att<br />

minska mängden avfall och dels om att ta hand om<br />

det avfall som samhället genererar på ett bra sätt.<br />

Avfall tas bäst om hand genom i tur och ordning;<br />

återanvändning, materialanvändning och förbränning<br />

(energiåtervinning). Det minst hållbara alternativet<br />

är att lägga avfallet på deponi. Genom att<br />

använda tidigare bebyggd mark, att bygga anpassat<br />

till de förhållanden som råder på platsen (topografi,<br />

markförhållanden och lokalklimat), att bygga nära<br />

befintlig samhällelig och kommersiell service och<br />

att bygga i anslutning till befintlig infrastruktur och<br />

kollektivtrafikstråk nås en god hushållning med resurser.<br />

I en hållbar utveckling skyddas värdefull grönstruktur<br />

i såväl större som mindre mark- och vattenområden.<br />

Större sammanhängande grönområden<br />

kan bilda gröna kilar från omlandet in i <strong>stad</strong>en och<br />

utgör därmed också spridningskorridorer för djur<br />

och växter. Värdefulla naturmiljöer kan ofta sammanfalla<br />

med värdefulla kulturmiljöer som exempelvis<br />

tidigare jordbruksmark. Målet är att långsiktigt<br />

nå en ökad biologisk mångfald. Samtidigt ska<br />

människan kunna nyttja och njuta av den skyddade<br />

naturen. Människor behöver naturmiljöer i sitt närområde<br />

för att må bra och uppleva sin boendemiljö<br />

som attraktiv. Dessa miljöer kan utgöras av t ex parker,<br />

skog, strövområden, stigar, åar och stränder.<br />

Vattentäkter ska skyddas för att säkerställa nutida<br />

och framtida dricksvatten av god kvalitet. Ett<br />

långsiktigt skydd av dricksvattentillgångarna ger<br />

möjligheter för fler människor att bosätta sig i <strong>stad</strong>en<br />

och bidrar till en attraktiv boendemiljö. Detta<br />

innebär att lokalisering av verksamheter och bostäder<br />

som kan ha en negativ inverkan på vattentäkterna<br />

bör ske med största försiktighet och i många<br />

fall undvikas helt.<br />

Hållbara energisystem och energieffektivisering<br />

innebär att den energi som används produceras på<br />

<strong>Översiktsplan</strong> <strong>Gävle</strong> <strong>stad</strong> <strong>2025</strong>. Antagen av Kommunfullmäktige 27 april 2009

ett sådant sätt att den utgör en del av ett hållbart<br />

samhälle, samtidigt som människors och verksamheters<br />

energibehov är tryggat. Det leder till minskade<br />

utsläpp av klimatpåverkande ämnen och en<br />

lägre förbrukning av energi. I den fysiska planeringen<br />

innebär detta bl a att möjliggöra uppförande<br />

av vindkraftverk, fjärr- och närvärmeanläggningar.<br />

Ett hållbart transportsystem innebär en väl fungerande<br />

kollektivtrafik med buss och tåg som underlättar<br />

såväl arbets- som fritidsresor och transporter<br />

av varor och gods. Gena gång- och cykelvägar knyter<br />

ihop <strong>stad</strong>sdelar och är en länk mellan viktiga<br />

funktioner som hem, skola, arbetsplatser, fritidsaktiviteter<br />

och service. Att de stora transportstråken<br />

är lättillgängliga är viktigt för de delar av näringslivet<br />

som är beroende av effektiva godstransporter.<br />

Ett hållbart transportsystem innebär också en<br />

minskning av biltrafiken till fördel för ökad gång-,<br />

cykel- och kollektivtrafik. Detta medför bättre luftkvalitet,<br />

minskad risk för olyckor, minskat buller<br />

och en effektiv markanvändning.<br />

Ekonomisk hållbarhet<br />

Ett ekonomiskt hållbart samhälle handlar om att<br />

hushålla med mänskliga och materiella resurser<br />

under lång tid. Människor ska kunna leva ett gott<br />

liv och ha möjlighet att försörja sig, företagen ska<br />

vara konkurrenskraftiga och vilja och kunna utvecklas,<br />

och det offentliga samhället ska fungera<br />

och bidra med service.<br />

Den fysiska planeringen kan genom skapandet av<br />

lämpliga strukturer påverka den ekonomiska hållbarheten.<br />

Ett helhetsperspektiv där ekologisk, ekonomisk<br />

och social hållbarhet samverkar är nödvändig<br />

för att uppnå en ekonomiskt hållbar tillväxt. De<br />

aspekter av ekonomisk hållbarhet som inkluderats i<br />

översiktsplanen och deras koppling till den fysiska<br />

miljön beskrivs nedan.<br />

Attraktivitet handlar om att stärka <strong>stad</strong>ens identitet<br />

och kunna erbjuda något som anses vara attraktivt.<br />

För den enskilda människan kan det innebära<br />

attraktivt boende, t ex boende i <strong>stad</strong>skärnan,<br />

boende nära vatten eller boende anpassat för funktionsnedsättning.<br />

Det kan också handla om attraktiva<br />

arbetsplatser; att <strong>stad</strong>en kan erbjuda arbeten<br />

som såväl människor på orten som i andra orter vill<br />

ha. Attraktivitet i form av välkända och populära<br />

målpunkter och varumärken bidrar till att stärka<br />

19<br />

<strong>Översiktsplan</strong> <strong>Gävle</strong> <strong>stad</strong> <strong>2025</strong>. Antagen av Kommunfullmäktige 27 april 2009<br />

Utgångspunkter<br />

besöks- och turistnäringen. För företag kan attraktivitet<br />

t ex utgöra läget nära transportstråk eller<br />

möjligheten att expandera på samma plats. Vad som<br />

anses attraktivt är subjektivt och ju fler medborgare,<br />

organisationer och företag som nås i en dialog,<br />

desto större blir <strong>kommun</strong>ens kunskap om hur önskad<br />

attraktivitet kan skapas.<br />

Regionförstoring innebär att möjligheten till t ex<br />

arbete växer rent geografiskt. Detta kan innebära att<br />

bo<strong>stad</strong> och arbete finns på olika orter. Med regionförstoring<br />

blir attraktiviteten viktig för att kunna locka<br />

människor att arbeta i den egna <strong>stad</strong>en men också<br />

locka arbetskraft från andra orter. Regionförstoring<br />

innebär en ökad tillgång till arbete, bo<strong>stad</strong>, utbildning,<br />

kultur och kvalificerad arbetskraft. Å andra<br />

sidan kan regionförstoring få negativa konsekvenser<br />

för den ekologiska och sociala hållbarheten i och<br />

med ett ökat resande. Det är därför viktigt att bland<br />

annat satsa på kollektivtrafiken. Detta för att minska<br />

belastningen på miljön och göra det möjligt för alla<br />

att kunna nyttja regionförstoringens fördelar.<br />

Goda företagslägen är viktigt för hela samhället.<br />

Industri och näringsliv bör lokaliseras där det är<br />

mest lämpligt och till lägen som innebär en minskad<br />

miljöpåverkan. Etablering av företag bör därför ske<br />

i närheten av de resurser som företagen använder t<br />

ex arbetskraft, naturresurser och handel. Samtidigt<br />

ska befintlig infrastruktur användas så långt det är<br />

möjligt. Transportintensiv verksamhet ska lokaliseras<br />

nära stora transportstråk. Farlig och störande<br />

verksamhet ska läggas på behörigt avstånd från bostäder.<br />

Små icke-störande verksamheter som alstrar<br />

få transporter kan med fördel etableras i bo<strong>stad</strong>sområden.<br />

För att kunna erbjuda goda företagslägen<br />

är det viktigt att det finns beredskap med mark som<br />

reserverats för ändamålet.<br />

Kommunikationer och transporter handlar om<br />

att uppnå ett hållbart och effektivt transportsystem.<br />

Detta innebär en väl fungerande kollektivtrafik<br />

med buss och tåg som underlättar för såväl arbets-<br />

som fritidsresor och för transporter av gods. Gena<br />

gång- och cykelvägar knyter ihop <strong>stad</strong>sdelar och<br />

viktiga funktioner. Att de stora transportstråken är<br />

lättillgängliga är viktigt för de delar av näringslivet<br />

som är beroende av effektiva godstransporter. Ett<br />

hållbart transportsystem innebär en minskning av<br />

biltrafiken till fördel för ökad gång-, cykel- och kollektivtrafik.

Utgångspunkter<br />

Styrdokument som påverkar<br />

<strong>Översiktsplan</strong> <strong>Gävle</strong> <strong>stad</strong><br />

<strong>Översiktsplan</strong> <strong>Gävle</strong> <strong>stad</strong> visar på möjligheterna för<br />

hur mark- och vattenområden i <strong>Gävle</strong> kan utvecklas.<br />

Men det finns både förutsättningar och mål som<br />

redan är givna i andra dokument, som har påverkat,<br />

eller kommer att påverka, <strong>Gävle</strong>s befintliga och<br />

framtida struktur. Nedan beskrivs kortfattat de styrdokument<br />

som berör <strong>Översiktsplan</strong> <strong>Gävle</strong> <strong>stad</strong> och<br />

som bör tas i beaktande vid den övergripande mark-<br />

och vattenplaneringen. De har alla legat till grund<br />

för framtagandet av <strong>Översiktsplan</strong> <strong>Gävle</strong> <strong>stad</strong>.<br />

Vision <strong>2025</strong> och Vägen till <strong>2025</strong><br />

Vision <strong>2025</strong> beräknas antas av <strong>kommun</strong>fullmäktige<br />

april 2009. Vision <strong>2025</strong> beskriver den framtida<br />

idealbild som <strong>Gävle</strong> <strong>kommun</strong> ska sträva efter<br />

att uppnå. Till visionen fogas Vägen till <strong>2025</strong> som<br />

är en strategi för att nå Vision <strong>2025</strong>. Visionen och<br />

strategin ska sedan följas av olika handlingsplaner<br />

med konkreta åtgärder som ska genomföras de närmaste<br />

åren.<br />

Folkhälsoprogram <strong>Gävle</strong> <strong>kommun</strong><br />

Antaget av <strong>kommun</strong>fullmäktige och landstingsfullmäktige<br />

juni 2004. Programmet beskriver hur<br />

<strong>kommun</strong>en övergripande ska arbeta med folkhälsofrågor<br />

utifrån de tre delområdena: inflytande och<br />

delaktighet i samhället, trygga och goda uppväxtvillkor<br />

samt sunda och säkra miljöer och produkter.<br />

Handikappolitiskt program<br />

Antaget av <strong>kommun</strong>fullmäktige augusti 2002.<br />

Utgår från <strong>kommun</strong>ens vision. Programmet visar<br />

hur jämlika villkor, inte minst i den fysiska miljön,<br />

ska kunna uppnås för människor med funktionsnedsättning.<br />

<strong>Gävle</strong> <strong>kommun</strong>s lokala miljömål<br />

Antaget av <strong>kommun</strong>fullmäktige april 2005. Dokument<br />

som visar hur de nationella miljömålen ska<br />

hanteras på en lokal nivå för att uppnå en långsiktigt<br />

hållbar utveckling.<br />

20<br />

Gästrikeregionens framtid – en studie av förutsättningar<br />

för tillväxt, uthållighet och välfärd<br />

med utblick mot 2010<br />

Rapporten redovisades i november 2000. Studien<br />

beskriver trender inom ekonomi, politik, teknik-<br />

och kunskapsutveckling, <strong>kommun</strong>ikationer, boende<br />

och värderingar som kommer att påverka regionens<br />

framtida förutsättningar.<br />

Utveckling av den fysiska strukturen i<br />

Gästrikeregionen<br />

Antaget av Gästrikerådet november 2007. En<br />

studie om gästrikeregionens <strong>kommun</strong>er som funktionell<br />

region, samt vad som behöver göras med den<br />

fysiska strukturen för att utveckla och skapa en än<br />

mer attraktiv region.<br />

Trafikstrategi – del 1 vision och mål<br />

Antagen av <strong>kommun</strong>fullmäktige mars 2008.<br />

Trafikstrategin är ett <strong>kommun</strong>alt verktyg som visar<br />

vägen till ett hållbart transportsystem. Här tas ett<br />

samlat grepp kring målen inom trafikområdet. Del<br />

2 kommer innehålla handlingsplan med åtgärder.<br />

Handelspolicy för <strong>Gävle</strong> <strong>kommun</strong><br />

Antagen av <strong>kommun</strong>fullmäktige september<br />

2003. Beskriver visioner och förutsättningar för<br />

hur utvecklingen av handel i <strong>stad</strong>skärnan, externhandel,<br />

handel inom arbetsplatsområden, bo<strong>stad</strong>snära<br />

handel och landsbygdshandel ska utvecklas.<br />

Näringslivsprogram för <strong>Gävle</strong> <strong>kommun</strong><br />

Förankrat i <strong>kommun</strong>styrelsen april 2006. Översiktligt<br />

program som beskriver hur näringslivet<br />

ska bidra till tillväxt i <strong>kommun</strong>en genom att skapa<br />

tydlighet kring <strong>kommun</strong>ens näringslivsutveckling,<br />

genom samverkan mellan näringslivet och viktiga<br />

aktörer samt genom att företagsklimatet i <strong>kommun</strong>en<br />

utvecklas positivt.<br />

Program för översiktsplan <strong>Gävle</strong> <strong>stad</strong><br />

Antaget av <strong>kommun</strong>fullmäktige december 2005.<br />

Fungerar som utgångspunkt för arbetet med översiktsplanen<br />

och framställer vision, inriktningsmål<br />

och prioritering för hur <strong>stad</strong>en ska utvecklas. Huvudinriktningen<br />

är att <strong>Gävle</strong> ska vara en <strong>stad</strong> med<br />

identitet, ha en levande <strong>stad</strong>skärna, vara en attraktiv<br />

<strong>stad</strong> att bo i, vara en grön och blå <strong>stad</strong>, ha ett<br />

mångsidigt näringsliv, ha ett hållbart transportsystem<br />

och vara centrum för regionen. <strong>Översiktsplan</strong><br />

<strong>Gävle</strong> <strong>stad</strong> visar mer konkret hur detta uppnås.<br />

<strong>Översiktsplan</strong> <strong>Gävle</strong> <strong>stad</strong> <strong>2025</strong>. Antagen av Kommunfullmäktige 27 april 2009

Styrdokument under framtagande<br />

Cykelplan <strong>Gävle</strong><br />

Beskriver de stråk i cykelvägnätet som föreslås<br />

byggas ut. Beräknas färdigställas under 2009.<br />

Inriktningsprogram för bo<strong>stad</strong>sförsörjning<br />

Diarienummer 06KS272. Programmet anger inriktning<br />

för <strong>kommun</strong>ens arbete med bo<strong>stad</strong>sförsörjning.<br />

Trafikstrategi – del 2 handlingsplan<br />

Färdigställs under 2009 och kommer innehålla<br />

handlingsplan med förslag till åtgärder och projekt.<br />

Regionalt utvecklingsprogram<br />

Visar inriktning på länets framtida utveckling och<br />

omfattar områden som näringslivsutveckling, <strong>kommun</strong>ikationer,<br />

infrastruktur, bostäder, kultur, miljö,<br />

utbildning, sysselsättning och andra offentliga<br />

tjänster. Det regionala utvecklingsprogrammet tas<br />

fram av Regionförbundet <strong>Gävle</strong>borg tillsammans<br />

med länets <strong>kommun</strong>er.<br />

21<br />

Fördjupade översiktsplaner<br />

<strong>Översiktsplan</strong> <strong>Gävle</strong> <strong>stad</strong> <strong>2025</strong>. Antagen av Kommunfullmäktige 27 april 2009<br />

Utgångspunkter<br />

<strong>Översiktsplan</strong> <strong>Gävle</strong> <strong>stad</strong> och gällande fördjupade<br />

översiktsplaner är samstämmiga och bör läsas tillsammans.<br />

<strong>Översiktsplan</strong> <strong>Gävle</strong> <strong>stad</strong> visar på helheten<br />

för hela <strong>stad</strong>en och fördjupningarna är mer<br />

detaljerade kring ett mindre område. Se karta. Där<br />

<strong>Översiktsplan</strong> <strong>Gävle</strong> <strong>stad</strong> och tidigare fördjupningar<br />

inte är samstämmiga gäller <strong>Översiktsplan</strong> <strong>Gävle</strong><br />

<strong>stad</strong>.<br />

Kunskapsunderlag<br />

<strong>Gävle</strong> inför klimatförändringarna<br />

Utdrag ur Klimat- och sårbarhetsutredningen betänkande<br />

och SMHI:s regionala klimatscenarier.<br />

Sammanfattning <strong>Gävle</strong> <strong>kommun</strong> 2007.<br />

<strong>Översiktsplan</strong> Datum för antagande Diarienummer<br />

ÖVERSIKTSPLAN 1990-11-26 KF § 211 1990:484<br />

ALDERHOLMEN 1991-04-29 KF § 82 1990:308<br />

ÖVERSIKTSPLAN FÖR GÄVLE KUSTVATTEN 1993-04-26 KF § 82 1991:231<br />

NORRLANDET 1993-05-24 KF § 95 1992:049<br />

VÄG 67 HEDESUNDA – VALBO 1996-06-17 KF § 116 1996:070<br />

KUNGSBÄCK 1998-06-15 KF § 114 1997:010<br />

RESECENTRUM 1999-12-20 KF § 254 1995:506<br />

ERSBO – SKOGMUR 2003-01-27 KF § 3 2000:448<br />

AVAN FREDRIKSKANS 2004-11-29 KF § 244 2003:462<br />

FURUVIK 2007-05-28 06KS229<br />

VALBO KÖPCENTRUM SÖDRA DELEN 2004-03-29 2002:597<br />

NORRLANDET arbete pågår 08KS195<br />

ESKÖN arbete pågår 08KS120<br />

1<br />

2<br />

3<br />

4<br />

5<br />

6<br />

7<br />

8<br />

9<br />

10<br />

ÖP 90<br />

ÖP <strong>Gävle</strong> Stad<br />

<strong>Gävle</strong> kustvatten<br />

Alderholmen<br />

Valbo köpcentrum<br />

södra delen<br />

Väg 67 Hedesunda-Valbo<br />

Kungsbäck<br />

Resecentrum<br />

Ersbo-Skogmur<br />

Avan-Fredriksskans<br />

11 Furuvik<br />

Fördjupade översiktsplaner<br />

under framtagande<br />

12 Norrlandet<br />

13 Eskön<br />

6<br />

5<br />

7<br />

9<br />

4<br />

8<br />

2<br />

10<br />

12<br />

1<br />

13<br />

11<br />

3

Utgångspunkter<br />

22<br />

<strong>Översiktsplan</strong> <strong>Gävle</strong> <strong>stad</strong> <strong>2025</strong>. Antagen av Kommunfullmäktige 27 april 2009

23<br />

<strong>Översiktsplan</strong> <strong>Gävle</strong> <strong>stad</strong> <strong>2025</strong>. Antagen av Kommunfullmäktige 27 april 2009<br />

<strong>Gävle</strong> idag och i framtiden<br />

GÄVLE IDAG & I FRAMTIDEN<br />

En <strong>stad</strong> att längta till<br />

<strong>Översiktsplan</strong> <strong>Gävle</strong> <strong>stad</strong> <strong>2025</strong><br />

<strong>Översiktsplan</strong> <strong>Gävle</strong> <strong>stad</strong><br />

3<br />

<strong>2025</strong><br />

Antagandehandling

<strong>Gävle</strong> idag och i framtiden<br />

<strong>Gävle</strong> idag och i framtiden<br />

”Här kan vi färdas, leva och bo utan större bekymmer.<br />

Våra intressen tillgodoses. Här finns en<br />

mångfald och ett stort utbud av allt man kan tänka<br />

sig för ett gott liv – oavsett i vilket skede du är.”<br />

Citat från en anonym gävlebo år 2005.<br />

<strong>Gävle</strong>, Norrlands äldsta <strong>stad</strong>, har ett geografiskt<br />

fördelaktigt läge med bra <strong>kommun</strong>ikationer, nära<br />

till stora städer, skogar och fjäll. Med havet i öster<br />

samt Testeboån och Gavleån som flyter genom <strong>stad</strong>en<br />

är <strong>Gävle</strong> präglat av kontakt med vatten. Fisket,<br />

hamnen, järnvägen samt närheten till skog, järn och<br />

stål skapade en gång i tiden grundläggande förutsättningar<br />

för framgångsrika näringar i <strong>Gävle</strong>. Det<br />

som en gång var en medeltida <strong>stad</strong> övergick så småningom<br />

till att bli en av Sveriges viktigaste hamnstäder<br />

utpekad i en statlig utredning 2007 1 . I <strong>Gävle</strong><br />

finns arkitektur från många olika epoker, såsom i<br />

1700-talets Gamla Gefle, i 1870-talets rutnäts<strong>stad</strong> i<br />

centrala <strong>Gävle</strong> och 1960-70-talens miljonprogram i<br />

Sätra och Andersberg.<br />

Dagens <strong>Gävle</strong><br />

Invånarantalet i <strong>Gävle</strong> <strong>kommun</strong> var 93 509 personer<br />

i december 2008. Inom avgränsningen för <strong>Översiktsplan</strong><br />

<strong>Gävle</strong> <strong>stad</strong> bor cirka 80 000 av dessa. 5 Under<br />

våren 2005 frågade <strong>Gävle</strong> <strong>kommun</strong> gävleborna<br />

vad de tycker om sin <strong>stad</strong> och fick totalt 1 542 svar.<br />

Det framkom bland annat att det bästa med <strong>Gävle</strong><br />

är att <strong>stad</strong>en är lagom stor och att det är nära till<br />

exempelvis kulturliv, parker och affärer. Människor<br />

utifrån tycker att <strong>Gävle</strong> är mest känd för <strong>Gävle</strong>bocken,<br />

Brynäs, Gevalia och Furuviksparken 6 .<br />

<strong>Gävle</strong> är en grön och blå <strong>stad</strong> med många parker,<br />

alléer, esplanader, vattendrag och närheten till naturen<br />

ger möjlighet till ett mångsidigt friluftsliv. Dessutom<br />

finns här stort kulturutbud och mycket sport.<br />

I <strong>Gävle</strong> finns stora livsmedelsföretag med varumärken<br />

som Gevalia, Läkerol och Ahlgrens bilar. Det<br />

finns även telekomföretag som Ericsson AB samt<br />

företag inom trä- och pappersindustrin som Korsnäs<br />

AB. De största arbetsgivarna är <strong>Gävle</strong> <strong>kommun</strong>,<br />

landstinget, Ericsson AB, Korsnäs AB och<br />

Lantmäteriverket. På högskolan i <strong>Gävle</strong> studerar ca<br />

14 500 studenter.<br />

24<br />

<strong>Gävle</strong> i regionen<br />

Gästrikeregionen<br />

För att stärka regionen är det av stor betydelse att<br />

<strong>Gävle</strong> samarbetar med grann<strong>kommun</strong>erna. Sedan<br />

1970-talet finns ett samarbete inom Gästrikeregionen<br />

där <strong>Gävle</strong>, Sandviken, Hofors, Ockelbo och<br />

Älvkarleby deltar. <strong>Gävle</strong> är centralort i Gästrikeregionen<br />

med viktiga allmänna funktioner såsom<br />

vård, handel, utbildning och dynamiska företag<br />

men är även en knutpunkt för transporter med tåg,<br />

bil och båt. <strong>Gävle</strong> är också den enda av regionens<br />

<strong>kommun</strong>er som har haft en befolkningsökning, med<br />

drygt 5%, under den senaste 20-årsperioden 7 . Gästrikeregionens<br />

fokus är att utnyttja läget i landet, att<br />

utveckla och förbättra infrastrukturen, höja utbildningsnivån,<br />

skapa attraktiva boende- och livsmiljöer,<br />

ta tillvara befintliga resurser inom natur och<br />

<strong>stad</strong>sliv, förbättra företagsklimatet samt profilera<br />

regionen både utåt och inåt 7 .<br />

Regionförstoring<br />

Funktionella regioner avgränsas t ex utifrån hur arbetspendling,<br />

handel och informationsutbyte sker<br />

geografiskt. Gästrikeregionen och Stockholm-Mälardalsregionen<br />

är funktionella regioner och Bollnäs,<br />

Söderhamn och Falun är städer som <strong>Gävle</strong> har<br />

regionala samband med.<br />

Regionförstoring sker när en funktionell region<br />

växer till ytan. Detta leder till en mer differentierad<br />

arbetsmarknad och en ökad specialisering av<br />

näringsliv, arbetskraft och utbildning. Regionförstoring<br />

får även konsekvenser för hållbarheten. Till<br />

exempel får ökad pendling konsekvenser för miljön<br />

och det sociala livet. Regionförstoring med hänsyn<br />

till arbetsmarknaden gagnar främst människor med<br />

arbeten som kräver högre utbildning och där löneskillnaderna<br />

är större. Lågavlönade yrken inom t ex<br />

vård och service, där kvinnor utgör majoriteten av<br />

arbetstagarna, attraherar inte på samma sätt långpendling.<br />

Det är viktigt att fortsatt regionförstoring sker utifrån<br />

målen om en hållbar utveckling. Det innebär bl<br />

a en satsning på utökad kollektivtrafik för att bidra<br />

till att alla att kan ta del av regionförstoringen.<br />

<strong>Översiktsplan</strong> <strong>Gävle</strong> <strong>stad</strong> <strong>2025</strong>. Antagen av Kommunfullmäktige 27 april 2009

<strong>Gävle</strong> i framtiden<br />

<strong>Gävle</strong> <strong>kommun</strong>s planering sker utifrån en planeringsfolkmängd<br />

med 102 000 invånare år <strong>2025</strong>, vilket<br />

motsvarar en genomsnittlig ökning med cirka<br />

500 invånare per år. Utbud av bostäder, arbetsplatser<br />

och service måste anpassas för att möta en sådan<br />

ökning.<br />

Enligt prognoser fram till och med 2015 beräknas<br />

antalet födda barn överstiga 1 000 st per år och antalet<br />

barn i åldrarna 1-9 år beräknas öka ända fram<br />

till <strong>2025</strong>. Antalet barn i åldrarna 10-12 år beräknas<br />

minska fram till och med 2009 och antalet barn i<br />

åldrarna 13-15 år beräknas minska fram till och<br />

med 2012. Antalet ungdomar i gymnasieåldern 16-<br />

18 år beräknas däremot öka fram till och med 2009.<br />

Antalet äldre i <strong>kommun</strong>en, 65 år och uppåt, beräknas<br />

öka markant under hela perioden. Ett ökat antal<br />

äldre kan leda till ökade kostnader för vård och en<br />

större försörjningsbörda för människor i förvärvsarbetande<br />

åldrar 8 .<br />

Förändringar och trender i omvärlden påverkar regionen.<br />

Exempelvis kan förändringar i grann<strong>kommun</strong>er<br />

och närliggande stor<strong>stad</strong>sregioner påverka<br />

förutsättningarna för bland annat <strong>Gävle</strong>s tillväxt,<br />

arbetstillfällen, <strong>kommun</strong>ikationer och befolkning.<br />

25<br />

<strong>Översiktsplan</strong> <strong>Gävle</strong> <strong>stad</strong> <strong>2025</strong>. Antagen av Kommunfullmäktige 27 april 2009<br />

<strong>Gävle</strong> idag och i framtiden<br />

Beredskap måste finnas för att möta och hantera<br />

sådana förändringar.<br />

För att <strong>Gävle</strong> i framtiden ska ha god tillväxt måste<br />

satsningar inom vissa områden göras. <strong>Gävle</strong> i framtiden<br />

är <strong>kommun</strong>ens lokala utvecklingsprogram<br />

som också fungerar som strategi för att nå Vision<br />

<strong>2025</strong>. ”<strong>Gävle</strong> i framtiden” pekar ut fem satsningsområden:<br />

Utveckla ledarskap, samverkan, mötesplatser<br />

Ett tydligt lokalt och regionalt ledarskap är avgörande<br />

för en <strong>kommun</strong>s utveckling. Detta präglas av<br />

en samsyn mellan olika aktörer i en <strong>kommun</strong> eller<br />

region som till exempel <strong>kommun</strong>, regionförbund,<br />

näringsliv, statliga myndigheter, organisationer<br />

som högskola och lokalt föreningsliv.<br />

Satsa på en attraktiv livsmiljö<br />

Livsmiljön väger tyngre än jobb när människor väljer<br />

bo<strong>stad</strong>sort. För att kunna erbjuda en god livsmiljö<br />

är det viktigt att bo<strong>stad</strong>sområden kan försörjas<br />

med hållbara transportlösningar samt att kollektivtrafiken<br />

har en hög standard och är tillgänglig för<br />

alla oavsett livsfas eller ev. funktionsnedsättning.<br />

Samhällsservice som barnomsorg, skolor, äldreomsorg<br />

samt hälso- och sjukvård måste ha god standard.<br />

Det gäller även utbud för friluftsliv, motion,<br />

idrott och kultur.

<strong>Gävle</strong> idag och i framtiden<br />

Erbjud utbildning, kompetens, innovation och<br />

entreprenörskap<br />

Utbildning, kompetens, innovation och entreprenörskap<br />

å<strong>stad</strong>kommer en levande och flexibel arbetsmarknad<br />

och bidrar till att kunna möta förändringar<br />

på ett bra sätt. I <strong>Gävle</strong> krävs en mer positiv<br />

attityd till utbildning, kompetens, entreprenörskap<br />

och företagsamhet. Det måste finnas god tillgång<br />

till utbildning med hög kvalitet på alla nivåer. En<br />

befolkning med hög utbildningsnivå attraherar företag<br />

att etablera sig i <strong>Gävle</strong>. Genom att ta vara på<br />

mångfalden av språk, kulturer och yrkesskicklighet<br />

blir <strong>Gävle</strong> en rikare <strong>kommun</strong>.<br />

Utveckla <strong>kommun</strong>ikationer och infrastruktur<br />

<strong>Gävle</strong> har ett bra <strong>kommun</strong>ikationsläge med <strong>Gävle</strong><br />

Hamn, Ostkustbanan, Bergslagsbanan och Norra<br />

stambanan samt E4:an och riksväg 80. En utveckling<br />

av hållbara regionala <strong>kommun</strong>ikationer<br />

möjliggör en utvidgning av arbetsmarknaden.<br />

Persontransporter måste inriktas på tidhållning,<br />

priser och framtida höghastighetslösningar för<br />

att utgöra ett alternativ till bilen vid pendling.<br />

<strong>Gävle</strong> <strong>kommun</strong> arbetar för en utveckling av vä-<br />

Rättvik<br />

Edsbyn<br />

Falun<br />

Borlänge<br />

Ljusdal<br />

Bollnäs<br />

Sandviken<br />

Hofors<br />

Sundsvall<br />

Hudiksvall<br />

Söderhamn<br />

<strong>Översiktsplan</strong><br />

<strong>Gävle</strong> <strong>stad</strong><br />

Säter<br />

Tierp<br />

Hedemora<br />

Österbybruk<br />

Ludvika Avesta<br />

Fagersta<br />

Björklinge<br />

Alunda Hallstavik<br />

Sala<br />

Kopparberg<br />

Uppsala<br />

Norrtälje<br />

Surahammar<br />

Lindesberg<br />

Västerås<br />

Enköping Märsta<br />

Bålsta<br />

Köping<br />

Täby<br />

Örebro<br />

Eskilstuna<br />

Stockholm<br />

26<br />

102 000<br />

97 000<br />

92 000<br />

87 000<br />

gar, järnvägar och <strong>Gävle</strong> Hamn. För att vara med<br />

i utvecklingen krävs aktuell kunskap inom teknikområdet.<br />

Därför är Teknikparken och kopplingen<br />

till högskolan av stor vikt.<br />

Stöd gävlebornas stolthet över sin <strong>kommun</strong><br />

och profilera <strong>Gävle</strong> utåt<br />

<strong>Gävle</strong>borna är <strong>Gävle</strong>s viktigaste ambassadörer. Att<br />

människor trivs, känner sig trygga och är stolta över<br />

att vara gävlebor är avgörande för den bild som ges<br />

av <strong>Gävle</strong> utåt. <strong>Gävle</strong> ska vara en <strong>stad</strong> där alla oavsett<br />

kön, ålder, etnicitet, funktionshinder eller socioekonomisk<br />

tillhörighet trivs och känner trygghet.<br />

Planeringsfolkmängd<br />

82 000<br />

1990 1995 2000 2005 2010 2015 2020 <strong>2025</strong><br />

<strong>Gävle</strong> <strong>kommun</strong> har ett tydligt varumärke -Välkommen<br />

ombord! Befintliga kvalitéer som närheten till<br />

havet, åarna, grönskan, rutnäts<strong>stad</strong>en med esplanaderna,<br />

Boulognerskogen, ”<strong>Gävle</strong>bocken”, GIF och<br />

Brynäs är bra byggstenar. <strong>Gävle</strong> är genom sin storlek<br />

i jämförelse med omgivande orter och <strong>kommun</strong>er<br />

en naturlig motor för närregionen i Gästrikland<br />

och för hela <strong>Gävle</strong>borg.<br />

<strong>Översiktsplan</strong> <strong>Gävle</strong> <strong>stad</strong> <strong>2025</strong>. Antagen av Kommunfullmäktige 27 april 2009

ALLMÄNNA INTRESSEN<br />

En <strong>stad</strong> att längta till<br />

27<br />

<strong>Översiktsplan</strong> <strong>Gävle</strong> <strong>stad</strong> <strong>2025</strong><br />

<strong>Översiktsplan</strong> <strong>Gävle</strong> <strong>stad</strong> <strong>2025</strong>. Antagen av Kommunfullmäktige 27 april 2009<br />

Allmänna intressen<br />

<strong>Översiktsplan</strong> <strong>Gävle</strong> <strong>stad</strong><br />

4<br />

<strong>2025</strong><br />

Antagandehandling

Allmänna intressen<br />

28<br />

<strong>Översiktsplan</strong> <strong>Gävle</strong> <strong>stad</strong> <strong>2025</strong>. Antagen av Kommunfullmäktige 27 april 2009

29<br />

Allmänna intressen<br />

Intressen i <strong>stad</strong>en som är gemensamma för<br />

många av <strong>stad</strong>ens invånare, t.ex. boende, <strong>kommun</strong>ikationer,<br />

vatten, fritid och rekreation, kallas<br />

för allmänna intressen.<br />

Det är översiktsplanens uppgift att redovisa de allmänna<br />

intressena och visa hur <strong>Gävle</strong> <strong>kommun</strong> planerar<br />

att ta hänsyn till och utveckla dem. Plan- och<br />

bygglagen (PBL 1987:10) anger vilka allmänna intressen<br />

som ska beaktas vid beslut som rör mark-<br />

och vattenanvändningen.<br />

I detta kapitel presenteras 10 huvudrubriker med<br />

cirka 30 allmänna intressen. Varje allmänt intresse<br />

inleds med en bakgrundsbeskrivning och en presentation<br />

av nuläget. Därefter följer förslagstext med<br />

diverse överväganden, restriktioner, möjligheter<br />

och rekommendationer för framtiden.<br />

Under varje allmänt intresse presenteras även ställningstaganden<br />

som förtydligar <strong>Gävle</strong> <strong>kommun</strong>s<br />

intentioner inom varje ämne. Många av avsnitten<br />

presenteras med en karta.<br />

På följande sidor redovisas allmänna intressen:<br />

Boende .......................................................... 30<br />

Kulturmiljö ................................................ 34<br />

Grönstruktur .................................................. 38<br />

Fritid och rekreation ....................................... 44<br />

Kommunikationer .......................................... 48<br />

Verksamheter ................................................. 58<br />

Vatten ............................................................... 68<br />

Energi ............................................................... 72<br />

Miljö- och riskfaktorer ................................... 76<br />

Stadsbyggnad ................................................... 90<br />

<strong>Översiktsplan</strong> <strong>Gävle</strong> <strong>stad</strong> <strong>2025</strong>. Antagen av Kommunfullmäktige 27 april 2009<br />

Allmänna intressen

Allmänna intressen<br />

Boende<br />

MACKMYRA<br />

Bostäder<br />

Befintlig bebyggelse<br />

- bo<strong>stad</strong>skomplettering och<br />

omvandling till bostäder är möjlig<br />

Strategiskt område för bostäder<br />

Utbyggnadsinriktningar enligt Program<br />

för översiktsplan <strong>Gävle</strong> <strong>stad</strong><br />

Centrumnära <strong>stad</strong>en<br />

Vattennära lägen<br />

Kollektivtrafikstråken<br />

Tätortsnära landsbygden<br />

Rv 80<br />

Rv 56<br />

LUND<br />

VALBO<br />

E4<br />

HAGASTRÖM<br />

ALBORGA<br />

ALLMÄNNINGE<br />

En attraktiv <strong>stad</strong> att bo i<br />

ÅBYGGEBY<br />

SÄTRA<br />

LEXE<br />

30<br />

FORSBY<br />

CENTRUM<br />

ERSBO<br />

MÅRDÄNG<br />

NÄRINGEN<br />

KUNGSBÄCK<br />

ANDERSBERG<br />

<strong>Gävle</strong> erbjuder ett varierat utbud av goda bostäder<br />

i attraktiva lägen där folk trivs. Alla känner<br />

sig hemma i de väl fungerande <strong>stad</strong>sdelarna.<br />

Från Program för översiktsplan <strong>Gävle</strong> <strong>stad</strong><br />

SÖDERTULL<br />

<strong>Översiktsplan</strong> <strong>Gävle</strong> <strong>stad</strong> <strong>2025</strong>. Antagen av Kommunfullmäktige 27 april 2009<br />

E4<br />

BJÖRKE<br />

HILLE<br />

STRÖMSBRO<br />

BRYNÄS<br />

HEMLINGBY<br />

GÄVLE HAMN<br />

KÄLLÖ<br />

JÄRVSTA<br />

HOLMSUND<br />

BOMHUS<br />

Rv 76<br />

NORRLANDET<br />

SIKVIK<br />

VÅRVIK<br />

GRINDUGA<br />

0 5 000<br />

Meter<br />

1 : 110 000

Boende<br />

Attraktiva bostäder är en framgångsfaktor för<br />

<strong>Gävle</strong>s utveckling. Befolkningen ökar och för att<br />

kunna tillgodose bo<strong>stad</strong>sbehovet fram till år <strong>2025</strong><br />

bör 8 000 nya bostäder planeras i hela <strong>Gävle</strong><br />

<strong>kommun</strong>. I <strong>Översiktsplan</strong> <strong>Gävle</strong> <strong>stad</strong> föreslås att<br />

mellan 2 800 - 6 650 nya bostäder möjliggöras.<br />

Även i övriga delar av <strong>kommun</strong>en som Furuvik,<br />

Norrlandet, Hedesunda, Hamrånge, Forsbacka<br />

kan nya bostäder planeras.<br />

Bakgrund<br />

I <strong>Gävle</strong> <strong>kommun</strong> finns ca. 47 000 bostäder i olika<br />

former och storlekar. Av dessa är ca. 21 % (10 000<br />

st) upplåtna med bo<strong>stad</strong>srätt, 33 % (15 500 st) är<br />

småhus med äganderätt och övriga 46 % (21 000 st)<br />

är hyresrätter.<br />

33%<br />

21%<br />

46%<br />

Hyresrätt<br />

Småhus med äganderätt<br />

Bo<strong>stad</strong>srätt<br />

Av alla hyresrätter i <strong>Gävle</strong> <strong>kommun</strong> förvaltar <strong>Gävle</strong>s<br />

allmännyttiga bo<strong>stad</strong>sbolag, AB Gavlegårdarna,<br />

75 % (16 000 st).<br />

Trenderna för boendet överlag visar att standarden<br />

på bostäderna ökar och att vi vill bo på en allt större<br />

yta per person. Numer är boendet också något mer<br />

än bara en plats att sova på. Valet av bo<strong>stad</strong>smiljö<br />

görs efter vad vi vill uppleva och hur vi vill att andra<br />

ska uppleva oss 9 .<br />

31<br />

<strong>Översiktsplan</strong> <strong>Gävle</strong> <strong>stad</strong> <strong>2025</strong>. Antagen av Kommunfullmäktige 27 april 2009<br />

Allmänna intressen<br />

Att <strong>Gävle</strong> kan erbjuda en attraktiv bo<strong>stad</strong>s- och livsmiljö<br />

har stor betydelse för såväl gävlebor, regionens<br />

näringsliv, besökare och <strong>kommun</strong>en. Vad som<br />

är attraktivt är dock svårt att definiera och betyder<br />

olika för olika personer. Attraktiviteten kan handla<br />

om bl.a. läget på bo<strong>stad</strong>en, storleken och utrustningen,<br />

planlösningen, om bo<strong>stad</strong>en är ny eller gammal<br />

men även kostnad och upplåtelseform spelar in. Det<br />

blir också allt vanligare med så kallat ”kategoriboende”<br />

där boendet förstärker din livsstil med särskilda<br />

kvaliteter, kanske genom att ligga nära t.ex.<br />

golfbanan eller järnvägsstationen, mitt i skogen eller<br />

vara en del av en kulturmiljö, ha båtplats eller<br />

möjliggöra djurhållning.<br />

<strong>Gävle</strong>s möjligheter till framgång på bo<strong>stad</strong>smarknaden<br />

är att kunna erbjuda stor valfrihet i boendet<br />

– alla upplåtelseformer, alla <strong>stad</strong>sdelar samt många<br />

olika typer av bostäder med särskilda kvaliteter.<br />

En realitet är att nyproducerade bostäder ofta är<br />

dyra. Priserna på nyproduktion i <strong>Gävle</strong> är dock lägre<br />

än i t.ex. Uppsala och Stockholm. Fler nya bostäder<br />

leder ofta till ökat bo<strong>stad</strong>sutbud av olika standarder,<br />

ålder och storlek då flyttkedjor frigör alla typer av<br />

bostäder.<br />

Vid årsskiftet 2005/2006 beräknades att det<br />

fanns 45600 hushåll i <strong>Gävle</strong> <strong>kommun</strong>. Uppskattning<br />

av andelen 1-personshushåll år 2004<br />

var 48 % (av samtliga 1-personshushåll bestod<br />

54 % av en kvinna och 46 % av en man.)<br />

År 2005 beräknades att det i <strong>Gävle</strong> <strong>kommun</strong> var följande fördelning av bo<strong>stad</strong>sstorlekar.<br />

Lägenhet / bo<strong>stad</strong> Småhus Flerbo<strong>stad</strong>shus Samtliga<br />

Rum utan kök 398 3185 3583<br />

1 rok 331 3389 3720<br />

2 rok 1818 9426 11244<br />

3 rok 4083 7866 11949<br />

4 rok 6796 2451 9247<br />

5+ rok 6607 625 7232<br />

Totalt 20033 26942 46975

Allmänna intressen<br />

Förslag<br />

<strong>Gävle</strong> <strong>stad</strong> behöver fler attraktiva bostäder för att<br />

möta nya typer av behov på bo<strong>stad</strong>smarknaden och<br />

för att kunna erbjuda goda bostäder till ett ökat antal<br />

gävlebor.<br />

I en <strong>stad</strong> där många vill bo vill också många företag<br />

etablera sig. <strong>Gävle</strong> <strong>kommun</strong> har pekat ut ca 95 st<br />

nya bo<strong>stad</strong>sområden i <strong>Översiktsplan</strong> <strong>Gävle</strong> <strong>stad</strong>. De<br />

flesta föreslagna områden är komplement inom, eller<br />

i anslutning till, befintliga <strong>stad</strong>sdelar. Enligt programmet<br />

föreslås inte någon ny <strong>stad</strong>sdel.<br />

Inom de föreslagna bo<strong>stad</strong>sområdena kan uppemot<br />

6 650 nya bostäder byggas. Utpekade nya bo<strong>stad</strong>sområden<br />

beskrivs som möjligheter i översiktsplanen<br />

och återfinns i respektive <strong>stad</strong>sdel. Det är alltså inte<br />

säkert att alla förslag kommer att genomföras. Inom<br />

utpekade och avgränsade områden ska förutom bostäder<br />

även rymmas vissa trafiklösningar, lekplatser<br />

och grönområden. Nya bo<strong>stad</strong>sområden föreslås på<br />

<strong>kommun</strong>al, statlig och privat mark.<br />

Nya bostäder enligt översiktsplanen<br />

I hela <strong>Gävle</strong> <strong>kommun</strong> ska en planering som möjliggör<br />

minst 8000 nya bostäder under kommande<br />

20-årsperiod säkerställas. Förutom i de föreslagna<br />

32<br />

bo<strong>stad</strong>sområdena kan bostäder möjliggöras även i<br />

utpekade strategiska områden (se kapitlet om <strong>Gävle</strong>s<br />

<strong>stad</strong>sdelar). Dessutom planeras både Norrlandet<br />

och Eskön med fördjupade översiktsplaner och<br />

möjliggör därmed också nya bostäder. Under kommande<br />

år kommer även övriga delar av <strong>kommun</strong>en<br />

att översiktplaneras vilket kommer möjliggöra fler<br />

tillfällen att utveckla boende.<br />

I Program för <strong>Översiktsplan</strong> <strong>Gävle</strong> <strong>stad</strong> förordades<br />

tre utbyggnadsriktningar; utmed kollektivtrafikstråken,<br />

i centrumnära och vattennära lägen. En mindre<br />

andel bostäder skulle möjliggöras på den tätortsnära<br />

landsbygden.<br />

I den centrumnära <strong>stad</strong>en och utmed kollektivtrafikstråken,<br />

t.ex. Sätra, Centrum och Bomhus,<br />

möjliggörs mellan 1770 - 3940 nya bostäder.<br />

I vattennära lägen, t.ex. Sikvik möjliggörs mellan<br />

440 - 1520 nya bostäder.<br />

En mindre andel bostäder kan möjliggöras i den<br />

tätortsnära landsbygden, t.ex. i Valbo och Hille-<br />

Björke, mellan 660 - 1190 nya bostäder.<br />

Möjliga nya bostäder i <strong>Gävle</strong><br />

<strong>Översiktsplan</strong> <strong>Gävle</strong> <strong>stad</strong> ca. 2 800 - 6 650 st<br />

<strong>Översiktsplan</strong> Norrlandet ca. 400 st<br />

<strong>Översiktsplan</strong> Furuvik ca. 350 st<br />

Totalt 3 550 - 7 400 st<br />

Nya bostäder som inte pekas ut i översiktsplanen<br />

Det är möjligt att bygga nya bostäder utanför utpekade<br />

bo<strong>stad</strong>sområden förutsatt att god boendemiljö<br />

samt god utveckling för <strong>Gävle</strong> <strong>stad</strong> och <strong>kommun</strong><br />

kan säkerställas. Det innebär att nya idéer till bo<strong>stad</strong>sområden<br />

bör följa intentionerna i <strong>Översiktsplan</strong><br />

<strong>Gävle</strong> <strong>stad</strong>. Sådana projekt behöver utredas för<br />

att avgöra lämpligheten och kommer behöva detaljplaneras.<br />

<strong>Gävle</strong> <strong>kommun</strong> prioriterar i första hand<br />

bo<strong>stad</strong>sprojekt i utpekade bo<strong>stad</strong>sområden samt<br />

kompletteringar i utbyggnadsriktningarna för centrumnära,<br />

kollektivtrafiknära och vattennära lägen.<br />

Omvandling<br />

<strong>Gävle</strong> <strong>kommun</strong> ställer sig positiv till omvandling<br />

från annan användning till boende under förutsättning<br />

att en god boendemiljö kan skapas. Det är<br />

<strong>Översiktsplan</strong> <strong>Gävle</strong> <strong>stad</strong> <strong>2025</strong>. Antagen av Kommunfullmäktige 27 april 2009

särskilt önskvärt att öka boendet i vattennära och<br />

centrumnära lägen liksom i kollektivtrafikstråken.<br />

Bra exempel på omvandling är tidigare kontorsfastigheter<br />

på östra delarna av Drottninggatan och<br />

Nygatan som nu är attraktiva bostäder i <strong>stad</strong>skärnan<br />

eller tidigare industrimark som omvandlas till<br />

boende, t.ex. när f.d. Pix-fabrikerna blev bostäder<br />

under Bo 88.<br />

Obebyggda centrala tomter<br />

I de centrala <strong>stad</strong>sdelarna är det ständigt aktuellt<br />

med omvandling. Inne i <strong>Gävle</strong>s <strong>stad</strong>skärna finns<br />

också flera ”parkerings- och lucktomter”, det vill<br />

säga fastigheter där det i dagsläget är markparkering<br />

och en ”lucka” i bebyggelsen. <strong>Gävle</strong> <strong>kommun</strong><br />

är positiv till att bebygga dessa central tomter och<br />

”laga hål i <strong>stad</strong>en” för att följa rutnätsplanen. Främst<br />

behövs bostäder men boende kan kombineras med<br />

annan användning, t.ex. handel, service och parkering.<br />

Kapaciteten på nuvarande obebyggda centrala<br />

tomter i <strong>stad</strong>skärnan beräknas uppgå till ca 100-200<br />

nya bostäder.<br />

Permanentning<br />

Ett flertal tidigare sommarstugeområden håller på<br />

att förändras till boende året runt, så kallad permanentning.<br />

Med åretruntstandard på bostäderna kommer<br />

också önskemål om standardhöjningar för t.ex.<br />

vatten och avlopp, vägar, belysning etc.<br />

I särskilda utredningar för till exempel Norrlandet,<br />

Furuvik och Åbyggeby har studeras hur <strong>kommun</strong>ens<br />

ansvar och engagemang kan se ut i framtiden<br />

bl.a. vad det gäller möjligheter till utbyggnad av<br />

<strong>kommun</strong>alt VA.<br />

<strong>Gävle</strong>s kolonistugeområden i Strömsbro, Bäckebro,<br />

Södra Koloniföreningen och Järvsta är inte möjliga<br />

att permanenta då huvudsyftet med, och karaktären<br />

i, områdena då går förlorade samt att efterfrågan är<br />

stor på kolonistugor.<br />

Brett utbud av boende i alla <strong>stad</strong>sdelar<br />

<strong>Gävle</strong> <strong>kommun</strong> vill möjliggöra bo<strong>stad</strong>skarriär i varje<br />

<strong>stad</strong>sdel. Det innebär att det ska vara möjligt att i alla<br />

livets skeden bo i den egna <strong>stad</strong>sdelen – om man vill.<br />

När nya bostäder byggs i en <strong>stad</strong>sdel är det positivt<br />

om de kompletterar det befintliga utbudet med lägenhetsstorlekar<br />

eller upplåtelseformer som inte redan<br />

finns. <strong>Gävle</strong> <strong>kommun</strong> kommer också att prioritera<br />

sådana projekt som stärker <strong>stad</strong>sdelarnas service och<br />

är positiv till olika former av seniorboende.<br />

33<br />

Ställningstaganden<br />

<strong>Översiktsplan</strong> <strong>Gävle</strong> <strong>stad</strong> <strong>2025</strong>. Antagen av Kommunfullmäktige 27 april 2009<br />

Allmänna intressen<br />

■ <strong>Gävle</strong> <strong>kommun</strong> prioriterar planläggning av<br />

bostäder i utpekade bo<strong>stad</strong>sområden. Andra<br />

områden som i övrigt följer intentionerna i<br />

<strong>Översiktsplan</strong> <strong>Gävle</strong> <strong>stad</strong> kan vara möjliga för<br />

bo<strong>stad</strong>sbyggande efter ytterligare utredningar.<br />

■ <strong>Gävle</strong> <strong>kommun</strong> prioriterar bo<strong>stad</strong>sprojekt<br />

som kompletterar <strong>stad</strong>sdelens bo<strong>stad</strong>sutbud<br />

och bidrar till att stärka servicen och förläggs i<br />

centrumnära och vattennära lägen samt i kollektivtrafikstråk.<br />

■ <strong>Gävle</strong> <strong>kommun</strong> är positiv till omvandling av<br />

parkerings-, kontors- och verksamhetsfastigheter<br />

till bostäder i områden som skapar attraktiva<br />

bostäder.<br />

■ Kolonistugeområden ska inte omvandlas till<br />

åretrunt-standard.

Allmänna intressen<br />

MACKMYRA<br />

Kulturmiljö<br />

Rv 80<br />

Riksintresse kulturmiljö<br />

Kulturhistorisk bebyggelse<br />

Karaktärsområden<br />

Kulturhistoriska stråk / park<br />

Odlingslandskap<br />

Fornlämningar kan påträffas<br />

Förslag riksintresse kulturmiljö<br />

Rv 56<br />

LUND<br />

VALBO<br />

<strong>Gävle</strong>s väl kända parker, alléer, åar och<br />

havskontakt ger <strong>stad</strong>en dess identitet.<br />

Historien går att följa i byggnader och<br />

gatunät, såväl i centrala <strong>stad</strong>en som i<br />

<strong>stad</strong>sdelarna.<br />

Stadens karaktär och kulturmiljövärden stärker<br />

<strong>Gävle</strong>s identitet och attraktionskraft.<br />

E4<br />

HAGASTRÖM<br />

ALBORGA<br />

ALLMÄNNINGE<br />

ÅBYGGEBY<br />

SÄTRA<br />

LEXE<br />

Från Program för översiktsplan <strong>Gävle</strong> <strong>stad</strong><br />

34<br />

FORSBY<br />

CENTRUM<br />

ERSBO<br />

MÅRDÄNG<br />

NÄRINGEN<br />

SÖDERTULL<br />

KUNGSBÄCK<br />

ANDERSBERG<br />

<strong>Översiktsplan</strong> <strong>Gävle</strong> <strong>stad</strong> <strong>2025</strong>. Antagen av Kommunfullmäktige 27 april 2009<br />

E4<br />

BJÖRKE<br />

HILLE<br />

STRÖMSBRO<br />

BRYNÄS<br />

HEMLINGBY<br />

GÄVLE HAMN<br />

KÄLLÖ<br />

JÄRVSTA<br />

HOLMSUND<br />

BOMHUS<br />

Rv 76<br />

NORRLANDET<br />

SIKVIK<br />

VÅRVIK<br />

GRINDUGA<br />

0 5 000<br />

Meter<br />

1 : 107 000

Kulturmiljö<br />

Kulturmiljön berättar vår historia, länkar samman<br />

dåtid och nutid och ger <strong>Gävle</strong> och gävleborna<br />

identitet. Bebyggelse, landskap och miljöer<br />

minner om både mörka och ljusa tider som haft<br />

betydelse såväl lokalt, regionalt som nationellt.<br />

Bakgrund<br />

Synen på vad som är kulturhistoriskt värdefullt har<br />

förändrats under senare år. Från att tidigare ha fokuserat<br />

mycket på särskilda objekt värnas numera<br />

kulturvärden i en helhet – i en miljö. Det blir också<br />

vanligare att miljöerna återanvänds istället för att<br />

inte brukas och i vissa fall bli museala. Det kan t.ex.<br />

ses i att kulturmiljöer blivit mer populära för såväl<br />

boende och verksamheter. Jämför t.ex. Gamla Gefle<br />

och Mackmyra Whisky.<br />

Svårigheter och behov<br />

Allt yngre miljöer betraktas som värdefulla. Numera<br />

studeras t.ex. miljöer från 1950- och 70-talen som<br />

värdefulla spår av hur samhället såg ut och fungerade<br />

då. Äldre värdefulla miljöer blir färre på grund<br />

av bl.a. rivningar vilket innebär att de gamla miljöer<br />

som finns kvar blir ännu viktigare att bevara.<br />

Att fortsätta använda kulturmiljöer är ofta det bästa<br />

skyddet men kan också vara ett hot. Kan en miljö<br />

användas fortsätter skötseln vilket förlänger livslängden.<br />

Användningen ger liv och rörelse och<br />

skapar intresse för miljön. Hoten uppstår då ny användning<br />

inte passar de värdefulla miljöerna och<br />

de ursprungliga värdena byggs bort och försvinner.<br />

En kulturmiljö som står oanvänd är svår att bevara.<br />

Detta är tyvärr tydligt i t ex. jordbruksmiljöer då<br />

ekonomibyggnader rivits och odlingslandskap lagts<br />

igen då jordbruk upphört.<br />

Förslag<br />

<strong>Gävle</strong>s kulturmiljöer är fantastiska resurser som<br />

skapar identitet, variation och trivsel i <strong>stad</strong>en. Värdefulla<br />

kulturmiljöer ska så långt som möjligt bevaras<br />

och utvecklas så att dess värden består. Vissa<br />

kulturmiljöer har, eller behöver, särskilt skydd för<br />

att värdena ska kunna säkerställas.<br />

35<br />

<strong>Översiktsplan</strong> <strong>Gävle</strong> <strong>stad</strong> <strong>2025</strong>. Antagen av Kommunfullmäktige 27 april 2009<br />

Allmänna intressen<br />

<strong>Gävle</strong> <strong>kommun</strong> är positiv till att utveckla kulturmiljöerna<br />

med ett bevarande av sina särdrag så att gävlebor<br />

och besökare kan använda byggnader och miljöer<br />

samt få mer kunskap om tidigare sätt att leva.<br />

Strategi för kulturmiljö<br />

<strong>Gävle</strong> <strong>kommun</strong> har utarbetat en strategi för kulturmiljön<br />

vilken bl.a. prioriterar 4 områden som ska<br />

detaljplaneläggas i syfte att värna kulturvärdena i<br />

respektive område. Det är områden som har högsta<br />

kulturvärde, ett högt förändringstryck och saknar<br />

aktuella detaljplaner som styr utvecklingen i områdena.<br />

(Enligt Strategi för kulturmiljö. Kommunstyrelsen<br />

2008-10-21)<br />

Dessa områden är<br />

■ Norrlandet<br />

■ Strömsbro<br />

■ Villa<strong>stad</strong>en<br />

■ Södra Valbobygden<br />

Värdefull kulturmiljö<br />

<strong>Gävle</strong> <strong>kommun</strong> har pekat ut områden i <strong>stad</strong>en som är<br />

särskilt värdefulla ur kulturmiljöhänseende och som<br />

därför ska skyddas och bevaras. Kulturmiljöerna är<br />

indelade i olika kategorier vilka beskrivs nedan.<br />

Riksintressen<br />

Riksintressen är sådana områden som har så stora<br />

värden att de inte bara är betydelsefulla lokalt i<br />

<strong>Gävle</strong> utan så speciella att de har betydelse nationellt,<br />

för alla svenskar. Länsstyrelsen i <strong>Gävle</strong>borgs<br />

län har föreslagit nya avgränsningar på befintliga<br />

riksintressen och ett nytt för delar av <strong>stad</strong>sdelen<br />

Sätra. <strong>Gävle</strong> <strong>kommun</strong> står bakom dessa förändringar.<br />

<strong>Gävle</strong> <strong>kommun</strong>s uppgift är att i översiktsplanen<br />

redovisa riksintressena och hur dessa värden ska säkerställas.<br />

I <strong>Översiktsplan</strong> <strong>Gävle</strong> <strong>stad</strong> finns följande riksintressen<br />

för kulturmiljövård:<br />

<strong>Gävle</strong> centrum, riksintresse X 800.<br />

Värden: Äldre bebyggelse på båda sidor om ån, runt<br />

kyrkan, slottet och Gamla Gefle. Rutnätsplanen.<br />

Parkanläggningar och grönstråk. Miljöer som visar<br />

<strong>stad</strong>ens ekonomiska och sociala liv t.ex. fiskarstugor<br />

på Brynäs och påko<strong>stad</strong>e villor i Villa<strong>stad</strong>en.

Allmänna intressen<br />

<strong>Gävle</strong> <strong>kommun</strong> beskrivit värden för kulturmiljöer<br />

i <strong>stad</strong>sdelskapitlet för Centrala och Östra <strong>stad</strong>sdelarna.<br />

Dessa bör säkerställas genom detaljplaner.<br />

Villa<strong>stad</strong>en prioriteras på kort sikt för ny detaljplan<br />

enligt Strategi för kulturmiljöer i <strong>Gävle</strong> <strong>kommun</strong>.<br />

<strong>Gävle</strong> <strong>kommun</strong> och Länsstyrelsen föreslår ny avgränsning<br />

på riksintresset.<br />

Strömsbro, riksintresse X 801.<br />

Värden: Bränneribyggnader och bostäder i bruksmiljö<br />

från 1700-talet. Bomullsspinneri och arbetskaserner<br />

från 1800-talet. Rutnätsplan. Gravar och<br />

gravfält från yngre järnåldern.<br />

<strong>Gävle</strong> <strong>kommun</strong> har avgränsat och beskrivit värden<br />

för kulturmiljö i <strong>stad</strong>sdelskapitlet för Forsby-<br />

Stigslund-Strömsbro. Kulturmiljövärden säkerställs<br />

genom ny prioriterad detaljplan för området enligt<br />

Strategi för kulturmiljöer i <strong>Gävle</strong> <strong>kommun</strong>. <strong>Gävle</strong><br />

<strong>kommun</strong> och Länsstyrelsen föreslår ny avgränsning<br />

på riksintresset.<br />

Södra Valbobygden, riksintresse X 808.<br />

Värden: Odlingslandskap med järnåldersgravfält<br />

och järnframställning. Gästriklands äldsta kyrkplats.<br />

Valls kungsgård. Flera bymiljöer och strukturer<br />

med vägar och hägnader.<br />

36<br />

<strong>Gävle</strong> <strong>kommun</strong> har avgränsat och beskrivit värden<br />

för kulturmiljöer i <strong>stad</strong>sdelskapitlet för Valbo. Kulturmiljövärden<br />

säkerställs genom ny prioriterad detaljplan<br />

för området enligt Strategi för kulturmiljöer<br />

i <strong>Gävle</strong> <strong>kommun</strong>. <strong>Gävle</strong> <strong>kommun</strong> och Länsstyrelsen<br />

föreslår ny avgränsning på riksintresset.<br />

Sätra -nytt föreslaget riksintresse.<br />

Länsstyrelsen och <strong>Gävle</strong> <strong>kommun</strong> föreslår ett nytt<br />

riksintresse för Sätra. <strong>Gävle</strong> <strong>kommun</strong> har avgränsat<br />

och beskrivit värden för kulturmiljö i <strong>stad</strong>sdelskapitlet<br />

för Sätra, bland annat miljonprogrammets idé.<br />

Kulturhistorisk bebyggelse<br />

Kulturhistorisk bebyggelse är <strong>Gävle</strong> <strong>kommun</strong>s egen<br />

bedömning av koncentrerad bebyggelse i en by, ett<br />

<strong>stad</strong>skvarter eller del av ett bo<strong>stad</strong>sområde. Inom<br />

ett bebyggelseområde finns värden som är särskilt<br />

betydelsefulla att bevara och skydda och dessa beskrivs<br />

med värdebeskrivningar i respektive <strong>stad</strong>sdel.<br />

(Ytterligare information finns i Kulturmiljöbilagan.)<br />

<strong>Gävle</strong> <strong>kommun</strong> är positiv till förändring och utveckling<br />

inom områdena så länge förändringen anpassas<br />

till kulturvärdena och att kulturmiljöns särdrag kan<br />

skyddas och bevaras. Ett fåtal områden samredovisas<br />

under andra rubriker.<br />

Karaktärsområden<br />

Karaktärsområden är <strong>Gävle</strong> <strong>kommun</strong>s egen bedömning<br />

av strukturer där de historiska spåren är särskilt<br />

tydliga. Ofta är det relationen mellan bebyggda och<br />

obebyggda områden som tillsammans med vägnätet<br />

visar på en särskild typ av struktur. Det kan vara en<br />

by med omgivande odlingsmark, en <strong>stad</strong>sdel från en<br />

viss tidsepok, <strong>stad</strong>skvarter med park eller industrimark<br />

i relation till vattenområden etc.<br />

<strong>Gävle</strong> <strong>kommun</strong> vill skydda och bevara karaktärs-<br />

En kulturmiljö är ett område som formats av<br />

människan och berättar om <strong>Gävle</strong>s och dess invånares<br />

historia.<br />

I det lokala miljömålet God bebyggd miljö har<br />

<strong>Gävle</strong> <strong>kommun</strong> beslutat att: 2010 ska kulturminnesprogrammet<br />

för <strong>stad</strong>en och övriga <strong>kommun</strong>en<br />

vara reviderat. Kommunen ska långsiktigt<br />

ha skyddat flera av de mest värdefulla kulturmiljöerna.<br />

<strong>Översiktsplan</strong> <strong>Gävle</strong> <strong>stad</strong> <strong>2025</strong>. Antagen av Kommunfullmäktige 27 april 2009

områden. De flesta karaktärsområden är jordbruksbygder<br />

där en fortsatt jordbruksnäring med odling<br />

och djurbete är en förutsättning för ett bevarande.<br />

Förändring och utveckling inom landskapsområdena<br />

kan ske med utgångspunkt från pågående markanvändning<br />

och som anpassas till områdets kulturvärden.<br />

<strong>Gävle</strong> <strong>kommun</strong> vill samordna karaktärsområden<br />

med länsstyrelsens utpekade ”odlingslandskap med<br />

natur- och kulturvärden” och föreslår därmed nya<br />

avgränsningar enligt nedan.<br />

■ Björke – ny avgränsning föreslås enligt karaktärsområde<br />

Oppala-Björke i <strong>stad</strong>sdelskapitlet för<br />

Hille-Björke.<br />

■ Hemlingby – ny avgränsning föreslås enligt<br />

naturreservat Hemlingby, karaktärsområde Hemlingby<br />

samt Järvsta i <strong>stad</strong>sdelskapitlet för Järvsta –<br />

Hemlingby.<br />

■ Hille – ny avgränsning föreslås enligt enligt karaktärsområde<br />

Varva och Persbacka, Hilleby med<br />

kyrka i <strong>stad</strong>sdelskapitlet för Hille-Björke.<br />

■ Södra Valbobygden – ny avgränsning föreslås enligt<br />

karaktärsområde Riksintresse S. Valbobygden i<br />

<strong>stad</strong>sdelskapitlet för Valbo.<br />

■ Överhärde – Ytterhärde –ny avgränsning föreslås<br />

enligt karaktärsområde Överhärde – Ytterhärde<br />

i <strong>stad</strong>sdelskapitlet Valbo.<br />

■ Åbyggeby – ny avgränsning föreslås enligt karaktärsområde<br />

Åbyggeby i <strong>stad</strong>sdelskapitlet Åbyggeby.<br />

I översiktplanen redovisas endast <strong>kommun</strong>ens förslag<br />

till karaktärsområden.<br />

Värdefulla parker - kulturhistoriska stråk<br />

Det finns fyra parkområden med stora kulturmiljövärden.<br />

<strong>Gävle</strong> <strong>kommun</strong> vill bevara och utveckla<br />

dessa parker så att deras särprägel värnas enligt beskrivningar<br />

i <strong>stad</strong>sdelskapitlen.<br />

■ Esplanader och alleér<br />

■ Parkstråk längs Gavleån: Gamla kyrkogården<br />

/ Stadsträdgården / Boulognerskogen / Regementsparken<br />

■ Nya kyrkogården<br />

■ Stenebergsparken<br />

37<br />

Kulturmiljöbilaga<br />

<strong>Översiktsplan</strong> <strong>Gävle</strong> <strong>stad</strong> <strong>2025</strong>. Antagen av Kommunfullmäktige 27 april 2009<br />

Allmänna intressen<br />

Värdefulla kulturmiljöer är utpekade som riksintressen<br />

för kulturmiljö, kulturhistorisk bebyggelse eller<br />

karaktärsområden och mycket kortfattat beskrivet i<br />

översiktsplanen. Fylligare beskrivningar finns i den<br />

kompletterande Kulturmiljöbilagan. <strong>Översiktsplan</strong>en<br />

och Kulturmiljöbilagan säger samma saker om<br />

kulturmiljön även om den ena är ytterst kortfattad<br />

och den andra mer förklarande och beskrivnande.<br />

Inom <strong>Gävle</strong> <strong>stad</strong> finns många äldre detaljplaner som<br />

saknar miljöbeskrivningar och inte behandlar värden<br />

för t.ex. naturmiljö och kulturmiljö. I ärenden<br />

där sådana planer ingår blir översiktsplanen och<br />

kulturmiljöbilagan komplement i arbetet med avvägningar<br />

och lovgivning.<br />

Ställningstaganden<br />

■ Ställningstaganden i <strong>Översiktsplan</strong> <strong>Gävle</strong> <strong>stad</strong><br />

gäller som avvägt nytt kulturmiljöprogram. Tidigare<br />

kulturminnesvårdsprogram klassas som<br />

underlag.<br />

■ <strong>Gävle</strong> <strong>kommun</strong> är positiv till nya förändrade<br />

gränser av befintliga riksintressen: <strong>Gävle</strong> <strong>stad</strong>,<br />

riksintresse X 800, Strömsbro, riksintresse X<br />

801 och Södra Valbobygden, riksintresse X 808<br />

samt till nytt riksintresse Sätra.<br />

■ Områden utpekade som kulturhistorisk bebyggelse<br />

ska så långt möjligt skyddas och värnas<br />

enligt beskrivningar i <strong>stad</strong>sdelskapitlen.<br />

■ Områden utpekade som karaktärsområden<br />

ska så långt möjligt skyddas och värnas enligt<br />

beskrivningar i <strong>stad</strong>sdelskapitlen. <strong>Gävle</strong> <strong>kommun</strong><br />

prioriterar avgränsningar för karaktärsområden<br />

istället för Länsstyrelsens utpekade<br />

odlingslandskap med natur- och kulturvärden.<br />

■ Parker med särskilda kulturvärden; Parkstråken<br />

längs Gavleån: Gamla kyrkogården/Stadsträdgården/Boulognerskogen/Regementsparken,<br />

Nya kyrkogården, Stenebergsparken och<br />

Esplanaderna ska bevaras och värnas.

Allmänna intressen<br />

MACKMYRA<br />

38<br />

Värdefull grönstruktur<br />

Rv 80<br />

Strövområde<br />

Stadspark<br />

Stadsdelspark<br />

Värdefulla gröna länkar<br />

Gröna kilar<br />

Värdefulla grönområden<br />

Rv 56<br />

LUND<br />

VALBO<br />

Hagaström<br />

E4<br />

HAGASTRÖM<br />

ALBORGA<br />

ALLMÄNNINGE<br />

<strong>Gävle</strong>s <strong>stad</strong>snära natur är<br />

uppskattad och biologiskt rik.<br />

ÅBYGGEBY<br />

SÄTRA<br />

LEXE<br />

ERSBO<br />

<strong>Översiktsplan</strong> <strong>Gävle</strong> <strong>stad</strong> <strong>2025</strong>. Antagen av Kommunfullmäktige 27 april 2009<br />

E4<br />

BJÖRKE<br />

HILLE<br />

Sätraskogen Norrlandet<br />

FORSBY<br />

CENTRUM<br />

MÅRDÄNG<br />

NÄRINGEN<br />

SÖDERTULL<br />

KUNGSBÄCK<br />

ANDERSBERG<br />

Å-rummet / Kungsbäck<br />

<strong>Gävle</strong> är en grön och blå <strong>stad</strong> där<br />

årstiderna är tydliga och gävleborna<br />

har nära till parker, fritidsområden,<br />

natur och vatten.<br />

STRÖMSBRO<br />

BRYNÄS<br />

HEMLINGBY<br />

GÄVLE HAMN<br />

KÄLLÖ<br />

JÄRVSTA<br />

HOLMSUND<br />

BOMHUS<br />

Rv 76<br />

Hemlingby/T-udden<br />

NORRLANDET<br />

SIKVIK<br />

VÅRVIK<br />

GRINDUGA<br />

0 5 000<br />

Meter<br />

1 : 107 000<br />

Allmänhetens tillgänglighet till<br />

stränder, parker och natur är god.<br />

<strong>Gävle</strong> har en karaktär av grön <strong>stad</strong> vid vatten.<br />

Invånare och besökare uppskattar vattenkontakten<br />

och de vackra parkmiljöerna året om.<br />

Från Program för översiktsplan <strong>Gävle</strong> <strong>stad</strong>

Grönstruktur<br />

<strong>Gävle</strong> <strong>stad</strong> är känd och älskad som en grön och<br />

blå <strong>stad</strong> med bl.a. vackra parker, alléer och två<br />

åar. Här finns också en önskan om mer kontakt<br />

med havet. Grönstrukturen i <strong>stad</strong>en är betydelsefull<br />

i många dimensioner för både människor,<br />

växter och djur.<br />

Bakgrund<br />

Grönstruktur är det gröna nätverk som utgörs av<br />

parker, trädgårdar, naturområden, vattendrag, sjöar<br />

och hav som finns i och runt <strong>Gävle</strong> <strong>stad</strong>.<br />

Grönstrukturen har stor ekologisk, social och kulturhistorisk<br />

betydelse. Vissa gröna områden är t.ex.<br />

mycket artrika och främjar den biologiska mångfalden.<br />

Växter och djur behöver grönstrukturen för att<br />

överleva och spridas. Skog fungerar ofta som renande<br />

filter från omgivande utsläpp av stoft, avgaser<br />

och buller. Vi människor rör oss ofta i grönområden<br />

och får därigenom motion och kan hålla oss<br />

friska, följa årstiderna, se vackra miljöer och mötas.<br />

Avgörande för grönstrukturens användbarhet och<br />

värde är storleken på grönområdena, innehållet och<br />

avståndet mellan grönområden och bebyggelse.<br />

Grönstrukturen i <strong>Gävle</strong> har många olika karaktärer.<br />

De gröna kilarna som leder naturen in i <strong>stad</strong>en är<br />

värdefulla för att människor, djur och växter ska<br />

kunna röra sig mellan <strong>stad</strong>en och omgivande landskap.<br />

Strövområden är stora sammanhängande naturområden<br />

som med spårsystem är viktiga för motion<br />

och naturkontakt.<br />

39<br />

<strong>Översiktsplan</strong> <strong>Gävle</strong> <strong>stad</strong> <strong>2025</strong>. Antagen av Kommunfullmäktige 27 april 2009<br />

Allmänna intressen<br />

Stadsparken Boulognerskogen och Stadsträdgården<br />

är <strong>Gävle</strong>s största och mest använda park. Den fungerar<br />

som en viktig mötesplats med aktiviteter för<br />

alla gävlebor.<br />

Stadsdelsparker är större parker ute i <strong>stad</strong>sdelarna,<br />

med ett innehåll som finns tillgängligt och nyttjas<br />

av de boende i deras vardag. Dessutom finns mindre<br />

närparker och naturområden, som har betydelse för<br />

lek och naturkontakt i bo<strong>stad</strong>ens närhet.<br />

Många av <strong>stad</strong>ens parker och naturområden har<br />

även stora kulturhistoriska värden. De visar spår av<br />

gävlebornas och <strong>Gävle</strong>s historia.<br />

Förslag<br />

<strong>Gävle</strong> <strong>stad</strong> ska ha en karaktär av grön <strong>stad</strong> vid vatten<br />

som uppskattas året om. Allmänhetens tillgång till<br />

stränder, parker och natur ska vara god och det ska<br />

finnas ett varierat utbud av platser för aktiviteter, rekreation<br />

och sport som passar alla årstider. Källa:<br />

Program för översiktsplan <strong>Gävle</strong> <strong>stad</strong>.<br />

Forskningsrön visar att <strong>stad</strong>ens<br />

parker och naturområden har<br />

stor betydelse för invånarnas hälsa.<br />

Vistelser i grönområden kan<br />

bl.a. hjälpa människor att hantera<br />

kriser och påskynda tillfrisknandet<br />

från vissa sjukdomar.

Allmänna intressen<br />

MACKMYRA<br />

40<br />

Skyddsvärd grönstruktur<br />

Rv 80<br />

Rv 56<br />

Riksintresse naturvård<br />

Befintligt Natura 2000-område<br />

Befintligt naturreservat<br />

Skyddsvärda naturområden<br />

Biotopskyddsområde<br />

Utredningsområde för<br />

framtida skydd /<br />

national<strong>stad</strong>spark /<br />

natur- och kulturreservat<br />

Riksintressen<br />

A Testeboån - Lundbosjön med<br />

Testeboåns delta<br />

B Mårdängsjön - Hillesjön<br />

C Limön - Orarna<br />

D Runstensängen<br />

Natura 2000-områden<br />

E Testeboån - Nedre<br />

F Testeboåns delta<br />

G Stenbäcken<br />

H Orarna<br />

LUND<br />

VALBO<br />

HAGASTRÖM<br />

G<br />

ALBORGA<br />

ALLMÄNNINGE<br />

E4<br />

E<br />

LEXE<br />

Å-rummet - Gavleån<br />

Testeboån - nedre<br />

SÄTRA<br />

FORSBY<br />

Sätraskogen<br />

CENTRUM<br />

BRYNÄS<br />

T-udden KÄLLÖ<br />

HOLMSUND<br />

Holmsundsskogen SIKVIK<br />

SÖDERTULL<br />

VÅRVIK<br />

ERSBO<br />

MÅRDÄNG<br />

Almkärret<br />

Mårdängsjön<br />

Lillgården<br />

<strong>Översiktsplan</strong> <strong>Gävle</strong> <strong>stad</strong> <strong>2025</strong>. Antagen av Kommunfullmäktige 27 april 2009<br />

A<br />

NÄRINGEN<br />

KUNGSBÄCK<br />

ANDERSBERG<br />

E4<br />

F<br />

BJÖRKE<br />

HILLE<br />

STRÖMSBRO<br />

D<br />

B<br />

HEMLINGBY<br />

GÄVLE HAMN<br />

JÄRVSTA<br />

BOMHUS<br />

Rv 76<br />

NORRLANDET<br />

C<br />

H<br />

GRINDUGA<br />

0 5 000<br />

Meter<br />

1 : 107 000

Värdefull grönstruktur<br />

Värdefull grönstruktur är <strong>Gävle</strong> <strong>kommun</strong>s egen bedömning<br />

av grönområden i <strong>Gävle</strong> <strong>stad</strong> som är viktiga<br />

att bevara och utveckla. De är därför utpekade i<br />

karta och beskrivs i <strong>stad</strong>sdelskapitlen med vilka värden<br />

som finns i respektive område, t.ex. värdefullt<br />

som strövområde, för sällsynt flora, som biotop, etc.<br />

De utpekade områdena är avvägda mot andra intressen<br />

såsom t.ex. bostäder, trafik och verksamheter.<br />

Övrig viktig grönstruktur i <strong>Gävle</strong><br />

Vattenkontakten är viktig att förbättra i <strong>Gävle</strong><br />

<strong>stad</strong>! Att stärka <strong>stad</strong>ens koppling till havet och värna<br />

allmänhetens tillgång till å- och havsstränder ska<br />

förbättras. Å-rummen i Gavleån och Testeboån bör<br />

utvecklas med broar, gångvägar och fler aktiviteter<br />

och verksamheter som möjliggör vattenkontakt.<br />

Havskontakt genom utsiktspunkter, bad, båtplatser,<br />

stigar, parker och kajer måste skapas framförallt på<br />

Alderholmen och Gasklocksområdet ut mot T-udden<br />

men även i Bomhus. Mark för ett <strong>stad</strong>sbad i<br />

Gavleån eller på Alderholmen bör reserveras.<br />

De gröna kilarna är viktiga att bevara även om annan<br />

typ av verksamhet är del av kilarna. Kilarna är:<br />

Västra kilen (Valboslätten, Kungsbäck, Valls Hage,<br />

Gavleån), Hagaströmskilen (Tolvforsskogen, Hagaström,<br />

Lexe, Gavleån), Norra kilen (Västra Forsby,<br />

Sätraskogen, Sätraåsen), Östra kilen (Norrlandet,<br />

Skidstavallen, Avan) och Södra kilen (Hemlingby,<br />

Järvsta, T-udden). Till de gröna kilarna hör också<br />

gröna länkar som binder samman kilarna med <strong>stad</strong>ens<br />

parker. Dessa syns i kartan Värdefull grönstruktur.<br />

Strövområden som ska bevaras och utvecklas är<br />

Sätraskogen, Skidstavallen, Holmsundsskogen,<br />

Hemlingby, Valboåsen och Sofiedal. I de västra<br />

<strong>stad</strong>sdelarna fungerar Kungsbäck som strövområde.<br />

Ett rekreationsområde bör även fortsättningsvis finnas<br />

i Kungsbäck.<br />

41<br />

<strong>Översiktsplan</strong> <strong>Gävle</strong> <strong>stad</strong> <strong>2025</strong>. Antagen av Kommunfullmäktige 27 april 2009<br />

Allmänna intressen<br />

Stadsdelsparkerna i Fjärran Höjder, Steneberg,<br />

Sätraängarna, Andersbergsparken samt Jungfruparken<br />

bevaras och utvecklas. Fler aktiviteter och mer<br />

innehåll främjas i dessa parker.<br />

Stadens alléer och esplanader värnas som viktiga<br />

gröna <strong>stad</strong>sbyggnadselement med en tydlig relation<br />

till omgivande byggnader och gator.<br />

Grönområden som inte är utpekade i <strong>Översiktsplan</strong><br />

<strong>Gävle</strong> <strong>stad</strong> bedöms från fall till fall så att natur-<br />

och rekreationsvärden kan sparas där de gör<br />

bäst nytta och kan ses i ett sammanhang med andra<br />

samhällsintressen.<br />

Skyddsvärd grönstruktur<br />

Skyddsvärda naturområden är <strong>Gävle</strong> <strong>kommun</strong>s<br />

egen bedömning av vilka naturområden som bör<br />

skyddas aktivt och där värdena behöver säkerställas<br />

långsiktigt. Ett aktivt skydd kan innebära naturreservatsbildning,<br />

detaljplaneläggning eller annan typ<br />

av formellt skydd.<br />

I ”Strategi för bildande av naturreservat i <strong>Gävle</strong><br />

<strong>kommun</strong>” prioriteras aktivt skydd på följande<br />

åtta naturområden:<br />

Sätraskogen<br />

Stort oexploaterat skogsområde mellan Sätra och<br />

Stigslund. Viktigt ströv- och rekreationsområde för<br />

gävleborna.<br />

Testeboån – nedre<br />

Ett av <strong>kommun</strong>ens mest värdefulla naturvårdsobjekt<br />

som också har stor betydelse för rekreation och<br />

det rörliga friluftslivet.<br />

T-udden<br />

Lundartat park- och skogsområde med hög grad av<br />

avskildhet, trots den goda tillgängligheten.

Allmänna intressen<br />

Lillgården<br />

Stort skogsområde på Norrlandet som utgör ett<br />

mycket viktigt ströv- och rekreationsområde för<br />

gävleborna.<br />

Mårdängsjön<br />

En av länets förnämsta fågelsjöar. Sjön är i behov av<br />

biotopförbättrande åtgärder.<br />

Holmsundsskogen<br />

Variationsrikt skogsområde mellan Bomhus kyrka<br />

och Furuviksvägen som används flitigt som rekreations-<br />

och motionsområde.<br />

Almkärret<br />

Artrikt löv- och blandskogsområde som kan fungera<br />

som utflyktsmål och undervisningsobjekt.<br />

Årummet – Gavleån<br />

Grönblått stråk genom <strong>stad</strong>en från Valboslätten av<br />

betydelse för naturvård, kulturmiljö och rekreation.<br />

Stadens viktigaste grönkil. Området föreslås utredas<br />

tillsammans med Stadsparken / Stadsträdgården<br />

/ Boulognern / Regementsparken / Valls Hage för<br />

att hitta rätt utveckling och rätt typ av skydd långsiktigt.<br />

Befintliga naturreservat<br />

Idag finns fyra naturreservat inom planområdet för<br />

Översiktplan <strong>Gävle</strong> <strong>stad</strong>. De är upprättade av länsstyrelsen<br />

för att skydda områden med naturvärden<br />

av betydelse för hela länet.<br />

Stenbäcken<br />

Bäckravin med lövskog med ett stort inslag av ädellöv<br />

och ovanliga lundväxter på gränsen av sitt norra<br />

utbredningsområde.<br />

Testeboåns delta<br />

Område av vikt för rastande och häckande fåglar.<br />

Restområde av forna stora våtmarker vid Inre Fjärden.<br />

Bladmyran<br />

Ett av länsstyrelsen bildat reservat som <strong>Gävle</strong> <strong>kommun</strong><br />

övertog och utvidgade 2006. Består av två<br />

delområden, det ena omfattar ett klibbalkärr med<br />

omgivande barrblandskog, och det andra ett område<br />

med gamla grovvuxna granar.<br />

42<br />

Hemlingby<br />

Motions- och rekreationsområde av stor betydelse.<br />

Även områdets landskapsbild och kulturlandskapets<br />

karaktär ska skyddas och värnas.<br />

Biotopskyddsområden<br />

Mindre mark- och vattenområden som utgör livsmiljö<br />

för hotade djur- och växtarter som är särskilt<br />

skyddsvärda. Skogsstyrelsen beslutar om biotopskydd.<br />

Inom planområdet finns 3 biotopskyddsområden på<br />

skoglig mark strax norr om Hillesjön. De hör till<br />

biotopkategorin äldre naturskogsartade skogar och<br />

består av skogstypen blandad barr- och lövskog.<br />

Riksintressen för naturvård<br />

Några naturområden är klassade som riksintressen<br />

för naturvård enligt 3 kap. 6§ Miljöbalken. Det<br />

innebär att de har naturvärden av nationell betydelse.<br />

<strong>Gävle</strong> <strong>kommun</strong>s uppgift är att i översiktsplanen<br />

redovisa hur värdena ska säkerställas.<br />

Testeboån – Lundbosjön med Testeboåns delta<br />

Testeboån med omgivningar bildar ett omväxlande<br />

och vackert vattenlandskap. Ån har höga botaniska<br />

och zoologiska värden och är ett av <strong>Gävle</strong> <strong>kommun</strong>s<br />

mest värdefulla naturvårdsobjekt. Säkerställande<br />

genom befintliga naturreservaten Testeboån och<br />

Testeboåns delta. Även resterande del av ån föreslås<br />

skyddas genom nytt naturreservat.<br />

Mårdängsjön – Hillesjön<br />

Två grunda, näringsrika fågelsjöar. Mårdängsjön,<br />

som hyser de högsta naturvärdena av de två, föreslås<br />

säkerställas genom nytt naturreservat.<br />

Limön – Orarna<br />

Flacka öar i <strong>Gävle</strong>bukten förbundna med grunda<br />

bottnar. Området har unika naturvärden på grund<br />

av flacka stränder i kombination med landhöjning<br />

och kalkrika bergarter. Flera växtarter finns här på<br />

sin nordgräns. Limön bör få långsiktigt skydd som<br />

<strong>kommun</strong>alt naturreservat. Orarna är ett av länsstyrelsens<br />

reservatsutredningsområden.<br />

Runstensängen i Järvsta<br />

Naturlig slåttermark med artrik torrängsflora. Säkerställd<br />

genom detaljplan.<br />

<strong>Översiktsplan</strong> <strong>Gävle</strong> <strong>stad</strong> <strong>2025</strong>. Antagen av Kommunfullmäktige 27 april 2009

Natura 2000-områden<br />

Några naturområden är av EU klassade som Natura<br />

2000-områden. Det innebär att de har naturvärden av<br />

europeisk betydelse. I Sverige klassas de som riksintresse<br />

för naturvård enligt 4 kap 8§ Miljöbalken.<br />

Testeboån – nedre<br />

Ett av <strong>kommun</strong>ens mest värdefulla naturvårdsobjekt<br />

som också har stor betydelse för rekreation och<br />

det rörliga friluftslivet. Säkerställs genom föreslaget<br />

nytt naturreservat.<br />

Testeboåns delta<br />

Område av vikt för rastande och häckande fåglar.<br />

Restområde av forna stora våtmarker vid Inre Fjärden.<br />

Säkerställt som naturreservat.<br />

Stenbäcken<br />

Bäckravin med lövskog med ett stort inslag av ädellöv<br />

och ovanliga lundväxter på gränsen av sitt norra<br />

utbredningsområde. Säkerställt som naturreservat.<br />

Orarna<br />

Den största av öarna i <strong>Gävle</strong>bukten och en av länets<br />

mest värdefulla naturvårdsobjekt. (Se ovan Riksintresse<br />

Limön-Orarna). Orarna är ett av Länsstyrelsens<br />

reservatsutredningsområden.<br />

AB Bergslagsbild<br />

43<br />

Ställningstaganden<br />

<strong>Översiktsplan</strong> <strong>Gävle</strong> <strong>stad</strong> <strong>2025</strong>. Antagen av Kommunfullmäktige 27 april 2009<br />

Allmänna intressen<br />

■ Utpekade skyddsvärda naturområden (se karta<br />

Skyddsvärd grönstruktur) skyddas och säkerställs<br />

så att dess värden kan bevaras långsiktigt.<br />

■ Värdefulla grönområden som är utpekade i<br />

<strong>stad</strong>sdelarna bevaras och utvecklas så att dess<br />

värden består.<br />

■ De gröna kilarna och tillhörande gröna förbindelselänkar<br />

(se karta Värdefull grönstruktur)<br />

värnas och utvecklas med fokus på allmänhetens<br />

tillgänglighet och ekologisk funktion.<br />

■ <strong>Gävle</strong>s strövområden (se karta Värdefull<br />

grönstruktur); Sätra, Skidstavallen, Holmsundsskogen,<br />

Hemlingby, Valboåsen och Sofiedal<br />

bevaras och utvecklas med fokus på rekreation<br />

och friluftsliv. Ett strövområde ska även i framtiden<br />

finnas på Kungsbäcksområdet.<br />

■ Befintliga <strong>stad</strong>sdelsparker (se karta Värdefull<br />

grönstruktur); Sätraängarna, Stenebergsparken,<br />

Andersbergsparken, Fjärran Höjder,<br />

Jungfruparken (<strong>Gävle</strong> Strand) bevaras och utvecklas<br />

med fokus att vara samlingsplatser ute<br />

i <strong>stad</strong>sdelarna. Andersbergsparken kan delvis<br />

kompletteringsbebyggas (enligt förslag i Västra<br />

<strong>stad</strong>sdelarna).<br />

■ Närparker med goda lekmiljöer bör finnas<br />

inom ett avstånd av 200 m från nya bostäder.<br />

Lekmiljöer är områden där barn kan leka och<br />

röra på sig och inte nödvändigtvis anlagda lekplatser.<br />

■ Esplanader och alléstrukturer värnas och utvecklas.<br />

■ Å-rummet Gavleån utreds tillsammans med<br />

Boulognern och tillhörande parker i syfte att<br />

utveckla och säkerställa områdets värden. (se<br />

karta Skyddsvärd grönstruktur)<br />

■ Allmänhetens tillgång till stränder ska värnas<br />

och förbättras. Rekreationsstråk anläggs utmed<br />

såväl åar som hav där så är möjligt och lämpligt.<br />

Ett läge för <strong>stad</strong>sbad ska reserveras.<br />

■ Kring större trafikleder sparas och tillskapas<br />

skogsridåer, som fungerar som luftrenare.<br />

■ Natur och grönska bör beaktas vid varje exploatering<br />

för att värna och tillföra gröna värden.

Allmänna intressen<br />

44<br />

Fritid och rekreation<br />

Utveckling<br />

Befintligt<br />

MACKMYRA<br />

Rv 80<br />

Rekreationsleder<br />

Å-rummet<br />

Gästhamn<br />

Idrottsanläggning<br />

Badplats<br />

Kulturanläggning<br />

Bibliotek<br />

Hälsans stig<br />

Gästrikeleden<br />

Elljusspår<br />

Viktig vattenkontakt<br />

LUND<br />

VALBO<br />

0 Rv 56<br />

5 000<br />

Meter<br />

ALBORGA<br />

E4<br />

HAGASTRÖM<br />

ALLMÄNNINGE<br />

ÅBYGGEBY<br />

SÄTRA<br />

LEXE<br />

FORSBY<br />

CENTRUM<br />

ERSBO<br />

MÅRDÄNG<br />

NÄRINGEN<br />

SÖDERTULL<br />

KUNGSBÄCK<br />

ANDERSBERG<br />

Det finns ett varierat<br />

utbud av platser för<br />

aktiviteter, rekreation<br />

och sport som passar<br />

alla årstider. Från Program för översiktsplan <strong>Gävle</strong> <strong>stad</strong><br />

<strong>Översiktsplan</strong> <strong>Gävle</strong> <strong>stad</strong> <strong>2025</strong>. Antagen av Kommunfullmäktige 27 april 2009<br />

E4<br />

BJÖRKE<br />

HILLE<br />

STRÖMSBRO<br />

BRYNÄS<br />

HEMLINGBY<br />

Läkerol Arena<br />

Konstcentrum<br />

GÄVLE HAMN<br />

KÄLLÖ<br />

JÄRVSTA<br />

Konserthuset<br />

Fjärran Höjderbadet<br />

HOLMSUND<br />

BOMHUS<br />

Teatern<br />

CENTRUM<br />

Rv 76<br />

NÄRINGEN<br />

NORRLANDET<br />

SIKVIK<br />

VÅRVIK<br />

GRINDUGA<br />

Gasklockorna<br />

Sjömanskyrkan<br />

Länsmuseet<br />

Fängelsemuseet<br />

BRYNÄS<br />

SÖDERTULL<br />

Sveriges järnvägsmuseum

45<br />

Fritid och rekreation<br />

<strong>Gävle</strong> erbjuder gott om möjligheter för den som<br />

vill vara aktiv på sin fritid. Musik, konst, teater,<br />

film, sport både för den som vill utöva och för<br />

den som vill titta på, friluftsliv, vattenaktiviteter,<br />

kurser, god mat och dans. Det kan vara svårt att<br />

få tiden att räcka till.<br />

Bakgrund<br />

<strong>Gävle</strong>borna värdesätter både kultur och idrott högt<br />

och är kända i resten av landet för bl.a. Brynäs IF,<br />

Gefle IF, Folkteatern, fina muséer och <strong>Gävle</strong>bocken.<br />

I detta kapitel behandlas utvecklingen av idrott, kultur<br />

och turism i dess olika former i <strong>Gävle</strong>.<br />

Mest känt är <strong>Gävle</strong> för Bocken, Brynäs och Gevalia.<br />

De flesta besökarna kommer från närområdet; inom<br />

20 mils avstånd, för att delta vid konferenser eller<br />

besöka släkt och vänner.<br />

Sport och friluftsliv<br />

De viktigaste anläggningarna för idrott och friluftsliv<br />

i <strong>Gävle</strong> är Fjärran Höjder-badet, Strömvallen,<br />

Hemlingby friluftsområde och Sätraåsens anläggningar<br />

med trav, hockey, tennis och spårområden<br />

m.m. De flesta idrottsanläggningar i <strong>Gävle</strong> är <strong>kommun</strong>ägda.<br />

Användningen av idrottsanläggningarna<br />

kommer troligen att öka i framtiden på grund av<br />

olika kampanjer och mer fokus på hälsa.<br />

Förutom den organiserade idrottsverksamheten<br />

är spontanidrott och utevistelse mycket viktigt för<br />

gävleborna. Tillgång till närbelägna fotbollsplaner<br />

och skridskoisar, pulkabackar och grillplatser i de<br />

olika <strong>stad</strong>sdelarna är stora kvaliteter men finns inte<br />

överallt.<br />

Leder och spår<br />

Elljusspåren, Gästrikeleden, Hälsans stig och befintliga<br />

strövområden är viktiga ur friluftslivs- och<br />

hälsoperspektiv. Tillgängligheten till fots och med<br />

cykel till leder och spår kan utvecklas ytterligare.<br />

Å-rummet<br />

Gavleåns å-rum är viktigt för kulturlivet i <strong>Gävle</strong><br />

<strong>stad</strong> eftersom flera viktiga besöksmål ligger utmed<br />

ån; Gasklockorna, Länsmuseet, Stadsbiblioteket,<br />

<strong>Översiktsplan</strong> <strong>Gävle</strong> <strong>stad</strong> <strong>2025</strong>. Antagen av Kommunfullmäktige 27 april 2009<br />

Allmänna intressen<br />

Konserthuset och Strömvallen för att nämna några.<br />

En utveckling av å-rummet skulle bidra till mer aktivt<br />

<strong>stad</strong>sliv med vattenkontakt.<br />

Bibliotek<br />

Förutom Stadsbiblioteket i centrum finns bibliotek i<br />

<strong>stad</strong>sdelarna Valbo, Andersberg, Bomhus, Sätra och<br />

Hille. Biblioteken bidrar till det sociala och kulturella<br />

livet i flera <strong>stad</strong>sdelscentran.<br />

Vattenkontakt<br />

Vattenkontakten bör förbättras i <strong>stad</strong>en så att <strong>Gävle</strong><br />

bättre drar nytta av de två åarna och det havsnära<br />

läget. Ökad tillgänglighet både fysiskt och visuellt<br />

bör möjliggöras med strandpromenader, bryggor,<br />

båt- och badplatser och utblickar. Det finns bara en<br />

gästhamn inom planområdet i Fliskär, behov finns<br />

av fler. (Ytterligare gästhamnar finns på Norrlandet,<br />

Furuvik och Limön.)<br />

Besöksmål<br />

De största målen för turister i <strong>Gävle</strong> är Furuvik,<br />

Sveriges Järnvägsmuseum, Länsmuseet, Sveriges<br />

Fängelsemuseum och <strong>Gävle</strong> Konserthus. <strong>Gävle</strong>bor<br />

och besökare uppskattar även övriga attraktioner<br />

som finns i form av fiske, friluftsliv, shopping, idrott<br />

och olika kulturanläggningar som Gasklockorna,<br />

Folkteatern, Konstcentrum och <strong>Gävle</strong> Teater.

Allmänna intressen<br />

Förslag<br />

Sport<br />

Eftersom intresset för idrott och friluftsliv ökar<br />

behöver satsningar på befintlig idrottsverksamhet<br />

möjliggöras tillsammans med nya sportanläggningar.<br />

<strong>Gävle</strong> <strong>kommun</strong> har gjort en satsning på ridsport<br />

genom att avsätta medel för anläggningar. En komplettering<br />

med ny ridsportanläggning är föreslagen i<br />

Sofiedalsområdet i Valbo. Det finns också behov av<br />

såväl en multisporthall som en ny inomhusanläggning<br />

för friidrott. Satsningar behövs även på mindre<br />

projekt som tillgänglighet till vattnet längs åarna<br />

och kusten, ”nya sporter” som skateboard och en<br />

del mindre idrottsplaner ute i <strong>stad</strong>sdelarna.<br />

Sätraåsens sportområde är bland de viktigaste<br />

idrotts- och rekreationsområdena i <strong>stad</strong>en och kan<br />

utvecklas ytterligare. Det finns goda möjligheter<br />

till förtätning och flera föreslagna anläggningar kan<br />

lokaliseras hit. Lämplig plats för ny multisporthall<br />

som kan samordnas med kulturevenemang och ha<br />

ca 2000 publikplatser behöver utredas liksom lämplig<br />

plats för inomhushall för friidrott.<br />

I kommande utredningar av Kungsbäcksområdet<br />

kan visas om en anläggning/hall kan placeras där.<br />

Nya och befintliga idrottsanläggningar ska enkelt<br />

gå att nå med gång- och cykelvägar samt med kollektivtrafik.<br />

Just nu pågår utredning om evenemangsområdet vid<br />

Strömvallen med utveckling av Konserthus och fotbollsarena<br />

och eventuellt ytterligare funktioner.<br />

Kultur och Å-rummet<br />

För att kulturlivet i <strong>Gävle</strong> ska kunna förbättras ytterligare<br />

behövs en utveckling av Gavleåns Å-rum.<br />

Befintliga kulturanläggningar kan förbättras och<br />

nya kan skapas och dra nytta av varandra, t.ex. bör<br />

nöjen, kommers och kultur blandas, liksom pubar,<br />

båtbryggor, idrott och fiske –mycket mitt i <strong>stad</strong>skärnan.<br />

Det är viktigt att förflyttning mellan de olika<br />

aktiviteterna inom Å-rummet kan ske smidigt.<br />

För olika kulturella evenemang behövs en ”mellanstor”<br />

arena i <strong>Gävle</strong> för en publik på ca 2 000 personer<br />

vilken bör kunna samutnyttjas med allehanda<br />

sportaktiviteter.<br />

46<br />

Havet och vattenkontakten<br />

Det som efterfrågas mest i Turistbyrån i <strong>Gävle</strong> är<br />

aktiviteter kopplade till havet. Fler aktiviteter bör<br />

utvecklas i anslutning till Inre fjärden där havet möter<br />

<strong>stad</strong>en och en blandning av urbana och marina<br />

aktiviteter bäst kan synas i <strong>stad</strong>sbilden och utvecklas<br />

för att marknadsföra <strong>Gävle</strong> som en kust<strong>stad</strong>. För<br />

detta behövs en gästhamn i anslutning till Nyhamn,<br />

mer plats till turbåtar med möjlighet att trafikera till<br />

exempel Furuvik, Eggegrund och Orarna, bättre tillgänglighet<br />

till T-udden och strandpromenad utmed<br />

vattnet från Gavleån till T-udden. Dessutom bör<br />

området kring Briggen Gerda och Gasklockorna utvecklas<br />

för ytterligare aktiviteter, bland annat med<br />

ett sammanslänkande gångstråk från <strong>stad</strong>skärnan<br />

till T-udden.<br />

Turism<br />

<strong>Gävle</strong>s läge är <strong>kommun</strong>ikationsmässigt bra med<br />

närheten till Stockholm/Arlanda och E4:an. <strong>Gävle</strong><br />

marknadsförs som ”värd<strong>stad</strong>”/konferens<strong>stad</strong> och<br />

bör utveckla konferensfaciliteter mer, särskilt fler<br />

övernattningsmöjligheter och fler möteslokaler.<br />

För både besökare och gävlebor är det viktigt att det<br />

erbjuds många mötesplatser i utomhusmiljön, därför<br />

finns flera exempel i översiktsplanen med förslag<br />

på utveckling av vackra parker och torg.<br />

Ställningstaganden<br />

■ <strong>Gävle</strong> <strong>kommun</strong>s idrottsanläggningar ska<br />

kunna utnyttjas av både skolan och idrottsrörelsen.<br />

■ Det bör finnas tillgång till idrottsmöjligheter<br />

och spontanidrott i alla <strong>stad</strong>sdelar.<br />

■ Idrottsanläggningar ska gå att nå med kollektivtrafik<br />

och ha goda gång- och cykelförbindelser.<br />

■ Allmänhetens tillgång till stränder ska värnas<br />

och förbättras.<br />

■ Verksamheter inom idrott och evenemang<br />

lokaliseras i första hand till området på Sätraåsen<br />

och befintliga idrotts- och evenemangsområden<br />

som till exempel Strömvallen.<br />

<strong>Översiktsplan</strong> <strong>Gävle</strong> <strong>stad</strong> <strong>2025</strong>. Antagen av Kommunfullmäktige 27 april 2009

47<br />

<strong>Översiktsplan</strong> <strong>Gävle</strong> <strong>stad</strong> <strong>2025</strong>. Antagen av Kommunfullmäktige 27 april 2009<br />

Allmänna intressen

Allmänna intressen<br />

Kommunikationer<br />

Trafikutveckling<br />

MACKMYRA<br />

Rv 80<br />

Gång- och cykelväg<br />

Väg<br />

Trafikåtgärd<br />

Strategiskt område för <strong>kommun</strong>ikation<br />

Planerad inseglingsled <strong>Gävle</strong> Hamn<br />

Riksintressen för <strong>kommun</strong>ikationer<br />

Riksintresse för väg<br />

Riksintresse för järnväg<br />

Riksintresse för <strong>Gävle</strong> Hamn<br />

Befintlig inseglingsled <strong>Gävle</strong> Hamn<br />

Rv 56<br />

LUND<br />

Reservat för järnväg<br />

VALBO<br />

ALBORGA<br />

E4<br />

HAGASTRÖM<br />

ALLMÄNNINGE<br />

ÅBYGGEBY<br />

SÄTRA<br />

LEXE<br />

48<br />

FORSBY<br />

CENTRUM<br />

ERSBO<br />

MÅRDÄNG<br />

NÄRINGEN<br />

SÖDERTULL<br />

Västerbågen<br />

KUNGSBÄCK<br />

ANDERSBERG<br />

”Om vi alltid gör vad vi alltid gjort,<br />

kommer vi alltid få det vi alltid fått”<br />

Adam Urbanski<br />

<strong>Översiktsplan</strong> <strong>Gävle</strong> <strong>stad</strong> <strong>2025</strong>. Antagen av Kommunfullmäktige 27 april 2009<br />

E4<br />

BJÖRKE<br />

HILLE<br />

STRÖMSBRO<br />

BRYNÄS<br />

HEMLINGBY<br />

GÄVLE HAMN<br />

KÄLLÖ<br />

JÄRVSTA<br />

HOLMSUND<br />

BOMHUS<br />

Rv 76<br />

NORRLANDET<br />

SIKVIK<br />

VÅRVIK<br />

GRINDUGA<br />

0 5 000<br />

Meter<br />

Cykel<br />

14%<br />

Till fots<br />

12%<br />

Annat<br />

2%<br />

1 : 107 000<br />

Bil -<br />

Tåg 1%<br />

förare<br />

51%<br />

Buss 8%<br />

Bil -<br />

pass.<br />

12%<br />

Färdmedelsfördelning för resor under en vecka i <strong>Gävle</strong> <strong>kommun</strong>

Kommunikationer<br />

Transporter är en förutsättning för att samhället<br />

ska fungera. Samtidigt orsakar motorfordonstrafiken<br />

negativa effekter i form av ökade utsläpp,<br />

mer buller, försämrad trafiksäkerhet och tillgänglighet<br />

samt bidrar till klimatförändringarna<br />

– effekter som delvis kan motverkas genom hur<br />

samhället struktureras. <strong>Gävle</strong> har ett fördelaktigt<br />

läge som <strong>kommun</strong>ikationsnod med både viktiga<br />

vägar, järnvägar och en hamn som utvecklas och<br />

i detta kapitel behandlas gång-, cykel-, buss-, bil-<br />

och tågtrafik samt sjö- och luftfart.<br />

Klimatförändringarna är ett faktum och FN:s klimatpanels<br />

rapporter visar på att medeltemperaturen<br />

på Jorden kommer att öka med i bästa fall 2 grader,<br />

men då krävs det att vi tar ett kraftfullt grepp<br />

om utsläppsnivåerna. Redan idag håller klimatet på<br />

att ändras och extrema väderförhållanden blir allt<br />

vanligare både i världen och i Sverige. Konsekvenserna<br />

för vägnäten kommer att bli betydande. Den<br />

ökande nederbörden och ökade flöden innebär översvämningar,<br />

bortspolning av vägar och vägbankar,<br />

skadade broar samt ökade risker för ras, skred och<br />

erosion 10 .<br />

Enligt <strong>Gävle</strong> <strong>kommun</strong>s resvaneundersökning från<br />

2006 gör gävleborna allt fler och allt längre resor.<br />

Större andel av de korta resorna görs med bil och<br />

resorna för att hämta och lämna barn har ökat drastiskt.<br />

Denna utveckling går stick i stäv mot ett hållbart<br />

transportsystem. Fortsätter vi på samma sätt<br />

kommer trafiken att ha ökat med 45% fram till år<br />

<strong>2025</strong> jämfört med 2003 års nivå. 11<br />

Trafikstrategi<br />

Trafikstrategin är ett <strong>kommun</strong>alt verktyg med syfte<br />

att förbättra möjligheterna att gå, cykla och åka kollektivt<br />

och på så sätt minska bilberoendet. Fysisk<br />

planering, attitydförändringar och teknikutveckling<br />

kan tillsammans, men även var för sig, bidra till ett<br />

ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbart transportsystem.<br />

Åtgärder som tar ny mark i anspråk eller<br />

ställningstaganden som har effekt på den fysiska<br />

planeringen finns med både i <strong>Översiktsplan</strong> <strong>Gävle</strong><br />

<strong>stad</strong> och i Trafikstrategin. Attitydpåverkande åtgärder<br />

samt trafiksäkerhets-, tillgänglighets- och trygghetsåtgärder<br />

som inte påverkar <strong>stad</strong>ens struktur behandlas<br />

bara i Trafikstrategin.<br />

49<br />

Fyrstegsprincipen<br />

<strong>Översiktsplan</strong> <strong>Gävle</strong> <strong>stad</strong> <strong>2025</strong>. Antagen av Kommunfullmäktige 27 april 2009<br />

Allmänna intressen<br />

Fyrstegsprincipen skapades av Vägverket med<br />

syfte att hushålla med resurser och minska vägtransportsystemets<br />

negativa effekter. De fyra stegen<br />

innebär att alternativa åtgärder ska övervägas innan<br />

större ny- och ombyggnadsåtgärder beslutas.<br />

1. Åtgärder som kan påverka behovet av transporter<br />

och val av transportsätt. Exempel: Förbättrad<br />

kollektivtrafik. Bilpooler. Transportsnål bebyggelseplanering.<br />

2. Åtgärder som effektiviserar nyttjandet av befintligt<br />

vägnät och fordon. Exempel: Trafikstyrning<br />

och annan väginformatik. Samåkning. Samordning<br />

av transporter.<br />

3. Begränsade ombyggnadsåtgärder. Exempel:<br />

Enklare ombyggnader av väg- och gatumiljön. Hastighetsnedsättningar<br />

genom skyltning eller åtgärder<br />

som refuger och sidoförflyttningar.<br />

4. Nyinvesteringar och större ombyggnadsåtgärder.<br />

Exempel: Nybyggnad av vägar och gator eller<br />

större ombyggnader av befintligt vägnät.<br />

Ställningstagande<br />

■ All trafikplanering ska utgå från <strong>Gävle</strong> <strong>kommun</strong>s<br />

Trafikstrategi och dess mål.<br />

■ När insatser behöver göras i trafiksystemet<br />

ska fyrstegsprincipen följas.

Allmänna intressen<br />

Rv 80<br />

Rv 56<br />

E4<br />

E4<br />

50<br />

Gång- och cykeltrafik Förslag<br />

Cykling och promenader har positiva effekter på<br />

miljö, trafiksäkerhet, tillgänglighet och folkhälsa.<br />

Sedan år 1997 har trenden varit minskande för<br />

cyklandet i <strong>Gävle</strong>. För att vända trenden behöver<br />

gång- och cykelåtgärder prioriteras.<br />

Bakgrund<br />

Rv 76<br />

Gång- och cykelväg i blandtrafik<br />

Separerad gång- och cykelväg<br />

Drygt 80 % av befolkningen i <strong>Gävle</strong> <strong>stad</strong> bor inom<br />

gång- och cykelavstånd från centrum, vilket innebär<br />

att de har maximalt 5 kilometer in till <strong>stad</strong>skärnan.<br />

För att uppnå positiva hälsoeffekter kan dagliga cykelturer<br />

och promenader till arbete, skola och fritidsintressen<br />

göra stor nytta.<br />

De brister som finns i cykelvägnätet i <strong>Gävle</strong> kartlades<br />

under våren 2006 i utredningen BYPAD - revision av<br />

<strong>Gävle</strong>s arbete med cykeltrafik. Utredningen visade<br />

att <strong>Gävle</strong> har ett välutbyggt och sammanhängande<br />

cykelvägnät men att <strong>Gävle</strong> <strong>kommun</strong> behöver bli<br />

bättre på att förmedla detta till allmänheten.<br />

Fotgängarna är en betydelsefull grupp eftersom de<br />

utgör grunden för en attraktiv och levande <strong>stad</strong>.<br />

Därför är det angeläget att skapa en <strong>stad</strong>smiljö där<br />

människor vill vistas eftersom då attraherar platsen<br />

även handel, nya företag och fler besökare.<br />

Hållbart resande kräver gena gång- och cykelstråk.<br />

Enligt TRAST 12 är det rimligt att en cykelresa tar<br />

högst dubbelt så lång tid som en bilresa, men för att<br />

cykeln ska vara konkurrenskraftig mot bilen krävs<br />

att det är ännu mindre som skiljer färdsätten åt. Det<br />

är betydelsefullt med bra gång- och cykelförbindelser<br />

till bostäder, arbetsplatser samt kommersiell<br />

och offentlig service såsom mataffärer, skolor, hälsocentraler<br />

och fritidsanläggningar för att förbättra<br />

folkhälsan och miljön.<br />

Det saknas några länkar i cykelvägnätet, men i övrigt<br />

handlar det om att göra cykelstråken tydliga,<br />

välskyltade, gena, trygga, trafiksäkra och förbättra<br />

underhållet, för att öka cykelanvändandet. Dessutom<br />

behöver cykelparkeringar i centrum och vid<br />

hållplatser förbättras och utökas och ny förbindelse<br />

i <strong>stad</strong>skärnan möjliggöras. Förslag på utbyggnad av<br />

gång- och cykelvägar redovisas i <strong>Gävle</strong> <strong>kommun</strong>s<br />

kommande Cykelplan.<br />

Ställningstagande<br />

■ Utbyggnad ska ske enligt <strong>Gävle</strong> <strong>kommun</strong>s<br />

kommande Cykelplan.<br />

■ Vid planering av nya bostäder bör restiden<br />

med cykel ta maximalt 50 % längre tid än med<br />

bilen till viktiga målpunkter.<br />

<strong>Översiktsplan</strong> <strong>Gävle</strong> <strong>stad</strong> <strong>2025</strong>. Antagen av Kommunfullmäktige 27 april 2009

Kollektivtrafik<br />

Busstrafiken har högre trafiksäkerhet, lägre miljöpåverkan,<br />

kräver mindre utrymme och orsakar<br />

mindre buller jämfört med biltrafiken och därför<br />

är busstrafiken viktig i ett uthålligt transportsystem.<br />

En väl fungerande busstrafik medverkar<br />

dessutom till positiv regional utveckling.<br />

Bakgrund<br />

Busstrafiken i <strong>Gävle</strong> omfattas av <strong>stad</strong>sbusstrafik,<br />

landsbygdstrafik samt den regionala busstrafiken<br />

mellan <strong>kommun</strong>erna i <strong>Gävle</strong>borgs län och till angränsande<br />

län. <strong>Gävle</strong> <strong>kommun</strong> ansvarar, beställer<br />

och bekostar den lokala busstrafiken inom <strong>kommun</strong>en.<br />

Landstinget ansvarar för den övriga trafiken.<br />

X-Trafik är det bolag som upphandlar, planerar,<br />

samordnar och marknadsför trafiken.<br />

I <strong>Gävle</strong> har busstrafiken förändrats och utvecklats<br />

det senaste decenniet till att bli snabbare och effektivare<br />

för att kunna konkurrera med biltrafiken samt<br />

sänka kostnaderna för <strong>kommun</strong>en. Ett led i detta var<br />

det nya stomlinjenätet som infördes år 2004. Inom<br />

<strong>Gävle</strong> <strong>stad</strong> är det närmare 60 % av de boende som<br />

har maximalt 300 meter till närmsta busshållplats<br />

med stomlinje 13 .<br />

Förslag<br />

För att minska bilberoendet är det viktigt att ny bebyggelse<br />

lokaliseras längs busstrafikstråken och att<br />

serviceanläggningar ligger i anslutning till busslinjenätet.<br />

Restiden är den dominerande faktorn när<br />

människor väljer vilket färdmedel de ska transporteras<br />

med. För att göra bussen mer konkurrenskraftig<br />

till bilen krävs tätare turer och kortare restid, vilket<br />

till viss del kan lösas genom bussprioriteringar<br />

längs vissa sträckor. Bussprioriteringar kan vara att<br />

köra buss som på spår eller på egna vägar. Restid<br />

med buss bör inte ta mer än 50 % längre tid än med<br />

bil om den ska vara konkurrenskraftig.<br />

Centrumhållplats Rådhuset<br />

Framkomligheten för bussar måste förbättras i<br />

<strong>stad</strong>skärnan. Rådhustorget fungerar redan idag som<br />

bytesplats för <strong>stad</strong>sbussarna men behöver förbättras<br />

ytterligare med ökad framkomlighet, tillgänglighet,<br />

51<br />

Busslinjer<br />

Rv 80<br />

Rv 56<br />

Stomlinje 1<br />

Stomlinje 2<br />

Stomlinje 3<br />

Lokallinje<br />

<strong>Översiktsplan</strong> <strong>Gävle</strong> <strong>stad</strong> <strong>2025</strong>. Antagen av Kommunfullmäktige 27 april 2009<br />

E4<br />

Allmänna intressen<br />

E4<br />

Rv 76<br />

tydlighet och trygghet. Mark reserveras längs Norra<br />

Rådmansgatan och Norra Kungsgatan från Norra<br />

Strandgatan till Nygatan för förbättrad hållplats.<br />

Hållplats <strong>Gävle</strong> Central<br />

Den lokala och regionala busstrafiken behöver en<br />

förbättrad hållplats vid <strong>Gävle</strong> Central. Mark reserveras<br />

mellan järnvägen och Stora Esplanadgatan,<br />

från Centralplan till Staketgatan.<br />

Ställningstagande<br />

■ Mark reserveras för:<br />

- Centrumhållplats vid Rådhustorget<br />

- Hållplats <strong>Gävle</strong> Central.<br />

■ Mark reserveras inom befintligt vägområde<br />

för framkomlighetsåtgärder för busstrafik.<br />

■ Vid exploatering av flerbo<strong>stad</strong>shus bör avståndet<br />

till busshållplats inte överstiga 300 meter 14 .<br />

■ Vid exploatering av villabebyggelse bör avståndet<br />

till busshållplats inte överstiga 500 meter 14 .<br />

■ Nyetableringar av skolor, vård, handel och<br />

annan service ska kunna nås med busstrafik.<br />

■ Restiden med buss bör inte ta mer än 50 %<br />

längre tid än med bil.

Allmänna intressen<br />

Rv 80<br />

Rv 56<br />

Biltrafik<br />

Biltrafiken står för det allra största transportarbetet<br />

och är nödvändig för att samhället ska fungera.<br />

Lösningen på ökade biltrafikmängder är dock inte<br />

att bygga fler vägar eftersom de inte bara omfördelar<br />

den befintliga trafiken utan även leder till<br />

ny trafik. Istället krävs ändrade resvanor. Minskad<br />

andel biltrafik i <strong>stad</strong>en förbättrar trafiksäkerheten,<br />

miljön, bullernivåerna och ökar framkomligheten<br />

för dem som är tvungna att ta bilen.<br />

Bakgrund<br />

Vägnätet består av statliga, <strong>kommun</strong>ala och enskilda<br />

vägar som i sin tur utgörs av förbifarter, genomfarter,<br />

infartsvägar, huvudvägar och lokalgator.<br />

På huvudvägar ska framkomligheten för bil- och<br />

Huvudvägnät<br />

E4<br />

kollektivtrafik prioriteras och gång- och cykeltrafik<br />

ska ske på separerad bana. På lokalgator prioriteras<br />

fotgängare och cyklister, vilket innebär en hastighetsbegränsning<br />

på 30 km/h i bo<strong>stad</strong>sområden.<br />

Den vägsträcka i <strong>Gävle</strong>borgs län som har i särklass<br />

mest trafik är riksväg 80 mellan <strong>Gävle</strong> och Sandviken.<br />

E4:an och riksväg 56 är viktiga i det nationella<br />

stamvägnätet och är tillsammans med riksväg 80<br />

och vägarna till <strong>Gävle</strong> Hamn av riksintresse. E4:an<br />

ingår också i det transeuropeiska transportnätet och<br />

är således också av internationell betydelse. Sedan<br />

E4<br />

Rv 76<br />

52<br />

slutet av år 2007 har E4:an motorvägsstandard hela<br />

vägen mellan <strong>Gävle</strong> och Stockholm, vilket har förkortat<br />

tidsavstånden och förbättrat pendlingsmöjligheterna.<br />

Det går dock fortfarande snabbare att ta<br />

tåget till Stockholm. Länsväg 583 är omledningsväg<br />

för E4:an.<br />

Byggnadsfritt avstånd på 50 meter gäller för E4:an<br />

och riksväg 80. För riksväg 56, 76 och länsväg 583<br />

gäller byggnadsfritt avstånd på 30 meter. För mer information<br />

om vad som gäller längs allmänna vägar<br />

finns skriften ”Vägverkets myndighetsutövning”.<br />

Mätningar inne i centrala <strong>Gävle</strong> visar att biltrafiken<br />

legat på en relativt konstant nivå under 2000-talet.<br />

Den stora biltrafikökningen har skett på de större<br />

vägarna. Även andelen tung trafik har ökat.<br />

För utryckningstrafiken är det viktigt att framkomligheten<br />

på de primära utryckningsvägarna säkras.<br />

Eftersom Räddningstjänsten inte hade acceptabla<br />

insatstider till västra delen av Valbo byggdes år<br />

2006 en ny brandstation vid <strong>Gävle</strong> flygplats. Stationen<br />

är nu bemannad dagtid.<br />

Förslag<br />

För att uppnå ett hållbart samhälle är det viktigt att<br />

följa fyrstegsprincipen och i första hand satsa på åtgärder<br />

som förbättrar gång-, cykel- och kollektivtrafiken.<br />

Vid nybyggnation av bostäder, arbetsplatser<br />

och service bör det finns tillgång till kollektivtrafik<br />

samt gång- och cykelvägar. I Översiktplan <strong>Gävle</strong><br />

<strong>stad</strong> föreslås en rad olika trafikåtgärder. De som har<br />

påverkan på trafikmiljön i stort redovisas i detta kapitel<br />

och övriga återfinns i kapitel 5 Stadsdelar.<br />

<strong>Översiktsplan</strong>en saknar reservat för eventuell<br />

framtida vägförbindelse mellan Fredriksskans och<br />

Granudden. En sådan vägförbindelse har studerats<br />

och utvärderats vid olika tillfällen sedan början av<br />

90-talet och bedöms inte vara genomförbar eller<br />

samhälls- och <strong>kommun</strong>alekonomiskt försvarbar 15 .<br />

Västerbågens förlängning<br />

En förlängning av Västerbågen till Regementsvägen<br />

skulle öka trafiken på Västerbågen och minska trafiken<br />

på Parkvägen, vilket skulle avlasta både Villa<strong>stad</strong>en<br />

och Andersberg. Åtgärden skulle även kunna<br />

avlasta centrala stan och förbättra framkomligheten<br />

för bussen i centrum. Ungefär 40 % av trafiken som<br />

<strong>Översiktsplan</strong> <strong>Gävle</strong> <strong>stad</strong> <strong>2025</strong>. Antagen av Kommunfullmäktige 27 april 2009

eräknas trafikera förlängningen av Västerbågen är<br />

fordon som idag kör via E4:an och resterande del är<br />

fordon som kör via Västra Vägen och Parkvägen.<br />

Åtgärder krävs för att hindra tung trafik att använda<br />

vägen som genomfartsväg. Grönområde WG7 påverkas<br />

och Olsbackagården behöver flyttas. E4:an<br />

är huvudalternativet för transporter mellan riksväg<br />

80 och Fridhem samt för tunga transporter mellan<br />

södra och norra delarna av <strong>Gävle</strong>.<br />

Norra Gatan<br />

Norra Kungsgatan, Norra Rådmansgatan samt korsningen<br />

med Staketgatan vid teatern skulle avlastas<br />

och få bättre framkomlighet för bussen om Norra Gatan<br />

öppnas för biltrafik. Trafiken skulle däremot öka<br />

på Stora Esplanadgatan, Centralplan och Hälsingegatan.<br />

Utredning om konsekvenser av buller krävs.<br />

Upplandsledens förlängning<br />

Förlängning av Upplandsleden ut till Furuviksvägen<br />

kan minska genomfartstrafiken på delar av<br />

Furuviksvägen. Till skillnad från Furuviksvägen är<br />

Upplandsleden idag överdimensionerad. För att få<br />

kostnadstäckning kan förlängningen endast bli aktuell<br />

vid en större exploatering av bostäder. Utredning<br />

om läge och konsekvenser av vägen på övriga<br />

trafiknätet krävs. Förlängningen skulle inte bli ett<br />

alternativ för tung trafik då portarna längs Upplandsleden<br />

inte klarar fri höjd.<br />

Milbostigen<br />

Om exploatering av större bo<strong>stad</strong>sområden blir aktuellt<br />

mellan Åbyggeby och Hille behövs åtgärder<br />

för att hantera den ökade trafiken. Det finns två alternativ;<br />

antingen får Milbostigen en helt ny sträckning<br />

och den existerande Milbostigen kan då användas<br />

som gång- och cykelväg eller så görs åtgärder<br />

längs den befintliga Milbostigen så att den klarar av<br />

större trafikmängder. Eventuellt behövs ny bro.<br />

Entré Hamnleden<br />

Trafikplatsen Hamnleden / Norra Kungsgatan utformas<br />

så att Hamnleden blir den genomgående vägen.<br />

Stor vikt läggs vid gestaltning av denna entré till<br />

<strong>Gävle</strong> för att öka tydligheten och trafiksäkerheten i<br />

trafikplatsen.<br />

Riksväg 56<br />

I Nationella vägtransportplanen 16 finns planer på<br />

ombyggnad av riksväg 56 mellan Södra Valsjön och<br />

Valbo. Vilken sträckning som blir aktuell är dock<br />

53<br />

<strong>Översiktsplan</strong> <strong>Gävle</strong> <strong>stad</strong> <strong>2025</strong>. Antagen av Kommunfullmäktige 27 april 2009<br />

Allmänna intressen<br />

inte fastställt. Åtgärden ligger utanför området för<br />

<strong>Översiktsplan</strong> <strong>Gävle</strong> <strong>stad</strong> men är en mycket angelägen<br />

sträcka både ur ett nationellt och regionalt perspektiv<br />

och kommer att påverka trafiksituationen i<br />

<strong>Gävle</strong> <strong>stad</strong>.<br />

Området kring <strong>Gävle</strong> Bro<br />

<strong>Gävle</strong> Bro är i dagsläget ett serviceställe för resenärer<br />

på E4:an med restaurang, bensin och livsmedel.<br />

Krav på vilotider har medfört ett ökat behov av uppställningsplatser<br />

för lastbil. <strong>Gävle</strong> Bro ska vara möjlig<br />

att utveckla till säker rastplats med ytterligare<br />

trafikservice och positiv marknadsföring av <strong>Gävle</strong>.<br />

För att fler ska använda E4:an istället för Parkvägen<br />

måste skyltningen och trafikplatsen förbättras<br />

ytterligare.<br />

Parkeringsnorm<br />

Det finns idag en parkeringsnorm från 1988 för<br />

<strong>Gävle</strong> <strong>kommun</strong> som behöver uppdateras. Tillgång<br />

och pris på parkering styr bilanvändandet. Tekniska<br />

kontoret har påbörjat arbete med revidering.<br />

Ställningstagande<br />

Ställningstagande för farligt gods behandlas under<br />

kapitlet Miljö- och riskfaktorer.<br />

■ Mark reserveras för följande trafikåtgärder:<br />

Västerbågen, Norra Gatan, Upplandsleden,<br />

Milbostigen, Entré Hamnleden, <strong>Gävle</strong> Bro.<br />

■ Fyrstegsprincipen ska följas.<br />

■ Parkeringsnorm för <strong>Gävle</strong> <strong>stad</strong> ska tas fram.<br />

■ Framkomligheten på de primära utryckningsvägarna<br />

ska säkras<br />

■ Byggnadsfria avstånd vid allmänna vägar bör<br />

utredas vid eventuella exploateringar.

Allmänna intressen<br />

Rv 80<br />

Rv 56<br />

Tågtrafik<br />

Järnvägen har högre trafiksäkerhet och lägre miljöpåverkan<br />

jämfört med biltrafiknätet vilket gör<br />

järnvägen till en viktig grundsten i ett hållbart<br />

transportsystem. Satsningar på järnvägen kan<br />

bidra till en positiv regional utveckling, förbättra<br />

pendlingsmöjligheterna och avlasta vägnätet.<br />

Bakgrund<br />

<strong>Gävle</strong> är en betydande knutpunkt i järnvägssystemet<br />

då Bergslagsbanan, Ostkustbanan och Norra stambanan<br />

knyts samman i <strong>Gävle</strong>. Ostkustbanan, Norra<br />

stambanan och Bergslagsbanan samt bangården och<br />

järnvägar till <strong>Gävle</strong> Hamn är av riksintresse. Ostkustbanan<br />

och Norra stambanan ingår dessutom i<br />

det av EU utpekade godsnätet Ten-T och är således<br />

även av internationell betydelse. Påverkan från<br />

järnväg är bullerstörningar, vibrationer och risk för<br />

olyckor med farligt gods.<br />

Persontrafik<br />

Tågtrafiken i <strong>Gävle</strong> omfattas av fjärrtågstrafiken<br />

samt den regionala tågtrafiken. Det viktigaste för<br />

utvecklingen av järnvägen är att öka kapaciteten<br />

på banorna, eftersom det innebär att restiderna kan<br />

sänkas, tidssäkerheten och turtätheten kan öka samt<br />

nya trafikupplägg kan skapas.<br />

Järnvägsnät<br />

Norra Stambanan<br />

Bergslagsbanan<br />

E4<br />

<strong>Gävle</strong> Central<br />

Ostkustbanan<br />

E4<br />

Rv 76<br />

Ostkustbanan<br />

54<br />

Ostkustbanan är det mest trafikerade järnvägsstråket<br />

och när Botniabanan öppnas för trafik år 2010<br />

kommer trafiken öka ytterligare på Ostkustbanan,<br />

vilket innebär att det kan komma att behövas dubbelspår<br />

hela sträckan. Botniabanan som nu byggs är<br />

dimensionerad för en hastighet på 250 km/h. När<br />

denna öppnas och Ådalsbanan har rustats upp för att<br />

kunna leda ner tågtrafiken på Botniabanan till Ostkustbanan<br />

kommer det finnas utrymme för snabbtåg<br />

hela vägen mellan Stockholm och Umeå.<br />

Regionaltågstrafiken har ökat kraftigt och tros kunna<br />

fortsätta öka, men då måste kapaciteten förbättras<br />

på järnvägsnätet. Samarbete över länsgränserna har<br />

givit resenärerna möjlighet att åka längre sträckor<br />

med regionaltåg i konkurrens med fjärrtågstrafiken.<br />

Ett nytt stationsläge på Bergslagsbanan i höjd med<br />

Länssjukhuset skulle kunna bidra till ytterligare resandeökningar.<br />

Restiden är den dominerande faktorn när människor<br />

väljer färdmedel. För att tåget ska vara konkurrenskraftigt<br />

mot bilen bör resan med tåg inte ta mer än<br />

50 % längre tid än med bil.<br />

Godstrafik<br />

På järnvägen transporteras gods i form av bl.a. flygbränsle,<br />

timmer och trävaror. Godstransporterna via<br />

järnvägen beräknas öka kraftigt till och från <strong>Gävle</strong><br />

<strong>Översiktsplan</strong> <strong>Gävle</strong> <strong>stad</strong> <strong>2025</strong>. Antagen av Kommunfullmäktige 27 april 2009

Hamn. Bedömningen är att den största delen av tillkommande<br />

gods kommer att fraktas med tåg, men<br />

även transporter med lastbil förväntas öka 16 . På nationell<br />

nivå beräknas de intermodala transporterna 17<br />

öka med 50 % fram till år 2020. Tillväxten i <strong>Gävle</strong><br />

kan komma att öka ännu mer.<br />

För att få högre lönsamhet går utvecklingen mot<br />

tyngre och längre tåg. För att klara denna utveckling<br />

krävs nya starkare loktyper samt ökad bärighet på<br />

järnvägen, vilket medför stora ombyggnationer av<br />

både järnväg, tunnlar och stationer. Det är viktigt att<br />

förbättra tillgängligheten till järnvägsnätet för industrin<br />

och därigenom bidra till att lyfta över gods från<br />

lastbil till järnväg. Då behövs bra tillfartsvägar till<br />

terminaler och industrispår. <strong>Gävle</strong> Hamn utsågs år<br />

2007 till rikshamn och även rikskombiterminal.<br />

Förslag<br />

För att göra tågtrafiken mer konkurrenskraftig mot<br />

bil- och lastbilstransporter krävs tätare turer, kortare<br />

restider och förbättrad kapacitet. I Översiktplan<br />

<strong>Gävle</strong> <strong>stad</strong> föreslås en rad olika trafikåtgärder. De<br />

som har påverkan på trafikmiljön i stort redovisas i<br />

detta kapitel och övriga återfinns i kapitel 5 <strong>Gävle</strong>s<br />

<strong>stad</strong>sdelar.<br />

Ny järnvägssträckning Ostkustbanan<br />

Banverket utreder om dubbelspår behöver byggas<br />

på Ostkustbanan mellan <strong>Gävle</strong> och Sundsvall och<br />

var det i så fall är möjligt. Visar det sig att det inte<br />

är möjligt att bygga dubbelspår förbi Mårdängsjön<br />

så är <strong>Gävle</strong> <strong>kommun</strong>s önskemål att en ny utfart vid<br />

Tolvforsskogen byggs. Denna utfart skulle då bli<br />

gemensam för Ostkustbanan, Bergslagsbanan och<br />

Norra stambanan. I Tolvforsskogen finns möjlighet<br />

att skapa ett logistikcentrum med trafikkoppling<br />

mellan <strong>Gävle</strong> Hamn, E4:an, riksväg 80 och järnväg.<br />

Ny tågstation <strong>Gävle</strong> Västra<br />

En ny tågstation, <strong>Gävle</strong> Västra, vid sjukhuset kan<br />

komma att kräva mark i anspråk för spår, pendlarparkering<br />

och busshållplatser. Utredning om en<br />

planskild anslutning för gång och cykel mot Sätra<br />

behövs. Stationen skulle ge bättre tillgänglighet till<br />

sjukhuset. Frågan måste dock utredas angående påverkan<br />

på kapaciteten på Bergslagsbanan och inne<br />

på <strong>Gävle</strong> Central. Nytt tågstopp kan innebära ökad<br />

trafik på närliggande vägar och gator.<br />

55<br />

<strong>Översiktsplan</strong> <strong>Gävle</strong> <strong>stad</strong> <strong>2025</strong>. Antagen av Kommunfullmäktige 27 april 2009<br />

Allmänna intressen<br />

Ostkustbanan<br />

Dubbelspåret mellan Skutskär och Furuvik kommer<br />

att fullföljas av Banverket så snart de ekonomiska<br />

förutsättningarna medger detta. Banverket utreder<br />

kapaciteten mellan <strong>Gävle</strong> och Sundsvall och arbetar<br />

fram möjliga förbättringsåtgärder och eventuellt alternativa<br />

sträckningar. <strong>Gävle</strong> <strong>kommun</strong> är positiv till<br />

kapacitetshöjning.<br />

Bergslagsbanan<br />

En framtida utbyggnad av järnvägskapaciteten mellan<br />

<strong>Gävle</strong> och Storvik kan på sikt behövas.<br />

Järnväg till <strong>Gävle</strong> Hamn<br />

Järnvägstrafik till <strong>Gävle</strong> Hamn är viktig för hamnens<br />

utveckling och de möjligheter som skapas med<br />

en kombiterminal. Utredning om utveckling och<br />

koppling till de olika banorna, antal spår, elektrifiering<br />

och kommande behov av rangering krävs.<br />

Stora förändringar i spåren kan förväntas, framför<br />

allt på Näringen.<br />

Ställningstaganden<br />

Ställningstagande för farligt gods behandlas<br />

under kapitlet Miljö och riskfaktorer.<br />

■ Mark reserveras för:<br />

- Ny järnväg Tolvforsskogen<br />

- Tågstation <strong>Gävle</strong> Västra<br />

- Anslutning mellan järnvägsspår norrut, söderut<br />

och västerut från <strong>Gävle</strong> Hamn.<br />

■ Restiden med tåg bör inte ta mer än 50 %<br />

längre tid än med bil.

Allmänna intressen<br />

Sjöfart<br />

<strong>Gävle</strong> Hamn är en av Sveriges 10 största hamnar.<br />

Endast 10-15 % av godset har start- och målpunkt<br />

i <strong>Gävle</strong> <strong>kommun</strong>, vilket gör <strong>Gävle</strong> Hamn till<br />

en mycket viktig regional hamn. <strong>Gävle</strong> Hamn och<br />

farleden är av riksintresse och föreslogs år 2007<br />

till rikshamn och även rikskombiterminal.<br />

Bakgrund<br />

<strong>Gävle</strong> Hamn är en så kallad allmän hamn som hanterar<br />

alla sorters gods i bulkform, petroleum/oljeprodukter,<br />

containers eller projektlaster. Till hamnområdet<br />

hör Granudden på södra sidan om farleden<br />

och Fredriksskans på den norra sidan.<br />

De varor som importeras är främst petroleumprodukter,<br />

flygbränsle, skrot, bestrykningsleror, kemikalier,<br />

sågtimmer, massaved och flis. Exportvarorna<br />

utgörs av pappersprodukter, sågade trävaror och<br />

olika stålprodukter. En stor del av exportvarorna<br />

går ut i containers via containerterminalen och en<br />

annan stor del är pappersprodukter från Korsnäs via<br />

Granudden.<br />

<strong>Gävle</strong> Hamn ligger bra placerad geografiskt, har relativt<br />

kort inseglingsränna och stort upptagningsområde.<br />

Det är viktigt med bra tillfartsvägar till terminaler<br />

och industrispår. För lastbilstransporterna från<br />

<strong>Gävle</strong> Hamn är Hamnleden, E4:an, riksväg 80 och<br />

56 vitala stråk. Därför har Bönavägen rustats upp<br />

och en ny tillfartsväg har byggts till hamnen. En ny<br />

cirkulationsplats är byggd i korsningen Björkevägen<br />

och Bönavägen för att förbättra framkomligheten<br />

på Hamnleden. Dessutom har tillgängligheten<br />

till Uppland och Stockholm förbättrats ytterligare i<br />

och med motorvägsstandard på E4. För godstransporterna<br />

via tåg finns direktanslutning från <strong>Gävle</strong><br />

Hamn till Ostkustbanan och Bergslagsbanan och<br />

godstransporterna beräknas öka kraftigt. Det är<br />

dessutom nära till Baltikum och Ryssland med båt.<br />

Trenden pekar på att containertrafiken kommer öka<br />

ytterligare. Antalet fartyg har minskat men volymerna<br />

har ökat då fartygen blivit större, vilket fört med<br />

sig att <strong>Gävle</strong> Hamn behöver muddra för att bredda<br />

och fördjupa inloppet. <strong>Gävle</strong> Hamn växer och får<br />

mer mark och större ytor att arbeta på. Totalt passerade<br />

5,2 miljoner ton gods <strong>Gävle</strong> hamn år 2007.<br />

56<br />

<strong>Gävle</strong> Hamn blev under 2007 utpekad som en av<br />

Sveriges viktigaste hamnar i SOU 2007:58 Hamnstrategi<br />

-strategiska noder i det svenska godstransportsystemet.<br />

Förslag<br />

Den fördjupade översiktsplanen Avan-Fredriksskans<br />

har fått ändrade förutsättningar och snötippen<br />

som ligger i anslutning till <strong>Gävle</strong> Hamn kan behöva<br />

flyttas på grund av att hamnen behöver området.<br />

Ersbo kan vara en möjlig alternativ lokalisering av<br />

snötippen.<br />

Det är viktigt att möjliggöra att industri/lagerverksamheter<br />

kan etableras i hamnnära områden i anslutning<br />

till det område som är avgränsat som hamn.<br />

Farleden och inseglingsleden bör förbättras ytterligare<br />

genom förändring och utveckling.<br />

Granudden<br />

Utveckling av hamnverksamheten är möjlig. Kan<br />

kräva utfyllnad av vissa områden. Beaktande: Det<br />

kan finnas kisaska i marken som kräver provtagning<br />

och sanering.<br />

Entré Hamnleden<br />

Se beskrivning under Biltrafik i Kommunikationskapitlet.<br />

Hamnleden ligger delvis inom grundvattenskyddsområde.<br />

Järnväg till <strong>Gävle</strong> Hamn<br />

Järnvägstrafik till <strong>Gävle</strong> Hamn är viktig för hamnens<br />

utveckling och de möjligheter som skapas med<br />

en kombiterminal. Utredningar krävs kring utvecklingen<br />

av koppling mellan de olika banorna, antal<br />

spår, elektrifiering och kommande behov av rangering.<br />

Stora förändringar i spåren kan förväntas,<br />

framför allt på Näringen.<br />

Ställningstagande<br />

■ Mark reserveras för:<br />

- Järnvägsanslutningar till <strong>Gävle</strong> Hamn bland<br />

annat på Näringen.<br />

- Entré Hamnleden.<br />

■ Hamnområdet på Granudden kan utvecklas<br />

ytterligare.<br />

■ Farled / inseglingsled till <strong>Gävle</strong> Hamn värnas.<br />

<strong>Översiktsplan</strong> <strong>Gävle</strong> <strong>stad</strong> <strong>2025</strong>. Antagen av Kommunfullmäktige 27 april 2009

Luftfart<br />

<strong>Gävle</strong> flygplats är belägen i Rörberg mellan Sandviken<br />

och <strong>Gävle</strong>. Flygplatsen ligger egentligen<br />

utanför avgränsningarna för <strong>Gävle</strong> <strong>stad</strong> men<br />

flygplatsens influensområde och bullerutbredning<br />

är något som måste beaktas vid byggnation i<br />

Valbo.<br />

Bakgrund<br />

<strong>Gävle</strong> flygplats invigdes 1971 och byggdes gemensamt<br />

av <strong>Gävle</strong> och Sandvikens <strong>kommun</strong>er tillsammans<br />

med de militära myndigheterna. Inledningsvis<br />

gick den reguljära flygtrafiken till Bromma<br />

och sedermera till Arlanda flygplats. Förbättrade<br />

järnvägsförbindelser från <strong>Gävle</strong> till Stockholm och<br />

byggnationen av en järnvägsstation under Arlanda<br />

medförde att den reguljära flygtrafiken upphörde år<br />

2000. År 2001 beslutade <strong>kommun</strong>fullmäktige att<br />

flygplatsen skulle bli kvar men att den inte skulle<br />

trafikeras av reguljärflyg.<br />

Verksamheten på flygplatsen består idag av fotoflygningar<br />

för Lantmäteriets räkning, ambulansflyg<br />

(akuta och planerade patient- och organtransporter),<br />

”adhoc-charter” (udda charter) i första hand för<br />

idrottslag (ishockey och fotboll) men även företagscharter<br />

samt taxi- och företagsflyg. På flygplatsen<br />

finns även 2 flygklubbar, ett helikopterbolag samt<br />

sommartid en motorcykelskola. En ny brandstation<br />

inkl övningsanläggning för hela räddningstjänstförbundet<br />

byggdes år 2006.<br />

57<br />

<strong>Översiktsplan</strong> <strong>Gävle</strong> <strong>stad</strong> <strong>2025</strong>. Antagen av Kommunfullmäktige 27 april 2009<br />

Allmänna intressen<br />

<strong>Gävle</strong> <strong>kommun</strong> har ansökt om miljöprövning av<br />

flygplatsen till Miljödomstolen enligt 2008 års<br />

verksamhet. Beslut om tillstånd för att bedriva verksamheten<br />

har fattats 2009-01-12, Mål M 1549-08.<br />

Förslag<br />

Flygplatsens influensområde består av en konisk<br />

yta, en horisontell yta, en inflygningsyta och en<br />

start- och stigyta (se bild). Inom dessa områden är<br />

den maximala höjden av nya byggnader begränsad<br />

enligt bild. Detta hinderfria område är viktigt för att<br />

kunna ge möjlighet till olika inflygningar beroende<br />

på väderförhållanden. Därför är det angeläget att<br />

större byggnader, vindkraft och master inte placeras<br />

i sådana lägen som kan störa flygtrafiken. Vid byggnation<br />

i närheten av flygplatsen måste även flygets<br />

bullerutbredning beaktas.<br />

Ställningstagande<br />

■ Vid byggnation av större byggnader, vindkraft<br />

och master ska hänsyn tas till flygets influensområde.<br />

■ Vid byggnation i närheten av flygplatsen ska<br />

flygets bullerutbredning beaktas.<br />

■ Kommunfullmäktiges beslut angående flygplatsens<br />

trafikering står fast.

Allmänna intressen<br />

Verksamheter<br />

Planerad markanvändning<br />

MACKMYRA<br />

Rv 80<br />

Rv 56<br />

Verksamheter<br />

Planlagt verksamhetsområde<br />

Befintlig markanvändning<br />

Befintligt handelsområde<br />

Befintligt verksamhetsområde<br />

Strategiskt område för<br />

verksamheter eller <strong>kommun</strong>ikationer<br />

Övriga riktlinjer<br />

Fördjupad översiktsplan (FÖP)<br />

LUND<br />

VALBO<br />

FÖP<br />

Valbo Köpcentrum<br />

södra delen<br />

ALBORGA<br />

E4<br />

HAGASTRÖM<br />

ALLMÄNNINGE<br />

ÅBYGGEBY<br />

SÄTRA<br />

LEXE<br />

FÖP<br />

Kungsbäck<br />

58<br />

FORSBY<br />

CENTRUM<br />

FÖP<br />

Ersbo - Skogsmur ERSBO<br />

MÅRDÄNG<br />

NÄRINGEN<br />

SÖDERTULL<br />

KUNGSBÄCK<br />

ANDERSBERG<br />

<strong>Översiktsplan</strong> <strong>Gävle</strong> <strong>stad</strong> <strong>2025</strong>. Antagen av Kommunfullmäktige 27 april 2009<br />

E4<br />

BJÖRKE<br />

HILLE<br />

STRÖMSBRO<br />

GÄVLE HAMN<br />

FÖP<br />

Avan -<br />

Fredriksskans<br />

BRYNÄS<br />

HEMLINGBY<br />

KÄLLÖ<br />

JÄRVSTA<br />

HOLMSUND<br />

BOMHUS<br />

Rv 76<br />

NORRLANDET<br />

SIKVIK<br />

VÅRVIK<br />

GRINDUGA<br />

0 5 000<br />

Meter<br />

1 : 107 000

Verksamheter<br />

Näringslivet i <strong>Gävle</strong> är en stor motor för <strong>stad</strong>ens<br />

utveckling. Sysselsättning, ekonomi, drivkraft,<br />

intresse, framtidsplanering, initiativ och engagemang<br />

hjälper till att föra <strong>Gävle</strong> framåt. Frågeställningarna<br />

och utmaningarna för att få fungerande<br />

verksamheter är komplexa, men avgörande för<br />

<strong>stad</strong>ens framtid.<br />

Näringslivets utveckling i framtiden är svår att sia<br />

om, men vissa tendenser kan skönjas. Dagens näringsliv<br />

blomstrar och arbetslösheten i länet minskar.<br />

I översiktsplanen bör dock finnas en beredskap<br />

för olika scenarion som kan tänkas uppstå i framtiden.<br />

Hur ska Brynäs utvecklas om något av de<br />

stora företagen flyttar till ett annat läge? Hur ska det<br />

För handeln i <strong>Gävle</strong> <strong>kommun</strong> finns en handelspolicy<br />

19 vars övergripande mål är att <strong>Gävle</strong> ska<br />

vara ett välfungerande centrum för handel både<br />

i <strong>stad</strong>skärnan och i externa lägen, att handeln<br />

ska bidra till att ge den bästa livsmiljön för såväl<br />

boende i <strong>kommun</strong>en som i regionen samt att alla<br />

som bor i <strong>Gävle</strong> ska ha tillgång till en bra dagligvaruservice.<br />

Kommunen ska göra det möjligt att<br />

driva handel som kan bidra till pressade priser för<br />

de boende i <strong>kommun</strong> och region.<br />

Bakgrund<br />

Handeln i <strong>Gävle</strong> är främst koncentrerad till <strong>Gävle</strong><br />

centrum, de externa handelsområdena i Valbo och<br />

Södra Hemlingby samt några halvexterna områden<br />

i tidigare industriområden som Hemsta, Fjällbacken<br />

och Kryddstigen. Handeln är en viktig del av <strong>kommun</strong>ens<br />

näringsliv och i <strong>Gävle</strong> <strong>stad</strong> står handeln för<br />

ca. 18 % av arbetstillfällena. Handeln i <strong>stad</strong>skärnan<br />

är speciellt viktig för ungdomar och människor i<br />

övre medelåldern medan köpcentra som Valbo, med<br />

ca. 4,5 miljoner besökare årligen, främst har barnfamiljer<br />

som kundgrupp. Kundunderlaget utgörs även<br />

av turister och ett inflöde från grann<strong>kommun</strong>erna 20 .<br />

59<br />

<strong>Översiktsplan</strong> <strong>Gävle</strong> <strong>stad</strong> <strong>2025</strong>. Antagen av Kommunfullmäktige 27 april 2009<br />

Allmänna intressen<br />

<strong>stad</strong>snära jordbruket utvecklas? Var finns det mark<br />

att tillgå då företag vill etablera sig i <strong>Gävle</strong>? Kan<br />

lediga kontorslokaler omvandlas till boende och<br />

var finns i så fall möjlighet att bygga nya kontor?<br />

Hur ska markresurserna användas? I vilka områden<br />

finns ledig yta för nya handelsetableringar? Detta är<br />

några av de frågeställningar som dessa kapitel ska<br />

försöka ge svar på.<br />

De flesta arbetstillfällena i <strong>Gävle</strong> finns idag inom<br />

skola, vård och omsorg samt handel och <strong>kommun</strong>ikation<br />

18 . Täktverksamheter och jordbruk har stor<br />

påverkan på omgivningen. Dessa näringslivsgrenar<br />

behandlas i separata kapitel, övrigt näringsliv behandlas<br />

i kapitlet näringsliv.<br />

Handel Tendenser inom handel och konsumtion, i <strong>Gävle</strong><br />

<strong>stad</strong> och samhället i stort, är att handeln i allt större<br />

utsträckning delas upp efter bransch och kundgrupp.<br />

Detta innebär att det blir ett utbud i <strong>stad</strong>skärnan och<br />

ett annat i externa och halvexterna lägen. Det är viktigt<br />

att poängtera att formerna för handel och dess<br />

etablering i stor utsträckning styrs av konsumenters<br />

val och därigenom i viss mån speglar deras behov<br />

och önskemål.<br />

Några generella trender inom handeln är att vi konsumenter<br />

reser längre för att inhandla sällanköpsvaror<br />

än dagligvaror, som i stor utsträckning inhandlas<br />

relativt nära hemmet. Etablering av såväl dagligvaru-<br />

som sällanköpshandel sker i allt större enheter,<br />

med lägre priser och ett annat sortiment vilket leder<br />

till ett större behov av markytor och ofta flytt till<br />

externa lägen 21 .<br />

Utvecklingen inom handeln är att den i allt högre<br />

grad kopplas till människors livsstilsbeslut. Hur vi<br />

vill uppfattas påverkar mönster för hur, vad och var<br />

vi handlar. Gränserna mellan handel och kultur blir<br />

allt svagare och allteftersom konkurrensen inom<br />

detaljhandeln hårdnar medför det att nya initiativ<br />

måste tas för att nå kunder. Ett exempel är att förena<br />

handel med upplevelser. Dessa upplevelser behöver<br />

inte nödvändigtvis utgöra ett evenemang utan kan

Allmänna intressen<br />

innebära att butiker skapar en viss miljö och stämning<br />

som kunderna efterfrågar och därmed också<br />

betalar för.<br />

Förslag<br />

Det är av vikt att <strong>Gävle</strong>, som centrum för regionen,<br />

kan erbjuda ett varierat utbud av handel.<br />

<strong>Gävle</strong> <strong>kommun</strong> ställer sig positiv till utveckling av<br />

handeln i flera inriktningar; externhandel i Södra<br />

Hemlingby och Valbo, mer handel i <strong>stad</strong>skärnan,<br />

mer handel i <strong>stad</strong>sdelscentra, livsmedelshandel med<br />

lokalt kundunderlag och mer lågprishandel.<br />

Handel i <strong>stad</strong>skärnan utgör ett karaktärsdrag för en<br />

<strong>stad</strong> varför det är viktigt att skapa förutsättningar<br />

för handel i centrum att utvecklas så att den inte<br />

utarmas. Utveckling kan ske genom exempelvis<br />

omvandling av befintliga centrala kontor till handel<br />

samt att göra centrum attraktivt genom upprustning<br />

av gaturum och <strong>stad</strong>smiljö. Externetableringar påverkar<br />

i viss mån handel i <strong>stad</strong>skärnan. För att handeln<br />

i <strong>stad</strong>skärnan ska klara en ökad konkurrens från<br />

handel i andra lägen krävs en kontinuerlig förnyelse<br />

och utveckling av <strong>stad</strong>skärnan 22 .<br />

Nyetableringar av handel leder i regel till ökad trafik.<br />

Det är därför, ur såväl miljö- som tillgänglighetssynpunkt,<br />

viktigt att externa och halvexterna<br />

handelsetableringar är tillgängliga med kollektivtrafik<br />

samt för gång- och cykeltrafikanter.<br />

60<br />

Industriområden i halvexterna lägen som Näringen<br />

och Sörby-Urfjäll bör inte utvecklas för handel.<br />

<strong>Gävle</strong> <strong>kommun</strong> är positiv till lokala produkter och<br />

etableringar av lågprishandel, främst då dessa etableringar<br />

tenderar att leda till att det skapas ett lägre<br />

prisläge i regionen 23 . Lokaliseringen bör ändå följa<br />

riktlinjerna ovan.<br />

Ställningstaganden<br />

Ställningstaganden i Handelspolicyn för <strong>Gävle</strong><br />

<strong>kommun</strong> som även fortsättningsvis ska gälla<br />

■ Nyetablering av externhandel och volymhandel<br />

ska i första hand riktas mot Valbo och<br />

Södra Hemlingby och redan befintliga etableringar.<br />

■ Kommunen ska ha en väl tilltagen beredskap<br />

för utvecklingen av tung och skrymmande sällanköpshandel<br />

i externa lägen.<br />

■ Dagligvaruhandel ska främst lokaliseras till<br />

<strong>stad</strong>sdelscentra och i andra hand till andra lägen<br />

där det finns ett lokalt kundunderlag.<br />

■ När det gäller etablering av lågprisbutiker<br />

ställer sig <strong>kommun</strong>en positiv till dessa förutsatt<br />

att etableringarna kan tillfredsställa kravet på<br />

ett lokalt underlag.<br />

■ Kommunen bör undvika att utbud som är<br />

unikt, och har en given funktion i <strong>stad</strong>skärnan,<br />

etableras i externa köpcentra.<br />

■ Kommunen är delansvarig för att det finns<br />

goda kollektivtrafikförbindelser till handel.<br />

■ Samlokalisering med befintligt utbud är att<br />

föredra ur miljösynpunkt eftersom det tenderar<br />

att minska/koncentrera fordonsrörelser.<br />

Ställningstaganden<br />

■ Industriområden som Näringen, Sörby-Urfjäll<br />

och Ersbo bör inte utvecklas för handel.<br />

■ Handelsetableringar bör ha en god utformning.<br />

<strong>Översiktsplan</strong> <strong>Gävle</strong> <strong>stad</strong> <strong>2025</strong>. Antagen av Kommunfullmäktige 27 april 2009

Näringsliv<br />

I det lokala tillväxtprogrammet för <strong>Gävle</strong> <strong>kommun</strong><br />

som togs fram år 2003 finns insatsområden<br />

som syftar till att förbättra företagsklimatet och<br />

utveckla företagandet i <strong>kommun</strong>en. Dessa insatsområden<br />

kan antas gälla även framöver vilket<br />

innebär att nya företag, stora som små, i framtiden<br />

ska vilja etablera sig i <strong>Gävle</strong> <strong>kommun</strong>. För att<br />

få den bästa utvecklingen av <strong>stad</strong>en är det viktigt<br />

att ha en beredskap för var företag i olika branscher<br />

kan etableras. Det är samtidigt viktigt att<br />

ha en beredskap för hur användningen av befintliga<br />

verksamhetsområden ska se ut i framtiden.<br />

Bakgrund<br />

Flest arbetstillfällen (förutom inom skola, vård och<br />

omsorg samt handel och <strong>kommun</strong>ikation) finns inom<br />

näringsgrenen tillverkningsindustri följt av finansiell<br />

verksamhet och företagstjänster 24 . Historiskt sett<br />

har tillverkningsindustrin alltid varit stark i <strong>Gävle</strong>.<br />

Tendenserna idag är dock att den näringslivsgrenen<br />

minskar till förmån för verksamhet i kontorslokaler,<br />

samtidigt ökar dock behovet av transporter och den<br />

verksamhet som följer av detta 25 .<br />

Förslag<br />

Det är av vikt att <strong>Gävle</strong> kan erbjuda mark och lokaler<br />

för företagandet i regionen. Det sänder signaler<br />

till företag om att det finns goda förutsättningar för<br />

nyetableringar och utveckling av befintlig verksamhet.<br />

Transportintensliv verksamhet lokaliseras främst till<br />

områden kring Ersbo, Tolvforsskogen och Hamnen.<br />

Markreserver ska finnas i dessa områden. Mark för<br />

eventuell tillkommande eller flyttad tillverkningsindustri<br />

bör också finnas i dessa lägen då goda <strong>kommun</strong>ikationer<br />

är en viktig utvecklingsfaktor för sådan<br />

verksamhet.<br />

Områden med möjlighet till järnvägsanslutning<br />

kommer att behövas i framtiden. I ett första läge<br />

ordnas ett sådant område vid korsningen mellan Furuviksvägen<br />

och riksväg 76. I framtiden kan järnvägsanslutning<br />

även bli aktuellt i ett område vid<br />

Tolvforsskogen (se vidare under <strong>kommun</strong>ikationer).<br />

61<br />

<strong>Översiktsplan</strong> <strong>Gävle</strong> <strong>stad</strong> <strong>2025</strong>. Antagen av Kommunfullmäktige 27 april 2009<br />

Allmänna intressen<br />

Industrilokaler i centrala och halvt centrala delar av<br />

<strong>stad</strong>en omvandlas till handel eller kontor. I vissa lägen<br />

kan även bostäder bli aktuellt. Dock behövs ny<br />

mark för områden liknande Kryddstigen och Sörby<br />

Urfjäll. Marken vid Ersbo och Tolvforsskogen beräknas<br />

dock kunna nyttjas även till detta.<br />

Mark för utbyggnad av kontorslokaler behövs i teknikparksområdet.<br />

Utvecklingsmöjligheter uppstår<br />

när utbildning och forskning kan samverka med företagande.<br />

Kontorslokaler i de mest centrala delarna<br />

kommer även fortsättningsvis att till stor del behövas<br />

för kontorsändamål.<br />

För företagande inom idrott och evenemang reserveras<br />

mark kring Sätraåsens evenemangsområde<br />

(vid Läkerol Arena).<br />

Det är även viktigt att <strong>Gävle</strong> <strong>kommun</strong> har en vilja<br />

med och beredskap för att ta hand om befintliga<br />

verksamhetsområden och eventuellt omvandla dem<br />

till något annat om befintliga förutsättningar skulle<br />

förändras. I <strong>stad</strong>sdelsförslagen beskrivs denna vilja<br />

närmare i strategiska områden.<br />

Ställningstaganden<br />

■ Näringslivsetableringar ska lokaliseras<br />

utifrån minskad miljöpåverkan, till exempel<br />

med samlokalisering av befintligt utbud för att<br />

minska/koncentrera fordonsrörelser.<br />

■ Transportintensiv verksamhet lokaliseras till<br />

Ersbo, <strong>Gävle</strong> Hamn och Tolvforsskogen.<br />

■ Verksamheter inom idrott och evenemang<br />

lokaliseras i första hand till området på Sätraåsen<br />

och befintliga idrotts- och evenemangsområden<br />

som till exempel Strömvallen.

Allmänna intressen<br />

Äldreomsorg<br />

Antalet äldre över 80 år kommer enligt <strong>kommun</strong>ens<br />

prognoser att öka med närmare 1 000 personer<br />

under perioden 2007-2015 för att sedan<br />

öka med ytterligare 1 500 personer till år <strong>2025</strong>.<br />

Bakgrund<br />

Bo<strong>stad</strong>sanpassning och satsningar på hemvården<br />

har gjort det möjligt för äldre att bo kvar i sina hem<br />

längre, men samtidigt har inte behovet av äldreplatser/särskilt<br />

boende minskat eftersom befolkningsutvecklingen<br />

ser ut som den gör.<br />

Förslag<br />

För att kunna erbjuda valfrihet i äldreboendeform<br />

och tillgodose behovet av äldreboendeplatser måste<br />

nya bo<strong>stad</strong>sområden/bostäder planeras så att de är<br />

tillgängliga för människor med olika åldrar och behov.<br />

Det är också ett sätt att undvika grupperingar<br />

och å<strong>stad</strong>komma ett boende med blandad åldersstruktur.<br />

För att ge äldre möjlighet att klara sig själva så<br />

länge som möjligt är det viktigt att reservera lägen<br />

för bostäder med god tillgänglighet till närservice<br />

och kollektivtrafik.<br />

<strong>Gävle</strong> <strong>kommun</strong> är positiv till olika former av seniorboende<br />

och att kunna möjliggöra att bo kvar i sin<br />

<strong>stad</strong>sdel under livets olika skeden.<br />

Ställningstagande<br />

■ Nya bo<strong>stad</strong>sområden/bostäder planeras så<br />

att de är tillgängliga för människor med olika<br />

åldrar och behov.<br />

■ All planering ska genomsyras av ett brett tillgänglighetsperspektiv<br />

för funktionshindrade.<br />

■ Äldreboende ska ha tillgång till kollektivtrafik<br />

och service.<br />

62<br />

Vård<br />

Vården idag består främst av primärvården och<br />

sjukhusen i länet. Till det kommer övrig landstingsfinansierad<br />

hälso- och sjukvård samt folktandvården.<br />

Primärvården fungerar som basen i<br />

hälso- och sjukvården och ska finnas nära och<br />

vara lättillgänglig. I <strong>Gävle</strong> <strong>kommun</strong> finns 11<br />

stycken landstingsdrivna hälsocentraler varav nio<br />

stycken finns inom <strong>Gävle</strong> <strong>stad</strong>. Dessutom finns<br />

verksamheter för jour och nattpatrull, sjukgymnastik,<br />

arbetsterapi, barn och ungdom, psykosocial<br />

enhet för vuxna samt folkhälsa. Detta avsnitt<br />

koncentreras främst på sjukhusområdet (Länssjukhuset)<br />

då detta är det som i framtiden kan<br />

komma att kräva mer markyta.<br />

Att tillgodose att tillgängligheten till närservice som<br />

exempelvis hälsocentraler är god är dock en viktig<br />

fråga som behandlas närmare i <strong>kommun</strong>ikationskapitlet<br />

och Trafikstrategin.<br />

Bakgrund<br />

<strong>Gävle</strong> sjukhus är länssjukhus sedan 1935 och har<br />

idag ett upptagningsområde på ca. 170 000 invånare<br />

i Gästrikland och norra Uppland. <strong>Gävle</strong> sjukhus är<br />

länets ledande akutsjukhus och har idag ett 25-tal<br />

medicinska specialiteter varav länsansvaret för flertalet.<br />

Den huvudsakliga verksamheten är förlagd till<br />

sjukhuset i <strong>Gävle</strong> men det finns också verksamhet<br />

vid Närsjukhuset i Sandviken. Sjukhusen har tillsammans<br />

2 400 medarbetare och i <strong>Gävle</strong> finns 350<br />

vårdplatser. Delar av sjukhusområdet ligger inom<br />

grundvattenskyddsområdet.<br />

Förslag<br />

<strong>Gävle</strong> sjukhus är i dagsläget inte i behov av någon<br />

ny mark för sin egen verksamhet utan klarar sig<br />

inom den befintliga fastigheten. Det finns möjlighet<br />

att bygga på redan befintlig struktur vid höghuset.<br />

Däremot finns det behov av ytterligare parkeringsplatser,<br />

vilket planeras lösas genom parkeringsdäck<br />

vid befintlig parkering.<br />

I framtiden bör dock <strong>Gävle</strong> sjukhus ha möjlighet<br />

att utveckla sin verksamhet med ren sjukvård men<br />

också med verksamheter kopplade till sjukvård såsom<br />

restauranger, hotell, boende, park, trafikytor,<br />

alternativa behandlingsformer, undervisning, etc.<br />

<strong>Översiktsplan</strong> <strong>Gävle</strong> <strong>stad</strong> <strong>2025</strong>. Antagen av Kommunfullmäktige 27 april 2009

Mark till detta reserveras i anslutning till befintlig<br />

verksamhet.<br />

Då sjukhusområdet är en av <strong>Gävle</strong>s största arbetsplatser<br />

ska också pendlingsmöjligheterna till och<br />

från platsen vara goda, särskilt med kollektiva färdmedel<br />

så som buss och tåg. Ett hållplatsläge för<br />

järnvägen är möjligt vid Tolvfors och skulle kunna<br />

förse sjukhuset med ytterligare en möjlighet till<br />

pendling.<br />

Att ha nära till områden för rekreation är viktigt<br />

både för patienter och för personal på sjukhuset.<br />

Kopplingen mellan Valls hage och Boulognerskogen<br />

bör därför förbättras, till exempel genom en bro.<br />

Ställningstaganden<br />

■ Länssjukhuset är ett stort besöksmål och en<br />

av <strong>Gävle</strong> största arbetsplatser och ska kollektivtrafikförsörjas<br />

på ett bra sätt både lokalt och<br />

regionalt.<br />

■ Sjukhusområdet ska ha möjlighet att utvecklas<br />

vidare.<br />

Skolor<br />

Både kommersiell och offentlig service i nära anslutning<br />

till bo<strong>stad</strong>en är viktigt för att öka tillgängligheten<br />

och minska bilberoendet. Förekomsten<br />

av förskola och skola är särskilt viktigt för att<br />

barnfamiljer ska bosätta sig i ett område.<br />

Bakgrund<br />

Enligt <strong>kommun</strong>ens prognoser för 2006-2011 kommer<br />

antalet förskolebarn öka med ca. 200 barn samtidigt<br />

som antalet elever i grundskolan beräknas<br />

minska med 1 100 elever. Antalet gymnasieelever<br />

kommer att öka fram till år 2010. Det finns idag<br />

inget behov av nya grundskolor eller gymnasium.<br />

Inom förskolan kommer det däremot att behövas<br />

fler platser främst i områdena Stömsbro-Stigslund,<br />

Solängen-Sörby och Valbo.<br />

63<br />

<strong>Översiktsplan</strong> <strong>Gävle</strong> <strong>stad</strong> <strong>2025</strong>. Antagen av Kommunfullmäktige 27 april 2009<br />

Allmänna intressen<br />

Utvecklingen av de fristående skolorna påverkar<br />

<strong>kommun</strong>ens planering och innebär att lokalförsörjning<br />

måste ske mer flexibelt. I <strong>Gävle</strong> idag finns ca 8<br />

friskolor; 3 gymnasieskolor och 5 grundskolor.<br />

Under de senaste 10 åren har det skett en stor förändring<br />

i hur elever tar sig till och från skolan. Resvaneundersökningen<br />

från 2006 visar att bilresorna<br />

för att hämta och lämna barn har ökat markant. I<br />

och med utvecklingen med friskolor är det inte heller<br />

längre självklart att gå i den skolan som ligger<br />

närmast bo<strong>stad</strong>en. Samtidigt är det många föräldrar<br />

som oroar sig för barnens skolväg. Risken att<br />

skadas allvarligt på väg till eller från skolan är idag<br />

mycket liten. Trots detta är det många föräldrar som<br />

skjutsar sina barn till skolan, vilket gör att biltrafiken<br />

ökar runt skolorna med minskad trafiksäkerhet<br />

och sämre hälsa för barnen som följd.<br />

Förslag<br />

Vid placering av skola eller annan verksamhet för<br />

barn 26 såsom t.ex. lekland bör följande kriterier vara<br />

uppfyllda:<br />

Byggnad<br />

■ Byggnaden ska vara lämplig för skolverksamhet<br />

och uppfylla de krav som ställs.<br />

Miljö<br />

■ Den fysiska miljön i området ska vara lämplig för<br />

barn och ungdomar att vistas i.<br />

■ Utomhusmiljön ska vara attraktiv och locka till<br />

utomhusvistelse. Ställda krav ska följas.<br />

■ Bullernivåer och luftkvalitet inomhus och utomhus<br />

ska ligga inom gränserna i miljökvalitetsnormen.<br />

Kommunikationer<br />

■ Separerade gång- och cykelvägar till skolan.<br />

■ Max 200 meter till närmsta busshållplats, helst<br />

trafikerad av linje med turtäthet på minst 30 min i<br />

högtrafik.<br />

■ Säker gångväg från busshållplats till skola.<br />

■ Passage över väg där bussen går ska vara säkrad<br />

till 30 km/h.<br />

■ Säkra gångvägar från skola till ex matsal, idrottshall<br />

m.m.

Allmänna intressen<br />

Ställningstaganden<br />

■ Vid planering av nya bo<strong>stad</strong>sområden ska<br />

tillgången till lediga platser inom förskola/skola<br />

beaktas liksom möjligheten att vid behov hitta<br />

mark för att bygga nya förskolor/skolor.<br />

■ Skolor och förskolor bör inte lokaliseras i industri-<br />

och verksamhetsområden.<br />

■ Nya lokaler för förskola/grundskola bör placeras<br />

i anslutning till natur, parkområden och/<br />

eller områden för lek och idrott.<br />

■ Tillkommande förskolor/skolor ska byggas<br />

på ett flexibelt sätt så att de kan användas för<br />

andra ändamål.<br />

■ Säkra skolvägar enligt kriterierna för <strong>kommun</strong>ikationer<br />

ska finnas.<br />

■ Skolor och förskolor ska gå att nå med kollektivtrafik.<br />

Högskolan<br />

Bakgrund<br />

Högskolan i <strong>Gävle</strong> inrättades 1977 och var en sammanslagning<br />

av de redan existerande Lärarhögskolan<br />

och Förskoleseminariet i <strong>Gävle</strong> samt yrkeshögskoleutbildningen<br />

YTH-stål i Sandviken. Hösten<br />

1995 flyttade hela högskolan in i de nuvarande lokalerna<br />

på Kungsbäck som tidigare hade disponerats<br />

av Hälsinge regemente.<br />

Vid Högskolan finns sex institutioner som erbjuder<br />

omkring 45 olika utbildningsprogram och ca. 800<br />

kurser inom humaniora, samhälls- och naturvetenskap<br />

samt teknik. Totalt studerar ca. 13 500 studenter<br />

vid Högskolan i <strong>Gävle</strong>.<br />

Högskolan har ansökt om rätt att bedriva egen forskarutbildning<br />

inom tekniskt och humanistisk-samhällsvetenskapligt<br />

vetenskapsområde. I högskolans<br />

mål- och policydokument finns en vision om att bli<br />

universitet.<br />

64<br />

Förslag<br />

Högskolan ska även fortsättningsvis ha möjlighet<br />

att expandera, utvecklas och ytterligare integreras<br />

med Teknikparken. Utveckling kan bl.a. innebära<br />

komplettering av skolverksamheten med studentsociala<br />

verksamheter, företagsetableringar, bostäder,<br />

handel, park, sport, service etc. Det är också viktigt<br />

att Högskolan får möjlighet att uppmärksammas<br />

och positivt marknadsföra <strong>Gävle</strong> vid E4:an.<br />

Området mellan Kungsbäcksvägen, Stenhammarsvägen<br />

och E4:an används idag som natur- och sportområde.<br />

Här är det möjligt att etablera nya verksamheter<br />

kopplade till Högskola och Teknikpark.<br />

Trafikanslutning är möjlig via Regementsvägen och<br />

en förlängning av Västerbågen. Verksamheter ska<br />

ta vara på skyltläget vid E4:an och marknadsföra<br />

<strong>Gävle</strong> positivt samt ha anknytning till Högskola och<br />

/ eller Teknikpark. Förlängningen av Västerbågen<br />

kommer eventuellt att gå genom området.<br />

Inom, eller i anslutning till, det framtida Högskole-<br />

och teknikparksområdet ska ett grönt motionsområde<br />

i naturlig miljö finnas kvar. Åkermanskulle och<br />

ett mindre grönstråk utmed Stenhammarsvägen kan<br />

utgöra detta strövområde. Åkermanskulle är lämplig<br />

att spara eftersom området är svårexploaterat och<br />

den kuperade terrängen ger varierande upplevelser<br />

och bullerdämpning.<br />

Regementet I14 som tidigare har haft sina lokaler på<br />

Kungsbäck finns inte längre kvar. Dock finns delar<br />

av den militära verksamheten kvar under Mellersta<br />

Militärdistriktet och de har sina lokaler i anslutning<br />

till Campusområdet. Om Försvaret och frivilligorganisationerna<br />

flyttar från området finns möjligheter<br />

att använda lokalerna för Högskolan och/eller<br />

Teknikparken.<br />

Teknikparken har i dagsläget ca. 400 anställda och<br />

växer <strong>stad</strong>igt. 1 000 anställda är troligt inom tio år.<br />

Teknikparken ska ha möjlighet att utvecklas och ytterligare<br />

integreras med högskolan. Utveckling är<br />

möjlig inom teknik-, tjänste- och innovationsverksamheter<br />

som är kopplade till högskolan. Hotell,<br />

korttidsboende, friskvård och servicefunktioner är<br />

också möjliga inom Teknikparken.<br />

<strong>Översiktsplan</strong> <strong>Gävle</strong> <strong>stad</strong> <strong>2025</strong>. Antagen av Kommunfullmäktige 27 april 2009

Ställningstaganden<br />

■ Högskolan och teknikparken ska ha god kollektivtrafikförsörjning.<br />

■ Tillgängligheten med cykel ska vara god till<br />

högskolan.<br />

■ Verksamheter med koppling till högskola<br />

och forskning lokaliseras i första hand till Teknikparken.<br />

■ På grund av det goda skyltläget utmed E4:an<br />

är det viktigt att verksamheterna förmedlar en<br />

positiv bild av <strong>Gävle</strong>.<br />

Jordbruk<br />

Runt <strong>Gävle</strong> <strong>stad</strong> finns ett tätortsnära jordbruk<br />

som innefattar både odling och bete i större och<br />

mindre skala på södra och norra Valboslätten, vid<br />

Överhärde, vid Järvsta, i Hille och Björke samt delar<br />

av Åbyggeby. Inom planområdet för <strong>Översiktsplan</strong><br />

<strong>Gävle</strong> <strong>stad</strong> finns det ca 2000 ha jordbruksmark<br />

bestående av mark för slåtter, åker, träda<br />

och bete enligt data från Länsstyrelsen.<br />

Bakgrund<br />

Utöver funktionen som näring för den enskilda<br />

jordbrukaren är jordbruket även ett allmänt intresse<br />

som bevarar vår kulturmiljö, är ett verktyg<br />

inom naturvården och en viktig del av det<br />

hållbara samhället.<br />

En trend inom djur- och livsmedelproduktionen<br />

är att enheterna blir allt större för att jordbruket<br />

ska vara lönsamt. Jordbruk behöver ofta<br />

mer mark än själva odlingsytan. Eftersom vissa<br />

växter är beroende av en specifik växtföljd betyder<br />

det att vissa livsmedelsprodukter inte kan<br />

odlas flera år i följd på samma ställe och kräver<br />

därför flera gånger större yta. För jordbruksmaskiner<br />

och transporter krävs även tillgänglighet<br />

till jordbruksmarken från kringliggande<br />

fastigheter. Lantbruksföretagen är beroende av<br />

65<br />

<strong>Översiktsplan</strong> <strong>Gävle</strong> <strong>stad</strong> <strong>2025</strong>. Antagen av Kommunfullmäktige 27 april 2009<br />

Allmänna intressen<br />

närhet till varandra för maskinsamarbete och<br />

kunskapsutbyte. Utspridd bebyggelse och exploatering<br />

som skiljer de olika jordbruken åt<br />

försämrar möjligheten att dra nytta av synergieffekterna.<br />

Enligt Miljöbalken får brukningsvärd jordbruksmark<br />

tas i anspråk för bebyggelse eller anläggning<br />

endast om det behövs för att tillgodose<br />

väsentliga samhällsintressen.<br />

Verksamhet och näring<br />

Jordbruket ska i första hand betraktas ur näringslivssynpunkt<br />

då det förser samhället med<br />

såväl arbetstillfällen som livsmedels- och energiproduktion.<br />

Jordbrukarna idkar ofta verksamhet<br />

som omfattar mer än jordbruket, t.ex.<br />

väghållning, skogsarbete och snöröjning. Verksamheten<br />

måste drivas långsiktigt för att säkerställa<br />

arbetstillfällen, och för att kunna investera,<br />

expandera och upprätthålla befintlig<br />

verksamhet.<br />

I <strong>Gävle</strong> finns det flera trädgårdsnäringar i form<br />

av handelsträdgårdar och växthus. De är en del<br />

av den lokala livsmedelsproduktionen och producerar<br />

även övriga varor, t.ex. växter för trädgårdar<br />

och inomhusbruk. Trädgårdsnäringar<br />

kräver stora ytor, men är inte lika beroende av<br />

ytterligare ytor som annan jordbruksverksamhet.<br />

Djurhållning<br />

I <strong>Gävle</strong> <strong>kommun</strong> fanns det år 2007 ca 90 djurhållare<br />

för mjölk- och köttproduktion och ca<br />

500 hästhållare. Mjölk-, nöt- och svinproduktion<br />

finns på större jordbruk i Valbo, Åbyggeby,<br />

Trödje och Hille. Djurhållning bidrar till<br />

lokal livsmedelsproduktion, såsom Gefleortens<br />

mejeri och Bondens marknad. Genom att hålla<br />

landskapet öppet med betes- och foderproduktion<br />

skapas rika odlingslandskap och en levande<br />

landsbygd. Gårdar där det råder en balans i areal<br />

för ytor för aktivitet, produktion av foder och<br />

spridning av naturgödsel är särskilt värdefulla.<br />

De störningar som kan uppstå genom djurhållning<br />

behandlas under avsnittet ”Djurhållning”<br />

under Miljö- och riskfaktorer.

Allmänna intressen<br />

Natur- och kulturmiljövård<br />

Jordbruket är en viktig del i bevarandet av naturvärden<br />

och det kulturhistoriskt värdefulla<br />

landskapet. Det finns flera biotoper som är<br />

kopplade till jordbruket. Den biologiska mångfalden<br />

är beroende av större sammanhängande<br />

stråk och måste därför tas i beaktande vid exploatering<br />

eller ändrad användning av jordbruksmark<br />

och även närliggande områden.<br />

Jordbruket bidrar också till naturvård genom att<br />

djur som betar håller landskapet öppet.<br />

Jordbruket är en viktig del av vår gemensamma<br />

historia och har därför kulturhistoriskt värde.<br />

Många gävlebor uppskattar möjligheterna att<br />

blicka ut över och vistas i de öppna landskapen,<br />

samt ta del av närproducerade livsmedel<br />

och välbevarade kulturmiljöer. Många bor<br />

gärna nära de öppna landskapen i en levande,<br />

tätortsnära landsbygd. Även om flera av de tätortsnära<br />

odlingslandskapen är utpekade som<br />

”karaktärsområden” för kulturmiljö betraktas<br />

övrig jordbruksmark som värdefull ur verksamhets-<br />

och hållbarhetssynpunkt.<br />

Ytor för jordbruk<br />

Uppgifter som jordbrukare<br />

anmält till Länsstyrelssen<br />

<strong>Gävle</strong>borg år 2005<br />

0 5 000<br />

Meter<br />

66<br />

Hållbarhet<br />

Det har tagit lång tid att skapa de jordbruksmarker<br />

som finns i dagsläget. Ny jordbruksmark<br />

kan endast skapas på vissa typer av marker. Eftersom<br />

jordbruksmarker är begränsade kan befintliga<br />

marker få ökad betydelse som en del av<br />

ett kretslopp mellan <strong>stad</strong> och land i framtiden.<br />

Exploatering av åkermark är en oåterkallelig<br />

process.<br />

Klimatförändringar, stigande transportkostnader<br />

och ökat miljötänkande kommer troligtvis<br />

att öka behovet av lokalproducerade livsmedel<br />

och energiproduktion. Med en förlängd växtperiod<br />

kommer jordbruken att bli mer produktiva.<br />

Jordbruket påverkas miljömässigt negativt av<br />

bl.a. saltande av vägar, föroreningar från ökad<br />

trafik och flera hårdgjorda ytor. Men även jordbruket<br />

kan påverka omgivningen miljömässigt<br />

negativt genom bl.a. täckdikning, gödning,<br />

damm, lukt vid spridning av naturgödsel, samt<br />

buller från tunga transporter.<br />

Förslag<br />

Jordbruksfrågor i <strong>Gävle</strong> <strong>kommun</strong>s arbete behandlas<br />

och konsekvensbeskrivs ur såväl verksamhetsperspektiv<br />

som kultur- och miljöperspektiv<br />

inom ramen av hållbar utveckling.<br />

Konsekvenser vid nybygge på, eller intill, jordbruksmark<br />

inkluderar faktorer såsom biotoper i<br />

odlingslandskapet, ängs- och betesmarkers värden<br />

och hur de bevaras, bevarandet av bykaraktärerna<br />

samt kulturbärande landskapselement.<br />

Betes- och odlingsmarker som är nödvändiga<br />

för djurhållning skyddas från bo<strong>stad</strong>sexploatering.<br />

Även närliggande områden som påverkar<br />

jordbruket bör ha sådan användning att de inte<br />

försvårar jordbruksverksamheten.<br />

<strong>Gävle</strong> <strong>kommun</strong> ser positivt på fortsatt jordbruksverksamhet<br />

i den tätortsnära landsbygden.<br />

<strong>Översiktsplan</strong> <strong>Gävle</strong> <strong>stad</strong> <strong>2025</strong>. Antagen av Kommunfullmäktige 27 april 2009

Ställningstaganden<br />

Jordbrukets intressen är kopplade till ställningstaganden<br />

för Djurhållning och Kulturmiljö.<br />

■ Jordbruket prioriteras i de områden där också<br />

kulturmiljön är viktig och utpekad som kulturhistorisk<br />

bebyggelse eller karaktärsområden.<br />

■ I direkt anslutning till Valbo köpcentrum prioriteras<br />

handelns utvidgning.<br />

■ Vid områden för djurhållning bör även närliggande<br />

beten och odlingsmarker skyddas från<br />

exploatering, för att säkerställa förutsättningar<br />

att bedriva jordbruksverksamhet.<br />

■ Jordbruksmark värnas där så är möjligt.<br />

Täkter<br />

Naturresurser är råvaror som kan tas från naturen<br />

och utgöra en resurs i samhället. En del av<br />

naturresurserna är oändliga, så som vind. En del<br />

är ändliga, så som grus och berg och utvinns ur<br />

täkter. För att klara kommande generationers<br />

samhällsbyggande är det nödvändigt med bättre<br />

hushållning och god planering av användandet<br />

av våra täkter.<br />

Bakgrund<br />

Inom området för <strong>Översiktsplan</strong> <strong>Gävle</strong> <strong>stad</strong> förekommer<br />

fyra slags täkter: matjord, grus och sand,<br />

morän samt berg. Utvinningsmaterialet används till<br />

bl.a. byggnation och materialframställning. Täkterna<br />

är främst privata och företagstäkter. <strong>Gävle</strong> <strong>kommun</strong><br />

äger tre täkter.<br />

Det finns flera bergtäkter i området för <strong>Översiktsplan</strong><br />

<strong>Gävle</strong> <strong>stad</strong>, bl.a. i Kungsbäck. Idag används bergkross<br />

som alternativ till det snabbt minskande naturgruset.<br />

Berg- och moräntäkter förekommer ofta i<br />

områden med mindre betydelsefulla landskaps- och<br />

naturmiljövärden, till skillnad från naturgruset som<br />

ofta utvinns ur isälvsavlagringar så som rullstensåsar<br />

och isälvsdeltan.<br />

Övriga täktverksamheter finns eller har förekommit<br />

främst i landsbygdsområdena runt Valbo, Forsby,<br />

Hille och Björke.<br />

67<br />

<strong>Översiktsplan</strong> <strong>Gävle</strong> <strong>stad</strong> <strong>2025</strong>. Antagen av Kommunfullmäktige 27 april 2009<br />

Allmänna intressen<br />

Täkter innebär ofta kraftiga ingrepp i miljön och<br />

ger stor omgivningspåverkan. Buller, vibrationer,<br />

spridning av damm samt transporter till och från en<br />

täktverksamhet kan upplevas som störande för närboende.<br />

Förslag<br />

Med tanke på samhällsekonomin och hållbara<br />

transporter bör det inom <strong>kommun</strong>en finnas täktverksamhet<br />

som i så stor utsträckning som möjligt<br />

tillgodoser <strong>kommun</strong>ens behov av markresursmaterial.<br />

<strong>Gävle</strong> <strong>kommun</strong> vill därför främja möjligheten<br />

till fortsatt täktverksamhet och på så sätt kunna ta<br />

tillvara de naturresurser som finns lokalt. Dock bör<br />

detta ske där nyttan av verksamheten överväger påverkan<br />

på omgivningen. Verksamheten ska bedrivas<br />

på ett sådant sätt att skador på natur, kulturmiljö och<br />

miljön minimeras.<br />

Utvidgning av befintliga täkter är att föredra framför<br />

nya lokaliseringar, för att undvika ytterligare påverkan<br />

på omgivningen.<br />

Ställningstaganden<br />

■ Bergmassor ska i allt större grad ersätta naturgrus<br />

då detta är en sinande naturresurs.<br />

■ Utvidgning av befintlig täktverksamhet är att<br />

föredra framför nyetablering.

Allmänna intressen<br />

MACKMYRA<br />

Vatten<br />

Rv 80<br />

Rv 56<br />

<strong>Gävle</strong> Vattens verksamhetsområde<br />

för vatten och avlopp<br />

<strong>Gävle</strong> Vattens utbyggda område<br />

för vatten och avlopp<br />

<strong>Gävle</strong> Vattens verksamhetsområde<br />

för enbart vatten<br />

Skyddsområde för vattentäkt<br />

Skyddszon för<br />

grundvattentäkt - primär<br />

Skyddszon för<br />

grundvattentäkt - sekundär<br />

Åtgärder för hantering av dagvatten<br />

Dagvattenåtgärd prioritet 1<br />

Dagvattenåtgärd prioritet 2<br />

LUND<br />

VALBO<br />

ALBORGA<br />

E4<br />

HAGASTRÖM<br />

ALLMÄNNINGE<br />

ÅBYGGEBY<br />

SÄTRA<br />

LEXE<br />

68<br />

FORSBY<br />

CENTRUM<br />

ERSBO<br />

MÅRDÄNG<br />

NÄRINGEN<br />

SÖDERTULL<br />

KUNGSBÄCK<br />

ANDERSBERG<br />

<strong>Översiktsplan</strong> <strong>Gävle</strong> <strong>stad</strong> <strong>2025</strong>. Antagen av Kommunfullmäktige 27 april 2009<br />

E4<br />

BJÖRKE<br />

HILLE<br />

STRÖMSBRO<br />

BRYNÄS<br />

HEMLINGBY<br />

GÄVLE HAMN<br />

KÄLLÖ<br />

JÄRVSTA<br />

HOLMSUND<br />

BOMHUS<br />

Rv 76<br />

NORRLANDET<br />

SIKVIK<br />

VÅRVIK<br />

GRINDUGA<br />

0 5 000<br />

Meter<br />

1 : 107 000<br />

Lagen om allmänna vattentjänster (2006:412),<br />

kort kallad Vattentjänstlagen, reglerar numera<br />

<strong>kommun</strong>ens åtaganden vad gäller allmän Vaanläggning.<br />

Lagen reglerar vad som är en allmän<br />

Va-anläggning, när och hur taxor skall<br />

beslutas och vad taxorna skall täcka, självkostnadsprincipen<br />

mm.

Vatten<br />

Vatten i olika former är väsentligt för utvecklingen<br />

av vårt samhälle. Vattendrag, sjöar och hav är<br />

viktiga biotoper för många djur och växter liksom<br />

en plats för rekreation och friluftsliv. Bostäder och<br />

verksamheter behöver fungerande och miljömässigt<br />

anpassade vatten- och avloppslösningar. Klimatförändringarna<br />

sätter nytt fokus på dricksvattenförsörjningen,<br />

rening och säker avledning av<br />

spillvatten och dagvatten. I detta kapitel beskrivs<br />

vattnet utifrån dricksvatten- och avloppslösningar,<br />

dagvatten och strandskydd.<br />

Dricksvatten- och<br />

avloppslösningar<br />

Bakgrund<br />

I <strong>Gävle</strong> <strong>stad</strong> hämtas dricksvattnet från <strong>Gävle</strong>-Valboåsen<br />

i form av grundvatten. Den största delen<br />

spillvatten hanteras i konventionella ledningsnät<br />

och behandling sker i Duvbackens reningsverk.<br />

Enligt beräkningar förbrukas ca. 7 miljoner m³<br />

dricksvatten per år, eller ca. 165 liter per person<br />

och dygn i <strong>Gävle</strong> <strong>kommun</strong>. Förbrukningen minskar<br />

<strong>stad</strong>igt genom bl.a. resurssnål utrustning, förändrade<br />

levnadsvanor, mindre hushållsarbete och återanvändning<br />

av processvatten. Av allt dricksvatten<br />

går ca. 77 % till hushåll och ca. 23 % till industri,<br />

handel och offentlig verksamhet. Spillvattnet renas<br />

i Duvbackens reningsverk, som under flera år minskat<br />

sin kemikalieanvändning till förmån för ökad<br />

biologisk rening.<br />

Trenderna visar på minskad förbrukning av dricksvatten<br />

och större krav på rening av spill- och dagvatten.<br />

Det är också ett viktigt miljömål att fosforn<br />

i slammet ska återföras till produktiv mark.<br />

Förslag<br />

Dricksvattenförsörjningen är baserad på grundvatten.<br />

Kvantiteten på dricksvatten i <strong>Gävle</strong> bedöms<br />

tillräcklig under överskådlig tid. Det är ändå vik-<br />

69<br />

<strong>Översiktsplan</strong> <strong>Gävle</strong> <strong>stad</strong> <strong>2025</strong>. Antagen av Kommunfullmäktige 27 april 2009<br />

Allmänna intressen<br />

Enligt Plan- och bygglagen ska bebyggelse lokaliseras<br />

med hänsyn till bl.a. vattenförhållanden,<br />

vatten- och avloppsförsörjning samt möjligheten<br />

att förebygga vattenföroreningar. Miljöbalken<br />

säger även att mark- och vattenområden som är<br />

särskilt lämpade för vattenförsörjning så långt som<br />

möjligt ska skyddas. Vatten- och avloppshanteringen<br />

är väsentlig både ur sanitär och ur miljömässig<br />

synvinkel.<br />

tigt att skydda <strong>Gävle</strong>-Valboåsen från exploateringar<br />

som minskar andelen infiltrerat nederbördsvatten.<br />

Klimatförändringar kan komma att bli ett hot mot<br />

dricksvattenförsörjningen. Risken för vattenburen<br />

smitta kommer sannolikt att öka på grund av temperaturökningar<br />

och ökad risk för kraftig nederbörd.<br />

Även distributionen av dricksvatten i ledningsnäten<br />

kan påverkas genom till exempel en ökad risk för<br />

ras, skred och översvämningar 27 .<br />

Gästrike Vatten AB<br />

Från och med 1 maj 2008 har ett gemensamt VAbolag,<br />

Gästrike Vatten AB, bildats för <strong>kommun</strong>erna<br />

<strong>Gävle</strong>, Hofors, Ockelbo och Älvkarleby. En samordning<br />

ger säkrare och effektivare VA-drift samt<br />

miljömässiga, tekniska och ekonomiska fördelar.<br />

En samordnad vattenplanering utifrån avrinningsområden<br />

ger också helt andra förutsättningar att<br />

klara regionens vattenförsörjning, såväl kvantitets-<br />

som kvalitetsmässigt. Det är viktigt att alla presumtiva<br />

vattentillgångar skyddas för framtida behov.<br />

Vattenskyddsområde<br />

Länsstyrelsen i <strong>Gävle</strong>borgs län har fastställt föreskrifter<br />

för skyddsområde för grundvattentäkter<br />

längs <strong>Gävle</strong>-Valboåsen i <strong>Gävle</strong> <strong>kommun</strong>. Dessa<br />

skall följas vid planering och exploatering. Verksamheter<br />

som kan skada vattentäkten får inte etableras<br />

och befintliga sådana verksamheter ska vidta<br />

tillräckliga skyddsåtgärder eller lokaliseras till annan<br />

plats.

Allmänna intressen<br />

Enskilda vatten – och avloppslösningar<br />

Vissa vattendrag och sjöar är extra känsliga för<br />

olika former av utsläpp, främst av övergödande ämnen.<br />

<strong>Gävle</strong> <strong>kommun</strong> ställer särskilda krav på hög<br />

reningsgrad på avloppslösningar i dessa områden.<br />

Områden med hög miljöskyddsnivå<br />

I områden känsliga för övergödande utsläpp, främst<br />

kväve, fosfor och BOD 1 , ställer <strong>Gävle</strong> <strong>kommun</strong> krav<br />

på ”hög miljöskyddsnivå” enligt NFS 2006:7 2 . Detta<br />

gäller i utpekade områden på karta vilket innebär<br />

100 meter från Testeboån, Hillesjön, Mårdängsjön<br />

och Oppalaån.<br />

Ställningstaganden<br />

■ Mark reserveras vid Duvbackens reningsverk<br />

för att klara utökad process med biologisk rening.<br />

■ <strong>Gävle</strong>-Valboåsens vattentillgångar säkras genom<br />

att <strong>Gävle</strong> <strong>kommun</strong> är restriktiv när det<br />

gäller byggnation inom primär och sekundär<br />

skyddszon. Inom skyddszonerna kommer endast<br />

nya verksamheter som inte påverkar vattentäkten<br />

negativt att tillåtas.<br />

■ Viktiga presumtiva vattentillgångar för framtida<br />

behov ska kartläggas och skyddas.<br />

■ Grundvattenskydd av vägar och gator ska<br />

anläggas i områden med viktiga grundvattenförekomster.<br />

■ Nya bo<strong>stad</strong>sområden i direkt anslutning till<br />

befintlig bebyggelse med <strong>kommun</strong>alt vatten<br />

och avlopp (VA) bör kunna anslutas till <strong>kommun</strong>alt<br />

VA.<br />

■ <strong>Gävle</strong> <strong>kommun</strong> ställer sig positiv till småskaliga<br />

lokala VA-lösningar under förutsättning att<br />

de klarar nödvändiga miljö- och hälsokrav.<br />

■ Principiella ställningstaganden av <strong>Gävle</strong><br />

<strong>kommun</strong> om allmän vattenanläggning görs<br />

med översiktlig bedömning i samband med<br />

fördjupad översiktsplan, översiktlig utredning<br />

eller detaljplan.<br />

70<br />

Dagvatten<br />

Bakgrund<br />

Dagvatten består av regn- och smältvatten från<br />

t.ex. tak, gator och parkeringar. Eftersom dagvatten<br />

passerar över hårdgjorda ytor innehåller<br />

dagvatten ofta föroreningar av olika slag såsom<br />

exempelvis metaller, näringsämnen, olja och bakterier.<br />

När <strong>stad</strong>en byggs ut ökar andelen hårdgjord<br />

yta och därmed minskar områden där naturlig infiltration<br />

och rening kan ske. Kommunen har antagit<br />

en Dagvattenpolicy år 2004.<br />

Vanligtvis leds dagvattnet via ledningssystem och<br />

diken direkt till små vattendrag och vidare till Gavleån,<br />

Testeboån eller Inre fjärden. En mycket liten<br />

del av dagvattnet behandlas i reningsanläggningar.<br />

Lokalt omhändertagande av dagvatten LOD, innebär<br />

att regn- och smältvatten tas omhand där det<br />

faller och ges ökade möjligheter att infiltrera, avdunsta<br />

och renas lokalt. Vegetation hjälper till med<br />

omhändertagandet, avdunstningen och reningen<br />

samt att fördröja och utjämna vattenflöden. Problemet<br />

med stora dagvattenflöden är att det förorenade<br />

vattnet hamnar direkt i sjöar och vattendrag utan<br />

någon rening. Vid höga flöden finns risk för översvämning<br />

av bl.a. källare och gator.<br />

Dagvatten kan vara en resurs om det ges utrymme<br />

att synas på olika sätt. Det viktigaste är att dagvattnet<br />

återgår i vattnets naturliga kretslopp och fyller<br />

på vattendrag, sjöar och grundvattenmagasin. Då<br />

måste dagvattnet vara av en viss kvalité och inte<br />

innehålla för mycket föroreningar. Reningsanläggningar<br />

och fördröjningsmagasin minskar översvämningsrisken<br />

och minskar föroreningsbelastningen<br />

på sjöar och vattendrag. Om dagvattendammar<br />

utvecklas i ett parkområde kan dessa anläggningar<br />

samtidigt vara ett positivt inslag i boendemiljön och<br />

en rekreativ resurs. Dagvattenanläggningar ökar<br />

också den biologiska mångfalden och det finns ett<br />

stort värde i att anlägga våtmarker för fågelliv, skapa<br />

fågelreservat och möjligheter för fågelskådning.<br />

En alltför liten andel dagvatten renas idag för att<br />

påverka vattendragen i positiv riktning genom lägre<br />

halter föroreningar. Vem som ansvarar för dagvattnet<br />

samt principer för åtgärder och tillvägagångssätt<br />

finns angivet i <strong>Gävle</strong> <strong>kommun</strong>s Dagvattenpolicy. 28<br />

<strong>Översiktsplan</strong> <strong>Gävle</strong> <strong>stad</strong> <strong>2025</strong>. Antagen av Kommunfullmäktige 27 april 2009

Klimatförändringarna förväntas ge mer och intensivare<br />

regn. Dessutom förväntas antalet dagar med<br />

minusgrader minska vilket innebär mer dagvatten<br />

att hantera.<br />

Vattendragens och Inre fjärdens status utifrån<br />

känslighet för föroreningar i dagvatten:<br />

Vattendragens, sjöarnas och havets nuvarande status<br />

avgör hur känsliga vattnen är för föroreningar.<br />

Ett mycket påverkat vatten klarar kanske inte mer<br />

föroreningar utan att den biologiska mångfalden<br />

skadas. Ett ganska rent och opåverkat vatten ska<br />

skyddas mot påverkan för att kunna bibehålla sin<br />

goda status. Här följer en kort beskrivning av förhållandena<br />

i några av de centrala vattendragen och<br />

havet inom <strong>Översiktsplan</strong> <strong>Gävle</strong> <strong>stad</strong>.<br />

Testeboån är en näringsfattig å med närmast pHneutralt<br />

vatten och har låga metallhalter förutom<br />

för krom. Den svagt stigande näringsbelastningen<br />

bör åtgärdas och metallbelastningen av främst krom<br />

bör kontrolleras så att den fortsätter minska.<br />

Gavleån har svagt surt till neutralt vatten, näringsnivåerna<br />

har sjunkit men är ännu något förhöjda<br />

och metallhalterna är generellt låga förutom för<br />

kvicksilver och koppar. Bland metaller är det främst<br />

kvicksilverhalten som behöver sänkas ytterligare.<br />

Hemlingby/Järvstabäcken är ett näringsrikt vatten<br />

med pH över neutralt med generellt låga metallhalter<br />

förutom för zink, kadmium och koppar.<br />

Hemlingbybäcken är mer förorenad än Järvstabäcken.<br />

Näringsbelastningen till båda åarna är stigande<br />

och behöver åtgärdas. Metallbelastningen till båda<br />

vattendragen behöver minskas ytterligare.<br />

Inre fjärden är näringsrik och hade 1999 höga metallhalter<br />

i sedimenten. En ny metallkontroll ska<br />

ske de närmaste åren.<br />

Förslag<br />

Dagvattnet ska tas omhand så nära källan som möjligt<br />

genom fördröjning via gröna stråk, dammar,<br />

våtmarker, översilningsytor och infiltration. Förorenat<br />

dagvatten ska renas innan det når recipienten.<br />

Volymen dagvatten som leds bort i ledningar ska<br />

minska genom lokalt omhändertagande via infiltration<br />

och/eller fördröjning. Mark där vatten förekommer<br />

naturligt, såsom i lågpunkter, våtmarker eller<br />

sankmarker, ska inte bebyggas. Dagvatten ska där så<br />

71<br />

<strong>Översiktsplan</strong> <strong>Gävle</strong> <strong>stad</strong> <strong>2025</strong>. Antagen av Kommunfullmäktige 27 april 2009<br />

Allmänna intressen<br />

är möjligt utgöra en synlig positiv del i <strong>stad</strong>smiljön.<br />

Dagvattenpolicyn utgör grunden till dagvattenhanteringen.<br />

Ställningstaganden<br />

■ Lokalt omhändertagande av dagvatten (LOD)<br />

ska genomföras där så är miljömässigt motiverat,<br />

tekniskt möjligt och ekonomiskt rimligt.<br />

Dagvattenpolicyn ska följas.<br />

■ Förorening av dagvatten ska begränsas, främst<br />

när det gäller metaller och petroleumprodukter.<br />

■ Verksamheter som orsakar förorening av dagvatten<br />

ska bekosta reningsåtgärderna.<br />

Strandskydd<br />

Strandskyddet är till för att säkra allmänhetens tillgång<br />

till stränderna vid vattendrag, sjöar och längs<br />

kusten. Strandskydd innebär att en zon längs stranden<br />

inte får bebyggas utan skall lämnas orörd för att<br />

ge allmänheten möjlighet att använda stränderna till<br />

bland annat fiske, utflykter eller naturupplevelser.<br />

Strandskyddet gäller generellt 100 meter från<br />

strandkanten av alla vattendrag. Testeboån har 200<br />

meters strandskyddsområde. Vid <strong>Gävle</strong>s kust är<br />

strandskyddet utökat till 300 meter.<br />

Vid planläggning med detaljplan upphävs strandskyddet<br />

inom bebyggelseområdet. Dispens från<br />

strandskyddet kan lämnas av länsstyrelsen (eller<br />

<strong>kommun</strong>en vid mindre exploateringar). Bestämmelser<br />

om strandskydd finns i 7 kap. 13-18 §§ Miljöbalken.<br />

Nytt lagförslag är på remiss hos Lagrådet<br />

under våren 2009.<br />

Känsliga vattendrag<br />

Hög miljöskyddsnivå<br />

Strandskydd<br />

Strandskydd<br />

Generellt gäller:<br />

Hav - 300 meter<br />

Testeboån - 200 meter<br />

Gavleån - 100 meter<br />

Övriga vattendrag och<br />

sjöar - 100 meter<br />

OBS<br />

Inom detaljplanelagt område<br />

är strandskyddet omdefinierat<br />

Rv 80<br />

Rv 56<br />

E4<br />

E4<br />

Rv 76<br />

0 5 000 Meter

Allmänna intressen<br />

Energi<br />

I kapitlet Energi behandlas frågor om användning<br />

av olika energikällor. Tekniska system i form av<br />

energiförsörjning innebär ofta långsiktiga investeringar<br />

och uppbyggnad av strukturer och anlägg-<br />

Elnät<br />

Bakgrund<br />

Klimatförändringar, resurshushållning, ekonomi<br />

och ny teknik är några orsaker till att vi måste tänka<br />

i nya banor inom många områden. Lika angeläget<br />

som det är att övergå till förnybara energikällor är<br />

det att minska engergiförbrukningen totalt, oavsett<br />

vilken energikälla det rör sig om.<br />

<strong>Gävle</strong>s elförsörjning sker via sex stycken fördelningsstationer,<br />

där fem är anslutna till Vattenfalls<br />

regionnätsledning på 70 kV-nivån och en på 135<br />

kV-nivå.<br />

Förslag<br />

För att kunna säkra tillgången på el och för att<br />

minska andelen elavbrott som uppkommer till följd<br />

av exempelvis stormar, har <strong>Gävle</strong> Energi i ett investeringsprogram<br />

pekat på vikten av att ersätta<br />

luftburna ledningar med markförlagd kabel. I <strong>Gävle</strong>s<br />

<strong>stad</strong>skärna finns det knappt några luftburna<br />

ledningar men de som finns bör på sikt förläggas i<br />

mark. Inom området Graneberg i Bomhus kan nätet<br />

komma att behöva en förstärkning med en ny fördelningsstation.<br />

Utredning om lokalisering behövs.<br />

Vid expansion eller ombyggnad av elnätet krävs utrymme<br />

i eller ovan mark och hänsyn måste tas till<br />

befintliga föreskrifter och allmänna råd för gränsvärden<br />

avseende elektriska och magnetiska fält. På<br />

grund av misstankar om att det finns ett samband<br />

mellan magnetfält och cancer, manar Statens strålskyddsinstitut<br />

(SSI) till viss försiktighet. SSI anser<br />

att <strong>kommun</strong>er vid samhällsplanering och byggande,<br />

i den mån det är möjligt, bör sträva efter att:<br />

72<br />

ningar som skall finnas kvar under mycket lång<br />

tid. Här beskrivs elnät, fjärrvärme, naturgas och<br />

biogas samt vindkraft.<br />

■ Förlägga elektriska anläggningar så att exponering<br />

för magnetfält begränsas.<br />

■ Undvika att placera nya bostäder, daghem och<br />

skolor nära befintliga elanläggningar om alternativa<br />

placeringar finns.<br />

För en framtida elutbyggnad är det viktigt att det<br />

ställs höga krav på tillgänglighet och el-kvalitet. I<br />

ett långt perspektiv kommer större elnätsenheter<br />

krävas, vilket innebär att samarbeten med olika<br />

nätföretag och grann<strong>kommun</strong>er är nödvändiga.<br />

Ställningstaganden<br />

■ Nyetablering av bostäder, skolor och daghem<br />

bör inte ske där elektromagnetiska fält<br />

från kraftledningar och andra elinstallationer<br />

överstiger 0,2 μT.<br />

■ Reservera mark för ny fördelningsstation<br />

inom Graneberg (ca 40 x 80 meter).<br />

■ Vid exploatering och nybyggnation skall<br />

hänsyn tas till förnybar energi som energikälla,<br />

samtidigt som energieffektiva lösningar bör<br />

prioriteras.<br />

Inom avgränsningen för <strong>Översiktsplan</strong> <strong>Gävle</strong> <strong>stad</strong> finns<br />

inte några områden som med säkerhet kan pekas ut<br />

som mer lågstrålande då påverkan sker från bland<br />

annat bebyggelse, ledningar, master, geologi.<br />

<strong>Översiktsplan</strong> <strong>Gävle</strong> <strong>stad</strong> <strong>2025</strong>. Antagen av Kommunfullmäktige 27 april 2009

Fjärrvärme<br />

Bakgrund<br />

Fjärrvärme har funnits i <strong>Gävle</strong> <strong>stad</strong> sedan 1969 och<br />

innebär i princip att uppvärmningen av hus sker<br />

via ledningar från en gemensam källa istället för<br />

att alla hus ska ha sina egna värmekällor som pannor<br />

och direktverkande el. Fjärrvärme kan sägas<br />

vara ett miljövänligt uppvärmningsalternativ eftersom<br />

driften kan ske storskaligt och effektivt med<br />

avancerad reningsutrustning och kunnig personal. I<br />

<strong>Gävle</strong> <strong>stad</strong> är fjärrvärmen väl utbyggd i de centrala<br />

<strong>stad</strong>sdelarna och efterfrågan ökar i både områden<br />

som ännu inte anslutits och bland nyetableringar.<br />

<strong>Gävle</strong> Energi kommer att lansera fjärrkyla som ett<br />

nytt verksamhetsområde. Fjärrkyla är ett miljövänligt<br />

sätt att kyla ner luften inomhus. Principen är<br />

den samma som för fjärrvärme med skillnaden att<br />

det istället är kallt vatten som pumpas ut.<br />

Förslag<br />

<strong>Gävle</strong> <strong>kommun</strong> vill satsa på en utbyggnad av fjärrvärme<br />

som ett effektivt och miljövänligt uppvärmningsalternativ<br />

till både näringsliv och boende.<br />

Utveckling bör ske med utökat ledningsnät<br />

och sammanbindande av grann<strong>kommun</strong>ernas ledningsnät.<br />

Dessutom vill <strong>Gävle</strong> Energi AB utveckla<br />

tekniken med satsning på miljömässigt effektiva<br />

bränslen. Där fjärrvärme inte är möjligt ska <strong>Gävle</strong><br />

Energi AB via sitt dotterbolag Bionär kunna erbjuda<br />

områden olika typer av närvärmelösningar.<br />

Ställningstaganden<br />

■ <strong>Gävle</strong> <strong>kommun</strong> är positiv till regionalt samarbete<br />

kring fjärrvärme.<br />

■ <strong>Gävle</strong> <strong>kommun</strong> vill prioritera åtgärder som<br />

möjliggör fjärrvärmeutbyggnad eller andra<br />

miljövänliga alternativ.<br />

73<br />

<strong>Översiktsplan</strong> <strong>Gävle</strong> <strong>stad</strong> <strong>2025</strong>. Antagen av Kommunfullmäktige 27 april 2009<br />

Allmänna intressen<br />

Naturgas och Biogas<br />

Bakgrund<br />

Naturgas är ett fossilt bränsle som räknas som icke<br />

förnyelsebar inom den tidsrymd som människan<br />

överblickar, men är betydligt renare och mindre<br />

skadlig för miljön än andra fossila bränslen som<br />

kol och olja. Gasen, vars huvudbeståndsdel är<br />

metan, utvinns från naturgasfält och transporteras<br />

i gasledningar från utvinningsplatserna till användningsplatsen.<br />

Den naturgas som används i Sverige<br />

utvinns från gasfält i Nordsjön. Användningsområden<br />

för naturgasen är bl.a. uppvärmning av<br />

bostäder, kraftproduktion och industriell verksamhet.<br />

Biogas är ett förnybart drivmedel och bildas när<br />

organsikt material bryts ned av mikroorganismer i<br />

syrefri miljö. Gasen består av metan och koldioxid.<br />

Som fordonsbränsla är både biogas och naturgas<br />

mer miljövänligt än bensin och diesel och även<br />

E85. Metan är dock en ungefär 20 gånger kraftigare<br />

växthusgas än koldioxid. Den koldioxid som<br />

bildas när biogas förbränns i motorn är av förnyelsebart<br />

ursprung och koncentrationen i atmosfären<br />

ökar därmed inte. Däremot sker ett visst läckage vid<br />

produktionen av biogas. Enligt statens energiutredning<br />

är biogas det mest miljövänliga fordonsbränslet<br />

som finns kommersiellt tillgängligt i dagsläget.<br />

<strong>Gävle</strong> Energi har uppdraget att finna möjligheter<br />

till, och realisera, lokal och regional produktion av<br />

biogas för fordon. Detta arbete ska ske i samverkan<br />

med både offentliga och privata aktörer i regionen.<br />

Förslag<br />

Det finns planer på en utveckling av naturgassystemet<br />

i Mellansverige med en sträckning till <strong>Gävle</strong>. I<br />

samband med detta har förslag på lämpliga dragningar<br />

arbetats fram som <strong>Gävle</strong> <strong>kommun</strong> genom tidiga<br />

samråd har haft möjlighet att yttra sig över. Vid<br />

framtagandet av sträckningen har hänsyn tagits till<br />

natur- och kulturmiljö. Den planerade sträckningen<br />

är förlagd söder om Valbo varför <strong>Gävle</strong> <strong>stad</strong> inte<br />

berörs direkt, dock måste gasen ledas in i <strong>stad</strong>en via<br />

lokala gasledningar till de områden som avser att<br />

nyttja den. Dragningen av dessa lokala gasledningar<br />

kan förslagsvis placeras under cykelbanor eller

Allmänna intressen<br />

eller i anslutning till fjärrvärmeledningar. De mängder<br />

gas som transporteras i de lokala näten är så<br />

pass små att de inte utgör några risker för explosion.<br />

Ställningstaganden<br />

■ Mottagningsstation för naturgas bör placeras<br />

i industriområde eller i område planlagt för<br />

industriell verksamhet.<br />

■ Bevara utpekade korridorer för naturgas.<br />

Vindkraft<br />

Bakgrund<br />

Vindkraft är en förnybar energikälla som inte<br />

medför miljöfarliga utsläpp, är säker och billig i<br />

drift samt utnyttjar en oändlig och kostnadsfri resurs.<br />

Vindkraft utgör därför en god energikälla för<br />

att <strong>Gävle</strong> ska kunna möta de ökade miljökrav som<br />

ställs på elproduktionen. <strong>Gävle</strong> <strong>stad</strong>s kustnära läge<br />

är ytterligare en bra förutsättning för att utnyttja<br />

mer vindkraft. Enligt riksdagens planeringsmål för<br />

vindkraft 2007 ska Sverige producera 10 TWh år<br />

2015 jämfört med dagens produktion av 1,43 TWh.<br />

Regeringen har under våren 2009 föreslagit ett<br />

nytt planeringsmål på 30 TWh till år 2020.<br />

I <strong>Gävle</strong> finns idag ett vindkraftverk, ”Oskar”, som<br />

drivs av <strong>Gävle</strong> Energi AB och finns i <strong>Gävle</strong> Hamn<br />

samt ett verk på Polhemsskolans tak som används<br />

i studiesyfte. Inom länet finns flera stora och små<br />

aktörer som planerar vindkraftsetableringar. De<br />

<strong>kommun</strong>ala energibolagen har startat bolaget Samkraft<br />

för att utveckla lokalt förankrad vindkraft.<br />

Energimyndigheten har fastställt ett antal riksintresseområden<br />

i <strong>Gävle</strong> <strong>kommun</strong> som lämpliga<br />

för etableringar av större vindkraftanläggningar.<br />

Dessa utpekade områdena kan leda till vissa<br />

restriktioner i <strong>kommun</strong>ens bebyggelseutveckling,<br />

exempelvis vad gäller placering av bostäder. Riksintresseområdena<br />

påverkar inte <strong>Gävle</strong> <strong>stad</strong> utan är<br />

föreslagna i andra delar av <strong>Gävle</strong> <strong>kommun</strong>.<br />

74<br />

Förslag<br />

<strong>Gävle</strong> <strong>stad</strong> berörs inte av riksintresseområdena för<br />

vindkraft. Den nationella vindkarteringen visar<br />

dock goda vindvärden i kustområdet, så det bör<br />

finnas möjlighet att anlägga mindre vindkraftverk,<br />

så kallade gårdsverk, i <strong>Gävle</strong> <strong>stad</strong>. Även etableringar<br />

på tak eller intill byggnader kan bli aktuella<br />

men de ska alltid prövas mot andra intressen avseende<br />

t.ex. buller, säkerhet och avstånd till befintlig<br />

bebyggelse. Bygglov krävs inte för vindkraftgårdsverk<br />

där vindturbinen är mindre än 2 meter i diameter.<br />

<strong>Gävle</strong> <strong>kommun</strong> är positiv till satsningar på<br />

vindkraftsanläggningar även inne i <strong>Gävle</strong> <strong>stad</strong> om<br />

prövning sker och ställningstaganden nedan följs.<br />

Ställningstaganden<br />

■ Inför varje vindkraftsetablering ska påverkan<br />

på och samverkan med omgivande landskap<br />

eller gatubild studeras och värderas.<br />

■ Etableringar i känsliga <strong>stad</strong>smiljöer, med<br />

höga kultur- eller naturvärden, ska undvikas.<br />

■ Större vindkraftverk bör enbart placeras<br />

i industriområden, områden planlagda för<br />

industriell verksamhet eller utmed större vägar<br />

eller järnvägar.<br />

■ Mindre vindkraftverk kan placeras i tätort<br />

förutsatt att bestämmelser i PBL och MB uppfylls.<br />

■ Vid planering av nya vindkraftverk ska hänsyn<br />

tas till flygets influensområde och risken<br />

för störningar för närboende.<br />

<strong>Översiktsplan</strong> <strong>Gävle</strong> <strong>stad</strong> <strong>2025</strong>. Antagen av Kommunfullmäktige 27 april 2009

Avfallshantering<br />

Det övergripande målet för avfallshantering är<br />

att främja en hållbar utveckling, vilket innebär<br />

att den totala mängden avfall måste minska. Det<br />

bästa sättet för att minska avfallet är att tänka<br />

efter före vid produktion, inköp och konsumtion<br />

så att inte onödigt avfall skapas.<br />

Bakgrund<br />

Gästrike Återvinnare är ett <strong>kommun</strong>alförbund för<br />

de fem <strong>kommun</strong>erna <strong>Gävle</strong>, Sandviken, Hofors,<br />

Ockelbo och Älvkarleby med uppgift att ansvara<br />

för insamling, behandling, planering och information<br />

om hushållsavfall.<br />

Det avfall som uppkommer omhändertas bäst<br />

genom:<br />

1. Återanvändning<br />

2. Materialåtervinning<br />

3. Energiåtervinning genom förbränning<br />

Det minst miljövänliga alternativet är att lägga<br />

avfallet på deponi. Målet är att minska mängderna<br />

avfall som går till deponering.<br />

I <strong>Gävle</strong> <strong>kommun</strong> deponeras avfall vid två stora<br />

anläggningar; Forsbackas avfallsanläggning och<br />

Industrideponi Korsnäs AB. Dessutom finns några<br />

tipplatser för schaktmassor från <strong>kommun</strong>ens<br />

egen verksamhet och en snötipp i Fredriksskans.<br />

Huvuddelen av dessa masstippar lokaliseras och<br />

utformas så att de efter avslutad tippning kan användas<br />

för bullervallar, pulkabackar och liknande.<br />

En kompostanläggning för hushållssopor på Forsbacka<br />

avfallsanläggning är i full drift sedan 2008.<br />

Snötippen kommer troligen behöva flyttas på<br />

grund av att <strong>Gävle</strong> Hamn behöver området. Alternativa<br />

och/eller kompletterande lokaliseringar<br />

utreds. Ersbo skulle kunna vara en möjlig alternativ<br />

lokalisering av snötippen.<br />

Kraven på källsortering och avveckling av sopnedkast<br />

har medfört en del konsekvenser för <strong>stad</strong>smiljön.<br />

Det är ofta svårt att hitta bra placeringar för<br />

sophus och återvinningsstationer. De hårdgjorda<br />

allmänna ytorna är oftast upptagna av parkerings-<br />

75<br />

<strong>Översiktsplan</strong> <strong>Gävle</strong> <strong>stad</strong> <strong>2025</strong>. Antagen av Kommunfullmäktige 27 april 2009<br />

Allmänna intressen<br />

utrymmen. För åtgärder som är bygglovspliktiga<br />

ska bygglovsamråd alltid ske med <strong>Gävle</strong> <strong>kommun</strong>.<br />

Förslag<br />

Gästrike Återvinnare ser för närvarande inte att<br />

det finns något behov av framtida deponier. Däremot<br />

finns behov av ytterligare en återvinningscentral<br />

i <strong>Gävle</strong>, eftersom den på Sörby Urfjäll är<br />

överbela<strong>stad</strong>. En sådan central bör byggas strax<br />

norr om <strong>Gävle</strong> inner<strong>stad</strong> för att minimera hushållens<br />

transportavstånd. Uppskattningsvis bedöms<br />

ytbehovet vara ca. 10 000 kvm. Gästrike Återvinnare<br />

har inget konkret förslag till lokalisering<br />

men utredning om lämpliga platser pågår.<br />

Gästrike Återvinnare och <strong>Gävle</strong> <strong>kommun</strong> utreder<br />

möjligheter med en rötanläggning. Biogas från<br />

rötning skulle kunna användas som drivmedel<br />

till bussar, bilar och sopbilar. En sådan anläggning<br />

skulle därför behöva vara lokaliserad på ett<br />

sådant sätt så att den är tillgänglig för tankning.<br />

Vidare finns behov av ytor för mellanlagring av<br />

rena schaktmassor. Utredning behövs för en plats<br />

att ha upplag av rena schaktmassor och en plan<br />

för var sådana massor behövs tex vilka bullervallar<br />

som behöver höjas. Utredning av plats för ett<br />

upplag för mellanlagring av rena schaktmassor<br />

och ett projekt som visar var sådana massor behövs<br />

tex för att återställa hopsjunkna bullervallar.<br />

Ställningstaganden<br />

■ Lokaliseringsutredning görs för en återvinningscentral<br />

i norra <strong>Gävle</strong>.<br />

■ Utredning bör göras för en plats för upplag<br />

av rena schaktmassor samt en utredning för<br />

användningen.

Allmänna intressen<br />

76<br />

Miljö- och riskfaktorer<br />

I det här avsnittet beskrivs nuvarande förhållanden<br />

i <strong>Gävle</strong> <strong>kommun</strong> för buller, vibrationer, djurhållning,<br />

förorenad mark, luftföroreningar och<br />

radon. Avsnittet innehåller också ett troligt scenarium<br />

för klimatförändringar.<br />

Miljöfaktorer är faktorer som på lång sikt kan påverka<br />

mark, vatten och luft. Genom sin påverkan<br />

kan de direkt eller indirekt påverka människors hälsa<br />

eller tillstånd i miljö.<br />

Riskfaktorer är faktorer som kan orsaka akut skada<br />

på byggnader, mark eller människor. En sådan faktor<br />

är olyckor vid transporter av farligt gods på väg<br />

och järnväg. Andra är översvämningar, erosion, och<br />

ras/skred. Vissa ställningstaganden i det här avsnittet<br />

innebär att mark enbart kan nyttjas till viss verksamhet<br />

eller att markområden inte alls kan bebyggas.<br />

Buller och vibrationer<br />

Buller definieras som icke önskat ljud och mäts<br />

som ljudstryka eller ljudtryck i enheten decibel.<br />

Buller kan uppkomma från tex industrier, fläktar,<br />

vägar, järnvägar, skjutbanor, men man kan<br />

även störas av ljud från grannar, tvättstugor och<br />

marknader. Vibrationer förstärker upplevelsen av<br />

störande buller.<br />

Bakgrund<br />

Buller är framför allt ett problem i större tätorter.<br />

I Europa liksom i <strong>Gävle</strong> <strong>kommun</strong> utgör vägtrafiken<br />

den vanligaste orsaken till bullerstörning 30 . När<br />

människan utsätts för buller är den vanligaste reaktionen<br />

en känsla av obehag, men buller kan också<br />

orsaka stressreaktioner, trötthet, irritation, blodtrycksförändringar<br />

och sömnstörningar 31 .<br />

År 2006 gjorde <strong>Gävle</strong> <strong>kommun</strong> en bullerkartering<br />

för att översiktligt kartlägga den samlade bulleralstringen<br />

inom <strong>Gävle</strong> <strong>stad</strong>. De bullerkällor som tagits<br />

med är vägtrafik, tågtrafik, flygtrafik, industrier<br />

samt mindre skjutbanor. Vid beräkning av buller<br />

från industri och skjutbanor har flera generella an-<br />

Miljöfaktorer styrs av bestämmelser i miljöbalken<br />

med förordningar som <strong>kommun</strong>en har skyldighet att<br />

följa upp och bevaka genom tillsyn och tillståndsgivning.<br />

För utomhusluft finns dessutom miljökvalitetsnormer<br />

antagna av Europeiska Unionen och<br />

implementerade i svensk lagstiftning. EU:s vattendirektiv<br />

och översvämningsdirektiv påverkar planering<br />

längs sjöar, kust och vattendrag.<br />

Kommunen kan bli ersättningsskyldig enligt Plan-<br />

och bygglagen i upp till 10 år efter att olämplig<br />

mark har planlagts och ett lov givits på sådan mark.<br />

Detta kan gälla om en olycka inträffar med ras,<br />

skred, översvämning eller erosion och om personer,<br />

en anläggning, väg, järnväg eller byggnad skadas.<br />

Ett förslag till riksdagen från Klimat- och sårbarhetsutredningen<br />

finns att förlänga tiden för ersättningskrav<br />

till 20 år.<br />

taganden fått göras vilket medför att noggrannheten<br />

på de beräknade värdena är lägre än för vägtrafik<br />

och järnväg. Detta innebär att gränser för järnvägs-<br />

och vägtrafikbuller är mer tillförlitliga än andra bullerkällor.<br />

Buller från fartyg i farleden in till <strong>Gävle</strong><br />

hamn har under 2007 beräknats i underlag till FÖP<br />

Norrlandet.<br />

Vibrationer kan uppstå i tät mark, mest leror, längs<br />

vägar och järnvägar trafikerade av tunga transporter.<br />

Vibrationer fortplantar sig till byggnader längs trafiklederna.<br />

Mest känsliga för vibrationer är människor<br />

i byggnader som används som bostäder, skolor<br />

och för vård. Vibrationer förstärker upplevda störningar<br />

av buller. För att minska risken för störningar<br />

ska tillräckliga avstånd hållas byggnadsfria längs<br />

trafiklederna. I <strong>Gävle</strong> <strong>kommun</strong> förekommer leror<br />

som är vibrationskänsliga men någon heltäckande<br />

kartering finns inte.<br />

Förslag<br />

Vid planläggning ska rekommenderade riktvärden<br />

för respektive bullerkälla vara utgångspunkt enligt<br />

miljöbalken. För att avsteg ska vara aktuellt måste<br />

mer detaljerade utredningar göras som visar att<br />

<strong>Översiktsplan</strong> <strong>Gävle</strong> <strong>stad</strong> <strong>2025</strong>. Antagen av Kommunfullmäktige 27 april 2009

Buller<br />

MACKMYRA<br />

Rv 80<br />

Rv 56<br />

LUND<br />

VALBO<br />

Valbo<br />

GÄVLE FLYGPLATS<br />

1 : 40 000<br />

RÖRBERG<br />

HAGASTRÖM<br />

ALBORGA<br />

ALLMÄNNINGE<br />

E4<br />

ÅBYGGEBY<br />

SÄTRA<br />

LEXE<br />

Flygbuller ekvivalent nivå<br />

år 2006<br />

50 - 55 dB(A)<br />

55 - 60 dB(A)<br />

60 - 65 dB(A)<br />

> 65 dB(A)<br />

77<br />

FORSBY<br />

CENTRUM<br />

ERSBO<br />

MÅRDÄNG<br />

NÄRINGEN<br />

SÖDERTULL<br />

KUNGSBÄCK<br />

ANDERSBERG<br />

I 14<br />

Trafikbuller från<br />

väg och järnväg<br />

- ekvivalent nivå<br />

BJÖRKE<br />

HILLE<br />

STRÖMSBRO<br />

BRYNÄS<br />

HEMLINGBY<br />

GÄVLE HAMN<br />

KÄLLÖ<br />

JÄRVSTA<br />

BOMHUS<br />

<strong>Översiktsplan</strong> <strong>Gävle</strong> <strong>stad</strong> <strong>2025</strong>. Antagen av Kommunfullmäktige 27 april 2009<br />

E4<br />

55 - 60 dB(A)<br />

60 - 65 dB(A)<br />

65 - 70 dB(A)<br />

> 70 dB(A)<br />

Fartygsbuller<br />

-ekvivalent nivå<br />

55 dB(A)<br />

Älgsjön<br />

Allmänna intressen<br />

HOLMSUND<br />

Rv 76<br />

NORRLANDET<br />

Buller från farled<br />

SIKVIK<br />

VÅRVIK<br />

Grinduga<br />

0 5 000<br />

Meter<br />

1 : 107 000<br />

Buller från skjutbanor<br />

55 dBAI<br />

55 - 60 dBAI<br />

60 - 65 dBAI<br />

65 - 70 dBAI<br />

>70 dBAI<br />

Buller från skjutbana<br />

i Kungsbäck<br />

Grovkalibrigt<br />

Finkalibrigt<br />

100 dBC Lx<br />

95 dBC Lx<br />

90 dBC Lx<br />

75 dBA Imp<br />

65 dBA Imp

Allmänna intressen<br />

Exempel på ljudnivåer vid olika aktiviteter<br />

I sovrum<br />

Nyprojektering Stor<strong>stad</strong>sgata Diskotek Smärtgräns<br />

Svagast<br />

uppfattbara ljud<br />

Svagt vindbrus<br />

78<br />

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 110 120 130 140 150 160 170 180 190<br />

Normalt samtal Passerande godsoch<br />

persontåg<br />

Källa:<br />

Projektrapport 33-02263 <strong>Gävle</strong> <strong>kommun</strong> Bullerkartläggning av Ingemansson Technology AB 2006-06-16<br />

en exploatör genom åtgärder kan tillgodose en bra<br />

ljudmiljö.<br />

Ett <strong>kommun</strong>alt program för tillämpning av riktvärden<br />

för trafikbuller ska arbetas fram. Där kan bedömningar<br />

och tillämpningar tydliggöras som tex<br />

hur och var det går att planlägga en sida av bo<strong>stad</strong>shus<br />

där den dygnsekvivalenta ljudnivån är lägre än<br />

45 dBA (frifältsvärde) medan andra sidor av byggnaden<br />

kan ha högre värden än rekommenderade<br />

riktvärden.<br />

<strong>Gävle</strong> flygplats ger en bullerpåverkan på områden<br />

runt flygplatsen. En beräkning har gjorts 2006 utifrån<br />

dagens situation 32 . Denna beräkning utgör utgångspunkt<br />

i översiktsplanen. Flygplatsen har under<br />

2008 ansökt om tillstånd enligt miljöbalken för sin<br />

verksamhet. Konsekvensen är att flygplatsen kan<br />

fortsätta med verksamhet i omfattning som år 2008.<br />

Se även avsnittet om Luftfart, Kommunikationer.<br />

<strong>Översiktsplan</strong> <strong>Gävle</strong> <strong>stad</strong> <strong>2025</strong>. Antagen av Kommunfullmäktige 27 april 2009<br />

194<br />

Ljudnivå dB (A)<br />

Högsta ljudnivå<br />

som kan uppträda<br />

I närhet av jetplan<br />

Skjutbanorna och skjutfälten i Kungsbäck kan, enligt<br />

Försvarsmakten, komma att läggas ner inom en<br />

3 års period. I översiktsplan <strong>Gävle</strong> <strong>stad</strong> redovisas<br />

bullerpåverkan från dessa med ett översiktligt underlag<br />

från Försvarsmakten. Hela Kungsbäcksområdet<br />

kommer att utredas i kommande planarbeten.<br />

Det behövs en kartering av vibrationskänslig mark.<br />

Exploatörer som vill bygga nära trafikleder i vibrationskänsliga<br />

lägen ska kunna visa att vibrationer<br />

inte kommer att uppstå.

Tysta områden<br />

Det som kallas ”Tysta områden ” är områden<br />

där buller förekommer sällan i korta tidsrymder<br />

och i låga nivåer. Sådana områden finns i orörd<br />

natur och ger områden för friluftsliv deras värde<br />

för människor att uppleva ro och stillhet. Naturvårdsverket<br />

gjorde 2005 en utredning med rekommendationer<br />

och definitioner vad som är att<br />

betrakta som tysta områden 33 . Den rapporten<br />

anger också en metod för identifikation av sådana<br />

områden.<br />

Bakgrund<br />

Utifrån bullerkarteringen 2006 identifieras i en utredning<br />

av ÅF-Ingemansson 2007 34 ”tysta områden”.<br />

Dessa områden har ett speciellt värde i sig<br />

som bör värnas och säkerställas för framtiden. Vid<br />

planläggning, bygglov och tillståndsgivning ska<br />

detta särskilt beaktas så att områdena även i framtiden<br />

kan fungera som ”tysta områden”.<br />

I utredning av ”tysta områden” har beräkningar av<br />

buller från vägtrafik, tågtrafik och skjutbanor samt<br />

industribuller ingått i identifieringen av tysta områden.<br />

Utredningen visar inte påverkan från skjutbanorna<br />

på Kungsbäcksområdet eller buller från<br />

farleden.<br />

Kriterierna för respektive bullerklass finns redovisade<br />

i naturvårdsverkets rapport 33 .<br />

Utredningen om tysta områden i <strong>Gävle</strong> <strong>kommun</strong> har<br />

redovisat klass B, C och D områden 34 . Lägsta klass<br />

är klass A. Något klass A -område finns inte i <strong>Gävle</strong><br />

<strong>kommun</strong>.<br />

Förslag<br />

En uppskattad kvalitet i ett bo<strong>stad</strong>sområde är närhet<br />

till natur och orörda skogsområden vilket framgår<br />

av flera av samrådsmötena i <strong>stad</strong>sdelarna. Människor<br />

i <strong>Gävle</strong> uppskattar tystnad och ostördhet. Varje<br />

utbyggnad av <strong>stad</strong>en i ”jungfruliga marker” innebär<br />

längre avstånd från bostäder till tysta områden i naturen.<br />

Vid planläggning av nya bo<strong>stad</strong>sområden i<br />

<strong>stad</strong>ens utkanter skall utredning som visar vad som<br />

händer med ”tysta områden” göras och påverkan utvärderas.<br />

Tysta områden skall bevaras inom rimligt<br />

avstånd från bo<strong>stad</strong>sbebyggelsen.<br />

79<br />

Tysta områden<br />

2007 års beräkningar<br />

Klass B: Tystast<br />

Klass C: Tystare<br />

Klass D: Tyst<br />

MACKMYRA<br />

Ställningstaganden<br />

<strong>Översiktsplan</strong> <strong>Gävle</strong> <strong>stad</strong> <strong>2025</strong>. Antagen av Kommunfullmäktige 27 april 2009<br />

Rv 80<br />

Rv 56<br />

LUND<br />

VALBO<br />

E4<br />

HAGASTRÖM<br />

SÄTRA<br />

LEXE<br />

FORSBY<br />

ERSBO<br />

Allmänna intressen<br />

MÅRDÄNG<br />

■ Rekommenderade riktvärden för respektive<br />

bullerkälla är utgångspunkt i den fysiska planeringen.<br />

För avsteg ska detaljerade utredningar<br />

göras som visar att en bra ljudmiljö kan å<strong>stad</strong>kommas.<br />

■ En <strong>kommun</strong>al tillämpning av riktvärden för<br />

trafikbuller tas fram där det bland annat klargörs<br />

när ”tyst sida” av byggnader som inrymmer<br />

bostäder kan tillämpas.<br />

■ <strong>Gävle</strong> flygplats bullerpåverkan utgår från<br />

bullerberäkning baserad på trafikunderlag från<br />

2006. Det är <strong>Gävle</strong> <strong>kommun</strong>s vilja att <strong>Gävle</strong><br />

flygplats ska kunna utvecklas inom dessa förutsättningar.<br />

■ ”Tysta områden” ska bevaras där så är möjligt.<br />

■ <strong>Gävle</strong> <strong>kommun</strong> ska göra en kartläggning av<br />

vibrationskänslig mark längs större trafikleder.<br />

■ Exploatörer, som vill bygga på vibrationskänslig<br />

mark, ska visa att störande vibrationer<br />

inte kommer att uppstå i byggnader och vidta<br />

de åtgärder som krävs.<br />

E4<br />

BJÖRKE<br />

HILLE<br />

CENTRUM<br />

BRYNÄS<br />

ALBORGA KUNGSBÄCK<br />

ANDERSBERG<br />

ALLMÄNNINGE<br />

ÅBYGGEBY<br />

STRÖMSBRO<br />

NÄRINGEN<br />

SÖDERTULL<br />

HEMLINGBY<br />

GÄVLE HAMN<br />

KÄLLÖ<br />

JÄRVSTA<br />

HOLMSUND<br />

BOMHUS<br />

Rv 76<br />

NORRLANDET<br />

SIKVIK<br />

VÅRVIK<br />

GRINDUGA

Allmänna intressen<br />

MACKMYRA<br />

Djurhållning<br />

I detta kapitel hanteras djurhållning ur ett störningsperspektiv<br />

och i första hand jordbrukets djur<br />

samt fritidshästar. Djurhållning som en del i jordbruket<br />

ur perspektivet markanvändning och landskapsbild<br />

finns under rubriken Jordbruk.<br />

I <strong>Gävle</strong> <strong>kommun</strong> fanns år 2007 ca 90 djurhållare för<br />

mjölk- och köttproduktion, minst fem större ridanläggningar<br />

med ridskola, travbana och ca 500 hästhållare.<br />

Bakgrund<br />

Djurhållning har många positiva inslag. Landskapet<br />

hålls öppet och foderproduktion innebär en levande<br />

landsbygd. Nötbesättningar och svin finns på större<br />

lantbruk i Valbo, Åbyggeby, Trödje och Hille. Större<br />

anläggningar med många hästar finns i Lervik,<br />

Sofiedal och vid Valbo kyrka. Travet finns i Sätra.<br />

Djurhållning tillför många värden i landskapet men<br />

Utvecklingen med ett ökat antal fritidshästar har<br />

Djurhållning (fler än 9 djur)<br />

Hästhållare<br />

Gris / svin<br />

Nöt<br />

Buffert-zon<br />

200 meter<br />

500 meter<br />

Områden<br />

Lämpligt för djurhållning<br />

Olämpligt för djurhållning<br />

Bostäder<br />

Rv 80<br />

LUND<br />

VALBO<br />

E4<br />

HAGASTRÖM<br />

ÅBYGGEBY<br />

SÄTRA<br />

LEXE<br />

FORSBY<br />

ERSBO<br />

MÅRDÄNG<br />

NÄRINGEN<br />

E4<br />

BJÖRKE<br />

HILLE<br />

STRÖMSBRO<br />

CENTRUM<br />

BRYNÄS<br />

SÖDERTULL<br />

ALBORGA KUNGSBÄCK<br />

ANDERSBERG<br />

ALLMÄNNINGE<br />

HEMLINGBY<br />

KÄLLÖ<br />

JÄRVSTA<br />

80<br />

GÄVLE HAMN<br />

BOMHUS<br />

också en baksida. Det är inte längre så att hästar enbart<br />

finns i lantliga miljöer, utan även i tätortsnära<br />

miljöer. Det kan innebära en ökad risk för störningar.<br />

Det kan utöver spridning av allergen även uppstå<br />

störningar i form av lukt, flugor buller, damning<br />

och gödselpåverkan på mark eller vatten.<br />

Vid samhällsplanering har skyddsavstånden 200<br />

och 500 m från Allergiutredningen tidigare använts<br />

som riktlinje. I forskning på området har Gunnel<br />

Emenius 35 nyligen kommit fram till att hästallergen<br />

troligen inte sprids så långt med vinden som man tidigare<br />

trott. Vid mätningar intill en stor anläggning<br />

i Stockholm var halterna av hästallergen mycket<br />

låga, endast 45 m från anläggningen. På Akademiska<br />

sjukhuset har forskare visat det samma vid<br />

mätningar. 36<br />

Det saknas fortfarande forskning om vilka nivåer av<br />

hästallergen i luften som orsakar en reaktion hos allergiker<br />

37 .<br />

Rv 76<br />

Förslag<br />

Områdens lämplighet för djurhållning<br />

För att undvika risker för störningar<br />

och för att säkerställa<br />

jordbruk med djurhållning och<br />

mindre djurhållning i <strong>Gävle</strong> <strong>stad</strong><br />

vill <strong>Gävle</strong> <strong>kommun</strong> föreslå att<br />

marken delas in i tre typer av<br />

områden.<br />

HOLMSUND<br />

NORRLANDET<br />

SIKVIK<br />

VÅRVIK<br />

GRINDUGA<br />

0 5 000<br />

Meter<br />

<strong>Översiktsplan</strong> <strong>Gävle</strong> <strong>stad</strong> <strong>2025</strong>. Antagen av Kommunfullmäktige 27 april 2009<br />

Gröna områden: Områden som<br />

är lämpliga för djurhållning och<br />

där djurhållning prioriteras i<br />

framtiden. Inom dessa områden<br />

kan boende förvänta sig att det<br />

finns djurhållning i större skala<br />

och som verksamhet. I gröna<br />

områden finns också marker för<br />

bete och foderproduktion för en<br />

hållbar djurhållning och för att<br />

garantera verksamheternas behov<br />

av utrymme. Varje etablering<br />

måste dock även i gröna områden<br />

prövas utifrån lokala förutsättningar.<br />

Lämpliga skyddsavstånd<br />

mellan områden där djur vistas<br />

och tomtgräns är i gröna områden<br />

30-100 m med en anpassning

till lokala förhållanden. Skyddsavstånden ska motverka<br />

störningar och säkerställa att verksamheten<br />

kan fortgå i framtiden.<br />

Röda områden: Områden som är olämpliga ut<br />

djurhållningssynpunkt och där ny etablering av<br />

djurhållning inte tillåtas.<br />

Övriga områden: Områden som varken är röda eller<br />

gröna bedöms inte ha så tydlig karaktär ur djurhållningssynpunkt<br />

och en noggrann bedömning ska<br />

göras från fall till fall.<br />

Inom kategorin övriga områden finns ytor som<br />

borde vara rödmarkerade, men som inte markerats<br />

som röda då det finns djurhållning där idag. Kartan<br />

där områden redovisas bör därför revideras när<br />

dessa djurhållare avvecklas eller flyttar. Exempel på<br />

sådana områden är Tolvfors (Lexe) och <strong>Gävle</strong> Ponnyklubb<br />

i Valbo.<br />

Riktlinjer<br />

Vid fysisk planering och vid tillståndsgivning för<br />

djurhållning bör hänsyn tas till:<br />

■ Avstånd till bostäder<br />

■ Typ av bebyggelse<br />

■ Djurart<br />

■ Antal djur<br />

■ Topografi<br />

■ Vegetation<br />

■ Förhärskande vindriktning<br />

■ Befintlig djurhållning<br />

■ Närhet till skola, förskola vårdinrättning<br />

■ Avstånd till rött område<br />

■ Avstånd till skyddsområde för vattentäkt<br />

Till större djuranläggningar bör ett skyddsavstånd<br />

på minst 200 meter tillämpas mellan brukningscentra<br />

och nybyggnation av bostäder och annan verksamhet<br />

där människor <strong>stad</strong>igvarande vistas. För hagar<br />

där djur normalt vistas gäller samma avstånd.<br />

Skyddsavståndet är till för att säkerställa att verksamheten<br />

kan finnas kvar samt att undvika störning.<br />

Avstånd till andra ytor inom anläggningen får avgöras<br />

från fall till fall.<br />

I djurhållningskartan visas att några av de föreslagna<br />

bo<strong>stad</strong>sområdena ligger närmare större djuranläggningar<br />

än 500 m. Inget ligger dock närmare än<br />

200 m. Det exakta avståndet till anläggningen får<br />

avgöras vid detaljplaneläggning.<br />

81<br />

<strong>Översiktsplan</strong> <strong>Gävle</strong> <strong>stad</strong> <strong>2025</strong>. Antagen av Kommunfullmäktige 27 april 2009<br />

Allmänna intressen<br />

Boverket, Socialstyrelsen, hästnäringen och ett<br />

flertal experter arbetar med att ta fram nya råd och<br />

riktlinjer för hästhållning. När dessa presenteras kan<br />

översiktplanens ställningstagande behöva omprövas<br />

utifrån nya rön.<br />

Ställningstaganden<br />

Vid fysisk planering och tillståndsgivning i <strong>Gävle</strong><br />

<strong>kommun</strong> gäller följande:<br />

■ Arbeta utifrån de tre kategorierna av områden<br />

(gröna, röda och övriga områden)<br />

■ I gröna områden får man räkna med att det<br />

kan finnas djur och jordbruksverksamhet. Nya<br />

bo<strong>stad</strong>s- och verksamhetsområden ska inte<br />

hindra jordbruket eller djurhållningen. Skyddsavstånd<br />

på minst 200-500 meter mellan större<br />

utpekade anläggningar med tillhörande mark<br />

där djur normalt vistas och nya bostäder, skolor,<br />

förskolor och vårdinrättningar<br />

■ I röda områden är det inte lämpligt med djur.<br />

■ Övriga områden görs bedömningar enligt<br />

ovan beskrivna riktlinjer.<br />

■ Skyddsavstånd på 200-500 m mellan utpekade<br />

anläggningar med tillhörande mark där<br />

djur normalt vistas och nya bostäder, skolor,<br />

förskolor och vårdinrättningar<br />

■ Vid detaljplanering och bygglov kommer<br />

<strong>Gävle</strong> <strong>kommun</strong> att ställa krav på omklädningsmöjligheter<br />

vid större anläggningar tex ridskolor<br />

och turridningsverksamhet som nyttjas av<br />

allmänheten.

Allmänna intressen<br />

Farligt gods<br />

Många transporter med farligt gods sker längs<br />

vägar inne i <strong>Gävle</strong> tätort. Som farligt gods räknas<br />

ämnen som kan explodera, omvandlas till farlig<br />

gas eller ämnen som vid utsläpp kan förstöra vattendrag<br />

och brunnar eller som är farliga för människor.<br />

Länsstyrelsen anvisar lämpliga vägar och<br />

järnvägar för transporter av farligt gods.<br />

Bakgrund<br />

Transporter av alla slags varor sker längs vägar och<br />

järnvägar. Vissa varuslag är extra känsliga för påverkan<br />

om en olycka sker. En lastbil med släp, som<br />

transporterar bensin, kan vid en krock orsaka en<br />

omfattande brand som påverkar omgivningen. Vissa<br />

ämnen kan explodera eller sprida livsfarlig gas över<br />

stora områden.<br />

En av de vanligaste och största riskerna vid en<br />

olycka med farligt gods är brandförlopp som kan<br />

utvecklas som jetflammor eller som en explosionsartad<br />

brand. Skador kan uppkomma på byggnader<br />

och människor. Riskerna för<br />

olyckor och eventuella åtgärder<br />

mot skador måste beaktas<br />

längs rekommenderade vägar<br />

och järnvägar för transport av<br />

farligt gods.<br />

Längs vägar och järnvägar rekommenderade<br />

för farligt gods<br />

krävs en obebyggd zon närmast<br />

vägen för att minska risken<br />

för allvarliga följder av en<br />

olycka på vägen med ett fordon<br />

som fraktar farligt gods.<br />

Efter en utredning om riskerna<br />

och bedömning av sannolikheten<br />

för en olycka kan åtgärder<br />

som fasader utan fönster, vall,<br />

dike eller plank göra att avstånden<br />

kan minskas utan att<br />

risken för skador vid en olycka<br />

ökar. 38<br />

82<br />

Transportväg för farligt gods<br />

MACKMYRA<br />

Rv 80<br />

Väg<br />

Järnväg<br />

Inom 100-meters buffert är ett<br />

generellt krav att en riskutredning<br />

visar vilka<br />

åtgärder som krävs för<br />

att minska risk vid olycka<br />

LUND<br />

VALBO<br />

Förslag<br />

En zon längs sådana vägar och järnvägar, som är rekommenderade<br />

som transportleder för farligt gods,<br />

ska lämnas obebyggd. Vägverkets och Banverkets<br />

rekommendationer är 30 - 50 m. <strong>Gävle</strong> <strong>kommun</strong> anser<br />

att om någon vill bebygga inom en zon på 100<br />

m krävs en riskhanteringsutredning som visar vilka<br />

åtgärder i form av avbärarräcken, plank, murar eller<br />

åtgärder i byggnader som behövs för att minska<br />

risken för en olycka.<br />

Ställningstagande<br />

■ <strong>Gävle</strong> <strong>kommun</strong> anser att riskhanteringsutredning<br />

bör upprättas när byggnader ska uppföras<br />

närmare än 100 meter från vägar och järnvägar<br />

som är rekommenderade som transportled för<br />

farligt gods.<br />

<strong>Översiktsplan</strong> <strong>Gävle</strong> <strong>stad</strong> <strong>2025</strong>. Antagen av Kommunfullmäktige 27 april 2009<br />

E4<br />

HAGASTRÖM<br />

ÅBYGGEBY<br />

SÄTRA<br />

LEXE<br />

FORSBY<br />

ERSBO<br />

MÅRDÄNG<br />

NÄRINGEN<br />

E4<br />

BJÖRKE<br />

HILLE<br />

CENTRUM<br />

BRYNÄS<br />

ALBORGA KUNGSBÄCK<br />

ANDERSBERG<br />

ALLMÄNNINGE<br />

STRÖMSBRO<br />

SÖDERTULL<br />

HEMLINGBY<br />

GÄVLE HAMN<br />

KÄLLÖ<br />

JÄRVSTA<br />

HOLMSUND<br />

BOMHUS<br />

Rv 76<br />

NORRLANDET<br />

SIKVIK<br />

VÅRVIK<br />

GRINDUGA<br />

0 5 000<br />

Meter

Förorenad mark<br />

I Sverige finns många tusen områden som har<br />

förorenats i så hög grad att de kan behöva<br />

åtgärdas eller att det påverkar hur området kan<br />

användas.<br />

Bakgrund<br />

Föroreningar kan vara gamla och till följd av verksamheter<br />

eller utsläpp. Industrialismens intåg innebar<br />

en stor ökning av föroreningar. Som exempel på<br />

verksamheter som ofta har orsakat föroreningar kan<br />

nämnas impregneringsverksamheter, gruvindustri,<br />

gasverk, oljedepåer, bensinstationer, kemikalietillverkning,<br />

skrotningsverksamhet, ytbehandlingsindustri<br />

och deponier. Marken kan också ha förorenats<br />

genom att förorenade massor använts vid utfyllnad.<br />

De vanligaste ämnena vid förorenad mark är tungmetaller,<br />

alifatiska och aromatiska kolväteförningar.<br />

PCB, dioxin och andra mer komplicerade organiska<br />

ämnen är inte lika vanliga, men är allvarliga där de<br />

finns 39 .<br />

Deponier<br />

Det finns idag ett antal nedlagda deponier i <strong>Gävle</strong><br />

<strong>kommun</strong>. Dessa kan utgöra en framtida risk för påverkan<br />

på yt- och grundvatten. Användningen av<br />

mark inom eller i närheten av deponier kan medföra<br />

ökade risker för människor och miljön. Deponierna<br />

är undersökta och en riskklassificering har gjorts av<br />

tekniska kontoret, <strong>Gävle</strong> <strong>kommun</strong>. Verksamhetsutövaren<br />

har skyldighet att övervaka påverkan från de<br />

nedlagda deponierna. <strong>Gävle</strong> <strong>kommun</strong> har ansvaret<br />

för tidigare <strong>kommun</strong>ala deponier.<br />

Inventeringar av förorenad mark<br />

Förorenad mark har inventerats av <strong>Gävle</strong> <strong>kommun</strong><br />

på norra Brynäs, Näringen och Svedens industriområde<br />

i Valbo av <strong>Gävle</strong> <strong>kommun</strong>. Länsstyrelsen har<br />

inventerat flera branscher bland annat sågverk och<br />

impregneringsverksamheter. Ett stort antal verksamheter<br />

har funnits i de inventerade områdena och<br />

de har orsakat olika slag av markförorening 40 .<br />

83<br />

Förslag<br />

<strong>Översiktsplan</strong> <strong>Gävle</strong> <strong>stad</strong> <strong>2025</strong>. Antagen av Kommunfullmäktige 27 april 2009<br />

Allmänna intressen<br />

Det är troligt att det finns föroreningar inom alla<br />

äldre och alla befintliga industriområden. Om markanvändningen<br />

ändras från miljöfarlig verksamhet<br />

till mer känslig markanvändning som tex. bostäder,<br />

skola, park ska markundersökningar utföras. Detta<br />

gäller vid all fysisk planering tex. planläggning,<br />

bygglov och förhandsbesked. Utifrån resultaten av<br />

markundersökningarna avgörs sedan behovet och<br />

omfattningen av en eventuell sanering. Alla bedömningar<br />

görs med stöd av miljöbalken.<br />

Ställningstagande<br />

■ Vid ändrad markanvändning från miljöfarlig<br />

verksamhet till mer känslig markanvändning<br />

som tex bostäder, skola, park ska markundersökningar<br />

utföras. Detta gäller vid all fysisk<br />

planering tex planläggning, bygglov och förhandsbesked.

Allmänna intressen<br />

Klimatförändringar<br />

I detta kapitel beskrivs klimatförändringarna<br />

översiktligt. För översvämningar, ras/skred och<br />

erosion finns ställningstaganden då dessa kan<br />

vara följder av klimatförändringar. Klimatscenarier<br />

fram till år 2100 indikerar, att nederbördsmängderna<br />

kommer att öka inom större delen av<br />

Sverige och att en större andel av nederbörden<br />

kommer att utgöras av intensiva regn. Den ökande<br />

nederbörden medför att erosionen tilltar, att<br />

grundvattennivån i jordlagren höjs och en ökning<br />

av såväl frekvens som omfattning av översvämningar<br />

längs sjöar och vattendrag. Var för sig och<br />

i samverkan kommer dessa faktorer att försämra<br />

stabilitetsförhållandena med ökade problem med<br />

skred och ras som följd 41 .<br />

FN:s klimatpanel (IPCC) konstaterade i sin rapport<br />

2007 att medeltemperaturen har ökat med 0,74 grader<br />

de senaste hundra åren och beräknas stiga med<br />

troligast 1,8-4,5 grader framtill år 2100. I bästa fall<br />

blir höjningen bara 1,1 grader och i värsta fall ökar<br />

temperaturen med 6,4 grader 42 .<br />

Klimatet förändras och i Norden kommer vi att få<br />

stigande temperaturer. Detta innebär en tidigare vår<br />

och längre vegetationsperiod. På våren kommer nederbörden<br />

att öka för att minska sommartid, främst<br />

i Södra Sverige. Vi kan också vänta oss intensivare<br />

skyfall och mindre snö 43 .<br />

Klimat- och sårbarhetsutredningen 44 har kartlagt det<br />

svenska samhällets sårbarhet för klimatförändringar<br />

och kostnader som dessa kan ge upphov till. De har<br />

också föreslagit åtgärder som minskar samhällets<br />

sårbarhet för både successiva klimatförändringar<br />

och enstaka extrema väderhändelser. Klimat- och<br />

sårbarhetsutredningen räknar med att förändringen<br />

av medeltemperaturen kommer att vara 3-7 grader<br />

vintertid och 2-4 grader sommartid. För södra Norrlandskusten<br />

innebär detta bland annat varmare vintrar,<br />

häftigare regn, längre vegetationsperiod och fler<br />

tropiska nätter. 45<br />

Konsekvenserna av klimatförändringarna är också<br />

ökad skogsproduktion, men även ökade risker för<br />

insektsangrepp och andra skador. Jordbruksproduktionen<br />

ökar och en ökad risk för torka i södra Sverige.<br />

Behovet av uppvärmning av hus kommer att<br />

minska, samtidigt som kylbehovet ökar. Risken för<br />

smittspridning ökar när tex jordbruksmark, depo-<br />

84<br />

nier, avloppssystem översvämmas. Det kommer att<br />

bli svårare att uppnå flera av våra miljömål såsom<br />

biologisk mångfald, minskad övergödning, frisk<br />

luft (ökad ozonhalt) och levande sjöar och vattendrag<br />

(utläckage av kväve och humus)<br />

En betydande utsläppsminskning krävs för att minska<br />

klimatförändringarna. Trots detta kommer vi i delar<br />

av Sverige att behöva göra vissa anpassningar.<br />

Översvämning<br />

Risken för översvämningar längst kusten är mindre<br />

ju längre norrut man kommer i Sverige på<br />

grund av landhöjningen. Landhöjningen är större<br />

än höjningen av havsnivån från strax söder om<br />

Stockholm och norrut. Detta förutsätter att Grönlands-<br />

och Antarktis inlandsisar blir kvar. Nettoeffekten<br />

för <strong>Gävle</strong> blir således att marken stiger 46 .<br />

Längs Testeboån och andra mindre åar finns risk för<br />

översvämning vid höga flöden och långvariga regn<br />

Bakgrund<br />

Räddningsverket har 2002 tagit fram översiktliga<br />

översvämningskarteringar för Gavleån, Testeboån<br />

och Dalälven. Karteringarna omfattar naturliga flöden,<br />

men inte effekterna av dammbrott eller isdämningar<br />

47 . Det är stora regnmängder som ger stora<br />

flöden i åarna och i Dalälven. För de karterade vattendragen<br />

visas områden som är utsatta för 100-årsflöde<br />

och beräknat högsta dimensionerande flöde.<br />

100-årsflödet har en statistisk återkomsttid på 100<br />

år. Sannolikheten att flödet inträffar under en 100årsperiod<br />

är 63 %. Beräkningen av högsta dimensionerande<br />

flöde bygger på en systematisk kombination<br />

av alla kritiska faktorer (regn, snösmältning,<br />

hög markfuktighet och magasinsfyllning i reglerade<br />

vattendrag), som bidrar till flöde. Någon statistisk<br />

återkomsttid kan inte anges för detta extrema flöde.<br />

Karteringen är beroende av noggrannheten i data<br />

för topografin. Brister i höjddata kan lokalt ge stora<br />

felmarginaler när det gäller översvämningsområdenas<br />

utbredning på marken främst i plana områden.<br />

I översvämningskartering längs Gavleån, Testeboån<br />

och Dalälven har Lantmäteriets höjddata (RH70)<br />

använts vilka har begränsad noggrannhet. Inom<br />

<strong>kommun</strong>en används höjdsystemet RH2000. Det<br />

finns noggrannare höjddata från 2007.<br />

<strong>Översiktsplan</strong> <strong>Gävle</strong> <strong>stad</strong> <strong>2025</strong>. Antagen av Kommunfullmäktige 27 april 2009

Förslag<br />

De översiktliga översvämningskarteringarna som<br />

finns för Gavleån, Testeboån och Dalälven har begränsad<br />

noggrannhet vilket försvårar bedömning.<br />

Det är ett stort arbete att göra mer detaljerade karteringar<br />

för alla vattendrag. Vid Testeboån finns<br />

stora översvämningsområden i den översiktliga<br />

karteringen. Marken är ganska flack vilket medför<br />

att fel höjddata ger stora konsekvenser. För bättre<br />

underlag krävs en laserscanning av ån och att några<br />

bottensektioner av ån tas fram. Data bearbetas sedan<br />

i en modellering. Under 2008 har Testeboån laserscannas<br />

och en modellering av dessa data ska göras.<br />

För Alderholmen har en mer detaljerad bedömning<br />

gjorts utifrån noggrannare höjddata och en jämförelse<br />

med havsnivån från Räddningsverkets översiktliga<br />

karteringar 48 . Dagens marknivåer ligger<br />

högre än den havsnivå som antagits i ovanstående<br />

kartering. Marknivån på Alderholmen har och kommer<br />

att fyllas upp för de nya bo<strong>stad</strong>sområdena. Till<br />

detta ska även läggas landhöjningen. Slutsatsen är<br />

därför att det inte finns någon risk för översvämning<br />

på Alderholmen.<br />

Vid fysisk planering utgår <strong>Gävle</strong> <strong>kommun</strong> idag från<br />

de översiktliga karteringarna. Blir det aktuellt med<br />

byggnation inom riskområdena ska mer<br />

detaljerade karteringar och utredningar<br />

göras. När en mer detaljerad kartering<br />

gjorts för Testeboån ersätter den de<br />

översiktliga från 2002.<br />

Som generell utgångspunkt bör nedanstående<br />

rekommendationer följas om<br />

inte mer detaljerade utredningar görs,<br />

åtgärder vidtas eller om det finns starka<br />

motiv för att göra avsteg 49 .<br />

Rekommendationerna föreslår var det är<br />

möjligt att bygga utan att vidta särskilda<br />

förebyggande åtgärder. I de fall en exploatör<br />

önskar använda översvämningshotad<br />

mark till annat än vad som rekommenderas<br />

bör en riskanalys utföras för<br />

att bedöma vilka åtgärder som behöver<br />

vidtas för att begränsa konsekvenserna<br />

av höga flöden.<br />

Utveckling i <strong>Gävle</strong>s <strong>stad</strong>sdelar utgår, om<br />

inte annat skrivs, från dessa karteringar.<br />

MACKMYRA<br />

Rv 80<br />

Rv 56<br />

85<br />

LUND<br />

VALBO<br />

<strong>Översiktsplan</strong> <strong>Gävle</strong> <strong>stad</strong> <strong>2025</strong>. Antagen av Kommunfullmäktige 27 april 2009<br />

E4<br />

HAGASTRÖM<br />

ÅBYGGEBY<br />

SÄTRA<br />

LEXE<br />

FORSBY<br />

CENTRUM<br />

BRYNÄS<br />

ALBORGA KUNGSBÄCK<br />

ANDERSBERG<br />

ALLMÄNNINGE<br />

ERSBO<br />

MÅRDÄNG<br />

NÄRINGEN<br />

SÖDERTULL<br />

E4<br />

BJÖRKE<br />

STRÖMSBRO<br />

HEMLINGBY<br />

Allmänna intressen<br />

Markområden med stor sannolikhet för översvämningar<br />

I områden som hotas av 100-årsflöde bör det inte<br />

tillkomma någon bebyggelse alls, med undantag för<br />

komplement byggnader så som garage och uthus.<br />

Markområden med viss sannolikhet för översvämningar<br />

I områden som hotas av högsta dimensionerande<br />

flöde kan samhällsfunktioner av mindre vikt lokaliseras.<br />

Exempel är byggnader av lägre värde,<br />

byggnader av mer robust konstruktion, vägar med<br />

förbifartsmöjligheter, enstaka villor, fritidshus och<br />

mindre industrier med liten miljöpåverkan.<br />

Markområden med låg sannolikhet för översvämningar<br />

I områden som inte hotas av 100-årsflöde eller högsta<br />

dimensionerade flöde bör riskobjekt och samhällsfunktioner<br />

av betydande vikt lokaliseras. Detta<br />

kan vara offentliga byggnader tex sjukhus, vårdhem,<br />

skolor, infrastruktur av stor betydelse såsom riksvägar<br />

och andra vägar utan reella förbifartsmöjligheter,<br />

järnväg, VA- och avfallsanläggningar, el-och teleanläggningar<br />

samt industrier med stor miljöpåverkan.<br />

Även sammanhållen bo<strong>stad</strong>sbebyggelse bör placeras<br />

ovanför nivån för högsta dimensionerande flöde.<br />

Källor, Räddningsverket:<br />

- Översiktlig översvämningskartering<br />

HILLE<br />

längs Gavleån, 2002-03-25<br />

- Översiktlig översvämningskartering<br />

NORRLANDET<br />

längs Testeboån 2002-05-28<br />

GÄVLE HAMN<br />

KÄLLÖ<br />

JÄRVSTA<br />

Högsta dimensionerande flöde<br />

Beräknat 100-årsflöde<br />

Alderholmen - Särskild<br />

utredning utförd i<br />

samband med planering<br />

för <strong>Gävle</strong> Strand<br />

Stor osäkerhet kring utpekade<br />

områdens geografiska utbredning<br />

HOLMSUND<br />

BOMHUS<br />

Rv 76<br />

SIKVIK<br />

VÅRVIK<br />

GRINDUGA<br />

0 5 000<br />

Meter

Allmänna intressen<br />

Ställningstaganden<br />

Vid fysisk planering följer <strong>Gävle</strong> <strong>kommun</strong> nedanstående<br />

rekommendationer om inte mer<br />

detaljerade utredningar görs, åtgärder vidtas<br />

eller om det finns starka motiv för att göra<br />

avsteg.<br />

■ Inom markområden som hotas av 100-årsflöde<br />

bör det inte tillkomma någon bebyggelse<br />

alls, med undantag för enkla byggnader som<br />

garage och uthus.<br />

■ I områden som hotas av högsta dimensionerande<br />

flöde kan samhällsfunktioner av mindre<br />

vikt lokaliseras.<br />

■ I områden som inte hotas av 100-årsflöde eller<br />

högsta dimensionerade flöde bör riskobjekt,<br />

samhällsfunktioner av betydande vikt och sammanhållen<br />

bo<strong>stad</strong>sbebyggelse lokaliseras.<br />

■ Vid avsteg från ovanstående riktlinjer ska en<br />

riskanalys utföras för att bedöma vilka åtgärder<br />

som behöver vidtas.<br />

■ En mer detaljerad översvämningskartering<br />

görs för Testeboån<br />

■ En kartstudie behöver tas fram som visar en<br />

förväntad havsnivå vid olika scenarier för att<br />

i den fysiska planeringen kunna ange mer exakta<br />

nivåer för nybyggnad.<br />

86<br />

Ras, skred och erosion<br />

Skred, ras och erosion är exempel på snabba<br />

massrörelser i jordtäcket eller i berg. Stora skador<br />

kan orsakas dels på mark och byggnader inom<br />

det drabbade området, dels inom det nedanförliggande<br />

markområde där skred- och rasmassorna<br />

hamnar Påverkan på miljön och naturen<br />

kan bli stora då massorna kan innehålla farliga<br />

ämnen som sprids i vattnet.<br />

Bakgrund<br />

Många olika orsaker kan ge upphov till skred och<br />

ras – dels naturliga orsaker, dels människans ingrepp.<br />

Ofta är det en kombination av flera orsaker.<br />

Störst risk för skred och ras råder i jordslänter som<br />

innehåller jordlager med låg hållfasthet och i bergslänter<br />

med svagheter i berggrunden.<br />

Det är vanligt med skred och ras i samband med<br />

snösmältning, tjällossning och under perioder med<br />

stora regnmängder. Under våren och hösten dunstar<br />

inte regnvattnet bort lika lätt som under varma<br />

sommardagar. En stor del av det regn som då faller<br />

stannar kvar i jorden. När vattentrycket blir högt i<br />

marken kan ett skred eller ett ras inträffa. Klimatförändringarna<br />

kan innebära mer regn och längre<br />

regnperioder och ökar risken för ras och skred.<br />

Räddningsverket har 2007, med hjälp av SWECO<br />

VBB, gjort en översiktlig stabilitetskartering i två<br />

steg av <strong>Gävle</strong> <strong>kommun</strong> Översiktlig stabilitetskartering,<br />

<strong>Gävle</strong> <strong>kommun</strong>, Göteborg 2008-02-29.<br />

Sträckan Valbo till Inre Fjärden längs Gavleån, har<br />

undersökts liksom bland annat Åbyggeby. Kartläggningen<br />

är översiktlig. Där risk för ras, skred och<br />

erosion befaras krävs mer detaljerade utredningar<br />

för att klargöra hur stor risken är, vilka byggnader<br />

som berörs och vilka åtgärder som bör vidtas.<br />

I området mellan Gammelbron och Drottningbron,<br />

på södra sidan av Gavleån, är det angeläget att mer<br />

detaljerade utredningar genomförs. Det finns ytterligare<br />

tre områden längs Gavleån som översiktligt<br />

inte kan klassas som tillfredsställande stabilt eller<br />

som är otillräckligt utredda.<br />

Förslag<br />

För att förhindra ras, skred och erosion ska mer detaljerade<br />

utredningar göras före planläggning eller<br />

bygglov.<br />

<strong>Översiktsplan</strong> <strong>Gävle</strong> <strong>stad</strong> <strong>2025</strong>. Antagen av Kommunfullmäktige 27 april 2009

Ställningstaganden<br />

■ Scanning, modellering och utredning för<br />

Testeboån ska tillsammans bli ett underlag för<br />

bedömning av vilka områden längs ån där det<br />

finns ökad risk för översvämning, ras eller skred,<br />

liknande det som redan finns för Gavleån.<br />

87<br />

Luftföroreningar<br />

<strong>Översiktsplan</strong> <strong>Gävle</strong> <strong>stad</strong> <strong>2025</strong>. Antagen av Kommunfullmäktige 27 april 2009<br />

Allmänna intressen<br />

Luftföroreningar kommer från biltrafiken, energisektorn<br />

och industriell verksamhet. De består av kemiska<br />

föreningar, metaller och förbränningspartiklar.<br />

För utomhusluft finns miljökvalitetsnormer som<br />

reglerar de luftföroreningshalter som enligt lag inte<br />

får överskridas 51 . Miljökvalitetsnormer i utomhusluft<br />

finns för kvävedioxid, partiklar (PM10), svavel,<br />

bly, kolmonoxid, arsenik, nickel, kadmium, krom,<br />

PAH. och bensen 52 .<br />

Hälsopåverkan:<br />

Höga kvävedioxidhalter i utomhusluften påverkar<br />

hälsan genom att förvärra astma, ge lungfunktionsnedsättning,<br />

nedsatt immunförsvar/infektionsförsvar<br />

och ökade besvär hos människor med luftvägssjukdomar.<br />

Partiklar påverkar hälsan genom att förvärra<br />

astma, luftrörsbesvär, hjärtsjukdomar och de kan bidra<br />

till högt blodtryck. 53 Höga bensenhalter i utomhusluften<br />

förvärrar astma och luftvägsproblem.<br />

Miljöpåverkan:<br />

Kvävedioxid bidrar även till miljöpåverkan genom<br />

att bidra till ozonbildning, övergödning och försurning.<br />

Ur miljösynpunkt kan höga halter partiklar<br />

bidra till ökade halter av metaller i dagvatten från<br />

vägar. Vissa metaller är giftiga för vattenlevande<br />

organismer.<br />

Bakgrund<br />

I <strong>Gävle</strong> är trafiken den största källan till luftföroreningar.<br />

I avgaserna finns bland annat kvävedioxider,<br />

bensen och små partiklar från förbränningen.<br />

Vägdamm som virvlar upp innehåller också partiklar<br />

som uppstår när vägbanor, däck och andra bildelar<br />

slits. Vid eldning med ved bildas också partiklar<br />

och dessutom förs partiklar hit med vindar från andra<br />

länder. Industri och verksamheter i <strong>kommun</strong>en<br />

bidrar också med utsläpp 54 .<br />

<strong>Gävle</strong> <strong>kommun</strong> har genom Stockholms och Uppsala<br />

läns luftvårdsförbund gjort en kartläggning<br />

av kvävedioxid- och partikelhalter (PM10). Dessa<br />

beräkningar visar att miljökvalitetsnormen för kvävedioxid<br />

och partiklar(PM10) inte överskrids inom<br />

<strong>kommun</strong>en. De högsta halterna återfinns på några<br />

vägsträckor med stora trafikmängder eller trånga<br />

gaturum Rv80, Västra Vägen, Fältskärsleden och

Allmänna intressen<br />

Södra Kungsgatan. Miljökvalitetsnormen gäller där<br />

människor <strong>stad</strong>igvarande vistas. Detta innebär att<br />

tex vägrenen intill en motorväg inte omfattas.<br />

Kvävedioxid uppstår vid förbränning av fossila<br />

bränslen.<br />

Partiklar med en diameter mindre än 10 tusendels<br />

millimeter, PM10, kommer från förbränning av<br />

både trä och olja och från slitage av vägbanan genom<br />

användning av dubbdäck.<br />

Bensen uppstår vid förbränning av ved och olja.<br />

Bensen kan vara ett problem i områden med många<br />

fastigheter med vedeldning. Någon mätning har inte<br />

skett i <strong>Gävle</strong> de senaste åren.<br />

Arsenik, nickel, kadmium, krom, bly, svaveldioxid<br />

och kolmonoxid är inte ett problem i <strong>Gävle</strong><br />

<strong>kommun</strong> för hälsa och miljö då halterna är mycket<br />

låga och långt under miljökvalitetsnormen enligt<br />

luftvårdsförbundets utredning 54 .<br />

Förslag<br />

Även om miljökvalitetsnormen inte överskrids är<br />

det viktigt att luftutsläppen minskas. Forskning visar<br />

att människors hälsa påverkas mer av luftföroreningar<br />

än man tidigare kunnat bevisa. Biltrafiken<br />

ökar vilket gör att luftutsläppen också kommer<br />

att öka. Därför bör insatser göras för att motverka<br />

denna trend. Attitydpåverkan för ökad användning<br />

av kollektivtrafiken, bättre bilar och minskad<br />

dubbdäcksanvändning är viktiga åtgärder för att<br />

minska påverkan från biltrafiken.<br />

I översiktsplanen är det väl fungerande kollektivtrafik<br />

och bra möjligheter för gång- och cykel som är<br />

viktiga faktorer för att minska biltrafiken. Genom<br />

88<br />

en medveten lokalisering av bostäder och service<br />

kan också behovet av att använda bilen minskas.<br />

En fortsatt fjärrvärmeutbyggnad minskar också utsläppen<br />

från ved- och oljeeldning.<br />

Ställningstaganden<br />

■ Klimat- och hälsopåverkande utsläpp från biltrafiken<br />

skall minska. Antalet gator med NOX i<br />

intervallet 48-60 μg per kubikmeter och antalet<br />

gator med partiklar (PM10) i intervallet 39-50<br />

μg per kubikmeter i utomhusluft ska minska.<br />

Kartorna är utdrag från Stockholms och Uppsala<br />

läns luftvårdsförbunds beräkningar av luftkvalitet<br />

2003 i centrala <strong>Gävle</strong><br />

<strong>Översiktsplan</strong> <strong>Gävle</strong> <strong>stad</strong> <strong>2025</strong>. Antagen av Kommunfullmäktige 27 april 2009

Radon är en osynlig och luktfri radioaktiv gas,<br />

som bildas när det radioaktiva grundämnet radium<br />

sönderfaller. När gasen i sin tur sönderfaller<br />

bildas så kallade radondöttrar, som är radioaktiva<br />

metallatomer 55 . Radonhalten mäts i enheten<br />

Becqurel per kubikmeter inomhusluft (Bq/m3) och<br />

bör inte vara högre än 200 Bq/m3 i bostäder 56 .<br />

Bakgrund<br />

Radongas och radondöttrar följer med luften in i<br />

människans luftrör och lungor när vi andas. Lungorna<br />

kan skadas av de radioaktiva metallatomerna och<br />

lungcancer uppkomma. Statens strålskyddsinstitut<br />

uppskattar att mellan 400 och 500 lungcancerfall<br />

per år i Sverige orsakas av radon i inomhusmiljön,<br />

av dessa är ca 90 % rökare 57 .<br />

Om radonhalten sänks i alla hus som har över 200<br />

Bq/m3 kan man på lång sikt undvika cirka 200 lungcancerfall<br />

varje år.<br />

Radongas i bostäder kan komma från<br />

tre olika källor:<br />

■ Marken under och runt om huset<br />

■ Byggnadsmaterialet<br />

■ Vatten som används i hushållet<br />

Radonhalten kan sänkas genom<br />

förbättrad ventilation, tätning av<br />

sprickor i byggnadens grundplatta<br />

och andra åtgärder. Kommer<br />

radon in i byggnaden via<br />

hushållsvattnet kan filter och<br />

luftning ta bort radongasen.<br />

89<br />

Radon Förslag<br />

Radon<br />

Bygga radonsäkert<br />

MACKMYRA<br />

Rv 80<br />

Rv 56<br />

LUND<br />

VALBO<br />

<strong>Översiktsplan</strong> <strong>Gävle</strong> <strong>stad</strong> <strong>2025</strong>. Antagen av Kommunfullmäktige 27 april 2009<br />

Allmänna intressen<br />

Inom <strong>Gävle</strong> <strong>kommun</strong> finns utpekade låg- och högriskområden<br />

för markradon. Radonhalten i mark ger<br />

dock ett osäkert underlag för att bedöma radonvärdet<br />

inomhus. Gränsvärdet 200 Bq/m³ är så lågt att<br />

det är lämpligt och motiverat att bostäder och andra<br />

byggnader där människor <strong>stad</strong>igvarande vistas<br />

ska byggas radonsäkert, oavsett typ av riskområde.<br />

<strong>Gävle</strong> <strong>kommun</strong> anser att byggnader skall uppföras<br />

med radonskyddat byggnadssätt. Sådant byggnadssätt<br />

innebär att särskilda åtgärder görs så att radongas<br />

inte kan komma in i byggnaden från marken eller<br />

genom hushållsvattnet.<br />

Ställningstagande<br />

■ Inom <strong>Gävle</strong> <strong>kommun</strong> ska bostäder och andra<br />

byggnader där människor <strong>stad</strong>igvarande vistas<br />

alltid byggas radonskyddat förutom längs med<br />

rullstensåsar där det alltid skall byggas radonsäkert.<br />

E4<br />

HAGASTRÖM<br />

ÅBYGGEBY<br />

SÄTRA<br />

LEXE<br />

FORSBY<br />

ERSBO<br />

MÅRDÄNG<br />

NÄRINGEN<br />

E4<br />

BJÖRKE<br />

HILLE<br />

CENTRUM<br />

BRYNÄS<br />

ALBORGA KUNGSBÄCK<br />

ANDERSBERG<br />

ALLMÄNNINGE<br />

STRÖMSBRO<br />

SÖDERTULL<br />

HEMLINGBY<br />

GÄVLE HAMN<br />

KÄLLÖ<br />

JÄRVSTA<br />

HOLMSUND<br />

BOMHUS<br />

Rv 76<br />

NORRLANDET<br />

SIKVIK<br />

VÅRVIK<br />

GRINDUGA<br />

0 5 000<br />

Meter

Allmänna intressen<br />

MACKMYRA<br />

Stadsbyggnad<br />

Rv 80<br />

Rv 56<br />

Äldre <strong>stad</strong>sbebyggelse<br />

Tät kvarters<strong>stad</strong><br />

Gles kvarters<strong>stad</strong><br />

Miljonprogram<br />

Blandad bebyggelse<br />

Brukssamhälle<br />

Landsbygd<br />

Institution<br />

Verksamhet<br />

Föreslagna åtgärder i "<strong>Gävle</strong>s<br />

uterum - i utveckling"<br />

Stadsrummen<br />

Å-rummet<br />

LUND<br />

1. Broar<br />

2. Badplats<br />

1. Broar<br />

1. Broar<br />

VALBO<br />

3. Stadsträdgården<br />

ALBORGA<br />

E4<br />

HAGASTRÖM<br />

ALLMÄNNINGE<br />

6. Stortorget<br />

4. Gångstråk 5. Kvarnparken<br />

ÅBYGGEBY<br />

SÄTRA<br />

LEXE<br />

90<br />

FORSBY<br />

CENTRUM<br />

ERSBO<br />

MÅRDÄNG<br />

NÄRINGEN<br />

SÖDERTULL<br />

KUNGSBÄCK<br />

ANDERSBERG<br />

7. Nygatan<br />

8. Slottstorget<br />

<strong>Översiktsplan</strong> <strong>Gävle</strong> <strong>stad</strong> <strong>2025</strong>. Antagen av Kommunfullmäktige 27 april 2009<br />

E4<br />

BJÖRKE<br />

HILLE<br />

STRÖMSBRO<br />

BRYNÄS<br />

HEMLINGBY<br />

GÄVLE HAMN<br />

KÄLLÖ<br />

JÄRVSTA<br />

10. <strong>Gävle</strong> Strand<br />

9. Södra Skeppsbron<br />

HOLMSUND<br />

BOMHUS<br />

Rv 76<br />

NORRLANDET<br />

SIKVIK<br />

VÅRVIK<br />

GRINDUGA<br />

0 5 000<br />

Meter<br />

12. Belysning och<br />

konst i Å-rummet<br />

11. Varvsområdet<br />

0 1 000<br />

Meter

Stadsbyggnad<br />

Vad är det som gör <strong>Gävle</strong> till <strong>Gävle</strong>? Vilka platser,<br />

strukturer och byggnader finns som identifierar<br />

<strong>stad</strong>en? Hur ska dessa plaster utvecklas för kommande<br />

generationers gävlebor? I detta kapitel<br />

beskrivs både nya förslag och det befintliga <strong>Gävle</strong>s<br />

karaktärer.<br />

Förslag<br />

<strong>Gävle</strong>s gator, torg och parker är viktiga för oss som<br />

bor och besöker <strong>stad</strong>en. De fungerar som mötesplatser<br />

och vårt gemensamma vardagsrum. <strong>Gävle</strong>s<br />

utemiljö ska fungera väl och vara vacker, trygg och<br />

trivsam, eller som det står i Program för översiktsplan<br />

<strong>Gävle</strong> <strong>stad</strong>: <strong>Gävle</strong>s karaktär och kulturmiljövärden<br />

stärker <strong>stad</strong>ens identitet och attraktionskraft,<br />

och de offentliga rummen ger förutsättningar för<br />

spännande möten och evenemang.<br />

De olika karaktärsdragen i bebyggelseområdena i<br />

<strong>Gävle</strong> är en viktig del av <strong>stad</strong>ens identitet och helhet.<br />

Stadsbyggnadskaraktärer är viktiga faktorer<br />

och visar på <strong>stad</strong>sdelarnas identitet och kännetecken.<br />

Stadsbyggnadskaraktärerna är viktiga att bevara<br />

och ibland förstärka.<br />

Stadsbyggnadskaraktärskartan ska läsas tillsammans<br />

med utvecklingskartorna för <strong>stad</strong>sdelarna och<br />

fungera som stöd i planarbete och bygglovhantering.<br />

Stadskaraktärerna ska användas när nya projekt<br />

ska exploateras i <strong>stad</strong>sdelarna. I utredningar,<br />

planarbeten och bygglov bör <strong>stad</strong>skaraktärerna beskrivas<br />

utifrån om projektet förstärker karaktären<br />

eller om projektet berikar <strong>stad</strong>sdelen med ny identitetskapande<br />

stil.<br />

Ställningstaganden<br />

■ <strong>Gävle</strong> <strong>kommun</strong> arbetar fram en Centrumplan<br />

som är både en fysisk plan och en strategi<br />

för <strong>stad</strong>skärnans utveckling.<br />

■ Stadsbyggnadskaraktärerna bör eftersträvas<br />

och följas vid nybyggnation och komplettering<br />

i <strong>stad</strong>sdelarna.<br />

91<br />

Övriga styrmedel:<br />

<strong>Översiktsplan</strong> <strong>Gävle</strong> <strong>stad</strong> <strong>2025</strong>. Antagen av Kommunfullmäktige 27 april 2009<br />

Allmänna intressen<br />

<strong>Gävle</strong>s uterum<br />

”<strong>Gävle</strong>s uterum – i utveckling” är ett material framtaget<br />

med syfte att få fram en gemensam målbild<br />

över framtida projekt i <strong>Gävle</strong>s <strong>stad</strong>skärna samt att<br />

bjuda in till diskussion om vilka åtgärder och projekt<br />

som ska prioriteras. De 12 projektförslag som<br />

behandlas i rapporten redovisas i kartan för <strong>stad</strong>sbyggnad.<br />

Centrumplan<br />

Eftersom <strong>Översiktsplan</strong> <strong>Gävle</strong> <strong>stad</strong> är ett övergripande<br />

styrdokument och det behövs en helhetssyn<br />

på utvecklingen av centrala <strong>Gävle</strong> kommer en<br />

Centrumplan för <strong>stad</strong>skärnan att arbetas fram under<br />

2009. Ett direktiv för arbetet finns och där står bland<br />

annat att Centrumplanen ska vara en fysisk plan och<br />

visa på en strategi för <strong>stad</strong>skärnans utveckling. Den<br />

geografiska omfattningen består av huvudstråken i<br />

<strong>stad</strong>skärnan som avgränsas av Staketgatan, Centralgatan,<br />

Brunnsgatan och Kaplansgatan.

Allmänna intressen<br />

<strong>Gävle</strong>s <strong>stad</strong>sbyggnadskaraktärer<br />

<strong>Gävle</strong>s <strong>stad</strong>sbyggnadskaraktärer visar hur <strong>Gävle</strong><br />

har byggts hittills, hur områden utformats och<br />

vilka särdrag som är värda att bevara. Dessutom<br />

beskrivs översiktligt styrkor och utmaningar<br />

i de olika <strong>stad</strong>sbyggnadskaraktärerna. Avsnittet<br />

är även en beskrivning av hur <strong>Gävle</strong> ser ut och<br />

fungerar som helhet.<br />

1. Äldre <strong>stad</strong>sbebyggelse<br />

Exempel: Gamla Gefle<br />

Gamla Gefle 1: 5 000 Träbebyggelsen<br />

i Gamla Gefle<br />

och längs Gavleån<br />

är den äldsta<br />

bevarade bebyggelsestrukturen<br />

i<br />

<strong>Gävle</strong> och typisk<br />

för <strong>stad</strong>sbyggnad<br />

före <strong>stad</strong>sbranden<br />

år 1869. Den oregelbundnastrukturen<br />

har uppstått ur det medeltida gatunätet.<br />

Byggnaderna är en- till tvåvåningsträhus byggda<br />

enkelt och småskaligt med timmerstomme och träpanel.<br />

De små innergårdarna och till viss del även<br />

de smala gaturummen utgör det privata rummet i<br />

denna pittoreska och efterfrågade <strong>stad</strong>sstruktur.<br />

Kvarteren och de besöksmål som etablerat sig där<br />

är en attraktion för turister. Utmaningar i denna<br />

struktur är risken för brandfara samt dagens behov<br />

av större boyta och parkering<br />

2. Tät kvarter<strong>stad</strong><br />

Exempel: Stadskärnan, Norr, delar av Söder<br />

Den täta kvarters<strong>stad</strong>en<br />

bygger på<br />

ett rutnätsmönster<br />

som är typiskt<br />

för många<br />

svenska <strong>stad</strong>scentrum.<br />

Den utgörs<br />

av kringbyggda<br />

kvarter i tre till<br />

fem våningar med<br />

Centrum 1: 15 000<br />

bostäder och kontor<br />

i de översta och service och handel i bottenplan.<br />

I den successivt omvandlade <strong>stad</strong>skärnan i <strong>Gävle</strong><br />

finns hus från flera epoker representerade, vilket bidrar<br />

till en mångfald av höjd och stilar. Husen är<br />

92<br />

oftast av sten med inslag av tegel och betong.<br />

Breda alléer och esplanader anlades efter branden<br />

år 1869 som brandförebyggande åtgärder. Övriga<br />

grönytor inkluderar anlagda parker och Å-rummet.<br />

Mötesplatser är torg, innergårdar och bottenvåningarnas<br />

handels- och serviceutbud. Den täta kvarters<strong>stad</strong>en<br />

bidrar till <strong>stad</strong>skänslan och har en effektiv<br />

markanvändning. Utmaningar är konkurrens om utrymme<br />

när moderna behov för bl.a. räddningstjänst<br />

och varudistribution samt ökad bilism trängs i de<br />

gamla kvarteren.<br />

3. Gles kvarter<strong>stad</strong><br />

Exempel: Engelbrektsgatan, Valbogatan<br />

Den glesa kvarters<strong>stad</strong>entillkom<br />

främst 1920<br />

– 1960, när nya<br />

områden nära<br />

<strong>stad</strong>skärnan togs<br />

i anspråk. Dessa<br />

”Folkhemmets<br />

flerbo<strong>stad</strong>shus”<br />

i två till fyra vå-<br />

Engelbrektsgatan 1: 10 000<br />

ningarkarakteriseras av hus i parkmiljö, öppna mot gatan för att<br />

ge ljus, luft och effektiv markanvändning. Hustyperna<br />

varierar, men ofta förekommer smalhus med<br />

genomgående lägenheter. Service och handel finns<br />

nära de små grannskapsenheterna.<br />

Mellan byggnaderna finns halvprivata rum med insyn<br />

från gatan, ofta avgränsade med häck eller staket.<br />

En utmaning är brist på parkeringar.<br />

4. Miljonprogram<br />

Exempel: Sätra, Andersberg, Nordost<br />

Miljonprogram-<br />

Andersbergs centrum 1: 10 000<br />

met innebar att<br />

det under perioden<br />

1965-1975<br />

skulle byggas en<br />

miljon bostäder<br />

i landet för att<br />

lösa den akuta bo<strong>stad</strong>sbristen<br />

samt<br />

förbättra bo<strong>stad</strong>sstandarden.Kännetecken<br />

i miljonprogramsområden är ljusa lägenheter,<br />

mycket rekreationsyta samt <strong>kommun</strong>ikationer<br />

och offentlig service nära bostäderna.<br />

<strong>Översiktsplan</strong> <strong>Gävle</strong> <strong>stad</strong> <strong>2025</strong>. Antagen av Kommunfullmäktige 27 april 2009

Utformningen, trafiklösningarna och parkeringsytorna<br />

är storskaliga. Miljonprogramsområdena<br />

byggdes i isolerade grupper utanför den centrala<br />

<strong>stad</strong>en. Stora rekreationsytor finns mellan husen<br />

men nyttjas ofta dåligt. Miljonprogrammets styrkor<br />

är effektiv markanvändning, öppna ytor med möjlighet<br />

till komplettering samt att de ger underlag<br />

för service, såsom skola och affärer. Vid komplettering<br />

måste särdragen i byggnadsstilen värnas. Utmaningarna<br />

är en ofta monoton arkitektur, bristfällig<br />

trygghet och tillgänglighet samt brist på privata<br />

zoner. Servicen försvinner i dagsläget allt mer från<br />

dessa områden.<br />

5. Blandad bebyggelse<br />

Blandad bebyggelse omfattar villa<strong>stad</strong>skaraktär och<br />

kustens sommarvillor, egna hem och rad- och kedjehus.<br />

I områden med<br />

Floraplan 1: 10 000<br />

villa<strong>stad</strong>skaraktär<br />

(Villa<strong>stad</strong>en,<br />

Vallbacken, Lilla<br />

Tierp) byggdes<br />

de flesta husen<br />

1880-1930 och<br />

var ursprungligen<br />

avsedda för flera<br />

familjer, med undantag<br />

för Villa<strong>stad</strong>ens<br />

enfamiljshus. Större villor i 2-3 plan med<br />

mindre komplementbyggnader är placerade längs<br />

terränganpassade gator emedan kustens sommarvillor<br />

har en glesare struktur.<br />

De privata rummen i villastäderna består av stora<br />

trädgårdar, de offentliga av större, allékantade gaturum<br />

samt mindre platsbildningar (t.ex. Floraplan).<br />

Villa<strong>stad</strong>sbebyggelse är mycket eftertraktat. Utmaningar<br />

är förtätningar och tillbyggnader samt att<br />

områdena har långt till service.<br />

Det finns flera olika typer av egna hem (Stigshöjden,<br />

Bomhus,<br />

Lexe) från olika<br />

epoker. Gemensamt<br />

för dem alla<br />

är att de är friliggande<br />

villor på<br />

egen tomt, oftast<br />

byggda i trä. På<br />

1910-1920 talen<br />

byggdes husen<br />

Stigshöjden 1: 10 000<br />

separat istället<br />

93<br />

<strong>Översiktsplan</strong> <strong>Gävle</strong> <strong>stad</strong> <strong>2025</strong>. Antagen av Kommunfullmäktige 27 april 2009<br />

Allmänna intressen<br />

för i grupper med anknytning till någon verksamhet<br />

(t.ex. Lexe). Efter 1930 byggdes husen ofta småskaligt<br />

i rutnätsplan (Nynäs) och efter 1970 i villagrupper<br />

efter vägslingor (Stigslund).<br />

Den privata sfären består av den egna trädgården.<br />

Husen ligger ofta i direkt anslutning till gemensamma<br />

grönområden och gatan utgör de offentliga<br />

rummen. Egnahemsområden är efterfrågade- och<br />

varierade. Utmaningar är ineffektiv markanvändning<br />

samt att områdena ofta har långt till service.<br />

Rad- och kedjehus (Sätra, Strömsbro, Bomhus) har<br />

förekommit sedan<br />

1940-talet och är<br />

enhetliga, grupperade<br />

hus i 1½<br />

till 2 våningar.<br />

Husgrupperna är<br />

Sätrahöjden 1: 10 000<br />

ofta välplanerade<br />

i terrängen och<br />

trafikseparerade<br />

med samlade parkeringsplatser.<br />

Gatustrukturen möjliggör separerad gång- och cykeltrafik<br />

med breda huvudleder för biltrafik. Husen<br />

är ofta belägna nära större allmänna grönområden.<br />

Varje hus har ofta tillgång till en privat trädgård.<br />

Kedjehusområden har effektiv markanvändning,<br />

gemensamma grönytor och är fotgängarvänliga.<br />

Till utmaningarna hör att det är svårt med om- och<br />

tillbyggnad.<br />

6. Brukssamhällen<br />

Exempel: Mackmyra, Tolvfors<br />

Brukssamhällen<br />

består av välordnade,regelbundna<br />

bo<strong>stad</strong>s- och<br />

industrimiljöer<br />

som härstammar<br />

från 1700och<br />

1800-talen.<br />

Strukturen är<br />

hierarkisk där hu-<br />

Mackmyra Bruk 1: 10 000<br />

vudbyggnaden är<br />

en större herrgård<br />

i utkanten av ett parklandskap med utblick över industribyggnaderna<br />

i mitten av bruket och arbetarbostäderna<br />

efter allékantade gator. I dagsläget är oftast<br />

industribyggnaderna rivna.

Allmänna intressen<br />

Grönstrukturen består av herrgårdens privata parker<br />

samt närliggande skogar och fält. I dagsläget är<br />

brukssamhällena ofta eftertraktade turistattraktioner<br />

och bo<strong>stad</strong>sområden. Brukssamhällen är värdefulla<br />

på grund av sin välbevarade struktur och historik,<br />

attraktiva lägen och fina miljöer. Förtätningar, ombyggnader<br />

och bilberoende kan ses som utmaningar.<br />

7. Landsbygd<br />

Exempel: södra Valbo, Åbyggeby<br />

Bebyggelsestrukturen på landsbygden härstammar<br />

från järnåldern<br />

Furängsvägen 1: 10 000<br />

och utvecklades<br />

under 1800-talet<br />

till större gårdar<br />

och mindre bykärnor<br />

i en jordbruksmiljö.Byarna<br />

ligger högt<br />

i terrängen och<br />

är anpassade efter<br />

näringarna<br />

jord- och skogsbruk. Vägarna har ofta en enklare<br />

standard. Husen är byggda i skogsbryt och de stora<br />

tomterna är tydligt avgränsade.<br />

I dagsläget förtätas landsbygden med moderna villor<br />

p.g.a. efterfrågan på lugn, ett mångsidigt friluftsliv,<br />

möjlighet till hästhållning och vackra utblickar<br />

i jordbrukslandskapet. Utmaningar är bilberoende,<br />

utspridd bebyggelse och bristen på kollektivtrafik<br />

och bristande VA-försörjning.<br />

8. Institutioner<br />

Exempel: Högskolan, Lantmäteriet, Södertull<br />

Institutionsmiljö-<br />

Högskolan i <strong>Gävle</strong> 1: 10 000<br />

er är uppbyggda<br />

kring en specifik<br />

verksamhet. Storskaligheten<br />

är<br />

nödvändig för de<br />

utrymmeskrävande<br />

funktionerna<br />

och visar även på<br />

institutionernas<br />

betydelse. Fasaden<br />

mot gatan är ofta påko<strong>stad</strong> och områdena innanför<br />

är parklika.<br />

Institutionerna behöver stora parkeringsytor och<br />

gatustrukturen är trafikseparerad. Värdet för denna<br />

<strong>stad</strong>sbyggnadskarraktär ligger i utformningen av<br />

94<br />

byggnaderna så en ändring i användning av byggnaderna<br />

är möjlig.<br />

11. Verksamheter<br />

Exempel: Näringen, Kryddstigen, Sörby Urfjäll<br />

Verksamhetsområden har varierade byggnadsstilar<br />

beroende på verksamhet,<br />

men består<br />

ofta av stora<br />

industrihus och<br />

lagerlokaler på<br />

asfalterade tomter.<br />

Områdena<br />

byggdes främst på<br />

1970-1990-talen<br />

och har ofta enk-<br />

Sörby Urfjäll 1: 15 000<br />

lare byggnader.<br />

Gatustrukturen utgörs av breda gator i en ofta otydlig<br />

trafikmiljö. Den privata sfären består av verksamheternas<br />

egna tomter och enstaka planteringszoner<br />

mot gatan. Utmaningar för industriområden<br />

är problem med gång- och cykeltrafik och ibland<br />

avsaknad av trivsamma miljöer. En omvandling av<br />

utformningen och användningen av verksamhetsområdena<br />

är möjlig.<br />

<strong>Översiktsplan</strong> <strong>Gävle</strong> <strong>stad</strong> <strong>2025</strong>. Antagen av Kommunfullmäktige 27 april 2009

95<br />

GÄVLES STADSDELAR<br />

En <strong>stad</strong> att längta till<br />

<strong>Översiktsplan</strong> <strong>Gävle</strong> <strong>stad</strong> <strong>2025</strong><br />

<strong>Översiktsplan</strong> <strong>Gävle</strong> <strong>stad</strong> <strong>2025</strong>. Antagen av Kommunfullmäktige 27 april 2009<br />

<strong>Gävle</strong>s <strong>stad</strong>sdelar<br />

<strong>Översiktsplan</strong> <strong>Gävle</strong> <strong>stad</strong><br />

5<br />

<strong>2025</strong><br />

Antagandehandling

<strong>Gävle</strong>s <strong>stad</strong>sdelar<br />

En viktig del av arbetet med <strong>Översiktsplan</strong> <strong>Gävle</strong><br />

<strong>stad</strong> är dialog med gävleborna och att ta reda<br />

på vad alla gävlebor tycker om <strong>Gävle</strong> och sina<br />

<strong>stad</strong>sdelar.<br />

Politiker och tjänstemän som ansvarar för <strong>Översiktsplan</strong><br />

<strong>Gävle</strong> <strong>stad</strong> är glada över att så många<br />

gävlebor har varit villiga att engagera sig i processen<br />

och dela med sig av sina synpunkter!<br />

Dialogmöten i <strong>stad</strong>sdelarna<br />

Under år 2006 har <strong>Gävle</strong> <strong>kommun</strong> bjudit in till dialogmöten<br />

i de olika <strong>stad</strong>sdelarna där gävlebor, politiker<br />

och tjänstemän diskuterat framtiden i <strong>Gävle</strong>.<br />

Det blev 18 dialogmöten som över 1000 gävlebor<br />

deltagit i.<br />

Under dialogmötena har <strong>Gävle</strong> <strong>kommun</strong> berättat<br />

om behoven av att planera hållbart och långsiktigt<br />

för hela <strong>Gävle</strong> <strong>stad</strong>. För att <strong>kommun</strong>ens representanter<br />

ska förstå och få en bättre bild av vad varje<br />

<strong>stad</strong>sdel behöver har de boende, som är experter på<br />

sin <strong>stad</strong>sdel, blivit ombedda att berätta om utvecklingsbehoven<br />

som finns i just sin närmiljö.<br />

96<br />

Vad vill gävleborna?<br />

Det är många som har tyckt till och gävleborna har<br />

bidragit med mängder av goda idéer, stort engagemang<br />

och viktig lokalkunskap i de olika <strong>stad</strong>sdelarna.<br />

Men det ligger i sakens natur att alla inte tycker<br />

lika. Många åsikter krockar och det är generellt så<br />

att man inte vill ha förändringar i sin egen direkta<br />

närmiljö.<br />

Många synpunkter har handlat om önskan om en<br />

mer levande <strong>stad</strong>skärna, närhet och tillgång till havet,<br />

bättre <strong>kommun</strong>ikationsförbindelser och bättre<br />

service i <strong>stad</strong>sdelarna, fler nya bostäder och att befintliga<br />

grönområden ska värnas.<br />

Det har även varit möjligt att tycka till på Internet<br />

via <strong>kommun</strong>ens hemsida gavle.se.<br />

Följande dialogmöten har varit<br />

Bomhus Tranmurskolan 2006-05-31<br />

Centrum (Väster, Nynäs, Söder, Hemsta) Stadshuset 2006-08-30<br />

Forsby, Stigslund och Strömsbro IOGT NTO-lokalen i Strömsbo 2006-10-10<br />

Hille - Björke Hille Församlingsgård 2006-09-05<br />

Järvsta - Hemlingby Hemlingby I: Hemlingby skola 2005-02-23<br />

Hemlingby II: Hemlingby skola 2005-10-04<br />

Järvsta: Hemlingby skola 2006-11-14<br />

Lexe - Hagaström Hagaströms skola 2006-10-11<br />

Sätra Träffen 2006-10-03<br />

Valbo Södra Valbo 2006-04-18<br />

Centrala Valbo 2006-04-27<br />

Norra Valbo 2006-05-02<br />

Västra Stadsdelarna Villa<strong>stad</strong>en, Olsbacka, Fridhem och Höjersdal 2006-04-19<br />

Sörby och Andersberg 2006-04-26<br />

Åbyggeby Åbyggeby I 2006-05-22<br />

Åbyggeby II 2006-10-04<br />

Östra Stadsdelarna Brynäs: Stenebergsskolans culturum 2006-08-26<br />

Magasinen, Alderholmen, Öster och Näringen: Kanalen 2006-09-20<br />

<strong>Översiktsplan</strong> <strong>Gävle</strong> <strong>stad</strong> <strong>2025</strong>. Antagen av Kommunfullmäktige 27 april 2009

Barn och ungdomars åsikter<br />

Det var inte särskilt många barn och ungdomar som<br />

kom till dialogmötena och därför gjordes en särskild<br />

studie bland några skolor under hösten 2006. 58<br />

Dessa åsikter har också påverkat planarbetet och<br />

handlar om vilka områden eleverna upplever som<br />

otrygga och vilka de uppskattar och använder mest.<br />

(Presenteras som skilda kategorier i Åsiktskartan)<br />

Söderskolan<br />

Bättre ru<strong>stad</strong>e lekplatser, ett café eller glasskiosk vid<br />

Södra kolonin, ett klubbhus i Hemstaområdet samt<br />

möjlighet till fler sportaktiviteter är förslag från barnen<br />

i <strong>stad</strong>sdelen Söder. Platser som uppskattas är<br />

området runt Gavleån, Södra koloniträdgården och<br />

lekparken nära den liksom lekparker i bo<strong>stad</strong>sområden.<br />

Hagaströms skola<br />

Något som önskas av barnen i Hagaström och Lexe<br />

är upprustning av lekplatser och cykelvägar, fler<br />

badplatser och djur, större möjlighet till sportaktiviteter<br />

samt något ställe att träffa kompisar, så som<br />

ett café.Uppskattade platser i området är stränderna<br />

runt Gavleån, Hagaströms IP och skogen vid Hagaströms<br />

skola.<br />

Solängsskolan<br />

Barnen vill bl.a. ha ett större sportcenter och fler<br />

sportanläggningar, bredband i Fridhem, badstrand,<br />

en lekpark i Fjärran Höjder skogen, ett bageri, småkiosker<br />

samt en gemensam mötesplats, t.ex. fritidsgård<br />

för åldern 12-15 år. Uppskattade platser är<br />

Boulognerskogen och Fjärran Höjder skogen, badet<br />

och den stora fotbollsplanen.<br />

Lilla och Stora Sätraskolan<br />

Bättre underhåll i området och förbättring av cykelvägar<br />

och bussförbindelser efterfrågas. Ny och större<br />

ungdomsgård, en simhall, fler caféer och utveckling<br />

av Sätraängen önskas också. Bättre belysning<br />

i <strong>stad</strong>sdelen liksom vuxna nattvandrare efterfrågas.<br />

Uppskattade platser är Sätraängarna, Läkerolarena<br />

med närliggande elljusspår och Träffen.<br />

Ludvigsbergsskolan<br />

Några barn och ungdomar på Ludvigsbergsskolan<br />

vill ha fler caféer, större möjlighet till sportaktiviteter<br />

och en biograf. De tycker att det är bra med<br />

närheten till skogen, Mackmyraparken och Gav-<br />

97<br />

<strong>Översiktsplan</strong> <strong>Gävle</strong> <strong>stad</strong> <strong>2025</strong>. Antagen av Kommunfullmäktige 27 april 2009<br />

<strong>Gävle</strong>s <strong>stad</strong>sdelar<br />

leån. Valbo Sportcentrum, Rörbergs crossbana och<br />

skolorna är viktiga mötesplatser.<br />

Vad hände med alla åsikter?<br />

Alla synpunkter från skolorna, dialogmötena och på<br />

nätet har utgjort grund för det fortsatta planerings-<br />

och utvecklingsarbetet i <strong>Översiktsplan</strong> <strong>Gävle</strong> <strong>stad</strong>.<br />

Men det är ju inte bara gävleborna som vet och vill<br />

mycket inför framtiden, det finns ju också redan<br />

beslutade handlingsprogram i <strong>Gävle</strong> <strong>kommun</strong>, en<br />

politisk vilja och stor kunskap inom de <strong>kommun</strong>ala<br />

förvaltningarna om vad som är möjligt och rimligt<br />

att å<strong>stad</strong>komma. Av allt detta har det arbetats ihop<br />

ett förslag till <strong>Översiktsplan</strong> <strong>Gävle</strong> <strong>stad</strong>.<br />

Synpunkterna från de 18 dialogmötena, åsikterna<br />

som samlats in från Internet och skolbarnen, finns<br />

samlade på en karta över de boendes åsikter i <strong>Gävle</strong>.<br />

Synpunkterna i de olika <strong>stad</strong>sdelarna finns även tillgängliga<br />

i underlagsrapporterna för de olika <strong>stad</strong>sdelarna<br />

som publicerades under våren 2006.<br />

Samråd och utställning<br />

Alla synpunkter som inkom under samrådet 8 oktober–7<br />

december 2007 är sammanställda i en samrådsredogörelse<br />

(2008–04–21) och alla åsikter som<br />

inkom under utställningen 21 april - 23 juni 2008<br />

är sammanställda i ett utställningsutlåtande (2009-<br />

03-12).

<strong>Gävle</strong>s <strong>stad</strong>sdelar<br />

Rv 80<br />

Rv 56<br />

98<br />

<strong>Översiktsplan</strong> <strong>Gävle</strong> <strong>stad</strong> <strong>2025</strong>. Antagen av Kommunfullmäktige 27 april 2009<br />

E4<br />

E4

Rv 76<br />

99<br />

0 1 000<br />

Meter<br />

0 5 000<br />

Meter<br />

<strong>Översiktsplan</strong> <strong>Gävle</strong> <strong>stad</strong> <strong>2025</strong>. Antagen av Kommunfullmäktige 27 april 2009<br />

<strong>Gävle</strong>s <strong>stad</strong>sdelar<br />

Synpunkter från allmänheten<br />

under 2006<br />

Önskad förändring<br />

Många bostäder (ca 200 st)<br />

Större antal nya bostäder (20-100st)<br />

Fåtal nya bostäder (0-20)<br />

Ny verksamhet<br />

Ny service<br />

Ny rekerationspunkt<br />

Ny busshållplats<br />

Ny trafikårtgärd<br />

Ny väg<br />

Ny gång- och cykelväg<br />

Åsikt om befintlig användning<br />

Mötesplatser som används<br />

Grönområden som används<br />

Trafiksituationen är farlig här<br />

Vattenkontakten är viktig här<br />

Ger <strong>stad</strong>sdelen dess karaktär<br />

Försämrar <strong>stad</strong>sdelens karaktär<br />

Skolbarnens åsikter<br />

Fritidsområden<br />

Otrygga platser<br />

Mötesplatser<br />

Vackra och fina områden

<strong>Gävle</strong>s <strong>stad</strong>sdelar<br />

<strong>Gävle</strong>s <strong>stad</strong>sdelar<br />

På följande sidor kan du läsa om hur <strong>Gävle</strong> <strong>kommun</strong><br />

föreslår att <strong>Gävle</strong>s <strong>stad</strong>sdelar ska utvecklas<br />

fram till år <strong>2025</strong>. En del av utgångspunkterna till<br />

förslagen är alla de synpunkter som gävleborna<br />

bidragit med under dialogmöten i <strong>stad</strong>sdelarna<br />

samt under samråd och utställning.<br />

Varje <strong>stad</strong>sdel har ett eget avsnitt med en utvecklingskarta<br />

och beskrivningar av utvecklingen under<br />

rubrikerna; Planerade bostäder, Planerade verksamheter,<br />

Trafikåtgärder, Värdefulla grönområden, Värdefull<br />

kulturmiljö samt Strategiska områden. Nedan<br />

förklaras vad som beskrivs i respektive rubrik:<br />

Planerade bostäder<br />

Planerade bostäder är gula på kartan och visar<br />

nya bo<strong>stad</strong>sområden för olika typer av bostäder. I<br />

de gula områdena ska det vara i huvudsak bostäder<br />

men även rymmas till exempel parkeringar<br />

Valbo<br />

Åbyggeby<br />

Sätra<br />

Lexe - Hagaström<br />

Hille - Björke<br />

Forsby -<br />

Stigslund - Strömsbro<br />

Centrum<br />

Västra<br />

<strong>stad</strong>sdelarna<br />

Kungsbäck<br />

Östra<br />

<strong>stad</strong>sdelarna<br />

Järvsta - Hemlingby<br />

100<br />

och eventuella vägar, närparker och lekplatser med<br />

mera. Utformning, volym och exakt antal bostäder<br />

får avgöras i senare skeden. Småskalig bebyggelse<br />

kan vara lägre bostäder som villor eller något tätare<br />

som radhus och kedjehus. Högre tätare bebyggelse<br />

kan vara flerbo<strong>stad</strong>shus där höjder och volymer får<br />

avgöras i senare skeden. Avgränsningar i karta är<br />

inte definitiva men är ändå avvägda mot andra intressen<br />

på platsen.<br />

Planerade verksamheter<br />

Planerade verksamheter är lila på kartan och visar<br />

olika typer av verksamheter (industri, sport, handel,<br />

vård, service, skola, etc). Avgränsningar i karta är<br />

inte definitiva men är ändå avvägda mot andra intressen<br />

på platsen. Inom lilamarkerade områden ska<br />

även parkeringar, eventuella vägar, skyddsplanteringar,<br />

plank eller liknande rymmas.<br />

Bomhus<br />

0 5 000<br />

Meter<br />

<strong>Översiktsplan</strong> <strong>Gävle</strong> <strong>stad</strong> <strong>2025</strong>. Antagen av Kommunfullmäktige 27 april 2009<br />

I Kungsbäck föreslås en ny<br />

fördjupning av översiktsplanen<br />

för delar av området<br />

så att de speciella<br />

förutsättningar som finns<br />

tillsammans med utvecklingsmöjligheterna<br />

studeras<br />

närmare.<br />

Indelningen av <strong>Gävle</strong>s <strong>stad</strong>sdelar<br />

i följande kapitel.

Trafikåtgärder<br />

Trafikåtgärder är blåmarkerade i kartan och visar<br />

trafiklösningar som är av större betydelse, det vill<br />

säga åtgärder som tar mark i anspråk och påverkar<br />

trafikstrukturen i <strong>Gävle</strong> <strong>stad</strong>. Gång- och cykelvägar<br />

kommer behandlas i <strong>Gävle</strong> <strong>kommun</strong>s kommande<br />

Cykelplan.<br />

Strategiska områden<br />

Strategiska områden är platser där det på lång sikt<br />

kan tänkas ske en omvandling. Det finns ofta fungerande<br />

verksamheter i områdena idag men vid eventuell<br />

förändring kan området bli aktuellt för ny typ<br />

av användning. Avgränsningarna är inte definitiva<br />

men visar på att <strong>Gävle</strong> <strong>kommun</strong> är positiv till en<br />

annan användning på platsen OM eller NÄR nuvarande<br />

användning inte längre är aktuell.<br />

Vatten och avlopp<br />

Den bästa lösningen för VA bör utgå från studier<br />

med avseende på miljö, teknik och ekonomi.<br />

Anslutning till <strong>kommun</strong>alt VA innebär inte med<br />

automatik att VA-verksamhetsområdet kommer att<br />

utvidgas.<br />

Värdefulla grönområden<br />

Avgränsningar i karta och korta beskrivningar av de<br />

mest värdefulla grönområdena i <strong>Gävle</strong> <strong>stad</strong>. Många<br />

områden är utpekade för deras naturvärden i första<br />

hand men värdet kan även ligga i att området är viktigt<br />

för <strong>stad</strong>ens grönstruktur, friluftsliv och rekreation<br />

eller som närnaturområde. Vissa grönområden<br />

har också ett mycket höga kulturmiljövärden<br />

Kulturmiljöbilagan<br />

Utpekade kulturmiljöer finns kortfattat beskrivet i<br />

översiktsplanen men mer beskrivande text finns i<br />

Kulturmiljöbilagan.<br />

Inom <strong>Gävle</strong> <strong>stad</strong> finns många äldre detaljplaner<br />

som saknar miljöbeskrivningar och inte behandlar<br />

värden för t.ex. naturmiljö och kulturmiljö. I ärenden<br />

där sådana planer ingår blir översiktsplanen<br />

och kulturmiljöbilagan komplement i arbetet med<br />

avvägningar och lovgivning.<br />

101<br />

Värdefull kulturmiljö<br />

Kulturmiljön är uppdelad i två kategorier:<br />

<strong>Översiktsplan</strong> <strong>Gävle</strong> <strong>stad</strong> <strong>2025</strong>. Antagen av Kommunfullmäktige 27 april 2009<br />

<strong>Gävle</strong>s <strong>stad</strong>sdelar<br />

Kulturhistorisk bebyggelse är koncentrerad bebyggelse<br />

i en by eller <strong>stad</strong>skvarter och där värden finns<br />

som är särskilt betydelsefulla. Värdena beskrivs<br />

inom varje område. <strong>Gävle</strong> <strong>kommun</strong> är positiv till<br />

förändring och utveckling inom områdena så länge<br />

kulturvärdena kan skyddas och bevaras.<br />

Karaktärsområden är strukturer där historiska spår<br />

är särskilt tydliga, som till exempel en by med omgivande<br />

odlingsmark, en <strong>stad</strong>sdel från viss epok<br />

eller industri vid vatten. <strong>Gävle</strong> <strong>kommun</strong> är positiv<br />

till utveckling och förändring om den anpassas till<br />

områdenas kulturvärden.<br />

Beskrivningar av värderingar:<br />

<strong>Gävle</strong> <strong>kommun</strong>s bedömning är <strong>kommun</strong>ens egen<br />

bedömning av värdet på kulturmiljön. Bedömningsklasserna<br />

är tre: 1 - Högsta värde, 2 - Mycket högt<br />

värde och 3 - Högt värde.<br />

Värden beskriver vad i området som är värdefullt.<br />

Ny- och ombyggnad klassar alla kulturmiljöer beroende<br />

på vad som gäller vid ny- och ombyggnad.<br />

Vad respektive klass står för går att läsa i Kulturmiljöbilagan.<br />

I planer/skydd framgår behov av skydd för kulturmiljön<br />

i 4 behovsklasser; I - Detaljplan / skydd<br />

finns. II - Detaljplan för DELAR av området bör<br />

tas fram. III - Detaljplan för HELA området bör tas<br />

fram. IV - Annan typ av skydd behövs.<br />

Lagrum och föreskrifter som gäller vid fortsatt prövning av<br />

projekt / ärenden:<br />

PBL 3:12, Plan- och bygglagen. Anger att bebyggelsen är<br />

kulturhistoriskt värdefull och skall användas vid planläggning<br />

och Bygglov/ bygganmälan.<br />

BÄR 2:6 2004:1, Boverkets ändringsregler. Vid ombyggnad<br />

skall förundersökning ske för att utreda byggnadens kulturvärden<br />

och antikvarisk sakkunnig kan behöva anlitas vid genomförandet.<br />

Byggnadsminne enl KML och eller förordn: 1988:1229. Enskilt<br />

ägda och/eller statligt ägda byggnadsminnen är berörda.<br />

Länsstyrelsen respektive Riksantikvarieämbetet är tillståndsmyndighet.<br />

Fornlämning enl. KML. Fornlämning är berörd. Länsstyrelsen<br />

är tillståndsmyndighet.<br />

Kyrka/begravningsplats enl. KML. Kyrko- och eller begravningsplats<br />

är berörd. Länsstyrelsen är tillståndsmyndighet.

<strong>Gävle</strong>s <strong>stad</strong>sdelar<br />

Utvecklingskarta Bomhus<br />

Planerad markanvändning<br />

Bostäder<br />

Verksamheter<br />

Trafikåtgärd<br />

Väg<br />

Gång- och cykelväg<br />

Bulleråtgärd<br />

Strategiskt område<br />

SÖRBY URFJÄLL<br />

Värdefulla grönområden<br />

Kulturhistorisk bebyggelse<br />

Karaktärsområden<br />

Leder och spår<br />

Övriga riktlinjer<br />

Riksintresse sjöfart<br />

Riksintresse naturvård<br />

Fördjupad översiktsplan<br />

B.V.1<br />

B.G.1<br />

B.K.1<br />

JÄRVSTA<br />

0 1 000<br />

Meter<br />

1 : 22 000<br />

Fördjupad översiktsplan<br />

Avan-Fredriksskans<br />

KÄLLÖ<br />

B.G.2<br />

B.K.1<br />

B.V.4<br />

102<br />

B.B.1<br />

SÖDRA BOMHUS<br />

B.R.2<br />

B.V.3<br />

B.K.4<br />

KRISTINELUND<br />

B.G.6<br />

B.B.2<br />

B.K.1<br />

B.K.1<br />

B.T.3<br />

B.G.3<br />

B.K.4<br />

B.L.1<br />

HÖGSTA<br />

B.G.5<br />

<strong>Översiktsplan</strong> <strong>Gävle</strong> <strong>stad</strong> <strong>2025</strong>. Antagen av Kommunfullmäktige 27 april 2009<br />

B.G.13<br />

B.T.2<br />

Rv 76<br />

B.B.3<br />

BJÖRSJÖ<br />

B.K.2<br />

B.G.4<br />

HOLMSUND<br />

B.K.3<br />

B.B.4<br />

B.G.14<br />

B.V.2<br />

B.B.5<br />

B.G.7<br />

B.T.1<br />

B.K.3<br />

NYVALL<br />

B.G.7

B.K.4<br />

LILLHAGEN<br />

B.L.1<br />

B.G.8<br />

B.K.3<br />

STORHAGEN<br />

B.S.1<br />

B.T.2<br />

B.T.2<br />

B.B.6<br />

B.B.7<br />

B.S.2<br />

B.T.2<br />

B.B.9<br />

B.B.9<br />

B.G.9<br />

SIKVIK<br />

B.G.14<br />

B.B.8<br />

B.V.5<br />

B.L.2<br />

B.B.9<br />

B.G.12<br />

103<br />

B.K.5<br />

B.K.5<br />

B.R.1<br />

B.B.9<br />

B.G.14<br />

B.S.3<br />

B.S.2<br />

B.K.6<br />

Bostäder:<br />

<strong>Översiktsplan</strong> <strong>Gävle</strong> <strong>stad</strong> <strong>2025</strong>. Antagen av Kommunfullmäktige 27 april 2009<br />

Bomhus<br />

B.B.1 Bomhus centrum<br />

B.B.2 Holmsundsallén / Kontorsvägen<br />

B.B.3 Bäckahällen<br />

B.B.4 Norr om Tranmur<br />

B.B.5 Öster om Tranmur<br />

B.B.6 Söder om Per Måns Väg<br />

B.B.7 Östra Storhagen<br />

B.B.8 Sikviksvägen<br />

B.B.9 Söder om Furuviksvägen<br />

B.B.10 Vårvik<br />

Verksamheter:<br />

B.R.2 Riksintresse <strong>Gävle</strong> Hamn<br />

B.V.1 Sjöäng<br />

B.V.2 Granudden<br />

B.V.3 Fliskärs småbåtshamn<br />

B.V.4 Bomhus centrum<br />

B.V.5 Längs Väg 76<br />

Trafikåtgärder:<br />

B.T.1 Upplandsledens förlängning<br />

B.T.2 Nya gång- och cykelvägar<br />

B.T.3 Ny sträckning på Furuviksvägen<br />

Värdefulla grönområden:<br />

B.R.1 Riksintresse natur, Limön-Orarna<br />

B.B.10<br />

B.G.1 Måsberget, Grönskär<br />

B.G.2 Nybergsallén<br />

B.G.3 Granuddsvägen<br />

B.G.4 Kyrkängen, Holmsundsskogen,<br />

Rudsjön och Kastsjön<br />

B.G.5 Björsjöhöjden<br />

B.G.10<br />

B.G.6 Björsjön<br />

B.G.7 Timmerrännan<br />

VÅRVIK B.G.8 Lillsjön, Storhagsparken<br />

B.G.9 Sikvik<br />

B.G.11<br />

B.L.2 B.G.10 Vårvik<br />

B.G.11 Rekreationsled mot Furuvik<br />

B.G.12 Sikviksskogen<br />

B.G.13 Rekreationsled<br />

B.G.14 Våtmarker<br />

Värdefull kulturmiljö:<br />

B.L.1 Karaktärsområde Bomhus<br />

B.L.2 Karaktärsområde Sikvik -<br />

Vårvik - Hakudden<br />

B.K.1 Stora Holmsund, Bomhus kyrka,<br />

Nybergsallén och Klippan<br />

B.K.2 Rudsjöstrand<br />

B.K.3 Orion, Storhagen, Högsta och Nyvall<br />

B.K.4 Hyvlerigårdarna, Kapellvägen,<br />

Ringarstigen, Permånsfallet,<br />

Kyrkängsvägen och Kastsjö<br />

B.K.5 Sikvik och Vårvik<br />

B.K.6 Hakudden<br />

Strategiska områden:<br />

B.S.1 Söder om Storhagen<br />

B.S.2 Östra Bomhus<br />

B.S.3 Tillgänglighet till Orarna

<strong>Gävle</strong>s <strong>stad</strong>sdelar<br />

Bomhus<br />

Bomhus har flera områden som kan sägas vara<br />

”<strong>stad</strong>sdelar i <strong>stad</strong>sdelen” med egen karaktär,<br />

struktur och granngemenskap. Alla dessa mindre<br />

områden kan utvecklas utifrån sina egna förutsättningar.<br />

Det finns goda möjligheter att utöka<br />

andelen attraktiva bostäder i fina omgivningar<br />

med hög kvalitet eftersom Bomhus redan är en<br />

attraktiv och välfungerande <strong>stad</strong>sdel.<br />

I Sikvik/Vårvik finns idag enskilda vatten- och avloppslösningar.<br />

Med större efterfrågan på havsnära<br />

boende kommer vatten- och avloppsfrågan vara<br />

viktig att lösa. Det kan bli möjligt att knyta ihop vattensystemen<br />

mellan <strong>Gävle</strong> och Älvkarleby <strong>kommun</strong>er.<br />

Detta skulle kunna innebära att bo<strong>stad</strong>sområden<br />

utanför nuvarande <strong>kommun</strong>ala VA-nät kan anslutas<br />

och därmed öka driftsäkerheten.<br />

Enligt synpunkter från dialogen i Bomhus tycker<br />

bomhusborna att närheten till varierad natur med<br />

skog och vatten är viktiga. De boende ser att en<br />

utökning av cykelvägar och busstrafik skulle göra<br />

havet mer tillgängligt samt öka kontakten mellan de<br />

olika områdena i <strong>stad</strong>sdelen. Både Bomhus centrum<br />

och Björsjöhöjden är viktiga mötesplatser för bomhusborna<br />

och skulle kunna utvecklas till mer levande<br />

centrum med fler affärer och ytterligare servicefunktioner.<br />

Ökad möjlighet till boendekarriär inom<br />

området önskas också, t ex med fler +55-bostäder.<br />

Lokalisering för nya bostäder föreslås främst i södra<br />

och östra Bomhus.<br />

Nya bostäder<br />

B.B.1 Bomhus Centrum 50-70 bostäder 1,5 ha<br />

Tätare bebyggelse är möjlig. Väganslutningarna är<br />

bra och området är redan försörjt med kollektivtrafik.<br />

<strong>Gävle</strong> <strong>kommun</strong> äger marken. Beaktande: Det<br />

är viktigt att utveckla Bomhus centrums servicefunktion<br />

samt gång- och cykelstråken ytterligare.<br />

B.B.2 Holmsundsallén/Kontorsvägen 10-40 bostäder<br />

Varsam förtätning är möjlig. En entré in till Kyrkängarna<br />

med omgivningar markeras. Utformningen<br />

bör anpassas till befintlig bebyggelse. Beaktande:<br />

Hänsyn måste tas till buller från Korsnäsvägen och<br />

hamnen. Respektavstånd krävs mot den värdefulla<br />

kulturmiljön. Kräver dyrbar flytt av VA-ledningar.<br />

104<br />

B.B.3 Bäckahällen 5-15 bostäder 3 ha<br />

Komplettering med småskalig bebyggelse. Vägen<br />

Bäckahällen kan förlängas in i område B.B.4 och<br />

eventuellt förbindas med Upplandsleden. <strong>Gävle</strong><br />

<strong>kommun</strong> äger marken.<br />

B.B.4 Norr om Tranmur 75-150 bostäder 16 ha<br />

Både småskalig och lite tätare bebyggelse är möjlig<br />

nära kollektivtrafik. Kan anslutas till Upplandsleden.<br />

Högsta och Nyvall kan byggas ihop med Tranmur<br />

och nya gång- och cykelstråk kan skapas. Det<br />

är viktigt att grönområdena B.G.5, B.G.7 och stråket<br />

mellan Tranbärsvägen och Bäckahällen förblir<br />

naturområden. <strong>Gävle</strong> <strong>kommun</strong> äger marken. Beaktande:<br />

Ökade trafikmängder på Upplandsleden när<br />

denna förlängs till Furuviksvägen. Eventuellt kan<br />

Tranbärsvägen och Pukslagarvägen bindas ihop.<br />

B.B.5 Öster om Tranmur 40-100 bostäder 11 ha<br />

Både småskalig och lite tätare bebyggelse är möjlig<br />

nära skola, kollektivtrafik och natur. Beaktande:<br />

Trafikmängderna kommer att öka när Upplandsleden<br />

förlängs till Furuviksvägen. Bostäder ska inte<br />

byggas på området för tidigare Pukslagartippen.<br />

B.B.6 Söder om Per Måns Väg 10-20 bostäder 1,5 ha<br />

Småskalig bebyggelse är möjlig nära kollektivtrafik.<br />

Det är viktigt att grönområdet med bäcken finns<br />

kvar i ett stråk mellan Lillsjön och Kastsjön. Beaktande:<br />

Bostäderna ligger nära Korsnäs fabrik vilket<br />

kan innebära störningar i form av ljud och lukt. Respektavstånd<br />

krävs mot den värdefulla kulturmiljön.<br />

Svårt att bebygga ur VA-synpunkt p.g.a. mycket<br />

blöt mark.<br />

B.B.7 Östra Storhagen 20-30 bostäder 4,5 ha<br />

Nya bostäder i Transtråkets, Stenbackavägens och<br />

Granebergsvägens förlängning. Beroende på hur<br />

en framtida förlängning av Upplandsleden dras kan<br />

infart till området eventuellt ordnas via den. <strong>Gävle</strong><br />

<strong>kommun</strong> äger delar av marken. Beaktande: Hänsyn<br />

måste tas till större kraftledning.<br />

B.B.8 Sikviksvägen 20-50 bostäder 8 ha<br />

Småskalig bebyggelse. Kommunalt VA är möjligt<br />

bara genom utbyggnad från Furuvik. Lokala gemensamma<br />

VA-lösningar kan bli aktuellt. Beaktande:<br />

Bostäderna ligger nära Korsnäs fabrik vilket kan<br />

<strong>Översiktsplan</strong> <strong>Gävle</strong> <strong>stad</strong> <strong>2025</strong>. Antagen av Kommunfullmäktige 27 april 2009

innebära störningar i form av ljud och lukt. Hänsyn<br />

måste tas till buller från Furuviksvägen. Utredning<br />

av VA-alternativ kommer krävas. Ytterligare studier<br />

krävs för hur området ska kollektivtrafikförsörjas.<br />

B.B.9 Söder om Furuviksvägen 40-100 bostäder 6 ha<br />

Småskalig bebyggelse. Förlängning av Upplandsleden<br />

kan koppla på Furuviksvägen i, eller i närheten<br />

av, bo<strong>stad</strong>sområdet. Viktigt att grönstråket B.G.7 leder<br />

ut till vattnet. Kommunalt VA är möjligt bara genom<br />

utbyggnad från Furuvik. Lokala gemensamma<br />

VA-lösningar kan bli aktuellt. Beaktande: Hänsyn<br />

måste tas till buller från Furuviksvägen. Utredning<br />

av VA-alternativ kommer krävas. Bostäderna ligger<br />

nära Korsnäs fabrik vilket kan innebära störningar<br />

i form av ljud och lukt. Flera fornminnen finns i<br />

området. Naturvärden i B.G.12 värnas. Ytterligare<br />

studier krävs för hur området ska kollektivtrafikförsörjas.<br />

B.B.10 Vårvik 40-60 bostäder 4 ha<br />

Småskalig bebyggelse nära havet och Vårviksbadet<br />

är möjlig. Kommunalt VA är möjligt bara genom<br />

utbyggnad från Furuvik. Lokala gemensamma VAlösningar<br />

kan bli aktuellt. Beaktande: Respektavstånd<br />

krävs mot den värdefulla kulturmiljön. Nya<br />

bostäder nära Vårviksbadet är en tillgång men kan<br />

också vara störande. Utredning av VA-alternativ<br />

kommer krävas. Ytterligare studier krävs för hur<br />

området ska kollektivtrafikförsörjas.<br />

105<br />

Nya verksamheter<br />

B.R.2 Riksintresse <strong>Gävle</strong> Hamn<br />

<strong>Gävle</strong> Hamn är av riksintresse för sjöfart. Riksintresset<br />

omfattar hamnens verksamhetsområde. En<br />

utredning om avgränsning pågår.<br />

<strong>Översiktsplan</strong> <strong>Gävle</strong> <strong>stad</strong> <strong>2025</strong>. Antagen av Kommunfullmäktige 27 april 2009<br />

Bomhus<br />

B.V.1 Sjöäng 3,5 ha<br />

Utveckling av mindre icke störande verksamheter<br />

är möjliga. Beaktande: Hänsyn ska tas till omkringliggande<br />

bostäder. Skydd för att minimera olägenheter<br />

med t.ex. buller och insyn kan bli aktuellt.<br />

B.V.2 Granudden 15 ha<br />

Utveckling av hamnverksamheten är möjlig. Kan<br />

kräva utfyllnad av vissa områden. Beaktande: Det<br />

kan finnas kisaska i området som kräver provtagning<br />

och sanering.<br />

B.V.3 Fliskärs småbåthamn 59 ha<br />

Ytterligare utveckling är möjlig med båt- och vattenanknuten<br />

verksamhet, t.ex. restaurang, kiosk,<br />

handel, gästhamn med övernattning och hygienutrymmen,<br />

verkstäder, lager, bryggor, etc. Det är viktigt<br />

att delar av området kan fungera som målpunkt<br />

för fotgängare och cyklister som vill ta sig ut mot<br />

havet. <strong>Gävle</strong> <strong>kommun</strong> äger delar av området. Beaktande:<br />

Området är delvis utfyllt med kisaska.<br />

Undersökningar och sanering kan bli aktuellt. Området<br />

blir troligen inte öppet kvälls- och nattetid för<br />

allmänhet som därmed avstängs från havet.<br />

B.V.4 Bomhus Centrum 7 ha<br />

Bomhus Centrum kan utvecklas ytterligare med<br />

handel, kontor, icke störande verksamheter, service<br />

och bostäder. Bomhus Centrum har god trafikanslutning<br />

för både bil och cykel samt busshållplats<br />

utmed Furuviksvägen. Beaktande: Med fler verksamheter<br />

kan centrum få mer liv vilket skulle öka<br />

trygghetskänslan. Gång- och cykelvägar kan utvecklas<br />

ytterligare.

<strong>Gävle</strong>s <strong>stad</strong>sdelar<br />

B.V.5 Längs Väg 76 89 ha<br />

Markområde mellan väg 76 och järnvägen som är<br />

lämpligt för verksamheter. Beaktande: Verksamheter<br />

ska inte störa boende i Vårvik/Furuvik. Området<br />

ligger nära väg och järnväg. Går att kombinera med<br />

motsvarande område på östra sidan korsningen mot<br />

Furuvik. Delvis blött. Säkerhetszon och byggnadsfritt<br />

avstånd till transportvägar för farligt gods.<br />

Trafiklösningar<br />

B.T.1 Upplandsledens förlängning<br />

Förlängning av Upplandsleden ut till Furuviksvägen<br />

kan minska genomfartstrafiken på delar av<br />

Furuviksvägen.Till skillnad från Furuviksvägen är<br />

Upplandsleden idag överdimensionerad. För att få<br />

kostnadstäckning kan förlängningen endast bli aktuell<br />

vid en större exploatering av bostäder. Förlängningen<br />

blir inte ett alternativ för tung trafik då<br />

portarna längs Upplandsleden inte klarar frihöjd.<br />

Utredning om läge och konsekvenser av ny väg<br />

samt påverkan på övriga trafiknätet krävs.<br />

B.T.2 Nya gång- och cykelvägar<br />

Utbyggnad enligt <strong>Gävle</strong> <strong>kommun</strong>s kommande Cykelplan.<br />

106<br />

B.T.3 Ny sträckning på Furuviksvägen<br />

Furuviksvägen kan få en ny sträckning från i höjd<br />

med Bomhus församlingshem till Signalvägen. I<br />

stort sett ska den nya vägen gå parallellt med den<br />

gamla vägen som då får fungera som lokalgata och<br />

cykelväg. Vägen är idag smal på denna sträcka och<br />

cykelväg saknas.<br />

Värdefulla grönområden<br />

Nedan utpekade områden är viktiga för <strong>Gävle</strong>s<br />

grönstruktur och bör bevaras, skyddas och utvecklas<br />

så att värdena består.<br />

B.R.1 Riksintresse natur, Limön-Orarna<br />

Riksintresse för naturvård. Naturvärdena i området<br />

är till största delen knutna till botaniskt intressanta<br />

naturtyper. Förekomsten av kalk tillsammans med<br />

flacka stränder och landhöjning har givit upphov till<br />

intressanta strandsnår och rika fuktängar. På Orarna<br />

finns den nordligaste belägna ädellövskogen längs<br />

svenska kusten.<br />

B.G.1 Måsberget, Grönskär<br />

Del av den gröna kil som löper mellan Brynäs och<br />

Bomhus och via Järvsta förbinder Hemlingbys grönområde<br />

med havet. Idrottsanläggningen Måsberget<br />

ingår i avgränsningen för Östra <strong>stad</strong>sdelarna men ett<br />

angränsande och viktigt motionsområde finns inom<br />

denna del av kilen. Den gröna kilen är viktig för<br />

<strong>stad</strong>ens sammanvägda grönstruktur. Grönskär är ett<br />

av få grönområden med vattenkontakt mot Inre fjärden.<br />

Där finns även intressant växtlighet.<br />

B.G.2 Nybergsallén<br />

En av mycket få platser i <strong>stad</strong>sdelen Bomhus där<br />

allmänheten kan gå ända ner till vattnet. Naturområdets<br />

havsnära läge gör det särskilt värdefullt och<br />

tillgängligheten för allmänheten bör förbättras ytterligare<br />

i området med stigar, siktröjning och bryggor.<br />

Korsnäs äger marken.<br />

B.G.3 Granuddsvägen<br />

Värdefull pelarsal med tallöverståndare. Fortsatt<br />

bevarande som naturområde med höga värden.<br />

Marken ägs av Korsnäs och ligger vid Korsnäs huvudkontor.<br />

B.G.4 Kyrkängen, Holmsundsskogen, Rudsjön, Kastsjön<br />

Ängen är en vacker öppen yta som bidrar mycket<br />

till upplevelsen av området. Historiens vingslag blir<br />

tydliga där den gamla odlingsmarken har bevarats.<br />

<strong>Översiktsplan</strong> <strong>Gävle</strong> <strong>stad</strong> <strong>2025</strong>. Antagen av Kommunfullmäktige 27 april 2009

Sjöarna är värdefulla fågellokaler med bl a svarthakedoppning.<br />

Vattenvegetationen är rik i strandkanten.<br />

I Holmsundsskogen finns motionsspår som är<br />

värdefullt för bomhusbornas möjlighet till rekreation<br />

i närområdet. I skogen ska områden lämnas för<br />

fri utveckling, kring sjöarna ska vattenkontakten<br />

förbättras. Spårområdet kan på sikt bindas samman<br />

med Björsjön via Björsjöhöjden. Större delen av<br />

området bör avsättas som naturreservat.<br />

B.G.5 Björsjöhöjden<br />

Gammal granskog som har självgallrats så att björkarna<br />

som en gång växt här har fått ge vika för granen.<br />

I kanten mot höjden sker utströmning av kalkrikt<br />

grundvatten och därför finns här en örtrik flora<br />

med bland annat rik förekomst av växten sårläka.<br />

Området ska bevaras och kan länkas samman med<br />

Holmsundsskogen och Björsjön genom rekreationsstråk.<br />

B.G.6 Björsjön<br />

Området kring sjön och stigarna i Björsjöskogen<br />

är uppskattade rekreationsytor. Björsjön är en bra<br />

fågellokal med sitt grunda vatten och stora sankmarker<br />

omkring. Den omgivande skogen är fuktig<br />

och lövrik och floran är mycket artrik. Stigarna bör<br />

förbättras i området liksom skyltning, uppmärkning<br />

av leder och vattenkontakten.<br />

B.G.7 Timmerrännan<br />

Det fuktiga skogsområdet runt Timmerrännan är<br />

artrikt och kalkpåverkat. Rännan är en del av en<br />

grävd flottled mellan Dalälven och <strong>Gävle</strong>bukten<br />

vilket gör den till en intressant historisk lämning.<br />

Kring rännan finns ett stort strövområde med många<br />

stigar. Här återfinns även ett kärnområde för biologisk<br />

mångfald som bör bevaras. I övrigt är området<br />

främst lämpligt som strövområde.<br />

B.G.8 Lillsjön, Storhagsparken<br />

Parken ligger dold mellan husen vilket ger grönområdet<br />

en mycket omsluten karaktär där besökaren<br />

kan känna lugn. En badplats och en lekplats finns<br />

för barnen och en liten bäck förbinder Lillsjön med<br />

Kastsjön. Detta är en oas och en av få parker som<br />

fungerar som samlingsplats i Bomhus.<br />

B.G.9 Sikvik<br />

Området är mycket värdefullt eftersom detta är en<br />

av de få platser där det går att nå kusten för allmänheten.<br />

Vintertid är det även en bra startplats för att<br />

nå Orarna. Vattenkontakten och möjligheten till ut-<br />

107<br />

<strong>Översiktsplan</strong> <strong>Gävle</strong> <strong>stad</strong> <strong>2025</strong>. Antagen av Kommunfullmäktige 27 april 2009<br />

Bomhus<br />

flyktsfärder för allmänhet och skolor är grunden för<br />

den framtida utvecklingen. De artrika torrängarna<br />

som finns i området ska bevaras och viss skötsel<br />

krävs för att motverka igenväxning.<br />

B.G.10 Vårvik<br />

Badet i Vårvik är ett mycket populärt och lättillgängligt<br />

havsbad med utsikt mot det riksintressanta<br />

området Orarna. Vid badet finns sommartid även<br />

restaurang, grillplats och bra parkeringsmöjligheter.<br />

Klipporna längs stranden är om sommaren välutnyttjade<br />

solbad- och picknickplatser. De höga naturvärdena<br />

ska bevaras och badet ska ha möjlighet<br />

att växa.<br />

B.G.11 Ny rekreationsled mot Furuvik<br />

Ett strandnära rekreationsstråk skapas mellan Furuvik<br />

och Bomhus. Befintliga småvägar i området<br />

används och rustas upp på korta sträckor. I Fördjupad<br />

översiktsplan för Furuvik finns resten av förbindelsen<br />

fram till Furuvik redovisad.<br />

B.G.12 Sikviksskogen<br />

Skogsområde med ett flertal berghällar och våtmarker<br />

samt ett stort antal fornlämningar, särskilt gravrösen.<br />

Växtligheten är artrik och gynnas av kalken i<br />

marken. En skogstjärn i området nyttjas av det sällsynta<br />

groddjuret större vattensalamander. De många<br />

stigarna gör området till ett värdefullt strövområde<br />

med koppling till Vårviks kust.<br />

B.G.13 Ny rekreationsled<br />

En rekreationsled skapas för att koppla samman<br />

Björsjöns och Holmsunds strövområden. Befintliga<br />

gator, småvägar och stigar används och rustas upp<br />

på korta sträckor.<br />

B.G.14 Våtmarker<br />

En barrsumpskog och ett rikkärr av stort värde för<br />

den biologiska mångfalden.<br />

Värdefull kulturmiljö<br />

Nedan utpekade områden är viktiga för <strong>Gävle</strong>s kulturmiljö<br />

och bör bevaras, skyddas och utvecklas så<br />

att värdena består. Mer att läsa finns om respektive<br />

kulturmiljö finns i Kulturmiljöbilagan.<br />

B.L.1 Karaktärsområde Bomhus<br />

<strong>Gävle</strong> <strong>kommun</strong>s bedömning: Högsta värde. Värden:<br />

Stora fritt liggande tomter och bebyggelsegrupper<br />

som åtskiljs av natur- och parkmark, ängsmarker

<strong>Gävle</strong>s <strong>stad</strong>sdelar<br />

och lövträdsdungar. Ny- och ombyggnad: Klass C.<br />

Planer/Skydd: Behov II. Gällande lagar och föreskrifter:<br />

PBL 3:12, BÄR 2:6 2004:1, Fornlämning,<br />

Kyrka/begravningsplats.<br />

B.L.2 Karaktärsområde Sikvik-Vårvik-Hakudden<br />

<strong>Gävle</strong> <strong>kommun</strong>s bedömning: Högsta värde. Värden:<br />

Småskalig varierad fiskarbebyggelse och stora<br />

fritt liggande tomter med dominerande sommarvillor.<br />

Ny- och ombyggnad: Klass B. Planer/Skydd:<br />

Behov III. Gällande lagar och föreskrifter: PBL<br />

3:12, BÄR 2:6 2004:1, Fornlämning.<br />

B.K.1 Stora Holmsund, Bomhus kyrka, Klippan och Nybergsallén<br />

<strong>Gävle</strong> <strong>kommun</strong>s bedömning: Stora Holmsund och<br />

Bomhus kyrka: Högsta värde. Källö och Nybergsallén:<br />

Mycket högt värde. Värden: Glest placerade,<br />

stora och påko<strong>stad</strong>e bygggnader i parkliknande miljöer.<br />

Ny- och ombyggnad: Klass A Planer/Skydd:<br />

Behov II, Klippan III. Gällande lagar och föreskrifter:<br />

PBL 3:12, BÄR 2:6 2004:1, Byggnadsminne,<br />

Fornlämning, Kyrka/begravningsplats.<br />

B.K.2 Rudsjöstrand<br />

<strong>Gävle</strong> <strong>kommun</strong>s bedömning: Mycket högt värde.<br />

Värden: Hög arkitektonisk kvalité i enhetliga bebyggelseområden<br />

efter gata och anpassade i terräng<br />

108<br />

med naturmark. Ny- och ombyggnad: Klass A. Planer/Skydd:<br />

Behov III. Gällande lagar och föreskrifter:<br />

PBL 3:12, BÄR 2:6 2004:1, Fornlämning.<br />

B.K.3 Orion och Storhagen, Högsta, Nyvall<br />

<strong>Gävle</strong> <strong>kommun</strong>s bedömning: Högt värde. Värden:<br />

Småskalig bebyggelse med äldre trädgårdar med<br />

oregelbundna tomtstrukturer kring en väg, plan eller<br />

odlingslandskap. Ny- och ombyggnad: Klass B.<br />

Planer/Skydd: Behov III. Gällande lagar och föreskrifter:<br />

PBL 3:12, BÄR 2:6 2004:1, Fornlämning.<br />

B.K.4 Hyvlerigårdarna, Kapellvägen, Kyrkängsvägen,<br />

Ringarstigen, Permånsfallet, Kastsjö<br />

<strong>Gävle</strong> <strong>kommun</strong>s bedömning: Kastsjö, Kapellvägen,<br />

Kyrkängsvägen, Ringarstigen: Högsta värde.<br />

Hyvlerigårdarna, Permånsfallet: Mycket högt värde.<br />

Värden: Hög arkitektonisk kvalitet i enhetliga<br />

bebyggelseområden efter gata, anpassade i terräng<br />

med naturmark. Ny- och ombyggnad: Klass A. Planer/Skydd:<br />

Behov I. Gällande lagar och föreskrifter:<br />

PBL 3:12, BÄR 2:6 2004:1.<br />

B.K.5 Sikvik och Vårvik<br />

<strong>Gävle</strong> <strong>kommun</strong>s bedömning: Mycket högt värde.<br />

Värden: Områdets struktur med småskalig bebyggelse<br />

och tomtindelning. Allmän mark vid vatten<br />

med sjöbodar och gistvallar. Slingrande vägnät.<br />

<strong>Översiktsplan</strong> <strong>Gävle</strong> <strong>stad</strong> <strong>2025</strong>. Antagen av Kommunfullmäktige 27 april 2009

Inslag av äldre odlingslandskap. Äldre välbevarad<br />

bebyygelse. Ny- och ombyggnad: Klass B Planer/<br />

Skydd: Behov III. Gällande lagar och föreskrifter:<br />

PBL 3:12, BÄR 2:6 2004:1.<br />

B.K.6 Hakudden<br />

<strong>Gävle</strong> <strong>kommun</strong>s bedömning: Högsta värde. Värden:<br />

Vacker villabebyggelse med natur- och havsnära<br />

lägen. Ny- och ombyggnad: Klass B. Planer/<br />

Skydd: Behov I. Gällande lagar och föreskrifter<br />

vid fortsatt formell hantering: PBL 3:12, BÄR 2:6<br />

2004:1, Fornlämning.<br />

Strategiska områden<br />

B.S.1 Söder om Storhagen 65 ha<br />

Med en förlängning av Upplandsleden kan Storhagen<br />

växa söderut med bostäder, främst villor och<br />

radhus. Tillfartsvägar bör finnas från Upplandsleden<br />

men kopplas ihop med Furuviksvägen genom<br />

Storhagens vägnät. Det är viktigt att nya och gamla<br />

bostäder har stor andel grönska nära. Beaktande:<br />

109<br />

<strong>Översiktsplan</strong> <strong>Gävle</strong> <strong>stad</strong> <strong>2025</strong>. Antagen av Kommunfullmäktige 27 april 2009<br />

Bomhus<br />

Hänsyn ska tas till buller från Upplandsleden. Grönområdet<br />

B.G.7 minskas. Kollektivtrafiken behöver<br />

lösas på ett bra sätt för området.<br />

B.S.2 Östra Bomhus 44 ha<br />

Kan byggas ut med främst villor och radhus i framtiden<br />

om B.B.9 byggs ut. Terrängen är varierad och<br />

havsutsikt är inte möjligt i hela området men närheten<br />

till Vårvik och Sikvik bör vara attraktivt. Beaktande:<br />

Hänsyn ska tas till buller från Upplandsleden.<br />

En del naturvärden försvinner. Terrängen är<br />

svår. Osäkert om <strong>kommun</strong>al teknisk försörjning är<br />

möjlig, eventuellt kan gemensamma lokala lösningar<br />

för el och VA behövas. Kollektivtrafiken behöver<br />

lösas.<br />

B.S.3 Tillgänglighet till Orarna 17 ha<br />

Möjlighet att använda området för mer vattenkontakt<br />

om Korsnäs inte använder marken. Gång- och<br />

cykelväg till Orarna skulle bli möjlig. Beaktande:<br />

Området kan vara utfyllt med kisaska vilket kan<br />

kräva provtagning och sanering.

<strong>Gävle</strong>s <strong>stad</strong>sdelar<br />

110<br />

Utvecklingskarta Centrala <strong>stad</strong>sdelarna<br />

Bostäder:<br />

TOLVFORS<br />

C.S.1<br />

C.B.1 S. Kansligatan<br />

C.B.2 Timmermansgatan<br />

C.B.3 Vallbacksskolan / Brunnsgatan<br />

C.B.4 Gustavsplan<br />

C.B.5 Luftvärnsbackarna<br />

C.B.6 Hemsta Apelgatan<br />

C.B.7 Obebyggda centrala tomter<br />

Verksamheter:<br />

C.V.1 Sjukhusområdet<br />

C.V.2 <strong>Gävle</strong> Central<br />

C.V.3 Södertull<br />

C.V.4 Östra skolan<br />

Trafikåtgärder / Stadsmiljö<br />

C.T.1 Ny tågstation <strong>Gävle</strong> Västra<br />

C.T.2 Norra Gatan öppnas<br />

C.T.3 Staketgatsleden<br />

C.T.4 Ny förbindelse Öster - Stadskärnan<br />

C.T.5 Centrumhållplats Rådhuset<br />

C.T.6 Hållplats <strong>Gävle</strong> Central<br />

C.T.7 Nya gång- och cykelvägar<br />

C.T.8 Stadsmiljö Stortorget<br />

och Drottninggatan<br />

C.T.9 Stadsmiljö Kungsgatan och<br />

Södermalmstorg<br />

Värdefulla grönområden:<br />

C.G.1 Slottsparken<br />

C.G.2 Esplanaderna<br />

C.G.3 Nynäs idrottsplats<br />

C.G.4 Söderparkerna<br />

C.G.5 Parkerna på Norr<br />

C.G.6 Bäckbrobäckens ravin<br />

C.G.7 Å-rummet<br />

C.G.8 Kvarnparken<br />

C.G.9 Valls Hage<br />

C.K.11<br />

C.G.9<br />

C.T.1<br />

C.V.1<br />

Fördjupad översiktsplan<br />

Kungsbäck<br />

Värdefull kulturmiljö:<br />

C.G.6<br />

C.G.5<br />

C.G.5<br />

C.R.1 Riksintresse för kulturmiljö<br />

<strong>Gävle</strong> <strong>stad</strong> X 800<br />

C.R.2 Förslag till riksintresse kulturmiljö<br />

C.K.1 Stadskärnan och Söder<br />

C.K.2 Nordväst och Östra Vallbacken<br />

C.K.3 Kyrko-och trähusbebyggelsen<br />

efter ån, Gamla Gefle<br />

C.K.4 Å-rummet med institutionsbyggnader<br />

C.K.5 Västra Vallbacken och<br />

Östra Villa<strong>stad</strong>en<br />

C.K.6 Södra Villa<strong>stad</strong>en,<br />

Nynäs egnahemsområde<br />

C.K.7 Södra Kolonin<br />

C.K.8 Albion<br />

C.K.9 Vallongatan, Flemminggatan<br />

och Marmagatan<br />

C.K.10 Nynäs industriområde<br />

C.K.11 Tolvfors bruk<br />

Strategiska områden:<br />

C.S.1 Gustavsbro<br />

C.S.2 Nynäs Lokstallar<br />

C.S.3 Muréngatan<br />

C.S.4 Albiongatan<br />

C.S.5 Kv Mumman<br />

C.S.6 Slottstorget<br />

C.K.10<br />

C.R.1<br />

C.S.2<br />

C.K.2<br />

C.G.5<br />

C.K.6<br />

VILLASTADEN<br />

<strong>Översiktsplan</strong> <strong>Gävle</strong> <strong>stad</strong> <strong>2025</strong>. Antagen av Kommunfullmäktige 27 april 2009<br />

C.K.2<br />

C.R.1<br />

C.G.5<br />

C.T.7<br />

C.T.3<br />

C.G.3<br />

C.B.7<br />

C.G.8<br />

0 500<br />

Meter<br />

1 : 10 000

C.K.2<br />

C.T.7<br />

C.K.3<br />

C.K.5<br />

C.G.4<br />

C.K.1<br />

C.B.7<br />

C.G.7<br />

C.K.1<br />

C.G.2<br />

C.K.1<br />

C.G.4<br />

C.T.2<br />

C.G.4 C.B.4<br />

NORRTULL<br />

C.B.3<br />

C.T.3<br />

C.G.2<br />

C.T.8<br />

alt 2<br />

alt 1<br />

C.T.7<br />

C.K.3<br />

C.K.4<br />

C.G.4<br />

C.K.2<br />

C.B.7<br />

C.T.5<br />

C.G.4<br />

C.G.4<br />

C.G.2<br />

C.G.1<br />

C.B.2<br />

C.B.5<br />

C.K.1<br />

C.K.1<br />

C.S.6<br />

C.B.1<br />

SÖDER<br />

C.V.4<br />

C.G.4<br />

C.R.1<br />

C.B.7<br />

C.T.6<br />

C.T.4<br />

C.G.4<br />

C.T.9<br />

C.K.3<br />

C.V.3<br />

C.G.4<br />

C.V.2<br />

C.K.4<br />

C.K.9<br />

C.K.3<br />

C.G.4<br />

111<br />

ÖSTER<br />

C.G.4<br />

C.K.1<br />

C.B.7<br />

C.S.5<br />

C.K.8<br />

C.S.4<br />

C.G.4<br />

C.S.3<br />

C.K.6<br />

<strong>Översiktsplan</strong> <strong>Gävle</strong> <strong>stad</strong> <strong>2025</strong>. Antagen av Kommunfullmäktige 27 april 2009<br />

Centrala <strong>stad</strong>sdelarna<br />

Planerad markanvändning<br />

Obebyggda centrala tomter<br />

Bostäder<br />

Verksamheter ALDERHOLMEN<br />

Trafikåtgärd<br />

Gång- och cykelväg<br />

Väg<br />

Strategiskt område<br />

Värdefulla grönområden<br />

Kulturhistorisk bebyggelse<br />

Karaktärsområden<br />

Övriga riktlinjer<br />

Riksintresse kulturmiljö<br />

Fornlämningar kan påträffas<br />

Fördjupad översiktsplan<br />

Förslag riksintresse kulturmiljö<br />

C.K.7<br />

BRYNÄS<br />

C.G.4<br />

HEMSTA<br />

C.B.6

<strong>Gävle</strong>s <strong>stad</strong>sdelar<br />

112<br />

Centrala <strong>stad</strong>sdelarna<br />

De centrala <strong>stad</strong>sdelarna består av Norr, Söder<br />

och <strong>stad</strong>skärnan. Stadskärnan och stora delar av<br />

Norr och Söder kännetecknas av tät kvarters<strong>stad</strong><br />

och sten<strong>stad</strong>sbebyggelse som rymmer handel,<br />

kontor och bostäder. I övrigt består Söder främst<br />

av byggnader från 1950-60-talen men här finns<br />

även lite av den tidiga trä<strong>stad</strong>en som klarade sig<br />

undan branden 1869.<br />

Under dialogmötet för de centrala <strong>stad</strong>sdelarna<br />

framkom att grönområdena värderas högt, särskilt<br />

Stadsträdgården, Södra kolonin och kvartersparkerna<br />

på Söder. Gavleån bör göras mer tillgänglig<br />

samt utnyttjas mer genom att den kopplas till olika<br />

aktiviteter. Det finns en önskan om att <strong>Gävle</strong>s olika<br />

torg ska bli mer levande och utvecklas som handels-<br />

och mötesplatser. Nya bostäder föreslås främst på så<br />

kallade lucktomter.<br />

I <strong>Gävle</strong>s centrala <strong>stad</strong>sdelar ser <strong>Gävle</strong> <strong>kommun</strong><br />

möjligheter att komplettera och omvandla befintlig<br />

bebyggelse för att skapa fler bostäder. Det går bra<br />

att ansluta nya bostäder inom centrala <strong>stad</strong>en till el-,<br />

tele- och bredbandsnätet. Eventuellt behövs utrymme<br />

för en nätverksstation inom centrumområdet.<br />

För fjärrvärmenätet behövs en tryckstegringsstation<br />

vid Nynäs järnvägsområde. Alla centrala byggprojekt<br />

bör ha hög arkitektonisk kvalitet och tillföra<br />

platsen och <strong>stad</strong>en mervärden. Följande områden är<br />

möjliga att bebygga med bostäder.<br />

Nya bostäder<br />

C.B.1 S. Kansligatan 10 – 50 bostäder 1 ha<br />

Bostäder i låga hus möjliga att bygga i, och på,<br />

befintliga verksamhets- och handelslängor. <strong>Gävle</strong><br />

<strong>kommun</strong> äger marken. Beaktande: Södersaneringens<br />

kvarter är riksintresse för kulturmiljövård och<br />

upplevelsen av låga och enkelt utformade byggnader<br />

från Kansligatan ska bevaras. Parkeringslösningar<br />

bör samordnas med andra kvarter.<br />

C.B.2 Timmermansgatan 10 – 30 bostäder 0,3 ha<br />

Tät bebyggelse och samordnade parkeringslösningar<br />

är möjliga. <strong>Gävle</strong> <strong>kommun</strong> äger marken. Beaktande:<br />

Södersaneringens kvarter är riksintresse för<br />

kulturmiljövård. Delar av park tas i anspråk. Parkeringslösningar<br />

bör samordnas med andra kvarter.<br />

C.B.3 Vallbacksskolan/Brunnsg. 20–60 bostäder 0,6 ha<br />

Utmed Brunnsgatan, i parken och på parkeringsytorna,<br />

kan lägre tät bebyggelse med centralt läge<br />

byggas. Skolans verksamhet ska fortsätta. <strong>Gävle</strong><br />

<strong>kommun</strong> äger marken. Beaktande: Samordnade<br />

parkeringslösningar för skola, bostäder och grannfastigheter<br />

bör ordnas. Hänsyn tas till kulturmiljön<br />

och Vallbacksskolan.<br />

C.B.4 Gustavsplan 10 – 30 bostäder 0,3 ha<br />

Det lilla grönområdet utmed Gustavsgatan och<br />

Sofiagatan kan bebyggas med låg tät bebyggelse.<br />

<strong>Gävle</strong> <strong>kommun</strong> äger marken. Beaktande: Ny bebyggelse<br />

bör underordnas Vallbacksskolan och kulturmiljön.<br />

C.B.5 Luftvärnsbackarna 25 – 70 bostäder 0,5 ha<br />

Luftvärnsbackarnas östra del kan bebyggas med<br />

högre tät bebyggelse vid korsningen Kaserngatan<br />

/ Vallongatan. <strong>Gävle</strong> <strong>kommun</strong> äger marken. Beaktande:<br />

Natur- och parkmark med värdefull flora och<br />

hällar av gävlediabas bör tillvaratas. Viktigt med en<br />

bra övergång mellan hus och natur, helst hus i natur<br />

med sparade hällar.<br />

C.B.6 Hemsta, Apelgatan 20 – 60 bostäder 0,7 ha<br />

Tät, låg eller hög bebyggelse är möjlig att bygga i<br />

lugna omgivningar med park och koloniträdgårdar.<br />

<strong>Gävle</strong> <strong>kommun</strong> äger marken. Beaktande: Buller<br />

från järnvägen.<br />

C.B.7 Obebyggda centrala tomter ca 100-200 bostäder<br />

I de centrala <strong>stad</strong>sdelarna är det aktuellt med omvandling,<br />

det vill säga att en användning byts mot<br />

en annan, till exempel att kontor blir bostäder. Inne<br />

i <strong>Gävle</strong>s <strong>stad</strong>skärna finns också flera ”parkerings-<br />

och lucktomter”, det vill säga fastigheter där det i<br />

dagsläget ofta är parkering på obebyggda centrala<br />

tomter. <strong>Gävle</strong> <strong>kommun</strong> är positiv till att bebygga<br />

dessa tomter och ”laga hål i <strong>stad</strong>en” för att följa rutnätsplanen<br />

och få ett mer aktivt <strong>stad</strong>sliv. Bostäder<br />

kan kombineras med annan användning till exempel<br />

handel, service och parkering. Kapaciteten på nuvarande<br />

lucktomter kan ge ca 100-200 nya bostäder.<br />

Beaktande: Ny bebyggelse anpassas till rutnätsplanen<br />

och kulturmiljön. Stort behov av samordnade<br />

parkeringslösningar. Alla tomter kräver mer studier.<br />

<strong>Översiktsplan</strong> <strong>Gävle</strong> <strong>stad</strong> <strong>2025</strong>. Antagen av Kommunfullmäktige 27 april 2009

Verksamheter<br />

C.V.1 Sjukhusområdet 25 ha<br />

<strong>Gävle</strong> Sjukhus är länets största och ska ha möjlighet<br />

att utveckla sina verksamheter och angränsande<br />

funktioner såsom; restauranger, hotell, boende,<br />

park, trafikytor, alternativa behandlingsformer och<br />

undervisning. Vid Tolvfors är en hållplats för tåg<br />

möjlig och koppling med buss, gång- och cykeltrafik<br />

bör utredas. Kopplingen med Valls Hage och<br />

Boulognerskogen ska förbättras. Inre skyddsområde<br />

för grundvattentäkt ska beaktas.<br />

C.V.2 <strong>Gävle</strong> Central 3 ha<br />

<strong>Gävle</strong> Central är idag en järnvägsstation och trafikknutpunkt<br />

för tåg-, buss-, bil- och cykeltrafik. Det<br />

ska vara möjligt att utveckla platsen för ytterligare<br />

verksamheter kopplade till resor och trafikbyten.<br />

C.V.3 Södertull 10 ha<br />

Södertullsområdet är idag ett område med fokus på<br />

vård och här finns hälsocentraler, vårdboende samt<br />

sjukgymnastik men området inrymmer även Migrationsverket<br />

och större parkytor. <strong>Gävle</strong> <strong>kommun</strong> vill<br />

att Södertull i framtiden ska fortsätta utvecklas med<br />

verksamheter kopplade till vård och boende.<br />

C.V.4 Östra skolan 1 ha<br />

Verksamhet som tar hänsyn till kulturmiljö och bullersituation<br />

är möjlig. Huvudbyggnad, trädrader<br />

och skolgård ska bevaras. Befintlig gårdsbyggnad<br />

är möjlig att bevara eller ersätta. Eventuell ny byggnad<br />

ska följa nuvarande volym och utformning samt<br />

underordnas och anpassas till huvudbyggnad.<br />

113<br />

Trafiklösningar<br />

<strong>Översiktsplan</strong> <strong>Gävle</strong> <strong>stad</strong> <strong>2025</strong>. Antagen av Kommunfullmäktige 27 april 2009<br />

Centrala <strong>stad</strong>sdelarna<br />

C.T.1 Tågstation <strong>Gävle</strong> Västra<br />

En ny tågstation, <strong>Gävle</strong> Västra, är möjlig vid<br />

sjukhuset och kan komma att kräva mark i anspråk.<br />

Pendlarparkering och busshållplatser bör<br />

möjliggöras. Utredning om en planskild anslutning<br />

för gång- och cykeltrafik samt en planskild<br />

bussgata mot Sätra behövs. Stationen skulle ge<br />

bättre tillgänglighet till sjukhuset. Projektet måste<br />

dock utredas angående påverkan på kapaciteten på<br />

Bergslagsbanan och inne på <strong>Gävle</strong> Central. Nytt<br />

tågstopp kan innebära ökad trafik på närliggande<br />

vägar och gator.<br />

C.T.2 Norra Gatan<br />

Norra Kungsgatan, Norra Rådmansgatan samt korsningen<br />

med Staketgatan vid teatern skulle avlastas<br />

och få bättre framkomlighet för bussen om Norra Gatan<br />

öppnas för biltrafik. Trafiken skulle däremot öka<br />

på Stora Esplanadgatan, Centralplan och Hälsingegatan.<br />

Utredning om konsekvenser av buller krävs.<br />

C.T.3 Staketgatsleden<br />

Vid Staketgatans korsning med Esplanadgatan och<br />

Norra Centralgatan tillkommer en cirkulationsplats.<br />

Denna rondell kan samordnas med ytterligare trafikåtgärder<br />

öster om järnvägen vid korsningen Staketgatan<br />

och Fältskärsleden. Åtgärderna skulle vara<br />

mycket positiva för kollektivtrafiken.

<strong>Gävle</strong>s <strong>stad</strong>sdelar<br />

C.T.4 Ny förbindelse Öster - Stadkärnan<br />

Ytterligare en förbindelse mellan Stadskärnan och<br />

Öster behövs för att korsa järnvägen. Det finns en<br />

detaljplan för en tunnel i Nygatans förlängning som<br />

möjliggör både gång- och cykeltrafik. Beaktande:<br />

Förbindelsen ska vara gen, trygg och tillgänglig för<br />

fotgängare och cyklister samt helst även ha koppling<br />

till perrongerna vid järnvägsstationen och ta<br />

hänsyn till riksintresse för kulturmiljövård.<br />

C.T.5 Centrumhållplats Rådhuset<br />

Framkomligheten för bussar måste förbättras i<br />

<strong>stad</strong>skärnan. Gatorna vid Rådhustorget fungerar<br />

redan idag som bytesplats för <strong>stad</strong>sbussarna men<br />

behöver förbättras ytterligare med ökad framkomlighet,<br />

tillgänglighet, tydlighet och trygghet för bussarna.<br />

Mark reserveras längs Norra Rådmansgatan<br />

och Norra Kungsgatan från Norra Strandgatan till<br />

Nygatan för förbättrad hållplats. Beaktande: Kulturmiljö<br />

och CG2. Förbättrad centrumhållplats kan<br />

innebära bilfria gator.<br />

C.T.6 Hållplats <strong>Gävle</strong> Central<br />

Den lokala och regionala busstrafiken behöver en<br />

förbättrad hållplats vid <strong>Gävle</strong> Central. Mark reserveras<br />

mellan järnvägen och Stora Esplanadgatan,<br />

från Centralplan till Staketgatan.<br />

C.T.7 Nya gång- och cykelvägar<br />

Utbyggnad enligt kommande Cykelplan.<br />

C.T.8 Stadsmiljö Stortorget och Drottninggatan<br />

Stadskärnan är <strong>Gävle</strong>s största mötesplats och handelscentrum.<br />

Stortorget och angränsande gator ska<br />

fortsätta vara en plats för såväl stora handelsked-<br />

114<br />

jor, små karaktärsbutiker och torghandel men ska<br />

också inrymma nöjen, restauranger, arbetsplatser<br />

och bostäder. Kommers, upplevelser och nöjen kan<br />

utvecklas ytterligare, gärna med ökad vattenkontakt<br />

mot Gavleån, samt upplevelser och stråk utmed Nygatan,<br />

Drottninggatan och S. Kungsgatan. Stadsmiljön<br />

bör förtydligas genom enhetlig möblering och<br />

färgsättning, förbättrade passager över gatorna samt<br />

sammanbindning av viktiga start- och målpunkter i<br />

<strong>stad</strong>en. Utformningen bör gynna kollektivtrafiken.<br />

C.T.9 Stadsmiljö Kungsgatan och Södermalmstorg<br />

På Södra Kungsgatan och Södermalmstorg kan<br />

gävlebor och besökare hitta restauranger, caféer och<br />

nöjen. Gatan och torget ska fortsätta utvecklas med<br />

liknande nöjen och om möjligt fler bostäder. Nya<br />

trafiklösningar där norrgående trafik flyttas till S.<br />

Kungsgatan och S. Strandgatans trafik flyttas norr<br />

om ån skulle innebära att Slottstorget kan utnyttjas<br />

bättre. Trafikutredningar behövs.<br />

Värdefulla grönområden<br />

C.G.1 Riksintresseområdet <strong>Gävle</strong> <strong>stad</strong>, Slottsparken<br />

Slottets park är både kulturmiljö och rekreationsplats<br />

mitt i stan. Parken bevaras och utvecklas om<br />

möjligt med ännu mer koppling till Gavleån och<br />

Slottstorget. Ingår i riksintresse för kulturmiljö.<br />

C.G.2 Riksintresseområdet <strong>Gävle</strong> <strong>stad</strong>, Esplanaderna<br />

Esplanaderna i Rådhusesplanaden och Nygatan är<br />

en del av riksintresset för kulturmiljö i <strong>Gävle</strong> <strong>stad</strong><br />

och ska bevaras. Evenemang i esplanaderna kan utvecklas.<br />

Rådhusesplanadens ursprungliga struktur<br />

som del i rutnätsplanen med symmetriska former<br />

<strong>Översiktsplan</strong> <strong>Gävle</strong> <strong>stad</strong> <strong>2025</strong>. Antagen av Kommunfullmäktige 27 april 2009

och klassiska planteringar bevaras. De monumentala<br />

byggnaderna och siktstråket mellan Rådhuset<br />

och Teatern bevaras och eventuell ombyggnad och<br />

underhåll ska ske på ett traditionellt sätt. Mindre<br />

komplementbyggnader kan tillkomma för att stödja<br />

befintlig verksamhet men prövas restriktivt.<br />

<strong>Gävle</strong> <strong>kommun</strong>s bedömning av kulturmiljön för<br />

alla esplanaderna är högsta värde och innefattar rutnät<strong>stad</strong>ens<br />

allékantade gator och esplanader i nord/<br />

sydlig och öst/västlig riktning med planteringar,<br />

fontäner, paviljonger och några av <strong>stad</strong>ens mest monumentala<br />

byggnader. Ett dåtida brandskydd som<br />

ger <strong>stad</strong>en ett påkostat utseende. Detaljplan för delar<br />

av området bör tas fram som skyddar kulturvärdena.<br />

Gällande lagar är: PBL 3:12, BÄR 2:6 2004:1,<br />

Byggnadsminne och Fornlämning.<br />

C.G.3 Nynäs idrottsplats<br />

På Norr är Nynäs idrottsplats en mycket välanvänd<br />

idrottsplats med konstgräs. Det är viktigt att behålla<br />

möjligheten att kombinera lagträningar med spontana<br />

sammankomster där kompisgäng kan spela boll.<br />

Idag prioriteras organiserad sport. God tillgänglighet<br />

och många parkeringsmöjligheter eftersträvas.<br />

C.G.4 Söderparkerna<br />

Söderparkerna är de små parker som ligger mitt i<br />

bebyggelsen på Söder och uppskattas som rekreationsytor<br />

och trivsamma utblickar samt fungerar<br />

som luftrenare. Till dessa hör bland annat Brunnsparken,<br />

Nobelparken, Seminarieparken, Folke Bernadottespark<br />

och Westergrenska stiftelsen. <strong>Gävle</strong><br />

<strong>kommun</strong> vill bevara parkerna i sin helhet och förstärka<br />

sambanden dem emellan.<br />

C.G.5 Parkerna på Norr<br />

Parkerna på Norr är de små parker som ligger mitt<br />

i bebyggelsen på Norr och uppskattas som rekreationsytor,<br />

trivsamma utblickar och fungerar som<br />

luftrenare. Till dessa hör bland annat Tallbacken vid<br />

sjukhuset och parken vid Klintbergsgatan, Valbogatans<br />

grönområden och Nynäsplan. <strong>Gävle</strong> <strong>kommun</strong><br />

vill bevara parkerna i sin helhet och förstärka sambanden<br />

dem emellan.<br />

C.G.6 Bäckebrobäckens ravin<br />

Djupt nedskuren bäckravin strax innan utflödet i<br />

Gavleån. Ravinslänterna är mycket branta och klädda<br />

av ren lövskog med stort inslag av ädla lövträd.<br />

Stora grova gråalar och almar förekommer rikligt. I<br />

ravinen finns gott om döda träd och fallna stammar.<br />

Ovanliga svamp- och mossarter påträffas här. Natu-<br />

115<br />

<strong>Översiktsplan</strong> <strong>Gävle</strong> <strong>stad</strong> <strong>2025</strong>. Antagen av Kommunfullmäktige 27 april 2009<br />

Centrala <strong>stad</strong>sdelarna<br />

ren bör få sköta sig själv i området men behovet av<br />

regelbunden skräpplockning är stort.<br />

C.G.7 Årummet Gavleån<br />

Gavleån är en tillgång i <strong>stad</strong>en men märks i dagsläget<br />

för lite. Hela ån från Valbo ut till Inre Fjärden<br />

ska utvecklas för att synas, märkas och användas<br />

mer dygnet runt och året om. Åns karaktär skiftar<br />

mellan olika <strong>stad</strong>sdelar och dessa olika sidor ska<br />

förstärkas. I <strong>stad</strong>skärnan sätter de stenlagda kajerna<br />

och vackra broarna sin prägel på Årummet. <strong>Gävle</strong><br />

<strong>kommun</strong> vill utveckla förbättrad vattenkontakt, mer<br />

publika verksamheter, boende och restauranger i<br />

direkt anslutning till ån, åpromenad, fler årstidsaktiviteter<br />

i, och bredvid, ån, åtgärder som förbättrar<br />

kajer, rustbäddar och gatumark i anslutning till ån,<br />

effektbelysning samt båt- och fiskeplatser. Området<br />

föreslås bli en del av natur- eller kulturreservat<br />

Årummet Gavleån. Delar av området kräver mer utredningar<br />

av risk för ras, skred och erosion.<br />

C.G.8 Kvarnparken<br />

Parken är entrén till Stadsträdgården från centrum<br />

och ska utformas därefter. Vattenkontakten bör förbättras.<br />

Bebyggelse ut mot Nygatan är möjlig med<br />

publika verksamheter i bottenvåningen. Passagen<br />

under Västra Vägen förbättras, exempelvis med effektbelysning.<br />

C.G.9 Valls Hage / Å-rummet<br />

Området med arboretumet ska utvecklas ytterligare<br />

mot utbildande ekologisk-, skogs-, och hälsofrämjande<br />

verksamhet samt friluftsliv tillsammans med<br />

sjukhuset. En bro över Gavleån behövs för att förstärka<br />

sambandet med sjukhuset. Området föreslås<br />

bli en del av natur- eller kulturreservat Årummet.<br />

Värdefull kulturmiljö<br />

C.R.1 Riksintresse för kulturmiljö <strong>Gävle</strong> <strong>stad</strong> X 800<br />

Riksintresse för kulturmiljövård. Ny avgränsning är<br />

föreslagen av länsstyrelsen och <strong>Gävle</strong> <strong>kommun</strong>. Se<br />

mer i Kulturmiljöbilagan.<br />

C.R.2 Förslag till riksintresse för kulturmiljö<br />

C.K.1 Riksintresseområde <strong>Gävle</strong> <strong>stad</strong>, Stadskärnan &<br />

Söder<br />

<strong>Gävle</strong> <strong>kommun</strong>s bedömning: Mycket högt värde.<br />

Värden: Bebyggelsens struktur som följer rutnätsplanen.<br />

Stadskärnans fyllda eller kringbyggda kvarter<br />

från olika tider ger en homogen struktur och

<strong>Gävle</strong>s <strong>stad</strong>sdelar<br />

<strong>stad</strong>sbild. På Söder finns varierande hushöjder och<br />

hustyper från mitten av 1900-talet med tidstypiskt<br />

utseende. Grönstråken är på Söder en viktig kontrast<br />

till den högexploaterade bebyggelsen. Ny- och<br />

ombyggnad: Klass B. Planer/Skydd: Behov II. Gällande<br />

lagar och föreskrifter är PBL 3:12, BÄR 2:6<br />

2004:1, Byggnadsminne, Fornlämning.<br />

C.K.2 Riksintresseområdet <strong>Gävle</strong> <strong>stad</strong>, Nordväst och<br />

Östra Vallbacken<br />

<strong>Gävle</strong> <strong>kommun</strong>s bedömning: Högsta värde. Värden:<br />

Mycket välbevarad och tidstypisk bebyggelse<br />

med kringgärdande grönytor/park. På Nordväst<br />

följer kvartersindelningen rutnätsplanen. Uppvisar<br />

flera arkitektoniska stilar. Nordväst är ett av de bäst<br />

bevarade områdena med funktionalistisk stil från<br />

1930- och 40-talen. Ny- och ombyggnad: Klass A.<br />

Planer/Skydd: Behov II. Gällande lagar och föreskrifter<br />

är PBL 3:12, BÄR 2:6 2004:1, Byggnadsminne,<br />

Fornlämning.<br />

C.K.3 Riksintresseområdet <strong>Gävle</strong> <strong>stad</strong>, Kyrko- och trähusbebyggelsen<br />

efter ån, Gamla Gefle.<br />

<strong>Gävle</strong> <strong>kommun</strong>s bedömning: Högsta värde. Värden:<br />

Småskalig bebyggelse med medeltida tomtstruktur.<br />

Bo<strong>stad</strong>shus mot gatan och uthuslängor i fastighetsgräns<br />

in mot gården och ned mot ån. Byggnadernas<br />

utformning är från 1800- och 1900-talen. <strong>Gävle</strong>s<br />

äldsta kyrkoplats med ett dominerande läge. Gatornas<br />

sträckning och beläggning. Trädgårdar. Nyoch<br />

ombyggnad: Klass A. Planer/Skydd: Behov II.<br />

Gällande lagar och föreskrifter: PBL 3:12, BÄR 2:6<br />

2004:1, Byggnadsminne, Fornlämning, Kyrka / Begravningsplats.<br />

C.K.4 Riksintresseområdet <strong>Gävle</strong> <strong>stad</strong>, Å-rummet med<br />

institutionsbyggnader.<br />

<strong>Gävle</strong> <strong>kommun</strong>s bedömning: Högsta värde. Värden:<br />

Gavleåns skilda uttryck öster och väster om<br />

Kungsbron. De välbevarade institutionsbyggnaderna<br />

söder om ån som framför allt vittnar om <strong>Gävle</strong>s<br />

historiska betydelse som residens<strong>stad</strong>. Ny- och<br />

ombyggnad: Klass A Planer/Skydd: Behov II. Gällande<br />

lagar och föreskrifter är: PBL 3:12, BÄR 2:6<br />

2004:1, Byggnadsminne, Fornlämning, Kyrka / Begravningsplats.<br />

C.K.5 Riksintresseområdet <strong>Gävle</strong> <strong>stad</strong>, Västra Vallbacken<br />

och Östra Villa<strong>stad</strong>en.<br />

<strong>Gävle</strong> <strong>kommun</strong>s bedömning: Västra Vallbacken:<br />

Mycket högt värde Östra Villa<strong>stad</strong>en: Högsta värde.<br />

Värden: Bebyggelsens struktur i rutnätsplan inom<br />

Västra Vallbacken och stora oregelbundna tomter<br />

116<br />

och slingrande vägnät. Byggnadernas placering mitt<br />

på tomten. Tidstypiska och påko<strong>stad</strong>e villor i olika<br />

arkitektoniska stilar. Ny- och ombyggnad: Klass A.<br />

Planer/Skydd: Behov III. Gällande lagar och föreskrifter<br />

är PBL 3:12, BÄR 2:6 2004:1.<br />

C.K.6 Södra Villa<strong>stad</strong>en, Nynäs egnahemsområde<br />

<strong>Gävle</strong> <strong>kommun</strong>s bedömning: Mycket högt värde.<br />

Värden: Områdets struktur med tomter och anlagda<br />

trädgårdar formade efter vägnätet. Villornas tidstypiska<br />

utseende i olika arkitektoniska stilar. Ny- och<br />

ombyggnad: Klass A. Planer/Skydd: Behov II och<br />

III. Gällande lagar och föreskrifter: PBL 3:12, BÄR<br />

2:6 2004:1. Ingår i ny avgränsning riksintresse.<br />

C.K.7 Södra Kolonin<br />

<strong>Gävle</strong> <strong>kommun</strong>s bedömning: Mycket högt värde.<br />

Värden: Områdets struktur med små tomter och<br />

anlagda trädgårdar och slingrande vägnät. Små och<br />

enkelt byggda hus. Ny- och ombyggnad: Klass A.<br />

Planer/Skydd: Behov III. Gällande lagar och föreskrifter:<br />

PBL 3:12, BÄR 2:6 2004:1. Ingår i ny avgränsning<br />

riksintresse.<br />

C.K.8 Albion<br />

<strong>Gävle</strong> <strong>kommun</strong>s bedömning: Högsta värde. Värden:<br />

Bebyggelsestrukturen med enhetligt kringbyggt<br />

kvarter som genomsyras av gemensamhetstanke<br />

med utformning av byggnad och mark utan<br />

privata zoner. Byggnadens tidstypiska arkitektur.<br />

Ny- och ombyggnad: Klass A Planer/Skydd: Behov<br />

III. Gällande lagar och föreskrifter: PBL 3:12, BÄR<br />

2:6 2004:1. Ingår i ny avgränsning riksintresse.<br />

C.K.9 Vallongatan, Flemminggatan och Marmagatan<br />

<strong>Gävle</strong> <strong>kommun</strong>s bedömning: Mycket högt värde.<br />

Värden: Bebyggelsens struktur med stora gröna ytor<br />

mellan och inom bebyggelsegrupperna. Enhetlig bebyggelseutformning<br />

inom grupperna med tidstypisk<br />

arkitektur och material. Ny- och ombyggnad: Klass<br />

A. Planer/Skydd: Behov III. Gällande lagar och föreskrifter:<br />

PBL 3:12, BÄR 2:6 2004:1.<br />

C.K.10 Nynäs industriområde (se även C.S.2)<br />

<strong>Gävle</strong> <strong>kommun</strong>s bedömning: Mycket högt värde.<br />

Värden: Bebyggelsens struktur med storskalig industribebyggelse<br />

i tegel i karg miljö med stora rena<br />

ytor kring byggnader. Ny- och ombyggnad: Klass<br />

A. Planer/Skydd: Behov III. Gällande lagar och föreskrifter:<br />

PBL 3:12, BÄR 2:6 2004:1.<br />

C.K.11 Tolvfors bruk Se L.K.1<br />

<strong>Översiktsplan</strong> <strong>Gävle</strong> <strong>stad</strong> <strong>2025</strong>. Antagen av Kommunfullmäktige 27 april 2009

Strategiska områden<br />

C.S.1 Gustavsbro 4 ha<br />

Från Riksväg 80 / Västra Vägen bör det märkas att<br />

<strong>Gävle</strong> börjar här och Gustavsbro ska markera en entré<br />

till <strong>Gävle</strong>. Framtida användning kan vara kontor,<br />

verksamhet med koppling till sjukhus eller Teknikpark<br />

men eventuellt även boende. Området används<br />

idag som lager, kontor och restaurang. Beaktande:<br />

Utformningen ska ge en positiv bild av <strong>Gävle</strong>. Marken<br />

bör inte hårdgöras eftersom det är beläget inom<br />

primärt grundvattenskyddsområde.<br />

C.S.2 Nynäs Lokstallar (se även S.K.10) 13 ha<br />

Nynäs Lokstallar ligger i det inre skyddsområdet<br />

för vattentäkt och har därmed idag en olämplig användning.<br />

All verksamhet inom området måste följa<br />

vattenskyddsföreskrifterna och klara buller från<br />

järnvägen. Kontor, idrott och bostäder är möjliga<br />

framtida användningar. Området används idag som<br />

lager, lokstall, garage, kontor, museiverksamhet,<br />

verk<strong>stad</strong> och uppställning. Beaktande: Hänsyn ska<br />

tas till buller från järnvägen. Bebyggelsens kulturmiljövärden<br />

ska värnas. Eventuell förorenad mark<br />

behöver saneras beroende av användning. Ingår i<br />

primärt grundvattenskyddsområde.<br />

C.S.3 Muréngatan 3,4 ha<br />

Mellan Muréngatan och järnvägen finns mark som<br />

i dagsläget används som parkering. Denna centralt<br />

belägna mark med goda trafikanslutningar kan användas<br />

till kontor, sport eller annan användning<br />

förutsatt att den klarar bullerstörningar från järnvägen<br />

och gatan. Beaktande: Utformningen ska ge<br />

en positiv bild av <strong>Gävle</strong>. Bebyggelse kan förbättra<br />

bullersituationen i bo<strong>stad</strong>skvarteren väster om Muréngatan.<br />

Södra Station, Maxim, är byggnadsminne<br />

och ett viktigt landmärke i fonden på Brunnsgatan.<br />

Området närmast Centralstationen är möjligt för en<br />

117<br />

<strong>Översiktsplan</strong> <strong>Gävle</strong> <strong>stad</strong> <strong>2025</strong>. Antagen av Kommunfullmäktige 27 april 2009<br />

Centrala <strong>stad</strong>sdelarna<br />

framtida pendeltågsstation med väntutrymmen och<br />

eventuella busshållplatser.<br />

C.S.4 Albiongatan 3,1 ha<br />

I framtiden kan området delas i två kvarter. Området<br />

närmast S. Kungsgatan kan användas till mindre<br />

störande verksamheter och skärma av vägbuller.<br />

Området mot Albiongatan kan användas till bostäder<br />

med närhet till koloniträdgårds- och villaområde.<br />

Beaktande: Troligen finns här förorenad mark.<br />

C.S.5 Kv Mumman 2,2 ha<br />

Centralt område med närhet till service. Området<br />

lämpligt för bostäder, handel och kontor. Beaktande:<br />

Bullerpåverkan från väg och järnväg behöver<br />

utredas.<br />

C.S.6 Slottstorget<br />

Slottstorget bör utvecklas på flera sätt –för trafik,<br />

park, kulturaktiviteter, publika verksamheter och<br />

dra nytta av kontakten med Gavleån. Användningen<br />

av Slottstorget ska främja kopplingen mellan norra<br />

och södra sidan av <strong>stad</strong>en. Slottstorget ska vara<br />

en publik plats med stärkt vatten-, biblioteks- och<br />

slottskontakt samt en förbättrad trafiksituation och<br />

fortsatt uppskattad parkmiljö. Nya trafiklösningar<br />

där norrgående trafik flyttas till S. Kungsgatan och<br />

S. Strandgatans trafik flyttas norr om ån kan innebära<br />

att Slottstorget kan utnyttjas bättre. I Slottsparken<br />

är en restaurang på väg att färdigställas i den<br />

norra delen och i den södra delen är det möjligt med<br />

bebyggelse i korsningen Hamiltongatan / S. Kungsgatan.<br />

Ny bebyggelse på Slottstorget ska ha publik<br />

verksamhet i bottenvåningen och till exempel bostäder<br />

eller kontor i övriga våningar. Nya hus ska<br />

underordna sig Slottet i volym och utformning och<br />

ta hänsyn till kulturvärden, park och trafiksituation.<br />

Beaktande:Ett helhetsgrepp om användningen av<br />

Slottstorget och trafiksituationen bör göras.

<strong>Gävle</strong>s <strong>stad</strong>sdelar<br />

118<br />

Utvecklingskarta Forsby-Stigslund-Strömsbro<br />

Bostäder:<br />

F.B.1 Forsbykroken<br />

F.B.2 Lövbacksvägen<br />

F.B.3 Vretbacka<br />

F.B.4 Gamla Sanatoriet<br />

F.B.5 Frideborgsvägen<br />

F.B.6 Gamla Bönavägen<br />

F.B.7 Sländgatan<br />

F.B.8 Väster om Furumovägen<br />

Trafikåtgärder:<br />

F.G.6<br />

F.T.1 Trafiksäkerhet Hillevägen<br />

F.T.2 Kollektivtrafikåtgärd<br />

Triangeln<br />

F.T.3 Förlängning Stålbogatan<br />

F.T.4 Bullerskydd<br />

F.T.5 Nya gång- och cykelvägar<br />

Planerad markanvändning<br />

Bostäder<br />

Trafikåtgärd<br />

Väg<br />

Gång- och cykelväg<br />

Bulleråtgärd<br />

Strategiskt område<br />

Värdefulla grönområden<br />

Kulturhistorisk bebyggelse<br />

Karaktärsområden<br />

Leder och spår<br />

Övriga riktlinjer<br />

Riksintresse<br />

Förslag riksintresse kulturmiljö<br />

Fördjupad översiktsplan<br />

F.B.1<br />

F.G.8<br />

FORSBY<br />

F.G.2<br />

F.G.1<br />

F.G.5<br />

STIGSLUND<br />

F.B.8<br />

F.T.4<br />

F.K.3<br />

Värdefulla grönområden:<br />

F.G.5<br />

F.T.4<br />

F.T.5<br />

F.R.1 Riksintresse natur,<br />

Testeboån - Lundbosjön<br />

med Testeboåns delta<br />

F.G.1 Testeboån - nedre,<br />

Natura 2000-område<br />

F.G.2 Sätraskogen<br />

F.G.3 Strömsbro gravfält<br />

F.G.4 Testeboåns strandnära<br />

grönområden<br />

F.G.5 Grönområden Forsby<br />

F.G.6 Göl vid Forsby<br />

F.G.7 Sanatorieskogen<br />

F.G.8 Nya rekreationsleder<br />

0 1 000<br />

Meter<br />

F.B.2<br />

F.G.5<br />

F.T.5<br />

F.T.2<br />

F.G.8<br />

F.G.4<br />

F.S.3<br />

F.R.1<br />

F.G.4<br />

F.K.4<br />

F.L.1<br />

F.B.3<br />

F.G.4<br />

F.G.4<br />

F.G.4<br />

Värdefull kulturmiljö:<br />

F.K.5<br />

F.B.7<br />

F.T.1<br />

F.K.1<br />

F.T.3<br />

<strong>Översiktsplan</strong> <strong>Gävle</strong> <strong>stad</strong> <strong>2025</strong>. Antagen av Kommunfullmäktige 27 april 2009<br />

F.S.2<br />

F.K.2<br />

F.G.7<br />

F.K.2<br />

F.R.3 F.R.2<br />

F.T.5<br />

F.B.4<br />

F.L.1 Karaktärsområde Varva<br />

F.R.2 Riksintresse kulturmiljö Strömsbro<br />

F.R.3 Förslag till riksintresse kulturmiljö<br />

F.K.1 Västra Strömsbro<br />

F.K.2 Östra Strömsbro<br />

F.K.3 Furumovägen<br />

F.K.4 Stigs gård<br />

F.K.5 Persbacka<br />

Strategiska områden:<br />

F.S.1 Handelsträdgård<br />

vid Frideborgsvägen<br />

F.S.2 Sanatorievägen<br />

F.S.3 Befintliga järnvägsspår<br />

F.S.2<br />

F.B.6<br />

F.G.3<br />

F.G.3<br />

1 : 17 000<br />

F.B.5<br />

F.T.4<br />

STRÖMSBRO<br />

Fördjupad<br />

översiktsplan<br />

Avan -<br />

Fredriksskans<br />

F.S.1

119<br />

Forsby-Stigslund-Strömsbro<br />

Stadsdelarna ligger cirka tre kilometer norr om<br />

<strong>Gävle</strong> centrum. Bebyggelsestrukturen är till större<br />

delen låg, gles och småskalig med gröna tomter.<br />

Stadsbilden präglas särskilt av den gamla rutnät<strong>stad</strong>en<br />

i Strömsbro, av de höga punkthusen<br />

i Stigslund och av äldre industrianläggningar<br />

längs Testeboån. Forsby har vuxit fram som ett<br />

villa- och fritidshusområde kring järnvägen med<br />

Strömsbro station och Forsby hållplats.<br />

Under dialogmötena i Forsby, Stigslund och Strömsbro<br />

den 10 oktober 2006 framkom bland annat att de<br />

stora kvaliteterna är närheten till naturen och lugnet<br />

i <strong>stad</strong>sdelarna. I alla tre <strong>stad</strong>sdelarna finns önskemål<br />

om att på olika sätt öka trafiksäkerheten. Utveckling<br />

av grönområdena och större skötselinsatser av dessa<br />

är efterfrågat. Nya bostäder föreslogs kompletteras<br />

inne i <strong>stad</strong>sdelarna samt i utkanterna bo<strong>stad</strong>sområdena.<br />

Forsby bedöms kunna kompletteras med enstaka<br />

villor inom den befintliga bebyggelsestrukturen.<br />

En större samlad utbyggnad bedöms kunna ske<br />

väster om järnvägen. I Stigslund önskas en försiktig<br />

komplettering av nya bostäder i östra delen av Sätraskogen.<br />

Strömsbro föreslås byggas ut med mindre<br />

kompletteringar längs Gamla Bönavägen. Vid Vretbacka<br />

föreslås ett bo<strong>stad</strong>skvarter nära Testeboån.<br />

Det finns risk att Testeboån svämmar över vid höga<br />

flöden och långvariga regn.<br />

Nya bostäder<br />

Föreslagna nya bo<strong>stad</strong>sområden i Forsby, Stigslund<br />

och Strömsbro ligger i de flesta fall i obebyggda<br />

skogspartier och i några fall på odlingsmark. I några<br />

av dessa områden finns höga natur-, rekreations-<br />

och kulturmiljövärden. Elnätet är väl utbyggt vilket<br />

innebär att nya bostäder kan anslutas.<br />

F.B.1 Forsbykroken 100 - 200 bostäder 34 ha<br />

Småskalig bebyggelse är möjlig. Kan troligen inte<br />

anslutas till fjärrvärme. Marken är mycket blöt och<br />

därför svår att bygga på. <strong>Gävle</strong> <strong>kommun</strong> äger merparten<br />

av marken. Beaktande: Trafikbuller från<br />

järnväg. Skogsmark tas i anspråk. Markförhållanden<br />

och möjligheter till <strong>kommun</strong>alt VA bör utredas<br />

närmare.<br />

<strong>Översiktsplan</strong> <strong>Gävle</strong> <strong>stad</strong> <strong>2025</strong>. Antagen av Kommunfullmäktige 27 april 2009<br />

Forsby – Stigslund – Strömsbro<br />

F.B.2 Lövbacksvägen 10 - 15 bostäder 2 ha<br />

Ånära fritidshus som kan omvandlas till åretruntboende.<br />

Vägnät behöver rustas. Svårigheter med <strong>kommun</strong>alt<br />

VA på grund av översvämningsrisk. <strong>Gävle</strong><br />

<strong>kommun</strong> äger delar av marken. Beaktande: Plankorsning<br />

med järnvägen och buller från järnväg.<br />

Översvämningsrisk behöver utredas ytterligare.<br />

F.B.3 Vretbacka 15 - 30 bostäder 2 ha<br />

Småskalig bebyggelse är möjlig. Tillfartsvägar kan<br />

behöva förstärkas fram till området. Kan troligen<br />

anslutas till fjärrvärme. Beaktande: Strandskydd.<br />

Påverkan på jordbruk. Hänsyn ska tas till grundläggningsförhållanden<br />

och kulturmiljö. Troligen lokala<br />

gemensamma VA-lösningar. Översvämningsrisk<br />

behöver utredas ytterligare.<br />

F.B.4 Gamla Sanatoriet 30 - 80 bostäder 5 ha<br />

Bostäder är möjliga i befintlig bebyggelse och ny<br />

bebyggelse kan tillkomma. Kapacitetsutredning<br />

krävs för <strong>kommun</strong>alt VA. <strong>Gävle</strong> <strong>kommun</strong> äger delar<br />

av marken. Beaktande: Hänsyn tas till bebyggelsekaraktärer<br />

samt natur- och rekreationsvärden i form<br />

av grova tallar och stigar samt till kulturmiljön.<br />

F.B.5 Frideborgsvägen 20 - 40 bostäder 3 ha<br />

Småskalig bebyggelse är möjlig. Terrassvägen eller<br />

Frideborgsvägen behöver förstärkas. Kapacitetsutredning<br />

krävs för <strong>kommun</strong>alt VA, spillvatten behöver<br />

eventuellt pumpas. <strong>Gävle</strong> <strong>kommun</strong> äger delar<br />

av marken. Beaktande: Trafikbuller från Björkevägen.<br />

Konsekvenser på natur- och rekreationsvärden.<br />

Eventuell störning från handelsträdgård.<br />

F.B.6 Gamla Bönavägen 20-30 bostäder 2 ha<br />

Småskalig bebyggelse är möjlig. Kommunalt VA<br />

kan eventuellt anslutas. <strong>Gävle</strong> <strong>kommun</strong> äger marken.<br />

Beaktande: Trafikbuller. Farligt gods. Längs<br />

väg 583 gäller byggnadsfritt avstånd 30 meter.<br />

F.B.7 Sländgatan 10-15 bostäder 0,5 ha<br />

Småskalig tät bebyggelse är möjlig. Kommunalt VA<br />

kan anslutas. <strong>Gävle</strong> <strong>kommun</strong> äger marken. Beaktande:<br />

Hänsyn ska tas till naturvärden i tallskogen<br />

öster om Hillevägen, fornlämningar och rester av<br />

äldre värn och försvarsanläggningar.

<strong>Gävle</strong>s <strong>stad</strong>sdelar<br />

F.B.8 Väster om Furumovägen 100-150 bostäder 8 ha<br />

Låg och tät samt hög och tät bebyggelse är möjlig.<br />

Källsätersvägen kan behöva förstärkas. Kapacitetsutredning<br />

krävs för <strong>kommun</strong>alt VA. <strong>Gävle</strong> <strong>kommun</strong><br />

äger marken. Beaktande: Motionsspår och körväg<br />

för travet behöver flyttas. Ny detaljplan krävs.<br />

Trafiklösningar<br />

F.T.1 Trafiksäkerhet Hillevägen<br />

Trafiksäkerhetshöjande åtgärder utmed Hillevägen<br />

för att minska hastigheterna förbi Strömsbro och<br />

Stigslunds skola.<br />

F.T.2 Kollektivtrafikåtgärd Triangeln<br />

Ny hållplatslösning av terminaltyp vid affärsområdet<br />

Triangeln.<br />

F.T.3 Förlängning Stålbogatan<br />

Ny vägsträckning av Stålbogatan till Gamla Bönavägen.<br />

F.T.4 Bullerskydd<br />

Bullerskyddsåtgärder vid Björkevägen, Forsbykroken<br />

och Lövbacksvägen.<br />

F.T.5 Nya gång- och cykelvägar<br />

Utbyggnad av nya gång- och cykelvägar enligt <strong>Gävle</strong><br />

<strong>kommun</strong>s kommande Cykelplan.<br />

Värdefulla grönområden<br />

F.R.1 Riksintresse natur Testeboån – Lundbosjön med<br />

Testeboåns delta<br />

Testeboån med Lundbosjön och Testeboåns delta<br />

är av riksintresse för naturvård. Naturvärdena är<br />

till största delen knutna till strömmande vatten och<br />

strandskogar rika på lövträd, inte minst ek, och<br />

många arter lever här på norra gränsen av sitt utbredningsområde.<br />

Botaniskt intressanta älvängar<br />

och myrområden av stor betydelse för bl a fågellivet<br />

förekommer också. Ån är en mycket rik fiskbiotop<br />

med bl a lekområden för uppvandrande lax<br />

och havsöring.<br />

F.G.1 Testeboån nedre, Natura 2000-område<br />

Testeboån är en mycket viktig resurs för naturvård,<br />

friluftsliv, rekreation och landskapsbild, inte bara<br />

för dem som bor nära, utan för hela <strong>Gävle</strong>. Allmänhetens<br />

tillgänglighet till ån behöver förbättras, liksom<br />

den naturvårdsanpassade skötseln. Ån föreslås<br />

120<br />

skyddas som naturreservat för att värdena ska värnas<br />

långsiktigt.<br />

F.G.2 Sätraskogen<br />

Skogen är mycket värdefull som rekreationsområde<br />

och för friluftsliv, främst för dem som bor i närområdet,<br />

men även för många andra gävlebor. Vissa<br />

delområden har höga naturvärden. I ett större perspektiv<br />

ingår skogen i en grön kil in mot <strong>stad</strong>en.<br />

För att alla dessa värden ska skyddas och utvecklas<br />

föreslås ett bildande av ett naturreservat här.<br />

F.G.3 Strömsbro gravfält<br />

Ett vikingatida gravfält på <strong>Gävle</strong>åsen. Den ovanliga<br />

torrängen på gravfältet har höga naturvärden<br />

som behöver en hänsynsfull skötsel för att bevaras<br />

(området sköts av länsstyrelsen). Området har även<br />

höga värden för kulturmiljö, rekreation, friluftsliv<br />

och landskapsbild.<br />

F.G.4 Testeboåns strandnära grönområden<br />

Områden för natur och kultur som kan utvecklas ytterligare<br />

för rekreation och det rörliga friluftslivet.<br />

Värdena ligger i närheten till ån och gångstråket.<br />

Flera av områdena har tidigare varit odlingsytor och<br />

är ett viktigt element i rutnätsbebyggelsen. Se F.K1.<br />

F.G.5 Grönområden Forsby<br />

Grönområden nära bebyggelsen som är viktiga att<br />

bevara.<br />

F.G.6 Göl vid Forsby<br />

Näringsrik och ganska kraftigt igenväxt göl i före<br />

detta åkermark som en gång använts som lertäkt.<br />

Runt gölen finns en fuktäng med intressant flora.<br />

Gölen utgör en viktig variation i åkerlandskapet<br />

både för landskapsbild, flora och fauna.<br />

F.G.7 Sanatorieskogen<br />

Grov välbevarad tallskog belägen på grusås. Graninslag<br />

förekommer sparsamt. Medelåldern på tallarna<br />

är omkring 170 år. Idag nyttjas området flitigt<br />

för rekreation då det bland annat finns en motionsslinga<br />

i skogen. Natur- och rekreationsvärdena ska<br />

bevaras.<br />

F.G.8 Ny rekreationsled<br />

Ett fint gångstråk med rekreativa värden mellan Testeboåns<br />

delta och Forsby som på sikt bör förlängas<br />

ända upp till Oslättfors.<br />

<strong>Översiktsplan</strong> <strong>Gävle</strong> <strong>stad</strong> <strong>2025</strong>. Antagen av Kommunfullmäktige 27 april 2009

Värdefull kulturmiljö<br />

F.L.1 Karaktärsområde Varva<br />

<strong>Gävle</strong> <strong>kommun</strong>s bedömning: Mycket högt värde.<br />

Värden: Öppet odlingslandskap intill äldre agrar<br />

bebyggelse vilket förstärker förståelsen av bebyggelsens<br />

användning. Ny- och ombyggnad: Klass D.<br />

Planer/Skydd: Behov III. Gällande lagar och föreskrifter:<br />

PBL 3:12, BÄR 2:6 2004:1.<br />

F.R.2 Riksintresse Strömsbro (se F.K.1)<br />

Riksintresse för kulturmiljövård. <strong>Gävle</strong> <strong>kommun</strong><br />

föreslår ny avgränsning för riksintresset Strömsbro.<br />

Se karta under allmänna intressen/kulturmiljö.<br />

F.R.3 Förslag till riksintresse Strömsbro<br />

F.K.1 Västra Strömsbro<br />

<strong>Gävle</strong> <strong>kommun</strong>s bedömning: Högsta värde. Värden:<br />

Områdets struktur efter rutnätsplanen. Den<br />

småskaliga och låga trähusbebyggelsen. Bränneridrängarnas<br />

hus. Industri, herrgård, kyrka med<br />

flera byggnader som tillhör industrisamhället. Ny-<br />

och ombyggnad: Klass A. Planer / Skydd: Behov<br />

II. Gällande lagar och föreskrifter: PBL 3:12, BÄR<br />

2:6 2004:1, Byggnadsminne, Fornlämning, Kyrka /<br />

Begravningsplats.<br />

<strong>Gävle</strong> <strong>kommun</strong> har beslutat prioritera ny detaljplan<br />

med kulturmiljöinriktning för Strömsbro<br />

F.K.2 Östra Strömsbro<br />

<strong>Gävle</strong> <strong>kommun</strong>s bedömning: 2. Mycket högt värde<br />

Värden: Områdets olika årsringar av bo<strong>stad</strong>sbebyggelse.<br />

Den äldre med en rutnästliknande tomtstruktur<br />

och den yngre med en friare struktur. Den småskaliga<br />

och låga trähus- och villabebyggelsen samt<br />

radhusen. Byggnadernas utformning och material.<br />

Ny- och ombyggnad: Klass A. Planer / Skydd: Behov<br />

II. Gällande lagar och föreskrifter: PBL 3:12,<br />

BÄR 2:6 2004:1, Fornlämning.<br />

<strong>Gävle</strong> <strong>kommun</strong> föreslår att FK2 utgår från riksintresseområdet<br />

för kulturmiljö men ingår till delar i<br />

ny detaljplan med kulturmiljöinriktning.<br />

F.K.3 Furumovägen<br />

<strong>Gävle</strong> <strong>kommun</strong>s bedömning: Mycket högt värde.<br />

Värden: Bebyggelsens struktur med friliggande<br />

höghus i höjdläge och de lägre liggande radhus- och<br />

villabebyggelsen. Ny- och ombyggnad: Klass A.<br />

Planer / Skydd: Behov III. Gällande lagar och föreskrifter:<br />

PBL 3:12, BÄR 2:6 2004:1.<br />

121<br />

<strong>Översiktsplan</strong> <strong>Gävle</strong> <strong>stad</strong> <strong>2025</strong>. Antagen av Kommunfullmäktige 27 april 2009<br />

Forsby – Stigslund – Strömsbro<br />

F.K.4 Stigs gård<br />

<strong>Gävle</strong> <strong>kommun</strong>s bedömning: Mycket högt värde.<br />

Värden: Enhetlig och småskalig träbebyggelse i<br />

trädgårds- och naturmark. Ny- och ombyggnad:<br />

Klass A. Planer / Skydd: Behov III. Gällande lagar<br />

och föreskrifter: PBL 3:12, BÄR 2:6 2004:1, Fornlämning.<br />

F.K.5 Persbacka<br />

<strong>Gävle</strong> <strong>kommun</strong>s bedömning: Mycket högt värde.<br />

Värden: Gårdsanläggningens struktur med byggnadernas<br />

gruppering och allékantad väg. Odlingslandskap.<br />

Ny- och ombyggnad: Klass D. Planer /<br />

Skydd: Behov III. Gällande lagar och föreskrifter:<br />

PBL 3:12, BÄR 2:6 2004:1.<br />

Strategiska områden<br />

F.S.1 Handelsträdgård vid Frideborgsvägen 3 ha<br />

Handelsträdgård som på lång sikt kan omvandlas<br />

till bostäder. Kapacitetsutredning för <strong>kommun</strong>alt<br />

VA krävs, eventuellt lokala lösningar. Beaktande:<br />

Inga nya verksamheter bör etableras som kan störa<br />

eller förhindra omvandling till bostäder.<br />

F.S.2 Sanatorievägen 5 ha<br />

Äldreboende och annat kategoriboende finns i området<br />

idag. Delar av området bedöms kunna kompletteras<br />

med bostäder på lång sikt. Vacker tallskog<br />

med stigar upp mot Hilleåsen bör bevaras. Kapacitetsutredning<br />

för <strong>kommun</strong>alt VA krävs. Beaktande:<br />

Hänsyn ska tas till kulturmiljö, byggnader och terräng.<br />

F.S.3 Befintliga järnvägsspår<br />

Det är möjligt att förändringar i järnvägsspåren blir<br />

aktuella i framtiden. Både utökning av nuvarande<br />

järnvägsområde och förändrad användning kan bli<br />

aktuellt.

<strong>Gävle</strong>s <strong>stad</strong>sdelar<br />

alt 1<br />

H.T.1<br />

alt 2<br />

H.S.2<br />

H.G.6<br />

122<br />

Utvecklingskarta Hille & Björke<br />

0 1 500<br />

Meter<br />

1 : 33 000<br />

H.S.4<br />

H.S.7<br />

H.R.3<br />

H.S.3<br />

H.S.5<br />

MÅRDÄNG<br />

H.K.2<br />

H.S.1<br />

H.B.12<br />

H.G.8<br />

H.B.2<br />

H.V.1<br />

VARVA<br />

H.L.1<br />

H.G.6<br />

H.R.2<br />

H.K.2<br />

H.G.5<br />

H.K.5<br />

OPPALA<br />

H.B.3<br />

H.T.3<br />

H.K.3<br />

H.B.8<br />

H.B.4<br />

H.K.4<br />

H.B.7<br />

H.L.2<br />

H.G.1<br />

H.K.4<br />

H.K.1<br />

H.B.13<br />

H.B.6<br />

H.B.10<br />

HILLE<br />

H.S.6<br />

H.T.2<br />

H.L.1<br />

H.T.2<br />

H.G.4<br />

H.B.5<br />

BJÖRKE<br />

H.T.3<br />

H.R.1<br />

H.B.9<br />

H.B.9<br />

Bostäder:<br />

H.L.2<br />

H.G.5<br />

H.B.1 Utnoravägen<br />

H.B.2 Varva<br />

H.B.3 Västerbacken<br />

H.B.4 Horsnäs<br />

H.B.5 Fransbovägen<br />

H.B.6 Södra Åsvägen<br />

H.B.7 Idrottsallén<br />

H.B.8 Terrassvägen<br />

H.B.9 Centrala Björke<br />

H.B.10 Frideborgsvägen<br />

H.B.11 Hillesjöstrand<br />

H.B.12 Spruthusvägen<br />

H.B.13 Nedre vägen<br />

Verksamheter:<br />

H.G.2<br />

H.R.3 Område av intresse<br />

för Totalförsvar<br />

H.B.11<br />

H.G.3<br />

H.B.1<br />

H.V.1 Område för sportaktiviteter /<br />

industriområde<br />

Trafikåtgärder:<br />

H.T.1 Milbostigen<br />

H.T.2 Passager Björkevägen<br />

H.T.3 Nya gång- och cykelvägar<br />

Planerad markanvändning<br />

H.G.7<br />

Bostäder<br />

Verksamheter<br />

Gång- och cykelväg<br />

Väg<br />

Trafikåtgärd<br />

Strategiskt område<br />

H.G.7<br />

Värdefulla grönområden:<br />

<strong>Översiktsplan</strong> <strong>Gävle</strong> <strong>stad</strong> <strong>2025</strong>. Antagen av Kommunfullmäktige 27 april 2009<br />

Värdefulla grönområden<br />

Kulturhistorisk bebyggelse<br />

Karaktärsområden<br />

Övriga riktlinjer<br />

Riksintresse naturvård<br />

Förordnanden enligt PBL 12:4<br />

Fördjupad översiktsplan<br />

H.G.9<br />

H.G.5<br />

H.R.1 Riksintresse natur,<br />

Mårdängsjön & Hillesjön<br />

H.R.2 Riksintresse natur, Testeboån<br />

-Lundbosjön med Testeboåns delta<br />

H.G.1 Mårdängsjön<br />

H.G.2 Hillesjön<br />

H.G.3 Hilleklack<br />

H.G.4 Jättegrytor<br />

H.G.5 Åar<br />

H.G.6 Testeboån - nedre,<br />

Natura 2000-område<br />

H.G.7 Biotopskyddsområden<br />

H.G.8 Sumpskog Västerbacken<br />

H.G.9 Bladmyrans och<br />

Granskogens naturreservat<br />

Värdefull kulturmiljö:<br />

H.L.1 Karaktärsområde Varva<br />

och Hille by<br />

H.L.2 Karaktärsområde Björke-Oppala<br />

H.K.1 Hille by med kyrka<br />

H.K.2 Varva, Mårdäng<br />

H.K.3 Hillevägen<br />

H.K.4 Hille centrum, N. och S. Åsvägen<br />

H.K.5 Oppala<br />

Strategiska områden:<br />

H.S.1 Nya Milbostigen<br />

H.S.2 Milbostigen<br />

H.S.3 Mårdäng<br />

H.S.4 Vretta<br />

H.S.5 Varva<br />

H.S.6 Befintliga järnvägsspår<br />

H.S.7 Oppala

Hille & Björke<br />

Hille och Björke kännetecknas av utbyggda bykärnor,<br />

sin jordbrukskaraktär och närhet till naturen<br />

men även av god tillgänglighet till centrala <strong>Gävle</strong>.<br />

Hilleåsen och Björkeslätten har betydelse för hur<br />

bebyggelsen lokaliserats. För att koppla samman<br />

bebyggelsen väster och öster om järnvägen samt<br />

förbättra kontakten till Åbyggeby, föreslås större<br />

bo<strong>stad</strong>sområden längs med Milbostigen och även<br />

en ny väg. Nya bo<strong>stad</strong>sområden skall anpassas<br />

till den befintliga bebyggelsen. Utbyggnad på<br />

östra sidan om Björkevägen i Hille ska undvikas<br />

eftersom <strong>stad</strong>sdelen då delas itu.<br />

Boende i Hille och Björke har framfört flera synpunkter<br />

om framtiden. Bland annat framhålls att det<br />

är viktigt att bevara jordbrukskaraktären och närheten<br />

till naturen, förbättra kollektivtrafiken samt att<br />

gång- och cykelvägar mellan Hille-Björke och centrala<br />

<strong>Gävle</strong> önskas, liksom fler livsmedelsaffärer,<br />

dagis och serviceboende samt fler platser för sport<br />

och lek. Ny bo<strong>stad</strong>sbebyggelse är något som många<br />

tror kan främja bättre service och <strong>kommun</strong>ikationer.<br />

I Hille och Björke föreslår <strong>Gävle</strong> <strong>kommun</strong> främst<br />

attraktiva villaområden. I de flesta fall innebär det<br />

att befintliga bo<strong>stad</strong>sområden kompletteras, i ett fåtal<br />

fall omvandling av fritidsbostäder till åretruntboende.<br />

Elnätet är relativt väl utbyggt vilket innebär<br />

att nya bostäder kan anslutas inom <strong>stad</strong>sdelarna.<br />

Väg 583 är omledningsväg för E4-trafik.<br />

Nya bostäder<br />

H.B.1 Utnoravägen 20 bostäder 3,5 ha<br />

Småskalig bebyggelse i anslutning till befintligt villaområde.<br />

Ny bebyggelse anpassas till jordbruksstil<br />

med stenmurar, öppna gårdar och närhet till skog.<br />

Kräver kapacitetsutredning för <strong>kommun</strong>alt VA. Beaktande:<br />

Bullerstörningar från skjutbana. Kollektivtrafik<br />

saknas.<br />

H.B.2 Milbostigen 25-30 bostäder 18 ha<br />

Småskalig bebyggelse med möjlighet till hästboende.<br />

<strong>Gävle</strong> <strong>kommun</strong> äger delar av marken. Beaktande:<br />

Kraftledning går igenom området. Delar av<br />

området används som strövområde. Kriterier för<br />

hästhållning finns i djurhållningskapitlet. Svårigheter<br />

med <strong>kommun</strong>alt VA. Liten tillgänglighet till<br />

kollektivtrafik.<br />

123<br />

<strong>Översiktsplan</strong> <strong>Gävle</strong> <strong>stad</strong> <strong>2025</strong>. Antagen av Kommunfullmäktige 27 april 2009<br />

Hille & Björke<br />

H.B.3 Västerbacken 70-100 bostäder 36 ha<br />

Småskalig bebyggelse med möjlighet till hästboende.<br />

Detaljplan finns. Kommunalt VA kan anslutas<br />

i etapp 1. Etapp 2 kan anslutas om kapacitet finns,<br />

men till höga kostnader för blivande VA-abonnenter.<br />

<strong>Gävle</strong> <strong>kommun</strong> äger merparten av marken. Beaktande:<br />

Västerbackens bykaraktär bevaras. Ny vägförbindelse<br />

mellan Hille och Åbyggeby möjliggörs.<br />

Kriterier för djurhållning, se djurhållningskapitlet.<br />

H.B.4 Horsnäs 40-60 bostäder 24 ha<br />

Småskalig bebyggelse är möjlig och detaljplan finns<br />

i delar av området. Kapacitetsutredning för VA<br />

krävs. <strong>Gävle</strong> <strong>kommun</strong> äger en del av marken. Beaktande:<br />

Närhet till fordonsverk<strong>stad</strong> och alsumpskog.<br />

Liten tillgänglighet till kollektivtrafik.<br />

H.B.5 Fransbovägen 40 - 50 bostäder 6 ha<br />

Småskalig bebyggelse. Kommunalt VA tveksamt,<br />

kräver förstärkning med pumpstation och tryckledning<br />

då spillvatten behöver pumpas. Beaktande:<br />

Skyddsavstånd till järnväg, buller från järnväg och<br />

Björke skjutbana. Angränsar till värdefull kulturmiljö.<br />

Liten tillgänglighet till kollektivtrafik.<br />

H.B.6 Södra Åsvägen ca 5 bostäder 0,3 ha<br />

Småskalig enhetlig bebyggelse anpassad till närliggande<br />

70-tals bebyggelse är möjlig. Kommunalt<br />

VA kan anslutas. Beaktande: Kraftledning passerar<br />

genom området, del av värdefull kulturmiljö. <strong>Gävle</strong>åsen.<br />

H.B.7 Idrottsallén 5 - 10 bostäder 1 ha<br />

Småskalig enhetlig bebyggelse anpassad till bebyggelsen<br />

i omgivningen. Väg från området ansluts till<br />

Hillevägen. Kommunalt VA kan anslutas. <strong>Gävle</strong><br />

<strong>kommun</strong> äger marken. Beaktande: <strong>Gävle</strong>åsen. Ur<br />

VA-synpunkt måste byggnaderna placeras på högsta<br />

delen av tomterna.<br />

H.B.8 Terrassvägen 5-10 bostäder 1,5 ha<br />

Småskalig bebyggelse. Kommunalt VA kan anslutas.<br />

Beaktande: Relativt stora höjdskillnader inom<br />

området. Terrassvägen bör sammankopplas med<br />

Frideborgsvägen. För att få självfall i spillvattenledningen<br />

måste de lägsta delarna av området fyllas ut.

<strong>Gävle</strong>s <strong>stad</strong>sdelar<br />

H.B.9 Centrala Björke 20-40 bostäder<br />

Småskalig bebyggelse är möjlig. Kommunalt VA är<br />

tveksamt, spillvatten behöver pumpas. Beaktande:<br />

Angränsar till karaktärsområde och äldre jordbruksfastighet.<br />

Fornlämningar finns i området. Bebyggelsen<br />

anpassas till kulturmiljön. Korsningen vid Utnoravägen<br />

och Björkevägen bör förbättras för den<br />

ökade trafiken. Nära två förorenade områden och<br />

ett verksamhetsområde. Buller, säkerhetszon, byggnadsfritt<br />

avstånd till transportväg för farligt gods.<br />

H.B.10 Frideborgsvägen 20-40 bostäder 7 ha<br />

Småskalig bebyggelse. Terrassvägen eller Frideborgsvägen<br />

behöver förstärkas till området. Fjärrvärme<br />

är på sikt möjligt då det byggs ut i Strömsbro.<br />

Spillvatten behöver pumpas. <strong>Gävle</strong> Kommun äger<br />

merparten av marken. Beaktande: Natur- och rekreationsvärden<br />

nära Hilleåsen. Fornminnen. Buller,<br />

säkerhetszon, byggnadsfritt avstånd till transportväg<br />

för farligt gods. Liten tillgänglighet till<br />

kollektivtrafik.<br />

H.B.11 Hillesjöstrand 20 bostäder 25 ha<br />

Vattennära komplettering med småskalig bebyggelse<br />

och omvandling av fritidsbostäder till året<br />

runt-boende. Kommunalt vatten genom gemensamhetsanläggning<br />

finns. Kommunalt avlopp kan inte<br />

anslutas. För nya bostäder krävs kapacitetsutredning.<br />

Beaktande: Strandskyddet, förutsättningarna<br />

för enskilda avlopp behöver klargöras, kollektivtrafik<br />

saknas.<br />

124<br />

H.B.12 Spruthusvägen 15-20 bostäder 10 ha<br />

Komplettering med småskalig bebyggelse och omvandling<br />

av fritidsbostäder till året-runt-boende.<br />

Kommunalt VA är inte aktuellt. Beaktande: Kulturmiljö,<br />

sankmark mellan området och Mårdängssjön,<br />

strandskydd, översvämningsrisk, kollektivtrafik<br />

saknas.<br />

H.B.13 Nedre vägen 5-15 bostäder ? ha<br />

Småskalig bebyggelse med möjlighet till hästboende.<br />

Tveksamt med <strong>kommun</strong>alt VA. Beaktande:<br />

Kulturmiljö, karaktärsområde, sank mark.<br />

Nya verksamheter<br />

H.R.3 Riksintresse för totalförsvar<br />

Område av intresse för totalförsvaret. Vid förändringar<br />

i, eller i närheten av, området ska Länsstyrelsen<br />

kontaktas.<br />

H.V.1 Område för sportaktiviteter/industriområde<br />

Ny sportanläggning och område för mindre verk<strong>stad</strong>/industri.<br />

Tillförande vägar måste förstärkas på<br />

grund av ökad trafik. <strong>Gävle</strong> <strong>kommun</strong> äger en del av<br />

marken. Beaktande: Delar av föreslaget område<br />

används som strövområde. En ny ishall/sporthall<br />

behövs även i Strömsbro. Placering av hall måste<br />

därför avvägas noga, eftersom två hallar skulle bli<br />

för kostsamt. Hänsyn ska tas till närliggande bostäder<br />

och industri samt till tidigare nedlagd deponi.<br />

<strong>Översiktsplan</strong> <strong>Gävle</strong> <strong>stad</strong> <strong>2025</strong>. Antagen av Kommunfullmäktige 27 april 2009

Trafiklösningar<br />

H.T.1 Milbostigen<br />

Om exploatering av större bo<strong>stad</strong>sområden blir aktuellt<br />

mellan Åbyggeby och Hille behövs åtgärder<br />

för att hantera den ökande trafiken. Det finns två<br />

alternativ.<br />

Alternativ 1: Milbostigen får en helt ny sträckning<br />

och den existerande Milbostigen används då som<br />

gång- och cykelväg.<br />

Alternativ 2: Den befintliga Milbostigen åtgärdas så<br />

att den klarar större trafikmängder och borförbindelsen<br />

vid Åbyggeby förstärks.<br />

H.T.2 Passager Björkevägen<br />

Säkra passager för gång- och cykeltrafikanter över /<br />

under Björkevägen behövs.<br />

H.T.3 Nya gång och cykelvägar<br />

Utbyggnad av gång- och cykelvägar enligt <strong>Gävle</strong><br />

<strong>kommun</strong>s kommande Cykelplan.<br />

Värdefulla grönområden<br />

H.R.1 Riksintresse natur, Mårdängsjön & Hillesjön<br />

Mårdängsjön och Hillesjön är klassade som riksintresse<br />

för naturvård och ska skyddas och bevaras.<br />

Värdena ligger i att det finns goda förutsättningar<br />

för ett rikt fågelliv i sjöarna och att området är värdefullt<br />

för undervisning.<br />

H.R.2 Riksintresse natur, Testeboån – Lundbosjön med<br />

Testeboåns delta<br />

Testeboån är klassad som riksintresse för naturvård<br />

och ska skyddas och bevaras. Ån har höga botaniska<br />

och zoologiska värden och är ett av <strong>Gävle</strong> <strong>kommun</strong>s<br />

mest värdefulla naturvårdsobjekt. Se även FR1.<br />

H.G.1 Mårdängsjön<br />

Mårdängsjön är en av länets bästa fågelsjöar. På<br />

grund av det ringa vattendjupet i kombination med<br />

näringstillförsel, bland annat från omgivande jordbruksmark,<br />

håller sjön på att växa igen. Ett projekt<br />

som drivs av närboende i samarbete med <strong>kommun</strong>en<br />

och med statligt stöd (LONA-bidrag) drogs<br />

igång under 2006 för att motverka igenväxningen.<br />

Sjön är mycket betydelsefull för naturvård, rekreation,<br />

friluftsliv och landskapsbild. Sjön föreslås<br />

skyddas som naturreservat.<br />

125<br />

<strong>Översiktsplan</strong> <strong>Gävle</strong> <strong>stad</strong> <strong>2025</strong>. Antagen av Kommunfullmäktige 27 april 2009<br />

Hille & Björke<br />

H.G.2 Hillesjön<br />

Hillesjön är en bra fågelsjö. Sjön är något djupare<br />

än Mårdängsjön, men även här är det problem<br />

med igenväxning. Föreningen Hillesjöns Framtid är<br />

aktiva i frågor som rör sjön. Det finns en stig med<br />

grillplatser och vindskydd runt sjön som föreningen<br />

sköter och de har ett vassröjningsprojekt på gång.<br />

Sjön är mycket betydelsefull för naturvården, rekreation,<br />

friluftsliv och landskapsbild.<br />

H.G.3 Hilleklack<br />

Hilleklack är en liten bergrygg med fin hällmark<br />

och intilliggande klapperstensfält. Området är geologiskt<br />

intressant och av stor betydelse för rekreation<br />

och friluftsliv. Skogsområdet är viktigt för rekreation<br />

och det rörliga friluftslivet.<br />

H.G.4 Jättegrytor<br />

Vid Varva finns spår från den senaste inlandsisen<br />

i form av jättegrytor på några berghällar. I närområdet<br />

finns ett skogsparti med äldre barrblandskog.<br />

Jättegrytorna är mycket värdefulla som geologiskt/<br />

naturhistoriskt undervisningsobjekt. Den gamla<br />

skogen har ett högt naturvärde. Skogen lämnas<br />

orörd för att bevara värdena medan området med<br />

jättegrytor måste skötas för att inte växa igen.<br />

H.G.5 Åar<br />

Oppalaån, Björkeån och Verkmyraån är alla viktiga<br />

för grönstrukturen i området. Vissa delsträckor har<br />

högre naturvärden än andra. Kunskapsnivån behöver<br />

bli bättre om dessa åar för att rätt skötselåtgärder<br />

ska kunna sättas in för att bevara och förstärka naturvärdena.<br />

Testeboån beskrivs i <strong>stad</strong>sdelen Forsby.<br />

H.G.6 Testeboån – nedre, Natura 2000-område<br />

Alsumpskogen norr om Gråtnäs udde samt åkerholmen<br />

med äldre tallskog vid järnvägsbron är värdefulla<br />

ur naturvårdssynpunkt och för landskapsbilden.<br />

Se även FG1.<br />

H.G.7 Biotopskyddsområden<br />

Äldre naturskogsartade skogsområden av typen<br />

blandad barr- och lövskog. Områdena är av Skogsstyrelsen<br />

skyddade som biotopskyddsområden, vilket<br />

bl a innebär att skogsbruksåtgärder inte är tilllåtna.<br />

H.G.8 Sumpskog Västerbacken<br />

Tallsumpskog med höga naturvärden.

<strong>Gävle</strong>s <strong>stad</strong>sdelar<br />

H.G.9 Bladmyrans och Granskogens naturreservat<br />

Bladmyrans naturreservat bildades 1993 av Länsstyrelsen.<br />

Reservatet omfattade från början endast<br />

ett mindre område vid Bladmyran. 2006 tog <strong>kommun</strong>en<br />

över reservatet, utvidgade delområdet Bladmyran<br />

och lade till området Granskogen. Syftet<br />

med reservatet är att bevara naturskog med olika<br />

biotoper och höga naturvärden. Även friluftslivet<br />

och möjligheten för besökare att uppleva området<br />

ska gynnas.<br />

Värdefull kulturmiljö<br />

H.L.1 Karaktärsområde Varva och Hille by<br />

<strong>Gävle</strong> <strong>kommun</strong>s bedömning: Mycket högt värde.<br />

Värden: Öppet odlingslandskap som ligger i anslutning<br />

till bebyggelse. Vid Hille by är relationen<br />

mellan bebyggelsen på åsen och landskapet karaktäristiskt.<br />

Ny- och ombyggnad: Klass D. Planer/<br />

Skydd: Behov III. Gällande lagar och föreskrifter:<br />

PBL 3:12, BÄR 2:6 2004:1, Fornlämning, Kyrka /<br />

Begravningsplats.<br />

H.L.2 Karaktärsområde Björke - Oppala<br />

<strong>Gävle</strong> <strong>kommun</strong>s bedömning: Mycket högt värde.<br />

Värden: Öppet odlingslandskap som dels ligger i<br />

anslutning till Oppala by men som också innehåller<br />

bykoncentrationer. Ny- och ombyggnad: Klass D.<br />

Planer/Skydd: Behov III. Gällande lagar och föreskrifter:<br />

PBL 3:12, BÄR 2:6 2004:1, Fornlämning.<br />

H.K.1 Hille by med kyrka<br />

<strong>Gävle</strong> <strong>kommun</strong>s bedömning: Mycket högt värde.<br />

Värden: Bebyggelsens struktur på åsen längs den<br />

gamla landsvägen. Odlade marker nedanför åsen<br />

126<br />

mot Hillesjön. Allékantad väg mot kyrka. Åsväg på<br />

åsens topp och dal. Traditionella äldre byggnader.<br />

Kyrkans dominerande läge på åsen.<br />

Ny- och ombyggnad: Klass B. Planer/Skydd: Behov<br />

III. Gällande lagar och föreskrifter: PBL 3:12, BÄR<br />

2:6 2004:1, Fornlämning, Kyrka / Begravningsplats.<br />

H.K.2 Varva, Mårdäng<br />

<strong>Gävle</strong> <strong>kommun</strong>s bedömning: Mycket högt värde.<br />

Värden: Områdets struktur med bebyggelsens läge i<br />

relation den odlade marken. Smal grusad väg genom<br />

odlingslandskapet. Dominerande och välbevarade<br />

byggnader bla Mårdängsgård. Ekonomibyggnader.<br />

Ny- och ombyggnad: Klass B. Planer/Skydd: Behov<br />

III. Gällande lagar och föreskrifter: PBL 3:12, BÄR<br />

2:6 2004:1, Fornlämning.<br />

H.K.3 Hillevägen<br />

<strong>Gävle</strong> <strong>kommun</strong>s bedömning: Mycket högt värde.<br />

Värden: Tidstypisk villabebyggelse med grönskande<br />

trädgårdar. Småskalig centrumbebyggelse. Ny-<br />

och ombyggnad: Klass B. Planer/Skydd: Behov III.<br />

Gällande lagar och föreskrifter: PBL 3:12, BÄR 2:6<br />

2004:1.<br />

H.K.4 Hille centrum, N. och S. Åsvägen<br />

<strong>Gävle</strong> <strong>kommun</strong>s bedömning: Mycket högt värde.<br />

Värden: Enhetligt och tidstypiskt utformade soutteränghus<br />

som är placerade efter topografin. Tidstypiska<br />

kulörer och detaljer. Ny- och ombyggnad:<br />

Klass A. Planer/Skydd: Behov III. Gällande lagar<br />

och föreskrifter: PBL 3:12, BÄR 2:6 2004:1, Fornlämning.<br />

<strong>Översiktsplan</strong> <strong>Gävle</strong> <strong>stad</strong> <strong>2025</strong>. Antagen av Kommunfullmäktige 27 april 2009

H.K.5 Oppala<br />

<strong>Gävle</strong> <strong>kommun</strong>s bedömning: Mycket högt värde.<br />

Värden: Områdets struktur med bebyggelsens läge<br />

i landskapet, som klungbyar och radbyar. Äldre<br />

vägsträckning. Många byggnader har ett äldre utseende<br />

bevarat. Ny- och ombyggnad: Klass B. Planer/<br />

Skydd: Behov III. Gällande lagar och föreskrifter:<br />

BÄR 2:6 2004:1, Fornlämning.<br />

Strategiska områden<br />

H.S.1 Nya Milbostigen 47 ha<br />

Området är lämpligt för bostäder och sträcker sig<br />

över både Hille och Åbyggeby. En större bo<strong>stad</strong>sexploatering<br />

skulle kräva att en ny väg norr om nuvarande<br />

Milbostigen byggs. Vägen är en förutsättning<br />

för att området ska kollektivtrafikförsörjas. Området<br />

är tätt bevuxet av skog och ligger på ojämn terräng.<br />

Nära det nordöstra hörnet ligger Mårdängstippen.<br />

H.S.2 Milbostigen 35 ha<br />

Området ligger nära Testeboån men utanför strandskyddsgränsen,<br />

vilket gör det till ett attraktivt bo<strong>stad</strong>sområde.<br />

För att bebygga området behöver nuvarande<br />

Milbostigen förstärkas. Inom området finns<br />

sankmark och ett värdefullt naturområde. Mycket<br />

svårt att kollektivtrafikförsörja området.<br />

H.S.3 Mårdäng 22 ha<br />

Område för bo<strong>stad</strong>sändamål, men redovisas som<br />

strategiskt område i avvaktan på den långsiktiga<br />

lösningen av Ostkustbanan. Komplettering av villor<br />

i befintlig bebyggelse. Kommunalt VA är inte<br />

aktuellt. Ligger delvis inom område av intresse för<br />

totalförsvar, H.R.3. Beaktande: Kulturmiljö, översvämningsrisk,<br />

busslinje kollektivtrafik saknas.<br />

127<br />

<strong>Översiktsplan</strong> <strong>Gävle</strong> <strong>stad</strong> <strong>2025</strong>. Antagen av Kommunfullmäktige 27 april 2009<br />

Hille & Björke<br />

H.S.4 Vretta 10 ha<br />

Område för bo<strong>stad</strong>sändamål, men redovisas som<br />

strategiskt område i avvaktan på den långsiktiga<br />

lösningen av Ostkustbanan. Villabebyggelse med<br />

lantlig karaktär. Kommunalt VA kan anslutas om<br />

överföringsledningar till Södra Åbyggeby har anlagts.<br />

Beaktande: Strandskydd, öppna landskapet,<br />

ökad trafik över järnvägen samt eventuell bro över<br />

Testeboån.<br />

H.S.5 Varva 16 ha<br />

Område för bo<strong>stad</strong>sändamål, men redovisas som<br />

strategiskt område i avvaktan på den långsiktiga<br />

lösningen av Ostkustbanan. Se H.B.2<br />

H.S.6 Befintliga järnvägsspår<br />

Banverket utreder om dubbelspår behöver byggas<br />

på Ostkustbanan norr om <strong>Gävle</strong> mot Sundsvall och<br />

om det i så fall är möjligt i nuvarande läge.<br />

H.S.7 Oppala 14 ha<br />

Område för bo<strong>stad</strong>sändamål, men redovisas som<br />

strategiskt område i avvaktan på den långsiktiga<br />

lösningen av Ostkustbanan. Villor som anpassas till<br />

befintlig bebyggelse. Marken är privatägd. Spillvatten<br />

behöver pumpas, men tveksamt ekonomiskt försvarbart<br />

med nuvarande taxa. Ligger inom riksintresseområde<br />

för totalförsvar. Beaktande: Genom<br />

området rinner ett dräneringsdike som kan leda till<br />

fuktig mark. Kollektivtrafik saknas.

<strong>Gävle</strong>s <strong>stad</strong>sdelar<br />

128<br />

Utvecklingskarta Järvsta & Hemlingby<br />

0 1 000<br />

Meter<br />

1 : 25 000<br />

ERSBO<br />

SÖRBY<br />

ANDERSBERG<br />

Fördjupad<br />

översiktsplan<br />

Ersbo -<br />

Skogsmur<br />

Bostäder:<br />

J.V.1<br />

J.T.4<br />

J.T.4<br />

J.B.1 Vid Järnvägsviadukten<br />

J.B.2 Järvstabyn<br />

J.B.3 Järvstakroken<br />

J.B.4 Mårtsbovägen väster<br />

J.B.5 Mårtsbovägen öster<br />

J.B.6 Järvstakroken syd<br />

J.B.7 Kvarnmuren<br />

J.B.8 Södra Järvstavägen<br />

J.B.9 Järvsta ängar<br />

J.B.10 Södra Hemlingby<br />

J.B.11 Trätåkern<br />

Verksamheter:<br />

J.V.1 Handelsområdet<br />

Södra Hemlingby<br />

Trafikåtgärder:<br />

J.G.4<br />

J.B.10<br />

J.T.1 Anslutning Järvsta<br />

J.T.2 Bullerskydd Järvsta<br />

J.T.3 Korsning Järvsta<br />

J.T.4 Nya gång- och cykelvägar<br />

J.T.5 Anslutning Hemlingby<br />

J.S.1<br />

J.T.5<br />

HEMSTA<br />

J.G.5<br />

J.B.11<br />

J.L.1<br />

Värdefull kulturmiljö:<br />

HEMLINGBY<br />

J.L.1 Karaktärsområde<br />

Järvsta - Hemlingby<br />

J.K.1 Järvsta<br />

Strategiska områden:<br />

J.S.1 Södra Hemlingby<br />

SÖRBY URFJÄLL<br />

J.T.4<br />

J.G.1<br />

J.K.1<br />

J.G.2<br />

J.G.7<br />

J.R.1<br />

J.K.1<br />

J.B.3<br />

J.T.4<br />

J.B.6<br />

J.G.3<br />

J.B.9<br />

J.B.4<br />

J.B.7<br />

<strong>Översiktsplan</strong> <strong>Gävle</strong> <strong>stad</strong> <strong>2025</strong>. Antagen av Kommunfullmäktige 27 april 2009<br />

J.G.6<br />

Värdefulla grönområden:<br />

J.R.1 Riksintresse natur,<br />

Runstensängen<br />

J.G.1 Runstensängen<br />

J.G.2 Hemlingby naturreservat<br />

J.G.3 Järvstaängarna<br />

J.G.4 Västeråkern<br />

J.G.5 Gravfält vid<br />

Anders-Larsgården<br />

J.G.6 Rekreationsled<br />

J.G.7 Norra Hagen<br />

J.B.8<br />

J.T.1<br />

J.B.1<br />

JÄRVSTA<br />

J.B.5<br />

J.T.3<br />

SÖDRA BOMHUS<br />

J.T.2<br />

J.B.2<br />

Planerad markanvändning<br />

Bostäder<br />

Verksamheter<br />

Trafikåtgärd<br />

Väg<br />

Gång- och cykelväg<br />

Bulleråtgärd<br />

Leder och spår<br />

Strategiskt område<br />

Värdefulla grönområden<br />

Kulturhistorisk bebyggelse<br />

Karaktärsområden<br />

Övriga riktlinjer<br />

Riksintresse naturvård<br />

Fördjupad översiktsplan

129<br />

Järvsta & Hemlingby<br />

Järvsta och Hemlingby är äldre bondbyar som nu<br />

är mycket attraktiva bo<strong>stad</strong>sområden med närhet<br />

till skog och öppna marker men ändå med korta<br />

avstånd in till <strong>stad</strong>skärnan. Här finns många kulturmiljöer<br />

och fortfarande flera olika former av<br />

djurhållning och småskalig brukning av mark.<br />

I kontakterna med de boende har bland annat följande<br />

framförts:<br />

Hemlingby<br />

De boende i Hemlingby uppskattar den lantliga bykaraktären,<br />

närheten till både natur, friluftsliv och<br />

<strong>stad</strong>. Att det finns skola och barnstuga inom <strong>stad</strong>sdelen<br />

samt blandningen av gammal och ny bebyggelse.<br />

Utveckling av kollektivtrafik, friluftsanläggningen,<br />

fler trafiksäkerhetsåtgärder och en bra lekpark efterfrågas.<br />

Sjötorpsvägen, Gubbäcksvägen, norr och<br />

söder om Västeråkern samt ett område vid väg 76<br />

söder om Kryddstigen pekas ut av hemlingbyborna<br />

som lämpliga nya bo<strong>stad</strong>sområden.<br />

Järvsta<br />

De boende i Järvsta ser att Järvstas största kvalitéer<br />

är bykänslan och landsbygden, närheten till <strong>Gävle</strong><br />

centrum, natur och grönområden, områdets kulturhistoria<br />

samt att det är lugnt och barnvänligt i området.<br />

Olika trafikåtgärder, bättre bussförbindelser<br />

och fler serviceinrättningar skulle gagna området.<br />

Det finns enligt byborna möjlighet till nybyggnation<br />

i södra delen mellan Mårtsbovägen och Järvstakroken,<br />

samt i östra delen vid S. Kungsvägen.<br />

Nya bostäder<br />

J.B.1 Vid Järnvägsviadukten 10 bostäder 2 ha<br />

Småskalig bebyggelse är möjlig centralt i Järvsta<br />

by, delvis på <strong>kommun</strong>al mark. Beaktande: Värdefull<br />

kulturmiljö. Buller från järnvägen och trafikökning<br />

på lokalvägar i Järvsta by. Transporter av farligt<br />

gods kräver skyddszon.<br />

J.B.2 Järvstabyn 40-60 bostäder 7 ha<br />

Småskalig bebyggelse är möjlig, delvis på <strong>kommun</strong>al<br />

mark. Beaktande: Buller från järnvägen och<br />

trafikökning på lokalvägar i Järvsta by. Transporter<br />

av farligt gods kräver skyddszon.<br />

<strong>Översiktsplan</strong> <strong>Gävle</strong> <strong>stad</strong> <strong>2025</strong>. Antagen av Kommunfullmäktige 27 april 2009<br />

Järvsta & Hemlingby<br />

J.B.3 Järvstakroken 10 bostäder 1,5 ha<br />

Gles småskalig bebyggelse är möjlig på en höjdrygg<br />

väster om Järvstakroken. Högt och attraktivt<br />

läge. Beaktande: Nära kraftledning.<br />

J.B.4 Mårtsbovägen väster 20-30 bostäder 3,5 ha<br />

Småskalig bebyggelse är möjlig, delvis på <strong>kommun</strong>ägd<br />

mark. Kapacitetsutredning för eventuellt<br />

<strong>kommun</strong>alt VA krävs. Beaktande: Kommunalt<br />

VA är tveksamt och kan innebära höga kostnader.<br />

Transporter av farligt gods kräver skyddszon. Gränsar<br />

mot kraftledning.<br />

J.B.5 Mårtsbovägen öster 60-120 bostäder 24 ha<br />

Småskalig bebyggelse i ett större skogsområde på<br />

privat mark är möjlig. Kapacitetsutredning för <strong>kommun</strong>alt<br />

VA krävs. Beaktande: Kommunalt VA kan<br />

innebära höga kostnader. Transporter av farligt gods<br />

kräver skyddszon. En 70 kV kraftledning passerar<br />

genom området.<br />

J.B.6 Järvstakroken syd 10-20 bostäder 3,5 ha<br />

Småskalig bebyggelse kan uppföras nära attraktivt<br />

grönområde är möjlig. Delar av marken kan ha<br />

använts som tipp eller upplag. Beaktande: Utreda<br />

eventuell förorenad mark. Minskar ”tysta områden”<br />

i Hemlingbyreservatet.<br />

J.B.7 Kvarnmuren 10 bostäder 3 ha<br />

Småskalig bebyggelse nära ett attraktivt grönområde<br />

är möjlig. Gränsar till naturreservat.<br />

Beaktande: Minskar ”tysta områden ” i reservatet.<br />

J.B.8 Södra Järvstavägen 100-200 bostäder 27 ha<br />

Området har tidigare varit aktuellt för utbyggnad.<br />

Småskalig bebyggelse med bykaraktär vid västersluttning<br />

ut mot Järvstaängarna och fina utblickar är<br />

möjlig. Beaktande: Skyddsavstånd till djurhållning<br />

tillämpas enligt riktlinjer och de boende väntas tåla<br />

viss påverkan från gödsel och djurhantering. Kapacitetsutredning<br />

för <strong>kommun</strong>alt VA krävs då tryckzonerna<br />

är olika i Bomhus och Järvsta.<br />

J.B.9 Järvsta ängar 60-120 bostäder 10 ha<br />

Småskalig bebyggelse i skogsbrynet för att inte<br />

störa det öppna landskapet är möjlig. Ett kombinerat<br />

boende med hästhållning kan vara lämpligt.<br />

Det är viktigt att trädridåer sparas. Beaktande: En

<strong>Gävle</strong>s <strong>stad</strong>sdelar<br />

utbyggnad påverkar den ”gröna kil” som går från<br />

Hemlingbyskogen ut mot havet. Stort avstånd till<br />

kollektivtrafik. Skyddsavstånd till djurhållning tilllämpas<br />

enligt riktlinjer och de boende väntas tåla<br />

viss påverkan från gödsel och djurhantering. Svårt<br />

och dyrt med <strong>kommun</strong>alt VA.<br />

J.B.10 Södra Hemlingby 200-400 bostäder 62 ha<br />

Mellan Gubbäcksvägen och Hemlingby Köpcentrum<br />

är det möjligt med både gles och tät småskalig<br />

bebyggelse. I området finns redan en del vägar<br />

och ledningar som byggdes ut på 1980-talet. <strong>Gävle</strong><br />

<strong>kommun</strong> äger marken. Området utreds vidare med<br />

inriktning på att rymma 200-400 lägenheter i blandad<br />

täthet och blandade upplåtelseformer. Trafikförsörjning<br />

via Ingenjörsgatan i Södra Hemlingby<br />

handelsområde. Beaktande: Gammal odlingsmark<br />

bebyggs och Gästrikeleden bör flyttas. Kapacitetsutredning<br />

för <strong>kommun</strong>alt VA krävs. Tillräcklig kapacitet<br />

för <strong>kommun</strong>alt VA finns för en utbyggnad<br />

av ca 300 lgh. Lokal dagvattenhantering är en förutsättning.<br />

Bo<strong>stad</strong>sexploateringen kan innebära restriktioner<br />

för hästhållning på delar av Västeråkern.<br />

”Tysta områden ” i reservatet minskar. Markförläggning<br />

av kraftledning bör utredas. Området bör<br />

förses med busstrafik, grannskapspark, <strong>stad</strong>sdelslek<br />

och tomter för förskola och låg<strong>stad</strong>ieskola. Gröna<br />

korridorer bör skapas längs Hemlingbybäcken och<br />

om möjligt längs Gästrikeleden.<br />

J.B.11 Trätåkern 5-20 bostäder 1 ha<br />

Lägre och högre tät bebyggelse centralt i Hemlingby<br />

är möjlig nära grönytor och lekplats. Beaktande:<br />

Kommunalt VA är möjligt. Lokal dagvattenhantering<br />

är en förutsättning.<br />

Nya verksamheter<br />

J.V.1 Handelsområdet Södra Hemlingby 49 ha<br />

Södra Hemlingby är ett av <strong>Gävle</strong> <strong>kommun</strong>s prioriterade<br />

områden för externhandel. Verksamheter<br />

som genererar tung trafik bör dock inte lokaliseras<br />

till området. Handel bör prioriteras före tjänsteföretag<br />

och industri. All etablering av handel i området<br />

bör vägas mot centrumhandelns roll som <strong>kommun</strong>ens<br />

viktigaste handelsplats. Handelsområdet Södra<br />

Hemlingby ska kunna växa ytterligare utmed E4:an.<br />

Detaljplanering pågår.<br />

130<br />

Trafiklösningar<br />

Trafikmiljön längs väg 76 utreds vidare med inriktningen<br />

att minska barriäreffekterna inom Hemlingby-Kryddstigen-området<br />

och att särskilt öka tillgängligheten<br />

till skola, busshållplatser och butiker<br />

på östra sidan av vägen. Trafikmiljön på Kryddstigen<br />

utreds vidare med inriktningen att minska den<br />

tyngsta trafiken i området, att förbättra tillgänglighet<br />

och säkerhet för oskyddade trafikanter samt att<br />

samla utfarter från tomter och minska direktutbackning<br />

i gaturummet. Kollektivtrafikförsörjningen<br />

kan förbättras främst längs väg 76 och till Södra<br />

Hemlingby.<br />

J.T.1 Anslutning Järvsta<br />

Ett markområde reserveras för en framtida ny anslutning<br />

mellan väg 76 och Södra Järvstavägen.<br />

Konsekvenser kan bli minskad genomfartstrafik genom<br />

byn men också påverkan på kulturmiljö, landskap<br />

och boendemiljö i den kuperade terrängen.<br />

Önskemål om annan markanvändning finns.<br />

J.T.2 Bullervall Järvsta<br />

En bullervall mot järnvägen för att förbättra bullersituationen<br />

i Järvsta och möjliggöra nya bostäder i<br />

området.<br />

J.T.3 Korsning Järvsta<br />

Trafiksäker passage över Södra Kungsvägen bör anläggas.<br />

J.T.4 Nya gång- och cykelvägar<br />

Utbyggnad enligt <strong>Gävle</strong> <strong>kommun</strong>s kommande Cykelplan.<br />

J.T.5 Anslutning Hemlingby<br />

Ny tillfartsväg till Hemlingby utreds vidare med inriktning<br />

att skapa en intern vägförbindelse mellan<br />

Hemlingby Köpcentrum och Hemlingbystugan samt<br />

till nya och befintliga bostäder i <strong>stad</strong>sdelen. Genomfartstrafik<br />

genom <strong>stad</strong>sdelen bör dock begränsas.<br />

Vägen förbättrar förbindelserna inom <strong>stad</strong>sdelen<br />

och kan avlasta nuvarande genomfartstrafik upp till<br />

Hemlingbystugan. Konsekvenser kan bli ökat trafikbuller<br />

för boende vid Biodlarvägen m fl.<br />

<strong>Översiktsplan</strong> <strong>Gävle</strong> <strong>stad</strong> <strong>2025</strong>. Antagen av Kommunfullmäktige 27 april 2009

Värdefulla grönområden<br />

Det bör övervägas om antalet lekplatser kan minskas<br />

till en. Lekplatsen vid Trätåkern blir då kvar och<br />

kan utvecklas. Bollplanen vid Fridalsvägen (nära<br />

slalombacken) blir kvar. Lekmöjligheterna vid<br />

Hemlingbystugan blir kvar.<br />

J.R.1/ J.G.1 Riksintresse natur, Runstensängen<br />

Runstensängen är av riksintresse för naturvård och<br />

även fornlämningsområde enligt 2 kap Kulturminneslagen.<br />

Naturvärdena ligger i den välbevarade<br />

och artrika ängshavretorrängen som finns på det vikingatida<br />

gravfältet. Floran är präglad av långvarig<br />

hävd och tydligt kalkpåverkad. För att värdena ska<br />

bestå får ingen exploatering av något slag förekomma<br />

och området ska fortsätta hävdas genom årlig<br />

slåtter (sköts av länsstyrelsen).<br />

J.G.2 Hemlingby naturreservat<br />

Hemlingby naturreservat bildades för att bevara ett<br />

område av stor betydelse för allmänheten som motions-<br />

och rekreationsområde samt för att skydda<br />

landskapsbilden. Eftersom det inom reservatet även<br />

finns höga naturvärden föreslås en revidering av<br />

reservatsföreskrifterna för att skydda och utveckla<br />

även dessa naturvärden.<br />

J.G.3 Järvstaängarna<br />

Landskapsbilden vid Järvstaängarna är mycket tilltalande<br />

med skogbevuxna åkerholmar, odlingsrösen<br />

och flikiga åkerfigurer. Det är gott om bryn och<br />

kantzoner och ett stort lövinslag i skogen. Natur-<br />

och rekreationsvärdena är mycket höga i området.<br />

J.G.4 Västeråkern<br />

Västeråkern bär många spår från det gamla kulturlandskapet.<br />

Det komplexa systemet med stengärdesgårdar<br />

är bland de bäst bevarade i länet. Hagmarken<br />

innehåller både gamla åkrar, betad skog och partier<br />

som under lång tid tjänat som naturliga fodermarker<br />

genom bete eller slåtter. Ett stort antal hävdberoende<br />

ängsväxter finns här. Området har höga naturvärden<br />

och är värdefullt för rekreation och landskapsbild.<br />

J.G.5 Gravfält vid Anders-Larsgården<br />

På kullen finns ett par järnåldersrösen som omges<br />

av en artrik torrängsflora. Området har höga naturvärden<br />

och är värdefullt för rekreation och landskapsbild.<br />

131<br />

<strong>Översiktsplan</strong> <strong>Gävle</strong> <strong>stad</strong> <strong>2025</strong>. Antagen av Kommunfullmäktige 27 april 2009<br />

Järvsta & Hemlingby<br />

J.G.6 Rekreationsstråk<br />

Nytt gångstråk föreslås som förbinder Hemlingbyområdet<br />

med Järvstaängarna och T-uddenområdet.<br />

J.G.7 Norra Hagen<br />

Långsträckt moränrygg med gravfält som delvis är<br />

bevuxen med en artrik ängshavretorräng av stort<br />

värde för den biologiska mångfalden och landskapsbilden.<br />

Mycket viktigt att nuvarande slåtter och bete<br />

fortsätter enligt länsstyrelsens åtgärdsplan.<br />

Värdefull kulturmiljö<br />

J.L.1 Karaktärsområde Järvsta- Hemlingby<br />

<strong>Gävle</strong> <strong>kommun</strong>s bedömning: Mycket högt värde.<br />

Värden: Småskaligt odlingslandskap med sten-<br />

och trägärdsgårdar. Åkerholmar och odlingsrösen.<br />

Slingrande grusvägar. Dominerande fornlämningar.<br />

Ny- och ombyggnad: Klass D. Planer/Skydd: Behov<br />

III. Gällande lagar och föreskrifter: PBL 3:12,<br />

BÄR 2:6 2004:1, Fornlämning.<br />

J.K.1 Järvsta<br />

<strong>Gävle</strong> <strong>kommun</strong>s bedömning: Mycket högt värde.<br />

Värden: Områdets struktur med bebyggelse längs<br />

en byväg. Byggnadernas enhetliga utformning. Ny-<br />

och ombyggnad: Klass B. Planer/Skydd: Behov II.<br />

Gällande lagar och föreskrifter: PBL 3:12, BÄR 2:6<br />

2004:1, Fornlämning.<br />

Strategiska områden<br />

J.S.1 Södra Hemlingby 56 ha<br />

Fortsatt utveckling av handelsområdet Södra Hemlingby,<br />

J.V.1. Även annan markanvändning är möjlig.<br />

Kraftledningar går igenom området. Oavsett<br />

verksamhet ska <strong>Gävle</strong> annonseras positivt utmed<br />

E4:an.

<strong>Gävle</strong>s <strong>stad</strong>sdelar<br />

132<br />

Utvecklingskarta Kungsbäck -väster<br />

VILLASTADEN SÖDER<br />

Infart <strong>Gävle</strong><br />

KUNGSBÄCK<br />

Planerad markanvändning<br />

Sälgsjön<br />

Fördjupad<br />

översiktsplan<br />

Kungsbäck<br />

Området kring<br />

<strong>Gävle</strong> Bro<br />

OLSBACKA<br />

FRIDHEM<br />

HÖJERSDAL<br />

Fördjupad översiktsplan<br />

Ersbo - Skogsmur<br />

ERSBO<br />

SÖRBY<br />

ANDERSBERG<br />

Verksamheter<br />

SÖDERTULL<br />

Trafikåtgärd<br />

<strong>Översiktsplan</strong> <strong>Gävle</strong> <strong>stad</strong> <strong>2025</strong>. Antagen av Kommunfullmäktige 27 april 2009<br />

Värdefulla grönområden<br />

HEMSTA<br />

Övriga riktlinjer<br />

Utredningsområde<br />

Fördjupad översiktsplan<br />

Almkärret<br />

0 1 000<br />

Meter<br />

HEMLINGBY<br />

1 : 27 000

Kungsbäck -väster<br />

De västra delarna av Kungsbäck, väster om<br />

E4:an, består idag främst av skogsområden och<br />

en del öppen mark utmed Kungsbäcken. Inom<br />

avgränsningarna för Kungsbäck i <strong>Översiktsplan</strong><br />

<strong>Gävle</strong> <strong>stad</strong> läggs också bebyggelsen kring<br />

Lapphällsvägen, verksamheterna vid Ersbo och<br />

bo<strong>stad</strong>sområdet Sälgsjön. Stora delar av området<br />

har tidigare använts av Regementet I14.<br />

I och med närheten till Teknikpark, högskola<br />

och det fördelaktiga trafikläget nära E4:an och<br />

riksväg 80 är området väldigt attraktivt för verksamheter<br />

och utveckling av högskola. <strong>Gävle</strong> bör<br />

annonseras positivt utmed E4:an och riksväg 80.<br />

Hela Kungsbäck -väster föreslås utredas i en ny<br />

fördjupad översiktsplan så att frågor kring boende,<br />

verksamheter, strövområden, Teknikparkens och<br />

högskolans utveckling, sanering av mark och andra<br />

viktiga utvecklingsfrågor kan studeras. Det är också<br />

möjligt att utreda och planlägga delar av området<br />

beroende av projektens art. Följande områden bör<br />

studeras:<br />

Kungsbäck -väster<br />

Försvarsmakten har signalerat att användningen kan<br />

förändras på de områden militären fortfarande äger.<br />

Områdena i Kungsbäck är under avveckling och kan<br />

komma att överlämnas till Fortifikationsverket. Hur<br />

marken ska kunna användas i framtiden kräver särskilda<br />

utredningar där bland annat krav på sanering<br />

av mark, fortsatt användning som grönt strövområde,<br />

utveckling av högskola och Teknikpark, annonsering<br />

av <strong>Gävle</strong> vid E4:an, nya bo<strong>stad</strong>smöjligheter<br />

och trafikanslutningar bör belysas ytterligare.<br />

Den norra delen av Kungsbäck, kallat Västra Kungsbäck,<br />

ägs numera av <strong>Gävle</strong> <strong>kommun</strong>. Inriktningen<br />

för utveckling i Västra Kungsbäck finns beskriven<br />

i ”Program för översiktsplan Västra Kungsbäck”<br />

som antog av Kommunfullmäktige 29 november år<br />

2004.<br />

Almkärret<br />

Almkärret pekas ut i <strong>Gävle</strong> <strong>kommun</strong>s naturreservatsstrategi<br />

som ett område som behöver aktivt<br />

skydd på grund av dess naturvärden.<br />

133<br />

<strong>Översiktsplan</strong> <strong>Gävle</strong> <strong>stad</strong> <strong>2025</strong>. Antagen av Kommunfullmäktige 27 april 2009<br />

Kungsbäck -väster<br />

Sälgsjön<br />

Sälgsjöns framtid behöver utredas, främst vad gäller<br />

VA-hanteringen men också bland annat vägstandard,<br />

belysning, och plats för eventuellt nya bostäder.<br />

Ersbo<br />

Den norra delen av Ersbo är tidigare planlagd i<br />

<strong>Översiktsplan</strong> Ersbo – Skogmur. Nu pågår detaljplanering<br />

i delar av området som främst vänder sig<br />

till ytkrävande och transportintensiva företag. <strong>Gävle</strong><br />

<strong>kommun</strong> äger delar av marken.<br />

Fortsättning på verksamhetsområdet Ersbo – Skogmur<br />

kan ske söder om nuvarande industriområde.<br />

Ytterligare utredningar krävs kring infrastruktur,<br />

naturvärden, utveckling av verksamheter, skyddsavstånd,<br />

etc.<br />

Västra Kungsbäck, pågående planering<br />

Kommunstyrelsens Mark-, miljö- och planberedning<br />

(MMP) beslutade i november 2008 att en<br />

översiktlig utredning skall arbetas fram för del<br />

av Västra Kungsbäck. Utredningen skall utgöra<br />

program för kommande detaljplaner inom området<br />

enligt Plan- och bygglagen. Utredningen skall<br />

klarlägga förutsättningarna och konsekvenserna för<br />

att utveckla området för nya verksamheter, boende,<br />

utbildning och rekreation. Den översiktliga utredningen<br />

beräknas godkännas av <strong>kommun</strong>fullmäktige<br />

under sommaren 2009. Därefter kan detaljplaneläggning<br />

påbörjas för delar av området.

<strong>Gävle</strong>s <strong>stad</strong>sdelar<br />

134<br />

Utvecklingskarta Lexe & Hagaström<br />

Planerad markanvändning<br />

L.G.6<br />

Bostäder<br />

Verksamheter<br />

Trafikåtgärd<br />

Väg<br />

Gång- och cykelväg<br />

Strategiskt område<br />

Värdefulla grönområden<br />

Kulturhistorisk bebyggelse<br />

Övriga riktlinjer<br />

Riksintresse kulturmiljö<br />

Förslag riksintresse kulturmiljö<br />

Fördjupad översiktsplan<br />

L.G.1<br />

L.T.4<br />

L.S.1<br />

L.B.1<br />

L.S.2<br />

L.B.2<br />

HAGASTRÖM<br />

L.V.2<br />

L.K.2<br />

L.K.4<br />

L.V.2<br />

L.V.1<br />

L.T.1<br />

L.R.1<br />

Bostäder:<br />

L.B.1 Basvägen<br />

L.B.2 Gårdsmyravägen<br />

Verksamheter:<br />

L.V.1 Tolvforsskogen<br />

L.V.2 Durovägen<br />

L.K.3<br />

L.G.4<br />

L.G.2<br />

L.T.3<br />

STENBÄCK<br />

L.G.4<br />

L.G.3<br />

Trafikåtgärder:<br />

L.T.5<br />

L.K.4<br />

LEXE<br />

L.K.5<br />

L.T.2<br />

L.G.3<br />

<strong>Översiktsplan</strong> <strong>Gävle</strong> <strong>stad</strong> <strong>2025</strong>. Antagen av Kommunfullmäktige 27 april 2009<br />

L.T.1 Ny sträckning av Hagaströmsutfarten<br />

L.T.2 Järnvägskorsning Lexe<br />

L.T.3 Väganslutning till verksamhetsområdet<br />

Tolvforsskogen<br />

L.T.4 Nya gång- och cykelvägar<br />

L.T.5 Entré <strong>Gävle</strong> Västra<br />

L.T.6 Ny bussbata Sätra - sjukhusområdet<br />

Värdefulla grönområden:<br />

L.G.1 Skogen vid skolan samt spårområdet<br />

L.G.2 Naturreservatet Stenbäcken<br />

L.G.3 Gavleån<br />

L.G.4 Skogen vid E4:an<br />

L.G.5 Valls Hage<br />

L.G.6 Värdefulla skogsbiotoper<br />

Värdefull kulturmiljö:<br />

L.R.1 Riksintresseområdet S Valboslätten<br />

L.R.2 Förslag till riksintresse kulturmiljö<br />

L.K.1 Tolvfors Bruk<br />

L.K.2 Allévägen<br />

L.K.3 Lekvägen,<br />

Längsvägen, Tegelgränd<br />

L.K.4 Lexe och Hagaström<br />

L.K.5 Skogskyrkogården<br />

Strategiska områden:<br />

L.S.1 Ny järnvägssträckning<br />

L.S.2 Befintliga järnvägsspår<br />

L.G.6<br />

SÄTRA<br />

TOLVFORS<br />

L.K.1<br />

L.T.4<br />

L.T.6<br />

L.G.5<br />

Fördjupad<br />

översiktsplan<br />

Kungsbäck<br />

KUNGSBÄCK<br />

0 1 000<br />

Meter<br />

1 : 22 000

135<br />

Lexe & Hagaström<br />

Lexe och Hagaström är utpräglade villa<strong>stad</strong>sdelar<br />

som fungerar väl och har många attraktiva<br />

och efterfrågade bo<strong>stad</strong>sområden. I Lexe föreslås<br />

inga nya bo<strong>stad</strong>sområden på grund av kompakt<br />

struktur och stora bullerstörningar från väg- och<br />

järnväg. I Hagaström föreslås två nya bo<strong>stad</strong>sområden<br />

med sammanlagt cirka 15-60 bostäder.<br />

De boende i Lexe-Hagaström uppskattar närheten<br />

till skog och natur, den genuina miljön och den<br />

blandade bebyggelsen, men samtidigt det korta<br />

avståndet till <strong>Gävle</strong> centrum. Även skolan och Hagaströms<br />

IP är stora tillgångar. Trafikåtgärder av<br />

olika slag, samt äldreboende i området skulle vara<br />

en positiv utveckling av <strong>stad</strong>sdelen. Nya bostäder<br />

skulle kunna lokaliseras främst i utkanten norr om<br />

områdena.<br />

Nya bostäder<br />

I Hagaström finns möjligheter att komplettera med<br />

bostäder i nedan beskrivna områden. <strong>Gävle</strong> <strong>kommun</strong><br />

äger inte mark där bostäder föreslås.<br />

L.B.1 Basvägen 5-10 bostäder 1,5 ha<br />

Småskalig bebyggelse är möjlig. Nya bostäder får<br />

närhet till fina rekreationsområden i anslutning till<br />

idrottsplatsen. Beaktande: I samband med aktiviteter<br />

på idrottsplatsen kan Basvägen drabbas av<br />

mycket trafik.<br />

L.B.2 Gårdsmyravägen 10-50 bostäder 9 ha<br />

Småskalig bebyggelse är möjlig nära busshållplats,<br />

idrottsplats och skogs- och strövområden. Bostäderna<br />

kan trafikanslutas till både Gårdsmyravägen och<br />

Valängsvägen. Beaktande: I norra delen av området<br />

finns höjdskillnader som innebär pumpning av<br />

spillvatten till <strong>kommun</strong>alt VA-nät. Hög exploatering<br />

krävs för att få rimliga kostnader för <strong>kommun</strong>alt<br />

VA.<br />

Nya verksamheter<br />

L.V.1 Tolvforsskogen 290 ha<br />

I Tolvforsskogen finns möjlighet att skapa ett logistikcentrum<br />

med tillhörande industriområde för<br />

transportkrävande verksamheter. Hamnleden förlängs<br />

in i området och E4:an får direktavfarter till<br />

<strong>Översiktsplan</strong> <strong>Gävle</strong> <strong>stad</strong> <strong>2025</strong>. Antagen av Kommunfullmäktige 27 april 2009<br />

Lexe & Hagaström<br />

området. I framtiden kan även järnvägsspåren norrut<br />

och västerut från <strong>Gävle</strong> förläggas här, eventuellt<br />

i ett triangelspår. Tolvforsskogens verksamhetsområde<br />

ska ha trafikkopplingar mellan <strong>Gävle</strong> Hamn,<br />

E4:an, riksväg 80 och järnvägen. Ytor ska avsättas<br />

för järnvägsspår och rangering. <strong>Gävle</strong> <strong>kommun</strong> äger<br />

delar av marken. Beaktande: Hänsyn ska tas till bostäder<br />

i norra Hagaström. Dagvattenrening krävs för<br />

förorenat dagvatten. Miljökvalitetsnormen för luft<br />

får inte överskridas. Inom området finns värdefulla<br />

skogsbiotoper som kan påverkas, där så är möjligt<br />

bör dessa bevaras.<br />

L.V.2 Durovägen 2,5 ha + 1,5 ha<br />

Nya verksamhetsområden kan förläggas här i anslutning<br />

till övrig verksamhet och förbindelse med<br />

riksväg 80. Lämpligt med mindre verksamheter<br />

som inte kräver stora skyddsavstånd. Beaktande:<br />

Eventuell bulleravskärmning mot järnvägen norr<br />

och söder om banvallen. Marken på fastigheten är<br />

förorenad från tidigare verksamhet. Behov av sanering<br />

måste undersökas närmare.<br />

Trafiklösningar<br />

L.T.1 Ny sträckning av Hagaströmsutfarten<br />

Korsningen Hagaströmsutfarten och Hagaströmsvägen<br />

har dålig sikt och cykelväg på sträckan mellan<br />

järnvägen och Hagaströmsutfarten saknas. Ny<br />

sträckning och trafiksäkerhetsåtgärder föreslås.

<strong>Gävle</strong>s <strong>stad</strong>sdelar<br />

L.T.2 Järnvägskorsning i Lexe<br />

Åtgärder för att möjliggöra säkrare korsning. Det<br />

finns dock inte utrymme att göra korsningen planskild.<br />

På sikt är den bästa lösningen att flytta järnvägen.<br />

L.T.3 Väganslutning till Tolvforsskogen<br />

Ny väganslutning från E4:an och förlängning av<br />

Hamnleden in i Tolvforsskogens verksamhetsområde.<br />

L.T.4 Nya gång- och cykelvägar<br />

Nya cykelvägar, enligt kommande Cykelplan för<br />

<strong>Gävle</strong> <strong>kommun</strong>.<br />

L.T.5 Entré <strong>Gävle</strong> Västra<br />

Stadens huvudentré från väster bör förbättras med<br />

<strong>stad</strong>smiljöåtgärder för att marknadsföra <strong>Gävle</strong> på ett<br />

positivt sätt och göra trafikplats <strong>Gävle</strong> Västra och<br />

cirkulationen vid Gustavsbro tydligare.<br />

L.T.6 Ny Bussgata Sätra – sjukhusområdet<br />

En ny bussgata under Hamnleden och järnvägen förbättrar<br />

framkomligheten för busstrafik mot Sätra.<br />

Värdefulla grönområden<br />

L.G.1 Skogen vid Hagaströmsskolan samt spårområdet<br />

Skogen med motionsspår är en tillgång för skolan<br />

och de boende. ”Skolskog” med t ex hinderbanor<br />

och naturstigar kan anordnas. Skogsbruket kan<br />

fortgå men med särskild hänsyn till skolans och<br />

motionärernas behov. Skogen är ett av flera områden<br />

i <strong>Gävle</strong> som utreds för eventuell utveckling av<br />

ridsportanläggning.<br />

136<br />

L.G.2 Naturreservat Stenbäcken<br />

Reservatet bevaras för fortsatt fri utveckling, vilket<br />

innebär att ingen skötsel eller gallring av området<br />

kommer att ske. Bäckravinen kan dock behöva rensas<br />

från skräp. Dessutom ska gångstigar och informationsskyltar<br />

vara tillgängliga och uppdaterade.<br />

L.G.3 Gavleån<br />

Sammanhängande gångstråk föreslås längs Gavleåns<br />

norra och södra strand. Norra stråket får på<br />

vissa sträckor gå på befintliga gator eller parkvägar.<br />

Södra stråket går delvis inne på kyrkogårdens stigar.<br />

Den södra stigen behöver troligen, på grund av den<br />

branta lutningen ner till åns vatten, gå uppe på brinken.<br />

Passager behövs över ån, bland annat i Valls<br />

Hage och under E4:an. Kulturmiljön kring Tolvfors<br />

bruk omfattas av detaljplan och byggnadsminnesförklaring<br />

vilka skyddar kulturvärden.<br />

L.G.4 Skogen vid E4:an<br />

Höga naturvärden på båda sidor om E4:an. Stigar<br />

och skyltning kan förbättras i området och fortsatt<br />

kontakt med Sätra är viktig. Skogsbruket kan fortgå<br />

men med särskild hänsyn till friluftslivets behov.<br />

L.G.5 Valls Hage / Årummet<br />

Området med arboretumet ska utvecklas ytterligare<br />

mot utbildande ekologisk-, skogs- och hälsofrämjande<br />

verksamhet samt friluftsliv tillsammans med<br />

sjukhuset. En bro över Gavleån behövs för att förstärka<br />

sambandet med sjukhuset. Områdets skydd<br />

och utveckling kommer utredas vidare.<br />

L.G.6 Värdefulla skogsbiotoper<br />

Flera skogspartier inom området är utpekade som<br />

värdefulla biotoper och sumpskogar i skogsbruksplanen<br />

och ska skötas enligt riktlinjer i skogsbruksplanen.<br />

Området fungerar som strövområde och är<br />

del av Hagaströms grönkil. Inne i L.V.1-området<br />

bör vissa grönområden sparas. Med bebyggelse försvinner<br />

det tysta området.<br />

<strong>Översiktsplan</strong> <strong>Gävle</strong> <strong>stad</strong> <strong>2025</strong>. Antagen av Kommunfullmäktige 27 april 2009

Värdefull kulturmiljö<br />

L.R.1 Riksintresse Södra Valboslätten<br />

Delar av riksintresse för kulturmiljö Södra Valboslätten<br />

beskrivs mer i <strong>stad</strong>sdelen Valbo under<br />

område V.L.1<br />

L.R.2 Förslag riksintresse Södra Valboslätten<br />

L.K.1 Tolvfors Bruk<br />

<strong>Gävle</strong> <strong>kommun</strong>s bedömning: Högsta värde. Värden:<br />

Miljön är uppbyggd kring en bruksallé i östvästlig<br />

riktning. Bebyggelsestrukturen är uppdelad mellan<br />

bostäder för ägare och arbetare. Byggnaderna har<br />

bevarat ett traditionellt utseende där skillnaderna<br />

mellan verksamhet och löntagare/ägare är tydlig.<br />

Ny- och ombyggnad: Klass A. Planer/Skydd: Behov<br />

I. Gällande lagar och föreskrifter: PBL 3:12, BÄR<br />

2:6 2004:1, Byggnadsminne, Fornlämning.<br />

L.K.2 Allévägen<br />

<strong>Gävle</strong> <strong>kommun</strong>s bedömning: Högt värde. Värden:<br />

Bebyggelsens struktur med stora bo<strong>stad</strong>shus på<br />

stora tomter som vänder sin framsida mot ån. Ny-<br />

och ombyggnad: Klass A. Planer/Skydd: Behov III.<br />

Gällande lagar och föreskrifter: PBL 3:12, BÄR 2:6<br />

2004:1, Kyrka / Begravningsplats.<br />

L.K.3 Lekvägen, Längsvägen, Tegelgränd<br />

<strong>Gävle</strong> <strong>kommun</strong>s bedömning: Högsta värde. Värden:<br />

Bebyggelsens enhetliga struktur, utformning och<br />

materia med platta låga byggnadskroppar i enhetligt<br />

material. Ny- och ombyggnad: Klass A. Planer/<br />

Skydd: Behov III. Gällande lagar och föreskrifter:<br />

PBL 3:12, BÄR 2:6 2004:1.<br />

137<br />

<strong>Översiktsplan</strong> <strong>Gävle</strong> <strong>stad</strong> <strong>2025</strong>. Antagen av Kommunfullmäktige 27 april 2009<br />

Lexe & Hagaström<br />

L.K.4 Lexe och Hagaström<br />

<strong>Gävle</strong> <strong>kommun</strong>s bedömning: Mycket högt värde.<br />

Värden: Bebyggelsens enhetliga struktur med stora<br />

trädgårdstomter efter genomkorsande landsväg och<br />

sidogator. Villastilar från 1900-talets första decennier.<br />

Ny- och ombyggnad: Klass B. Planer/Skydd:<br />

Behov III. Gällande lagar och föreskrifter: PBL<br />

3:12, BÄR 2:6 2004:1.<br />

L.K.5 Skogskyrkogården<br />

<strong>Gävle</strong> <strong>kommun</strong>s bedömning: Högsta värde. Värden:<br />

Parkens struktur och karaktär som enkel skogskyrkogård.<br />

Byggnadernas särprägel och arkitektur. Ny-<br />

och ombyggnad: Klass A. Planer/Skydd: Behov I.<br />

Gällande lagar och föreskrifter: PBL 3:12, BÄR 2:6<br />

2004:1, Kyrka / Begravningsplats. Föreslås ingå i<br />

Riksintresseområde kulturmiljö.<br />

Strategiska områden<br />

L.S.1 Ny järnvägssträckning 98 ha<br />

Banverket utför en utredning om det råder kapacitetsbrist<br />

på järnvägsspåren mot Dalarna och Sundsvall.<br />

I ett längre tidsperspektiv kan en ny sträckning<br />

vara aktuell för att koppla utfarter mot norr och väster<br />

med E4:an, riks 80 och Hamnleden. Mark bör<br />

reserveras.<br />

L.S.2 Befintliga järnvägsspår 9 ha<br />

Om spårområdet förändras och järnvägen blir ett triangelspår<br />

i Tolvforsskogen kan nuvarande banvall<br />

användas som gata och gång- och cykelväg.

<strong>Gävle</strong>s <strong>stad</strong>sdelar<br />

Utvecklingskarta Sätra<br />

Bostäder:<br />

S.B.1 Östra Sätra, Sicksackvägen<br />

S.B.2 Sätrakrysset<br />

S.B.3 Sätrahöjden<br />

S.B.4 Tussilagovägen<br />

S.B.5 Tickselbäcken<br />

S.G.4<br />

S.G.1<br />

S.G.1<br />

S.B.4<br />

S.K.1<br />

S.G.2<br />

S.G.3<br />

LEXE<br />

S.K.1<br />

S.B.5<br />

S.R.1<br />

S.T.3<br />

S.B.3<br />

S.K.1<br />

S.G.8<br />

S.B.3<br />

S.V.3<br />

S.S.1<br />

138<br />

S.V.1<br />

S.G.3 S.V.1<br />

S.G.4<br />

S.B.2<br />

0 1 000<br />

Meter<br />

1 : 19 000<br />

SÄTRA<br />

TOLVFORS<br />

S.T.1<br />

S.G.5<br />

S.G.6<br />

S.B.1<br />

S.K.2<br />

S.K.3<br />

S.B.1<br />

S.B.1<br />

Verksamheter:<br />

S.V.1 Sätrahöjdens industrier<br />

S.V.2 Sätraåsens evenemangsområde<br />

S.V.3 Sätra centrum<br />

Trafikåtgärder:<br />

S.G.7<br />

S.T.2<br />

S.V.2<br />

<strong>Översiktsplan</strong> <strong>Gävle</strong> <strong>stad</strong> <strong>2025</strong>. Antagen av Kommunfullmäktige 27 april 2009<br />

S.T.1 Ny tågstation <strong>Gävle</strong> Västra<br />

S.T.2 Ny trafikplats Hamnleden mot Sätra<br />

S.T.3 Avsmalning av Norrbågen<br />

Värdefulla grönområden:<br />

S.G.1 Igeltjärn och Nyösterstorpet<br />

S.G.2 Grön trafikseparering<br />

S.G.3 Grönområden innanför Sätrahöjden<br />

S.G.4 Tickselbäcken<br />

S.G.5 Sätraängarna<br />

S.G.6 Sätraskogen<br />

S.G.7 Sätraåsens tallskog<br />

S.G.8 Sumpskog<br />

Värdefull kulturmiljö:<br />

S.G.7<br />

STIGSLUND<br />

S.R.1 Förslag till riksintresse kulturmiljö<br />

S.K.1 X-72-bostäder, Ängsullsvägen,<br />

Tygelvägen/Selkroken<br />

S.K.2 Sicksackvägen<br />

S.K.3 Röjningen<br />

Strategiska områden<br />

S.S.1 Väster om Sätraängarna<br />

S.V.2<br />

Planerad markanvändning<br />

S.R.1<br />

Bostäder<br />

Verksamheter<br />

Trafikåtgärd<br />

Väg<br />

Strategiskt NORR område<br />

Värdefulla grönområden<br />

NORRTULL<br />

Kulturhistorisk bebyggelse<br />

CENTRUM<br />

Förslag riksintresse kulturmiljö

Sätra<br />

Sätra ligger relativt nära den centrala <strong>stad</strong>en och<br />

är bra försörjd med kollektivtrafik. Sätraskogen är<br />

en av <strong>stad</strong>ens viktiga gröna kilar och föreslås bli<br />

naturreservat för friluftslivet. Sätra är ett mycket<br />

attraktivt område både för boende och näringsliv<br />

varför alla möjligheter att skapa fler bostäder och<br />

verksamheter bör tas tillvara. Sätraåsens idrottsområde<br />

med Läkerol Arena, Estraden och Travet<br />

ska fortsätta utvecklas för evenemang, idrott och<br />

entreprenörskap.<br />

I kontakterna med de boende och verksamma i Sätra<br />

har följande synpunkter framkommit: Naturen<br />

är det bästa med <strong>stad</strong>sdelen, som tillsammans med<br />

Sätra centrum och dess service ger <strong>stad</strong>sdelen dess<br />

karaktär. De goda <strong>kommun</strong>ikationerna samt cykelvägarna<br />

i Sätra är något som också bidrar till <strong>stad</strong>sdelens<br />

attraktivitet. Centrumfunktionerna i Sätra<br />

centrum är väldigt uppskattade och många önskar<br />

en upprustning och förnyelse av centrumet. Ny bebyggelse<br />

skulle enligt sätraborna med fördel ske i<br />

utkanten av Sätrahöjden. Delar av Sätra föreslås bli<br />

ett nytt riksintresse för kulturmiljö.<br />

Nya bostäder<br />

S.B.1 Östra Sätra, Sicksackvägen 30-90 bostäder 1,4 ha<br />

Nuvarande parkeringsytor närmast Sätrahöjden bebyggs<br />

med bostäder. Ny bebyggelse skall vara lägre<br />

och ha underordnad arkitektur i jämförelse med<br />

intilliggande höghus. Kommunen äger marken via<br />

AB Gavlegårdarna. Beaktande: Hänsyn ska tas till<br />

områdets kulturvärden och bullret från Sätrahöjden.<br />

Ingår i nytt föreslaget riksintresse för kulturmiljön.<br />

Boendeparkering måste ersättas.<br />

S.B.2 Sätrakrysset 10-30 bostäder 1,1 ha<br />

Tät, låg eller hög, bebyggelse är möjlig i ett centralt<br />

läge i Sätra. <strong>Gävle</strong> <strong>kommun</strong> äger marken. Beaktande:<br />

Bullerdämpande åtgärder behövs för trafiken.<br />

Ingår i nytt föreslaget riksintresse för kulturmiljön.<br />

S.B.3 Sätrahöjden 45-150 bostäder 13 ha<br />

Lägre eller högre tät bebyggelse är möjlig med närhet<br />

till natur, buss och sportområde. Grönstråk som<br />

leder ut i Sätraskogen från Sätrahöjden bevaras.<br />

<strong>Gävle</strong> <strong>kommun</strong> äger marken. Beaktande: Området<br />

ligger i anslutning till verksamheter, och för att<br />

139<br />

störningar inte ska uppstå sparas en vegetationsridå<br />

mellan S.B.3 och S.V.1 samt mellan Sätrahöjden<br />

och nya bostäder. Lättare verksamheter placeras<br />

mot bo<strong>stad</strong>sområdet. Nya bostäder kan endast accepteras<br />

om Sätraskogen S.G.6 skyddas från exploatering<br />

eftersom värdefull grönska tas i anspråk.<br />

S.B.4 Tussilagovägen 50-250 bostäder 16 ha<br />

Både lägre och högre, gles och tät bebyggelse nära<br />

naturen är möjlig. Trafikanslutning via Tussilagovägen<br />

och från Sätrahöjden. Nya kvarter ska planeras<br />

med mycket grönska. <strong>Gävle</strong> <strong>kommun</strong> äger delar av<br />

marken. Beaktande: Bo<strong>stad</strong>snära grönområden tas<br />

i anspråk. Översvämningsrisk från bäcken. Det kan<br />

bli svårt och dyrt att ansluta <strong>kommun</strong>alt VA.<br />

S.B.5 Tickselbäcken 20-75 bostäder 3,6 ha<br />

Både lägre och högre, gles och tät bebyggelse nära<br />

naturen är möjlig. I anslutning till bäcken bör finnas<br />

ett grönsläpp in i Sätraskogen från Sätrahöjden liksom<br />

grönstråk mellan Sätrahöjden och nya bostäder.<br />

Trafikanslutning via Tussilagovägen. <strong>Gävle</strong> <strong>kommun</strong><br />

äger marken. Beaktande: Tickselbäcken ska<br />

bevaras. Bo<strong>stad</strong>snära grönområden tas i anspråk.<br />

Det kan bli svårt och dyrt att ansluta <strong>kommun</strong>alt<br />

VA. Risk för översvämning ska utredas.<br />

Nya verksamheter<br />

S.V.1 Sätrahöjdens industrier 6 ha<br />

Dagens verksamheter är blandade med bland annat<br />

dagcenter, storkök och målerifirmor. I framtiden<br />

kan mer sportverksamhet i anslutning till Sätraåsens<br />

evenemangsområde eller verksamheter möjliggöras.<br />

Lättare verksamheter placeras mot bo<strong>stad</strong>sområdet.<br />

<strong>Gävle</strong> <strong>kommun</strong> äger delar av marken. Beaktande:<br />

Området ligger i anslutning till föreslaget<br />

bo<strong>stad</strong>sområde och för att störningar inte ska uppstå<br />

sparas en vegetationsridå mellan S.B.3 och S.V.1.<br />

S.V.2 Sätraåsens evenemangsområde 75 ha<br />

Sätraåsen har stor potential när det gäller att hysa<br />

olika former av evenemang. Läkerol Arena kan ta<br />

emot 8 000 åskådare. Dessutom finns tennishall,<br />

<strong>Gävle</strong>travet, två restauranger och Gavle<strong>stad</strong>ion<br />

inom området. Parkeringsplatser, vägar, hållplatser<br />

och trafikstyrning är anpassad för att klara stora<br />

evenemang. Även bussen har fått en bättre lösning<br />

<strong>Översiktsplan</strong> <strong>Gävle</strong> <strong>stad</strong> <strong>2025</strong>. Antagen av Kommunfullmäktige 27 april 2009<br />

Sätra

<strong>Gävle</strong>s <strong>stad</strong>sdelar<br />

och kan delvis ges företräde vid tömning av området.<br />

I framtiden bör området fortsätta utvecklas<br />

med sport- och evenemangsrelaterade verksamheter.<br />

Inom området finns möjlighet att samordna<br />

och effektivisera användningen av vissa ytor. <strong>Gävle</strong><br />

<strong>kommun</strong> äger delar av marken. Beaktande: Evenemangsområdet<br />

bör ta hänsyn till angränsande kulturmiljö-<br />

och grönstrukturområden. Tallskogen på<br />

södra sidan Idrottsvägen bevaras i stor omfattning<br />

då den ger området karaktär. Det finns behov av ytor<br />

för dagvattenrening vid Sätravallen ut mot rondellen<br />

och Idrottsvägen.<br />

S.V.3 Sätra centrum 14 ha<br />

Förändringar i Sätra centrum med bland annat ny<br />

hälsocentral, nytt äldreboende och allaktivitetshus<br />

med baskethall är planerade. Även i framtiden ska<br />

det vara möjligt att utveckla Sätra centrum med handel,<br />

service, sport, boende, skola, och andra evenemang.<br />

Det är viktigt att det finns service och handel<br />

kvar i Sätra och att Sätra centrum kan fungera som<br />

en mötesplats för alla åldrar. <strong>Gävle</strong> <strong>kommun</strong> och<br />

AB Gavlegårdarna äger marken. Ingår i nytt föreslaget<br />

riksintresse för kulturmiljö. Beaktande: Kulturmiljö.<br />

Hänsyn ska tas till modernistisk arkitektur<br />

och den ursprungliga <strong>stad</strong>splanetanken.<br />

Trafiklösningar<br />

S.T.1 Ny tågstation <strong>Gävle</strong> Västra<br />

<strong>Gävle</strong> <strong>kommun</strong> och Banverket planerar en ny station<br />

för tåg vid sjukhuset. Tåg till och från Dalarna<br />

men även Upptåget skulle stanna vid denna station.<br />

Stationen skulle ge bättre tillgänglighet till sjukhuset.<br />

En utbyggnad av stationen kräver mark för parkering<br />

och busshållplatser. Beaktande: Planskild<br />

anslutning för buss-, gång- och cykeltrafik mot Sätra<br />

bör utredas i samband med projektet.<br />

140<br />

S.T.2 Ny trafikplats på Hamnleden mot Sätra<br />

En ny anslutning från Hamnleden mot Sätra och<br />

evenemangsområdet underlättar såväl den dagliga<br />

trafiken som trafiken vid stora evenemang på Sätraåsen.<br />

Beaktande: Utredning om utformning och<br />

påverkan på övrig trafik krävs.<br />

S.T.2 Ny trafikplats på Hamnleden mot Sätra<br />

En ny anslutning från Hamnleden mot Sätra och<br />

evenemangsområdet underlättar såväl den dagliga<br />

trafiken som trafiken vid stora evenemang på Sätraåsen.<br />

Beaktande: Utredning om utformning och<br />

påverkan på övrig trafik krävs.<br />

S.T.3 Avsmalning av Norrbågen<br />

En avsmalning och omgestaltning av Norrbågen<br />

skulle sänka hastigheterna och öka trafiksäkerheten<br />

utan att minska framkomligheten.<br />

Värdefulla grönområden<br />

I Sätra är tillgången på rekreationsytor god och en<br />

del av <strong>stad</strong>sdelens karaktär. Grönskan är ett resultat<br />

av den planeringsfilosofi som rådde när området<br />

byggdes. Särskilt värdefulla grönområden har pekats<br />

ut i karta och beskrivits nedan.<br />

S.G.1 Igeltjärn och Nyöstertorpet<br />

Området kring tjärnen har höga naturvärden. Vattenkontakten<br />

är särskilt uppskattad av sätraborna.<br />

Området kring tjärnen och skogen upp till Nyöstertorpet<br />

fungerar som skolskog för barnen i Sätra.<br />

Området kring torpet bör utvecklas ytterligare för<br />

föreningsliv, skola och andra brukare som vill samverka<br />

för att göra platsen ännu bättre.<br />

S.G.2 Grön trafikseparering<br />

Den gröna trafikseparering, där grönskan skiljer bostäder<br />

och trafik, är en viktig del av Sätras <strong>stad</strong>sbyggnad.<br />

Grönskan minimerar buller och luftföroreningar.<br />

Även gång- och cykelvägar i gröna stråk<br />

längs med de större vägarna är en del av strukturen.<br />

De gröna stråken kan upplevas som otrygga om de<br />

är mörka och igenvuxna men med rätt belysning<br />

och skötsel är de en tillgång och en viktig del av<br />

Sätras identitet.<br />

S.G.3 Grönskan innanför Sätrahöjden<br />

Dessa grannskapsparkers värde ligger i närrekreationstillgångar<br />

för de boende och skolorna som placerats<br />

i dem. Dessutom finns ytor för olika typer av<br />

aktiviteter som är öppna för alla. Där finns bollplan,<br />

<strong>Översiktsplan</strong> <strong>Gävle</strong> <strong>stad</strong> <strong>2025</strong>. Antagen av Kommunfullmäktige 27 april 2009

tennis och i framtiden kommer större lekplatser att<br />

placeras där istället för de små som idag återfinns i<br />

många av bo<strong>stad</strong>senklaverna kring Sätrahöjden.<br />

S.G.4 Tickselbäcken<br />

Kring bäcken finns höga naturvärden och det lekfulla<br />

vattendraget innebär möjlighet till fiske för de<br />

yngsta samt exkursioner i vattenmiljö. Bäcken tar<br />

hand om dagvatten vid Sätra Centrum. Området bevaras<br />

i nuvarande sträckning och utan kulvertering.<br />

S.G.5 Sätraängarna<br />

Sätras stora <strong>stad</strong>sdelspark och samlingsplats med<br />

möjlighet till många olika aktiviteter. Det är viktigt<br />

att bevara områdets storlek och öppna ytor som ger<br />

plats till midsommarfirande, majkase, brännbollsspel<br />

och ytterligare aktiviteter.<br />

S.G.6 Sätraskogen<br />

Spårområdet i skogen och den goda tillgängligheten<br />

för boende och gävlebor samt det faktum att skogen<br />

utgör en grönkil in mot <strong>stad</strong>en gör området mycket<br />

värdefullt. Vissa delar av skogen har högre värden<br />

i form av kulturhistoriska lämningar och naturvärden.<br />

Sätraskogen ska i framtiden skyddas som naturreservat<br />

och reserveras för det rörliga friluftslivet<br />

i detta mycket tätortsnära läge.<br />

S.G.7 Sätraåsens tallskog<br />

Den gamla tallskogen på grusåsen har delvis urskogskaraktär.<br />

Tallarnas ålder uppgår till så mycket<br />

som 170-240 år och naturvärdena är höga. En framtida<br />

utveckling av evenemangsområdet bör integreras<br />

med naturen på ett sådant sätt att naturvärdena<br />

kan bestå och bli mer tillgängliga för människor<br />

med hjälp av nya stigar.<br />

S.G.8 Sumpskog<br />

Sumpskog med stort värde för den biologiska mångfalden.<br />

Värdefull kulturmiljö<br />

S.R.1 Förslag riksintresse kulturmiljö Sätra<br />

Värden:Tydligt <strong>stad</strong>splanemönster med trafikseparering,<br />

arbete-bo<strong>stad</strong> och centrumfunktioner. Flera<br />

typer av tidstypiska bo<strong>stad</strong>shus från 1960-och<br />

1970-talen åtskilda av naturmark.<br />

141<br />

S.K.1 X-72-bostäder, Ängsullsvägen, Tygelvägen och<br />

Selkroken<br />

<strong>Gävle</strong> <strong>kommun</strong>s bedömning: X 72: Högsta värde.<br />

Ängsullsvägen: Högt värde. Tygelvägen/Selkroken:<br />

Högsta värde. Värde: Bebyggelsens struktur och enhetligt<br />

utformade hus med gavel mot gatan. Plank<br />

och garage sluter tomten. Naturmarksområden införlivade<br />

i området. Ny- och ombyggnad: Klass A.<br />

Planer / Skydd: Behov III. Gällande lagar och föreskrifter:<br />

PBL 3:12, BÄR 2:6 2004:1. Fornlämning.<br />

S.K.2 Sicksackvägen<br />

<strong>Gävle</strong> <strong>kommun</strong>s bedömning: Högsta värde. Värde:<br />

Strukturen med placering kring grönytor. Byggnadernas<br />

enhetliga och tidstypiska utseende. Ny- och<br />

ombyggnad: Klass A. Planer/Skydd: Behov III.<br />

Gällande lagar och föreskrifter: PBL 3:12, BÄR 2:6<br />

2004:1.<br />

S.K.3 Röjningen<br />

<strong>Gävle</strong> <strong>kommun</strong>s bedömning: Högsta värde. Värde:<br />

Mycket ålderdomlig och från sin tid välbevarad huvudbyggnad<br />

vilket gör den sällsynt. I övrigt äldre<br />

utformade ekonomibyggnader. Ny- och ombyggnad:<br />

Klass A. Planer/Skydd: Behov III. Gällande<br />

lagar och föreskrifter: PBL 3:12, BÄR 2:6 2004:1<br />

Strategiska områden<br />

S.S.1 Väster om Sätraängarna 3,3 ha<br />

I anslutning till Sätra centrum finns bollplaner och<br />

förskola mellan Fältspatvägen och Sätraängarna. I<br />

framtiden kan detta område utvecklas som en fortsättning<br />

av Sätra centrum med verksamheter för<br />

idrott, service, handel, boende, arbetsplatser eller<br />

andra publika verksamheter. Kommunalt VA kan bli<br />

dyrbart.<br />

<strong>Översiktsplan</strong> <strong>Gävle</strong> <strong>stad</strong> <strong>2025</strong>. Antagen av Kommunfullmäktige 27 april 2009<br />

Sätra

<strong>Gävle</strong>s <strong>stad</strong>sdelar<br />

Utvecklingskarta Valbo<br />

Bostäder:<br />

V.B.1 Mackmyra Bruk<br />

V.B.2 Mackmyra Byväg /Källbergs<br />

V.B.3 Hagaströmsvägen<br />

V.B.4 <strong>Gävle</strong> Ponnyklubb<br />

V.B.5 Spikåsbäcken-Mackmyra Byväg<br />

V.B.6 Linvägen<br />

V.B.7 Lunds by<br />

V.B.8 Öster om Lund<br />

V.B.9 Kristinerundan<br />

V.B.10 Åsbyggeby<br />

V.B.11 Kvarnåkersvägen<br />

V.B.12 Lövudden, Durovägen<br />

V.B.13 Åbyfors tegelbruk<br />

V.B.14 Hådevägen<br />

V.B.15 Kusbo<br />

V.B.16 Mackmyra sulfit<br />

V.B.17 Söder om Backa by<br />

Verksamheter:<br />

V.V.1 Valbo Köpcentrum södra delen<br />

V.V.2 Kvarnåkersvägen<br />

V.V.3 Valbo Köpcentrum<br />

V.V.4 Jordbruksmark och skogsmark öster om Fältrittklubben<br />

Trafikåtgärder:<br />

V.T.1 Gång- och cykelpassage<br />

V.T.2 Nya gång- och cykelvägar<br />

V.T.3 Ny tillfartsväg<br />

V.T.4 Plankorsning Lund<br />

V.T.5 Kollektivtrafikåtgärd<br />

Värdefulla grönområden:<br />

V.G.1 Siporexparken<br />

V.G.2 Valsjöbäcken / Kusbobäcken -<br />

Grön kil in mot <strong>stad</strong>en<br />

V.G.3 Valboåsen<br />

V.G.4 Gavleån<br />

V.G.5 Spikåsbäcken<br />

V.G.6 Bäckraviner<br />

V.G.7 Strövområde och<br />

diabashäll vid Sofiedal<br />

V.G.8 Rekreationsleder Gavleån<br />

och Kungsbäck<br />

V.G.9 Beteshage i Alborga<br />

V.G.10 Sumpskog Alborga<br />

V.G.11 Salamandergölar<br />

V.G.12 Del av grön kil Kungsbäck<br />

Värdefull kulturmiljö:<br />

V.R.1 Riksintresse S. Valboslätten<br />

V.R.2 Förslag till riksintresse kulturmiljö<br />

V.L.1 Karaktärsområde S. Valboslätten<br />

V.L.2 Karaktärsområde Norra Valbobygden<br />

V.L.3 Karaktärsområde Ytterhärde<br />

V.K.1 Riksintresseområde S. Valboslätten<br />

V.K.2 Norra Valbobygden, Ytterhärde<br />

V.K.3 Åsvägen<br />

V.K.4 Valbo centrum med rad- och flerfamiljshus<br />

V.K.5 Mackmyra sulfit arbetarbostäder<br />

V.K.6 Mackmyra bruk<br />

Strategiska områden:<br />

V.S.1 Hammarsbacksvägen<br />

V.S.2 <strong>Gävle</strong> Ponnyklubb<br />

V.S.3 Befintliga järnvägsspår<br />

V.S.4 Västbyggeby<br />

V.S.5 Allmänninge<br />

V.S.6 Bäckvägen, norra delen<br />

V.S.7 Kallbäck<br />

V.B.1<br />

V.B.1<br />

V.G.4<br />

V.B.1<br />

V.B.1<br />

V.B.1<br />

142<br />

V.T.3<br />

V.B.2<br />

V.B.6<br />

V.K.6<br />

V.B.14<br />

V.L.3<br />

V.S.7<br />

VALBO-VÄSTBYGGEBY<br />

MACKMYRA<br />

V.B.1<br />

V.T.2<br />

V.K.2<br />

V.G.5<br />

V.S.3<br />

BÄCK<br />

V.B.16<br />

V.S.4<br />

V.G.5<br />

V.S.6<br />

V.G.4<br />

V.K.5<br />

V.B.5<br />

V.K.2<br />

VALBO-ÖN<br />

<strong>Översiktsplan</strong> <strong>Gävle</strong> <strong>stad</strong> <strong>2025</strong>. Antagen av Kommunfullmäktige 27 april 2009<br />

V.L.2<br />

V.T.2<br />

V.G.8<br />

V.V.3<br />

V.T.2<br />

V.T.1<br />

V.T.5<br />

V.G.1<br />

V.T.2<br />

LUND<br />

V.V.1<br />

V.G.6<br />

V.K.2<br />

LUDVIGSBERG<br />

V.B.7<br />

VALBO KÖPCENTRUM<br />

ÖSTANBÄCK<br />

V.K.2<br />

V.B.9<br />

V.G.6<br />

Fördjupad<br />

översiktsplan<br />

Valbo Köpcentrum<br />

södra delen

V.K.2<br />

V.G.7<br />

V.T.4<br />

V.T.2<br />

V.G.7<br />

V.V.4<br />

V.K.2<br />

V.T.2<br />

V.K.4<br />

V.L.2<br />

V.B.8<br />

V.G.4<br />

V.R.2<br />

V.G.7<br />

NYBO<br />

ÅSBYGGEBY<br />

V.K.2<br />

V.G.8<br />

V.G.8<br />

V.B.10<br />

V.T.2<br />

V.B.11<br />

V.K.1<br />

V.G.6<br />

V.T.2<br />

HÄCKLINGE<br />

V.G.2<br />

V.B.15<br />

V.B.11<br />

V.B.13<br />

V.B.12<br />

ÅBY GÅRD<br />

KUSBO<br />

V.K.1<br />

143<br />

V.K.3<br />

V.B.3<br />

V.K.1<br />

V.S.1<br />

V.V.2<br />

V.G.3<br />

V.L.1<br />

V.G.2<br />

V.K.1<br />

V.G.4<br />

V.R.1<br />

V.K.1<br />

ALLMÄNNINGE<br />

V.S.5<br />

V.B.4<br />

V.K.1<br />

ALBORGA<br />

V.G.9<br />

V.S.2<br />

<strong>Översiktsplan</strong> <strong>Gävle</strong> <strong>stad</strong> <strong>2025</strong>. Antagen av Kommunfullmäktige 27 april 2009<br />

V.K.1<br />

VALBO-BACKA<br />

V.K.1<br />

V.G.12<br />

V.G.11<br />

V.B.17<br />

Valbo<br />

0 1 000<br />

Meter<br />

Planerad markanvändning<br />

Bostäder<br />

Verksamheter<br />

Trafikåtgärd<br />

Väg<br />

Gång- och cykelväg<br />

Strategiskt område<br />

Värdefulla grönområden<br />

Kulturhistorisk bebyggelse<br />

Karaktärsområden<br />

Leder och spår<br />

Övriga riktlinjer<br />

Riksintresse för kulturmiljö<br />

1 : 25 000<br />

Förslag riksintresse kulturmiljö<br />

Fördjupad översiktsplan<br />

V.G.10

<strong>Gävle</strong>s <strong>stad</strong>sdelar<br />

Valbo<br />

Valbo består av Centrala, Norra och Södra Valbo.<br />

Valbos karaktär utgörs av de gamla bykärnorna,<br />

det öppna jordbrukslandskapet, vattendragen,<br />

Valboåsen och attraktiva bo<strong>stad</strong>smiljöer som ligger<br />

på ett lagom avstånd från <strong>stad</strong>en. Valbo har<br />

goda möjligheter att utvecklas vidare med nya<br />

attraktiva bo<strong>stad</strong>smiljöer samt områden för handel<br />

och företag.<br />

Vid kontakterna med boende och verksamma i Valbo<br />

har framkommit följande synpunkter om framtiden:<br />

viktigt att bevara de gamla byarnas karaktär och de<br />

aktiva jordbruken. Minska genomfartstrafiken på<br />

Valbovägen. Nya verksamheter har föreslagits vid<br />

Valbo köpcentrum och en del efter Valbovägen. Ny<br />

bo<strong>stad</strong>sbebyggelse har föreslagits på många ställen,<br />

bland annat kring Mackmyra, Västbyggeby, Lund,<br />

Åsbyggeby, utmed Gavleån, vid Nybo, på södra<br />

Valboslätten och särskilt vid Backa, Kusbo och<br />

Häcklinge.<br />

Nya bostäder<br />

Generellt behöver de flesta nya bo<strong>stad</strong>sområden utredas<br />

vad gäller <strong>kommun</strong>alt VA. Enskilda / lokala<br />

lösningar kan bli aktuella i flera områden<br />

V.B.1 Mackmyra Bruk 100-200 bostäder 13 ha<br />

Vattennära småskalig bebyggelse vid golfbana och<br />

Mackmyra Bruk är möjlig. Program för detaljplan<br />

finns. Beaktande: Hänsyn ska tas till strandskydd,<br />

risk för översvämning, kultur- och naturmiljö, friluftsliv<br />

samt till föroreningar i Hådevägen och buller<br />

från <strong>Gävle</strong> flygplats. Möjligt att förlänga busslinje<br />

om det blir stort underlag.<br />

144<br />

V.B.2 Mackmyra Byväg / Källbergs 10-20 bostäder<br />

Komplettering längs Mackmyra Byväg av den äldre<br />

torp- och bruksbebyggelsen med småskalig bebyggelse<br />

i öppet kulturlandskap nära golfbana. Beaktande:<br />

Närheten till golfbanan och eventuellt buller<br />

från <strong>Gävle</strong> flygplats och riksväg 80.<br />

V.B.3 Hagaströmsvägen 30-60 bostäder 8,5 ha<br />

Skogsområde lämpligt för småskalig bebyggelse.<br />

Beaktanden: Trafiklösning ut mot Hagaströmsvägen<br />

måste utredas. VA-utredning behövs. Långt avstånd<br />

till <strong>kommun</strong>lat VA.<br />

V.B.4 <strong>Gävle</strong> Ponnyklubb 5-10 bostäder 2,2 ha<br />

Ånära område på <strong>Gävle</strong>-Valboåsen som är lämpligt<br />

för tät småskalig bebyggelse. Beaktanden:<br />

Skyddsområde för vattentäkt. Utredning krävs för<br />

kapacitet i det <strong>kommun</strong>ala VA-nätet. Stort avstånd<br />

till <strong>kommun</strong>ala VA-ledningar.<br />

V.B.5 Spikåsbäcken - Mackmyra Byväg 15-30 bostäder<br />

Vattennära småskalig bebyggelse är möjlig i ett centralt<br />

läge nära service och kollektivtrafik. Beaktande:<br />

Hänsyn måste tas till föroreningar av kisaska<br />

från Sofiedals såg. Strandskydd utreds.<br />

V.B.6 Linvägen 20-50 bostäder 4,7 ha<br />

Område i Västbyggeby som kan bebyggas med tät<br />

småskalig bebyggelse som anpassas till befintlig bebygglese.<br />

Beaktande: Kapacitetsutredning behövs<br />

för eventuell anslutning till <strong>kommun</strong>alt VA-nät.<br />

V.B.7 Lunds by 10-20 bostäder 24 ha<br />

Småskalig bebyggelse i vackert kulturlandskap är<br />

möjlig. Viktigt att lämna luckor i bebyggelsen längs<br />

vägen. Beaktande: Hänsyn ska tas till kulturlandskapet,<br />

ökad genomfartstrafik på byvägarna samt<br />

järnvägsbuller. Planskild korsning med järnvägen<br />

alternativt ny järnvägssträckning bör utredas vidare.<br />

Inte möjligt med <strong>kommun</strong>alt VA, gemensamma vatten-<br />

och avloppslösningar en förutsättning för nya<br />

bostäder och behöver utredas. Kollektivtrafik saknas.<br />

V.B.8 Öster om Lund 60-120 bostäder 18 ha<br />

Gles och tät småskalig bebyggelse på <strong>kommun</strong>ägd<br />

mark. Beaktande: Mindre god trafikmiljö längs<br />

Hagaströmsvägen samt järnvägsbuller. Tallsump-<br />

<strong>Översiktsplan</strong> <strong>Gävle</strong> <strong>stad</strong> <strong>2025</strong>. Antagen av Kommunfullmäktige 27 april 2009

skogen i södra delen av området ska sparas. Enskild<br />

gemensam avloppslösning behöver utredas. Kollektivtrafik<br />

saknas.<br />

V.B.9 Kristinerundan 5-10 bostäder 0,7 ha<br />

Småskalig bebyggelse i ett vackert område nära<br />

Gavleån. <strong>Gävle</strong> <strong>kommun</strong> äger delar av marken. Beaktande:<br />

Strandtillgängligheten bevaras med gångstråk<br />

längs ån. Kollektivtrafik saknas.<br />

V.B.10 Åsbyggeby 40 bostäder<br />

Småskalig bebyggelse som komplettering till Åsbyggeby<br />

by är möjlig. Eventuellt möjligt för hästboende.<br />

Beaktande: Eventuellt förorenad mark från<br />

tidigare sågverk.<br />

V.B.11 Kvarnåkersvägen 20-40 bostäder 16 ha<br />

Småskalig bebyggelse är möjlig i det attraktiva området<br />

vid Kvarnåkersvägen norr om Gavleån. Området<br />

är kuperat med enkel vägstandard. Allmänheten<br />

ska kunna nå vattnet. Beaktande: Hänsyn tas till<br />

kulturmiljön och Gavleåns varierande vattennivå.<br />

Strandskydd utreds. Befintlig hästhållning finns<br />

i omgivningarna. Eventuellt finns här förorenad<br />

mark. Störning från Smäckens industriområde i<br />

form av buller och damm (spån) kan åtgärdas. Kräver<br />

trafikutredning. Kollektivtrafik saknas.<br />

V.B.12 Lövudden, Durovägen 30-60 bostäder 7 ha<br />

Småskalig bebyggelse är möjlig i ett attraktivt läge<br />

vid Gavleån. Allmänheten ska kunna nå vattnet. Enkel<br />

vägstandard på Durovägen. Fjärrvärme planeras<br />

till handelsträdgårdarna. Beaktande: Hänsyn tas<br />

till Gavleåns varierande vattennivå. Inom området<br />

finns en gammal deponi för hushållsavfall. Strandskydd<br />

utreds.<br />

V.B.13 Åbyfors tegelbruk 10-20 bostäder 7 ha<br />

I strandnära läge vid Åbyfors kraftverk kan tät småskalig<br />

bebyggelse uppföras i nya eller befintliga<br />

byggnader. <strong>Gävle</strong> <strong>kommun</strong> äger delar av marken.<br />

Allmänheten ska kunna nå vattnet. Beaktande: Anpassas<br />

till Gavleåns varierande vattennivå. Vissa industribyggnader<br />

har kulturvärden. Delar av marken<br />

är förorenad från deponi och såg- och tegelbruk.<br />

Närliggande industriverksamhet kan orsaka buller.<br />

Kollektivtrafik saknas.<br />

V.B.14 Hådevägen 5-10 bostäder<br />

Småskalig bebyggelse i skogsmark. Beaktande:<br />

Kapacitetsutredning för eventuellt <strong>kommun</strong>alt VA.<br />

145<br />

<strong>Översiktsplan</strong> <strong>Gävle</strong> <strong>stad</strong> <strong>2025</strong>. Antagen av Kommunfullmäktige 27 april 2009<br />

Valbo<br />

V.B.15 Kusbo 25-30 bostäder 26 ha<br />

Byn består idag av blandad villabebyggelse vid äldre<br />

byvägar omgivna av skog och odlingsmark. Komplettering<br />

med småskalig bebyggelse är möjlig. Ingen<br />

ny bebyggelse bör tillkomma innan vägfrågorna<br />

är lösta i särskilda vägutredningar. Området bör<br />

detaljplaneras. Området är hävdad jordbruksbygd<br />

vilket innebär att boende får tåla vissa störningar<br />

från djurhållning och gödsel. Gränsar till riksintresset<br />

Södra Valbo-slätten. Beaktande: Påverkan på<br />

kulturlandskapet och riksintresset. Det är inte möjligt<br />

att ansluta ny bebyggelse till <strong>kommun</strong>alt VA-nät<br />

utan kapacitetsutredning. Gemensamma avloppslösningar<br />

ska utredas. Kollektivtrafik saknas.<br />

V.B.16 Mackmyra Sulfit 40 bostäder 12 ha<br />

Tidigare sulfitfabrik vid Gavleån utgör ett fint läge<br />

för bostäder. Allmänheten ska kunna nå vattnet.<br />

Beaktande: Marken behöver saneras ytterligare<br />

jämfört med tidigare utredningar. Riskutredning för<br />

erosion, ras/skred och översvämning behövs.<br />

V.B.17 Söder om Backa by 200-400 bostäder 44 ha<br />

Småskalig bebyggelse är möjlig i ett varierande kulturlandskap.<br />

Ny väg behövs från trafikplats Hagaström.<br />

<strong>Gävle</strong> <strong>kommun</strong> äger delar av marken. Beaktande:<br />

Bullerstörningar från skjutbanor, eventuella<br />

blindgångare i tidigare militärområde samt påverkan<br />

på kulturlandskapet. I sydväst korsar flera kraftledningar<br />

vilket kräver skyddsavstånd till bostäder.<br />

Två gölar med större vattensalamander och ett mindre<br />

område med äldre tallar bör bevaras. Kommunalt<br />

VA är möjligt men kräver ny tryckledning och<br />

ny pumpstation. Kollektivtrafik saknas.

<strong>Gävle</strong>s <strong>stad</strong>sdelar<br />

Nya verksamheter<br />

Valbos näringsliv har goda fördelar av närheten till<br />

riksväg 80 och riksväg 67. Här finns Valbo köpcentrum<br />

som är en av regionens viktigaste handelsplatser.<br />

Jordbruket är en viktig näring som i flera delar<br />

av Valbo konkurrerar om samma mark som utökad<br />

handelsyta och utökade ytor för bo<strong>stad</strong>sbebyggelse.<br />

<strong>Gävle</strong> <strong>kommun</strong> prioriterar jordbruk på samma ytor<br />

som är utpekade som karaktärsområden för kulturmiljö.<br />

V.V.1 Valbo Volym 32 ha<br />

Valbo köpcentrum är regionens största handelscentra<br />

och är tillsammans med Södra Hemlingby de två<br />

externhandelsområden som <strong>Gävle</strong> <strong>kommun</strong> satsar<br />

på. Delen norr om Valsjöbäcken är redan planlagd<br />

för externhandel. Under kommande 20-års-period<br />

vill <strong>Gävle</strong> <strong>kommun</strong> göra det möjligt att planlägga<br />

även delen söder om Valsjöbäcken för externhandel<br />

- om behov för utveckling finns. Beaktande:<br />

Fortsatt handelsutbyggnad påverkar jordbruken<br />

i området genom minskade arealer. Det är viktigt<br />

att dagvattnet tas om hand på bästa sätt med rening<br />

och fördröjning till Valsjöbäcken. Utbyggnad av<br />

handelsområden utanför <strong>stad</strong>en innebär att det totala<br />

bilåkandet ökar. Anpassning till kulturmiljö, det<br />

öppna landskapet och befintliga bostäder bör göras<br />

genom god gestaltning och utformning.<br />

146<br />

V.V.2 Kvarnåkersvägen 6 ha<br />

Utveckling av befintliga verksamheter eller nya<br />

verksamheter utmed Durovägen. Beaktande: Verksamheterna<br />

ska inte störa föreslagna nya bostäder<br />

V.B.11-12.<br />

V.V.3 Valbo köpcentrum 28 ha<br />

Fortsatt utveckling av affärsverksamhet och handel.<br />

Valbo köpcentrum bedöms kunna utvecklas vidare<br />

till en större handelsplats för regionens externhandel.<br />

Beaktande: Fortsatt handelsutbyggnad kan<br />

på kort sikt generera ytterligare koncentration av<br />

externhandeln i regionen. Det innebär även att det<br />

totala bilåkandet ökar. För Valbo köpcentrum finns<br />

lösningar planerade för att ta hand om dagvattnet på<br />

bästa sätt med rening och fördröjning.<br />

V.V.4 Jordbruksmark och skogsmark vid om Fältrittklubben<br />

62 ha<br />

Området är möjligt att utveckla för ridsportverksamhet.<br />

Utredning för ny fältrittbana pågår.<br />

Trafiklösningar<br />

V.T.1 Gång- och cykelpassage<br />

Passage för gång- och cykelväg över, eller under,<br />

riksväg 80 för att koppla samman V.V.1 och V.V.3.<br />

V.T.2 Nya gång- och cykelvägar<br />

Utbyggnad enligt <strong>Gävle</strong> <strong>kommun</strong>s kommande Cykelplan.<br />

V.T.3 Ny tillfartsväg<br />

Ny väg från nya bostäder i Mackmyra till Västbyggevägen<br />

för att försörja bo<strong>stad</strong>somådena V.B.1 och<br />

V.B.6.<br />

V.T.4 Plankorsning Lund<br />

Det bör utredas om det är möjligt att göra en planskild<br />

korsning i Lund. Banverket har fått in kla-<br />

<strong>Översiktsplan</strong> <strong>Gävle</strong> <strong>stad</strong> <strong>2025</strong>. Antagen av Kommunfullmäktige 27 april 2009

gomål angående korsningen eftersom tåget ibland<br />

stannar där mellan 15-20 minuter.<br />

V.T.5 Kollektivtrafikåtgärd<br />

För att förbättra kollektivtrafiken är det viktigt att<br />

Bäckbron åtgärdas.<br />

Värdefulla grönområden<br />

V.G.1 Siporexparken<br />

Siporexparken, som även kallas Gropen, är en välbesökt<br />

park anlagd i ett gammalt sandtag. Här finns<br />

lekplats, grillplats, cykelcrossbana och möjlighet<br />

till pulkaåkning på vintern.<br />

V.G.2 Valsjöbäcken/Kusbobäcken – Grön kil in mot<br />

<strong>stad</strong>en<br />

Bäcksystemet utgör en viktig korridor i landskapet<br />

för växters och djurs spridning och förflyttning.<br />

Träd- och buskridåerna utmed vattendraget fyller<br />

här en mycket viktig ekologisk funktion och ska<br />

bevaras och i vissa fall förstärkas. Valsjöbäcken<br />

nedströms Åby gård är ett av få vattendrag i <strong>Gävle</strong><br />

<strong>kommun</strong> som hyser vild öring. Bäckarna samt<br />

skogsmarken söder om Valboslätten utgör viktiga<br />

beståndsdelar i en av de gröna kilarna som leder in<br />

mot <strong>stad</strong>en. Det är mycket viktigt att värdena i den<br />

storskaliga grönstrukturen tas till vara vid en eventuell<br />

framtida exploatering.<br />

V.G.3 Valboåsen<br />

Åsens bäst bevarade del i Valboområdet finns öster<br />

om Åbyvallen där delar av barrskogen är uppemot<br />

200 år gammal. Åsen är av stort geologiskt intresse<br />

liksom mycket värdefull för landskapsbilden, friluftslivet<br />

och naturvården. Åsen är också <strong>Gävle</strong>s<br />

vattentäkt.<br />

V.G.4 Gavleån<br />

Gavleån med lövträdsklädda strandbrinkar är värdefull<br />

för naturvården och det rörliga friluftslivet.<br />

Det finns från Forsbacka till Valls Hage en kanotled<br />

i ån med iläggnings- och upptagsplatser. På vissa<br />

sträckor efter ån finns det fina stigar. Vid Sveden<br />

finns en udde där det växer ett bestånd med almar.<br />

V.G.5 Spikåsbäcken<br />

Spikåsbäcken meandrar fram i botten av ett djupt<br />

nedskuret ravinsystem och har höga geologiska värden.<br />

Ravinen omges av jordbruksmark som till viss<br />

del börjat växa igen med en frodig lövskogsvegetation.<br />

De betade hagarna har en artrik flora och är<br />

147<br />

<strong>Översiktsplan</strong> <strong>Gävle</strong> <strong>stad</strong> <strong>2025</strong>. Antagen av Kommunfullmäktige 27 april 2009<br />

Valbo<br />

särskilt värdefulla ur ett ekologiskt perspektiv. Här<br />

är det viktigt att hävden får fortgå. Hela bäckens<br />

sträckning med omgivande naturområden är mycket<br />

värdefull för naturvård, rekreation, friluftsliv<br />

och landskapsbild. Vissa delar bör lämnas orörda,<br />

medan andra delar kräver skötsel för att värdena ska<br />

bevaras.<br />

V.G.6 Bäckraviner<br />

Bäckravinerna i Valboområdet är kantade av täta<br />

lövblandskogar och har ett högt ekologiskt värde.<br />

V.G.7 Strövområde och diabashäll vid Sofiedal<br />

Strövområdet söder om Riksväg 80 nås lätt från<br />

Valbo sportcentrum. Här finns motionsspår och ridstigar<br />

som är värdefulla för rekreation och friluftsliv.<br />

I området finns en diabasrygg med en lågvuxen<br />

torrängsflora samt enstaka enar och rönnar. Området<br />

är mycket värdefullt som geologiskt objekt och<br />

för naturvården. För att bevara ängsfloran kan viss<br />

skötsel behövas. Utredningar pågår om fältrittbana<br />

eller ytterligare ridklubbar kan lokaliseras till området.<br />

Befintligt motionsspår kan då behöva flyttas.<br />

V.G.8 Rekreationsled Gavleån och Kungsbäck<br />

En sammanhängande gångled föreslås längs Gavleåns<br />

södra strand, på vissa sträckor går leden på<br />

befintliga gator eller parkvägar. Även järnvägsbron<br />

nedströms Åbyfors föreslås öppnas för gång och<br />

cykel. En sammanhängande gång- och cykelstig föreslås<br />

som en rekreationsled söder om Valboslätten.<br />

V.G.9 Beteshage i Alborga<br />

Beteshagen innehåller gravkullar från järnåldern<br />

med en artrik torrängsflora. Området är mycket<br />

värdefullt ur ett ekologiskt perspektiv och även för<br />

landskapsbilden. Mycket viktigt att hävden fortsätter<br />

för att värdena ska bestå.

<strong>Gävle</strong>s <strong>stad</strong>sdelar<br />

V.G.10 Sumpskog Alborga<br />

Barrsumpskog med höga naturvärden.<br />

V.G.11 Salamandergölar<br />

I gölarna vid Valbo Brukshundklubb finns större<br />

vattensalamander. Dessa småvatten ska undantas all<br />

exploatering som kan påverka dem negativt.<br />

V.G.12 Del av grön kil i Kungsbäck<br />

Del av större grönområde som hör till I14 gamla<br />

militärområde. Värdena och avgränsningen utreds i<br />

samband med planutredning för Kungsbäck.<br />

Värdefull kulturmiljö<br />

V.R.1 Riksintresseområdet S Valboslätten (Se V.K.1 och<br />

V.L.1)<br />

Riksintresse för kulturmiljövård. Föreslås utvidgas<br />

åt sydväst med öppet odlingslandskap.<br />

V.R.2 Förslag riksintresse Södra Valboslätten<br />

V.L.1 Karaktärsområde S Valboslätten (se V.R.1)<br />

<strong>Gävle</strong> <strong>kommun</strong>s bedömning: Högsta värde. Värden:<br />

Bebyggelsens struktur och relation odlingslandskapet.<br />

Åtskilda klungbyar och stora ensamgårdar i<br />

höjdlägen omgivna av slättlandskap. Smala grusade<br />

vägar. Odlingslandskap och bylägen med förhistoriska<br />

rötter. Ny- och ombyggnad: Klass D. Planer/<br />

Skydd: Behov III. Gällande lagar och föreskrifter:<br />

PBL 3:12, BÄR 2:6 2004:1, Fornlämning.<br />

148<br />

V.L.2 Karaktärsområde Norra Valbobygden<br />

<strong>Gävle</strong> <strong>kommun</strong>s bedömning: Mycket högt värde.<br />

Värden: Bebyggelsens struktur och relation till odlingslandskapet<br />

med utspridda bylägen eller ensamgårdar.<br />

Odlingslandskapet sträcker sig mot ån. Äldre<br />

slingrande vägar. Ny- och ombyggnad: Klass D.<br />

Planer/Skydd: Behov III. Gällande lagar och föreskrifter:<br />

PBL 3:12, BÄR 2:6 2004:1, Fornlämning.<br />

V.L.3 Karaktärsområde Överhärde<br />

<strong>Gävle</strong> <strong>kommun</strong>s bedömning: Mycket högt värde.<br />

Värden: Bebyggelsens struktur med radbyar utanför<br />

centralbygden i ett öppet odlingslandskap. Landskapet<br />

formas av bäckravin. Ny- och ombyggnad:<br />

Klass D. Planer/Skydd: Behov III. Gällande lagar<br />

och föreskrifter: PBL 3:12, BÄR 2:6 2004:1, Fornlämning.<br />

V.K.1 Riksintresseområdet S. Valboslätten<br />

<strong>Gävle</strong> <strong>kommun</strong>s bedömning: Högsta värde. Värden:<br />

Bebyggelsens struktur med tydliga bebyggelselägen<br />

på höjder som ensamgårdar eller klungbyar<br />

i ett öppet odlingslandskap. Välbevarade byggnader<br />

och slingrande grusvägar. Området vid Åby Gård<br />

kräver skötsel för att värdena ska bevaras. Ny- och<br />

ombyggnad: Klass A. Planer/Skydd: Behov II. Gällande<br />

lagar och föreskrifter: PBL 3:12, BÄR 2:6<br />

2004:1, Byggnadsminne, Fornlämning, Kyrka / Begravningsplats.<br />

Föreslås utvidgas i sydväst.<br />

V.K.2 Norra Valbobygden, Överhärde<br />

<strong>Gävle</strong> <strong>kommun</strong>s bedömning: Mycket högt värde.<br />

Värden: Bebyggelsens struktur och läge/relation till<br />

den odlade marken. Välbevarade byggnader. Ny-<br />

och ombyggnad: Klass B. Planer/Skydd: Behov III.<br />

Gällande lagar och föreskrifter: PBL 3:12, BÄR 2:6<br />

2004:1, Fornlämning.<br />

V.K.3 Åsvägen<br />

<strong>Gävle</strong> <strong>kommun</strong>s bedömning: Högsta värde. Värden:<br />

Bebyggelsens struktur med byggnader på rad, väl<br />

inpassade i åsen med ett bevarande av naturmark<br />

med tall. Byggnaderna är tidstypiskt utformade och<br />

med dåtidens moderna material. Ny- och ombyggnad:<br />

Klass B. Planer/Skydd: Behov III. Gällande lagar<br />

och föreskrifter: PBL 3:12, BÄR 2:6 2004:1.<br />

V.K.4 Valbo centrum med rad- och flerfamiljshus<br />

<strong>Gävle</strong> <strong>kommun</strong>s bedömning: Högsta värde. Värden:<br />

Strukturen med byggnader och innergårdar som omges<br />

av naturskog med tallar. Före detta <strong>kommun</strong>hus<br />

har ett historiskt värde för bygden och har en repre-<br />

<strong>Översiktsplan</strong> <strong>Gävle</strong> <strong>stad</strong> <strong>2025</strong>. Antagen av Kommunfullmäktige 27 april 2009

sentativ utformning. Ny- och ombyggnad: Klass A.<br />

Planer/Skydd: Behov III. Gällande lagar och föreskrifter:<br />

PBL 3:12, BÄR 2:6 2004:1.<br />

V.K.5 Mackmyra sulfit arbetarbostäder<br />

<strong>Gävle</strong> <strong>kommun</strong>s bedömning: Mycket högt värde.<br />

Värden: Enhetligt utformade arbetarbostäder och<br />

individuellt utformade villor. Tidstypisk och traditionellt<br />

utformad bebyggelse som speglar sociala<br />

skillnader. Utformning av stora uppvuxna tomter.<br />

Ny- och ombyggnad: Klass A. Planer/Skydd: Behov<br />

III. Gällande lagar och föreskrifter: PBL 3:12,<br />

BÄR 2:6 2004:1.<br />

V.K.6 Mackmyra Bruk<br />

<strong>Gävle</strong> <strong>kommun</strong>s bedömning: Högsta värde. Värde:<br />

Bebyggelsestrukturen där uppdelning mellan bostäder<br />

för ägare, arbetare och den mellanliggande<br />

industriverksamheten är tydlig. Miljön är uppbyggd<br />

kring en bruksallé i såväl nord/sydlig som öst/<br />

västlig riktning. Byggnaderna har bevarat ett traditionellt<br />

utseende där de skillnaderna mellan verksamhet<br />

och löntagare/ägare är tydlig. Välbevarade<br />

byggnader på tidigare obebyggd plats som berättar<br />

om bygdens historia. Ny- och ombyggnad: Klass A.<br />

Planer/Skydd: I. Lagar och föreskrifter som gäller:<br />

PBL 3:12, BÄR 2:6 2004:1, Byggnadsminne, Fornlämning.<br />

Strategiska områden<br />

V.S.1 Hammarsbacken 21 ha<br />

Området möjligt för småskalig bebyggelse eller<br />

verksamheter kopplade till jordbruket om ny väg<br />

byggs. Beaktande: Djurhållning. Trafiksituationen<br />

i byarna är en begränsande faktor. Vägnätet är ålderdomligt<br />

med liten kapacitet och trafiksituationen<br />

behöver förbättras. Utredning kring ny vägsträckning<br />

krävs och ska ta hänsyn till kulturmiljön och<br />

riksintresset VR1. Kollektivtrafik saknas.<br />

V.S.2 <strong>Gävle</strong> Ponnyklubb 1,4 ha<br />

Ridanläggningen på Valboåsen är under avveckling<br />

och i första hand bör församlingen som äger marken<br />

ges möjlighet att utveckla sin verksamhet på området.<br />

I annat fall är det möjligt med småskalig bebyggelse<br />

med utsikt över Gavleån. Beaktande: Hänsyn<br />

tas till kulturmiljö, vattenskyddsområdet, risk för<br />

149<br />

<strong>Översiktsplan</strong> <strong>Gävle</strong> <strong>stad</strong> <strong>2025</strong>. Antagen av Kommunfullmäktige 27 april 2009<br />

Valbo<br />

erosion och allmänhetens tillgänglighet till Gavleån.<br />

Prästgården uppe på åsen ingår i riksintresse<br />

för kulturmiljö. Nära kraftledningar, skyddsavstånd<br />

utreds. Strandskydd utreds.<br />

V.S.3 Befintliga järnvägsspår<br />

Om spårområdet förändras och järnvägen blir ett triangelspår<br />

i Tolvforsskogen kan nuvarande banvall<br />

användas som gata och gång- och cykelväg.<br />

V.S.4 Västbyggeby 6 ha<br />

Området ligger nära befintlig bebyggelse och kollektivtrafik<br />

och är möjligt att utveckla för småskalig<br />

bebyggelse. Beaktande: Nuvarande användning är<br />

som jordbruksmark. Området gränsar till karaktärsområde<br />

för odlingsmark. Kapacitetsutredning krävs<br />

för anslutning till <strong>kommun</strong>alt VA. Kulturmiljö.<br />

V.S.5 Allmänninge 27 ha<br />

Området ligger i kanten av Valboslättens jordbruksmark<br />

och möjligt att utveckla för småskalig bebyggelse<br />

eller verksamheter kopplade till jordbruket<br />

om ny väg byggs. Beaktande: Djurhållning. Utredning<br />

krävs för eventuell gemensam avloppsanläggning.<br />

Trafiksituationen i byarna är en begränsande<br />

faktor. Vägnätet är ålderdomligt med liten kapacitet<br />

och trafiksituationen behöver förbättras. Utredning<br />

kring ny vägsträckning krävs och ska ta hänsyn till<br />

kulturmiljön och riksintresset VR1. Kollektivtrafik<br />

saknas.<br />

V.S.6 Bäckvägen norra delen 24 ha<br />

Område där komplettering med småskalig bebyggelse<br />

är möjlig. Beaktande: Svår trafiksituation<br />

kräver nya vägar. GC-vägar saknas och behöver utredas.<br />

Kapacitetsutredning behövs för <strong>kommun</strong>alt<br />

VA. Hänsyn ska tas till kulturmiljö.<br />

V.S.7 Kallbäck 17 ha<br />

Område norr om järnvägen som har planfri korsning.<br />

Lämpligt för småskalig bebyggelse. Beaktande:<br />

En ny järnvägsdragning kan påverka området med<br />

buller. Inte möjligt med <strong>kommun</strong>alt VA. Utredning<br />

krävs för gemensam avloppslösning. Närhet till befintlig<br />

hästhållning. Kollektivtrafik saknas. Trafikpåverkan<br />

behöver utredas vid Bäck som påverkas<br />

av förändringar i Kallbäck. GC-vägar saknas.

<strong>Gävle</strong>s <strong>stad</strong>sdelar<br />

150<br />

Utvecklingskarta Västra <strong>stad</strong>sdelarna<br />

Bostäder:<br />

W.B.1 Högskoleområdet<br />

W.B.2 Handelssocieteten /<br />

Ericssonska stift.<br />

W.B.3 Soldatvägen<br />

W.B.4 Hedvigslund<br />

W.B.5 Höjersdal<br />

W.B.6 Norra Vändkretsen<br />

W.B.7 Rågången<br />

W.B.8 Stureborg<br />

W.B.9 Studentbostäder<br />

W.T.5<br />

W.V.1<br />

W.T.1<br />

W.K.2<br />

W.B.9<br />

W.V.9<br />

W.R.1<br />

W.V.2<br />

Trafikåtgärder:<br />

W.V.3<br />

W.T.1<br />

W.S.1<br />

W.G.2 W.B.4<br />

W.B.3<br />

W.S.4<br />

W.T.1 Förbindelse mellan<br />

verksamhetsområden<br />

W.T.2 Bulleråtgärder utmed E4:an<br />

W.T.3 Förbindelse Hemlingby -<br />

Anderberg<br />

W.T.4 Cykelvägar utmed<br />

W.G.7<br />

W.L.1<br />

Västerbågen och Vändkretsen<br />

W.T.5 Infarter <strong>Gävle</strong> (Västra,<br />

Spängersleden)<br />

W.K.3<br />

Värdefulla grönområden:<br />

Verksamheter:<br />

Fördjupad W.G.1<br />

översiktsplan W.R.2<br />

Kungsbäck<br />

W.V.1<br />

KUNGSBÄCK<br />

W.G.1 Skyddsvärt parkområde vid Gavleån<br />

W.G.2 Drabantvägen, park vid Hedvigslund<br />

W.G.3 Fjärran Höjder-skogen<br />

W.G.4 Urbergsterassen<br />

W.G.5 Sörbyskogen<br />

W.G.6 Andersbergs <strong>stad</strong>sdelspark<br />

W.G.7 Åkermanskulle<br />

W.G.8 Kungskällan<br />

W.T.2<br />

W.G.9 Knappvreten<br />

Värdefull kulturmiljö:<br />

W.R.1 Riksintresse för kulturmiljö <strong>Gävle</strong> <strong>stad</strong> X 800<br />

W.R.2 Förslag till riksintresse kulturmiljö<br />

W.V.1 Teknikparken<br />

W.V.2 Högskolan<br />

W.V.3 Kungsbäck, Lilla fältet<br />

W.V.4 Evenemangsområdet Konserthuset,<br />

Strömvallen, Silvanum<br />

W.V.5 Fjärran Höjder<br />

W.V.6 Området kring <strong>Gävle</strong> Bro<br />

W.V.7 Skogmurs industriområde<br />

W.V.8 Andersberg centrum<br />

W.V.9 Ny laboratorie- och kontorsbyggnad<br />

W.B.5<br />

W.B.1<br />

W.V.6<br />

W.L.1 Karaktärsområde Olsbacka<br />

W.K.1 Villa<strong>stad</strong>en<br />

W.K.2 Kungsbäck<br />

W.K.3 Skogmursvägen, Myggdansvägen och Älvdansvägen<br />

W.K.4 Blockstensvägen och Jägargatan<br />

W.K.5 Snögatan, Lugna gatan, Månskensgatan<br />

Strategiska områden:<br />

W.S.1 I 14:s kvarvarande verksamhet på Kungsbäck<br />

W.S.2 Området kring Parkvägen vid Sörby<br />

W.S.3 Granitvägen/Trädgårdsvägen i Sörby<br />

W.S.4 Västerbågens förlängning<br />

W.V.7<br />

W.B.2<br />

W.V.4<br />

VILLASTADEN<br />

FRIDHEM<br />

W.K.1<br />

W.G.3<br />

OLSBACKA<br />

W.T.2<br />

W.T.4<br />

HÖJERSDAL<br />

Fördjupad översiktsplan<br />

Ersbo - Skogsmur<br />

W.V.5<br />

W.K.3<br />

W.G.9<br />

W.K.3<br />

W.K.5<br />

W.K.4<br />

W.V.8<br />

W.G.6<br />

W.B.6<br />

W.K.5<br />

W.G.8<br />

W.T.4 W.T.3<br />

W.B.8<br />

Planerad markanvändning<br />

Bostäder<br />

Verksamheter<br />

Trafikåtgärd<br />

W.S.2<br />

W.G.4<br />

SÖRBY<br />

W.G.5<br />

ANDERSBERG<br />

W.S.3<br />

W.K.4<br />

W.K.5<br />

<strong>Översiktsplan</strong> <strong>Gävle</strong> <strong>stad</strong> <strong>2025</strong>. Antagen av Kommunfullmäktige 27 april 2009<br />

Väg<br />

Gång- och cykelväg<br />

Bulleråtgärd<br />

Strategiskt område<br />

Värdefulla grönområden<br />

Kulturhistorisk bebyggelse<br />

Karaktärsområden<br />

Övriga riktlinjer<br />

Riksintresse kulturmiljö<br />

Förslag riksintresse kulturmiljö<br />

Fornlämningar kan påträffas<br />

Fördjupad översiktsplan<br />

W.B.7<br />

0 1 000<br />

Meter<br />

W.T.5<br />

1 : 20 000

151<br />

Västra <strong>stad</strong>sdelarna<br />

De västra <strong>stad</strong>sdelarna består av Villa<strong>stad</strong>en, Olsbacka,<br />

Fridhem, Höjersdal, Sörby och Andersberg.<br />

Det är attraktiva områden för både boende och<br />

näringsliv och därför bör möjligheter att skapa<br />

fler bostäder och verksamheter tas tillvara. Utpekade<br />

områden för värdefull grönstruktur är viktiga<br />

att bevara och utveckla i dessa centrala miljöer.<br />

Dessutom bör Boulognern, Regementsparken och<br />

Vall-området utvecklas till hela <strong>Gävle</strong>s ”finpark”,<br />

genom natur- och kulturreservat. Det är också<br />

mycket viktigt att högskolan och Teknikparken<br />

kan utvecklas vidare.<br />

I kontakt med de boende och verksamma i de Västra<br />

<strong>stad</strong>sdelarna har <strong>Gävle</strong> <strong>kommun</strong> fått följande<br />

synpunkter: Närheten till <strong>stad</strong>en och naturen samt<br />

<strong>stad</strong>sdelarnas lugn uppskattas mest. Bullret från<br />

E4:an och den höga trafikbelastningen är något<br />

som de boende i vissa områden anser vara negativt.<br />

Andersbergsborna vill se en utveckling till ett mer<br />

levande Andersbergs centrum fyllt med aktiviteter<br />

som ger liv och rörelse till <strong>stad</strong>sdelen. Det finns<br />

också en önskan om möjlighet till boendekarriär<br />

i <strong>stad</strong>sdelarna, till exempel genom komplettering<br />

med senior- eller äldreboende. På dialogmötena föreslogs<br />

att nya bostäder skulle placeras främst utmed<br />

E4:an, på Kungsbäck, i Hedvigslund samt som<br />

kompletteringar i Sörby och Olsbacka.<br />

Nya bostäder<br />

I Västra Stadsdelarna finns det relativt ont om mark<br />

som kan tas i anspråk för nya bostäder. Stadsdelarnas<br />

centrala läge och karaktär bidrar dock till att efterfrågan<br />

på tomter och bostäder är stor.<br />

W.B.1 Högskoleområdet 40 – 80 bostäder 0,7 ha<br />

Studentboende eller verksamheter som stärker Campusområdet<br />

är möjligt. Bebyggelse ska kopplas till<br />

högskolan och Fredriksdalsvägen. Området kan anslutas<br />

till <strong>kommun</strong>alt VA. Beaktande: Hänsyn ska<br />

tas till kulturmiljön.<br />

W.B.2 Handelssocieteten / Ericssonska stift. 5 - 30 bostäder<br />

0,5 ha<br />

Tät lägre bebyggelse är möjlig. Trafik ansluter från<br />

Runebergsvägen eller Bragevägen. Området kan<br />

anslutas till <strong>kommun</strong>alt VA. <strong>Gävle</strong> <strong>kommun</strong> äger<br />

<strong>Översiktsplan</strong> <strong>Gävle</strong> <strong>stad</strong> <strong>2025</strong>. Antagen av Kommunfullmäktige 27 april 2009<br />

Västra <strong>stad</strong>sdelarna<br />

delar av marken. Beaktande: Bebyggelse anpassas<br />

till kulturmiljön.<br />

W.B.3 Soldatvägen 5 - 10 bostäder 0,5 ha<br />

Låg och tät bebyggelse nära strövområden och högskola<br />

är möjlig. Området kan anslutas till <strong>kommun</strong>alt<br />

VA. <strong>Gävle</strong> <strong>kommun</strong> äger marken. Beaktande:<br />

Nya Västerbågen gränsar eventuellt till området.<br />

W.B.4 Hedvigslund 40 – 100 bostäder 2,5 ha<br />

Tät högre bebyggelse, studentbostäder, senior- /<br />

äldreboende, förskola, sporthall och samlingslokaler<br />

med närhet till högskolan och bra trafikläge är<br />

möjligt. Området kan anslutas till <strong>kommun</strong>alt VA.<br />

<strong>Gävle</strong> <strong>kommun</strong> äger delar av marken. Beaktande:<br />

Viktigt grönstråk mellan högskolan och Bergsgatan.<br />

W.B.5 Höjersdal 20 – 50 bostäder 23 ha<br />

Låg och tät bebyggelse mellan Höjersdal och E4:an<br />

är möjligt. Trafik kan ansluta via Höjersdal. <strong>Gävle</strong><br />

<strong>kommun</strong> äger marken. Beaktande: Bulleråtgärder<br />

krävs. En luftledning med 70 kW måste flyttas eller<br />

grävas ner. Kommunalt VA kräver kapacitetsutredning<br />

och kan bli svårt och dyrt.<br />

W.B.6 Norra Vändkretsen 30 - 50 bostäder 2,5 ha<br />

Småskalig bebyggelse med närhet till naturområden,<br />

idrottsområde och service är möjlig. Goda<br />

trafikanslutningar via Söderbågen. Området kan<br />

anslutas till <strong>kommun</strong>alt VA. <strong>Gävle</strong> <strong>kommun</strong> äger<br />

marken. Beaktande: Mellan värdefull kulturmiljö<br />

på Snögatan och ny exploatering bör vegetationsridå<br />

finnas.<br />

W.B.7 Rågången 20 – 40 bostäder 2 ha<br />

Både låg och högre tät bebyggelse som kan anslutas<br />

via ny gata från Söderbågen eller Spängersleden är<br />

möjlig. <strong>Gävle</strong> <strong>kommun</strong> äger marken. Beaktande:<br />

Bulleråtgärder krävs. Kommunalt VA kan bli svårt<br />

och dyrt att ansluta.<br />

W.B.8 Stureborg 20 - 25 bostäder 7 ha<br />

Småskalig bebyggelse är möjlig. <strong>Gävle</strong> <strong>kommun</strong><br />

äger marken. Beaktande: Bulleråtgärder krävs<br />

mot E4:an. Kapacitetsutredning för <strong>kommun</strong>alt VA<br />

krävs då ledningarna måste dras genom ett befintligt<br />

kvarter. Hänsyn tas till naturvärden.

<strong>Gävle</strong>s <strong>stad</strong>sdelar<br />

W.B.9 Studentbostäder 30 – 60 bostäder 1 ha<br />

Tät högre bebyggelse med student- och forskarbostäder<br />

kopplade till högskolan och Teknikparken är<br />

möjlig. Program för detaljplan finns. Beaktande:<br />

Hänsyn ska tas till kulturmiljön.<br />

Nya verksamheter<br />

För stora delar av Kungsbäck finns en fördjupad<br />

översiktsplan antagen av Kommunfullmäktige<br />

1998-06-15. Planen fortsätter att gälla tillsammans<br />

med kompletteringar från <strong>Översiktsplan</strong> <strong>Gävle</strong> <strong>stad</strong>.<br />

Kungsbäcksplanen beskriver förutsättningar och<br />

motiv till utveckling mer utförligt än vad <strong>Översiktsplan</strong><br />

<strong>Gävle</strong> <strong>stad</strong> gör och därför behövs båda för att<br />

få en rättvisande bild av utvecklingen.<br />

W.V.1 Teknikparken 22 ha<br />

Utveckling av teknik-, tjänste-, GIS- och innovationsverksamheter<br />

som är kopplade till högskolan.<br />

Hotell, korttidsboende, friskvård och servicefunktioner<br />

för anställda och kunder inom Teknikpark<br />

och högskola är möjliga. Teknikparken ska uppmärksammas<br />

och göra positiv reklam för <strong>Gävle</strong> vid<br />

både Riks80 och E4:an. Expansion är möjlig västerut,<br />

över E4:an eller söderut vid Lilla fältet. <strong>Gävle</strong><br />

<strong>kommun</strong> äger delar av marken. Beaktande: Ny bebyggelse<br />

ska följa Gestaltningsprogram Kungsbäck<br />

och anpassas till den värdefulla grönstrukturen,<br />

Kungsbäcken och kulturmiljön. Hundraåriga tallar<br />

ska sparas. Ny förlängning av Västerbågen kommer<br />

att påverka trafiksituationen.<br />

152<br />

W.V.2 Högskolan 12 ha<br />

Högskolan ska kunna expandera och kompletteras.<br />

Utveckling kan innebära komplettering av<br />

skolverksamheten med bland annat studentsociala<br />

verksamheter, företagsetableringar, bostäder, park,<br />

sport, service. Högskolan ska ha möjlighet att uppmärksammas<br />

och göra positiv reklam för <strong>Gävle</strong> vid<br />

E4:an. Beaktande: Hänsyn ska tas till kulturmiljön.<br />

Mer trafik i området med ny förlängd Västerbågen.<br />

WV2 föreslås utgå ur riksintresse för kulturmiljö.<br />

W.V.3 Kungsbäck, Lilla fältet 13 ha<br />

Verksamheter med anknytning till Högskola och<br />

Teknikpark. Trafikanslutning via Regementsvägen<br />

och nya Västerbågen. Åkermanskulle och grönstråk<br />

utmed Stenhammarsvägen bör bevaras. <strong>Gävle</strong> <strong>kommun</strong><br />

äger delar av marken. Beaktande: Verksamheter<br />

ska ta vara på skyltläget vid E4:an och marknadsföra<br />

<strong>Gävle</strong> positivt. Ny väg från Västerbågen<br />

kommer gå genom området. Marken är planlagd i<br />

fördjupad översiktsplan för Kungsbäck. Ny bebyggelse<br />

ska anpassas till kulturmiljön.<br />

W.V.4 Riksintresse <strong>Gävle</strong> <strong>stad</strong>, evenemangsområde<br />

Konserthuset, Strömvallen, Silvanum 7 ha<br />

Utveckling av evenemangsområdet med verksamheter<br />

som stärker <strong>Gävle</strong>s identitet och besöksnäringen.<br />

Dessutom behöver vattenkontakten samt<br />

trafiksituation för bil, buss och cyklister utvecklas.<br />

Utbyggnad, förändring och komplettering anpassas<br />

till kulturmiljön. Se även WR1 och W.G.1.<br />

<strong>Översiktsplan</strong> <strong>Gävle</strong> <strong>stad</strong> <strong>2025</strong>. Antagen av Kommunfullmäktige 27 april 2009

W.V.5 Fjärran Höjder 12 ha<br />

Utveckling av Fjärran Höjder som ett aktivitetsområde<br />

och centralt sportcenter för både inom- och utomhusaktiviteter.<br />

Hotell, badanläggning, spa, rehabilitering,<br />

hälsoaktiviteter och park är möjliga. Ett<br />

program för detaljplan finns för delar av området.<br />

<strong>Gävle</strong> <strong>kommun</strong> äger marken. Beaktande: Viktigt<br />

att skogsområdet W.G.3 bevaras.<br />

W.V.6 Området kring <strong>Gävle</strong> Bro 8 ha<br />

<strong>Gävle</strong> Bro är möjligt att utveckla med ytterligare<br />

trafikservice; till exempel hotell, verkstäder och säker<br />

rastplats. <strong>Gävle</strong> <strong>kommun</strong> äger delar av marken.<br />

Beaktande: Hänsyn ska tas till närheten till Ersbo,<br />

skyltläget vid E4:an och marknadsföra <strong>Gävle</strong> positivt.<br />

W.V.7 Skogmurs industriområde 12 ha<br />

Verksamheter som marknadsför <strong>Gävle</strong> positivt i E4:<br />

ans skyltläge och byggnader som dämpar buller.<br />

Trafikanslutning via <strong>Gävle</strong> Bro och Skogmursvägen.<br />

Bättre skyltning och vägstandard mellan Skogmursvägen<br />

och E4:an för att få fler bilister att välja<br />

E4:an i stället för Parkvägen. <strong>Gävle</strong> <strong>kommun</strong> äger<br />

marken. Beaktande: Delvis sank mark och planlagt<br />

område för handel och industri. Gång- och cykelvägen<br />

som korsar E4:an ska vara kvar.<br />

W.V.8 Andersbergs centrum 5 ha<br />

Mer och fler servicefunktioner, skola, handel, kontor,<br />

icke störande verksamheter, kultur och övriga<br />

publika verksamheter är möjliga. Trafikanslutningarna<br />

är goda. <strong>Gävle</strong> <strong>kommun</strong> äger marken.<br />

W.V.9 Ny laboratorie- och kontorsbyggnad ca 2 ha<br />

Möjlighet att bygga laboratorium och kontor kopplade<br />

till högskolan. Detaljplanering pågår. <strong>Gävle</strong><br />

<strong>kommun</strong> äger delar av marken. Området föreslås<br />

utgå från riksintresse för kulturmiljö.<br />

Trafiklösningar<br />

W.T.1 Förbindelse mellan verksamhetsområden<br />

Det finns en gångtunnel och en gångbro under och<br />

äver E4:an som kan länka samman verksamhetsområden<br />

på vardera sidan om E4:an.<br />

W.T.2 Bulleråtgärder utmed E4:an<br />

Bulleråtgärder är en förutsättning för att kunna bygga<br />

nya bostäder i Höjersdal och Stureborg.<br />

153<br />

<strong>Översiktsplan</strong> <strong>Gävle</strong> <strong>stad</strong> <strong>2025</strong>. Antagen av Kommunfullmäktige 27 april 2009<br />

Västra <strong>stad</strong>sdelarna<br />

W.T.3 Förbindelse Hemlingby - Andersberg<br />

När Södra Hemlingby handelsområde byggs ut<br />

krävs ytterligare en vägförbindelse mellan Vändkretsen<br />

och Spängersleden.<br />

W.T.4 Nya gång- och cykelvägar<br />

Utbyggnad enligt <strong>Gävle</strong> <strong>kommun</strong>s kommande Cykelplan.<br />

W.T.5 Infarter <strong>Gävle</strong> (Västra, Spängersleden)<br />

<strong>Gävle</strong>s entréer ska marknadsföra <strong>Gävle</strong> positivt.<br />

Stor vikt läggs på utformning, information och att<br />

trafikplatsernas tydlighet och säkerhet förbättras.<br />

Värdefulla grönområden<br />

W.G.1 Riksintresse <strong>Gävle</strong> <strong>stad</strong>, skyddsvärt parkområde<br />

vid Gavleån<br />

Boulognerskogen, Stadsparken, Regementsparken,<br />

Vallområdet och Årummet bildar tillsammans ett<br />

centralt, värdefullt och mycket omtyckt parkområde.<br />

Värdena består av: Vattenkontakten, flera historiska<br />

parkkaraktärer, parkernas tydliga koppling<br />

till Valboslätten via Kungsbäcken och rekreationsområden.<br />

Möjligt att utveckla är: Tillgänglighet för<br />

gång- och cykel, fler möjligheter att nå och använda<br />

vattnet, broar, badplats, dagvattenhantering, aktiviteter<br />

under alla årstider, belysning, information och<br />

förbättrad vattenkvalitet i Gavleån. Skydd bör utredas.<br />

Parker vid Gavleån är del av riksintresse för kulturmiljö<br />

W.R.1 som också föreslås utökas med Nya<br />

kyrkogården. <strong>Gävle</strong> <strong>kommun</strong>s bedömning: Högsta<br />

värde. Värden / Uttryck för riksintresse: <strong>Gävle</strong>s dominerande<br />

rutnätsplan är en föregångare och förebild<br />

för det sena 1800-talets planeringsideologi med<br />

esplanader och omfattande parkanläggningar och<br />

grönstråk. Parkerna har olika karaktärer vilka är

<strong>Gävle</strong>s <strong>stad</strong>sdelar<br />

tidstypiskt uppbyggda och formade. Vägstrukturer,<br />

trädslag och byggnadstyper understryker de olika<br />

karaktärerna. Institutionsbyggnader med vacker<br />

arkitektur samverkar med såväl <strong>stad</strong>spark, ån och<br />

<strong>stad</strong>sbebyggelsen. Följer mönstret med viktiga<br />

byggnader vid ån. Sammanhängande grönområde<br />

med flera parker som har olika karaktär och ålder.<br />

Parkernas uppbyggnad med träd- och rabattplanteringar,<br />

vägstruktur, trädslag, byggnadstyper och annat<br />

innehåll understryker de olika karaktärerna. Ny-<br />

och ombyggnad: Klass A. Planer / skydd: Behov<br />

III. Gällande lagar och föreskrifter är PBL 3:12,<br />

BÄR 2:6 2004:1. Fornlämningar, Kyrka / Begravningsplats.<br />

W.G.2 Drabantvägen, park vid Hedvigslund<br />

Parkens funktion som lek-, sol- och aktivitetsyta bör<br />

utvecklas. Parken är viktig främst för studenter och<br />

barn i Villastan och Olsbacka.<br />

W.G.3 Fjärran Höjder-skogen<br />

Fjärran Höjder-skogens värde ligger främst i dess<br />

storlek och centrala läge mitt i <strong>stad</strong>en. Skogen bildar<br />

tillsammans med det intilliggande Knappvreten<br />

ett större sammanhängande grönområde som även<br />

har stor betydelse för den biologiska mångfalden.<br />

Funktionen som promenadområde och lekyta är<br />

också värdefull. Skogen bevaras i sin nuvarande<br />

storlek och förblir en naturmiljö.<br />

W.G.4 Urbergsterassen<br />

Sörbys grannskapspark fungerar som lekplats, bollplan,<br />

hundrastgård och har ett litet skogsområde.<br />

Parken är värdefull som grönyta då exploateringen<br />

runt parken är hög.<br />

W.G.5 Sörbyskogen<br />

Sörbyskogen är kuperad och består av både löv- och<br />

barrskog och används för Sörbyskolans utomhusaktiviteter<br />

och av närboende för promenader. Området<br />

ska bevaras som en naturmiljö.<br />

W.G.6 Andersbergs <strong>stad</strong>sdelspark<br />

Parken visar de <strong>stad</strong>sbyggnadsideal som gällde när<br />

Andersberg formgavs. Den centrala parken rymmer<br />

många olika aktivitetsytor såsom bollplan, pulkabacke,<br />

BMX-bana, lekplats samt flera slingor för<br />

motionärer. Parkens värden är storleken, gångvägarna<br />

och aktivitetsytorna som alla kan utvecklas<br />

tillsammans med ny dagvattenhantering.<br />

154<br />

W.G.7 Åkermanskulle<br />

Motionsområde i grön miljö med koppling till naturområdena<br />

väster om E4:an och som används av<br />

högskolan och teknikparken samt av gävlebor och<br />

skolor i närheten. Åkermanskulle sparas då den<br />

kuperade terrängen ger varierande upplevelser och<br />

bullerdämpning. Kullen förbinds med parkområde<br />

W.G.1 genom gröna korridorer. Området kan hysa<br />

flera rekreationsformer exempelvis frisbeegolf och<br />

pulkabacke.<br />

W.G.8 Kungskällan<br />

Intressant grönområde med spännande historia, nu<br />

utflyktsmål.<br />

W.G.9 Knappvreten<br />

Intressant grönområde. Rest av gammalt odlingslandskap<br />

med rik ängsflora på diabashällar.<br />

Värdefull kulturmiljö<br />

W.R.1 Riksintresse <strong>Gävle</strong> <strong>stad</strong> X 800.<br />

Riksintresse för kulturmiljö. Ny avgränsning är föreslagen.<br />

Läs mer i Kulturmiljöbilagan.<br />

W.R.2 Förslag riksintresse <strong>Gävle</strong> <strong>stad</strong><br />

W.L.1 Karaktärsområde Olsbacka<br />

<strong>Gävle</strong> <strong>kommun</strong>s bedömning: Mycket högt värde.<br />

Värden: Tidstypisk struktur och bebyggelse med<br />

enhetligt utseende och höga kvaliteter i utförandet.<br />

Ny- och ombyggnad: Klass C. Planer / skydd: Be-<br />

<strong>Översiktsplan</strong> <strong>Gävle</strong> <strong>stad</strong> <strong>2025</strong>. Antagen av Kommunfullmäktige 27 april 2009

hov III. Gällande lagar och föreskrifter är PBL 3:12,<br />

BÄR 2:6 2004:1, Fornlämning.<br />

W.K.1 Villa<strong>stad</strong>en, del av riksintresseområde <strong>Gävle</strong> <strong>stad</strong>,<br />

X 800<br />

<strong>Gävle</strong> <strong>kommun</strong>s bedömning: Högsta värde. Värden<br />

/ Uttryck för riksintresset: Villa<strong>stad</strong>en är en del av<br />

<strong>Gävle</strong> <strong>stad</strong>s äldre bebyggelse som berättar om <strong>stad</strong>ens<br />

ekonomiska liv och sociala struktur. Områdets<br />

struktur med stora tomter, anlagda trädgårdar och<br />

slingrande vägnät. Tidstypiska och påko<strong>stad</strong>e villor<br />

i olika arkitektoniska stilar. Ny- och ombyggnad:<br />

Klass A. Planer/Skydd: Behov III. Gällande lagar<br />

och föreskrifter är PBL 3:12, BÄR 2:6 2004:1.<br />

W.K.2 Kungsbäck, föreslås utgå från riksintresseområde<br />

<strong>Gävle</strong> <strong>stad</strong>, X 800.<br />

<strong>Gävle</strong> <strong>kommun</strong>s bedömning: Högsta värde. Värden:<br />

Områdets monumentala och stränga uppbyggnad<br />

med symmetriskt placerade och utformade byggnader<br />

vittnar om platsens verksamhet och sociala<br />

struktur. Regementet vittnar om <strong>Gävle</strong> <strong>stad</strong>s betydelse<br />

som resident<strong>stad</strong>. Ny- och ombyggnad: Klass<br />

A Planer/Skydd: Behov II. Gällande lagar och föreskrifter:<br />

PBL 3:12, BÄR 2:6 2004:1. Fornlämning.<br />

W.K.3 Skogmursvägen, Myggdansvägen och Älvdansvägen<br />

<strong>Gävle</strong> <strong>kommun</strong>s bedömning: Skogmursvägen och<br />

Myggdansvägen Högsta värde. Älvdansvägen<br />

Mycket högt värde. Värden: Tidstypisk arkitektur<br />

och struktur med enhetligt utseende, höga kvaliteter<br />

och stor omsorg om utformning och detaljer. Nyoch<br />

ombyggnad: Klass A. Planer/Skydd: Behov III.<br />

Gällande lagar och föreskrifter är PBL 3:12, BÄR<br />

2:6 2004:1.<br />

W.K.4 Blockstensvägen och Jägargatan<br />

<strong>Gävle</strong> <strong>kommun</strong>s bedömning: Jägargatan Högsta<br />

värde. Blockstensvägen Mycket högt värde. Värden:<br />

Bebyggelsestruktur anpassad till terräng och<br />

naturmark, byggnadernas enhetliga utseende och<br />

höga kvaliteter i utförandet. Ny- och ombyggnad:<br />

Klass A. Planer/Skydd: Behov III. Gällande lagar<br />

och föreskrifter är PBL 3:12, BÄR 2:6 2004:1.<br />

W.K.5 Snögatan, Lugna gatan, Månskensgatan<br />

<strong>Gävle</strong> <strong>kommun</strong>s bedömning: Mycket högt värde.<br />

Värden: Tidstypisk struktur och bebyggelse med<br />

enhetliga utseenden. Ny- och ombyggnad: Klass A.<br />

Planer / skydd: Behov III. Gällande lagar och föreskrifter<br />

är PBL 3:12, BÄR 2:6 2004:1.<br />

155<br />

Strategiska områden<br />

<strong>Översiktsplan</strong> <strong>Gävle</strong> <strong>stad</strong> <strong>2025</strong>. Antagen av Kommunfullmäktige 27 april 2009<br />

Västra <strong>stad</strong>sdelarna<br />

W.S.1 I 14:s kvarvarande verksamhet på Kungsbäck<br />

Regementet I14 finns inte längre kvar. Dock finns<br />

delar av den militära verksamheten kvar under Mellersta<br />

Militärdistriktet med lokaler i anslutning till<br />

Campusområdet. Om Försvaret och frivilligorganisationerna<br />

flyttar från Kungsbäck bör området användas<br />

för Högskolan och/eller Teknikparken. Beaktande:<br />

Delar av bebyggelsen har kulturhistoriska<br />

värden. Området kan anslutas till <strong>kommun</strong>alt VA.<br />

W.S.2 Området kring Parkvägen vid Sörby 1,4 ha<br />

Idag finns här en matvaruaffär, bensinmack, återvinningsstation<br />

och pizzeria. I framtiden kanske en<br />

eller flera av dessa verksamheter förändras och då<br />

är detta läge mycket attraktivt för exempelvis boende,<br />

<strong>stad</strong>sdelsservice, kontor, verksamheter. Området<br />

kan anslutas till <strong>kommun</strong>alt VA. <strong>Gävle</strong> <strong>kommun</strong><br />

äger delar av marken. Beaktande: Om det blir<br />

aktuellt med bostäder ska hänsyn tas till buller från<br />

Parkvägen. Eventuellt finns här förorenad mark i<br />

anslutning till bensinmacken.<br />

W.S.3 Granitvägen / Trädgårdsvägen i Sörby 0,7 ha<br />

Ett av <strong>Gävle</strong>s tidigaste varuhus –Zebra, byggdes här<br />

och har sedan använts på allehanda vis. Just nu finns<br />

företaget Klövenäs i lokalen. Om verksamheten förändras<br />

är detta en plats tänkbar för ny användning<br />

som kan tillföra <strong>stad</strong>sdelen något som exempelvis<br />

boende, <strong>stad</strong>sdelsservice eller skola. Området kan<br />

anslutas till <strong>kommun</strong>alt VA. <strong>Gävle</strong> <strong>kommun</strong> äger<br />

marken.<br />

W.S.4 Västerbågens förlängning<br />

En förlängning av Västerbågen till Regementsvägen<br />

skulle öka trafiken på Västerbågen och minska trafiken<br />

på Parkvägen, vilket skulle avlasta både Villa<strong>stad</strong>en<br />

och Andersberg. Åtgärden skulle även kunna<br />

avlasta centrala stan och förbättra framkomligheten<br />

för bussen i centrum. Ungefär 40 % av trafiken som<br />

beräknas trafikera förlängningen av Västerbågen är<br />

fordon som idag kör via E4:an och resterande del är<br />

fordon som kör via Västra Vägen och Parkvägen.<br />

Åtgärder krävs för att hindra tung trafik att använda<br />

vägen som genomfartsväg. Grönområde WG7 påverkas<br />

och Olsbackagården behöver flyttas. E4:an<br />

är huvudalternativet för transporter mellan riksväg<br />

80 och Fridhem samt för tunga transporter mellan<br />

södra och norra delarna av <strong>Gävle</strong>. Fyrstegsprincipen<br />

gäller.

<strong>Gävle</strong>s <strong>stad</strong>sdelar<br />

Åbyggeby<br />

Planerad markanvändning<br />

Bostäder:<br />

Bostäder<br />

Å.B.1 Furängsvägen<br />

Å.B.2 Norra Åbyggeby 2:8<br />

Å.B.3 Norra Åbyggeby 4:13<br />

Å.B.4 Bergstig<br />

Å.B.5 Södra Åbyggeby 3:3<br />

Å.B.6 Grötängsstigen<br />

Å.B.7 Söder om Milbostigen<br />

Verksamheter:<br />

Å.R.2 Område av intresse<br />

för Totalförsvar<br />

Å.V.1 Åbyggeby skola<br />

Å.V.2 Söder om Milbostigen<br />

Trafikåtgärder:<br />

Verksamheter<br />

Å.T.1 Nya gång- och cykelvägar<br />

Å.T.2 Milbostigen<br />

Värdefulla grönområden:<br />

Å.G.4<br />

Å.G.4<br />

Å.B.5<br />

Å.R.1 Riksintresse natur, Testeboån<br />

-Lundbosjön med Testeboåns delta<br />

Å.S.1<br />

Å.G.1 Testeboån - nedre, Natura 2000-område<br />

Å.G.2 Skogsområde vid Knaprarna<br />

Å.G.3 Rekreationsled<br />

längs Testeboån<br />

Å.G.4 Sumpskog<br />

Å.G.4<br />

Värdefull kulturmiljö:<br />

Å.L.1 Karaktärsområden Åbyggeby<br />

Å.K.1 Åbyggeby<br />

Gång- och cykelväg<br />

Väg<br />

Strategiskt område<br />

Värdefulla grönområden<br />

Kulturhistorisk bebyggelse<br />

Karaktärsområden<br />

Leder och spår<br />

Övriga riktlinjer<br />

Riksintresse naturvård<br />

Förordnanden enligt PBL 12:4<br />

Strategiska områden:<br />

Å.S.1 Befintliga järnvägsspår<br />

Å.S.2 Nya Milbostigen<br />

Å.S.3 Milbostigen<br />

Å.B.2<br />

Å.G.4<br />

Å.G.1<br />

Å.B.1<br />

Å.L.1<br />

Å.R.1<br />

Å.G.4<br />

156<br />

Å.G.2<br />

Å.B.3<br />

Å.T.1<br />

Å.G.4<br />

Å.L.1<br />

Å.K.1<br />

0 1 500<br />

Meter<br />

1 : 24 000<br />

Å.R.2<br />

Å.K.1<br />

Å.V.1<br />

Å.B.4<br />

Å.T.2<br />

Å.B.7<br />

<strong>Översiktsplan</strong> <strong>Gävle</strong> <strong>stad</strong> <strong>2025</strong>. Antagen av Kommunfullmäktige 27 april 2009<br />

Å.G.3<br />

Å.V.2<br />

Å.B.6<br />

alt 1<br />

alt2<br />

Å.S.2<br />

Å.T.1<br />

Å.S.3<br />

Å.G.4<br />

FORSBY

Åbyggeby<br />

Under 2007 skickade <strong>Gävle</strong> <strong>kommun</strong> ut ett Utvecklingsprogram<br />

för Åbyggeby på samråd. På dialogmöten<br />

i Åbyggeby diskuterades områdets framtid.<br />

Många av de boende vill bevara områdets glesa bebyggelse,<br />

enkla vägnät och möjlighet till djurhållning.<br />

Många är kritiska till höga kostnader för VA.<br />

I mars 2008 har Kommunstyrelsens MMP-beredning<br />

beslutat om den framtida VA-lösningen för de<br />

hushåll som idag har enskilt VA (ca 280 hushåll varav<br />

ca 180 används som fritidshus).<br />

■ Upp till ca 60 befintliga hushåll nära <strong>kommun</strong>ens<br />

VA-nät bedöms på sikt kunna erbjudas <strong>kommun</strong>alt<br />

vatten och avlopp.<br />

■ Några områden nära <strong>kommun</strong>ens vattenledningar<br />

kan erbjudas anslutning till <strong>kommun</strong>alt vatten.<br />

■ Enskilt VA på egen tomt kan tillåtas i några områden<br />

med gles bebyggelse.<br />

■ Övriga områden utreds vidare med inriktningen<br />

samfällda lokala VA-anläggningar.<br />

■ En strategi för genomförande och kostnadsfördelning<br />

av VA ska tas fram av <strong>Gävle</strong> <strong>kommun</strong> under<br />

våren 2008. Principbeslut finns.<br />

I en samarbetsgrupp arbetar flera <strong>kommun</strong>ala förvaltningar<br />

med att utarbeta ett långsiktigt arbetssätt<br />

för vatten- och avloppsfrågor i omvandlingsområden<br />

efter direktiv från <strong>kommun</strong>ledningen. Ny bo<strong>stad</strong>sbebyggelse<br />

ska anlägga gemensamma vatten<br />

– och avloppsanläggningar.<br />

157<br />

Nya bostäder<br />

<strong>Översiktsplan</strong> <strong>Gävle</strong> <strong>stad</strong> <strong>2025</strong>. Antagen av Kommunfullmäktige 27 april 2009<br />

Åbyggeby<br />

För hela Åbyggeby föreslås totalt ca 40 nya bostäder<br />

som en komplettering av den befintliga bebyggelsen.<br />

Ca 180 befintliga fritidshus kan också på<br />

sikt omvandlas till året-runt-boende.<br />

Å.B.1 Furängsvägen ca 3 bostäder 0,8 ha<br />

Ny kompletteringsbebyggelse i ett höglänt skogsparti<br />

vid Furängsvägen. Hela området består till<br />

stor del av fritidshus under omvandling till åretrunt-boende.<br />

Beaktande: Furängsområdet utreds<br />

för ny gemensam VA-anläggning med lokalt vatten<br />

och avlopp.<br />

Å.B.2 Norra Åbyggeby 2:8 ca 4 bostäder 0,7 ha<br />

Nya villor på öppen mark i vattennära läge. Beaktande:<br />

Området utreds för ny gemensam VA-anläggning<br />

med lokalt vatten och avlopp. Kulturmiljö.<br />

Å.B.3 Norra Åbyggeby 4:13 ca 4 bostäder 0,7 ha<br />

Nya villor i skogsmark och på tidigare odlingsmark.<br />

Beaktande: Området utreds för ny gemensam VAanläggning<br />

med lokalt vatten och avlopp. Skyddsavstånd<br />

till hästar på grannfastighet liksom eventuell<br />

förekomst av fornlämningar utreds vidare.<br />

kulturmiljö.<br />

Å.B.4 Bergstig ca 3 bostäder 0,5 ha<br />

Nya villor vid förlängningen av Bergstig. Beaktande:<br />

Kan anslutas till <strong>kommun</strong>alt vatten. Avloppet utreds<br />

med inriktningen att det kan lösas på egen tomt.<br />

Å.B.5 Södra Åbyggeby 3:3 ca 3 bostäder 0,6 ha<br />

Nya villor på avverkad skogsmark väster om Övre<br />

Sälängsvägen. Beaktande: Kan anslutas till <strong>kommun</strong>alt<br />

vatten. Avlopp utreds för ny gemensam lokal<br />

avloppsanläggning.<br />

Å.B.6 Grötängsstigen ca 6 bostäder 1 ha<br />

Förtätning av fritidsbebyggelse vid Testeboån. Beaktande:<br />

Området utreds för ny gemensam VA-anläggning<br />

med lokalt vatten och avlopp. Läget nära<br />

Testeboån innebär att avlopp inte får förorena ån.<br />

Å.B.7 Söder om Milbostigen 10-15 bostäder ca 11 ha<br />

I ett strandnära läge vid Testeboån kan s k hästnära<br />

boende i småskalig bebyggelse uppföras. Stall, rid-

<strong>Gävle</strong>s <strong>stad</strong>sdelar<br />

hus och hagar kan vara centralt placerade i området.<br />

En strandpromenad kan anläggas längs Testeboån.<br />

Beaktande: Området utreds för nya gemensamma<br />

VA-anläggningar med lokalt vatten och avlopp.<br />

Anslutning till Milbostigen via gemensam utfart<br />

med ÅV2. Anpassas till riksintresse naturvård och<br />

strandskydd.<br />

Nya verksamheter<br />

I Åbyggeby finns skola och förskola och några tillverkningsföretag.<br />

Å.R.2 Område av intresse för totalförsvar<br />

Vid förändringar i, eller i närheten av, området ska<br />

Länsstyrelsen kontaktas.<br />

Å.V.1 Åbyggeby skola 2 ha<br />

Område för skola och annan service. Inom området<br />

kan skola, förskola, idrott eller föreningsverksamhet<br />

utvecklas. Beaktande: Skyddsavstånd till jordbruk<br />

med djurhållning.<br />

158<br />

Å.V.2 Söder om Milbostigen 4,7 ha<br />

Område för småindustri. Beaktande: Området utreds<br />

tillsammans med ÅB7 för ny gemensam VAanläggning<br />

med lokalt vatten och avlopp. Gemensam<br />

anslutning till Milbostigen samordnas med<br />

ÅB7.<br />

Trafiklösningar<br />

Å.T.1 Ny GC-väg längs Norra Åbyggebyvägen<br />

Förslaget utvecklas vidare i <strong>Gävle</strong> <strong>kommun</strong>s kommande<br />

Cykelplan.<br />

Å.T.2 Milbostigen<br />

Om exploatering av större bo<strong>stad</strong>sområden blir aktuellt<br />

mellan Åbyggeby och Hille behövs åtgärder<br />

för att hantera den ökande trafiken. Det finns två<br />

alternativ.<br />

Alternativ 1: Milbostigen får en helt ny sträckning<br />

och den existerande Milbostigen används då som<br />

gång- och cykelväg.<br />

Alternativ 2: Den befintliga Milbostigen åtgärdas så<br />

att den klarar större trafikmängder och borförbindelsen<br />

vid Åbyggeby förstärks.<br />

<strong>Översiktsplan</strong> <strong>Gävle</strong> <strong>stad</strong> <strong>2025</strong>. Antagen av Kommunfullmäktige 27 april 2009

Värdefulla grönområden<br />

Testeboån och det öppna kulturlandskapet utgör,<br />

tillsammans med skogen, äldre stigar och vägar, de<br />

värdefullaste delarna i områdets grönstruktur.<br />

Å.R.1 Riksintresse natur, Testeboån – Lundbosjön med<br />

Testeboåns delta<br />

Se F.R.1<br />

Å.G.1 Testeboån – nedre, Natura 2000-område<br />

Ett naturreservat bildas av Natura 2000-området<br />

Testeboån – nedre. Se F.G.1. Gångstråket kan på<br />

sikt ingå i ett sammanhängande stigsystem från<br />

Strömsbro till Oslättfors.<br />

Å.G.2 Skogsområde vid Knaprarna<br />

Ett område med hällmarker, klapperstensfält, äldre<br />

barrblandskog och stigar med betydelse för naturvård,<br />

rekreation och rörligt friluftsliv. Flera privata<br />

markägare. Naturvårdsavtal eller biotopskydd av<br />

hela eller delar av området bör utredas.<br />

Å.G.3 Rekreationsled längs Testeboån<br />

Ett gångstråk längs ån utreds vidare i samråd med<br />

markägare och boende. Se F.G.8<br />

Å.G.4 Sumpskogar<br />

Olika typer av sumpskogar med stort värde för den<br />

biologiska mångfalden.<br />

159<br />

Värdefull kulturmiljö<br />

<strong>Översiktsplan</strong> <strong>Gävle</strong> <strong>stad</strong> <strong>2025</strong>. Antagen av Kommunfullmäktige 27 april 2009<br />

Åbyggeby<br />

Å.L.1 Värdefullt landskap Åbyggeby<br />

<strong>Gävle</strong> <strong>kommun</strong>s bedömning: 3. högt värde.<br />

Värden: Dalgång med å för bete och odling. Bebyggelse<br />

i höjdlägen som omger dalgången.<br />

Ny- och ombyggnad: Klass D. Planer/Skydd: Behov<br />

III. Gällande lagar och föreskrifter: PBL 3:12, BÄR<br />

2:6 2004:1, Fornlämning.<br />

Å.K.1 Åbyggeby<br />

Värden: Bebyggelsens struktur längs byvägar. Större<br />

jordbruksgårdar med ekonomibyggnader. Hagar<br />

och stora lövträd. <strong>Gävle</strong> <strong>kommun</strong>s bedömning: 2.<br />

mycket högt. Ny- och ombyggnad: Klass B. Planer/<br />

Skydd: Behov III. Gällande lagar och föreskrifter:<br />

PBL 3:12, BÄR 2:6 2004:1, Fornlämning.<br />

Strategiska områden<br />

Å. S.1 Befintliga järnvägsspår<br />

Det är möjligt att förändringar i järnvägsspåren kan<br />

bli aktuella i framtiden. Både utökning av nuvarande<br />

järnvägsområde och förändrad användning kan<br />

bli aktuellt.<br />

Å. S. 2 Nya Milbostigen 47 ha<br />

Området är lämpligt för nya bostäder och sträcker<br />

sig över Hille och Åbyggeby. En större bo<strong>stad</strong>sexploatering<br />

skulle kräva att en ny väg byggs norr<br />

om nuvarande Milbostig. Området är skogbevuxet<br />

och kuperat. Nära det nordöstra hörnet ligger<br />

Mårdängstippen.<br />

Å.S.3 Milbostigen ca 20 ha<br />

Området ligger nära Testeboån men utanför strandskyddsgränsen,<br />

vilket gör det till ett attraktivt<br />

bo<strong>stad</strong>sområde. För att kunna bebygga området<br />

behöver nuvarande Milbostigen förstärkas. Inom<br />

området finns sankmark och ett värdefullt naturområde.

<strong>Gävle</strong>s <strong>stad</strong>sdelar<br />

160<br />

Utvecklingskarta Östra <strong>stad</strong>sdelarna<br />

Bostäder:<br />

Ö.B.1 Alderholmen<br />

Ö.B.2 Södra Hamnpiren<br />

Ö.B.3 Diabasbranten<br />

Ö.B.4 Riggargatan<br />

Ö.B.5 Eriksberg<br />

Verksamheter:<br />

Ö.V.1 Nyhamn<br />

Ö.V.2 Upplandsleden / Måsberget<br />

Ö.V.3 Sörby Urfjäll<br />

Ö.V.4 <strong>Gävle</strong> Varv, Gasklockorna och<br />

industri vid S Skeppsbron<br />

Ö.V.5 Brynäsvallen<br />

Ö.V.6 Måsberget<br />

Ö.V.7 <strong>Gävle</strong> Central Ö.G.9<br />

Trafikåtgärder:<br />

Ö.T.1<br />

Ö.S.1<br />

Ö.T.1 Entré Hamnleden<br />

Ö.T.2 Järnväg till <strong>Gävle</strong> hamn<br />

Ö.T.3 Avsmalning Staketgatan<br />

Ö.T.4 Ny tunnel till Öster<br />

Ö.T.5 Ny bussgata<br />

Ö.T.6 Korsning Österbågen<br />

/Växelgatan<br />

Ö.T.7 Ny gång- och cykelväg<br />

Ö.T.8 Islandsbron<br />

Ö.T.9 Ny väg till Fjällbackens<br />

bo<strong>stad</strong>sområde<br />

Värdefulla grönområden:<br />

Ö.T.2<br />

Ö.T.3<br />

Ö.T.4<br />

Ö.V.7<br />

Ö.T.8<br />

Ö.K.1<br />

Ö.K.3<br />

Ö.R.2<br />

Ö.R.1 Riksintresse natur, Testeboån<br />

- Lundbosjön med Testeboåns delta<br />

Ö.G.1 Testeboåns delta,<br />

Natura 2000-område<br />

Ö.G.2 Alderholmens grönområde<br />

Ö.G.3 Högbergsparken<br />

Ö.G.4 Grönkilen Brynäs - Bomhus<br />

Ö.G.5 Stenebergsparken<br />

Ö.G.6 Grönstråk södra Brynäs<br />

Ö.G.7 Å-rummet Brynäs - Alderholmen<br />

Ö.G.8 Ny rekreationsled<br />

Ö.G.9 Strövområde på Sätraåsen<br />

Ö.G.10 Örtbacke<br />

Strategiska områden:<br />

Ö.S.1 Näringen Västra<br />

Ö.S.2 Näringen Östra<br />

Ö.S.3 Magasinsområdet<br />

Ö.S.4 fd. Philipssontomten,<br />

Läkerol och Atlasgatan<br />

Ö.S.5 Industrigatan<br />

Värdefull kulturmiljö:<br />

Ö.R.2 Riksintresse för kulturmiljö<br />

<strong>Gävle</strong> <strong>stad</strong> X 800<br />

Ö.R.3 Förslag till riksintresse kulturmiljö<br />

NÄRINGEN<br />

ÖSTER<br />

Ö.S.2<br />

Ö.K.4<br />

Ö.S.3<br />

Ö.G.1<br />

Ö.T.7<br />

Ö.G.5<br />

Ö.K.2<br />

Ö.B.1<br />

ALDERHOLMEN<br />

Ö.G.2<br />

Ö.K.10<br />

Ö.G.7<br />

BRYNÄS<br />

Ö.G.10<br />

HEMSTA<br />

Ö.S.5<br />

Ö.R.1<br />

Ö.K.5<br />

Ö.G.3<br />

Ö.K.9<br />

Ö.K.6<br />

Ö.V.1<br />

Ö.S.4<br />

Ö.K.1 Nedre Brynäs - S Skeppsbron<br />

Ö.K.2 Stenebergsparken - Staffanskyrkan<br />

Ö.K.3 Kv Springer<br />

Ö.K.4 Alderholmen<br />

Ö.K.5 Väpnargatan,Styrmansgatan,<br />

Maskinistgatan,Tallgatan/Jarlagatan<br />

Ö.K.6 Kvarteret Mejseln och Hyveln<br />

Ö.K.7 Rodergatan<br />

Ö.K.8 Brynässkolan och kringliggande<br />

äldre bebyggelse<br />

Ö.K.9 Lysgatan, Vegagatan, Jarlavägen<br />

Ö.K.10 Gasklockorna, <strong>Gävle</strong> Varv och<br />

industri vid S Skeppsbron<br />

Fördjupad översiktsplan<br />

Avan - Fredriksskans<br />

Ö.B.3<br />

Ö.K.8<br />

Ö.K.5<br />

Ö.B.5<br />

Ö.B.2<br />

Ö.K.7<br />

Ö.K.5<br />

Ö.K.5<br />

Ö.V.5<br />

Ö.G.6<br />

Ö.T.9<br />

Ö.T.6<br />

Ö.B.4<br />

Ö.R.3<br />

Ö.K.10<br />

Ö.V.4<br />

Ö.V.2<br />

Ö.V.3<br />

Ö.T.5<br />

<strong>Översiktsplan</strong> <strong>Gävle</strong> <strong>stad</strong> <strong>2025</strong>. Antagen av Kommunfullmäktige 27 april 2009<br />

Planerad markanvändning<br />

Bostäder<br />

Verksamheter<br />

Trafikåtgärd<br />

Väg<br />

Gång- och cykelväg<br />

Strategiskt område<br />

Ö.V.6<br />

SÖRBY URFJÄLL<br />

Värdefulla grönområden<br />

Kulturhistorisk bebyggelse<br />

Leder och spår<br />

Övriga riktlinjer<br />

Riksintresse<br />

Förslag riksintresse kulturmiljö<br />

Fornlämningar kan påträffas<br />

Fördjupad översiktsplan<br />

Ö.G.8<br />

Ö.G.4<br />

0 1 000<br />

Meter<br />

1 : 22 000

161<br />

Östra <strong>stad</strong>sdelarna<br />

De östra <strong>stad</strong>sdelarna består av Brynäs, Magasinen,<br />

Alderholmen, Öster och Näringen. I alla<br />

<strong>stad</strong>sdelar finns stora möjligheter till utveckling<br />

genom till exempel fler bostäder, bättre vattenkontakt<br />

och omvandling av verksamheter.<br />

Följande synpunkter har brynäsborna lämnat om-<br />

Brynäs framtid: Brynäs grönområden uppskattas,<br />

de är viktiga för friluftsliv och rekreation och kan<br />

med fördel utvecklas. Varvsområdet och området<br />

vid Gasklockorna kan utvecklas till kultur- och rekreationsområde.<br />

Fler bostäder föreslogs nära ån på<br />

Södra Skeppsbron och som kompletteringar inne i<br />

befintliga kvarter.<br />

Vid kontakterna med boende på Öster har framkommit<br />

önskemål om att utveckla och förbättra Holmkanalen.<br />

Äldreboende eller +55-boende för möjlighet<br />

till boendekarriär inom området samt bostäder<br />

på Alderholmen önskas.<br />

Nya bostäder<br />

Ö.B.1 Alderholmen 100 - 800 bostäder 17 ha<br />

Möjligt att utveckla fler bostäder och tillgängliga<br />

vattenmiljöer. Även mindre verksamheter som service,<br />

handel, kontor, kultur, skola och sport är möjliga.<br />

Husen ska fungera som landmärken och klara<br />

de vind-, vatten och bullerförhållanden som råder.<br />

Utformningen av bostäder på Hucken och Södra<br />

Hamnpiren bör samspela. En tvärförbindelse för bil,<br />

buss och cykel mellan Brynäs och Näringen kan bli<br />

aktuell. Fördjupad översiktsplan och vissa detaljplaner<br />

finns. <strong>Gävle</strong> <strong>kommun</strong> äger delar av marken.<br />

Beaktande: Det kan förekomma förorenad mark.<br />

Hänsyn ska tas till eventuell framtida tvärförbindelse<br />

samt utsläpp av kolväten från Alucrom. Befintliga<br />

verksamheter på Hucken kommer fortgå en tid.<br />

Vattennivåerna i havet och Gavleån varierar. Kommunalt<br />

VA är möjligt men spillvatten bör pumpas.<br />

Ö.B.2 Södra Hamnpiren 40 - 200 bostäder 4,5 ha<br />

Möjligt att utveckla bostäder och tillgängliga vattenmiljöer.<br />

Även mindre verksamheter som service,<br />

handel, kontor, kultur, skola och sport är möjliga.<br />

Utformningen är viktig, husen ska fungera som<br />

landmärken och klara de vind-, vatten- och bullerförhållanden<br />

som råder. Utformningen av bostäder<br />

<strong>Översiktsplan</strong> <strong>Gävle</strong> <strong>stad</strong> <strong>2025</strong>. Antagen av Kommunfullmäktige 27 april 2009<br />

Östra <strong>stad</strong>sdelarna<br />

på Hucken och Södra Hamnpiren bör samspela.<br />

Steneborgskanalen bör saneras och användas för<br />

aktivt båtliv. Eventuellt kan en tvärförbindelse mellan<br />

Brynäs och Näringen bli aktuell. <strong>Gävle</strong> <strong>kommun</strong><br />

äger all mark. Beaktande: Förorenad mark, nuvarande<br />

båtklubb, buller från trafik, hamn, varvet och<br />

närliggande verksamheter bör beaktas. Vattennivåerna<br />

i havet och Gavleån varierar. Kommunalt VA<br />

är möjligt men spillvatten behöver pumpas.<br />

Ö.B.3 Diabasbranten 10 - 50 bostäder 1 ha<br />

Högre bebyggelse med vattenutsikt nära park och<br />

vatten är möjliga. <strong>Gävle</strong> <strong>kommun</strong> äger delar av<br />

marken. Beaktande: Störningar från närliggande<br />

verksamheter. Eventuellt förorenad mark. <strong>Gävle</strong><br />

Energis fördelningsstation vid Riggargatan.<br />

Ö.B.4 Riggargatan 30 - 80 bostäder 2,5 ha<br />

Tät, hög eller låg bebyggelse är möjlig på de ytor<br />

som idag är lager, uppställning och parkering. Trafikbuller<br />

från Atlasgatan ska avskärmas. <strong>Gävle</strong><br />

<strong>kommun</strong> äger delar av marken. Beaktande: Bullerdämpande<br />

åtgärder från trafik och närliggande verksamheter.<br />

Eventuella luktstörningar från avloppsreningsverk.<br />

Ö.B.5 Eriksberg 40 - 100 bostäder 2 ha<br />

Tät, högre bebyggelse delvis i parkmiljö. Utformningen<br />

är viktig då nya hus kommer att bli landmärken<br />

på Brynäs. Eriksberg används idag för <strong>kommun</strong>al<br />

utbildningsverksamhet. Om- och påbyggnad<br />

av skolan men även ny bebyggelse är möjlig. <strong>Gävle</strong><br />

<strong>kommun</strong> äger marken.<br />

Nya verksamheter<br />

Ö.V.1 Nyhamn 3 ha<br />

Verksamheter som stärker kontakten med havet är<br />

möjliga här. Service och handel kopplade till en<br />

småbåtshamn, restauranger, kiosk, sport och annat<br />

som ökar möjligheterna för gävleborna att året<br />

om kunna njuta av vattenkontakten. Utformningen<br />

är viktig, ny bebyggelse ska tillföra något till platsen<br />

och fungera trots vind, vatten och buller. Det<br />

ska vara möjligt att ta sig till platsen med bil, cykel<br />

och båt. <strong>Gävle</strong> <strong>kommun</strong> äger marken. Beaktande:<br />

Eventuellt markföroreningar.

<strong>Gävle</strong>s <strong>stad</strong>sdelar<br />

Ö.V.2 Upplandsleden / Måsberget 3 ha<br />

Kontor, småindustri och sport med fint skyltläge är<br />

möjligt. Utformningen är viktig vid skyltläget och<br />

ha en fin övergång till skogspartiet i sydöst. <strong>Gävle</strong><br />

<strong>kommun</strong> äger marken. Beaktande: Avgränsning<br />

viktig för att bevara naturvärden på Måsberget.<br />

Svårt att ansluta till <strong>kommun</strong>alt VA.<br />

Ö.V.3 Sörby Urfjäll 1,5 ha<br />

Verksamheter med trafikanslutning från Utmarksvägen<br />

bredvid järnvägsspåret. <strong>Gävle</strong> <strong>kommun</strong> äger<br />

marken.<br />

Ö.V.4/Ö.K.10 <strong>Gävle</strong> Varv, Gasklockorna och industri<br />

vid S Skeppsbron 19 ha.<br />

Föreslås ingå i riksintresse kulturmiljö<br />

Publika verksamheter för kultur och hantverk med<br />

kopplingar till skola, turism, rekreation, båtliv och<br />

park är möjliga. Vattenkontakten ökas. Hela området<br />

bör vara tillgängligt för alla. Gasklockorna och<br />

Briggen Gerda-varvet används idag till olika kulturevenemang,<br />

en del småindustri, skola och aktiviteter<br />

i anslutning till Briggen Gerda. <strong>Gävle</strong> <strong>kommun</strong><br />

äger delar av marken. <strong>Gävle</strong> <strong>kommun</strong>s bedömning:<br />

Högsta värde. Värden: Bebyggelsens placering, utformning<br />

och tidstypiska utseende. Äldre storskalig<br />

industri och varvsbyggnader som berättar om<br />

<strong>stad</strong>ens industriverksamhet och kraftförsörjning.<br />

Markens utformning med bl.a. järnvägsspår. Markens<br />

karga utseende. Ny- och ombyggnad: Klass A.<br />

Planer / Skydd: Behov III. Gällande lagar och föreskrifter:<br />

PBL 3:12, BÄR 2:6 2004:1.<br />

Ö.V.5 Brynäsvallen 3,5 ha<br />

Brynäsvallens idrottsanläggning kan utvecklas ytterligare<br />

med sport, rekreation, service och kontor.<br />

<strong>Gävle</strong> <strong>kommun</strong> äger marken.<br />

Ö.V.6 Måsberget 7 ha<br />

Måsbergets idrottsanläggning kan utvecklas ytterligare<br />

i både yta och användning. Sport, rekreation,<br />

service och kontor är möjliga. Det är viktigt att<br />

Måsberget har en utformning som passar det fina<br />

skyltläget samt att anläggningen fortsätter vara en<br />

del av grönkilen mellan Bomhus och Brynäs. <strong>Gävle</strong><br />

<strong>kommun</strong> äger marken.<br />

Ö.V.7 <strong>Gävle</strong> Central 3 ha<br />

Se C.V.2 under Centrala <strong>stad</strong>sdelarna.<br />

162<br />

Trafiklösningar<br />

Ö.T.1 Entré Hamnleden<br />

Trafikplatsen Hamnleden / Norra Kungsgatan utformas<br />

så att Hamnleden blir den genomgående vägen.<br />

Stor vikt läggs vid gestaltning av denna entré till<br />

<strong>Gävle</strong> för att öka tydligheten och trafiksäkerheten i<br />

trafikplatsen.<br />

Ö.T.2 Järnväg till <strong>Gävle</strong> Hamn<br />

Järnvägstrafik till <strong>Gävle</strong> Hamn är nödvändig. Utredning<br />

om utveckling av antal spår och kommande behov<br />

av rangering krävs. Stora förändringar i spåren<br />

kan förväntas.<br />

Ö.T.3 Avsmalning Staketgatan<br />

Förändringar av korsningarna mellan Staketgatan<br />

/Fältskärsleden och Staketgatan/Stora Esplanadgatan<br />

med avsmalning av Staketgatan, minskade<br />

hastigheter, cirkulationsplatser samt bättre trafiklösningar<br />

för gående och cyklister.<br />

Ö.T.4 Ny tunnel till Öster<br />

Ny förbindelse mellan <strong>stad</strong>skärnan och Öster krävs<br />

när dagens tunnel i Drottninggatans förlängning<br />

inte håller. <strong>Gävle</strong> <strong>kommun</strong> föreslår i detaljplan en<br />

ny tunnel i Nygatans förlängning.<br />

Ö.T.5 Ny bussgata<br />

Ny bussgata anläggs mellan Upplandsleden och Utmarksvägen<br />

för att försörja Sörby Urfjäll med mer<br />

tillgänglig kollektivtrafik.<br />

Ö.T.6 Korsningen Österbågen - Växelgatan<br />

Ny cirkulationsplats i korsningen på Österbågen/<br />

Växelgatan vid Sörby Urfjäll.<br />

Ö.T.7 Ny gång- och cykelväg<br />

Ny gång- och cykelväg enligt <strong>Gävle</strong> <strong>kommun</strong>s Cykelplan.<br />

Ö.T.8 Islandsbron<br />

Utredning om förbättrad trafiksituation vid Islandsbron<br />

och närliggande korsningar krävs. Även brons<br />

utformning och karaktär behandlas i utredningen.<br />

Ö.T.9 Ny väg till Fjällbackens bo<strong>stad</strong>sområde<br />

Ny direktinfart till bo<strong>stad</strong>sområdet från Upplandsleden.<br />

<strong>Gävle</strong> <strong>kommun</strong> äger marken.<br />

<strong>Översiktsplan</strong> <strong>Gävle</strong> <strong>stad</strong> <strong>2025</strong>. Antagen av Kommunfullmäktige 27 april 2009

Värdefulla grönområden<br />

Ö.R.1 Riksintresse för naturvård Testeboån – Lundbo-<br />

sjön med Testeboåns delta<br />

Ö.G.1 Testeboåns delta, Natura 2000-område<br />

Naturreservat med <strong>kommun</strong>al förvaltning och del<br />

av riksintresse för naturvård. Området består av en<br />

botaniskt värdefull våtmark och ett vegetationsrikt<br />

vattenområde vid åns mynning i Inre fjärden. Utmed<br />

åns stränder växer lövskog med rik undervegetation.<br />

Tillgängligheten till reservatet bör förbättras,<br />

främst från Näringen. Mellan reservatet och Strömmavägen<br />

bör reningsområde för dagvatten skapas<br />

och ingå i reservatet. Platån på den gamla snötippen<br />

bör utvecklas till tillgänglig utkiksplats med attraktion,<br />

t.ex. med ett Naturens Hus eller en restaurang.<br />

Betet inom reservatet behålls och utvidgas.<br />

Ö.G.2 Alderholmens grönområde<br />

Ny <strong>stad</strong>sdelspark, Jungfruparken, anläggs. Parken<br />

är detaljplanelagd och ska fungera som en sammanhållande<br />

yta och mötesplats för det nya bo<strong>stad</strong>sområdet<br />

på Alderholmen, <strong>Gävle</strong> strand, Öster och Magasinsområdet.<br />

Ö.G.3 Högbergsparken<br />

Parken består idag av öppen äng med bollplan men<br />

bör utvidgas norrut mot Gavleån i Ö.S.4 -området.<br />

Bättre vattenkontakt med Gavleån är viktigt på Brynäs<br />

och både utblickar och bra gångpassager ner till<br />

vattnet bör utvecklas.<br />

Ö.G.4 Grönkilen Brynäs - Bomhus<br />

Gångstråk skapas för att knyta ihop <strong>stad</strong>skärnan,<br />

Gasklockorna, T-udden och Bomhus.<br />

Gasklockorna - Parken vid Gasklockorna bör utnyttjas<br />

på ett sätt som knyter parken till verksamheterna,<br />

t.ex. med uteservering och som utsiktspunkt.<br />

Passagen mellan park och kaj måste förbättras med<br />

trappor eller ramper. Från Gasklockorna ska det gå<br />

att gå längs med vattnet mot <strong>stad</strong>en och mot Bomhus.<br />

Inriktningen i området kring Gasklockorna är<br />

verksamhetsstyrd och marin.<br />

T-udden: ska främst utvecklas utifrån sina höga<br />

naturvärden och möjligheten till fågelskådning och<br />

fiske. Området bör skyddas genom naturreservat.<br />

Udden kopplas bäst till <strong>stad</strong>sdelen Brynäs genom<br />

Herrgårdshagen där det finns kulturlämningar från<br />

herrgårdstiden i form av växtlighet och murar.<br />

Herrgårdshagen: bör bli mer traditionell park, gärna<br />

med medverkan av brynäsborna i skötseln, och<br />

163<br />

<strong>Översiktsplan</strong> <strong>Gävle</strong> <strong>stad</strong> <strong>2025</strong>. Antagen av Kommunfullmäktige 27 april 2009<br />

Östra <strong>stad</strong>sdelarna<br />

där information kring kultur och natur kan göra parken<br />

till en intressant plats för skolorna i området.<br />

Duvbacken: reningsanläggningens våtmark kan utvidgas.<br />

Måsberget och Järvstängarna: kan utvecklas med<br />

idrottsverksamhet men det gröna sambandet i nordsydlig<br />

riktning får inte blockeras.<br />

Ö.G.5 Stenebergsparken<br />

Parkens långa historia skapar identitet på Brynäs<br />

och fungerar idag som <strong>stad</strong>sdelspark och samlingsplats<br />

med massor av aktiviteter. Den långsmala<br />

strukturen och resterna av det äldre odlingslandskapet<br />

bör bevaras men i övrigt måste parken tillåtas<br />

att utvecklas. Framför allt är element som främjar<br />

parken som mötesplats viktiga. En ny scenplats kan<br />

anordnas i den södra delen och lekplatsen kan handikappanpassas.<br />

Ö.G.6 Grönstråk södra Brynäs<br />

Det gröna stråket med gång- och cykelväg som förbinder<br />

västra Brynäs med Fjällbacken är värdefull<br />

både som trafikseparerat stråk och som skydd mellan<br />

bostäder och industri. Stråket bör bevaras men<br />

kan innehållsmässigt utvecklas med belysning och<br />

bättre förbindelser ut mot bostäder och industri.<br />

Ö.G.7 Årummet Brynäs – Alderholmen, föreslås ingå i<br />

riksintresse för kulturmiljö<br />

Årummet på Brynäs och Alderholmen bör utvecklas<br />

med karaktär av hamn med båttrafik. Havskontakten<br />

och tillgängligheten ökas! Utveckling kan<br />

ske med effektbelysning, förbättrade gångstråk<br />

längs vattnet, båtplatser, bryggor, mindre verksamheter,<br />

i och vid, vattnet, evenemang som bjuder ner<br />

människor till ån. Kopplingar måste stärkas mellan<br />

<strong>stad</strong>skärnan och Alderholmen, mellan <strong>stad</strong>skärnan,<br />

Gasklockorna/T-udden och i förlängningen Bomhus,<br />

mellan Brynäs och ån samt mellan Öster och<br />

ån. Gångstråk skapas för att knyta ihop <strong>stad</strong>skärnan,<br />

Gasklockorna, T-udden och Bomhus.<br />

Ö.G.8 Ny rekreationsled<br />

Rekreationsled som kopplar samman Hemlingby<br />

friluftsområde med T-udden och havet ska vara<br />

möjligt att anlägga.<br />

Ö.G.9 Strövområde på Sätraåsen<br />

Gravfält från yngre järnåldern beläget på Sätraåsen.<br />

Några av gravkullarna är bevuxna med tallar, för<br />

övrigt ängsmark. Området nyttjas som strövområde.

<strong>Gävle</strong>s <strong>stad</strong>sdelar<br />

Ö.G.10 Örtbacke<br />

Örtbacke med stor artrikedom. Värdefull för den<br />

biologiska mångfalden och viktig som promenadstråk.<br />

Värdefull kulturmiljö<br />

Ö.R.2 Riksintresse <strong>Gävle</strong> <strong>stad</strong> X 800<br />

Riksintresse för kulturmiljövård. Ny avgränsning<br />

föreslås som innehåller Gavleån med dess kajer,<br />

Magasinen, <strong>Gävle</strong> Varv, Gasklockorna och del av<br />

industriverksamheten på brynässidan.<br />

Ö.R.3 Förslag riksintresse <strong>Gävle</strong> <strong>stad</strong><br />

Ö.K.1 Nedre Brynäs – S Skeppsbron<br />

<strong>Gävle</strong> <strong>kommun</strong>s bedömning: Högsta värde. Värden:<br />

Storskalig <strong>stad</strong>sbebyggelse i rutnät från 1800-talets<br />

slut till 1900-talets mitt. Byggnader med bevarade<br />

tidstypiska utseenden. Den allékantade Brynäsgatan<br />

dominerar. Storskalig flerfamiljsbebyggelse i<br />

magasinskaraktär efter S. Skeppsbron som stil-mässigt<br />

ansluter till Alderholmen. Ny- och ombyggnad:<br />

Klass A. Planer/Skydd: Behov III. Gällande lagar<br />

och föreskrifter: PBL 3:12, BÄR 2:6 2004:1.<br />

Ö.K.2 Stenebergsparken - Staffanskyrkan, föreslås utgå<br />

ur riksintresse för kulturmiljö<br />

<strong>Gävle</strong> <strong>kommun</strong>s bedömning: Högsta värde. Värden:<br />

Stadsmiljö med park, kyrka och flerbo<strong>stad</strong>shus. Bebyggelse<br />

och park i rutnät. Kyrkans placering och<br />

byggnadernas tidstypiska utformning. Ny- och ombyggnad:<br />

Klass A. Planer/Skydd: Behov III. Gällande<br />

lagar och föreskrifter: PBL 3:12, BÄR 2:6<br />

2004:1. Kyrka / begravningsplats.<br />

Ö.K.3 Riksintresseområdet <strong>Gävle</strong> <strong>stad</strong>; Kv Springer<br />

<strong>Gävle</strong> <strong>kommun</strong>s bedömning: Högsta värde. Värden:<br />

Småskalig trähusbebyggelse med bevarad kvar-ters-<br />

och fastighetsstruktur från 1700-talet. Tomternas<br />

uppbyggnad med husens placering. Välbevarade<br />

byggnader. Ny- och ombyggnad: Klass A. Planer/<br />

Skydd: Behov I. Gällande lagar och föreskrifter:<br />

PBL 3:12, BÄR 2:6 2004:1, Byggnadsminne.<br />

Ö.K.4 Alderholmen<br />

<strong>Gävle</strong> <strong>kommun</strong>s bedömning: Högsta värde. Värden:<br />

Bebyggelsens struktur och tidstypiska utform-ning.<br />

Den estetiska skillnaden mellan de påko<strong>stad</strong>e magasinen<br />

efter N. Skeppsbron och trämagasinen efter<br />

1:a Magasinsgatan. Markens och kajernas utseende.<br />

Ny- och ombyggnad: Klass A. Planer/Skydd: Be-<br />

164<br />

hov III. Gällande lagar och föreskrifter: PBL 3:12,<br />

BÄR 2:6 2004:1, Fornlämning. Se Ö.S.3.<br />

Ö.K.5 Väpnargatan, Styrmansgatan, Maskingatan, Tallgatan/Jarlagatan<br />

<strong>Gävle</strong> <strong>kommun</strong>s bedömning: Högsta värde. Värden:<br />

Bebyggelsens struktur och tidstypiska utform-ning.<br />

Den medvetna anpassningen till terrängen och vegetationen<br />

för punkthusen. Grönskande innergårdar.<br />

Ny- och ombyggnad: Klass A. Planer/Skydd: Behov<br />

III. Gällande lagar och föreskrifter: PBL 3:12, BÄR<br />

2:6 2004:1.<br />

Ö.K.6 Kvarteret Mejseln och Hyveln<br />

<strong>Gävle</strong> <strong>kommun</strong>s bedömning: Högsta värde. Värden:<br />

Bebyggelsens olikheter, den äldre småskaliga<br />

av trä och den yngre storskaliga av puts. Bebyggelsens<br />

struktur, storlek och tidstypiska utformning<br />

med grönskande innergårdar. Ny- och ombyggnad:<br />

Klass A. Planer/Skydd: Behov III. Gällande lagar<br />

och föreskrifter: PBL 3:12, BÄR 2:6 2004:1.<br />

Ö.K.7 Rodergatan<br />

<strong>Gävle</strong> <strong>kommun</strong>s bedömning: Mycket högt värde.<br />

Värden: Bebyggelsens placering kring en grönyta,<br />

enhetlig utformning och tidstypiskt utseende. Ny-<br />

och ombyggnad: Klass A. Planer/Skydd: Behov III.<br />

Gällande lagar och föreskrifter: PBL 3:12, BÄR 2:6<br />

2004:1.<br />

Ö.K.8 Brynässkolan och kringliggande äldre <strong>stad</strong>sbebyggelse<br />

<strong>Gävle</strong> <strong>kommun</strong>s bedömning: Mycket högt värde.<br />

Värden: Bebyggelsens placering, utformning och<br />

tidstypiska utseende. Skolans monumentala utformning<br />

och storlek med kringgärdande skolgård och<br />

träd. Ny- och ombyggnad: Klass A. Planer/Skydd:<br />

Behov III. Gällande lagar och föreskrifter: PBL<br />

3:12, BÄR 2:6 2004:1.<br />

Ö.K.9 Lysgatan, Vegagatan, Jarlavägen<br />

<strong>Gävle</strong> <strong>kommun</strong>s bedömning: Mycket högt värde.<br />

Värden: Bebyggelsens placering, utformning och<br />

tidstypiska utseende. Ny- och ombyggnad: Klass A.<br />

Planer/Skydd: Behov III. Gällande lagar och föreskrifter:<br />

PBL 3:12, BÄR 2:6 2004:1.<br />

Ö.K.10 Gasklockorna, <strong>Gävle</strong> Varv och industri vid S<br />

Skeppsbron<br />

Se Ö.V.4.<br />

<strong>Översiktsplan</strong> <strong>Gävle</strong> <strong>stad</strong> <strong>2025</strong>. Antagen av Kommunfullmäktige 27 april 2009

Strategiska områden<br />

Ö.S.1 Näringen Västra 64 ha<br />

Näringens västra delar består i huvudsak av rangerbangård<br />

och verksamheter utefter Strömsbrovägen<br />

och Lötängsgatan. Området innefattas av inre<br />

skyddsområde för vattentäkt och har därför olämplig<br />

användning. I framtiden kan järnvägsspåren och<br />

trafiken på Näringen förändras. Dels kan expansionen<br />

i <strong>Gävle</strong> Hamn kräva fler spår för rangering och<br />

uppställning. Dels kan Stambanans och Ostkustbanans<br />

spår norrut få en annan sträckning. Området<br />

kan fungera för transportkrävande, hamnknutna<br />

verksamheter men också kontor, handel och idrott.<br />

Beaktande: All verksamhet inom området måste<br />

följa vattenskyddsföreskrifterna samt klara buller<br />

från järnväg och vägar.<br />

Ö.S.2 Näringen Östra 66 ha<br />

Näringens östra delar har idag blandade små och<br />

stora verksamheter. Trafiken matas från Strömsbrovägen<br />

och här finns järnvägsspår inne i området<br />

med trafikerade spår ut till hamnen. Delar av området<br />

ingår i skyddsområde för vattentäkt och har därför<br />

olämplig användning. I framtiden kan stora förändringar<br />

av hamnens järnvägsanvändning väntas<br />

med fler spår och mer rangering. Området mellan<br />

hamnspåret och Alderholmen bör ha sådana verksamheter<br />

som skärmar av buller från järnvägen och<br />

inte stör boendet. Området närmast naturreservatet<br />

och Strömmavägen bör ha en sådan verksamhet<br />

som möjliggör utveckling av Testeboån och eventuellt<br />

boende. Området närmast Strömsbrovägen och<br />

övriga delar av östra Näringen kan utvecklas med<br />

ytterligare verksamheter, kontor, järnvägsanknuten<br />

verksamhet och idrott. Beaktande: All verksamhet<br />

inom området måste följa vattenskyddsföreskrifterna<br />

och klara buller från järnväg och vägar. Dag-<br />

165<br />

<strong>Översiktsplan</strong> <strong>Gävle</strong> <strong>stad</strong> <strong>2025</strong>. Antagen av Kommunfullmäktige 27 april 2009<br />

Östra <strong>stad</strong>sdelarna<br />

vattenhanteringen ska förbättras med fördröjningsdammar.<br />

Ö.S.3/Ö.K.4 Magasinområdet/Alderholmen 9 ha<br />

Magasinsområdet är delvis detaljplanelagt för boende<br />

och verksamheter. Den politiska viljan är att<br />

öka möjligheten till boende i vattennära och centrala<br />

kulturmiljöer. Gevalia ska kunna utveckla kafferosteriet.<br />

Om verksamheten avvecklas ska området<br />

vara möjligt för omvandling till bostäder, kultur,<br />

service eller kontor. Se även ÖK4.<br />

Ö.S.4 fd. Philipssontomten, Läkerol, Atlasgatan 27 ha<br />

I området finns fungerande verksamheter men om<br />

de i framtiden avvecklas kan kvarteren utmed Södra<br />

Skeppsbron användas för boende, service, kultur<br />

och andra icke störande verksamheter. Omvandlingen<br />

i området innebär att <strong>stad</strong>sdelen Brynäs kan<br />

närma sig Gavleån då ny bebyggelse ska ha stråk<br />

som enkelt leder ner brynäsborna till vattnet. Nuvarande<br />

Högbergsparken förlängs och förstärks med<br />

ytterligare sport och kultur. Beaktande: Förorenad<br />

mark. Omvandling ska ske med hänsyn till kulturmiljön.<br />

Hänsyn tas till de avloppspumpstationer<br />

som finns i området så att luktstörning inte uppstår.<br />

Ö.S.5 Industrigatan 5 ha<br />

Omvandling är möjlig för att skapa bättre boendemiljö<br />

norr om byggnaderna. Nuvarande avändning<br />

kan förändras till icke-störande och mer publik<br />

verksamhet. Sport, kontor, skola, handel ger en buffert<br />

till mer störande verksamhet öster om Industrigatan.<br />

Trafikanslutningarna är goda. Beaktande:<br />

Den gröna passagen med gång- och cykelväg norr<br />

om Industrigatan får inte blockeras då detta är en<br />

värdefull länk mellan Nedre Brynäs och Fjällbackens<br />

handelsområde.

<strong>Gävle</strong>s <strong>stad</strong>sdelar<br />

166<br />

<strong>Översiktsplan</strong> <strong>Gävle</strong> <strong>stad</strong> <strong>2025</strong>. Antagen av Kommunfullmäktige 27 april 2009

167<br />

KONSEKVENSER<br />

En <strong>stad</strong> att längta till<br />

<strong>Översiktsplan</strong> <strong>Gävle</strong> <strong>stad</strong> <strong>2025</strong><br />

<strong>Översiktsplan</strong> <strong>Gävle</strong> <strong>stad</strong> <strong>2025</strong>. Antagen av Kommunfullmäktige 27 april 2009<br />

<strong>Översiktsplan</strong> <strong>Gävle</strong> <strong>stad</strong><br />

Konsekvenser<br />

6<br />

<strong>2025</strong><br />

Antagandehandling

Konsekvenser<br />

Konsekvenser<br />

<strong>Översiktsplan</strong> <strong>Gävle</strong> <strong>stad</strong> redovisar var utveckling<br />

är möjlig och medför därför konsekvenser. Det behöver<br />

inte innebära att alla föreslagna områden<br />

kommer att genomföras. Det är inte heller säkert<br />

att det kommer att ske under den tidsperiod fram<br />

till år <strong>2025</strong> som är horisontår för planen.<br />

Om <strong>Översiktsplan</strong> <strong>Gävle</strong> <strong>stad</strong> genomförs i sin helhet<br />

kommer det att medföra konsekvenser –både positiva<br />

och negativa. Här nedan beskrivs konsekvenser<br />

på en översiktlig nivå passande en översiktsplan.<br />

<strong>Översiktsplan</strong> <strong>Gävle</strong> <strong>stad</strong> följer inriktningen från<br />

Program för översiktsplan <strong>Gävle</strong> <strong>stad</strong> och de utbyggnadsriktningar<br />

som där redovisades. Enligt<br />

programmet ska nya bostäder främst lokaliseras till<br />

centrumnära och vattennära lägen samt utmed kollektivtrafikstråken.<br />

Ingen ny <strong>stad</strong>sdel ska byggas<br />

och bara en mindre andel nya bostäder ska möjliggöras<br />

på den tätortsnära landsbygden.<br />

<strong>Översiktsplan</strong> <strong>Gävle</strong> <strong>stad</strong> följer programmet och ger<br />

därmed förutsättningar för en resurssnål utbyggnad<br />

som bygger vidare på befintliga infrastruktursystem.<br />

Dessutom medför en prioritering av bebyggelse<br />

i centrumlägen och utmed kollektivtrafikstråken<br />

ökad möjlighet att välja kollektivtrafik vilket bör<br />

minska miljöbelastningen. För bebyggelsen i en del<br />

vattennära lägen och på den tätortsnära landsbygden<br />

kommer trafikarbetet vara stort.<br />

Konsekvenser av <strong>Översiktsplan</strong><br />

<strong>Gävle</strong> <strong>stad</strong><br />

Konsekvenser av <strong>Översiktsplan</strong> <strong>Gävle</strong> <strong>stad</strong> redovisas<br />

under respektive allmänt intresse.<br />

Boende<br />

<strong>Översiktsplan</strong> <strong>Gävle</strong> <strong>stad</strong> redovisar knappt hundra<br />

nya bo<strong>stad</strong>sområden och ställningstaganden som<br />

uppmuntrar omvandling och kompletteringar av<br />

<strong>stad</strong>sdelarnas bo<strong>stad</strong>sutbud.<br />

Ekologiska konsekvenser: Nya bostäder tar mark i<br />

anspråk och kommer att belasta ekologiska system.<br />

Naturmark tas i anspråk liksom mark nära vattendrag<br />

och hav. En mycket liten del bostäder föreslås<br />

i delar av anlagda parker. Planen underlättar möjlig-<br />

168<br />

heterna att komplettera befintlig <strong>stad</strong>sstruktur och<br />

bygga på redan ianspråktagen mark och därigenom<br />

i så liten grad som möjligt försämra ekologiska värden.<br />

Sociala konsekvenser: Merparten av alla nya bo<strong>stad</strong>sområden<br />

är kompletteringar till befintliga kvarter<br />

och <strong>stad</strong>sdelar, vilket kommer öka möjligheten<br />

att bo kvar i sin <strong>stad</strong>sdel under livets olika skeden.<br />

Dessutom ökar möjligheten att behålla befintlig service<br />

och kollektivtrafik i området om fler människor<br />

stärker underlaget. Stadsdelar med blandade hustyper<br />

och upplåtelseformer får ofta en blandad befolkning<br />

då olika typer av bostäder passar olika typer av<br />

människor. Ökad integration främjas om människor<br />

med olika bakgrunder, åldrar, ekonomiska förutsättningar<br />

och erfarenheter möts i sin <strong>stad</strong>sdel.<br />

Ekonomiska konsekvenser: Att kunna erbjuda en<br />

attraktiv livsmiljö är en förutsättning för tillväxt och<br />

regionförstoring. Merparten av alla nya bo<strong>stad</strong>sområden<br />

är kompletteringar till befintliga kvarter och<br />

<strong>stad</strong>sdelar vilket är en resurssnål utbyggnad då befintlig<br />

infrastruktur och service kan stärkas. Planen<br />

medger omvandling från verksamhet till boende i<br />

vissa områden och i flera strategiska områden föreslås<br />

nya bostäder vilket kan innebära begränsningar<br />

i näringslivsutbyggnaden. För <strong>kommun</strong>en är det<br />

ekonomiskt fördelaktigt att ha planklar mark redo<br />

för nya bo<strong>stad</strong>sprojekt och ha en samordnad och gemensam<br />

syn på utbyggnad av <strong>stad</strong>en.<br />

Miljö och risk: I <strong>Översiktsplan</strong> <strong>Gävle</strong> <strong>stad</strong> finns<br />

ställningstaganden om bland annat radonsäkert<br />

byggnade, skyddsavstånd från bostäder till vägar<br />

och järnväg för transporter med farligt gods, bullerstörda<br />

bostäder samt bostäder som ligger nära<br />

verksamheter som påverkar omgivningen med lukt,<br />

buller eller utsläpp till luft. Alla dessa ställningstaganden<br />

bör medverka till minskad miljöbelastning<br />

även om många nya bo<strong>stad</strong>sområden är en miljöbelastning<br />

i sig.<br />

Klimatförändringar de närmaste åren kan innebära<br />

risker för höga vattenflöden i åarna och att översvämningar<br />

blir vanligare. <strong>Översiktsplan</strong> <strong>Gävle</strong><br />

<strong>stad</strong> visar nya bo<strong>stad</strong>sområden i närheten av Gavleån<br />

och Testeboån och rekommendationer kring<br />

<strong>Översiktsplan</strong> <strong>Gävle</strong> <strong>stad</strong> <strong>2025</strong>. Antagen av Kommunfullmäktige 27 april 2009

områden med översvämningsrisker. Bättre studier<br />

bör dock göras för att med säkerhet kunna bedöma<br />

var nya bostäder kan placeras riskfritt.<br />

Stadsbyggnad och Kulturmiljö<br />

<strong>Översiktsplan</strong> <strong>Gävle</strong> <strong>stad</strong> pekar ut och föreslår<br />

skydd och bevarande av värdefulla kulturmiljöer i<br />

<strong>Gävle</strong> <strong>stad</strong>. Dessutom tydliggörs värdena i de utpekade<br />

kulturmiljöerna.<br />

Ekologiska konsekvenser: Flera utpekade karaktärsområden<br />

har stora värden på grund av sin jordbrukshistoria<br />

med skydd eller tydliggörande av värden<br />

har växter och djur knutna till odling eller bete<br />

större möjlighet att behålla sina miljöer. Ny bebyggelse<br />

vid karaktärsområden kan skada kulturmiljön.<br />

Sociala konsekvenser: Kulturmiljöer stärker identiteten<br />

och bidrar till ökad kunskap om <strong>Gävle</strong>s historia,<br />

vilket är viktigt för många gävlebor. Att peka<br />

ut kulturhistorisk bebyggelse, karaktärsområden<br />

och kulturhistoriska stråk och parker möjliggör att<br />

de viktigaste kulturmiljöerna får ett bättre och mer<br />

varaktigt skydd. Planen bidrar till att uppfylla en del<br />

av de lokala miljömålen om kulturmiljö. Kulturmiljöerna<br />

bidrar också till en mer levande och variationsrik<br />

<strong>stad</strong>smiljö.<br />

Ekonomiska konsekvenser: Kulturmiljöer bidrar<br />

till att skapa identitet i en <strong>stad</strong> och kan bidra positivt<br />

till turism och tillväxt. <strong>Översiktsplan</strong>en uppmuntrar<br />

omvandling och återanvändning av byggnader med<br />

nya funktioner vilket är resurssnålt. Många av kulturmiljöerna<br />

är intressanta miljöer som efterfrågas<br />

för både boende och näringsliv vilket kan bidra till<br />

ökat intresse för <strong>Gävle</strong>.<br />

Grönstruktur<br />

<strong>Översiktsplan</strong> <strong>Gävle</strong> <strong>stad</strong> pekar ut och föreslår skydd<br />

och bevarande av värdefulla grönområden för både<br />

natur, parker och friluftsliv i <strong>Gävle</strong> <strong>stad</strong>. Dessutom<br />

tydliggörs värdena i de utpekade grönområdena.<br />

Ekologiska konsekvenser: Utpekade värdefulla<br />

naturområden ska säkerställas genom skydd så att<br />

deras värden långsiktigt kan bevaras vilket bidrar<br />

till ökad biologisk mångfald. Planen föreslår ändå<br />

att vissa grönområden tas i anspråk för nya bostäder,<br />

verksamheter eller vägar och där kommer den<br />

biologiska mångfalden att försvinna eller begrän-<br />

169<br />

<strong>Översiktsplan</strong> <strong>Gävle</strong> <strong>stad</strong> <strong>2025</strong>. Antagen av Kommunfullmäktige 27 april 2009<br />

Konsekvenser<br />

sas. Med fler rekreationsleder ökar tillgängligheten<br />

till värdefulla natur- och vattenområden. Det<br />

kan innebära både ökat naturintresse men också att<br />

värdefull natur blir utsatt för oönskat slitage och att<br />

värdena därigenom minskar. I de utpekade grönområdena<br />

krävs rätt skötsel för att de ska bli attraktiva<br />

rekreationsområden eller främja den biologiska<br />

mångfalden.<br />

Sociala konsekvenser: Socialt sett är konsekvenserna<br />

av en god grönstruktur i det närmaste oersättlig<br />

då människan behöver naturen för att må bra. Att<br />

lätt ta sig ut i grönområden är betydelsefullt och att<br />

möjliggöra rekreationsleder bidrar till välmående.<br />

Ekonomiska konsekvenser: Att bevara och utveckla<br />

grönområden i <strong>stad</strong>en innebär att exploateringsintressen<br />

får stå tillbaka på vissa platser. Planen<br />

bygger på att komplettera befintlig <strong>stad</strong>sstruktur<br />

och bygga på redan ianspråktagen mark och därigenom<br />

i så liten grad som möjligt försämra ekologiska<br />

värden.<br />

Att bo eller arbeta nära natur, parker och vatten är<br />

en kvalitet som ofta efterfrågas och bidrar till en attraktiv<br />

<strong>stad</strong>. Möjligheter att vistas utomhus i parker,<br />

natur och nära vatten gör folk friskare och minskad<br />

sjuklighet innebär minskade kostnader för sjukskrivningar<br />

och sjukvård för samhället i stort.<br />

Miljö och risk: Många utpekade värdefulla grönområden<br />

ligger i närheten eller helt intill Gavleån<br />

och Testeboån, vilka kan påverkas av klimatförändringar.<br />

Planen visar att det finns behov av utredningar<br />

i dessa områden. Tysta områden pekas ut i<br />

planen och dessa minskar med ökad exploatering.<br />

<strong>Gävle</strong>borna får i och med detta längre till områden<br />

som upplevs som tysta och det kan innebära lägre<br />

attraktivitet för bo<strong>stad</strong>sområden. Grönområden kan<br />

fungera som buffert vid till exempel höga vattenflöden.<br />

Fritid och rekreation<br />

<strong>Översiktsplan</strong> <strong>Gävle</strong> <strong>stad</strong> skapar möjligheter för fler<br />

aktiviteter utmed Å-rummet Gavleån och ökar tillgängligheten<br />

till å- och havsstränder och till ströv-<br />

och skogsområden med nya leder. Dessutom pekas<br />

möjliga lägen ut för eventuella nya kultur- och<br />

idrottsanläggningar som ska gå att nå med kollektivtrafik<br />

och gång- och cykelvägar.

Konsekvenser<br />

Ekologiska konsekvenser: Samlokalisering förordas<br />

i planen och innebär att redan ianspråktagen<br />

mark används för nya anläggningar eller att befintliga<br />

anläggningar byggs ut. Satsningar på strövområden<br />

och rekreationsleder bidrar till ökad tillgänglighet<br />

och ökat intresse för friluftsliv och natur men<br />

medför också ökat slitage och buller.<br />

Sociala konsekvenser: Friluftsliv och satsningar på<br />

natur- och strövområden och rekreationsleder samt<br />

möjligheter till fler kultur- och sportanläggningar<br />

bidrar till förbättrad folkhälsa och en attraktiv<br />

<strong>stad</strong>smiljö för gävlebor och besökare. Kultur- och<br />

idrottsanläggningar erbjuder möjligheter till aktiviteter<br />

för alla, oberoende av kön, etniskt ursprung,<br />

funktionsnedsättning eller ekonomi.<br />

Ekonomiska konsekvenser: Ekonomiskt sett bidrar<br />

ett ökat kultur-, idrotts- och friluftsliv till att<br />

stärka <strong>Gävle</strong> som en attraktiv <strong>stad</strong> för såväl <strong>kommun</strong>innevånare<br />

som turister. Det är en viktig förutsättning<br />

som stimulerar nyinflyttning och lokal tillväxt.<br />

För att gävleborna enkelt, säkert och hållbart<br />

ska kunna nå mål för kultur-, fritids- och rekreationsaktiviteter<br />

behövs rekreationsleder och gång-<br />

och cykelvägar.<br />

Miljö och risk: Buller från verksamheter eller trafik<br />

minskar värdet av ett rekreationsområde och kräver<br />

skyddsavstånd för att bevara känslan av orörd natur<br />

och fridfullhet. Utbyggnad enligt planen innebär<br />

längre avstånd från bo<strong>stad</strong>sområden till tysta eller<br />

nästan tysta strövområden.<br />

Kommunikationer<br />

<strong>Översiktsplan</strong> <strong>Gävle</strong> <strong>stad</strong> möjliggör en tät <strong>stad</strong><br />

där tillgängligheten ökar genom att ny bebyggelse<br />

byggs i centrumnära lägen, i kollektivtrafikstråken<br />

och att omvandling uppmuntras. Nya vägar som<br />

förbättrar trafikrörelserna i <strong>stad</strong>en, ny Cykelplan,<br />

nya järnvägsspår, nya verksamhetsområden i trafiklägen<br />

och riktlinjer vid lokalisering av skolor och<br />

sportanläggningar är ytterligare åtgärder som redovisas<br />

i planen.<br />

Ekologiska konsekvenser: Trafik orsakar markföroreningar<br />

och utsläpp till luft. Nya vägar och leder<br />

tar ny mark i anspråk samtidigt som merparten<br />

av nya bo<strong>stad</strong>sområden ligger i centrala lägen eller<br />

kollektivtrafikstråk vilket leder till ökad tillgänglighet,<br />

minskat bilberoende och därmed minskad mil-<br />

170<br />

jöbelastning. Västerbågens förlängning, öppnandet<br />

av Norra Gatan, nya Milbostigen i kombination<br />

med bro mellan Norra och Södra Åbyggeby samt<br />

framkomlighetsåtgärder inom befintligt vägområde<br />

innebär förbättringar för kollektivtrafiken. <strong>Gävle</strong><br />

Hamn kräver mark nära spår och vägar vilket innebär<br />

ökad miljöbelastning. <strong>Gävle</strong> Flygplats medför<br />

störningar i form av buller och utsläpp till luft.<br />

Sociala konsekvenser: Trafik orsakar bullerstörningar.<br />

Ny bebyggelse i befintliga <strong>stad</strong>sdelar stödjer<br />

befintlig kollektivtrafik och nya verksamheter<br />

samt skapar ett ökat underlag för ny kollektivtrafik.<br />

Säkra, snabba och billiga kollektivtrafiklösningar<br />

mellan bo<strong>stad</strong>, arbete, skola och service är bra ur<br />

ålders- och jämställdhetssynpunkt. En ny hållplats<br />

vid sjukhuset förbättrar tillgängligheten till de västra<br />

<strong>stad</strong>sdelarna samt till sjukhus och högskola.<br />

Utbyggnad av gång- och cykelvägnätet förbättrar<br />

tillgängligheten, trafiksäkerheten, folkhälsan och<br />

ger ökad möjlighet till rekreation. Ny järnvägsutfart<br />

vid Tolvforsskogen medför förbättrad bullersituation<br />

och boendemiljö i befintliga bo<strong>stad</strong>sområden,<br />

främst mindre störningar nattetid. Ny mark tas dock<br />

i anspråk och nya områden får bullerproblem.<br />

Ekonomiska konsekvenser: Effektiva, enkla, billiga,<br />

säkra och snabba <strong>kommun</strong>ikationer är avgörande<br />

för tillväxten i både <strong>Gävle</strong> och regionen. <strong>Gävle</strong><br />

har stora möjligheter att bli en logistikknutpunkt där<br />

det är enkelt att byta trafikslag för både personer och<br />

gods. Den nya E4:an och en eventuell upprustning<br />

av riksväg 56 kommer att förkorta tidsavstånden<br />

och förbättra pendlingsmöjligheterna med bil. Det<br />

är dock oerhört viktigt att satsa ännu mer på järnvägen<br />

och kollektivtrafiken för att regionförstoringen<br />

ska utgöra ett led i en hållbar utveckling. Ny järnvägsutfart<br />

vid Tolvforsskogen förbättrar bullersituation<br />

i befintliga bo<strong>stad</strong>sområden. Förbättrad bullersituation<br />

och utbyggnad av gång- och cykelvägnätet<br />

förbättrar folkhälsan, vilket minskar kostnader för<br />

sjukskrivningar och sjukvård. Nya områden får<br />

dock bullerproblem. <strong>Gävle</strong> Hamns utveckling innebär<br />

ökad tillväxt för <strong>Gävle</strong> och regionen. Buller från<br />

<strong>Gävle</strong> Flygplats och inflygningsstråk innebär att<br />

bostäder inte kan byggas nära flygplatsen samtidigt<br />

som flygplatsen bidrar till viktiga samhällsfunktioner<br />

och är till gagn för näringslivet i regionen.<br />

Miljö och risk: Skydd för buller och olyckor med<br />

farligt gods innebär rekommenderade skyddszoner<br />

längs vissa vägar och järnvägar men avgörs från<br />

<strong>Översiktsplan</strong> <strong>Gävle</strong> <strong>stad</strong> <strong>2025</strong>. Antagen av Kommunfullmäktige 27 april 2009

fall till fall beroende på plats och projekt. Banvallar<br />

är oftast förorenade och måste saneras om de ska<br />

få annan användning än gång- och cykelväg. Vid<br />

grävning genom områden där risk finns för förorenad<br />

mark behövs utredning och eventuell sanering.<br />

Sanering innebär att gifter i miljön försvinner från<br />

området och förvaras på tillförlitlig plats.<br />

Verksamheter<br />

<strong>Översiktsplan</strong> <strong>Gävle</strong> <strong>stad</strong> möjliggör flera nya verksamhetsområden<br />

och föreslår inriktning i ett flertal<br />

strategiska områden. Dessutom ska externhandel<br />

koncentreras till Valbo Köpcentrum och Södra<br />

Hemlingby. Jordbruk föreslås prioriteras i sådana<br />

lägen där även kulturmiljön är värdefull. Mark har<br />

reserverats i nästan alla <strong>stad</strong>sdelar för verksamheter<br />

av olika slag liksom mark för <strong>kommun</strong>ikationer.<br />

Ekologiska konsekvenser: Naturmark tas i anspråk<br />

för verksamhetsområden på en del platser. Där finns<br />

risk att den biologiska mångfalden och möjligheter<br />

till rekreation minskar. Det blir dessutom längre avstånd<br />

till orörd natur.<br />

Sociala konsekvenser: Nya verksamhetsområden<br />

pekas ut i nästan alla <strong>stad</strong>sdelar vilket ökar möjligheten<br />

att bo och arbeta i samma <strong>stad</strong>sdel. Ytterligare<br />

utbyggnad av de externa köpcentrum i S. Hemlingby<br />

och Valbo innebär att handeln koncentrerar sig i<br />

lägen i utkanten av <strong>stad</strong>en vilka kan vara svåra att nå<br />

utan egen bil. Riktlinjer för lokalisering av skolor<br />

bör bidra till tryggare skolvägar. Det öppna landskapet<br />

på landsbygden, som är skyddsvärt ur kulturmiljösynpunkt,<br />

bevaras genom att det används som<br />

jordbruksmark.<br />

Ekonomiska konsekvenser: Näringsliv och verksamheter<br />

har möjligheter att utvecklas med mer<br />

planklar mark och bidra till en dynamisk <strong>stad</strong> med<br />

fler arbetstillfällen. Gynnsamt klimat för näringslivet<br />

leder till regionförstoring med förbättrad tillgänglighet<br />

till kompetent arbetskraft och skapar<br />

bättre förutsättningar för företagsetableringar, som<br />

i sin tur kan leda till ökad sysselsättning. Verksamhetsutbyggnad<br />

och utbyggnad av <strong>kommun</strong>ikationslösningar<br />

måste samordnas för att ge bäst nytta.<br />

Miljö och risk: Fler verksamheter leder till ökad<br />

miljöbelastning. Översiktplan <strong>Gävle</strong> <strong>stad</strong> visar områden<br />

lämpliga för djurhållning med rekommendationer<br />

för skyddsavstånd så att verksamheter med<br />

djur inte placeras för nära bostäder.<br />

171<br />

<strong>Översiktsplan</strong> <strong>Gävle</strong> <strong>stad</strong> <strong>2025</strong>. Antagen av Kommunfullmäktige 27 april 2009<br />

Konsekvenser<br />

<strong>Översiktsplan</strong>en redovisar ett fåtal områden där odlad<br />

mark bebyggs. Effekten blir att den marken inte<br />

kan fortsätta att odlas och att jordbruksmark minskar<br />

i areal. Konsekvensen kan bli att antalet aktiva<br />

jordbruk minskar i <strong>Gävle</strong>. Det kan ha en negativ påverkan<br />

på flora och fauna, minska det öppna landskapet<br />

och minska möjligheten att i framtiden kunna<br />

bo nära öppet och aktivt brukat jordbrukslandskap.<br />

Energi och vatten<br />

I <strong>Översiktsplan</strong> <strong>Gävle</strong> <strong>stad</strong> finns ställningstaganden<br />

om biogas, dagvatten, elnät, naturgas, strandskydd<br />

vatten- och avloppshantering samt vindkraft. De<br />

visar alla hur <strong>Gävle</strong>s tekniska försörjning och VAhantering<br />

på ett hållbart sätt ska fungera till <strong>2025</strong>.<br />

Ekologiska konsekvenser: Mark tas i anspråk för<br />

tekniska lösningar och grävarbeten krävs för de<br />

flesta ledningsdragningar vilka båda bidrar till att<br />

minska den biologiska mångfalden och öka miljöbelastningen.<br />

Säker och effektiv teknisk försörjning<br />

medverkar dock till hållbar och resurssnål <strong>stad</strong>sbyggnad.<br />

Säker vatten- och avloppshantering samt<br />

utbyggda lösningar för dagvatten bidrar till bättre<br />

förutsättningar för recipienter och <strong>Gävle</strong>s vattenmiljöer.<br />

Sociala konsekvenser: En förutsättning för att<br />

<strong>Gävle</strong> <strong>stad</strong> ska vara hållbar, säker ur hälsosynpunkt<br />

och trygg att bo och verka i, är att de tekniska försörjningssystemen<br />

fungerar.<br />

Ekonomiska konsekvenser: Den tekniska försörjningen<br />

som kan ske kollektivt får ofta stordriftsfördelar<br />

i flera former, både ekonomiskt och säkerhets-<br />

och kvalitetsmässigt.<br />

Miljö och risk: Många verksamheter utför, i delar<br />

av sin verksamhet, grävarbeten i marken. Sådana<br />

arbeten påverkas av en eventuell klimatförändring<br />

genom att risken för att ledningar och gator översvämmas<br />

ökar. Även förorenad mark kan påträffas<br />

vid grävning. <strong>Översiktsplan</strong> <strong>Gävle</strong> <strong>stad</strong> föreslår att<br />

särskilda utredningar utförs för arbeten längs vattendrag<br />

och i områden som redovisar risk för förorenad<br />

mark.<br />

Förbättrad dagvattenrening innebär att mark för rening<br />

av dagvatten konkurrerar med annan markanvändning<br />

men bidrar till mindre metaller i sedimenten,<br />

bättre livsmiljö för vattenlevande organismer<br />

och ofta en attraktiv <strong>stad</strong>smiljö.

Konsekvenser<br />

Konsekvenser av <strong>Översiktsplan</strong><br />

<strong>Gävle</strong> <strong>stad</strong> på miljömålen<br />

Konsekvenser av <strong>Översiktsplan</strong> <strong>Gävle</strong> <strong>stad</strong> på de<br />

övergripande miljökvalitetsmålen, antagna av <strong>Gävle</strong><br />

<strong>kommun</strong> och som utgör grunden för de lokala<br />

miljömålen. Nedan visas hur översiktsplanens förslag<br />

och ställningstaganden stödjer möjligheten att<br />

uppnå miljömålen.<br />

De övergripande miljökvalitetsmålen<br />

och vad översiktsplanen bidrar med<br />

Begränsad klimatpåverkan<br />

Utbyggnad längs kollektivstråk, möjligheter till<br />

fjärrvärme, fler gång- och cykelvägar, värdefull natur<br />

skyddas.<br />

Frisk luft<br />

se Begränsad klimatpåverkan<br />

Bara naturlig försurning<br />

Möjligheter till fjärrvärme i många föreslagna nya<br />

bo<strong>stad</strong>s- och verksamhetsområden.<br />

Giftfri miljö<br />

Skyddszon för transporter med farligt gods, dagvattenhantering.<br />

Skyddande ozonskikt<br />

<strong>Översiktsplan</strong> <strong>Gävle</strong> <strong>stad</strong> kan inte påverka målet<br />

Säker strålmiljö<br />

<strong>Översiktsplan</strong> <strong>Gävle</strong> Stad kan inte påverka målet<br />

Grundvatten av god kvalitet<br />

Skyddszon längs vägar/järnvägar med transporter<br />

172<br />

av farligt gods. Skydd för grundvattentäkten. Utpekande<br />

av skyddsområde för vattenskyddsområde.<br />

Ingen övergödning<br />

Bo<strong>stad</strong>s- och verksamhetsutbyggnad i huvudsak där<br />

<strong>kommun</strong>alt vatten och avlopp kan ordnas.<br />

Levande sjöar och vattendrag<br />

Förslag till utbyggnad i huvudsak där <strong>kommun</strong>alt<br />

vatten och avlopp kan ordnas och värdefull natur<br />

skyddas.<br />

Ett rikt odlingslandskap<br />

Exploatering sker till viss del på odlingsmark. Möjligheter<br />

till djurhållning visas, värdefull natur skyddas<br />

och jordbruksområden pekas ut.<br />

Myllrande våtmarker<br />

Värdefulla våtmarker skyddas.<br />

Hav i balans samt levande kust och skärgård<br />

Förslag till utbyggnad i huvudsak där <strong>kommun</strong>alt<br />

avlopp kan ordnas, möjligheter att nyttja och nå<br />

stränderna ökar.<br />

Levande skogar<br />

Värdefull natur skyddas, gröna kilar bevaras.<br />

God bebyggd miljö<br />

Värdefulla kulturmiljöer skyddas, ”radonsäker”<br />

grundläggning bör beaktas, bostäder skyddas mot<br />

buller, inga bostäder inom skyddszon för områden<br />

med risk för översvämning, skyddszon mot transportleder<br />

för farligt gods, grönstruktur i <strong>stad</strong>sdelarna<br />

skyddas, underlag för kollektivtrafik och service<br />

stärks.<br />

Ett rikt växt- och djurliv<br />

Värdefull natur och grönstruktur bevaras, gröna kilar<br />

bevaras som korridorer för djur och växter.<br />

<strong>Översiktsplan</strong> <strong>Gävle</strong> <strong>stad</strong> <strong>2025</strong>. Antagen av Kommunfullmäktige 27 april 2009

Var behandlas miljökonsekvenser<br />

i <strong>Översiktsplan</strong> <strong>Gävle</strong> <strong>stad</strong>?<br />

Till översiktsplanen ska en miljökonsekvensbeskrivning<br />

(MKB) upprättas enligt Miljöbalken. I<br />

<strong>Översiktsplan</strong> <strong>Gävle</strong> <strong>stad</strong> har miljökonsekvensbeskrivningen<br />

integrerats med översiktsplanen och<br />

genomsyrar därför hela dokumentet. Tyngdpunkten<br />

i miljökonsekvensbeskrivningen ligger i kapitel 6<br />

Konsekvenser -där övergripande ekologiska, soci-<br />

173<br />

6 kap 12 § Miljöbalken ÖP <strong>Gävle</strong> <strong>stad</strong><br />

Identifiera, beskriva och bedöma den betydande miljöpåverkan<br />

som planens genomförande kan antas medföra<br />

Rimliga alternativ med hänsyn till planens syfte och geografiska<br />

räckvidd ska identifieras, beskrivas och bedömas<br />

Sammanfattning av planens innehåll, huvudsyfte och förhållande<br />

till andra planer och program<br />

Beskrivning av miljöförhållandena och miljöns sannolika utveckling<br />

om planen inte genomförs<br />

Beskrivning av miljöförhållandena i de områden som kan antas<br />

komma att påverkas betydligt<br />

Beskrivning av relevanta befintliga miljöproblem som har<br />

samband med ett sådant naturområde som avses i 7 kap, eller<br />

annat område av särskild betydelse för miljön<br />

Beskrivning av hur relevanta miljökvalitetsmål och andra miljöhänsyn<br />

beaktas i planen<br />

Beskrivning av den betydande miljöpåverkan som kan antas<br />

uppkomma avseende på följande, och det inbördes förhållandet<br />

mellan dessa miljöaspekter<br />

Beskrivning av de åtgärder som planeras för att förebygga,<br />

hindra eller motverka betydande negativ miljöpåverkan<br />

Sammanfattande redogörelse för hur bedömningen gjorts, vilka<br />

skäl som ligger bakom gjorda val av olika alternativ och<br />

eventuella problem i samband med att uppgifterna sammanställdes<br />

<strong>Översiktsplan</strong> <strong>Gävle</strong> <strong>stad</strong> <strong>2025</strong>. Antagen av Kommunfullmäktige 27 april 2009<br />

Konsekvenser<br />

ala och ekonomiska konsekvenser för de allmänna<br />

intressena beskrivs.<br />

I 6 kap 12 § Miljöbalken finns uppräknat vad en<br />

MKB ska innehålla. Nedan finns en tabell som visar<br />

var i <strong>Översiktsplan</strong> <strong>Gävle</strong> <strong>stad</strong> de olika delarna<br />

återfinns.<br />

Kap 1 – Miljöbedömning och beskrivning<br />

av hur MKB och ÖP kopplas samman.<br />

Kap 1- Nollalternativ och utvecklingsalternativ<br />

Kap 1 – Hela kapitlet<br />

Kap 1 - Nollalternativ<br />

Kap 4 – Allmänna intressen<br />

Kap 5 – Stadsdelar<br />

Kap 6 - Konsekvenser<br />

Kap 4 – Allmänna intressen, Grönstruktur/<br />

Natur<br />

Kap 1 – Avgränsning mot andra program<br />

och planer<br />

Kap 4 – Allmänna intressen<br />

Kap 5 – Stadsdelar<br />

Kap 6 - Konsekvenser<br />

Kap 4 – Allmänna intressen<br />

Kap 5 – Stadsdelar<br />

Kap 6 - Konsekvenser<br />

Kap 4 – Allmänna intressen<br />

Kap 5 – Stadsdelar<br />

Kap 6 – Konsekvenser<br />

Kap 1 – Noll- och utvecklingsalternativ<br />

Kap 2 Utgångspunkter hållbarhet<br />

Kap 6 – Konsekvenser<br />

Redogörelse för de åtgärder som planeras för uppföljning och Kap 2– Uppföljning<br />

övervakning av den betydande miljöpåverkan som genomförandet<br />

av planen medför<br />

Icke-teknisk sammanfattning Egen sammanfattning av planförslaget, färdigställs<br />

efter antagandet

Konsekvenser<br />

174<br />

<strong>Översiktsplan</strong> <strong>Gävle</strong> <strong>stad</strong> <strong>2025</strong>. Antagen av Kommunfullmäktige 27 april 2009

En <strong>stad</strong> att längta till<br />

175<br />

FAKTA<br />

<strong>Översiktsplan</strong> <strong>Gävle</strong> <strong>stad</strong> <strong>2025</strong><br />

<strong>Översiktsplan</strong> <strong>Gävle</strong> <strong>stad</strong> <strong>2025</strong>. Antagen av Kommunfullmäktige 27 april 2009<br />

<strong>Översiktsplan</strong> <strong>Gävle</strong> <strong>stad</strong><br />

Fakta<br />

<strong>2025</strong><br />

Antagandehandling

Fakta<br />

Ordlista<br />

Planering och byggnation<br />

Bygganmälan Efter bygglov följer ofta en bygganmälan som<br />

behandlar byggnadens tekniska egenskaper. Det omfattar också<br />

den kontroll som samhället ställer på ett projekt. Arbetena får<br />

normalt inte påbörjats förrän tidigast tre veckor efter det att<br />

bygganmälan kommit in till Byggnads- och miljönämnden.<br />

Bygglov Skriftligt tillstånd från <strong>kommun</strong>en att genomföra en<br />

byggnadsåtgärd som enligt Plan- och bygglagen, PBL, kräver<br />

lov. Ett bygglov ska följa detaljplanen eller områdesbestämmelserna<br />

på platsen.<br />

Dag- och nattbefolkning Dagbefolkningen jobbar i <strong>kommun</strong>en<br />

och bor i eller utanför. Nattbefolkningen bor i <strong>kommun</strong>en<br />

och jobbar i eller utanför.<br />

Dialogmöte En mötesform där tjänstemän och politiker träffar<br />

de boende för att diskutera den framtida utvecklingen.<br />

Ekonomibyggnader/komplementbyggnader Fristående<br />

uthus, garage, lagringslokal och andra mindre byggnader som<br />

tillhör en huvudbyggnad eller verksamhet.<br />

Externhandel Handel som är lokaliserad utanför etablerade<br />

centrum av tätorter och bo<strong>stad</strong>sområden.** Handeln består bl.a.<br />

av volymhandel och sällanköpsvaror.<br />

Folkhälsa ”Hälsa är en resurs för individen medan folkhälsa<br />

är ett mål för samhället” ******* Utöver att vara frisk så avses<br />

även bl.a. delaktighet och inflytande, social och ekonomisk<br />

trygghet och en sund miljö.<br />

Förvärvsfrekvens Andelen förvärvsarbetare.<br />

Hållbar utveckling/hållbarhet Utveckling där man tillgodoser<br />

dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter<br />

att tillgodose sina behov. Ofta pratas om ekonomisk,<br />

ekologisk och social hållbarhet.<br />

Lokaliseringsstudie Undersökning om alternativ för var ett<br />

projekt ska lokaliseras.<br />

Lokalt tillväxtprogram för <strong>Gävle</strong> <strong>kommun</strong> 2004-2007, antaget<br />

av KF dec 2004. Anger utgångspunkter, mål och<br />

åtgärder för hur <strong>Gävle</strong> <strong>kommun</strong> ska växa och utvecklas.<br />

Lucktomt En obebyggd tomt bland flera bebyggda.<br />

Ohälsa En människas hälsotillstånd är i varje enskilt fall en<br />

subjektiv upplevelse som i viss mån kan mätas objektivt. Det<br />

finns ingen definition av ohälsa som rakt av kan skilja mellan<br />

det som är friskt och det som är sjukt. ******<br />

Områdesbestämmelse För ett begränsat område av<br />

<strong>kommun</strong>en som inte omfattas av detaljplan får områdesbestämmelser<br />

antas, om det behövs för att syftet med översiktsplanen<br />

skall uppnås eller för att säkerställa att riksintressen tillgodoses.<br />

********<br />

Planeringsfolkmängd Den beräknade folkmängden all <strong>kommun</strong>ens<br />

planering ska inriktas på.<br />

Program för detaljplan Anger utgångspunkter, inriktning och<br />

mål för detaljplanen.<br />

Program för översiktplan Programmet anger inriktningen<br />

som översiktsplanen ska konkretisera, d.v.s. redovisa den politiska<br />

viljan och ange mål som ska uppnås genom planeringen,<br />

göra en avvägning mellan olika intressen och ge kunskap i ett<br />

tidigt skede.<br />

Punkthus Ett fristående, ofta kvadratiskt höghus. Punkthuset är<br />

vanligtvis uppbyggt kring ett centralt trapphus.<br />

Riksintresse Ett riksintresse kan utgöras av ett område, plats<br />

eller enstaka objekt och har till syfte att skydda områden som är<br />

176<br />

viktiga ur en nationell synvinkel.*<br />

Rutnätsplan Innebär att gator och kvarter läggs vinkelrätt i ett<br />

rutnät över det planerade området. Torg och parker bildas genom<br />

att vissa rutor inte bebyggs.<br />

Smalhus Smalhus är en variant av lamellhus, det vill säga en<br />

friliggande huslänga i flera våningar. Smalhus är omkring 8-10<br />

meter breda, har tre till fyra våningar, och utgjorde stommen i<br />

det svenska bo<strong>stad</strong>sbyggandet under framför allt 1930- 1940talet.****<br />

Stadsbyggnad Planering av <strong>stad</strong>sdelar, städer och regioner för<br />

att uppnå en god bebyggd miljö.<br />

Stadsdelscentrum Ett område i <strong>stad</strong>sdelen där det finns en<br />

koncentration av lokal service och verksamheter.<br />

Strategiskt område Strategiska områden har inte definitiva<br />

avgränsningar men visar på att <strong>Gävle</strong> <strong>kommun</strong> är positiv till<br />

en annan användning på platsen om/när nuvarande användning<br />

inte längre är aktuell.<br />

Verksamhetsområde för vatten och avlopp (VA-område)<br />

Område inom vilket det finns <strong>kommun</strong>alt vatten och avlopp.<br />

<strong>Översiktsplan</strong> (ÖP) Plan som visar den översiktliga mark- och<br />

vattenanvändningen inom en <strong>kommun</strong>. Ska enligt lag finnas i<br />

varje <strong>kommun</strong> och ska aktualitetsprövas under varje mandatperiod.<br />

<strong>Översiktsplan</strong>en är i regel utgångspunkt för detaljplaneringen<br />

inom <strong>kommun</strong>en, men den är inte juridiskt bindande.<br />

Lagar / Intressen<br />

Boverkets ändringsråd (BÄR) Vid ombyggnation,<br />

gäller Boverkets ”Allmänna råd om ändring av byggnad”<br />

(BÄR). Den innehåller, förutom de allmänna råden, även kommenterande<br />

text ur förarbetena till bygglagstiftningen. Råden<br />

belyser innebörden av kravet på varsamhet vid ändring av en<br />

byggnad. De ger också ledning för avvägningen mellan de tekniska<br />

egenskaperna och hänsynen till ändringens omfattning<br />

och byggnadens förutsättningar.**<br />

Byggnads<strong>stad</strong>ga (BS) Statligt regelverk för byggandet i<br />

Sveriges städer, infört 1874 och därefter successivt förnyat och<br />

tillämpat i hela landet. Motsvarande bestämmelser ingår idag i<br />

plan- och bygglagen, PBL, införd 1987.***<br />

Kulturminneslagen (KML 1988:950) Lag om kulturminnen<br />

m.m. reglerar fasta fornlämningar, fornfynd, kyrkliga kulturminnen<br />

liksom vissa kulturföremål och värdefulla byggnader.<br />

Länsstyrelsen är myndighetsutövare.*<br />

Kommunallagen (1991:900)Lag som reglerar <strong>kommun</strong>ernas<br />

och landstingens organisation och ansvarsområden.<br />

Miljöbalken (MB)Lagsamling som trädde i kraft 1999 och<br />

ersatte femton tidigare lagar, däribland naturresurslagen. Den<br />

bestämmer bl.a. tillämpningsområde, övergripande regler och<br />

bestämmelser, regler för miljö- och naturvård, olika former av<br />

verksamheter samt hur prövning av olika ärenden och tillstånd<br />

ska gå till.<br />

Plan- och Bygglagen (PBL 1987:10) Reglerar planläggning<br />

av mark, vatten och byggande. PBL innehåller bland annat bestämmelser<br />

för översiktsplaner, detaljplaner, bygglov och bygganmälan.<br />

Kulturmiljö<br />

Värdefull bebyggelse Inom ett bebyggelseområde finns värden<br />

som är särskilt betydelsefulla att bevara och skydda.<br />

Byggnadsminne Det starkaste skyddet en byggnad eller anläggning<br />

i Sverige kan ha. Objektet ska vara av nationellt intresse.<br />

Byggnader, parker, trädgårdar eller andra anläggningar<br />

av kulturhistoriskt värde går under lagen. Objekt som i Sverige<br />

är byggnadsminnesmärkta skyddas enligt kulturminneslagen<br />

(KML) och förordningen om statliga byggnadsminnen. Beslut<br />

<strong>Översiktsplan</strong> <strong>Gävle</strong> <strong>stad</strong> <strong>2025</strong>. Antagen av Kommunfullmäktige 27 april 2009

om byggnadsminnen meddelas av Länsstyrelsen i respektive<br />

län.*<br />

Fornlämning Lämningar efter människors verksamhet under<br />

forna tider, som har tillkommit genom äldre tiders bruk och<br />

som är varaktigt övergivna.*<br />

Kulturmiljö Med kulturmiljö avses i allmänhet den miljö som<br />

formats av människan.<br />

Miljö<br />

Dagvatten Regn- och smältvatten från t.ex. tak, gator och parkeringar.<br />

Deponi Plats för långsiktig lagring av miljöstörande material.<br />

Kräver ofta långsiktiga kontrollprogram för eventuell påverkan<br />

på omgivningen.<br />

Gränsvärden Värden för miljöfaktorer i miljölagstiftning som<br />

inte får överskridas, t.ex. luftföroreningar och buller.<br />

Infiltration Då ett jordlager eller en konstgjord bädd av sand,<br />

grus eller annat material renar förorenat vatten i marken innan<br />

det når grundvattnet.<br />

Maximal/ekvivalent ljudnivå För oönskat ljud, ofta kallat<br />

buller, finns riktvärden som inte får överskridas vid planering<br />

och byggnation. Ljud mäts i dB(A). Maximal ljudnivå är det<br />

högsta nivå på buller som kan accepteras under en viss tidsperiod.<br />

Ekvivalent ljudnivå är en genomsnittlig ljudnivå under en<br />

tidsperiod.<br />

Metodik för Inventering av Förorenade Områden (MIFO)<br />

Står för Metodik för Inventering av Förorenade Områden, rapport<br />

4918. Togs fram av Naturvårdsverket för att inventering<br />

och riskklassning av förorenade områden ska kunna göras på<br />

ett enkelt och enhetligt sätt över hela landet.<br />

Miljöbedömning Granskning av ett projekt, program eller<br />

plan för att bedöma om det kommer att orsaka betydande miljöpåverkan.<br />

Miljökonsekvensbeskrivning (MKB) En MKB används för att<br />

få en helhetssyn av den miljöpåverkan som en planerad verksamhet<br />

kan medföra. Miljökonsekvensbeskrivning krävs för<br />

alla verksamheter som påverkar miljön.*<br />

Miljökvalitetsnorm (MKN) Föreskrifter om kvaliteten på<br />

mark, vatten, luft eller miljön i övrigt, utfärdade av regeringen<br />

efter beslut inom EU, för att skydda hälsa eller miljö. Miljökvalitetsnormer<br />

anger bl a<br />

förorenings- och störningsnivåer som inte får över- eller underskridas.<br />

Föreskrift i Miljöbalken. Vid planering och tillståndsgivning<br />

ska <strong>kommun</strong>er och myndigheter iaktta dessa normer.<br />

Miljömål<br />

- begränsad klimatpåverkan<br />

- frisk luft<br />

- bara naturlig försurning<br />

- giftfri miljö<br />

- skyddande ozonskikt<br />

- säker strålmiljö<br />

- ingen övergödning<br />

- levande sjöar och vattendrag<br />

- grundvatten av god kvalitet<br />

- hav i balans samt levande kust och skärgård<br />

- myllrande våtmarker<br />

- levande skogar<br />

- ett rikt odlingslandskap<br />

- storslagen fjällmiljö<br />

- god bebyggd miljö<br />

- ett rikt växt- och djurliv<br />

Riksdagen har antagit mål för miljökvaliteten inom 16 områden.<br />

Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd för Sveriges<br />

miljö, natur- och kulturresurser som är ekologiskt hållbara på<br />

lång sikt. Miljökvalitetsmålen syftar till att främja människors<br />

hälsa, värna den biologiska mångfalden och naturmiljön, ta<br />

177<br />

<strong>Översiktsplan</strong> <strong>Gävle</strong> <strong>stad</strong> <strong>2025</strong>. Antagen av Kommunfullmäktige 27 april 2009<br />

Fakta<br />

till vara kulturmiljön och de kulturhistoriska värdena, bevara<br />

ekosystemens långsiktiga produktionsförmåga samt att trygga<br />

en god hushållning med naturresurserna.***** <strong>Gävle</strong> <strong>kommun</strong><br />

följer upp genom årliga miljöbokslut.<br />

pH Ett kemiskt mått på surhet i vatten. Neutralt pH är 7 på<br />

skalan.<br />

Polycykliska Aromatiska Kolväten (PAH) Giftig petroleumprodukt<br />

Presumtiva vattentillgångar Grundvatten eller vattentillgångar<br />

i en ås eller i marken som inte används idag men i framtiden<br />

kan bli en vattenresurs för ett samhälle.<br />

Recipient En sjö, ett vattendrag eller kustvatten i havet som tar<br />

emot smutsigt vatten från en verksamhet.<br />

Spillvatten (ofta benämnt avloppsvatten)<br />

Beteckningen på vatten som kommer från diskhoar, toaletter,<br />

duschar och olika processer i industrin.<br />

Tysta områden Områden som vid beräkningar i en ljudutbredningsmodell<br />

är lite eller mycket lite utsatta för buller. Naturvårdsverket<br />

har indelat sådana områden i olika ljudklasser<br />

beroende på storleken av bullerpåverkan.<br />

Natur<br />

Aktivt skydd Långsiktigt säkerställande/bevarande av grönområde<br />

genom formellt, lagligt skydd, exempelvis genom naturreservatsbildning.<br />

Biotop/biotopskydd Biotop är en typ av omgivning, med naturliga<br />

gränser, där vissa växt- eller djursamhällen hör hemma.<br />

Ett mark- eller vattenområde på max. 5 ha som utgör livsmiljö<br />

för hotade eller särskilt skyddsvärda växt- eller djurarter kan<br />

enligt Miljöbalken 7 kap förklaras som biotopskyddsområde.<br />

Vissa mindre mark- och vattenområden i jordbruksmark omfattas<br />

direkt av biotopskydd, t.ex. odlingsrösen, pilevallar och<br />

mindre åkerholmar.<br />

Grönkil Sammanhängande grönområde som löper in mot <strong>stad</strong>en<br />

från omgivningarna utanför. Fungerar bl. a. som spridningsväg<br />

för växter och djur från det omgivande landskapet och bidrar<br />

till att ventilera <strong>stad</strong>en med frisk luft.<br />

Grönstruktur Ett samlande begrepp för alla gröna områden i<br />

<strong>stad</strong>en så som parker, skogar, ängar och rekreationsområden.<br />

Jättegrytor En jättegryta är ett hål i ett berg, bildat genom att<br />

strömmande vatten fått en sten att rulla runt i en fördjupning<br />

under lång tid. Många stora jättegrytor skapades under istiderna.****<br />

Kärnområde för biologisk mångfald Område som hyser eller<br />

kan tänkas hysa sällsynta och rödli<strong>stad</strong>e arter eller särskilt<br />

värdefulla naturtyper.<br />

Lekmiljö Ytor där barn får utlopp för sin fantasi och rörelsebehov,<br />

såsom områden med bollplan, spännande skogsdungar och<br />

snår, och inte nödvändigtvis anlagda lekplatser.<br />

Meander Slingrande flod- eller åfåra i ett flackt landskap skapad<br />

genom erosion i ytterkurvorna och avlagring i innerkurvorna.<br />

Ett meandrande lopp är den naturliga formen för varje<br />

lugnt flytande vattendrag i ett slättlandskap.<br />

National<strong>stad</strong>spark Mark- eller vattenområde som, med stöd<br />

av Miljöbalken, skyddas genom beslut av Riksdagen. Inom<br />

national<strong>stad</strong>sparken får ny bebyggelse, nya anläggningar mm.<br />

komma till stånd endast om det kan ske utan stora intrång i<br />

parklandskap, natur- och kulturmiljö.<br />

Natura 2000 Natura 2000 är EU:s nätverk av värdefulla naturområden.<br />

Syftet är att värna om naturtyper och arter som EUländerna<br />

har kommit överens om är av gemensamt intresse. De<br />

svenska Natura 2000-områdena väljs ut av länsstyrelserna och<br />

Naturvårdsverket och beslutas av regeringen. De har klassats<br />

som särskilda skydds- eller bevarandeområden i Miljöbalken<br />

7 kap. Skyddet av ett Natura 2000-område får inte ändras eller

Fakta<br />

upphävas utan regeringens tillstånd och inte utan samråd med<br />

EU-kommissionen.<br />

Naturreservat Mark- eller vattenområde som, med stöd av<br />

Miljöbalken 7 kap, skyddas efter beslut av länsstyrelsen eller<br />

<strong>kommun</strong>en i syfte att bevara biologisk mångfald, vårda och bevara<br />

värdefulla naturmiljöer eller tillgodose behov av områden<br />

för friluftslivet.<br />

Rödli<strong>stad</strong> art Art vars framtida överlevnad inte är säker. Bedömningen<br />

görs med hjälp av ett antal kriterier om den svenska<br />

populationens storlek och utbredning.<br />

Strandskydd Strandskyddet regleras i Miljöbalken 7 kap och<br />

omfattar land- och vattenområdet intill 100 - 300 m från strandlinjen<br />

vid medelvattenföring. Inom strandskyddsområde är det<br />

förbjudet att uppföra nya byggnader eller att vidta andra åtgärder<br />

som hindrar eller avhåller allmänheten från att beträda området<br />

eller som väsentligt skadar växt- och djurlivet. Syftet med<br />

strandskyddet är att trygga förutsättningarna för allmänhetens<br />

friluftsliv och att bevara goda livsvillkor på land och i vatten<br />

för djur- och växtlivet. Nya strandskyddsregler kommer troligen<br />

under 2009.<br />

Trafik<br />

Blandtrafik Olika trafikslag blandade på samma yta, tex. bilar<br />

och cyklar på samma gata.<br />

Farligt gods Ämnen som kan innebära risk för hälsa, säkerhet,<br />

egendom eller miljön då det transporteras eller används.<br />

Flextrafik Flextrafik är ett komplement till den ordinarie linjetrafiken<br />

och fungerar som anslutning till och från denna för<br />

<strong>kommun</strong>invånare som bor intill väg som saknar kollektivtrafik.<br />

Resan måste beställas minst två timmar i förväg.<br />

Förbifart Väg som går förbi en <strong>stad</strong> utanför <strong>stad</strong>en.<br />

Genhetskvot Divisionen mellan faktiskt avstånd och fågelavståndet<br />

Genomfart Väg företrädelsevis avsedd för att leda trafik genom<br />

tätort<br />

Gång- och cykelväg (GC-väg) Väg avsedd för gående och<br />

cyklister och om inget annat anges även mopeder.<br />

Huvudgata Gata för trafik mellan områden. På huvudgator<br />

prioriteras framkomligheten för biltrafiken.<br />

Huvudvägnät Nät av större vägar som binder samman <strong>stad</strong>ens<br />

olika delar.<br />

Infartsväg Väg företrädelsevis avsedd för att leda in trafik till<br />

tätort.<br />

Influensområde Det område som påverkas. Rörbergs flygplats<br />

influensområde för buller är det område som påverkas av buller<br />

från flygtrafiken på Rörbergs flygplats.<br />

Intermodala transporter En transportkedja med en lös lastbärare<br />

(ex container) i en obruten följd, som omfattar mer än ett<br />

trafikslag och som kan ersätta en direkt vägtransport.<br />

Kollektivtrafik, lokaltrafik I förväg organiserade, regelbundet<br />

tillgängliga transporter för allmänheten enligt givna regler.<br />

Kombiterminal Plats där lastning och lossning sker för kombitrafik.<br />

Lokalgata Gata som företrädesvis betjänar intilliggande fastigheter.<br />

Lokallinje Linje 10,11,12,13 och 15 inom <strong>Gävle</strong>s kollektivtrafik.<br />

Linjer med mindre gen sträckning och låg turtäthet.<br />

Rangerbangård Benämningen på spårområdet på en järnvägsstation.<br />

Regionförstoring Utökning av det geografiska området inom<br />

vilket människor har arbete och bo<strong>stad</strong>. Möjligt genom bl.a.<br />

bättre resmöjligheter med bil eller tåg.<br />

Restidskvot Divisionen mellan restiden för olika färdmedel.<br />

178<br />

Rikshamn Hamn utpekad av regeringen som särskilt viktig för<br />

Sverige och i vilken det satsas statliga pengar.<br />

Separerad trafik Olika trafikslag separerade från varandra på<br />

olika ytor, tex. en separat cykelväg eller trottoar på sidan av<br />

vägen. Stomlinje Linje 1, 2 och 3 med kollektivtrafiken.<br />

Gena busslinjer med förhållandevis hög turtäthet.<br />

Trafik för en attraktiv <strong>stad</strong> (TRAST) Ett planeringsverktyg<br />

som ger <strong>kommun</strong>erna stöd i att utveckla ett balanserat trafiksystem.<br />

Utvecklat genom samarbete mellan Vägverket och<br />

Sveriges <strong>kommun</strong>er och Landsting.<br />

Trafikstrategin Dokument som visar riktningen på <strong>kommun</strong>ens<br />

arbete med trafiken.<br />

Uppsamlingsgata Gata som samlar upp trafiken från lokalgator.<br />

Vatten och Avlopp<br />

Vattentäkt Med vattentäkt avses bortledande av yt- eller grundvatten<br />

för vattenförsörjning, värmeutvinning eller bevattning.<br />

(MB 11:5)<br />

Avloppsvatten Med avloppsvatten avses<br />

1. spillvatten eller annan flytande orenlighet, 2. vatten som använts<br />

för kylning, 3. vatten som avleds för sådan avvattning<br />

av mark inom detaljplan som inte görs för en viss eller vissa<br />

fastigheters räkning, eller 4. vatten som avleds för avvattning<br />

av en begravningsplats. (MB 9:2)<br />

Dricksvatten a) allt vatten som, antingen i sitt ursprungliga tillstånd<br />

eller efter beredning, är avsett för dryck, matlagning eller<br />

beredning av livsmedel, oberoende av dess ursprung och oavsett<br />

om det tillhandahålls genom en distributionsanläggning,<br />

från tankar, i flaskor eller i behållare, och b) allt vatten som<br />

används i ett livsmedelsproducerande företag för tillverkning,<br />

bearbetning, konservering eller saluhållande av varor eller ämnen<br />

som är avsedda som livsmedel, om inte företaget kan visa<br />

tillsynsmyndigheten att vattnets kvalitet inte kan påverka de<br />

färdiga livsmedlens hälsosamhet<br />

* Wikipedia<br />

** Boverket<br />

*** Stadsbyggnadskontoret i Stockholm<br />

**** www.snf.se<br />

*****(http://www.miljomal.nu/).<br />

****** http://www.susam.se/dokument/VG_handbok/rekommendationer.pdf<br />

******* Folkhälsans villkor, Folkhälsogruppens rapport nr 9<br />

********PBL, 2006<br />

<strong>Översiktsplan</strong> <strong>Gävle</strong> <strong>stad</strong> <strong>2025</strong>. Antagen av Kommunfullmäktige 27 april 2009

Fotnoter<br />

1 http://www.boverket.se/templates/Page.aspx?id=368&epslan<br />

guage=SV 2007-08-13<br />

2 Boken om <strong>Översiktsplan</strong>, del II, översiktsplanen i lagstiftningen,<br />

Boverket, 1996<br />

3 Program för översiktsplan <strong>Gävle</strong> <strong>stad</strong>, s 6.<br />

4 Brundtlandskommissionens definition<br />

5 Statistik KLK, december 2006<br />

6 http://epi.gavle.se/gk/t_ns.aspx?id=19700 2007-06-11<br />

7 Program för utveckling av den fysiska strukturen i Gästrikeregionen,<br />

Gästrikerådet, mars 2007<br />

8 Förslag till planeringsfolkmängd 2015 med utblick mot <strong>2025</strong>,<br />

2007-03-05<br />

9 Program för utveckling av den fysiska strukturen i Gästrikeregionen<br />

10 <strong>Gävle</strong> inför klimatförändringarna – Utdrag ur klimat- och<br />

säkerhetsutredningens betänkande och SMHI:s regionala klimatscenarier<br />

11 Planeringsunderlag ÖP <strong>Gävle</strong> <strong>stad</strong> 2006-02-03<br />

12 Trafik för en attraktiv <strong>stad</strong><br />

13 Busslinje som går varje kvart eller oftare.<br />

14 Fågelavståndet<br />

15 FÖP Avan-Fredriksskans<br />

16 Länstransportplanen 2004-2015<br />

17 Transporter som sker i en kombination med olika transportslag<br />

för att ta sig från en plats till en annan<br />

18 Kommunfakta 2007, <strong>Gävle</strong> <strong>kommun</strong><br />

19 Handelspolicy för <strong>Gävle</strong> <strong>kommun</strong>, KF2003-09-01,§ 162<br />

20 Handelsutredning <strong>Gävle</strong> <strong>kommun</strong>, Gösta Ekholm, februari<br />

2002, s 10<br />

21 Handelsutredning <strong>Gävle</strong> <strong>kommun</strong>, februari 2002, s 5<br />

22 Handelspolicy för <strong>Gävle</strong> <strong>kommun</strong>, s13<br />

23 Handelspolicy för <strong>Gävle</strong> <strong>kommun</strong>, s 3-4<br />

24 Kommunfakta 2007, <strong>Gävle</strong> <strong>kommun</strong> och SCB 2007<br />

25 Sektorsunderlag Näringsliv, <strong>Översiktsplan</strong> <strong>Gävle</strong> Stad, <strong>Gävle</strong><br />

<strong>kommun</strong> 2004-08-20<br />

26 Definition av barn = fram till 18 års ålder<br />

27 SOU 2007:60 Konsekvenser av klimatförändringar och extrema<br />

väderhändelser<br />

28 Dagvattenpolicy, 2004, <strong>Gävle</strong> <strong>kommun</strong><br />

29http://www.eon.se/templates/InformationPage.<br />

aspx?id=37953<br />

30 Bullerkartläggning <strong>Gävle</strong> <strong>kommun</strong>. Projektrapport 2006-06-<br />

16.Ingemansson Technology AB. Uppsala<br />

31 Sjuk av trafikbuller? Lerumsstudien. Länsstyrelsen i Västra<br />

Götalands Län<br />

32 Flygbullerberäkning <strong>Gävle</strong>/Sandvikens flygplats, 2006-01-<br />

27 Ingemansson Technology AB<br />

33 Ljudkvalitet i natur- och kulturmiljöer. Utvärdering och utveckling<br />

avmått. Mätetal och inventeringsmetod. Slutrapport<br />

i ett samarbetsprojekt. Naturvårdsverket. Rapport 5440.april<br />

2005<br />

34 Tysta områden i <strong>Gävle</strong> <strong>kommun</strong>. Juni 2007. projekt 31-<br />

04976.ÅF-Ingemansson. Uppsala<br />

35 Föreläsning av Gunnel Emenius. Forskare Karolinska Institutet<br />

på Umeå <strong>kommun</strong>s Hästdag den 1 mars 2007.<br />

36 Tidskriften Planera Bygga Bo 6/07 ”Allergihotet är överdrivet”<br />

Barbro Larsson<br />

37 Riskhantering i detaljplaneprocessen, Länsstyrelserna i Skåne<br />

län, Stockholms län och Västra Götalands län, september<br />

2006<br />

179<br />

38 Muntlig uppgift. 2007. Gunnel Emenius. Forskare Karolinska<br />

institutet<br />

39 Förorenade områden och byggnader på www.gavle.se<br />

40 Förorenade områden i <strong>Gävle</strong> <strong>kommun</strong>, Inventering av Näringen<br />

och Marielunds industriområde, Bygg & Miljö, 2005-<br />

10-26 Förorenade områden i <strong>Gävle</strong> <strong>kommun</strong>, Inventering av<br />

Brynäs Industriområde, Bygg & Miljö, 2006-11-13<br />

41 Räddningsverkets hemsida<br />

42 FN.s klimatrapport 2007 från IPPC<br />

43 Markku Rummikainen Rossby center SMHI<br />

44 Klimat- och sårbarhetsutredningens slutbetänkande ”Sverige<br />

inför klimatförändringarna – hot och möjligheter. SOU<br />

2007:60<br />

45 <strong>Gävle</strong> inför klimatförändringarna. Utdrag ur Klimat- och<br />

sårbarhetsutredningens betänkande och SMHI:s regionala klimatscenarier,<br />

<strong>Gävle</strong> <strong>kommun</strong>, 2007<br />

46 Planera Bygga Bo 2/07, Katarina Losjö SMHI. Även examensarbete<br />

47 Översiktlig översvämningskartering längs Gavleån, Räddningsverket,<br />

2002-03-25 Översiktlig översvämningskartering<br />

längs Testeboån, Räddningsverket, 2002-05-28<br />

48 <strong>Planbeskrivning</strong> för <strong>Gävle</strong> strand etapp II, 2007-07-06, Bygg<br />

& Miljö, <strong>Gävle</strong> <strong>kommun</strong><br />

49 Översvämningsrisker i fysisk planering, Rekommendationer<br />

för markanvändningen vid nybebyggelse, Länsstyrelserna, augusti<br />

2006<br />

50 Översiktlig ras- och skredriskkartering, <strong>Gävle</strong> <strong>kommun</strong>,<br />

Gavleån, Statens Räddningsverk (Tyréns infrakonsult), 1996-<br />

09-30<br />

51 Förordningen om miljökvalitetsnorm för utomhusluft. Utfärdad:2001.527<br />

Ändrad: SFS 2004:661/NFS 2007:7<br />

52 Luftguiden. Handbok med allmänna råd om miljökvalitetsnormer<br />

för utomhusluft.<br />

Naturvårdsverkets rapport 2006:2<br />

53 Luftföroreningar och hälsa. December 2006. Stockholms<br />

läns landsting<br />

54 Kartläggning av kvävedioxid- och partiklar (PM10) i <strong>Gävle</strong><br />

<strong>kommun</strong>, SLB-analys, november 2006<br />

55 Socialstyrelsens allmänna råd<br />

om ändring i allmänna råden (SOSFS 1999:22) om tillsyn enligt<br />

miljöbalken – radon i inomhusluft<br />

56 SOSFS 2004:6 (M)<br />

57 Strålskyddsinstitutets hemsida<br />

58 Barn och ungdomars uppfattning om sin <strong>stad</strong>sdel, <strong>Gävle</strong><br />

<strong>kommun</strong> 2006<br />

<strong>Gävle</strong> Hamn. SOU 2007:58. Hamnstrategi -strategiska hamnnoder<br />

i det svenska godstransportsystemet. http://www.regeringen.se/sb/d/8605/a/88776<br />

<strong>Översiktsplan</strong> <strong>Gävle</strong> <strong>stad</strong> <strong>2025</strong>. Antagen av Kommunfullmäktige 27 april 2009<br />

Fakta

Fakta<br />

Tolkningshjälp<br />

Hur ska <strong>Översiktsplan</strong> <strong>Gävle</strong> <strong>stad</strong> tolkas? Vad<br />

betyder olika begrepp? Nedan finns hjälp till tolkning<br />

och en del förklaringar.<br />

1. <strong>Översiktsplan</strong>en och detaljplaner?<br />

<strong>Översiktsplan</strong> <strong>Gävle</strong> <strong>stad</strong> redovisar <strong>kommun</strong>ens<br />

vilja till utveckling. På de platser där befintliga<br />

detaljplaner eller områdesbestämmelser finns gäller<br />

dessa rent juridiskt men om översiktsplanen<br />

visar annan användning signalerar detta att <strong>Gävle</strong><br />

<strong>kommun</strong>s ambition är att ändra detaljplaner eller<br />

områdesbestämmelser till att stämma överens med<br />

översiktsplanen.<br />

2. Vad gäller i översiktsplanens utpekade områden?<br />

Utpekade områden visar <strong>Gävle</strong> <strong>kommun</strong>s vilja till<br />

utveckling och är en övergripande bedömning av<br />

önskvärd användning på platsen. Utveckingen i i<br />

utpekade områden bör ske enligt de kortfattade beskrivningarna<br />

som hör till varje område och ske i<br />

överensstämmelse med översiktsplanens generella<br />

intentioner, det vill säga hela planens ställningstaganden<br />

och riktlinjer.<br />

Vid nya projekt och exploateringar kontrollerar<br />

<strong>Gävle</strong> <strong>kommun</strong> av mot gällande lagstiftning och<br />

<strong>kommun</strong>ens styrdokument och gör en bedömning<br />

av projektets lämplighet och hur process och genomförande<br />

bör gå till. Där detaljplaner eller områdesbestämmelser<br />

finns, gäller dessa rent juridiskt<br />

men om översiktsplanen visar annan användning<br />

signalerar detta att <strong>Gävle</strong> <strong>kommun</strong> har som ambition<br />

att ändra dessa till att följa översiktsplanen.<br />

Om ett projekt har stöd i översiktsplanen är utgångspunkten<br />

att översiktsplanen fungerar som ett<br />

program (för detaljplan) och detaljplan kan påbörjas<br />

direkt. Ibland finns dock behov av att studera<br />

ett projekt ytterligare eller skynda på processen<br />

genom en översiktlig utredning/program för detaljplan.<br />

I vissa andra fall är det möjligt att gå direkt<br />

från översiktsplan till bygglov eller förhandsbesked.<br />

<strong>Gävle</strong> <strong>kommun</strong> avgör process och genomförande.<br />

180<br />

3. Inget utpekat i översiktsplanen?<br />

I icke utpekade områden saknas färgmarkeringar<br />

för utveckling av bostäder, verksamheter eller<br />

liknande i översiktsplanen. Där gäller fördjupade<br />

översiktsplaner, detaljplaner eller områdesbestämmelser<br />

som redan finns på platsen.<br />

Om projektet inte har stöd i översiktsplanen<br />

gör <strong>kommun</strong>en en lämplighetsprövning, oftast<br />

i samband med en fördjupad översiktsplan eller<br />

översiktlig utredning/program för detaljplan. I helt<br />

okontroversiella fall, till exempel utan att allmänna<br />

intressen berörs, kan lämplighetsprövningen bestå<br />

av en detaljplan, förhandsbesked, annan utredning<br />

eller lov. <strong>Gävle</strong> <strong>kommun</strong> avgör process och genomförande.<br />

4. Vad innehåller gula bo<strong>stad</strong>sområden?<br />

Inom gula utpekade områden ska det vara i huvudsak<br />

bostäder, men även så kallade ”bo<strong>stad</strong>skomplement”<br />

kan vara möjliga. Bo<strong>stad</strong>skomplement<br />

kan vara; förskola, skola, viss typ av service eller<br />

icke störande arbetsplatser. Till begreppet bostäder<br />

räknas även parker, parkeringar, vägar, lekplatser,<br />

eventuella bullervallar eller skyddsplanteringar.<br />

För respektive gult område finns en kort beskrivning<br />

av vad <strong>Gävle</strong> <strong>kommun</strong> vill på just den platsen.<br />

Sådant som riskerar att försämra förverkligandet<br />

av bostäder eller den kommande boendemiljön bör<br />

undvikas.<br />

5. Vad innehåller lila verksamhetsområden?<br />

Inom lila utpekade områden ska det vara i huvudsak<br />

verksamheter. Det kan vara arbetsplatser,<br />

handel, industri, kontor, service, kultur, sport eller<br />

andra publika verksamheter. För respektive lila<br />

område finns en kort beskrivning av vad <strong>Gävle</strong><br />

<strong>kommun</strong> vill på just den platsen. I princip ska inte<br />

bostäder förläggas inom lila områden dock kan<br />

hotell och boende i kombination med sjukvård vara<br />

möjligt. Sådant som riskerar att försämra möjligheterna<br />

att etablera eller driva verksamheter på<br />

platsen bör undvikas.<br />

6. När behövs översiktlig utredning/program<br />

för detaljplan?<br />

Detaljplan skall grundas på ett program som<br />

anger utgångspunkter och mål för planen, om det<br />

inte är onödigt. (PBL 5 kap 18§)<br />

Vid alla nya projekt och exploateringar gör <strong>Gävle</strong><br />

<strong>kommun</strong> en bedömning av hur process och ge-<br />

<strong>Översiktsplan</strong> <strong>Gävle</strong> <strong>stad</strong> <strong>2025</strong>. Antagen av Kommunfullmäktige 27 april 2009

nomförande bör gå till. <strong>Gävle</strong> <strong>kommun</strong> stämmer<br />

av projektet mot gällande lagstiftning och <strong>kommun</strong>ens<br />

olika styrdokument, varav översiktsplanen<br />

är ett. En aktuell översiktsplan fungerar ofta som<br />

en översiktlig utredning/program för detaljplan<br />

om utgångspunkter, mål och den politiska viljan<br />

är tydligt beskrivna. Om förutsättningarna inte är<br />

tillräckligt utredda prövas lämpligheten i översiktlig<br />

utredning/program för detaljplan.<br />

En översiktlig utredning/program för detaljplan,<br />

fungerar som program för detaljplan enligt PBL,<br />

och redovisar den politiska viljan, anger mål och<br />

förutsättningar för kommande planering, gör en<br />

första avvägning mellan olika intressen samt ger<br />

möjlighet att i ett tidigt skede få in kunskap och<br />

synpunkter från berörda och allmänhet. Dessutom<br />

redovisar utredningen <strong>kommun</strong>alekonomiska och<br />

exploateringsekonomiska konsekvenser.<br />

7. Hur är kopplingen mellan <strong>Översiktsplan</strong><br />

<strong>Gävle</strong> <strong>stad</strong> och förhandsbesked / bygglov?<br />

<strong>Översiktsplan</strong> <strong>Gävle</strong> <strong>stad</strong> fungerar som stöd för<br />

handläggare och politiker när beslut om exploateringar<br />

ska fattas. För vissa projekt som inte berör<br />

allmänna intressen och där detaljplan saknas, kan<br />

bygglov och förhandsbesked avgöras enligt PBL:s<br />

generella regler i kap 3 och med stöd av översiktsplanen.<br />

8. Hur är kopplingen mellan <strong>Översiktsplan</strong><br />

<strong>Gävle</strong> <strong>stad</strong> och fördjupade översiktsplaner?<br />

Inom <strong>Översiktsplan</strong> <strong>Gävle</strong> <strong>stad</strong> finns fördjupade<br />

översiktsplaner som omfattar mindre avgränsade<br />

områden t.ex. <strong>Gävle</strong> Central, Ersbo och Kungsbäck.<br />

Dessa fördjupningar är antagna och är mer<br />

detaljerade än ÖP <strong>Gävle</strong> <strong>stad</strong> och kan ge bättre<br />

ledning än ÖP <strong>Gävle</strong> <strong>stad</strong>. <strong>Översiktsplan</strong>erna är<br />

i stort samstämmiga och bör läsas tillsammans.<br />

Där <strong>Översiktsplan</strong> <strong>Gävle</strong> <strong>stad</strong> och tidigare fördjupningar<br />

inte är samstämmiga gäller <strong>Översiktsplan</strong><br />

<strong>Gävle</strong> <strong>stad</strong>.<br />

9. Värdefulla grönområden<br />

I <strong>Översiktsplan</strong> <strong>Gävle</strong> <strong>stad</strong> pekas bara de mest<br />

värdefulla grönområden ut som <strong>Gävle</strong> <strong>kommun</strong><br />

vill bevara och utveckla. Dessa områden är avvägda<br />

mot andra intressen och motiverade av sitt<br />

värde för naturvård, grönstruktur och friluftsliv.<br />

Det finns även andra grönområden i <strong>Gävle</strong> som<br />

med sin flora och fauna också är viktiga men dessa<br />

bedöms från fall till fall i samband med ställningstaganden<br />

i aktuella ärenden.<br />

181<br />

10. Kulturmiljö<br />

De områden som pekas ut som kulturmiljöer är<br />

avvägda mot andra intressen och motiverade av sitt<br />

värde för kulturmiljön. Kulturmiljön kan ofta samordnas<br />

med andra intressen och en fortsatt användning<br />

och ett brukande av miljöerna är en viktig<br />

förutsättning för att värdena ska kunna bevaras.<br />

Områden med kulturhistorisk bebyggelse och karaktärsområden<br />

fungerar som stöd vid handläggning<br />

och beslut inom <strong>kommun</strong>en. Inom utpekade<br />

karaktärsområden finns ställningstaganden kring<br />

i första hand värden i en bygd och dess historiska<br />

sammanhang. I områden med kulturhistorisk<br />

bebyggelse finns ställningstaganden som berör<br />

bebyggelsegrupper eller parker. Enskilda byggnader<br />

eller platser får studeras närmare i projekt där<br />

det är aktuellt.<br />

<strong>Översiktsplan</strong>ens kulturmiljöbeskrivningar gäller<br />

som nytt avvägt kulturmiljövårdsprogram enligt<br />

<strong>Gävle</strong> <strong>kommun</strong>s lokala miljömål (2005-04-04). Tidigare<br />

kulturmiljöprogram och kulturinventeringar<br />

får status som underlagsmaterial.<br />

Kulturmiljöbilagan är en del av <strong>Översiktsplan</strong><br />

<strong>Gävle</strong> <strong>stad</strong> och säger samma sak som beskrivningarna<br />

i översiktsplanen. I Kulturmiljöbilagan är<br />

dock områden och värden mer utförligt beskrivna.<br />

<strong>Översiktsplan</strong>ens och kulturmiljöbilagans inriktning<br />

och ställningstaganden ger ledning i diskussioner<br />

rörande avvägningar och lovgivning.<br />

11. Hur tolkas sånt som inte syns i karta utan<br />

”bara” är ställningstaganden?<br />

I <strong>Översiktsplan</strong> <strong>Gävle</strong> <strong>stad</strong> finns generella intentioner<br />

med riktlinjer och ställningstaganden<br />

i kapitlet om Allmänna intressen. I kapitlet om<br />

<strong>Gävle</strong>s <strong>stad</strong>sdelar finns mer geografiskt anknutna<br />

ställningstaganden. Båda dessa former av <strong>kommun</strong>al<br />

vilja är viktig för utvecklingen av <strong>Gävle</strong>.<br />

De generella intentioner i Allmänna intressen är<br />

väsentliga för mark- och vattenanvändningen men<br />

inte alltid möjliga att peka ut på, eller koppla till,<br />

karta. Ställningstaganden i hela planen ska vara till<br />

hjälp och vägledning vid handläggning och beslut<br />

inom <strong>Gävle</strong> <strong>kommun</strong>. När nya projekt ska utformas<br />

och när förändringar inom <strong>stad</strong>en ska beslutas<br />

är det alltså lika viktigt att följa översiktsplanens<br />

generella intentioner och ställningstaganden som<br />

<strong>stad</strong>sdelarnas utvecklingskartor.<br />

<strong>Översiktsplan</strong> <strong>Gävle</strong> <strong>stad</strong> <strong>2025</strong>. Antagen av Kommunfullmäktige 27 april 2009<br />

Fakta

Stadsbyggnadskaraktärerna från sidorna 90 - 94<br />

bör eftersträvas och följas vid nybyggnation och<br />

komplettering i <strong>stad</strong>sdelarna.<br />

MACKMYRA<br />

Rv 80<br />

Rv 56<br />

LUND<br />

VALBO<br />

Fördjupad<br />

översiktsplan<br />

Valbo Köpcentrum<br />

södra delen<br />

182<br />

HAGASTRÖM<br />

ALBORGA<br />

ALLMÄNNINGE<br />

<strong>Översiktsplan</strong> <strong>Gävle</strong> <strong>stad</strong> <strong>2025</strong>. Antagen av Kommunfullmäktige 27 april 2009<br />

E4<br />

ÅBYGGEBY<br />

SÄTRA<br />

LEXE<br />

Fördjupad<br />

översiktsplan<br />

Kungsbäck<br />

KUNGSBÄCK<br />

FORSBY<br />

CENTRUM<br />

Fördjupad<br />

översiktsplan ERSBO<br />

Ersbo - Skogsmur<br />

MÅRDÄNG<br />

NÄRINGEN<br />

SÖDERTULL<br />

ANDERSBERG<br />

E4<br />

HILLE<br />

STRÖMSBRO<br />

BRYNÄS

BJÖRKE<br />

Fördjupad översiktsplan<br />

Avan-Fredriksskans<br />

HEMLINGBY<br />

KÄLLÖ<br />

JÄRVSTA<br />

GÄVLE HAMN<br />

BOMHUS<br />

HOLMSUND<br />

Rv 76<br />

NORRLANDET<br />

SIKVIK<br />

183<br />

VÅRVIK<br />

GRINDUGA<br />

0 5 000<br />

Meter<br />

1 : 70 000<br />

<strong>Översiktsplan</strong> <strong>Gävle</strong> <strong>stad</strong> <strong>2025</strong>. Antagen av Kommunfullmäktige 27 april 2009<br />

0 1 000<br />

Meter<br />

1 : 18 000<br />

<strong>Översiktsplan</strong> <strong>Gävle</strong> Stad<br />

Planerad markanvändning<br />

Obebyggda centrala tomter<br />

Bostäder<br />

Verksamheter<br />

Trafikåtgärd<br />

Väg<br />

Gång- och cykelväg<br />

Bulleråtgärd<br />

Strategiskt område<br />

Värdefulla grönområden<br />

Kulturhistorisk bebyggelse<br />

Karaktärsområden<br />

Leder och spår<br />

Övriga riktlinjer<br />

Riksintresse sjöfart<br />

Riksintresse kulturmiljövård<br />

Förslag riksintresse kulturmiljö<br />

Fornlämningar kan påträffas<br />

Förordnanden enligt PBL 12:4<br />

Fördjupad översiktsplan<br />

Utredningsområde

En <strong>stad</strong> att längta till<br />

184<br />

VÄLKOMMEN OMBORD!<br />

Det här är <strong>Översiktsplan</strong> <strong>Gävle</strong> <strong>stad</strong> !<br />

Välkommen att läsa om möjligheterna att utveckla<br />

<strong>Gävle</strong> i framtiden. <strong>Översiktsplan</strong>en ska i<br />

stora drag illustrera hur vår framtida livsmiljö i<br />

<strong>Gävle</strong> <strong>stad</strong> kan komma att se ut.<br />

<strong>Översiktsplan</strong>en är ett av <strong>kommun</strong>ens viktigaste<br />

styrdokument och visar hur marken och<br />

vattnet i <strong>stad</strong>en ska användas. <strong>Översiktsplan</strong>en<br />

är en fysisk plan som ger vägledning och planberedskap<br />

och har år <strong>2025</strong> som horisontår.<br />

<strong>Översiktsplan</strong>en visar på möjligheter och ska<br />

fungera som vision, beslutsunderlag<br />

och handlingsprogram för<br />

fortsatt planering.<br />

<strong>Översiktsplan</strong> <strong>Gävle</strong> <strong>stad</strong> kommer<br />

att följas av en <strong>Översiktsplan</strong> för<br />

övriga <strong>Gävle</strong> <strong>kommun</strong>.<br />

<strong>2025</strong><br />

Antagandehandling<br />

<strong>Översiktsplan</strong> <strong>Gävle</strong> <strong>stad</strong> <strong>2025</strong>. Antagen av Kommunfullmäktige 27 april 2009<br />

<strong>Översiktsplan</strong> <strong>Gävle</strong> <strong>stad</strong>

logo

products

Resources

Company

Terms of service
Privacy policy
Cookie policy
Cookie settings
Imprint
Change language
Made with love in Switzerland
© 2024 Yumpu.com all rights reserved

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!